|
|
Statlig förvaltning och statistikfrågor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen avslår yrkandena i motioner om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, statliga myndigheters kostnader, staten som arbetsgivare, statens fastigheter och mark samt statistikfrågor. Motionsyrkandena avslås med hänvisning till redan vidtagna åtgärder, till pågående beredningsarbete och till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov.
I betänkandet finns nio reservationer (M, SD, V, KD, L).
Behandlade förslag
Ett femtiotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Den statliga myndighetsstrukturen
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen
Statliga myndigheters kostnader
Försäljning av Akademiska Hus AB
Studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus AB
Föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark
1.Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (SD)
2.Den statliga myndighetsstrukturen, punkt 1 (L)
3.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (M)
4.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (SD)
5.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (KD)
6.Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (L)
7.Statliga myndigheters kostnader, punkt 3 (V)
8.Studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus AB, punkt 7 (M)
9.Offentlig välfärdsstatistik, punkt 9 (L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Den statliga myndighetsstrukturen |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:544 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkande 2,
2019/20:1322 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 och
2019/20:1953 av Robert Hannah (L) yrkande 2.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (L)
|
2. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:88 av Bo Broman (SD),
2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 9–11, 15, 16 och 18–22,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 9 och 10,
2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 20 och 21,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 6, 9, 13–15, 20 och 28 samt
2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 2–4 och 10.
Reservation 3 (M)
Reservation 4 (SD)
Reservation 5 (KD)
Reservation 6 (L)
|
3. |
Statliga myndigheters kostnader |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkande 1,
2019/20:1143 av Lars Beckman (M),
2019/20:1939 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2550 av Per Åsling (C) yrkande 2,
2019/20:3015 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 38.
Reservation 7 (V)
|
4. |
Staten som arbetsgivare |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:584 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 7,
2019/20:949 av Markus Selin (S),
2019/20:1822 av Sultan Kayhan (S) yrkandena 1 och 2,
2019/20:2408 av Lars Jilmstad (M) och
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 13.
|
5. |
Statlig mark för bostäder |
Riksdagen avslår motion
2019/20:1982 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2.
|
6. |
Försäljning av Akademiska Hus AB |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3141 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkande 5.
|
7. |
Studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus AB |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3355 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 41.
Reservation 8 (M)
|
8. |
Föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:411 av Solveig Zander (C) och
2019/20:648 av Sten Bergheden (M).
|
9. |
Offentlig välfärdsstatistik |
Riksdagen avslår motion
2019/20:2741 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.
Reservation 9 (L)
Stockholm den 26 mars 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Josefin Malmqvist (M), Teres Lindberg (S), Jörgen Berglund (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Johan Löfstrand (S) och Fredrik Stenberg (S).
I betänkandet behandlar utskottet 53 motionsyrkanden om statlig förvaltning och statistikfrågor från allmänna motionstiden 2019/20. Förslagen i motionerna rör bl.a. den statliga myndighetsstrukturen, statliga myndigheters kostnader, digitalisering och it i den statliga förvaltningen, staten som arbetsgivare samt statens fastigheter och mark. En sammanställning över behandlade förslag finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om den statliga myndighetsstrukturen. Utskottet hänvisar till att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna själva avgör hur verksamheten ska organiseras för att på bästa sätt tillgodose samhällets behov, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen beslutat om.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (L).
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:544 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2 anförs att myndigheter som är politiserade eller överflödiga eller vars uppdrag överlappar andra mer effektiva myndigheters bör läggas ned eller reformeras. Därför bör regeringen genomföra en inventering av befintliga myndigheter och göra förvaltningen mer effektiv. I motion 2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars Åke Staxäng (båda M) yrkande 2 anförs att regeringen bör överväga att minska antalet myndigheter och effektivisera kvarvarande myndigheters arbete. I motion 2019/20:1322 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 anförs att regeringen bör se över möjligheten att minska antalet myndigheter.
I motion 2019/20:1953 av Robert Hannah (L) yrkande 2 anförs att placeringen av myndigheterna enligt deras instruktioner bör innebära en begränsning av var ledande tjänster i en myndighet kan placeras.
Tidigare behandling
I förra årets betänkande 2018/19:FiU25 om statlig förvaltning och statistikfrågor avstyrktes likadana motionsyrkanden med hänvisningen till att det är regeringen som lägger ned, ombildar och inrättar myndigheter i den utsträckning som den anser mest lämplig för olika verksamheter vid olika tillfällen. Utskottet konstaterade vidare att den statliga förvaltningspolitiken i stor utsträckning bygger på att myndigheterna, inom ramen för de mål och uppgifter som riksdagen och regeringen beslutat om samt bestämmelserna i myndighetsförordningen, själva avgör hur verksamheten bäst organiseras för att tillgodose samhällets behov.
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet fästa uppmärksamheten vid att arbetsfördelningen mellan riksdagen och regeringen är sådan att regeringen styr riket under ansvar inför riksdagen. I övrigt står utskottet fast vid sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om digitalisering och it i den statliga förvaltningen. Utskottet hänvisar bl.a. till de initiativ t.ex. inrättandet av Myndigheten för digital förvaltning, som under de senaste åren markerat en tydlig förändring av inriktningen på politiken för den digitala förvaltningen.
Jämför reservation 3 (M), 4 (SD), 5 (KD) och 6 (L).
Motionerna
I partimotion 2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) anförs att ett friare flöde av data från det offentligas verksamheter skapar större effektivitet och bättre service till medborgarna. Därför bör fler myndigheter få i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data (yrkande 9). Vidare anförs att det finns stora samhällsvinster med att överföra mer av den statliga förvaltningen till en samordnad digital lösning. Därför bör Sverige införa en nationell digital plattform för säker överföring av information mellan myndigheter och medborgare (yrkande 10).
I partimotion 2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) anförs att den offentliga sektorn måste bli bättre på att utnyttja digitaliseringens möjligheter, och därför bör offentlig verksamhet digitaliseras mer (yrkande 20). Vidare anförs att de offentliga data som finns ska tillgängliggöras så länge det inte riskerar enskildas integritet (yrkande 21).
