Vårändringsbudget för 2020
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2020, med de ändringar som följer av riksdagens tidigare beslut om två extra ändringsbudgetar för 2020. Förslagen i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med 60,3 miljarder kronor, varav 41,6 miljarder hänförs till åtgärder till följd av utbrottet av coronaviruset.
I propositionen föreslås att utgiftstaket av finanspolitiska skäl ska höjas för innevarande år. I propositionen finns även förslag till ändringar som påverkar statens inkomster, däribland ett förslag om ändring i inkomstskattelagen som innebär en begränsning av investeraravdraget. Det finns också ett förslag om beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Ändringarna i inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2020. När det gäller lagändringarna om kemikalieskatten föreslås att bestämmelser om registrerade handlare, lagerhållare och om godkännanden och återkallelse ska träda i kraft den 1 september 2020 och att övriga ändringar ska träda i kraft den 1 oktober 2020. Propositionen innehåller också andra förslag om ändringar i statens budget för 2020, såsom nya och ändrade bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, ändrade anslagsändamål och ändrade uppdrag för två statliga bolag.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre särskilda yttranden (M, SD, V). Ledamöterna från M och SD avstår från ställningstagande och redovisar sina överväganden om detta i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020.
Tre yrkanden i en följdmotion.
Innehållsförteckning
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Utskottets överväganden
Vårändringsbudget för 2020
Propositionen
Motionen
Kompletterande information
Yttranden från andra utskott
Utskottets ställningstagande
Särskilda yttranden
1.Vårändringsbudget för 2020 (M)
2.Vårändringsbudget för 2020 (SD)
3.Vårändringsbudget för 2020 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Följdmotionen
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2020
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2020
Bilaga 4
Regeringens förslag till nya och ändrade beställningsbemyndiganden 2020
Bilaga 5
Regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget 2020
Bilaga 6
Regeringens lagförslag
Bilaga 7
Skatteutskottets yttrande 2019/20:SkU10y
Bilaga 8
Civilutskottets yttrande 2019/20:CU4y
Bilaga 9
Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU8y
Bilaga 10
Socialutskottets yttrande 2019/20:SoU4y
Bilaga 11
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2019/20:AU5y
Tabell
Tabell Yttranden från andra utskott
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Vårändringsbudget för 2020
|
Utgiftstaket för staten
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 742 miljarder kronor för 2020.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkt 8.
Ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, ändrade anslag samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden
Riksdagen
a) godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2020 enligt regeringens förslag,
b) godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt utskottets förslag i bilaga 3,
c) bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 32 och 34 samt bifaller delvis proposition 2019/20:99 punkt 33.
Lagstiftning som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
3. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
4. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
5. lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 1–5.
Övriga förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning
Riksdagen
a) godkänner att regeringen genom försäljning till bokfört värde överlåter de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen Thielska Galleriet,
b) godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning av de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till byggnaderna, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 6 och 7.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Riksdagen godkänner att regeringen under 2020 förvärvar en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10 för 85 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkt 11.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Riksdagen
a) bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 46 500 000 000 kronor,
b) bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av två ubåtar av Södermanlandklass med syftet att ubåtarna ska ägas av Polen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 12 och 13.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Riksdagen godkänner det föreslagna namnet på och användningen av anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkt 14.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkt 15.
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Riksdagen
a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling,
b) bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Healthy living inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor för vart och ett av anslagen,
c) bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom klimatområdet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Climate-KIC) och att under 2020–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 150 000 kronor,
d) bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga kapitaltillskott till Infrafrontier GmbH på högst 500 000 kronor,
e) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem High Performance Computing (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 16–20.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkt 21.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Riksdagen
a) bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw materials) på högst 350 000 kronor,
b) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 2 950 000 000 kronor till Almi Företagspartner AB,
c) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 300 000 000 kronor till Statens Bostadsomvandling AB (SBO),
d) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 75 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB,
e) godkänner det ändrade uppdraget för Statens Bostadsomvandling AB (SBO) i enlighet med regeringens förslag,
f) godkänner det ändrade uppdraget för Teracom Group AB i enlighet med regeringens förslag,
g) bemyndigar regeringen att under 2020 göra ett ekonomiskt åtagande i form av ett aktieägaravtal mellan ägarna till Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex),
h) bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om dels förvärv av aktier i Instex, dels tillskott av kapital till Instex till ett belopp om sammanlagt högst 3 000 000 kronor,
i) bemyndigar regeringen att besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 200 000 000 000 kronor,
j) bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:99 punkterna 22–31.
Åtgärder med anledning av förslagen
Riksdagen avslår motion
2019/20:3606 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkandena 1–3.
Stockholm den 11 juni 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M)*, Oscar Sjöstedt (SD)*, Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Charlotte Quensel (SD)*, Karolina Skog (MP), Sofia Westergren (M)*, Josefin Malmqvist (M)*, Teres Lindberg (S), Gulan Avci (L), Sultan Kayhan (S), Ida Drougge (M)*, Anna Vikström (S), Magnus Persson (SD)* och Fredrik Stenberg (S).
* Avstår från ställningstagande, se särskilda yttranden.
Redogörelse för ärendet
Med stöd av 9 kap. 4 § regeringsformen kan riksdagen under budgetperioden besluta om en ny beräkning av statens inkomster och om nya eller ändrade anslag. Enligt 7 kap. 9 § riksdagsordningen är det finansutskottet som bereder förslag om ändringar i statens budget. Av 11 kap. 18 § framgår att huvudregeln är att ändringar i statens budget beslutas av riksdagen genom ett enda beslut.
I vårändringsbudgeten för 2020 (prop. 2019/20:99) föreslår regeringen ändringar i statens budget för 2020. Vidare föreslås en ändring av utgiftstaket för staten för 2020. I propositionen finns även förslag som påverkar statens inkomster, däribland två förslag till lagändringar om begränsning av investeraravdraget och beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
En följdmotion har väckts med anledning av propositionen.
Finansutskottets behandling avser propositionens yrkanden 1–8 och 11–34. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1. Propositionens yrkanden 9 och 10 om förslag till ändringar vad gäller presstödet har behandlats i konstitutionsutskottets betänkande 2019/20:KU13 (rskr. 2019/20:237).
I bilaga 2 redovisas regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag för 2020. I bilaga 3 redovisas utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag för 2020. I bilaga 4 redovisas regeringens förslag till nya och ändrade beställningsbemyndiganden och i bilaga 5 redovisas regeringens förslag till ändrad inkomstberäkning. I bilaga 6 finns regeringens lagförslag.
Flera av förslagen i ändringsbudgeten rör övriga utskotts ämnesområden, och därför har finansutskottet gett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över förslagen. Fem utskott har yttrat sig. Yttrandena finns i bilaga 7–11.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner i huvudsak regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anslag för 2020, med de ändringar som följer av riksdagens tidigare beslut om två extra ändringsbudgetar för 2020. De anvisade medlen ökar med 60,3 miljarder kronor 2020 varav 41,6 miljarder kronor hänförs till åtgärder till följd av utbrottet av coronaviruset.
Riksdagen fastställer utgiftstaket till 1 742 miljarder kronor för 2020 i enlighet med regeringens förslag.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomster för 2020.
Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar. Det innebär bl.a. att investeraravdraget anpassas så att det är förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen. Vidare ändras reglerna för beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten.
Riksdagen godkänner regeringens förslag till nya och ändrade bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och godkänner ändrade anslagsändamål samt ändrade uppdrag för två statliga bolag.
Riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD) och 3 (V).
Inledning
I propositionen anförs att sedan statens budget för 2020 överlämnades har förutsättningarna för regeringens politik ändrats på ett genomgripande sätt. Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har inneburit en global kris med stora konsekvenser för människors liv och hälsa. Samtidigt har virusutbrottet fått stora konsekvenser på ekonomin i Sverige och internationellt. För att mildra effekterna av virusutbrottet och minska virusets spridning har regeringen vid fem tillfällen under våren 2020 innan förslaget till vårändringsbudget presenterades lämnat propositioner med förslag om extra ändringsbudgetar för 2020. Propositionerna har avsett kreditgarantier till flygföretag (prop. 2019/20:136, bet. 2019:20:FiU52, rskr. 2019/20:188), stöd vid korttidsarbete och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202), kreditgarantier för lån till företag (prop. 201720:142, bet. 2019/20:FiU54, rskr. 2019/20:195), ytterligare åtgärder på skatteområdet (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204) och ytterligare åtgärder till följd av coronaviruset, såsom förändringar i arbetslöshetsförsäkringen och studiestödet (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212).
I det förslag till ändringar i statens budget för 2020 som nu lämnas ingår ytterligare åtgärder för att mildra utbrottets effekter för Sverige och svensk ekonomi. Förslaget innehåller även den insats för välfärd och trygghet som presenterades i januari 2020, samt andra ändringar till följd av utgiftsökningar eller ändrade förutsättningar sedan riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2020.
Konsekvenser för statens budget
Förslagen som lämnas i propositionen innebär att de anvisade medlen ökar med 60,3 miljarder kronor netto. Anslagsökningarna uppgår till 61,1 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 0,8 miljarder kronor. Av nettoeffekten hänförs 41,6 miljarder kronor till åtgärder till följd av utbrottet av det nya coronaviruset och 5,8 miljarder kronor till insatsen för välfärd och trygghet som presenterades i januari 2020. Vidare hänförs 11 miljarder kronor till förändringar av regelstyrda anslag och direkta effekter av ändrade makroekonomiska förutsättningar. Resterande 1,9 miljarder kronor hänförs till ytterligare oförutsedda utgiftsökningar och omständigheter som enligt regeringen ställer krav på ändringar av statens budget. Statens budgetsaldo försämras med 59,2 miljarder kronor till följd av förslagen i propositionen. Skillnaden mellan saldoeffekten och utgiftseffekten förklaras av att det anvisas medel för täckning av en utnyttjad anslagskredit som påverkade saldot 2019. Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras med 55,3 miljarder kronor till följd av förslagen i propositionen. Skillnaden mellan saldoeffekten och påverkan på det finansiella sparandet förklaras främst av regeringens förslag om kapitaltillskott till bolag och en inomstatlig betalning av en skatteskuld, som inte har någon effekt på det finansiella sparandet.
