2019/20:FiU49

Ändringar i statens budget för 2020 – Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag för 2020. Utskottet föreslår också att riksdagen godkänner en ändrad beräkning av statens inkomster för 2020.

Förslaget till ändringar i statens budget för 2020 innebär att 2,5 miljarder kronor anvisas på ett nytt anslag till kommunsektorn för att stärka välfärden. Det innebär också att fyra anslag minskas inom tre utgiftsområden för att finansiera det nya anslaget och att beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 ändras eftersom det s.k. ingångsavdraget inte bör genomföras.

Utskottet har utformat ett förslag till ändringar i statens budget som kommer att stärka välfärden men som varken försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande eller hotar det utgiftstak riksdagen beslutat för 2020.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (S, C, L, MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande.

Behandlade förslag

Utskottet lägger på eget initiativ fram förslaget till ändringar i statens budget för 2020.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottets överväganden

Ändringar i statens budget för 2020

Särskilt yttrande

Ändringar i statens budget för 2020 (S, C, L, MP)

Bilaga 1
Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2020

Bilaga 2
Utskottets förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020

Bilaga 3
Socialförsäkringsutskottets yttrande 2019/20:SfU3y

Bilaga 4
Utbildningsutskottets yttrande 2019/20:UbU3y

Bilaga 5
Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU4y

Bilaga 6
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU3y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändringar i statens budget för 2020

Riksdagen

a) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar, med de anslagsvillkor utskottet anger, anslag enligt utskottets förslag i bilaga 1,

b) godkänner den ändrade beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt utskottets förslag i bilaga 2.

Stockholm den 13 februari 2020

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S)*, Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Emil Källström (C)*, Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S)*, Ingemar Nilsson (S)*, Mats Persson (L)*, Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP)*, Mattias Karlsson i Luleå (M), Sofia Westergren (M), Eva Lindh (S)*, Hampus Hagman (KD) och Fredrik Stenberg (S)*.

* Avstår från ställningstagande, se särskilt yttrande.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Enligt 9 kap. 16 § första stycket riksdagsordningen (RO) får ett utskott väcka förslag hos riksdagen i ett ämne som hör till dess beredningsområde (utskottsinitiativ). Finansutskottet ska enligt 7 kap. 9 § RO bereda förslag till beslut om statens budget enligt 11 kap. 18 § tredje och femte styckena, dvs. det s.k. rambeslutet och beslut om ändringar i statens budget. Med stöd av sin initiativrätt lägger finansutskottet i detta betänkande fram förslag till ändringar i statens budget för 2020 om stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden.

Enligt 10 kap. 4 § ska utskottet innan det väcker ett förslag som påverkar statens budget genom ett utskottsinitiativ inhämta behövliga upplysningar och yttranden om inte utskottet finner synnerliga skäl mot det. Mot bakgrund av detta har finansutskottet berett socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillfälle att inom sina respektive ämnesområden yttra sig över det förslag till utskottsinitiativ som förts fram av ledamöterna från Moderaterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Samtliga utskott har yttrat sig, och deras yttranden återfinns i sin helhet i bilagorna 3–6. Socialförsäkringsutskottet tillstyrker förslaget medan de tre övriga avstyrker detsamma. I yttrandena har minoriteten i respektive utskott en avvikande mening. Under beredningen har utskottet även inhämtat upplysningar från statssekreterare Emma Lennartsson, Finansdepartementet.

Utskottets överväganden

Ändringar i statens budget för 2020

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade och nya anslag för 2020 enligt utskottets förslag. Riksdagen godkänner också utskottets förslag till ändrad beräkning av statens inkomster för 2020.

Jämför det särskilda yttrandet (S, C, L, MP).