I kommittémotion 2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) framförs tio yrkanden om digitalisering och it i den offentliga sektorn. Motionärerna vill att regeringen i samarbete med Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Konjunkturinstitutet (KI) gör en översyn av vilka områden i offentlig sektor som har potential att automatiseras (yrkande 9). Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ska leda arbetet med att samordna digitala standarder (yrkande 10). I det arbetet bör myndigheten samverka med andra myndigheter, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt med kommuner och regioner. Motionärerna anser vidare att regeringen bör se över möjligheten att göra centrala upphandlingar med möjlighet till avrop av standardiserade it-system och it-verktyg (yrkande 11). Motionärerna vill att regeringen tillsätter en utredning om att införa en nationell digital plattform för säker överföring av information där medborgare och företag kan koppla upp sig mot en gemensam portal för kontakt med kommuner, regioner och myndigheter (yrkande 15) och om hur en svensk digital plattform skulle kunna genomföras utifrån principen ”en uppgift en gång” (yrkande 16). Motionärerna tar upp frågan om digitala brevlådor och vill att myndigheter och övrig offentlig förvaltning ska uppmuntras att skapa incitament till en övergång till digitala brevlådor (yrkande 18). Vidare anser motionärerna att offentliga handlingar ska lämnas ut digitalt i de fall då detta efterfrågas förutsatt att det inte riskerar att skada t.ex. den personliga integriteten (yrkande 19). Ett omfattande standardiseringsarbete kring dataformat och olika it-systems kapacitet att kommunicera med varandra bör inledas för att främja en ökad digitalisering, samverkan och bättre service till medborgare och företag (yrkande 20). Motionärerna anser att Statskontoret bör få i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplat till digitalisering och artificiell intelligens (yrkande 21). Avslutningsvis föreslår motionärerna att regeringen ser till att Digg får en tydlig roll i att stödja myndigheter, kommuner och regioner i deras digitaliseringsprocess genom råd och handledning (yrkande 22).
I kommittémotion 2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3 anförs att regeringen bör ta fram en åtgärdsplan som visar hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov. Enligt motionärerna ska målet vara att alla offentliga tjänster som går att digitalisera ska digitaliseras.
I kommittémotion 2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92 anförs att det ska införas lagkrav på att alla kommuner, regioner och statliga myndigheter ska erbjuda digital post till mottagare som önskar det, såvida det inte finns särskilda skäl för undantag.
I kommittémotion 2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9 anförs att Digg bör få i uppdrag att bygga upp rättslig expertis och ge rättslig vägledning.
I kommittémotion 2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) framförs ett antal yrkanden om digitalisering och it i den offentliga sektorn. Enligt motionärerna ska de offentliga data som finns tillgängliggöras så länge det inte riskerar enskildas integritet (yrkande 5), och utgångspunkten för offentliga data ska vara att de är öppna (yrkande 28). Motionärerna anser att existerande regler kontinuerligt behöver anpassas till den nya digitala verkligheten (yrkande 6) och att ny lagstiftning bör vara redo för digitaliseringen och utformas med inriktning på automatisering av handläggning och processer (yrkande 9). Vidare vill motionärerna att staten tar ledningen i arbetet för standarder och för att skapa strukturerade data och applikationsprogrammeringsgränssnitt (yrkande 13), att staten etablerar en gemensam virtuell infrastruktur där data kan lagras säkert och decentraliserat med möjlighet till tillgång för andra myndigheter (yrkande 14) och att utgångspunkten för alla offentliga tjänster ska vara att de kan hanteras digitalt (yrkande 15). Avslutningsvis konstaterar motionärerna att det i dag finns alternativ till Bank-id för digital identifiering som måste erkännas av offentlig sektor (yrkande 20).
I kommittémotion 2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) anförs att regeringen bör tillsätta en utredning om hur den nya digitaliseringsmyndigheten fungerar, hur man samverkar med de myndigheter som tidigare hade ett ansvar för digitaliseringen och hur konkreta åtgärder och deras resultat har påverkat digitaliseringen av den offentliga verksamheten (yrkande 2). Regeringen bör vidare utveckla ett verktyg för att samla in data som underlag för att riksdagen, regeringen och ansvariga myndigheter och kommuner löpande ska kunna utvärdera digitaliseringens utveckling (yrkande 3). Motionärerna vill också att regeringen ska utse en myndighet med ansvar för att lagra grunddata för den offentliga verksamheten (yrkande 4). Avslutningsvis anser motionärerna att it i offentlig sektor kan bli den viktigaste faktorn för en modern välfärd och att det är dags för en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur (yrkande 10).
I motion 2019/20:88 av Bo Broman (SD) anförs att möjligheten att införa en portal till myndigheters tjänster bör utredas.
I motion 2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD) anförs att den offentliga sektorn bör gå över till öppen källkod och öppna standarder.
Tidigare behandling
I förra årets betänkande 2018/19:FiU25 om statlig förvaltning och statistikfrågor avstyrktes samtliga liknande motionsyrkanden om digitalisering och it i den statliga förvaltningen. Utskottet konstaterade att regeringen genom en rad initiativ de senaste åren markerat en tydlig förändring av inriktningen på politiken för den digitala förvaltningen, och utskottet såg därmed inga skäl för riksdagen att ta några ytterligare initiativ med anledning av de förslag som förts fram i motionerna.
Kompletterande information
Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen
I budgetpropositionen för 2020 konstaterar regeringen att digitaliseringen av och samverkan inom offentlig sektor måste intensifieras och effektiviseras. I samma proposition anger regeringen sitt mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 s. 91). Målet är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Vidare har regeringen gjort bedömningen att digitalt ska vara förstahandsval i den offentliga förvaltningen. Det innebär att den offentliga förvaltningen när det är lämpligt ska välja digitala lösningar vid utformningen av sin verksamhet. Samtidigt ska skyddet av säkerhetskänslig verksamhet, informationssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten säkerställas. Med det i beaktande ska det vara enkelt att komma i kontakt med det offentliga Sverige digitalt, och uppgifter ska om möjligt bara behöva lämnas en gång. Den offentliga förvaltningen ska vara effektiv och samarbeta samt återanvända information, uppgifter och gemensamma lösningar när det är möjligt och lämpligt. Den offentliga förvaltningen ska vidare verka för öppenhet, innovation och delaktighet i digitala lösningar.
Riksdagens tillkännagivande om öppna data
Riksdagen beslutade våren 2018 om ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör ge samtliga statliga myndigheter i uppdrag att arbeta strategiskt för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data och se till att de statliga myndigheterna tillgängliggör offentliga handlingar i maskinavläsbart skick (bet. 2017/18:FiU25, rskr. 2017/18:180). I budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 s. 94) anger regeringen att den i maj 2019 gav Digg i uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens (I2019/01416/DF). En delrapport med handlingsplan för offentliga öppna data ska lämnas till regeringen senast den 31 mars 2020. Uppdraget ska slutredovisas senast den 21 januari 2021. Enligt regeringen är tillkännagivandet inte slutbehandlat.
Myndigheten för digital förvaltning – instruktion och uppdrag
Myndigheten för digital förvaltning inledde sin verksamhet den 1 september 2018. Regeringen konstaterar i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 s. 95) att förutsättningarna för en effektiv styrning och samordning har förbättrats genom inrättandet av Digg.
