|
|
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2020 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, som uppgår till knappt
42 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020. I betänkandet behandlar utskottet även ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2019/20 om EU:s budget. Utskottet avstryker motionsyrkandet.
I betänkandet finns fem särskilda yttranden (M, SD, V och KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i varsitt särskilt yttrande.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:1 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen.
Ett yrkande från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Regeringens resultatredovisning
Statens budget inom utgiftsområde 27
Bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden
1.Statens budget inom utgiftsområde 27, punkt 1 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 27, punkt 1 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 27, punkt 1 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 27, punkt 1 (KD)
5.Europeiska unionens budget, punkt 2 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Regeringens anslagsförslag
Tabell
Utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 27 |
a) Anslag för 2020
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 27 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 27 punkt 2.
b) Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 27 punkt 1.
|
2. |
Europeiska unionens budget |
Riksdagen avslår motion
2019/20:529 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 2.
Stockholm den 12 december 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M)*, Oscar Sjöstedt (SD)*, Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V)*, Jan Ericson (M)*, Dennis Dioukarev (SD)*, Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD)*, Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M)*, Sofia Westergren (M)* och Lars Thomsson (C).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I betänkandet behandlas regeringens budgetproposition 2019/20:1 i de delar som gäller utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen, och ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2019/20. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1. Regeringens förslag till anslag för 2020 inom utgiftsområdet finns i bilaga 2. Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Under beredningen av ärendet har Europeiska revisionsrättens ledamot Eva Lindström informerat utskottet om revisionsrättens årsrapport om genom-förandet av EU-budgeten 2018. Vidare överlade utskottet den 18 juni och den 24 oktober 2019 med statssekreterare Max Elger om EU:s årsbudget 2020. Utskottet har också hållit överläggningar med statssekreterarna Paula Carvalho Olovsson och Max Elger om EU:s långtidsbudget 2021–2027 den
4 april, 8 oktober och 3 december 2019.
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2020 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen till knappt 42 miljarder kronor (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59). I detta betänkande föreslår finansutskottet hur anslaget för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut
(4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 27 i budgetpropositionen. Analysen utgör ett underlag för den dialog utskottet har med regeringen om mål- och resultat för respektive utgiftsområde.
Betänkandets disposition
I betänkandet behandlas först målet för utgiftsområdet och regeringens resultatredovisning och de förslag i budgetpropositionen som gäller utgiftsområdet. Därefter behandlas ett motionsyrkande om EU:s budget som kommit in under allmänna motionstiden 2019/20.
Propositionen
Utgiftsområde 27 utgörs av Sveriges betalningar till Europeiska unionens allmänna budget.
Mål
Målet för den svenska budgetpolitiken i EU är att Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Målet innebär även att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel (prop. 1994/95:40, bet. 1994/95:FiU5, rskr. 1994/95:67).
Resultat
I budgetpropositionen för 2020 presenterar regeringen resultatredovisningen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen. EU:s allmänna budget bestäms årligen, inom en flerårig budgetram. Den nuvarande fleråriga budgetramen gäller för perioden 2014–2020. EU-budgetens utgifter och inkomster ska vara i balans, dvs. vara lika stora, på årlig basis.
EU-avgiften är en konsekvens av utgiftsvolym, finansieringssystem, ekonomisk utveckling i medlemsstaterna och budgetgenomförandet på årsbasis. Utgifterna i EU-budgeten delas in i betalningsbemyndiganden (betalningar) och åtagandebemyndiganden (åtaganden). Ett åtagande som görs i EU-budgeten kan leda till betalningar under det aktuella budgetåret och kommande år, medan betalningarna motsvarar faktiska utgifter. Budgetens inkomster består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Inkomsterna benämns egna medel. EU:s egna medel regleras i beslutet om systemet för Europeiska unionens egna medel. Beslutet måste efter att det antagits av Europeiska unionens råd godkännas av alla medlemsländer för att träda i kraft. Riksdagen godkände beslutet om egna medel för den innevarande fleråriga budgetramen (2014/335/EU, Euratom) i november 2014 (prop. 2013/14:238, bet. 2014/15:FiU7, rskr. 2014/15:9). I september 2016 godkände det sista medlemslandet beslutet, och det kunde därmed träda i kraft den 1 oktober 2016. Eftersom EU-budgetens inkomster huvudsakligen utgörs av avgifter från medlemsstaterna styr EU-budgetens utgiftsnivå i stor utsträckning utgiftsnivån för utgiftsområdet.
