|
Finansutskottets betänkande
|
Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag som innebär att det ska göras vissa ändringar i regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Lagändringarna syftar till att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbets-området (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (penningtvättslagen).
Lagförslaget innebär att kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte ska gälla, om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES.
Vidare föreslås att kravet på att utse en alternativ verklig huvudman inte ska gälla om kunden är en stat, en region, en kommun eller motsvarande och den risk som kan förknippas med kunden bedöms som låg.
Det föreslås även att det ska förtydligas att förenklade åtgärder för kundkännedom för konton med medel som tillhör någon annan bara ska vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 januari 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:14 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
3. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
4. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
5. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
6. lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
7. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism,
8. lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:14 punkterna 1–8.
Stockholm den 21 november 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S), Sofia Westergren (M) och Ida Gabrielsson (V).
Ärendet och dess beredning
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till propositionen.
Bakgrund
Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot kreditinstitut (banker och kreditmarknadsföretag) vid tillämpning av penningtvättslagen finns i 13 och 15 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Penningtvättslagen gäller fysiska och juridiska personer (verksamhetsutövare) som driver sådan verksamhet i Sverige i vilken det finns risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism (1 kap. 2–5 §§). Lagstiftningen innebär att verksamhetsutövare ska förebygga, upptäcka och förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det gäller riskbedömning och rutiner (2 kap.), kundkännedom (3 kap.), övervakning och rapportering (4 kap.) samt intern kontroll och anmälningar om misstänkta överträdelser (6 kap.).
Ett trettiotal utländska kreditinstitut inom EES driver verksamhet från filial i Sverige, varav två av de sex största kreditinstituten i Sverige. Finansinspektionens möjligheter att ingripa mot dessa kreditinstitut vid överträdelser av penningtvättslagen är emellertid begränsade.
Finansinspektionen kan ingripa mot svenska kreditinstitut genom t.ex. föreläggande om rättelse, sanktionsavgifter eller återkallelse av tillstånd att driva bank- eller finansieringsrörelse. Motsvarande gäller för utländska kreditinstitut som hör hemma utanför EES och som driver verksamhet från filial i Sverige. När det gäller utländska kreditinstitut som hör hemma inom EES och driver verksamhet i Sverige ska Finansinspektionen i stället underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet, dvs. den myndighet som utövar tillsyn över institutet, om att institutet inte driver sin verksamhet i enlighet med lagen om bank- och finansieringsrörelse eller andra författningar som reglerar verksamheten, inbegripet penningtvättslagen (1 kap. 5 § 4 och 15 kap. 15 § första stycket). I brådskande fall får inspektionen, i avvaktan på att den behöriga myndigheten i hemlandet vidtar åtgärder, ingripa mot institutet i syfte att värna den finansiella stabiliteten i Sverige (15 kap. 15 § andra stycket).
Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor
Riksdagen antar regeringens lagförslag. Förslagen medför ändringar i ett flertal lagar på finansmarknadsområdet.
Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut
Regeringen föreslår att om ett utländskt kreditinstitut som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från en filial i Sverige inte driver sin verksamhet i enlighet med bestämmelserna i penningtvättslagen, ska Finansinspektionen få förelägga institutet att göra rättelse. Om institutet inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet. Om rättelse därefter inte sker, ska Finansinspektionen få förbjuda institutet att påbörja fler transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska Finansinspektionen underrätta den behöriga myndigheten i hemlandet.
Motsvarande ska gälla i fråga om utländska kreditförmedlare från ett land inom EES. Regeringen anser att det är viktigt att Finansinspektionen har tillräckliga verktyg att ingripa mot svenska och utländska kreditinstitut som inte fullgör sina skyldigheter enligt penningtvättslagen. Det är därför, enligt regeringen, viktigt att Finansinspektionen kan ingripa även mot gränsöverskridande verksamhet som drivs i Sverige.
Verkliga huvudmän för dotterföretag till börsbolag
Enligt regeringen ska kravet på att utreda en kunds verkliga huvudman inte gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige eller inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES. Sådana dotterföretag ska inte heller behöva anmäla sin egen verkliga huvudman för registrering till Bolagsverket.
Det ska vidare uttryckligen anges i lag att koncerndefinitionen omfattar även motsvarande utländska företeelser.
Alternativa verkliga huvudmän
Kravet i penningtvättslagen på att utse en alternativ verklig huvudman för offentligrättsliga juridiska personer leder enligt regeringen i vissa fall inte till en bättre öppenhet kring ägandet och kontrollen av kunden eller till en bättre riskhantering utan medför i stället en administrativ börda för verksamhetsutövarna. Kravet på att utse alternativa verkliga huvudmän bör därför inte gälla om kunden är en stat, en kommun på regional nivå (region), en kommun eller motsvarande och den risk som kan förknippas med kunden är låg.
Konton med medel som tillhör någon annan
Enligt penningtvättslagen är en verksamhetsutövares kund den person som verksamhetsutövaren har en avtalsrelation med. Det innebär att det i regel inte finns någon skyldighet att vidta kundkännedomsåtgärder när det gäller kundens kunder (se prop. 2016/17:173 s. 509). Om kundens kund är att betrakta som kundens verkliga huvudman, ska emellertid verksamhetsutövaren vidta åtgärder för att kontrollera den verkliga huvudmannens identitet (3 kap. 8 § penningtvättslagen). Detta gäller enligt undantagsbestämmelsen dock inte om kunden uppfyller vissa krav (3 kap. 25 § penningtvättslagen). Som bestämmelsen är utformad finns det enligt regeringen en risk för att den kan anses ge uttryck för ett krav på att verksamhetsutövaren ska kontrollera och identifiera kundens kunder, oavsett om kundens kund är kundens verkliga huvudman. Det bör därför, enligt regeringen, förtydligas att förenklade åtgärder för kundkännedom för konton med medel som tillhör någon annan kan vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 respektive 2 januari 2020.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:14 Ingripanden mot utländska kreditinstitut och vissa andra penningtvättsfrågor:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
Bilaga 2