Enligt förordningen (2018:1486) med instruktion för Myndigheten för digital förvaltning ska myndigheten samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen i syfte att göra den offentliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Med den offentliga förvaltningen avses kommuner, regioner och statliga myndigheter. Myndigheten ska ansvara för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen, t.ex. genom att ansvara för den offentliga förvaltningens tillgång till infrastruktur och tjänster för elektronisk identifiering och underskrift, främja användningen av den myndighetsgemensamma infrastrukturen för säkra elektroniska försändelser och samordna frågor om gemensamma standarder, format, specifikationer och liknande krav för den offentliga förvaltningens elektroniska informationsutbyte. Vidare ska myndigheten främja elektroniska inköpsprocesser inom den offentliga förvaltningen och ansvara för frågor om anslutning till den europeiska infrastrukturen för elektroniska inköp. Myndigheten ska också främja nationellt och internationellt standardiseringsarbete inom sitt verksamhetsområde och främja öppen och datadriven innovation samt att öppna data görs tillgängliga och att handlingar från den offentliga förvaltningen utnyttjas vidare. Vid förvaltningsgemensam utveckling av digitala tjänster ska myndigheten främja att det tas hänsyn till användares behov. Dessutom ska myndigheten ge stöd till den offentliga förvaltningen vid digitala investeringar av större eller strategisk karaktär. Den expertgrupp för digitala investeringar som finns vid myndigheten ska bistå med råd i dessa frågor. Digg ska särskilt bistå regeringen med underlag för att utveckla digitaliseringen inom den offentliga förvaltningen. Myndigheten ska följa och analysera utvecklingen inom sitt verksamhetsområde.
Av myndighetens regleringsbrev för 2020 framgår att den ska lämna en årlig analys och bedömning av digitaliseringen i den offentliga förvaltningen. Den ska basera sig på den uppföljning och analys som myndigheten genomfört under året och de särskilda regeringsuppdrag som myndigheten har redovisat under året. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2020. Vidare ska Digg under 2020 genomföra en verksamhetsanalys av infrastrukturen såväl för säkra elektroniska försändelser som för den statliga brevlådan Min myndighetspost i syfte att skyndsamt etablera en struktur.
Av regleringsbrevet framgår också myndighetens övriga pågående regeringsuppdrag.
• Uppdrag att öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data, bedriva öppen och datadriven innovation samt använda artificiell intelligens. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 31 januari 2021.
• Uppdrag att vara nationell samordnare för EU-förordningen om en gemensam digital ingång. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 2 mars 2020.
• Uppdrag till Digg och Lantmäteriet om att testa ny teknik vid automatisering inom offentlig förvaltning. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 25 september 2020.
• Uppdrag att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 31 januari 2021.
• Uppdrag att etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen. Uppdraget ska rapporteras till regeringen den 31 januari 2021.
Digitaliseringsrättsutredningen (SOU 2018:25)
Kommittén, som lämnade sitt betänkande i mars 2018, hade i uppdrag att kartlägga och analysera i vilken utsträckning det förekommer lagstiftning som i onödan försvårar digital utveckling och samverkan inom den offentliga förvaltningen. Utredningen skulle lämna förslag till de författningsändringar som bedömdes ha störst potential att stödja den fortsatta digitaliseringen av den offentliga förvaltningen. Utredningen föreslog bl.a. en ny bestämmelse som syftar till att säkerställa insyn i förvaltningens verksamhet när algoritmer eller datorprogram används vid vissa automatiserade förfaranden, nya regler om digital tillgänglighet till förvaltningen och om digital kommunikation från förvaltningen till enskilda, som samtidigt beaktar bl.a. enskildas självbestämmande och vikten av säkra förfaranden, och ny lagstiftning om straffsanktionerad tystnadsplikt vid utkontraktering av it-drift eller andra it-baserade funktioner till privata leverantörer samt en reglering av sekretessöverväganden inför sådan utkontraktering. Förslagen bereds inom Regeringskansliet.
2017 års id-kortsutredning (SOU 2019:14)
Kommittén, som lämnade sitt betänkande i mars 2019, konstaterar att den ökade digitaliseringen gör det allt svårare att klara sig i samhället utan tillgång till en e-legitimation, och att det därför är viktigt att alla ges möjlighet att skaffa en säker e-legitimation. I utredningen föreslås att en statlig e-legitimation på högsta tillitsnivå ska få finnas på det statliga identitetskortet. E-legitimationen ska enligt utredningens förslag även kunna användas för att skapa en elektronisk underskrift. Förslagen har remissbehandlats och bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen genom en rad initiativ de senaste åren har markerat en tydlig förändring av inriktningen på politiken för den digitala förvaltningen. Det gäller inte minst det faktum att regeringen har inrättat Myndigheten för digital förvaltning (Digg) som ska samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen för att göra den statliga förvaltningen mer effektiv och ändamålsenlig. Myndigheten har pågående uppdrag från regeringen att bl.a. öka den offentliga förvaltningens förmåga att tillgängliggöra öppna data och använda artificiell intelligens, att testa ny teknik vid automatisering inom offentlig förvaltning, att etablera en förvaltningsgemensam digital infrastruktur för informationsutbyte och att etablera ett nationellt ramverk för grunddata inom den offentliga förvaltningen. Utskottet noterar vidare att regeringen bereder förslag från flera utredningar inom området, t.ex. Digitaliseringsrättsutredningen och 2017 års id-kortsutredning. Utskottet ser därmed inga skäl för riksdagen att ta några ytterligare initiativ med anledning av de förslag som förs fram i motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om statliga myndigheters kostnader. Utskottet hänvisar till bestämmelser i budgetlagen om hög effektivitet och god hushållning och att principerna bakom modellen för pris- och löneomräkning ligger fast.
Jämför reservation 7 (V).
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 38 anförs att utgifterna för de statliga myndigheterna under senare år skenat, framför allt till följd av ökade lokalkostnader. Regeringen bör därför genomföra en översyn av myndigheternas lokalkostnader. Ett likadant förslag förs fram i motion 2019/20:2550 av Per Åsling (C) yrkande 2.
I motion 2019/20:1143 av Lars Beckman (M) anförs att det behövs en översyn av möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter (SSC). Genom samordning av myndighetstjänster anser motionären att besparingar kan göras.
I motion 2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Åke Staxäng (båda M) yrkande 1 anförs att det bör vidtas åtgärder för mindre slöseri med skattepengar. I motion 2019/20:1939 av Lars Jilmstad (M) anförs att det bör inrättas en slöseriombudsman för att upptäcka slöseri inom offentlig sektor.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat motionsyrkanden om modellen för pris- och löneomräkning tidigare och då avstyrkt dem, t.ex. i betänkande 2013/14:FiU25. Utskottet fann inte någon anledning att ändra de beslutade principerna bakom pris- och löneomräkningen och de riktlinjer som riksdagen beslutat om (bet. 1991/92:FiU20). Utskottet har också i betänkande 2014/15:FiU1 Utgiftsramarna och beräkningen av statsinkomsterna gett sin syn på modellen (s. 110). Utskottet betonade att fördelen med modellen är att de politiska prioriteringarna i fråga om anslagsnivåer kommer att handla om faktiska reella reformer och besparingar, dvs. förändringar av ambitionsnivåer, i stället för i vilken utsträckning anslagen ska kompenseras för pris- och löneutvecklingen.