De största utgiftsökningarna hänförs till stöd till kommunsektorn på 20 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete på 17,1 miljarder kronor, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd på 7,5 miljarder kronor, kapitaltillskott till statliga bolag på 3,3 miljarder kronor, föräldraförsäkring på 1,7 miljarder kronor, bidrag till lönegarantiersättning på 1,6 miljarder kronor och en utökning av arbetsmarknadspolitiska program på 1,2 miljarder kronor.
På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas öka statens inkomster med 28 miljoner kronor 2020. Det handlar om en begränsning av investeraravdraget och beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten som vardera beräknas öka inkomsterna med 10 miljoner kronor, samt ett inlevererat överskott från Statens fastighetsverk på 8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår nya och ändrade beställningsbemyndiganden, där den största ökningen av statens åtaganden hänförs till investeringar med anledning av trängselskatt i Stockholm på 10,5 miljarder kronor.
Utgiftstaket för staten
I propositionen anförs att utgiftstaket är den övergripande restriktionen för budgetprocessen i termer av totala utgifter. Från det att nivån på taket fastställts för det tredje tillkommande året, till dess att det året passerat understryks behovet av prioriteringar mellan olika utgifter. Regeringen konstaterar att utgiftstaket är ett effektivt verktyg för att uppnå målet för det finansiella sparandet och långsiktigt hållbara finanser.
För att utgiftstaket ska kunna fylla denna funktion är utgångspunkten att de nivåer som riksdagen har beslutat om inte ska ändras till följd av andra orsaker än s.k. tekniska justeringar. Det framgår av skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207, bet. 2017/18:FiU32, rskr. 2017/18:334). I skrivelsen betonas samtidigt att det inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas och finanspolitiken skulle inte heller kunna anpassas till nya, helt ändrade yttre förutsättningar. Det är också förenligt med den praxis som har utvecklats att en ny regering lämnat förslag om ändrade nivåer på utgiftstaket som en del av en förändrad inriktning av finanspolitiken.
I propositionen konstateras dock att en regering inte tidigare har lämnat förslag om förändringar av den reella nivån på ett utgiftstak som tidigare har föreslagits av samma regering. Regeringen framhåller att de samhällsekonomiska kostnaderna av att ändra denna ordning på sikt skulle kunna bli stora. Vikten av att kunna anpassa finanspolitiken till nya, helt ändrade yttre förutsättningar har dock lyfts fram i olika sammanhang. I 2013 års vårproposition utvecklade regeringen sin syn på tillämpningen av utgiftstaket och utrymmet för flexibilitet i hanteringen (prop. 2012/13:100 bil. 4). Regeringen slutsats var att en redan fastställd nivå på utgiftstaket i sällsynta fall kan behöva ändras om det är en förutsättning för att en lämplig stabiliseringspolitik ska kunna bedrivas, givet att de offentliga finanserna inte äventyras. Regeringen ansåg att nuvarande system med utgiftstak medger en sådan flexibilitet. Finansutskottet delade regeringens bedömning på denna punkt (bet. 2012/13:FiU20, rskr. 2012/13:300).
Regeringen anför i propositionen att de direkta ekonomiska följderna av utbrottet av det nya coronaviruset och de mycket långtgående konsekvenser som utbrottet riskerar att få för svensk ekonomi är en yttre omständighet som motiverar att utgiftstakets nivå höjs för 2020. Därmed kan finanspolitiken på ett ändamålsenligt sätt anpassas till de nya förutsättningarna, enligt regeringen.
Regeringen föreslår sammantaget i propositionen och i de fem tidigare förslagen om extra ändringsbudgetar för 2020 ändrade anslagsnivåer på 85,5 miljarder kronor. I huvudsak är det åtgärder som följer av den aktuella krissituationen. Det är enligt regeringen i nuläget svårt att förutse vilka behov av statliga åtgärder som kan komma att uppstå framöver i takt med att krisen utvecklas. Mot bakgrund av den exceptionella situationen anför regeringen att det vid fastställandet av den nya nivån på utgiftstaket för 2020 bör beaktas att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas. Det finanspolitiska ramverket är utformat så att en aktiv finanspolitik som leder till en avvikelse från överskottsmålet är förenlig med ramverket om den är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl. Regeringen redogör för sin syn på hur den aktuella stabiliseringspolitiken förhåller sig till det finanspolitiska ramverket i 2020 års ekonomiska vårproposition (prop. 2019/20:100).
Regeringen anför mot denna bakgrund att riksdagen av finanspolitiska skäl bör höja den beslutade nivån på utgiftstaket för 2020 med 350 miljarder kronor. Utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, föreslås därmed fastställas till 1 742 miljarder kronor för 2020.
Förslag som påverkar statens inkomster
Anpassning av investeraravdraget på grund av EU:s regler om statligt stöd
Investeraravdrag
För att stimulera tillgången till kapital för mindre företag infördes den 1 december 2013 ett investeraravdrag. Det är ett avdrag i inkomstslaget kapital för fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek.
Investeraravdraget är ett statligt stöd enligt bestämmelserna i fördraget om Europiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det har anmälts till och godkänts av Europeiska kommissionen t.o.m. den 31 december 2019. Regeringen har anmält stödet för fortsatt godkännande fr.o.m. den 1 januari 2020, men kommissionen har inte fattat något beslut. Regeringen har fått indikationer på att anmälan bedöms vara ofullständig och därför inte utgör ett tillräckligt underlag för att kunna pröva om åtgärden är förenlig med EU:s regler om statligt stöd.
Enligt artikel 107.1 i EUF-fördraget är stöd, som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion som utgångspunkt oförenligt med den inre marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.
Bestämmelserna för investeraravdraget utformades ursprungligen i enlighet med kommissionens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag. I juli 2014 antog kommissionen nya riktlinjer för att främja riskfinansieringsinvesteringar. Enligt de nya riktlinjerna kan bara investerare som står i en oberoende ställning till det företag som investeringen avser få skattelättnader. Genom en lagändring från den 1 januari 2016 anpassades reglerna för investeraravdrag till de nya riktlinjerna.
Regeringen anför i propositionen att med de justeringar som föreslås kommer investeraravdraget att uppfylla de villkor som kommissionen ställt upp. Investeraravdraget i dess ändrade utformning behöver därför inte anmälas till kommissionen för statsstödsgodkännande.
Investeraravdraget bör utformas så att det är förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen
Regeringen föreslår att investeraravdraget utformas så att det är förenligt med villkoren i den s.k. allmänna gruppundantagsförordningen.
Huvudregeln är att kommissionen utifrån EU:s regler om statligt stöd måste pröva och godkänna statliga stödåtgärders förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock antagit förordningar på olika områden, varigenom vissa kategorier av stöd anses förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls (s.k. gruppundantagsförordningar). I dessa fall kan medlemsstaterna införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva iaktta det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna.
Kommissionen har antagit den allmänna gruppundantagsförordningen. Genom förordningen förklaras vissa kategorier av stöd vara förenliga med bestämmelserna om den inre marknaden i artikel 107 och 108 i EUF-fördraget. I förordningen anges vilka grupper av stödåtgärder som är undantagna från skyldigheten att anmäla åtgärder till kommissionen innan de genomförs.
Den nuvarande allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas t.o.m. den 31 december 2020. Kommissionen har aviserat att förordningen ska förlängas i två år t.o.m. den 31 december 2022 i avvaktan på en sammantagen översyn av förordningen och andra regelverk om statsstöd.
Som framgår ovan löpte kommissionens godkännande av investeraravdraget ut den 31 december 2019. På grund av den svenska lagstiftningsprocessen har det inte varit möjligt att ändra reglerna om investeraravdrag i 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) innan dess. Eftersom godkännandet har löpt ut finns en risk för att investeraravdrag hänförliga till förvärv av andelar efter den 31 december 2019 utgör olagligt stöd. Det är därför enligt propositionen viktigt att den befintliga regleringen i inkomstskattelagen om investeraravdrag ändras så att den kan anses förenlig med den allmänna gruppundantagsförordningen.
Investeraravdrag ska bara få göras vid en investering i ett företag som inte har varit verksamt på någon marknad eller har varit verksamt på en marknad mindre än sju år
Regeringen föreslår att investeraravdrag bara ska få göras om det företag i vilket andelar har förvärvats vid tidpunkten för förvärvet inte har varit verksamt på någon marknad eller har varit verksamt på en marknad mindre än sju år efter sin första försäljning på en produkt- eller tjänstemarknad.
En skattskyldig kan enligt de nuvarande bestämmelserna i 43 kap. inkomstskattelagen få investeraravdrag vid förvärv av andelar i ett företag oavsett hur länge företaget varit verksamt på en marknad. Den allmänna gruppundantagsförordningen omfattar bara företag som har varit verksamma på en marknad i mindre än sju år. Stödet i sin nuvarande utformning ryms således inte inom förordningen. Den omständigheten att det inte finns någon tidsbegränsning i reglerna om investeraravdraget innebär också att det krävs en ingående förhandsbedömning som visar på ett marknadsmisslyckande för företag som varit verksamma på en marknad i sju år eller längre för att stödet ska kunna godkännas enligt kommissionens riktlinjer.
En anpassning av investeraravdraget till den allmänna gruppundantagsförordningen innebär vidare att förordningens regler om rapporteringsskyldighet blir tillämpliga för stödet. Reglerna innebär bl.a. att medlemsstaterna till kommissionen ska lämna dels information om stödåtgärderna via ett elektroniskt anmälningssystem, dels en årlig rapport.
Investeraravdrag ska inte beviljas om företaget handlas på en MTF-plattform
Regeringen föreslår att ett företag inte ska anses vara ett företag av mindre storlek om någon andel av företaget behandlas på en MTF-plattform eller motsvarande utanför EES.
Ett villkor för att ett riskfinansieringsstöd ska vara förenligt med den allmänna gruppundantagsförordningen är att det bara ges till onoterade små och medelstora företag.
Även enligt bestämmelserna om investeraravdrag ställs vissa krav på företaget i vilket andelar har förvärvats. En förutsättning är att det är fråga om ett företag av mindre storlek. Ett företag är inte av mindre storlek om någon andel av företaget är upptagen till handel på en reglerad marknad eller motsvarande marknad utanför EES.
Kretsen av företag som omfattas av den allmänna gruppundantagsförordningen är således i detta avseende snävare än kretsen av företag som omfattas av investeraravdraget eftersom bara andelar upptagna på en reglerad marknad undantas från investeraravdraget medan förordningen bara omfattar onoterade företag. För att investeraravdraget ska uppfylla kraven i förordningen krävs därför att tillämpningsområdet för stödet begränsas till förvärv av andelar i onoterade företag.