Utskottets ställningstagande

Kommunsektorn står inför mycket stora utmaningar. Det handlar främst om den sedan decennier kända demografiska utvecklingen där både antalet elever i grundskolan och andelen äldre ökar. Parallellt med denna utveckling viker det kommunala skatteunderlaget. Runt om i Sverige rapporteras det om stora nedskärningar inom skolan, barnpsykiatrin, äldreomsorgen och sjukvården. Kommunsektorn är alltså satt under hård press och därför behövs det nu omgående ett tillskott till sektorn för att stärka den svenska välfärden. Utskottets förslag till ändringar i statens budget för innevarande år innebär tillskott till välfärden på 2,5 miljarder kronor. Det är 2,5 miljarder kronor utöver den ökning på 5 miljarder kronor som regeringen och dess samarbetspartier aviserat till halvårsskiftet. Löftet om 5 miljarder kronor i tillskott till kommunsektorn får enligt utskottet dessutom ses som en uppenbar konsekvens av att frågan initierades i utskottet redan i januari 2020.

Utskottet står bakom det finanspolitiska ramverket. Utskottets tidigare uttalanden om processen kring ändringar i statens budget som manar till måttfullhet måste alltid vara vägledande när förslag till ändringar i statens budget övervägs (se t.ex. bet. 2017/18:FiU11, bet. 2017/18:FiU21, bet. 2017/18:FiU49, bet. 2018/19:FiU36 och bet. 2019/20:FiU11). Enligt utskottets bedömning går det emellertid inte att i den nu aktuella situationen invänta regeringens vårändringsbudget. Det kritiska läge som kommunsektorn befinner sig i kräver ett större tillskott än det som regeringen aviserat och kan inte vänta till halvårsskiftet. Det är en svår avvägning som utskottet ställts inför. Samtidigt är det genom att utskottet samlat tar ställning till både utgiftsökningar och en ändrad inkomstberäkning som principerna i det finanspolitiska ramverket kan upprätthållas även i ett läge som kräver omedelbara åtgärder från statens sida. Utskottet har utformat ett förslag till ändringar i statens budget som kommer att stärka välfärden men som varken försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande eller hotar det utgiftstak som riksdagen beslutat för 2020.

Utskottets förslag till ändringar i statens budget för 2020 innehåller förutom förslag om ett nytt anslag till kommunsektorn också förslag om anslagsminskningar på fyra anslag och förslag om att godkänna en ny inkomstberäkning för 2020. Nedan redovisar utskottet sina konkreta förslag och motiverar dem närmare. Utskottet anger i det sammanhanget också de anslagsvillkor som ska gälla för det nya anslaget.

De medel till kommunsektorn som regeringen föreslog och som riksdagen beslutat om för 2020 har visat sig vara långt ifrån tillräckliga. För att motverka de uppsägningar inom välfärden som nu sker behövs omgående ett tillskott till kommunsektorn. Utskottet föreslår att det inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner för innevarande år förs upp ett nytt anslag 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden med 2,5 miljarder kronor. Medlen ska användas för statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka välfärden. Det ska fördelas med 70 procent till kommunerna och 30 procent till regionerna och fördelas proportionellt utifrån befolkningsmängd, dvs. lika mycket i kronor per invånare.

Enligt utskottet är det s.k. ingångsavdraget en ineffektiv skattelättnad som skulle komma att ha en begränsad effekt på sysselsättningen. Därför bör det lagförslag om nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (ingångsavdrag) som regeringen aviserat till i mitten av mars inte genomföras. Det budgetutrymme som frigörs genom att nedsättningen inte införs ska enligt utskottet i stället användas för att finansiera det nya anslaget till kommunsektorn inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Budgeteffekterna av regeringens aviserade lagförslag ingår i den tidigare beslutade inkomstberäkningen med ca –1,7 miljarder kronor (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59). Mot denna bakgrund är det enligt utskottet rimligt att riksdagen beslutar om en ny inkomstberäkning för 2020 där denna budgeteffekt inte räknas in. En ny inkomstberäkning underlättar också för avstämning och uppföljning mot de budgetpolitiska målen. För 2021 och 2022 noterar utskottet att budgeteffekterna av det aviserade lagförslaget har beräknats till ca –4,8 miljarder kronor respektive ca –6,2 miljarder kronor (prop. 2019/20:1, Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor s. 238).