EU-budgeten för 2018
Totalt uppgick de ingångna åtagandena i EU-budgeten för 2018 till 168 859 miljoner euro, vilket även inkluderade åtaganden från tidigare år som ännu inte resulterat i betalningar. Åtagandena resulterade i betalningar om totalt 152 661 miljoner euro. Vid utgången av 2018 fanns därmed utestående åtaganden från 2018 och tidigare år på sammanlagt 280,6 miljoner euro, vilket var en ökning med 5,2 procent jämfört med 2017.
Sveriges avgift till EU 2018
Utfallet för den svenska EU-avgiften 2018 blev 34 960 miljoner kronor, vilket var 4 551 miljoner kronor (11,5 procent) lägre än vad som anvisades i statens budget. Orsaken till det lägre utfallet berodde främst på att EU under 2018 återbetalade ett överskott till Sverige på ca 3 700 miljoner kronor. Åter-betalningen avsåg till största delen avgifter som baseras på BNI.
De svenska betalningarna av EU-avgiften har varierat kraftigt de senaste åren, trots att den underliggande avgiften ökat i en jämn takt varje år. Detta beror på ett antal stora engångseffekter. Jämfört med 2017 ökade avgiften till EU med 10 736 miljoner kronor (44,3 procent). Skillnaden beror delvis på den betalning som EU gjorde till Sverige under 2017 av tidigare inbetalda avgifter på sammanlagt 7 800 miljoner kronor, vilket innebar att utfallet för 2017 blev lägre än förväntat. EU återbetalade även avgifter under 2018, men inte lika mycket (3 700 miljoner kronor). Återbetalningarna har alltså påverkat jämförelsen mellan åren med knappt 4 100 miljoner kronor. Den återstående skillnaden beror främst på att den avgift som baseras på BNI blev högre jämfört med 2017.
Nettoflödet till EU, dvs. skillnaden mellan vad Sverige betalar i EU-avgift och bidragen som Sverige får från EU, blev 22 593 miljoner kronor. Det är en ökning med 8 844 miljoner kronor jämfört med 2017. Av detta förklaras 4 100 miljoner kronor av lägre återbetalningar av tidigare inbetalda avgifter från EU och resterande del främst av den högre BNI-avgiften.
EU-budgeten för 2019
EU:s årsbudget för 2019 antogs av Europaparlamentet den 1 december 2018. Den beslutade budgeten (exklusive ändringsbudgetar) för 2019 uppgår till 165,8 miljarder euro i åtagandeanslag och 148,2 miljarder euro i betalningsanslag. Det motsvarade en ökning om ca 3,5 procent av åtagandeanslag och en minskning om ca 2,4 procent av betalningsanslag i förhållande till den beslutade budgeten för 2018.
Regeringens analys och slutsatser
Utfallet för EU-budgeten 2018 innebar att betalningarna ökade i förhållande till 2017. Betalningarna var 10 736 miljoner kronor högre 2018 än föregående år. Nivån på den beslutade budgeten för 2019 blev något lägre vad gäller betalningar än enligt Europeiska kommissionens förslag, vilket regeringen ser positivt på. Däremot ökade åtagandena något i förhållande till kommissionens förslag. I arbetet med EU:s årsbudget är det av stor vikt att respektera de finansiella ramarna i den fleråriga budgetramen och att verka för realistiska prognoser så att överbudgetering undviks. Att göra analyser av tidigare årsutfall är en viktig del i detta.
Regeringen gör sammanfattningsvis bedömningen att resultaten inom området i huvudsak ligger i linje med målet för Sveriges budgetpolitik i EU.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslaget för 2020 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen i enlighet med regeringens förslag.
Vidare bemyndigar riksdagen regeringen att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen för 2020 anvisar ett ramanslag under utgiftsområde 27 om 41 989 649 000 kronor.
Utgiftsområdet består av ett anslag, anslaget 1:1 Avgiften till Europeiska unionen. Anslaget får användas för utgifter för betalning av Sveriges avgift till EU:s allmänna budget och eventuella krav från Europeiska kommissionen om dröjsmålsränta på grund av försenade inbetalningar av egna medel. I tabellen nedan visas utgiftsutvecklingen för utgiftsområdet.