Investeraravdrag ska inte beviljas om företaget ska betala tillbaka olagligt stöd eller befinner sig i ekonomiska svårigheter
Regeringen föreslår att investeraravdrag inte ska beviljas för förvärv av andelar i ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grund av att ett beslut av kommissionen om att stöd beviljat av en svensk stödgivare är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Motsvarande ska gälla för förvärv av andelar i ett företag som är i ekonomiska svårigheter.
Den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas inte på stödordningar som inte uttryckligen utesluter utbetalning av individuellt stöd till ett företag som är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut om att ett stöd beviljat av samma medlemsstat är olagligt och oförenligt med den inre marknaden. För att säkerställa att investeraravdraget uppfyller villkoren i förordningen bör därför sådant ett avdrag inte beviljas för andelar i företag som är föremål för betalningskrav eller är i ekonomiska svårigheter.
Utökad kontrolluppgiftsskyldighet för företag i vilka andelar förvärvats
Regeringen föreslår att de företag som investeraravdraget hänför sig till ska lämna uppgift till Skatteverket om tidpunkten för andelarnas förvärvande, regionen där företaget finns och verksamhetsområdet.
Enligt den allmänna gruppundantagsförordningen är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell och regional nivå. För att uppfylla detta krav måste vissa uppgifter om individuella stödmottagare inhämtas. I Sverige är det bl.a. Skatteverket som ska inhämta informationen och publicera uppgifterna.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Författningsändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2020. Ändringarna i inkomstskattelagen ska tillämpas första gången på förvärv av andelar som sker efter den 31 juli 2020, och ändringarna i skatteförfarandelagen ska tillämpas första gången på kontrolluppgifter som lämnas efter den 31 juli 2020.
Konsekvenser
Enligt Skatteverkets statistikrapportering uppgick det samlade underlaget för investeraravdrag 2017 till knappt 178 miljoner kronor. Detta motsvarar investeringar på ca 355 miljoner kronor. De samlade avdragen på 178 miljoner kronor minskade skatteintäkterna med ca 53 miljoner kronor 2017. Samma år återfördes avdrag till en summa av 41 miljoner kronor motsvarande en ökning av skatteintäkterna på ca 12 miljoner kronor. Med återföringarna inräknade minskade skatteintäkterna med drygt 40 miljoner kronor 2017 till följd av investeraravdraget.
Enligt Skatteverkets uppgifter gjordes 3 675 investeraravdrag 2017. En enskild person eller ett dödsbo kan göra flera avdrag upp till motsvarande investeringar på maximalt 1,3 miljoner kronor oavsett i hur många företag som investeringarna görs. Antalet personer som gjorde investeraravdrag 2017 kan alltså vara lägre än antalet avdrag. Det kan enligt propositionen förväntas att omkring 18 procent av antalet investeraravdrag berörs av att avdraget begränsas till företag som inte varit verksamma på någon marknad eller har varit verksamma på en marknad mindre än sju år. Det motsvarar omkring 660 avdrag och sannolikt ett färre antal personer. Förslagen om att begränsa investeraravdrag till företag som varit verksamma på en marknad mindre än sju år, inte handlas på en MTF-plattform eller befinner sig i ekonomiska svårigheter innebär att de som investerar i den typen av företag inte längre kan få investeraravdrag. Kostnaden för den typen av investeringar blir högre, vilket gör att vissa personer kommer att avstå helt och andra att investera i mindre omfattning än vad som annars hade varit fallet.
Det saknas enligt propositionen uppgifter om hur stor andel av företagen som berörs av förslaget att inte bevilja investeraravdrag om företaget handlas på en MTF-plattform. Även om det förekommer bedöms andelen företag som handlas på en MTF-plattform vara relativt lågt. Baserat på uppgifter för 2017 från Skatteverket beräknas omkring 280 företag beröras av förslaget om att begränsa investeraravdraget till investeringar i företag som varit verksamma minst sju år. De företag som inte längre får eller får mindre investeringar på grund av begränsningen av investeraravdraget får försämrade möjligheter att finansiera expansioner av verksamheten via externt aktiekapital. Avdragen 2017 uppgick till 178 miljoner kronor. Eftersom halva investeringen får tas upp för investeraravdraget motsvarar 178 miljoner kronor i avdrag 356 miljoner kronor i investeringar.
Beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten
Skatt på kemikalier i viss elektronik
För skattepliktiga elektronikvaror som säljs till Sverige från andra länder inträder skattskyldighet enligt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (kemikalieskattelagen) som huvudregel när varan förs in till Sverige från ett annat EU-land eller när skyldighet att betala tull uppkommer vid import från tredjeland.
Om ett företag för in eller importerar en skattepliktig vara uppkommer normalt en skattskyldighet. Om en privatperson köper en skattepliktig vara från utlandet kan dock införseln eller importen i vissa fall undantas från beskattning. Enligt 13 § kemikalieskattelagen inträder, om vissa krav är uppfyllda, skattskyldigheten inte för en vara som säljs direkt från en utländsk säljare till en konsument i Sverige och som levereras från ett område utanför Sveriges territorium. Undantaget motiverades vid införandet av skatten främst med de stora praktiska problemen med att upprätthålla en fungerande beskattning i dessa situationer.
De problem som uppkommer vid beskattning av försäljning från utländska säljare direkt till svenska konsumenter kan delas in i tre övergripande kategorier – svårigheter att informera om skatten, upprätthållande och genomdrivande.
Principer för skattskyldighet vid försäljning från säljare i andra EU-länder direkt till svenska konsumenter
Regeringen föreslår att försäljare i andra EU-länder ska vara skattskyldiga för försäljningar av skattepliktiga produkter till svenska konsumenter om deras sammanlagda årliga försäljning överstiger ett visst tröskelvärde. Förmedlare föreslås bli skattskyldiga om de förmedlar försäljning av skattepliktiga varor från icke skattskyldiga säljare i andra EU-länder direkt till svenska konsumenter.
I propositionen anförs att det, som nämnts, uppkommer flera praktiska problem om en utländsk handlare skulle vara skattskyldig vid försäljning direkt till en konsument. Möjliga alternativ skulle enligt propositionen vara att beskatta den svenska konsumenten eller transportören. Vid en beskattning av konsumenten skulle det bl.a. i princip saknas möjligheter för Skatteverket att upptäcka försäljningar av elektronikprodukter från andra EU-länder till svenska konsumenter. När det gäller möjligheten att beskatta transportören anförs i propositionen bl.a. att även om det i teorin finns möjligheter att beskatta den transportör som för in en skattepliktig vara i Sverige för andra punktskatter är det ovanligt att så sker. Vidare anförs att svårigheterna för Skatteverket att upptäcka försäljningar av elektronikprodukter från andra EU-länder till svenska konsumenter skulle kvarstå.
I propositionen anförs också att eftersom det inte bedöms lämpligt att konsumenten eller transportören blir skattskyldig i de aktuella situationerna återstår den utländske säljaren som en möjlig skattskyldig.
I propositionen anförs vidare att för mervärdesskatt är skattskyldigheten vid försäljning från utlandet reglerad genom bl.a. ett tröskelvärde för omsättningen. För att en säljare från ett annat EU-land ska betala mervärdesskatt i Sverige vid direktförsäljning till en svensk konsument krävs att värdet av säljarens sammanlagda omsättning i Sverige överstiger 320 000 kronor under det löpande eller föregående kalenderåret.
Regeringen anför att en möjlig lösning för att minska de praktiska problemen vid beskattning av försäljning direkt från säljare i andra EU-länder till svenska konsumenter är att införa ett liknande system för skatten på kemikalier i viss elektronik.
Regeringen föreslår också att det införs en definition av distansförsäljning. Med detta bör avses försäljning där varorna transporteras till Sverige från ett annat EU-land av säljaren eller någon annan för säljarens räkning och där köpet inte är yrkesmässigt för köparen. Skattskyldig blir den som säljer skattepliktiga varor genom distansförsäljning om den årliga försäljningen överskrider ett tröskelvärde om 100 000 kronor. Skattskyldigheten inträder i så fall när varan förs in i Sverige. Vidare bör gälla att aktörer som yrkesmässigt inom EU förmedlar distansförsäljningar av skattepliktiga varor, i de fall då säljarna inte själva är skattskyldiga, ska bli skattskyldiga om det årliga värdet av deras förmedlingar överstiger ett tröskelvärde om 100 000 kronor per år. Aktörerna blir en ny typ av skattskyldig. Tröskelvärdet för förmedling ska beräknas på samma sätt som vid försäljning.
Principer för skattskyldighet vid försäljning från säljare i tredjeländer direkt till svenska konsumenter
Regeringen föreslår att den nuvarande huvudregeln om att den som är skyldig att betala tullen eller hade varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd är skattskyldig vid försäljning från tredjeländer kvarstår, men utökas till att även omfatta försäljningar direkt till svenska konsumenter.
I propositionen framhålls att import från tredjeländer skiljer sig på flera punkter från införsel från ett annat EU-land. Den gränskontroll som kan göras mellan EU-länder är klart begränsad jämfört med möjliga gränskontroller gentemot tredjeländer. Nationella punktskatter får inte leda till gränsformaliteter mellan medlemsstater inom EU. Gentemot tredjeländer finns vissa internationella avtal för att underlätta handel, men möjligheterna till tullkontroll är ändå betydligt mer omfattande än inom EU. En viktig skillnad är skatteförfarandet i svensk rätt. För i princip alla svenska punktskatter är skattskyldigheten vid import från tredjeländer kopplad till tullskulden. Skattskyldig vid skattepliktig import är den som är skyldig att betala tull eller skulle ha varit skyldig att betala tull om varan hade varit tullbelagd. Vid en försäljning direkt från en säljare i ett tredjeland till en konsument i Sverige är det normalt konsumenten som är skyldig att betala tull. Beskattningsmyndighet vid import från tredjeländer är normalt Tullverket och skatten deklareras och betalas samtidigt som tullen. På grund av detta är det vid försäljningar till privatpersoner i praktiken ofta transport- eller postföretag som ombesörjer tulldeklarationen som ombud för konsumenten. Detta system gäller som huvudregel även i kemikalieskattelagen. Försäljningar direkt från en utländsk säljare i ett tredjeland till en konsument i Sverige är dock, som nämnts ovan, undantagna skatt under vissa förutsättningar. För sådana försäljningar skiljer sig därför kemikalieskattelagen i dag från andra svenska punktskatter.