Utskottet anser också att införandet av s.k. utvecklingstid ska avbrytas eftersom resurserna behövs bättre i kommunsektorn för att stärka välfärden. Utskottet föreslår därför att anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader och anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv minskas med 49 respektive 167,3 miljoner kronor 2020. För 2021 och 2022 noterar utskottet att budgeteffekterna av att införa utvecklingstid sammanlagt har beräknats till ca 590 miljoner kronor respektive ca 980 miljoner kronor (prop. 2019/20:1, utg.omr. 14 s. 49).

För att finansiera stödet till kommunsektorn föreslår utskottet dessutom att anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med 500 miljoner kronor 2020 och att anslaget 1:5 Näringslivsutveckling inom utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 100 miljoner kronor 2020. När det gäller anslagsminskningen inom utgiftsområde 16 konstaterar utskottet att resurserna för ändamålet fördubblades i statens budget för 2020, trots att ansökningarna om bidrag för s.k. lärarassistenter varit få under 2019 och att endast en mindre del av medlen då användes. Genom att nu i stället prioritera om resurserna för att finansiera det nya anslaget till kommunsektorn, kommer medlen att komma alla kommuner till del. Vidare bör enligt utskottet det nationella innovationsrådets verksamhet kunna genomföras inom ramen för Regeringskansliets ordinarie anslag eller andra anslag avsedda för detta ändamål. De särskilda medel som avsatts för innovationsfrämjande inom utgiftsområde 24 Näringsliv kan därför omfördelas till det nya anslag som utskottet föreslår inom utgiftsområde 25 för att stärka välfärden.

Som ett led i beredningen har utskottet tagit del av yttranden från socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet (se bilagorna 3–6).

Utskottet konstaterar avslutningsvis att förslaget om ett stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden för innevarande år inte påverkar möjligheten att uppfylla överskottsmålet. Det finansiella sparandet påverkas nämligen inte då stödet på 2,5 miljarder kronor till kommunsektorn för att stärka välfärden finansieras med anslagsminskningar inom andra områden och högre inkomster till följd av att ingångsavdraget inte genomförs. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med ca 1,7 miljarder kronor 2020 till följd av förslaget, vilket ligger väl inom budgeteringsmarginalen som beräknades till 40 miljarder kronor i regeringens budgetproposition för 2020.

Mot denna bakgrund bör riksdagen ställa sig bakom utskottets förslag till ändringar i statens budget för 2020 (se bilagorna 1 och 2).

Särskilt yttrande

Ändringar i statens budget för 2020 (S, C, L, MP)

Fredrik Olovsson (S), Emil Källström (C), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Karolina Skog (MP), Eva Lindh (S) och Fredrik Stenberg (S) anför:

Vi avstår från ställningstagande när det gäller utskottets förslag till ändringar i statens budget för 2020 och redovisar i detta särskilda yttrande våra överväganden när det gäller ett ökat behov av resurser till välfärden i kommuner och regioner.

Utskottet motiverar sitt förslag med att det finns ett behov av att staten omgående skjuter till mer resurser till kommunsektorn. Vi instämmer i att det finns ett ökat behov av resurser till välfärden i kommuner och regioner, utöver de 5 nya välfärdsmiljarder som riksdagen redan beslutat om för 2020. Att ytterligare tillskott till kommunsektorn skulle vara nödvändigt framkom redan i budgetpropositionen. Det har dessutom vid upprepade tillfällen aviserats att förstärkningen av de allmänna bidragen till kommunsektorn ska fortsätta under hela mandatperioden.

Vi instämmer däremot inte i att en majoritet i utskottet väljer att behandla frågan utanför den ordnade och sammanhållna budgetprocess som Sverige haft i åtskilliga decennier och som har tillräcklig flexibilitet för att även hantera olika situationer som kan uppkomma under löpande budgetår. Det är oroväckande att man medvetet frångår en process för beslut om statens budget som sedan den infördes i mitten av 1990-talet haft ett grundmurat stöd i riksdagen oavsett politisk inriktning. Det är värt att betona att det inte enbart är regelverken som är av stor betydelse för tillämpningen av budgetprocessen, utan också att alla de som deltar i den har en gemensam grundsyn och är överens om syftet med processen och vilken roll de själva spelar i den.