När det gäller de två motionsyrkandena om de statliga myndigheternas lokalkostnader behandlade utskottet likadana yrkanden i förra årets betänkande 2018/19:FiU25 Statlig förvaltning och statistikfrågor. Utskottet avstyrkte dem och hänvisade till bestämmelser i budgetlagen om hög effektivitet och god hushållning.
Avslutningsvis har utskottet i betänkande 2017/18:FiU2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning avstyrkt ett motionsyrkande om att göra en översyn av möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till SSC. Utskottet hänvisade till att det redan pågick ett arbete för att skapa kostnadseffektiva och säkra lösningar för myndighetsgemensamma tjänster hos SSC.
Kompletterande information
Ansluta fler myndighetstjänster till SSC
I juli 2019 remitterade regeringen en promemoria med förslag om att det införs en ny bestämmelse i förordningen (2015:665) om statliga myndigheters användning av Statens servicecenters tjänster med innebörden att de myndigheter som regeringen bestämmer ska vara skyldiga att ansluta sig till SSC:s tjänster för elektronisk beställnings- och fakturahantering. Myndigheterna ska ha anslutit sig senast den 1 januari 2023. Förslagen har remitterats, och i ett svar på en skriftlig fråga (fr. 2019/20:737) konstaterar civilminister Lena Micko att förslaget nu bereds i Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Liksom tidigare vid behandling av liknande motionsyrkanden konstaterar utskottet att när det gäller statliga myndigheters kostnader kommer riksdagens krav på hur regeringen leder och genomför statens verksamhet till uttryck redan i inledningen av budgetlagen. Hög effektivitet ska eftersträvas och god hushållning iakttas i statens verksamhet. Myndigheternas ledning ansvarar sedan enligt myndighetsförordningen för verksamheten inför regeringen. Myndighetens ledning ska se till att myndighetens verksamhet bedrivs effektivt och att man hushållar väl med statens medel. Utskottet utgår från att regeringen styr myndigheterna och följer upp deras verksamhet inom ramen för de gällande bestämmelserna. När det gäller modellen för pris- och löneomräkning ser utskottet liksom tidigare ingen anledning att ändra de principer för modellen som riksdagen beslutat om. Inte heller ser utskottet några skäl för riksdagen att ta ytterligare initiativ med anledning av motionsyrkandet om att ansluta fler myndighetstjänster till SSC. Motionsyrkandena avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om staten som arbetsgivare. Utskottet hänvisar bl.a. till det delegerade arbetsgivaransvaret i staten.
Motionerna
I motion 2019/20:949 av Markus Selin (S) anförs att regeringen bör se över förutsättningarna för att införa krav på att ledarskapsutveckling inom statsförvaltningen ska bygga på vetenskaplig grund. Enligt motionären är det svårt att få en överblick över omfattningen, inriktningen och kvaliteten på det stöd för ledarskapsutveckling som erbjuds av olika aktörer.
I motion 2018/19:1822 av Sultan Kayhan (S) konstateras att hot och våld mot anställda i statliga myndigheter blir allt vanligare och att avsikten många gånger är att påverka myndigheternas beslut. Hot och våld får enligt motionären aldrig påverka myndighetsutövningen eller försvaga rättssäkerheten. Regeringen bör därför dels se över vad staten som arbetsgivare kan göra för att förebygga förekomst av hot och våld mot anställda i staten och stärka skyddet för den som blir utsatt (yrkande 1), dels överväga att ge alla myndigheter i uppdrag att ta fram rutiner för när anställda i staten blir utsatta för hot och våld (yrkande 2).
I motion 2019/20:2408 av Lars Jilmstad (M) anförs att staten ska motverka åldersdiskriminering genom att erbjuda även äldre kompetenta personer tidsbegränsade tjänster.
Tidigare behandling
Vid behandlingen av motionsyrkanden inom området statlig arbetsgivarpolitik har utskottet brukat understryka den långtgående delegeringen av de arbetsgivarpolitiska frågorna till Arbetsgivarverket och myndigheterna och som senast slogs fast av riksdagen vid behandlingen av den förvaltningspolitiska propositionen 2010 (t.ex. bet. 2016/17:FiU25 och bet. 2017/18:FiU25).
I förra årets betänkande om statlig förvaltning och statistikfrågor (bet. 2018/19:FiU25) avstyrktes motionsyrkanden om hot och våld mot statsanställda. Utskottet höll med motionären om att hot och våld inte ska få påverka myndighetsutövning eller försvaga rättssäkerheten. Utskottet utgick dock från att regeringens framtida åtgärder på området skulle grunda sig i de utmaningar myndigheterna står inför enligt Statskontorets rapport från 2018 (Fi2018/03183/ESA).
Vidare avstyrktes ett motionsyrkande om ledarskapsmodeller i statliga myndigheter. Utskottet höll med motionären om att ledarskapet i organisationer utan tvivel har betydelse för såväl organisationens resultat som medarbetarnas individuella utveckling. Därför såg utskottet positivt på att en av målbilderna i den arbetsgivarpolitiska strategin för den statliga sektorn handlar om ledarskapet och dess betydelse för verksamhetens utveckling.
Kompletterande information
Lagen (2018:676) om restriktioner vid statsråds och statssekreterares övergång till annan än statlig verksamhet
Lagen gäller för personer som innehar eller har avslutat ett uppdrag som statsråd eller en anställning som statssekreterare och trädde i kraft den 1 juli 2018. Restriktionerna ska skydda staten och enskilda, om statsrådet eller statssekreteraren förvärvat sådana kunskaper eller sådan information i sitt uppdrag som gör att det genom annan framtida sysselsättning kan finnas en risk för ekonomisk skada för staten, för otillbörlig fördel för någon enskild eller för att allmänhetens förtroende för staten skadas (prop. 2017/18:162, bet. 2017/18:KU42, rskr. 2017/18:305). De två olika restriktioner som införts är karens och ämnesrestriktion. Karens innebär att statsrådet eller statssekreteraren inte får påbörja ett nytt uppdrag, en ny anställning eller en ny näringsverksamhet upp till tolv månader efter det att uppdraget eller anställningen avslutades. Ämnesrestriktion innebär att den enskilde inom ramen för ett nytt uppdrag, en ny anställning eller en ny näringsverksamhet inte får befatta sig med vissa särskilt angivna frågor under en tid upp till tolv månader efter det att uppdraget eller anställningen avslutades.
Rekrytering till statliga tjänster
Vid tillsättning av statlig anställning ska avseende endast fästas vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet. Det framgår av 4 § lagen (1994:260) om offentlig anställning, förkortad LOA.