Vidare anförs i propositionen att en möjlig lösning skulle vara att ha kvar det system som i dag finns för skattskyldighet vid försäljning från tredjeländer och enbart ta bort det befintliga undantaget för försäljning direkt till svenska konsumenter. Ett sådant system skulle innebära att försäljningar inom EU och försäljningar från tredjeländer delvis hanteras olika eftersom försäljningar inom EU enligt det system som föreslås i vissa fall kan bli skattefria, vilket i så fall inte skulle kunna inträffa vid försäljning från tredjeländer. Skillnaden blir dock enligt propositionen i praktiken mycket liten eftersom skattefrihet vid försäljningar inom EU enbart kan uppkomma om försäljningen sker från ett företag vars årliga försäljning understiger tröskelvärdet och försäljningen inte förmedlas av en förmedlare vars omsättning från förmedlingar till Sverige överskrider tröskelvärdet.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att den nuvarande huvudregeln om att den som är skyldig att betala tullen eller hade varit skyldig att betala tullen om varan hade varit tullbelagd är skattskyldig vid försäljning från ett tredjeland bör kvarstå, men utökas till att även omfatta försäljningar direkt till svenska konsumenter. Det befintliga undantaget för försäljningar direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument tas bort för försäljningar från tredjeländer.
Ikraftträdande och övergångsbestämmelser
Bestämmelserna om registrerade EU-handlare, ändringarna om lagerhållare och justeringarna av godkännanden och återkallelse bör träda i kraft den 1 september 2020. Övriga lagändringar bör träda i kraft den 1 oktober 2020. Äldre bestämmelser bör gälla för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.
Konsekvenser
Förslaget innebär att sådana försäljningar av skattepliktiga produkter från utländska aktörer direkt till svenska konsumenter som i dag är undantagna skatt ska beläggas med skatt. Från och med den 1 januari 2020 tas skatten ut med 11 kronor per kilo för vitvaror och 163 kronor per kilo för övrig elektronik. Skatteintäkterna bedöms preliminärt öka med omkring 40 miljoner kronor per år. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020, vilket ger en delårseffekt på omkring 10 miljoner kronor för 2020.
Vidare anförs i propositionen att förslaget syftar till att minska snedvridningen mellan utländska aktörer och svenska aktörer som säljer varor som är skattepliktiga enligt kemikalieskattelagen direkt till svenska konsumenter. De utländska aktörerna kan i dag i vissa fall sälja produkterna undantagna från skatt, vilket delvis missgynnar svenska säljare och den svenska marknaden för elektronikvaror som för närvarande omfattas av kemikalieskatten. Det finns ingen exakt statistik över i vilken utsträckning svenska konsumenter handlar dessa elektronikvaror från utländska aktörer och det är därför enligt propositionen svårt att utvärdera vad förslagen kommer att innebära för utländska och svenska företag.
Försäljning av Thielska Galleriet
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning till bokfört värde överlåter de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen Thielska Galleriet. Regeringen ska från försäljningsintäkterna få avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till byggnaderna, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.
I propositionen anförs att staten genom Statens fastighetsverk äger fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm. På fastigheten finns byggnader som disponeras av stiftelsen Thielska Galleriet. Byggnaderna är del av ett statligt byggnadsminne. Stiftelsen överlät 1982 byggnaderna till staten genom gåva. Enligt villkoren i samband med gåvan ska byggnaderna tills vidare upplåtas till stiftelsen för att också fortsättningsvis nyttjas för samma ändamål som tidigare. Byggnaderna är belägna på mark som omfattas av den kungliga dispositionsrätten. Stiftelsen Thielska Galleriet bedriver verksamhet i byggnaderna i form av konstutställningar och restaurang- och kaféverksamhet. Verksamheten finansieras delvis med statsbidrag.
I betänkandet Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) bedömde utredaren att de aktuella byggnaderna inte av kulturhistoriska skäl behövde ägas av staten. Stiftelsen Thielska Galleriet framställde 2015 till Statens fastighetsverk önskemål om att få återförvärva de byggnader som stiftelsen disponerar till ett pris motsvarande det bokförda värdet. Bakgrunden är att stiftelsen som ägare till byggnaderna har större möjlighet att attrahera privat kapital med vilket man bl.a. kan vårda och förvalta byggnaderna. Statens fastighetsverk anser att byggnaderna inte behöver ägas av staten av kulturhistoriska skäl och att det därför finns förutsättningar för staten att överlåta byggnaderna. Riksantikvarieämbetet har tillstyrkt försäljningen, under förutsättning att det finns ekonomiska möjligheter för stiftelsen att vårda och förvalta byggnaderna och att hela anläggningen, inklusive byggnader, park, vegetation och gångvägar som hör till anläggningen, vårdas så att det kulturhistoriska värdet inte minskar.
Statens fastighetsverk anser att en överlåtelse ska få göras till ett pris som motsvarar det bokförda värdet för byggnaderna, vilket uppgår till ca 8,1 miljoner kronor. Det bokförda värdet motsvarar de icke avskrivna kostnader som staten haft för investeringar och förbättringar av byggnaderna och som till fullo inte betalats med den hyra som stiftelsen har erlagt. Enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) ska överlåtelse av statens egendom genomföras affärsmässigt om inte särskilda skäl talar mot det. Byggnadernas marknadsvärde uppskattas till 46,8 miljoner kronor vid en försäljning på en öppen marknad. En försäljning till någon annan än Stiftelsen Thielska Galleriet bedöms dock enligt propositionen inte vara möjlig med hänsyn till de inskränkningar i nyttjanderätten som gäller för byggnaderna. En försäljning bör därför enligt propositionen i stället kunna ske till bokfört värde. Vidare anförs i propositionen att det är viktigt att säkerställa byggnadernas framtida underhåll och förvaltning. Statens fastighetsverk har bedömt att 17 miljoner kronor är ett tillräckligt belopp för detta ändamål. En förutsättning för en överlåtelse är därför att stiftelsen kan uppvisa ett eget kapital om minst 17 miljoner kronor avsatt i en fond.
Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2020
I bilaga 5 finns regeringens förslag till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget 2020.
Förslag som påverkar statens utgifter
Regeringen lämnar i propositionen förslag till ändringar av anslagens nivå för 89 anslag inom 22 utgiftsområden samt nya och ändrade beställningsbemyndiganden. Nedan redovisas förslagen per utgiftsområde. Beloppen är avrundade till en decimal.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ramen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse ökas med 212,5 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati föreslås öka med 2,5 miljoner kronor 2020 eftersom länsstyrelsernas kostnader i samband med valet till Europaparlamentet 2019 blev högre än beräknat.
Vidare föreslår regeringen att anslaget 6:3 Datainspektionen ökas med 10 miljoner kronor eftersom uppgiften att besluta om tillstånd och utöva tillsyn över kamerabevakning har medfört högre utgifter än vad som tidigare beräknats.
Regeringen konstaterar att utbrottet av det nya coronaviruset innebär att tidningsbranschens redan svåra ekonomiska situation har förvärrats genom kraftigt minskade annonsintäkter. Att tidningarna kan fortsätta sin verksamhet och även distribueras i hela landet är särskilt viktigt i en tid när behovet av nyheter och information är stort. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att anslaget 8:1 Mediestöd ökas med 200 miljoner kronor.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Regeringen redovisar i propositionen att staten har en möjlighet att förvärva en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10. Staten avyttrade fastigheten efter försvarsbeslutet 1996 (prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36). Fastigheten är en del av Umeå garnison och värderas till 73 miljoner kronor. Enligt 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203) ska förvärv genom köp eller byte och försäljning genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det. I det aktuella fallet är förvärvet avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris som staten betalar kan därför komma att överstiga marknadsvärdet. Regeringen bedömer att den aktuella fastigheten passar in i förvaltningen och samordningen av Försvarsmaktens anläggningar. Regeringen anför vidare att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten för att tillgodose det militära försvarets befintliga behov, liksom Försvarsmaktens långsiktiga behov av etablering i Umeå. Anskaffningskostnaden bedöms rymmas inom den kreditram som riksdagen har beslutat för Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar för 2020. Eftersom fastigheten har ett betydande värde och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde bedömer regeringen att riksdagens godkännande av förvärvet bör inhämtas. Regeringen anför mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2020 förvärvar en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10 för 85 miljoner kronor.
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Ramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ökas med 10 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:2 Tullverket föreslås öka med 10 miljoner kronor 2020 för att förstärka Tullverkets möjlighet att vid gränsen stoppa narkotika och vapen, bl.a. genom ökad närvaro.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Ramen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet ökas med 1 003 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Säkerhetspolisen ökas med 40 miljoner kronor 2020 då det är angeläget att Säkerhetspolisen kan fortsätta att upprätthålla sin förmåga att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter samt den nationella säkerheten.
Enligt regeringen har antalet inkomna mål till domstolarna fortsatt att öka. Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar föreslås därmed öka med 30 miljoner kronor, för att domstolarna med bibehållen kvalitet och effektivitet ska kunna hantera ett stort och ökat antal mål.
Kriminalvården har sedan hösten 2018 en ansträngd beläggningssituation och har under en tid haft ett ekonomiskt underskott. Effektiviserings- och besparingsåtgärder har inletts. Regeringen anför dock att det är angeläget att myndigheten kan behålla tillräcklig bemanning och föreslår därför att anslaget 1:6 Kriminalvården ökas med 20 miljoner kronor.
Anslaget 1:8 Rättsmedicinalverket föreslås öka med 10 miljoner kronor eftersom det ökade ärendeinflödet inom den rättspsykiatriska verksamheten väntas medföra högre utgifter än beräknat.
Regeringen föreslår att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 800 miljoner kronor mot bakgrund av att det ökade antalet inkomna mål till domstolarna medför en ökning av antalet förordnanden med rättsliga biträden.
Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. föreslås öka med 73 miljoner kronor då utgifterna för statens skaderegleringsverksamhet förväntas bli högre än beräknat.
Regeringen föreslår också att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet ökas med 30 miljoner kronor, för att inom ramen för fonden för inre säkerhet finansiera resterande del av det nationella programmet och tidigare ekonomiska åtaganden.