För en mer ansvarsfull hantering av situationen har regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna aviserat att kommuner och regioner redan i år ska få minst 5 miljarder kronor mer i generella tillskott. Förslaget har kommunicerats för att ge tidiga besked till kommunsektorn och ska behandlas inom ramen för en ordnad process i den ordinarie vårändringsbudgeten. Genom att ta ställning till ytterligare resurser till kommunsektorn inom ramen för en ordnad budgetprocess får verksamheterna de långsiktiga planeringsmöjligheter och stabila förutsättningar som är så viktiga för dem. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har uttryckt att de är positiva till beskedet och konstaterar att det viktigaste är att kommunsektorn får tidiga besked och inte när pengarna betalas ut. Samtidigt aviserade regeringen, Centerpartiet och Liberalerna även om ett tillskott på 750 miljoner kronor till rättsväsendet, med en rad specifika besked till myndigheter i den sektorn. Detta understryker ytterligare möjligheten att agera inom den ordinarie processen.

De ökade resurserna till kommunsektorn som utskottet föreslår ska finansieras med att bl.a. inte genomföra reformen med det s.k. ingångsavdraget fr.om. den 1 juli 2020. Det är inte något som vi kan ställa oss bakom. Ingångsavdraget skulle göra det billigare att anställa personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och är ett förhållandevis enkelt sätt att skapa incitament för arbetsgivare att anställa sådana personer. Vi anser att ingångsavdraget skulle kunna skapa ett effektivt komplement till de arbetsmarknadspolitiska stöden och leda till ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar bland personer i den tänkta målgruppen. Detta påverkar även kommunsektorns kostnader och ekonomi. Även införandet av s.k. utvecklingstid vill utskottet avbryta för att istället använda det budgetutrymme som då frigörs till finansiering. Inte heller detta kan vi ställa oss bakom då möjligheten till utvecklingstid skulle spela en viktig roll för kompetensförsörjningen inom välfärden och i näringslivet. Genom att anställda får möjlighet till utvecklingstid stärks deras position på arbetsmarknaden samtidigt som rörligheten främjas i en tid då kraven på omställning ökar och det råder brist på arbetskraft inom vissa branscher. Slutligen anser vi att en plötslig halvering av statsbidraget för att anställa lärarassistenter som utskottet föreslår riskerar att försämra situationen för lärarna så att den önskade effekten, stärkt kvalitet i undervisningen och ökad studiero i skolorna, uteblir. Vi kan inte heller ställa oss bakom förslaget om att stödet till olika innovationsfrämjande insatser minskas.

Bilaga 1

Utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade och nya anslag för 2020

Tusental kronor

Utgiftsområde/anslag		Beslutad ram/ anvisat anslag	Förändring av ram/anslag	Ny ram/ny anslagsnivå
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	77 164 287	–216 300	76 947 987
1:1	Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader	7 272 139	–49 000	7 223 139
1:2	Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd	28 067 425	–167 300	27 900 125
16	Utbildning och universitetsforskning	83 315 865	–500 000	82 815 865
1:5	Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet	3 911 093	–500 000	3 411 093
24	Näringsliv	7 263 863	–100 000	7 163 863
1:5	Näringslivsutveckling	793 022	–100 000	693 022
25	Allmänna bidrag till kommuner	128 417 572	2 486 000	130 903 572
1:5	Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden	0	2 486 000	2 486 000
Summa anslagsförändringar i ändringsbudget			1 669 700

Bilaga 2

Utskottets förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020

Tusental kronor

Inkomsttitel		Godkänd beräkning	Förändring av beräkning	Ny beräkning
1115	Kommunal inkomstskatt	771 750 328	–200 000	771 550 328
1210	Arbetsgivaravgifter	608 391 355	1 800 000	610 191 355
1320	Skatt på företagsvinster	153 413 428	–100 000	153 313 428
1811	Kommunala inkomstskatter	–790 950 084	200 000	–790 750 084