Utgiftsutvecklingen för utgiftsområde 27
Miljoner kronor
|
|
Utfall 2018 |
Budget 2019 |
Prognos 2019 |
Beräknat 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Totalt EU-avgiften |
34 960 |
40 914 |
39 383 |
41 990 |
52 046 |
53 464 |
|
Källa: Prop. 2019/20:1 utg.omr. 27. |
||||||
Budgetens inkomster består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. Avgiften består av flera delposter (tullavgift, mervärdesskattebaserad avgift, BNI-baserad avgift, samt andel av Storbritanniens budgetreduktion). Sveriges avgift till EU beror på det faktiska utfallet för respektive delpost i EU-budgeten och hur stor andel av dessa som Sverige ska finansiera.
Initialt baseras Sveriges och andra medlemsstaters andelar på prognoser av den ekonomiska utvecklingen. Det medför att den faktiska avgiften kan komma att variera beroende på utvecklingen i Sverige och övriga medlems-stater. EU:s årsbudget beslutas först i november eller december året före budgetåret. Dessutom tillkommer ändringsbudgetar som beslutas under det aktuella året. Storleken på EU:s årsbudget och ändringsbudgetar påverkar Sveriges avgift. Även tidpunkterna för antagandet och genomförandet av ändringsbudgetar kan påverka Sveriges avgift ett annat år än beslutsåret.
Regeringens beräkningar tar inte hänsyn till de effekter på den svenska EU-avgiften som Storbritanniens aviserade utträde ur Europeiska unionen kan få. Beroende på om ett avtal om utträde kan ingås och när detta i så fall ska ske, och hur utträdesvillkoren ser ut, får utträdet olika effekt på EU:s budget och därmed på den svenska avgiften till EU. Det finns alltså betydande risker för en annan utgiftsutveckling än den som förutses i prognosen.
Regeringen föreslår att den av riksdagen ska bemyndigas att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av åtagandebemyndiganden i EU-budgeten för budgetåret 2020. Medlemsstaternas avgifter används för att finansiera EU-budgetens betalningar under innevarande år. De åtaganden som staten ingår på området avser EU-budgetens åtagandebemyndiganden för innevarande år, vilka kan resultera i betalningar innevarande eller kommande år.
I Europeiska kommissionens budgetförslag för 2020 föreslås att åtagandebemyndiganden om 168 797 miljoner euro ska ställas till förfogande för 2020. Sveriges totala andel beräknas uppgå till 2,6 procent, vilket motsvarar ca 4 389 miljoner euro. Budgetförslaget behandlas för närvarande av unionens budgetmyndighet.
Politikens inriktning
Regeringen avser att verka för restriktivitet i behandlingen av kommande årsbudgetar och nästa fleråriga budgetram. Storbritanniens aviserade utträde ur unionen kommer att medföra stora konsekvenser för EU:s budget, och regeringen anser att utgifterna måste anpassas därefter. Regeringen avser vid förhandlingarna om budgetramen även att verka för en omprioritering av utgifter till förmån för ändamålsenliga åtgärder som har ett tydligt europeiskt mervärde. Effektivitet och återhållsamhet utgör viktiga element för Sverige i behandlingen av EU:s årsbudget och löpande EU-budgetrelaterade frågor. Vägledande för Sverige är vidare principerna om subsidiaritet, europeiskt mervärde, proportionalitet, resultatinriktning, kostnadseffektivitet och en sund ekonomisk förvaltning.
Kompletterande information
Europeiska revisionsrättens årsrapport för 2018
Den 24 oktober 2019 informerade Europeiska revisionsrättens ledamot Eva Lindström finansutskottet och EU-nämnden om revisionsrättens årsrapport om genomförandet av EU-budgeten 2018. I rapporten konstaterar revisionsrätten inledningsvis att de för tredje året i rad avger ett uttalande med reservation om betalningarna, vilket kan jämföras med att de gjorde uttalanden med avvikande mening fram till 2015.
Revisionsrätten beräknar den uppskattade felnivån i kostnaderna till 2,6 procent, vilket ligger inom intervallet för feluppskattningarna de två senaste åren. När det gäller omkring hälften av kostnaderna är betalningarna huvudsakligen stödrättighetsbaserade, dvs. det rör sig om stöd till stödmottagare som uppfyller vissa villkor. För denna typ av kostnader uppskattar revisionsrätten att den mest sannolika felnivån ligger under väsentlighetsgränsen på 2 procent. Revisionsrätten har analyserat utvalda program som omfattar 97 procent av budgetplaneringen för den fleråriga budgetramen 2014–2020 och drar slutsatsen att de prestationsindikatorer som för närvarande används för EU-budgeten inte alltid ger en god bild av de faktiska framstegen med att uppnå politiska mål.