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Ramen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan ökas med 49 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Det handlar främst om anslaget 1:1 Avgifter till internationella organisationer som föreslås ökas med 39 miljoner kronor eftersom den försvagade kronkursen och utgifterna för FN:s fredsbevarande insatser medfört att Sveriges utgifter för avgifterna blir högre än vad regeringen tidigare beräknat.
Utbrottet av det nya coronaviruset har ökat behovet av konsulärt bistånd, och regeringen föreslår därför att anslaget 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet ökas med 10 miljoner kronor.
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Ramen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ökas med 15 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Regeringen har efter förslag i budgetpropositionen för 2020 ett bemyndigade att 2020 under vissa förutsättningar besluta om export av JAS 39 C/D. För att möjliggöra en eventuell export föreslår regeringen en utökad kreditram för Försvarets materielverk. Förslaget innebär att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Materielverkets behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 46,5 miljarder kronor. Det är en ökning med 20 miljarder kronor jämfört med vad riksdagen tidigare bemyndigat regeringen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 6, bet. 2019/20:FöU1, rskr. 2019/20:107).
Vidare har den polska regeringen begärt en offert på två svenska ubåtar av Södermanlandsklass. Regeringen anför att en försäljning skulle vara säkerhetspolitiskt betydelsefullt för Östersjöregionen, och exporten skulle bidra till att behålla och utveckla Sveriges kompetens inom undervattensområdet. En av de aktuella ubåtarna togs ur drift 2011 och den andra är planerad att vara i drift t.o.m. 2021. En försäljning skulle enligt regeringen inte innebära en tidigareläggning av avvecklingen av den senare ubåten. Enligt regeringen kan den svenska staten komma att bli avtalspart, alternativt att staten säljer ubåtarna till industrin, som då blir avtalspart. Av 8 kap. 6 § budgetlagen framgår att regeringen får besluta om överlåtelse av lös egendom om egendomen inte längre behövs för statens verksamhet eller har blivit obrukbar eller om den inte anskaffats med statens medel. Eftersom en av ubåtarna fortfarande behövs för statens verksamhet krävs riksdagens godkännande. Enligt regeringen förutsätter försäljningen att ubåtarna modifieras, vilket skulle kunna innebära ett ekonomiskt åtagande för staten. En försäljning ska genomföras affärsmässigt, vilket ska garantera att staten minst får täckning för samtliga kostnader som iståndsättande av ubåtarna, utbildning av personal och annat stöd från svensk sida medför. Ett bindande anbud och utförsel ur Sverige av försvarsmateriel som utgör krigsmateriel enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel kommer att kräva tillstånd av Inspektionen för strategiska produkter. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av de två ubåtarna med syftet att ubåtarna ska ägas av Polen.
Utbrottet av det nya coronaviruset medför ett ökat antal samtal till informationsnumret för stora olyckor och kriser vilket för SOS Alarm innebär ökade bemanningskostnader. Regeringen föreslår därför att anslaget 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal ökas med 15 miljoner kronor.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kommer att ges två nya uppdrag som avser etablering av ett kommunikationssystem. För att finansiera MSB:s kostnader för de nya uppgifterna föreslår regeringen att anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ökas med 5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Till följd av den försvagade kronkursen bedömer regeringen att Sidas del av kostnaderna vid utlandsmyndigheterna blir högre än beräknat. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 23 miljoner kronor 2020. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 8 Migration
Ramen för utgiftsområde 8 Migration föreslås öka med 180 miljoner kronor 2020.
Regeringen konstaterar att antalet öppna migrationsmål vid migrationsdomstolarna fortfarande är stort, vilket har lett till långa handläggningstider. För att minska antalet öppna migrationsmål och korta handläggningstiderna föreslår regeringen föreslår att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål ökas med 180 miljoner kronor.
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Ramen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökas med 2 361 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Det rör sig till största delen om anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, som sammantaget föreslås öka med 1 910 miljoner kronor. Mot bakgrund av att det pågående utbrottet av covid-19 innebär merkostnader för hälso- och sjukvården och omsorgen föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 000 miljoner kronor för 2020. Samtidigt minskas anslaget med 32 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap, och med 58 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av ökningen av anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag inom utgiftsområde 24 Näringsliv.
Vidare föreslås att anslaget 1:5 Bidrag till läkemedelsförmånerna ökas med 359 miljoner kronor eftersom kostnaderna för läkemedel inom förmånerna ökat mer än vad regeringen tidigare har beräknat.
Anslaget 1:6 Statens institutionsstyrelse föreslås öka med 250 miljoner kronor för att sänka kommunernas avgifter för placeringar vid särskilda ungdomshem och för att stärka säkerheten vid Statens institutionsstyrelses (Sis) institutioner. Ökningen finansieras genom en minskning med motsvarande belopp av anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Regeringen bedömer inte att minskningen påverkar den redan beslutade och planerade verksamhet som finansieras från anslaget.
Anslaget 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden förslås öka med 50 miljoner kronor eftersom ersättningar till andra länder för vård av pensionärer som är försäkrade i Sverige och har valt att bosätta sig i ett annat EES-land har ökat mer än beräknat.
Vidare föreslår regeringen att anslaget 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna under 2020 tillfälligt ändrar anslagsnamn till Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården. Regeringen föreslår även att anslagets ändamål under 2020 tillfälligt utvidgas så att medel får användas av regionerna för utgifter för att ställa om hälso- och sjukvården för att möta de ökade tillgänglighetsbehov som coronaviruset medför, bl.a. när det gäller utbyggnad av intensivvårdsplatser. Regeringens förslag innebär sammantaget att anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionerna för att förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården genom kortare köer och väntetider. Medel får även användas av regionerna för utgifter för att ställa om hälso- och sjukvården för att möta de ökade tillgänglighetsbehov som coronaviruset medför. Medel får också användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Regioner och till myndigheter för att stödja och följa upp regionernas tillgänglighetsarbete.
Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att säkerställa tillgång till vaccinbehandling för hela befolkningen vid en influensapandemi, vilket görs genom avtal med vaccintillverkare. Uppdraget har enligt regeringen ingen koppling till det pågående utbrottet av det nya coronaviruset. Anslaget 2:2 Insatser för vaccinberedskap föreslås därför ökas med 32 miljoner kronor då befolkningsökningen och ökade vaccinpriser bedöms medföra att avtalskostnaderna för staten blir högre än i det senaste avtalet, som nuvarande anslagsnivå är beräknad på.
Regeringen föreslår även att anslaget 8:1 Socialstyrelsen ökas med 10 miljoner kronor 2020 då Socialstyrelsen getts i uppdrag att inrätta en samordningsfunktion för att stödja regionernas koordinering av tillgängliga intensivvårdsplatser inom landet.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Ramen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökas med 7 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. föreslås öka med 50 miljoner kronor eftersom de åtgärder i form av stöd till egenföretagare vid sjukdom som regeringen vidtagit med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset ökat utgifterna mer än beräknat (se prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:201).
Samtidigt föreslås att anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen minskas med 43 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vd ålderdom
Ramen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ökas med 43 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Regeringen föreslår att anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten ökas med sammanlagt 43 miljoner kronor. Regeringen har gett Pensionsmyndigheten i uppdrag att förbereda införandet av en ny socialförsäkringsförmån i form av ett tillägg till ålderspensionen och föreslår mot bakgrund av detta att anslaget ökas med 33 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor för att öka tillgängligheten till Pensionsmyndighetens kundservice. Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskas med motsvarande belopp.
Anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten används för myndighetens förvaltningsutgifter. Myndigheten samarbetar med och bidrar till de finansiella förutsättningarna för Min Pension i Sverige AB, som tillhandahåller tjänsten ”Minpension”. Verksamheten, som finansieras till hälften av staten och till hälften av pensionsbolagen, är enligt regeringen en förutsättning för att Pensionsmyndigheten ska kunna realisera sitt informationsuppdrag. Regeringen föreslår därför att anslaget även ska få användas för utgifter för den verksamhet som bedrivs av Min Pension i Sverige AB.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Ramen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökas med 1,7 miljarder kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Ansökningarna om tillfällig föräldrapenning har ökat kraftigt i samband med utbrottet av det nya coronaviruset, vilket medför att utgifterna för tillfällig föräldrapenning bedöms öka mer än vad regeringen tidigare beräknat. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:2 Föräldraförsäkring ökas med 1,7 miljarder kronor.
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Ramen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering föreslås öka med 5 miljoner kronor 2020. Anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten föreslås öka med 5 miljoner kronor eftersom det stöd för jämställdhetsintegrering som Jämställdhetsmyndigheten under 2018 och 2019 haft i uppdrag att ge till universitet och högskolor enligt regeringen bör fortsätta under 2020.
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökas med 10,7 miljarder kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att säkerställa och vid behov återställa en ändamålsenlig lokal närvaro. Vidare innebär utbrottet av covid-19 bl.a. en ökad arbetslöshet. Anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader föreslås mot bakgrund av detta öka med 330 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd sammanlagt ökas med 7 542 miljoner kronor. Regeringen anför att anslaget bör ökas med 5 720 miljoner kronor i huvudsak på grund av att antalet arbetslösa bedöms bli betydligt högre än tidigare beräknat. Dessutom innebar en högre arbetslöshet än förväntat förra året att 1 046 miljoner kronor av anslagskrediten för arbetslöshetsersättning 2019 användes, vilket innebär att resursutrymmet för 2020 minskat med motsvarande belopp. Vidare anför regeringen att arbetslöshetskassorna bör ges ett tillfälligt bidrag för att undvika långa handläggningstider och att anslaget därför bör ökas med 100 miljoner kronor. Slutligen bör anslaget ökas med 1 722 miljoner kronor för att hantera ett förväntat ökat deltagande i arbetsmarknadspolitiska insatser.
Mot bakgrund av de effekter det nya coronaviruset har på arbetsmarknaden föreslår regeringen att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser sammanlagt ökas med 1 164 miljoner kronor. Anslaget föreslås öka med 984 miljoner kronor för att fler arbetssökande ska kunna ta del av tidiga arbetsmarknadspolitiska insatser. Anslaget föreslås också öka med 180 miljoner kronor för att stärka kommunernas möjligheter att skapa sommarjobb för ungdomar 2020.
Regeringen bedömer att antalet konkurser och rekonstruktioner kommer att öka till följd av coronaviruset, vilket innebär att utbetalningarna av lönegarantiersättningar väntas öka mer än beräknat under 2020. Anslaget 1:11 Bidrag till lönegarantiersättning föreslås därför öka med 1 629 miljoner kronor.