Löneskillnader mellan kvinnor och män
Regeringen har satt upp delmål för de statliga arbetsgivarna (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning s. 57). Ett av dem är att löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska. Enligt regeringens redovisning i budgetpropositionen för 2020 uppgick den genomsnittliga löneskillnaden 2018 till 6,6 procent (s. 65). Det innebar en minskning med 0,1 procentenhet jämfört med 2017. De faktorer som har störst påverkan på den totala löneskillnaden är att kvinnor och män i olika omfattning arbetar med olika arbetsuppgifter och på olika nivåer i myndigheterna samt att kvinnor i högre grad än män arbetar deltid. När hänsyn tas till dessa mätbara faktorer kvarstår en skillnad som inte kan förklaras av tillgänglig information i statistiken, den s.k. oförklarade löneskillnaden. Den oförklarade löneskillnaden har minskat under de senaste tio åren (s. 66).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis understryka den långtgående delegering av de arbetsgivarpolitiska frågorna som senast slogs fast av riksdagen 2010. Delegeringen innebär att myndigheterna enskilt och tillsammans utformar den statliga arbetsgivarpolitiken och att den samordnas av Arbetsgivarverket. Regeringens mål är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att det finns kompetens för att nå verksamhetens mål. Statens arbetsgivaransvar sträcker sig över de omkring 270 000 personer som är anställda i staten. När det gäller motionsyrkandet om att det offentliga har ett särskilt ansvar för att sluta det oförklarade lönegapet mellan kvinnor och män kan utskottet konstatera dels att regeringen har satt upp ett delmål för den statliga arbetsgivarpolitiken om att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska, dels att den oförklarade löneskillnaden har minskat under de senaste tio åren. Motionsyrkandet avstyrks därmed. Vidare avstyrks ett motionsyrkande om att staten ska motverka åldersdiskriminering eftersom avseende endast ska fästas vid sakliga grunder som förtjänst och skicklighet vid rekrytering till statliga tjänster. Utskottet avstyrker också motionsyrkandet om karens och ämnesrestriktion för myndighetschefer och andra offentliganställda. Den lag som motionärerna hänvisar till är ny, och frågan om att utöka dess tillämpningsområde är för tidigt väckt. När det gäller övriga motionsyrkanden vidhåller utskottet sina tidigare ställningstaganden och avstyrker därmed också dessa yrkanden.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om statlig mark för bostäder. Utskottet hänvisar till en pågående utredning som har i uppdrag att verka för att få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter.
Motionen
I motion 2019/20:1982 av Lars Hjälmered (M) yrkande 2 framhålls att det är brist på bostäder i stora delar av Sverige och att detta är ett tillväxthinder. För att komma till rätta med problemet krävs reformer. Bland annat bör statlig mark upplåtas för bostadsbyggande.
Tidigare behandling
I förra årets betänkande 2018/19:FiU25 om statlig förvaltning och statistikfrågor avstyrktes ett likadant motionsyrkande. Utskottet anförde att utredningen Samordning för bostadsbyggande (dir. 2017:126) har i uppdrag att verka för att få till stånd bostadsbyggande på statens fastigheter och att utskottet inte vill föregripa utredningens arbete. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2020.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att utredningen Samordning för bostadsbyggande ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2020. Liksom utskottet angav vid förra årets behandling av ett likadant motionsyrkande finns det inte heller nu anledning att föregripa utredningens arbete. Motionsyrkandet avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om försäljning av Akademiska Hus AB. Utskottet hänvisar bl.a. till att principen bakom myndigheternas lokalförsörjning är att skilja myndigheternas brukande av lokaler från förvaltningen av fastigheter för statens räkning.
Motionen
I motion 2019/20:3141 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkande 5 anförs att regeringen bör se över möjligheten att sälja Akademiska Hus AB. Enligt motionärerna är det inte rimligt att staten på lärosätenas bekostnad ökar sina intäkter genom att höja avkastningskravet för bolaget. Därför bör regeringen se över möjligheten för universitet och högskolor att äga sina egna fastigheter för att därefter kunna sälja Akademiska Hus AB.
Tidigare behandling
Liknande motionsyrkanden har behandlats av utskottet vid flera tillfällen tidigare, senast i betänkande 2017/18:FiU25 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Motionsyrkandena har avstyrkts av utskottet med hänvisning till att bolaget genom sitt uppdrag bidrar till målet om att stärka Sverige som kunskapsnation.
Under riksmötet 2018/19 avslog riksdagen motionsyrkanden om möjligheten för universitet och högskolor att äga fastigheter (bet. 2018/19:UbU6, rskr. 2018/19:139). Utbildningsutskottet konstaterade i sitt betänkande att statliga universitet och högskolor är förvaltningsmyndigheter och att de därför inte kan äga egendom separat, utan egendomen tillhör staten som helhet. Vidare hänvisar man till att den s.k. Autonomiutredningen (SOU 2008:1014) fann flera skäl som talade mot en sådan lösning, bl.a. att flera lärosäten i större eller mindre utsträckning har andra hyresvärdar än Akademiska Hus AB och att det inte fanns några tydliga indikationer på missnöje hos lärosätena med den service som Akademiska Hus AB erbjuder. Utbildningsutskottet påminde också om riksdagens tidigare beslut om den s.k. lokalförsörjningsreformen där en bärande princip är att skilja myndigheternas brukande av lokaler från förvaltningen av fastigheter för statens räkning. Likalydande motionsyrkanden har också behandlats under innevarande riksmöte (bet. 2019/20:UbU15) och riksdagen har avslagit dem.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrker motionsyrkandet och konstaterar liksom tidigare att Akademiska Hus AB med sitt uppdrag bidrar till målet om att stärka Sverige som kunskapsnation. En bärande princip för myndigheternas lokalförsörjning är att skilja myndigheternas brukande av lokaler från förvaltningen av fastigheter för statens räkning.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus AB. Utskottet konstaterar att bolaget inom ramen för sitt uppdrag kan bidra till att ca 20 000 student- och forskarbostäder produceras fram till 2026.
Jämför reservation 8 (M).
Motionen
Tidigare behandling
Liknande motionsyrkanden har behandlats tidigare av utskottet och då avstyrkts. I utskottets betänkande 2018/19:FiU25 om statlig förvaltning och statistikfrågor konstaterade utskottet att Akademiska Hus AB kan bidra till att ca 20 000 student- och forskarbostäder produceras fram till 2026 och att bolaget i olika samverkansgrupper också verkar för att bidra till en växande studentbostadsmarknad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden i frågan och avstyrker därmed motionsyrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark. Utskottet hänvisar både till att omställningen i försvaret innebär stora förändringar för Fortifikationsverket och till pågående arbete i Regeringskansliet.
Motionerna
I motion 2019/20:411 av Solveig Zander (C) anförs att Fortifikationsverket, som har ansvaret för försvarets mark, i ökande utsträckning avslagit ansökningar från idrottsföreningar som vill få tillgång till mark eller ställt ekonomiska och andra krav som varit omöjliga för föreningarna att acceptera. Fortifikationsverket hänvisar till det krav de har på sig att ta ut marknadsmässig ersättning vid utlåning av mark. Motionären anser därför att regeringen bör göra en översyn av förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. i syfte att införa ett undantag i bestämmelsen som möjliggör att avgift inte tas ut för korttidsupplåtelser till allmännyttiga ideella organisationer. I motion 2019/20:648 av Sten Bergheden (M) föreslås ett motsvarande tillkännagivande.