Revisionsrätten rapporterar alla misstänkta fall av oegentligheter som de upptäcker under granskningsarbetet till EU:s byrå för bedrägeribekämpning (Olaf). Under 2018 underrättade de Olaf om nio fall av misstänkta oegentligheter.
Förhandlingarna om EU:s budget för 2020
Den 5 juni 2019 antog kommissionen sitt förslag till årsbudget för 2020, och rådet antog sin position till årsbudgeten den 3 september. Kommissionen presenterade en ändringsskrivelse med förändringar av det liggande budgetförslaget den 15 oktober. Europaparlamentet antog sin position om årsbudgeten den 23 oktober.
Finansutskottet hade en första överläggning om årsbudgeten med stats-sekreterare Max Elger den 18 juni 2019. Utskottet överlade med statssekreteraren en andra gång den 24 oktober. Regeringen framhöll då att den svenska ståndpunkten är att verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Detta innebär att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel och att närhetsprincipen ska tillämpas på budgetområdet. Det innebär även strikt budgetdisciplin.
Regeringen avsåg att i den fortsatta behandlingen av årsbudgetförslaget verka för 1) budgetdisciplin och respekt för taken i den fleråriga budgetramen; 2) att årsbudgeten beslutas med tillräckliga marginaler upp till taken för såväl åtaganden som betalningar; samt 3) att så långt möjligt motverka att de särskilda instrumenten mobiliseras, då dessa riskerar öka den svenska EU-avgiften. Utskottet delade regeringens ståndpunkt inför de avslutande för-handlingarna.
Den 18 november nåddes en överenskommelse mellan rådet och Europaparlamentet om 2020 års EU-budget. Överenskommelsen innebär totala utgifter om 168,7 miljarder euro i åtaganden (motsvarande 0,99 procent av EU:s samlade BNI) och 153,6 miljarder euro i betalningar (motsvarande 0,90 procent av EU:s samlade BNI), vilket är en ökning på 1,5 procent i åtaganden och 3,4 procent i betalningar jämfört med 2019, inklusive beslutade ändringsbudgetar. Ökningarna beror på genomförandet av de återstående programmen i EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020. Målet är att säkerställa alla betalningar till mottagarna och undvika en ansamling av betalningskrav under de närmaste åren. De överenskomna siffrorna förutsätter att Storbritannien fortsätter att delta fullt ut i finansieringen och genom-förandet av EU:s budget för 2020.
Rådet godkände avtalet den 25 november och Europaparlamentet röstade i sin tur ja till avtalet 27 november 2019.
Förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027
Kommande flerårsbudget sätter de finansiella ramarna för EU mellan 2021–2027 och anger hur mycket pengar varje medlemsland ska bidra med och hur pengarna ska fördelas. EU-kommissionen lade fram sitt förslag till ny flerårsbudget under 2018. I det förslaget uppgår den samlade budgeten till 1,11 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI). I den nu gällande flerårsbudgeten ligger taket på 1 procent av EU:s samlade BNI. Förslaget innebär att den svenska EU-avgiften skulle öka med ca 35–40 procent, vilket motsvarar omkring 15–17 miljarder kronor i högre årsavgift (beräknat i 2018 års priser). Förhandlingarna har sedan dess pågått och går nu in i en intensivare fas.
Det finska ordförandeskapet har inför mötet i rådet för allmänna frågor den
10 december och mötet med Europeiska rådet den 12–13 december 2019 presenterat ett förslag på hur flerårsbudgeten ska se ut. I det förslaget är nyckelfrågorna följande:
• Utgiftsnivån och balans mellan rubriker – förslaget till budgetram ligger på 1,07 procent av EU-ländernas samlade BNI.
• Tak för egna medel – nuvarande förslag ligger på 1,29 procent av EU:s totala BNI.
• Rabatterna ska finnas kvar men är inte siffersatta.
• Andelen av tullintäkter som medlemsstaterna får behålla för att täcka kostnader för uppbörd – förslaget är att den sänks från 20 till 10 procent,
• förändrad och delvis förenklad modell för beräkning av den momsgrundade inkomstkällan.
• Egna medel – förslag på nya egna medel innehållande en avgiftskomponent beräknad på grundval av intäkter från försäljning av utsläppsrätter inom ramen för ETS i respektive medlemsstat och en avgiftskomponent på grundval av volym icke återvunna plastförpackningar i respektive medlemsstat.
• Konditionalitet – regler för hur EU-medel ska kunna dras in om medlemsländerna bryter mot unionens regler om rättsstatlighet.