Anslaget 1:12 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar föreslås av regeringen öka med 50 miljoner kronor. Ökningen föreslås med anledning av att regeringen avser att tillfälligt förlänga den maximala tiden med rätt till stöd för nystartsjobb med 12 månader för de som redan har nystartsjobb.
Anslaget 2:3 Internationella arbetsgivarorganisationen (ILO), som används för utgifter för Sveriges medlemsavgift i ILO, föreslås öka med 5 miljoner kronor med anledning av växelkursförändringar. Finansiering sker delvis genom minskningar av anslaget 2:1 Arbetsmiljöverket med 0,5 miljoner kronor, anslaget 2:2 Arbetsdomstolen med 1,5 miljoner kronor och anslaget 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap med 0,5 miljoner kronor. Regeringen bedömer inte att minskningarna påverkar den verksamhet som finansieras från anslagen.
Slutligen föreslår regeringen att anslaget 2:4 Medlingsinstitutet ökas med 5 miljoner kronor. Anslaget minskades efter förslag i budgetpropositionen för 2020 på ett sätt som inte avsågs, och för att verksamheten ska kunna bedrivas på en oförändrad nivå bör anslagets nivå återställas.
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Ramen för utgiftsområde 15 Studiestöd ökas med 339 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
I propositionen föreslår regeringen medel för åtgärder för att öka utbudet av utbildning, vilket bedöms leda till ökade kostnader för studiestöd. Regeringen föreslår därför att anslaget 1:2 Studiemedel ökas med 302 miljoner kronor, att anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster ökas med 23 miljoner kronor och att anslaget 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor ökas med 4 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökas med 10 miljoner kronor. Ökningen motiveras i huvudsak av att Centrala studiestödsnämnden behöver genomföra utvecklings- och informationsinsatser med anledning av de förändringar som gjorts i studiestödet (se prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:209).
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Ramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslås öka med 1 567 miljoner kronor 2020.
Regeringen föreslår att ändamålet för anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling utvidgas till att omfatta utgifter som syftar till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i fritidshem. För närvarande får anslaget användas för utgifter som syftar till denna typ av åtgärder i förskoleklass och grundskola. För att säkerställa ett ökat genomslag bör även sådana åtgärder kunna riktas mot fritidshem, enligt regeringen.
Regeringen anför att kommunernas förutsättningar att erbjuda regional yrkesinriktad vuxenutbildning behöver förbättras eftersom spridningen av coronaviruset innebär att fler kan komma att behöva utbilda sig för att få ett nytt arbete. Staten bör därmed finansiera samtliga platser i ett regionalt yrkesvux under 2020 och tillföra medel för att möjliggöra fler helårsplatser än vad som användes 2019. Anslaget 1:18 Statligt stöd till vuxenutbildning föreslås därför öka med 675 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare anslaget 1:19 Myndigheten för yrkeshögskolan sammanlagt ökas med 9 miljoner kronor. För att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) ska kunna hantera fler kurser och täcka utvecklingskostnader föreslår regeringen att anslaget ökas med 4 miljoner kronor. Mot bakgrund av Folkhälsomyndighetens rekommendationer avser regeringen även att uppdra åt MYH att utöka arbetet med samordning och stöd för distansundervisning. Anslaget bör därför ökas med ytterligare 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår vidare att anslaget 1:20 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning sammanlagt ökas med 245 miljoner kronor. För att kunna svara upp mot delvis nya behov på arbetsmarknaden bedömer regeringen att fler yrkeshögskoleplatser behövs, och föreslår därför att anslaget ökas med 157 miljoner kronor. Regeringen anför att anslaget bör ökas med 59 miljoner kronor för att säkerställa att det finns utbildningsmöjligheter i form av korta utbildningar som på kort sikt kan tillgodose behovet av omställning på arbetsmarknaden. Regeringen avser att ge Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag att genomföra en försöksverksamhet där tillgodoräknande och kompletterande utbildning erbjuds som ett särskilt spår inom yrkeshögskoleutbildningar. Anslaget föreslås därför öka med 29 miljoner kronor.
Anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet föreslås av regeringen öka med 10 miljoner kronor för att Universitets- och högskolerådet ska kunna hantera ett ökat antal ärenden och tillgodose behovet av ökade informationsinsatser.
Regeringen har bemyndiganden att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health). På grund av den försvagade kronkursen som innebär att medlemsavgifterna inte ryms inom de befintliga bemyndigandena föreslår regeringen att bemyndigandena ökas till 0,9 miljoner kronor för vart och ett av anslagen. Det innebär en ökning med 0,15 respektive 0,1 miljoner kronor. Bemyndigandena föreslås också ändras till att gälla för åren 2020–2022.
Regeringen föreslår även att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om medlemskap i kunskaps- och innovationsplattformen inom klimatområdet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Climate-KIC) och att under 2020–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 0,15 miljoner kronor. Skälet till detta är att Lunds universitet ska kunna fortsätta delta i plattformens verksamhet.
För anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om årliga kapitaltillskott på högst 0,5 miljoner kronor till bolaget Infrafrontier GmbH under 2020–2022. Karolinska institutet är sedan tidigare delägare i bolaget vars verksamhet avser forskningsinfrastruktur. Regeringen har haft ett motsvarande bemyndigande för perioden 2017–2019.
Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor föreslås sammanlagt öka med 513 miljoner kronor. För att stärka lärosätenas arbete med undervisning på distans bedömer regeringen att anslaget bör ökas med 50 miljoner kronor. Anslaget ökas med 127 miljoner kronor för att möjliggöra för fler att läsa kurser under sommaren. Vidare ökas anslaget med 111 miljoner kronor för att bygga ut utbildningar där det bedöms råda brist på kompetens. Anslaget föreslås ökas med 210 miljoner kronor för att fler ska kunna läsa behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning. Slutligen ökas anslaget med 1,5 miljoner kronor för att möjliggöra mer omfattande insatser när det gäller validering för lärare och förskollärare som saknar en examen och med 13,5 miljoner kronor för att fler ska kunna omskola sig till ämneslärare.
Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor föreslås minska med 5 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Regeringen föreslår att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation sammantaget ökas med 90 miljoner kronor. För att snabbt kunna ge extra stöd till forskning som kan stoppa spridningen av covid-19 och förhindra framtida pandemiutbrott ökas anslaget med 100 miljoner kronor. Samtidigt föreslås en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor för att finansiera en del av ökningen av anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer. Vidare bemyndigades regeringen efter förslag i budgetpropositionen för 2019 att för anslaget besluta om medlemskap i det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem med en medlemsavgift på högst 25 miljoner kronor. Regeringen anför att högpresterande datorer behövs för att klara stora vetenskapliga och samhälleliga utmaningar som kräver stor beräkningskapacitet. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att riksdagen bemyndigar regeringen att betala medlemsavgiften för 2020 på 25 miljoner kronor.
Anslaget 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer föreslås öka med 20 miljoner kronor med anledning av den försvagade kronkursen. Finansiering sker delvis genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 10 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2,15 miljarder kronor 2021–2030. Detta för att hantera valutaeffekterna. Det innebär en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med det befintliga bemyndigandet.
För att hantera ökade åtaganden inom rymdsektorn föreslår regeringen att anslaget 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning ökas med 5 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet minskas med motsvarande belopp. Regeringen bedömer att omprioriteringen gynnar verksamhetsområdet som helhet.
Regeringen föreslår även att anslaget 3:9 Sunet ökas med 10 miljoner kronor för att datanätverket Sunet under 2020 ska kunna hantera den ökade belastning som den höga omställningstakten till distansundervisning innebär.
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ramen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ökas med 106,3 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner föreslås öka med 8 miljoner kronor mot bakgrund av oförutsedda merkostnader som uppstått för Kungliga Dramatiska teatern AB.
Anslaget 6:1 Riksarkivet föreslås öka med 16,3 miljoner kronor eftersom en flytt av Krigsarkivets verksamhet och samlingar under våren 2020 medfört ökade kostnader på grund av en oförutsedd nedgång av avgiftsintäkterna.
Anslaget 14:1 Bidrag till folkbildning föreslås sammanlagt öka med 92 miljoner kronor. Regeringen bedömer att folkhögskolan behöver tillföras medel för fler platser och att staten bör stå för hela kostnaden för dessa platser. Anslaget bör därför ökas med 52 miljoner kronor. Anslaget ökas med 30 miljoner kronor för att göra studieförbundens verksamhet mer tillgänglig.
Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen tillfördes 10 miljoner kronor efter förslag i budgetpropositionen för 2020 för att utrikesfödda föräldralediga ska kunna lära sig svenska. Anslagets ändamål omfattar dock främst asylsökande, vilket inte är den tänkta målgruppen. Däremot omfattar ändamålet för anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen den tänkta målgruppen. Regeringen föreslår därför att medlen överförs till detta anslag i stället.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Ramen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik föreslås öka med 2 miljoner kronor 2020.
Anslaget 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen ökas med 2 miljoner kronor för att Fastighetsmäklarinspektionen ska kunna förbereda sin verksamhet för de nya tillsynsregler med anledning av EU:s regelverk om penningtvätt och finansiering av terrorism som beräknas träda i kraft 2021.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Ramen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ökas med 19 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Anslaget 1:1 Naturvårdsverket ökas med 8 miljoner kronor för att hantera nya uppgifter för genomförandet av det klimatpolitiska ramverket.
Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 39 miljoner kronor för att bidra till en satsning på gröna jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2020 ökades anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden för en satsning på stärkt globalt kemikaliearbete. Regeringen bedömer dock att satsningen begränsas av anslagets ändamål. För att satsningen ska kunna genomföras på bästa sätt föreslår regeringen att anslaget 1:6 Kemikalieinspektionen ökas med 15 miljoner kronor. Anslaget 1:4 minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Efter förslag i budgetpropositionen för 2020 minskades anslaget 1:10 Klimatanpassning för att finanseria anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv. De anvisade medlen bedöms dock inte användas i den takt som tidigare beräknats och regeringen föreslår därför att en del av ökningen återförs. Anslaget 1:10 Klimatanpassning ökas med 26 miljoner kronor och anslaget 1:20 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv minskas med motsvarande belopp.
Anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö föreslås minska med 28 miljoner kronor för att finansiera ökningen av anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget i någon större utsträckning.