Tidigare behandling
Motionsyrkanden om föreningslivets möjlighet att använda försvarsmark har behandlats tidigare av utskottet (se t.ex. bet. 2018/19:FiU25). Yrkandena har avstyrkts med motiveringen att utskottet inte ville föregripa en översyn som regeringen aviserat.
Kompletterande information
I regeringens skrivelse 2017/18:246 En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället behandlas korttidsupplåtelser av mark (avsnitt 6.5). Regeringen hänvisar till att det i Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:13) finns förslag om en översyn av bestämmelsen om upplåtelse i förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. Regeringen anser att förutsättningarna för att underlätta för allmännyttiga ideella organisationer bör ses över ytterligare. Även andra myndigheters korttidsupplåtelser bör belysas och vilka konsekvenser förbättringarna för berörda organisationer får för de fastighetsförvaltande myndigheterna. Vidare avser regeringen att följa Fortifikationsverkets arbete med att förtydliga sin information till det civila samhällets organisationer. Riksdagen behandlade skrivelsen under hösten 2018 och lade den till handlingarna (bet. 2018/19:KrU3, rskr. 2018/19:12).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden och vill inte föregripa regeringens arbete i frågan. Samtidigt kan utskottet konstatera att omställningen inom försvaret innebär stora förändringar för Fortifikationsverket. Utskottet har förståelse för att myndigheten utöver sitt instruktionsenliga uppdrag att bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och förvalta statens fasta egendom för fastigheter avsedda för försvarsändamål därför inte fullt ut kan bistå andra intressenter. En del av beståndet lämpar sig sannolikt inte längre för uthyrning till andra. Mot den bakgrunden avstyrks motionsyrkandet.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkandet om offentlig välfärdsstatistik. Utskottet hänvisar till pågående beredningsarbete i Regeringskansliet.
Jämför reservation 9 (L).
Motionen
Tidigare behandling
Ett liknande motionsyrkande avstyrktes av utskottet våren 2019 i betänkande 2018/19:FiU26 om kommunala frågor. Utskottet konstaterade att regeringens utredning som hade i uppdrag att lämna förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer först skulle inväntas innan andra eventuella åtgärder kunde övervägas.
Kompletterande information
I december 2019 överlämnades utredningen Idéburen välfärd (SOU 2019:56) till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydlig definition av idéburna aktörer som kan användas för att identifiera och avgränsa dessa från andra aktörer i välfärdsverksamheter och andra närliggande offentligt finansierade och subventionerade verksamheter. Den definition som kommittén haft i uppdrag att ta fram ska vara långsiktig, hållbar och uppföljningsbar. För att uppnå sitt syfte behöver definitionen även vara förutsebar och lätt att tillämpa. Enligt kommittén säkerställs detta genom en rättslig definition i lag samt ett registreringsförfarande för att särskilja de idéburna aktörerna från andra aktörer. En definition av idéburna aktörer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet innebär att det enligt kommittén blir möjligt att ta fram statistik om de idéburna aktörerna när de enkelt kan identifieras och följas över tid. Kommitténs förslag är remitterade, och remisstiden går ut den 30 april 2020.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att förslagen från utredningen Idéburen välfärd för närvarande remissbehandlas och att remisstiden går ut den 30 april 2020. Utskottet vill inte föregripa regeringens beredning av utredningens förslag och avstyrker därmed motionsyrkandet.
|
1. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:544 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkande 2,
2019/20:1322 av Sten Bergheden (M) yrkande 2 och
2019/20:1953 av Robert Hannah (L) yrkande 2.
Ställningstagande
För att den statliga förvaltningen ska vara ändamålsenlig och för att hushålla med statens resurser är det viktigt att rätt myndighet gör rätt saker. Därför behöver det allmänna ta ett helhetsgrepp om myndighetsfrågan och genomföra en myndighetsinventering för att kunna slå fast vilka myndigheter som inte är samhällsnyttiga eller vars egentliga uppdrag överskuggats av ovidkommande hänsyn. Myndigheter som är politiserade eller överflödiga eller vars uppdrag överlappar andra effektivare myndigheters verksamhet bör läggas ned eller reformeras. Exempel på mindre lyckade myndigheter är Svenska institutet, Statens medieråd, Sieps och Jämställdhetsmyndigheten.
|
2. |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:1953 av Robert Hannah (L) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:544 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 2,
2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkande 2 och
2019/20:1322 av Sten Bergheden (M) yrkande 2.
Ställningstagande
Ett oproportionerligt antal av statens myndigheter är placerade i Stockholmsregionen, och både Göteborgsregionen och Skåneregionen är underrepresenterade. Regeringen har i instruktionen för myndigheten Statens museer för världskultur bestämt att myndigheten har sitt säte i Göteborg. Trots detta har museet valt att flytta över sju av åtta chefstjänster till Stockholm, dvs. i praktiken flytta myndigheten till Stockholm. En sådan trend måste stoppas, och därför måste regeringen se till att förvaltningsmyndigheters placering enligt myndighetens instruktion ska innebära en begränsning av var ledande tjänster i en myndighet kan placeras.
|
3. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (M) |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Josefin Malmqvist (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 9–11, 15, 16 och 18–22,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 9 och 10 samt
2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:88 av Bo Broman (SD),
2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 20 och 21,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 6, 9, 13–15, 20 och 28 samt
2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 2–4 och 10.
Ställningstagande
Digitaliseringen innebär en kraftig transformation av samhället. I internationella jämförelser tappar Sverige mark, och en av orsakerna som lyfts fram är att politiken inte tagit ett tillräckligt grepp om digitaliseringen. Med fortsatt respekt för det kommunala självstyret och ett decentraliserat arbetssätt behövs ett nationellt digitalt ledarskap och en samordning. Därför bör Digg ta ledartröjan i arbetet med att samordna digitala standarder. I arbetet bör myndigheten samverka med andra myndigheter, SKR samt kommuner och regioner. Ett omfattande standardiseringsarbete behöver inledas om dataformat och interoperabilitet. Myndigheten ska vidare ha en tydlig roll i att stödja myndigheter, kommuner och regioner i deras digitaliseringsprocess genom råd och handledning. Regeringen bör också se över möjligheten att göra centrala upphandlingar där myndigheter kan avropa standardiserade it-system och it-verktyg. Tillsammans med ökad standardisering av begrepp och andra data kan detta skapa stora fördelar för både arbetet med öppna data och kommunikationen mellan myndigheter, medborgare och företag. Fler myndigheter ska få i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data. Digg bör också få i uppdrag att bygga upp rättslig expertis och ge rättslig vägledning.