• Övrigt, t.ex. klimatfrågor.
Regeringen har vid överläggningar i utskottet stämt av sina målsättningar inför de fortsatta förhandlingarna om EU:s flerårsbudget 2021–2027.
Det står nu klart att det inte kommer att göras något försök att nå en överenskommelse innan årets slut. Om inte flerårsbudgeten blir antagen av medlemsländerna före den 31 december 2020 förlängs 2020 års budget med tidigare beslutat tak och bestämmelser till dess att en ny flerårsbudget kan antas. Vidare behövs ett nytt rådsbeslut om egna medel för att rabatterna ska kunna förnyas. Det befintliga systemet löper på utan rabatter tills ett nytt beslut trätt i kraft.
Utskottet delar regeringens mål för den svenska EU-budgetpolitiken. Sverige ska verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU och en kostnadseffektiv användning av EU:s budgetmedel. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till anslag för 2020 inom utgiftsområde 27.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till bemyndigande att ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020.
Regeringen har vid överläggningar i utskottet stämt av sina prioriteringar inför förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. En viktig målsättning inför de kommande förhandlingarna är att den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Regeringen ska söka säkerställa att Sveriges totala avgift, räknat som andel av BNI, motsvarar dagens. Det vill regeringen främst göra genom att minska storleken på budgeten. Utskottet delar denna ståndpunkt.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om Europeiska unionens budget.
Jämför särskilt yttrande 5 (KD).
I motion 2019/20:529 yrkande 2 av Désirée Pethrus (KD) anförs att regeringen bör verka för att hålla EU:s budget stram och att Sveriges medlemsavgift inte ska öka. Just nu pågår förhandlingarna om EU:s långtidsbudget som sträcker sig mellan 2021 och 2027. Motionären anser att unionen, för att kunna fokusera på sina kärnuppgifter och flera utmaningar som den ställs inför, måste nedprioritera vissa politikområden och budgetposter kraftigt. I samband med att Storbritannien lämnar EU måste EU minska sin budget motsvarande deras EU-avgift. I stället för att prioritera har kommissionen föreslagit betydande utgiftsökningar, höjda avgifter för medlemsländerna och bara mindre besparingar. För Sveriges del har det talats om 40 procents ökning av EU-avgiften, vilket motionären anser vara oacceptabelt. De stora budgetposterna såsom regional-, jordbruks- och arbetsmarknadspolitik behöver reformeras. Även andra utgifter som sammantaget utgör en betydande del av budgeten bör minskas eller helt slopas, t.ex. EU:s egna kulturfonder, finansiering av offentliga wifi-system, gratis tågbiljetter för ungdomar och Europa-parlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg.
Motionären föreslår att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att hålla EU:s budget stram och att Sveriges medlemsavgift inte ska öka och tillkännager detta för regeringen.
Utskottet stöder regeringens prioriteringar i de fortsatta förhandlingarna om EU:s flerårsbudget 2021–2027, där målet är en minskad budgetram med ett utgiftstak om 1 procent av EU:s totala BNI, och där den svenska EU-avgiften ska hållas nere. Mot bakgrund av detta avstyrks motionsyrkandet.
|
1. |
|
|
|
Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Moderaternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:3060. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet.
|
2. |
|
|
|
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2682. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2915. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslag inom utgiftsområde 27. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:3341. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet.
|
5. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Kristdemokraterna instämmer överlag med regeringens ståndpunkter inför förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram 2021–2027.
Med hänsyn till att regeringen vid överläggningen med utskottet den
3 december 2019 gått utskottet till mötes i den viktiga frågan om den svenska EU-avgiftens storlek, räknat som en andel av BNI, har jag valt att inte reservera mig. Jag kommer dock att noga följa det fortsatta arbetet med frågan och återkomma med förslag om det finns skäl för det.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2020 ingå de ekonomiska åtaganden som följer av EU-budgeten för budgetåret 2020 (avsnitt 2.6.1).
2.Riksdagen anvisar ett ramanslag för budgetåret 2020 under utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen enligt tabell 1.1.
Motion från allmänna motionstiden 2019/20
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att EU:s budget hålls stram och att Sveriges medlemsavgift inte ökar och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Anslag för 2020 inom utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till anslag.
Tusental kronor
|
Anslag |
|
Regeringens förslag |
|
1:1 |
Avgiften till Europeiska unionen |
41 989 649 |
|
Summa för utgiftsområdet |
41 989 649 |
|