Bland fördelarna med ett digitaliserat samhälle finns bättre service, lägre kostnader för det offentliga, mer tid för det offentliga att ägna sig åt kärnverksamhet samt minskade kostnader och byråkrati för medborgare och företag. Det finns stora samhällsvinster med att överföra mer av den statliga byråkratin till en samordnad digital lösning, och att använda sig av principen om ”en uppgift en gång” som anger att myndigheter bara får fråga medborgare efter en och samma uppgift en gång. Regeringen bör utreda hur en svensk nationell digital plattform utifrån denna princip kan införas i Sverige. Regeringen bör vidare ta fram en åtgärdsplan för hur berörda myndigheter kan tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov. För övrigt bör regeringen främja åtgärder som skapar incitament för en övergång till digitala brevlådor.
Uppgifter visar att den offentliga sektorn genom att fullt ut utnyttja digitaliseringens potential kan effektiviseras redan från 2025 med 290 miljarder kronor per år, varav 180 miljarder kronor avser resurser som kan frigöras inom svensk sjukvård. Mot den bakgrunden bör regeringen ge Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Konjunkturinstitutet (KI) i uppdrag att göra en översyn av vilka områden i offentlig sektor som har potential att automatiseras. Regeringen bör också ge Statskontoret i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplat till digitalisering och artificiell intelligens.
|
4. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (SD) |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD) och
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 9 och
avslår motionerna
2019/20:88 av Bo Broman (SD),
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 9–11, 15, 16 och 18–22,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 10,
2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 20 och 21,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 6, 9, 13–15, 20 och 28 samt
2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 2–4 och 10.
Ställningstagande
Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar ta allt mer fart. En sådan utveckling medger både kostnadsbesparingar och bättre möjlighet till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och ökat användarinflytande. Genom att använda öppna standarder, dvs. inte slutna filformat och protokoll, blir man även mindre beroende av specifika leverantörer och slipper kräva att medborgarna ska skaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn. Det största hindret mot denna utveckling är att en övergång är förenad med mycket arbete. Därför är det viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att regeringen gör ett principiellt ställningstagande som är vägledande kring användningen av öppen källkod och öppna standarder. Vidare ska regeringen ge fler myndigheter i uppdrag att arbeta för att öka utbudet av och tillgängligheten till öppna data.
|
5. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (KD) |
av Jakob Forssmed (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92 och
avslår motionerna
2019/20:88 av Bo Broman (SD),
2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 9–11, 15, 16 och 18–22,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 9 och 10,
2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 20 och 21,
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 6, 9, 13–15, 20 och 28 samt
2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 2–4 och 10.
Ställningstagande
I takt med digitaliseringen har den fysiska postgången fått en minskad roll. Det är naturligt och ingenting som vi kan eller vill bromsa. I stället måste vi förbereda oss inför de utmaningar postservicen står inför när andelen brev fortsätter att sjunka. I det här sammanhanget kan nya digitala lösningar förbättra servicen till medborgarna genom att det införs ett lagkrav på att alla statliga myndigheter, kommuner och regioner ska erbjuda digital post till mottagare som önskar det, såvida det inte finns särskilda skäl för undantag.
|
6. |
Digitalisering och it i den statliga förvaltningen, punkt 2 (L) |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3342 av Helena Gellerman m.fl. (L) yrkandena 2–4 och 10 samt
avslår motionerna
2019/20:88 av Bo Broman (SD),
2019/20:712 av Mattias Bäckström Johansson (SD),
2019/20:2718 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkandena 9–11, 15, 16 och 18–22,
2019/20:2721 av Jessika Roswall m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2775 av Magnus Jacobsson m.fl. (KD) yrkande 92,
2019/20:2831 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkandena 9 och 10,
2019/20:2921 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 9,
2019/20:3108 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 20 och 21 samt
2019/20:3263 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkandena 5, 6, 9, 13–15, 20 och 28.
Ställningstagande
Trots en nyinrättad digitaliseringsmyndighet (Digg) och regeringens digitaliseringsstrategi släpar offentlig sektor efter i att utnyttja de digitala möjligheterna. Digg har varit verksam i ett år och har övertagit ansvar för det offentligas digitalisering från flera andra myndigheter, bl.a. Ekonomistyrningsverket, E-legitimationsnämnden, Expertgruppen för digitala investeringar, Post- och telestyrelsen, Riksarkivet, Skatteverket och Tillväxtverket. Det är positivt att en myndighet har det övergripande ansvaret för den fortsatta digitaliseringen, men eftersom förändringarna i ansvarsfördelningen mellan myndigheter gick snabbt kan det ha lett till ett kompetensglapp och till att erfarenheter gått förlorade på vägen. Därför behöver regeringen tillsätta en utredning för att ta reda på hur den nya myndigheten fungerar och förutsättningarna för att realisera regeringens digitaliseringsstrategi. Vidare behöver det vara möjligt att kontinuerligt hämta in information om digitaliseringens framsteg i den offentliga sektorn för att riksdagen, regeringen och ansvariga myndigheter löpande ska kunna utvärdera digitaliseringens utveckling. Detta skulle t.ex. kunna ske genom att en myndighet får i uppdrag att utveckla en databas för att automatiskt samla in data från aktörerna. Regeringen bör också utse en myndighet som ska ha ansvar för att lagra grunddata för den offentliga verksamheten. Detta skulle kunna lösa problemet med att offentliga aktörer hämtar uppgifter direkt från privatpersoner och företag trots att samma uppgifter redan finns hos en annan offentlig aktör. Avslutningsvis kan it i offentlig sektor bli den viktigaste faktorn för en modern välfärd, och därför behövs en Sverigeförhandling för modernisering och digitalisering av välfärden. Det innebär att långsiktiga gemensamma planer behöver tas fram för den digitala infrastrukturen liksom testmiljöer och demonstrationssajter där nya innovativa digitala lösningar kan testas och verifieras. En översyn av lagar, regelverk och avtal behövs också och staten behöver se över lagar och förordningar som inte är anpassade till det digitala samhället. En utgångspunkt bör vara att staten och de kommuner och regioner som deltar finansierar hälften var.
|
7. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3015 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 2 och
avslår motionerna
2019/20:838 av Sten Bergheden och Lars-Arne Staxäng (båda M) yrkande 1,
2019/20:1143 av Lars Beckman (M),
2019/20:1939 av Lars Jilmstad (M),
2019/20:2550 av Per Åsling (C) yrkande 2 och
2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 38.
Ställningstagande
Dagens modell för pris- och löneomräkning har stora brister, särskilt vad gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har mycket olika förutsättningar att klara av den årliga effektivisering som är inbyggd i modellen, och för myndigheterna uppstår det ständigt ett svårhanterat sparbeting. Därför bör regeringen göra en översyn av modellen för pris- och löneomräkning och sedan vidta åtgärder för att komma till rätta med dagens brister.
|
8. |
Studentbostäder i uppdraget för Akademiska Hus AB, punkt 7 (M) |
av Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Josefin Malmqvist (M) och Jörgen Berglund (M).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3355 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkande 41.
Ställningstagande
Bristen på studentbostäder kan i vissa fall göra att studenter tvingas tacka nej till en utbildningsplats, vilket kan få långtgående negativa konsekvenser för Sveriges utbildningsnivå, konkurrenskraft och attraktivitet. Förutom åtgärder för att generellt öka byggandet av fler bostäder behöver särskilda åtgärder vidtas för att öka antalet studentbostäder. Den årliga kartläggningen av läget på studentbostadsmarknaden visar att situationen är bättre än 2017, men bristen är fortfarande stor på flera av landets studieorter. Därför bör regeringen ge ett tydligt uppdrag till Akademiska Hus AB i form av ett volymmål för bostadsbyggandet för att öka byggandet av studentbostäder.
|
9. |
av Mats Persson (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:2741 av Arman Teimouri m.fl. (L) yrkande 2.
Ställningstagande
Valfriheten inom välfärden måste värnas och utvecklas. Medborgarna vill kunna välja bland flera olika utövare oavsett om det handlar om hemtjänst, barnomsorg eller äldreomsorg. Konkurrens och mångfald främjar dessutom innovationer och dynamik. Därför är det viktigt att lagar och regler gynnar alla sorters seriösa företag inom välfärden. En eftersatt kategori i det här sammanhanget är de ideella eller idéburna företagen som grundats och drivs av sociala entreprenörer utan vinstsyfte. Andelen idéburna välfärdsföretag är i dag ca 3 procent. Denna sektor osynliggörs i offentlig statistik genom att den inkluderas i kategorin privata verksamheter. Därför bör regeringen se till att de idéburna verksamheterna synliggörs i den offentliga statistiken och att alla välfärdsdata delas upp på idéburna, privata och offentliga verksamheter.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa en portal till myndigheters tjänster och hemsidor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att regeringen ser över förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. så att idrottsrörelsen garanteras tillgång till försvarsmark för träning och tävling i enlighet med vad som anförs i motionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inventera de befintliga myndigheterna och göra förvaltningen mer effektiv och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för karens och ämnesrestriktion även bör omfatta myndighetschefer och andra offentliganställda och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över direktiven till Fortifikationsverket så att samarbetet och dialogen ökar och gör det möjligt för idrottsrörelsen och föreningslivet att använda försvarsmark för träning och tävling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för mindre slöseri med skattepengar och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att minska antalet myndigheter och effektivisera de befintligas arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att införa krav på att ledarskapsutbildning inom statsförvaltningen ska bygga på vetenskaplig grund och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att ansluta fler myndighetstjänster till Statens servicecenter och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till en tydligare effektivisering av och kostnadssänkning för myndigheterna och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vad staten som arbetsgivare kan göra för att förebygga förekomst av hot och våld mot anställda i staten och stärka skyddet för den som blir utsatt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge alla statliga myndigheter i uppdrag att ta fram rutiner för när anställda i staten blir utsatta för hot och våld, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en tydlig befattning för en ”slöseriombudsman” och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsmyndigheters placering enligt förvaltningsinstruktioner innebär en begränsning av var ledande tjänster i en myndighet kan placeras och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att statlig mark bör upplåtas för byggnation av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska motverka åldersdiskriminering genom att även äldre kompetenta personer utnämns till tjänster som tillsätts för viss tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av myndigheternas lokalkostnader och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i samarbete med expertmyndigheter såsom IFAU och KI genomföra en översyn av vilka områden i offentlig sektor som har potential att automatiseras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för digital förvaltning ska ta ledartröjan i arbetet med att samordna digitala standarder och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra centrala upphandlingar med möjlighet till avrop av standardiserade it-system och it-verktyg och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en nationell digital plattform för säker överföring av information där medborgare och företag kan koppla upp sig mot en gemensam portal för kontakt med kommuner, landsting och myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga och utreda hur en svensk motsvarighet till Estlands X-Road utifrån ”once only”-principen kan implementeras i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmuntra fler sätt att från myndigheters och övrig offentlig förvaltnings sida skapa incitament för en övergång till digitala brevlådor och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga handlingar ska lämnas ut digitalt i de fall då detta efterfrågas förutsatt att det inte riskerar att skada t.ex. den personliga integriteten och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inleda ett omfattande standardiseringsarbete kring dataformat och interoperabilitet för att främja en ökad digitalisering, samverkan och bättre service till medborgare och företag och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Statskontoret i uppdrag att göra en genomlysning av de statliga myndigheterna för att se vilken effektiviseringspotential som finns kopplat till digitalisering och AI och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Myndigheten för digital förvaltning ska ha en tydlig roll i att stödja kommuner, myndigheter och landsting i deras digitaliseringsprocess genom råd och handledning och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en åtgärdsplan för hur berörda myndigheter bör kunna tillmötesgå den digitala ekonomins krav och behov och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förbättrad nationell välfärdsstatistik som synliggör den idéburna sektorn och tillkännager detta för regeringen.
92.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lagkrav ska införas om att alla kommuner, regioner och statliga myndigheter ska erbjuda digital post till mottagare som önskar det, såvida särskilda skäl för undantag inte föreligger, och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fler myndigheter ska få i uppdrag att arbeta för att öka utbudet och tillgängligheten av öppna data och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en nationell digital plattform för säker överföring av information mellan myndigheter och medborgare och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge digitaliseringsmyndigheten i uppdrag att bygga upp rättslig expertis och ge rättslig vägledning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att en översyn av modellen för pris- och löneomräkning görs och därefter vidta åtgärder för att komma till rätta med dagens brister och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jämställdheten bör stärkas genom att det oförklarade lönegapet mellan kvinnor och män sluts och att offentliga arbetsgivare visar ledarskap i det arbetet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig verksamhet bör digitaliseras mer, såväl myndigheter som välfärdsverksamheter, och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de offentliga data som finns ska tillgängliggöras så länge det inte riskerar enskildas integritet och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en försäljning av Akademiska Hus och tillkännager detta för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av myndigheternas lokalkostnader och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de offentliga data som finns ska tillgängliggöras, så länge det inte riskerar enskildas integritet, och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagar och regler kontinuerligt bör ses över för att anpassas till den nya digitala ekonomin och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ny lagstiftning bör vara digitaliseringsredo och utformas med inriktning på automatisering av handläggning och processer och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska ta en ledarroll i arbetet för standarder och skapandet av strukturerade data och API:er i svensk offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en gemensam virtuell infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentliga tjänster ska kunna hanteras digitalt och tillkännager detta för regeringen.
20.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digitalt id och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utgångspunkten för offentliga data ska vara att de är öppna och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning av digitaliseringsmyndighetens funktion och förutsättningar för att realisera digitaliseringsstrategin och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett verktyg för att kontinuerligt samla in data som underlag för att riksdag, regering, ansvariga myndigheter och kommuner löpande ska kunna utvärdera digitaliseringens utveckling och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utse en myndighet med ansvaret att lagra grunddata för den offentliga verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
41.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge tydliga uppdrag till Akademiska Hus i form av volymmål i bostadsbyggandet för att öka byggande av studentbostäder och tillkännager detta för regeringen.