Anslaget 1:13 Internationellt miljösamarbete föreslås öka med 5 miljoner kronor för att genomföra satsningen på ett stärkt globalt kemikaliearbete. Finansiering sker genom att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Utgiftsområde 21 Energi
För anslaget 1:7 Energiteknik föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 780 miljoner kronor 2021 och 2022. Anslaget används för utbetalning av stöd till solceller. Regeringen har genomfört en teknisk omläggning av hanteringen av stödet för att anslagsredovisningen på ett bättre sätt ska motsvara den tidpunkt då medel utbetalas till stödmottagarna. Eftersom beslut om att bevilja stöd och den faktiska utbetalningen sker vid olika tillfällen behövs det enligt regeringen ett beställningsbemyndigande som de åtaganden som gjorts t.o.m. 2020 kan redovisas mot. Bemyndigandet innebär att anslagsmedlen beräknas budgeteras för 2021 och 2022. Regeringens förslag innebär också en ökning med 200 miljoner kronor jämfört med tidigare anvisade medel, för att fler ska kunna ansöka om och beviljas stöd.
Vidare konstaterar regeringen att det finns ett större behov än vad som tidigare beräknats av att fatta beslut om långsiktiga och omfattande elberedskapsåtgärder. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget 1:8 Elberedskapsåtgärder besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 250 miljoner kronor 2021–2035. Det innebär en ökning av det nuvarande bemyndigandet med 1 miljard kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Ramen för utgiftsområde 22 Kommunikationer ökas med 954 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Regeringen godkände i juni 2018 de s.k. storstadsavtalen, baserade på de överenskommelser som Sverigeförhandlingen tecknade med kommuner och landsting i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Regeringen anför att hela statens åtagande i storstadsavtalen bör vara medräknat i bemyndigandet vad gäller anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur och föreslår därför att bemyndigandet höjs med 3,9 miljarder kronor. Det innebär att regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 116 382 miljoner kronor 2021–2050. Vidare föreslår regeringen att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 1,3 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Regeringen föreslår att anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 954 miljoner kronor mot bakgrund av den upplupna skatteskulden för förbrukning av el inom järnvägssektorn som Trafikverket har. Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:2 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 28,6 miljarder kronor 2021–2038. Det är en ökning av det befintliga bemyndigandet med 600 miljoner kronor och motiveras av att Trafikverket då kan teckna en del nya kontrakt som innebär en mer kostnadseffektiv planering.
Anslaget 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut föreslås öka med 2 miljoner kronor eftersom regeringen bedömer att transportsektorn har behov av den verksamhet som biblioteket BIC bedriver inom transportforskningsområdet. Finansiering sker genom att anslaget 1:3 Trafikverket minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.
Regeringen anför att hela statens åtagande i de s.k. storstadsavtalen bör vara medräknade i bemyndigandet för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm. Vidare har Trafikverket tecknat ett nytt kontrakt inom projektet Förbifart Stockholm, vilket har lett till ökade utgifter. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 39 miljarder kronor 2021–2057. Det innebär en ökning på 10,5 miljarder kronor jämfört med det befintliga bemyndigandet.
Slutligen föreslås att anslaget 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst ökas med 1,3 miljoner kronor för att omfatta en teknisk justering med anledning av pris- och löneomräkningen. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med motsvarande belopp.
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ramen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel föreslås öka med 528 miljoner kronor 2020.
Mot bakgrund av utbrottet av det nya coronaviruset avser regeringen att genomföra en satsning på gröna jobb för de som står långt från arbetsmarknaden. Regeringen anser därför att det arbete som Skogsstyrelsen utför för att skapa arbetsuppgifter bör utvecklas. Anslaget 1:1 Skogsstyrelsen föreslås därmed öka med 12 miljoner kronor.
Mot bakgrund av satsningen på gröna jobb föreslås även att anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 93 miljoner kronor. Regeringen föreslår också att bemyndigandet för anslaget utökas med 5 miljoner kronor, eftersom Skogsstyrelsen behöver ingå fler avtal. Det innebär att regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 70 miljoner kronor 2021–2023.
Under 2020 kommer Sverige att ta emot medfinansiering från EU i ett pågående projekt om bekämpning av växtskadegörare. För att möjliggöra medfinansieringen föreslår regeringen att ändamålet för anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. utvidgas så att det även får användas för utgifter för EU:s medfinansiering av åtgärder för bekämpande av växtskadegörare.
Regeringen föreslår vidare att bemyndigandet för anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 11,7 miljoner kronor, så att hela programperiodens budgetmedel inom havs- och fiskeriprogrammet kan utnyttjas. Förslaget innebär att regeringen under 2020 bemyndigas att för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 61,7 miljoner kronor 2021–2023.
Mot bakgrund av en justering i bestämmelserna om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder och en ökad medfinansieringsgrad från EU föreslår regeringen att anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 32 miljoner kronor. Vidare föreslår regeringen att bemyndigandet för anslaget ökas med 150 miljoner kronor för att kunna utnyttja hela programperiodens budgetmedel inom havs- och fiskeriprogrammet. Det innebär att regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 440 miljoner kronor 2021–2023.
Med anledning av den försvagade kronkursen föreslås att anslaget 1:16 Bidrag till internationella organisationer m.m. ökas med 2 miljoner kronor. Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket minskas med 1 miljon kronor.
Anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur föreslås sammanlagt öka med 650 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 380 miljoner kronor så att Sverige ska kunna tillgodoräkna sig ökningen av EU:s medfinansieringsgrad 2020. Finansiering sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och kultur minskas med motsvarande belopp. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Vidare innebar växelkursförändringar i programmet att anslagskrediten behövde utnyttjas under 2019. För att täcka det underskott som detta medfört bör anslaget ökas med 270 miljoner kronor. För att möjliggöra ett effektivt användande av hela programperiodens budgetmedel föreslår regeringen även att bemyndigandet för anslaget ökas med 38 miljoner kronor. Det innebär att regeringen bemyndigas att under 2020 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 038 miljoner kronor 2021–2029.
Anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket föreslås sammantaget öka med 119 miljoner kronor. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 120 miljoner kronor för att möjliggöra arbetet med en ny stödperiod för produktion av biogas och för att stöd ska kunna lämnas under resten av 2020. Samtidigt föreslås att anslaget minskas med 1 miljon kronor för att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. Under 2020 påbörjas en ny stödperiod för metangasreduceringsstödet, och för att kunna hantera stödet effektivt behöver beslut kunna fattas som medför utgifter under kommande år. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 75 miljoner kronor 2021–2023.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ökas med 20 447 miljoner kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Det handlar till största delen om anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete, som föreslås ökas med 17 060 miljoner kronor. Anslaget uppfördes på statens budget efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:202). Regeringen föreslår att anslaget ökas eftersom antalet företag som kan komma att utnyttja stödet bedöms bli betydligt fler än vad som tidigare beräknats.
Anslaget 1:7 Turistfrämjande föreslås öka med 10 miljoner kronor så att Visit Sweden med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset ges förutsättningar att ställa om sin verksamhet. Finansiering föreslås ske genom att anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med motsvarande belopp. Regeringen bedömer att minskningen innebär att vissa insatser inte kommer att kunna genomföras 2020.
Mot bakgrund av utbrottet av det nya coronaviruset föreslår regeringen en satsning på gröna jobb för personer som står långt från arbetsmarknaden. Sveriges geologiska undersökning bör enligt regeringen genomföra en del av satsningen och tillföras medel för detta arbete. Anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning föreslås därför öka med 6 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020–2022 besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Raw materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw materials) på högst 350 000 kronor. Det är en ökning med 50 000 kronor av det befintliga bemyndigandet och föreslås mot bakgrund av den försvagade kronkursen.
Regeringen föreslår att anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag sammanlagt ökas med 3 325 miljoner kronor. Regeringen anför att det är angeläget att så snabbt som möjligt vidta åtgärder som kan underlätta företagens tillgång till finansiering för att trygga sysselsättning och tillväxt i företag som drabbats hårt av utbrottet av det nya coronaviruset. Regeringen föreslår därför att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2020 besluta om kapitaltillskott till Almi Företagspartner AB (Almi) på högst 2 950 miljoner kronor. Vidare bemyndigade riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2020 regeringen att under 2020 besluta om kapitaltillskott på högst 75 miljoner kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL), eftersom ersättningsnivåerna för tillhandahållande av vissa läkemedel och lagerberedningar medfört svårigheter för APL att nå full kostnadstäckning för sitt samhällsuppdrag. Tillskottet täckte dock endast en del av det underskott som rör bolagets samhällsuppdrag. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om ytterligare kapitaltillskott på högst 75 miljoner kronor till APL. Vidare behöver Statens Bostadsomvandling AB (SBO) enligt regeringen ytterligare likviditet i sin verksamhet för att finansiera omvandlingen av förvärvade fastigheter. Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om kapitaltillskott på 300 miljoner kronor till SBO.
SBO är ett av staten helägt aktiebolag som bildades i syfte att äga och förvalta eller avveckla bostadsföretag och fastigheter som övertas från kommuner och kommunala bostadsbolag. Regeringen föreslår att SBO:s uppdrag avgränsas till att avse främst tillhandahållandet av bostäder för äldre på svaga bostadsmarknader, och att uppdraget ändras så att SBO kan förvärva såväl offentlig- som privatägda fastigheter för att säkerställa den framtida bostadsförsörjningen för äldre i en kommun.
För att säkerställa att Almi ska kunna hantera ett ökat antal kreditansökningar och fullgöra sitt uppdrag anför regeringen att ytterligare resurser bör tillföras bolaget. Anslaget 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation föreslås därför öka med 50 miljoner kronor.
Det statliga bolaget Teracom Group AB äger en rikstäckande infrastruktur som utgör basen för det markbundna tv-nätet. Bolaget utvecklar, erbjuder och driver även kommunikationslösningar till samhällsviktiga aktörer. Regeringen konstaterar att elektroniska kommunikationer med hög driftssäkerhet och starkt skydd är av mycket stor vikt för samhällets funktionalitet och säkerhet. Verksamheten bidrar även till den långsiktiga finansieringen av marknätet. För den fortsatta verksamhetsutvecklingen och driften krävs det enligt regeringen fortsatta investeringar i funktionalitet och frekvenstillstånd. Regeringen föreslår mot bakgrund av detta att uppdraget för Teracom Group AB ska utvidgas till att även omfatta att, med fokus på säkerhet, robusthet och tillgänglighet, aktivt utveckla, erbjuda och driva kommunikationslösningar till samhällsviktiga aktörer samt att det även ska omfatta Teracom AB:s nuvarande uppdrag. Genom att Teracom AB:s uppdrag omfattas kan verksamheten bedrivas i Teracom Group AB och i dotterbolaget Teracom AB. Efter ändringen kommer Teracom AB inte längre att ha något riksdagsbundet uppdrag.
Anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet föreslås öka med 6 miljoner kronor eftersom den försvagade kronkursen medfört ökade kostnader för Business Swedens verksamhet. Vidare bemyndigade riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2020 regeringen att under 2020 förvärva aktier i bolaget Instrument in Support of Trade Exchanges (Instex) till ett belopp på högst 3 miljoner kronor. Instex har som syfte att underlätta betalningar i samband med legitim handel mellan Europa och Iran. En förutsättning för aktieförvärvet är att staten ingår ett aktieägaravtal med övriga aktieägare i bolaget. Genom att ingå avtalet förbinder sig Sverige också att delta i finansieringen av bolaget. Av 9 kap. 8 § andra stycket regeringsformen framgår att regeringen inte får göra ekonomiska åtaganden för staten utan att riksdagen har medgett det. Regeringen föreslår därmed att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2020 göra ett ekonomiskt åtagande i form av ett aktieägaravtal mellan ägarna i Instex. Regeringen avser att återkomma till riksdagen om det blir aktuellt att tillskjuta ytterligare kapital i bolaget. Regeringen anför vidare att det under 2020 kan komma att läggas fram en begäran om ytterligare kapital och att Sverige, liksom övriga ägare, vid behov bör kunna tillskjuta kapital till bolaget under 2020. Regeringen föreslår därför att det befintliga bemyndigandet ändras på så sätt att regeringen under 2020 bemyndigas att dels förvärva aktier i Instex, dels besluta om tillskott av kapital till Instex till ett belopp om sammanlagt högst 3 miljoner kronor. Det innebär att ett tillskott av kapital ska rymmas inom det belopp som det befintliga bemyndigandet omfattar.
Regeringen har för närvarande ett bemyndigande att för 2020 besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit (SEK) får ta upp lån i Riksgäldskontoret för systemet med statsstödda exportkrediter som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 125 miljarder kronor. Regeringen konstaterar att kreditmarknadens funktion har försämrats allvarligt sedan utbrottet av det nya coronaviruset, särskilt när det gäller långfristig finansiering. Regeringen anför därför att den låneram som infördes för SEK i december 2008 (prop. 2008/09:86, bet.2008/98:NU12, rskr. 2008/09:125) och som därefter enbart använts för den del av SEK:s verksamhet som avser statsstödda exportkrediter, s.k. CIRR-krediter, återigen bör göras tillgänglig även för återfinansiering av SEK:s kommersiella utlåning. Enligt regeringen skulle det förbättra möjligheterna att tillhandahålla ett marknadsmässigt alternativ till systemet för statsstödda krediter. Enligt 6 kap. 3 och 4 §§ budgetlagen (2011:203) får regeringen besluta om utlåning som finansieras med lån i Riksgäldskontoret, ställa ut kreditgarantier och göra andra liknande åtaganden för det ändamål och intill det belopp som riksdagen har beslutat. Räntan eller avgiften ska motsvara statens förväntade kostnad för lånet eller åtagandet, om inte riksdagen för ett visst lån eller åtagande har beslutat annat. Krediter till företag som beviljas inom ramen för systemet för statsstödda krediter ska hanteras enligt de villkor som gäller inom detta system. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta att SEK får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 200 miljarder kronor. Förslaget innebär att SEK:s låneram breddas och höjs med 75 miljarder kronor jämfört med det befintliga bemyndigandet. Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning används för att täcka eventuella underskott inom ramen för CIRR-systemet.
Enligt regeringen är Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet av avgörande betydelse för företagens möjligheter att finansiera exportaffärer, och den senaste tidens omvärldsförändringar har ökat behovet av garantier för exporterande företag. Regeringen föreslår därför att riksdagen ska bemyndiga regeringen att under 2020 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 miljarder konor. Det innebär att EKN:s garantiram ökas med 50 miljarder kronor.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner ökas med 20 miljarder kronor 2020, enligt regeringens förslag.
Riksdagen beslutade i februari 2020 att föra upp ett nytt anslag på statens budget för 2020, Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163). Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner och regioner för att stärka välfärden. Regeringen konstaterar att flera kommuner och regioner redan innan utbrottet av det nya coronaviruset befann sig i en ansträngd ekonomisk situation. Samtidigt förväntas den demografiska utvecklingen bidra till att behovet av välfärdstjänster ökar framöver. I januari presenterade regeringen en insats för välfärd och trygghet som innebar en höjning av de generella statsbidragen med 5 miljarder kronor 2020. För att mildra osäkerheten, bidra till stabilitet i sektorn och öka kommunernas och regionernas förutsättningar att trygga tillgången till en bra vård, skola och omsorg föreslår regeringen att ytterligare 15 miljarder kronor tillförs kommunsektorn. Regeringen föreslår därmed att anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden sammanlagt ökas med 20 miljarder kronor.
I kommittémotion 2019/20:3606 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) framhålls att de beslut som fattas våren 2020 kommer att prägla hela 2020-talet för Sverige. Motionärerna anför att ju fler jobb som kan räddas nu, desto snabbare blir återhämtningen i ekonomin. Syftet med stödet för korttidsarbete är att företag som drabbas av en extern oförutsedd kris ska ha ekonomiska möjligheter att behålla sin personal och kunna växla upp snabbt igen när läget förbättras. Motionärerna noterar att regeringen tillför medel till utgiftsområde 24 anslaget 1:22 Stöd vid korttidsarbete och välkomnar regeringens avisering om utvidgad korttidspermittering. Motionärerna konstaterar dock att det inom flera branscher är svårt att permittera på deltid och anför att stödet för korttidsarbete bör utvidgas till att även gälla heltidspermitteringar. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen snarast bör utvärdera det begränsade tillskottet till korttidsarbete.
När det gäller utgiftsområde 25 anslaget 1:5 Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden anför motionärerna att de förstärkningar som regeringen föreslår i bästa fall endast räcker till att täcka minskade skatteintäkter och att omfattande resurstillskott brådskar. Motionärerna föreslår mot bakgrund av detta ett tillkännagivande om att regeringen senast den 15 juli 2020 ska utvärdera kommunernas och regionernas behov av resurser med anledning av den ökade belastningen på sjukvård och omsorg samt minskade intäkter med anledning av coronapandemin.
Motionärerna anför att de medel för extraordinära kostnader som regeringen tillfört till anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg är otillräckliga. Motionärerna bedömer att ytterligare medel kommer att krävas, annars föreligger en stor risk att kommuner och regioner behöver minska utgifterna inom andra verksamheter för att täcka kostnaderna relaterade till covid-19. Mot bakgrund av detta föreslår motionärerna ett tillkännagivande om att regeringen skyndsamt bör analysera omfattningen av de extraordinära kostnader för sjukvård och äldreomsorg som kommuner och regioner har drabbats av med anledning av coronapandemin.
Propositioner som beslutats efter förslaget till vårändringsbudget för 2020
Efter det att propositionen överlämnades har riksdagen efter förslag i proposition 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset och efter förslag i proposition 2019/20:167 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset godkänt ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279 och bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293–299). I regeringens förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag i bilaga 2 beaktas inte dessa ändringar, eftersom propositionerna lämnades efter förslaget till Vårändringsbudget för 2020. I bilaga 3 redovisas utskottets förslag till ändrade ramar för utgiftsområden och ändrade anslag där de beslutade ändringarna inkluderas. Ökningen av de ramar och anslagsnivåer som utskottet nu föreslår påverkas inte.
Propositioner som lämnats efter förslaget till vårändringsbudget för 2020
Den 10 juni överlämnades proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset till riksdagen. Propositionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU61. Ärendet planeras att debatteras och beslutas i kammaren den 17 juni 2020. Ändringarna föreslås träda i kraft den 22 juni 2020. Förslaget innebär att de takbegränsade utgifterna för 2020 ökar med ca 51,2 miljarder kronor.
Samtliga utskott har getts tillfälle att yttra sig över propositionen och följdmotionen. Av dessa har skatteutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet valt att yttra sig över propositionen och följdmotionen i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde. Tabellen nedan ger en översikt över de yttranden som lämnats. Av tabellen framgår om regeringens förslag tillstyrks eller avstyrks i yttrandet och om det innehåller avvikande meningar samt särskilda yttranden. Yttrandena i sin helhet återfinns i bilaga 7–11.
Tabell Yttranden från andra utskott
|
Utskott/yttrande
|
Bilaga i betänkandet
|
Tillstyrker/Avstyrker propositionen
|
Avvikande meningar
|
Särskilda yttranden
|
|
SkU (SkU10y)
|
Bilaga 7
|
Tillstyrker
|
|
M, V, KD
|
|
CU (CU4y)
|
Bilaga 8
|
Tillstyrker
|
|
V
|
|
FöU (FöU8y)
|
Bilaga 9
|
Tillstyrker
|
|
|
|
SoU (SoU4y)
|
Bilaga 10
|
Tillstyrker
|
M
|
SD, V, KD
|
|
AU (AU5y)
|
Bilaga 11
|
Tillstyrker
|
M
|
SD, V, KD
|
Spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har inneburit en global kris med stora konsekvenser för människors liv och hälsa. Samtidigt har virusutbrottet fått stora konsekvenser på ekonomin i Sverige och internationellt. Utskottet vill framhålla vikten av att det vidtas mycket kraftfulla åtgärder för att minska smittspridningen och dämpa effekterna på samhällsekonomin. Utskottet ställer sig i huvudsak bakom regeringens förslag till vårändringsbudget för 2020.
Regeringen anför att de direkta ekonomiska följderna av utbrottet av det nya coronaviruset och de mycket långtgående konsekvenser som utbrottet riskerar att få för svensk ekonomi är en yttre omständighet som motiverar att utgiftstakets nivå höjs för innevarande år. Därmed kan finanspolitiken på ett ändamålsenligt sätt anpassas till de nya förutsättningarna. Utskottet delar regeringens bedömning och ställer sig bakom förslaget att av finanspolitiska skäl höja utgiftstaket för innevarande år 2020 med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor.
Utskottet noterar att regeringen anser att det vid fastställandet av den nya nivån på utgiftstaket för 2020 bör beaktas att ytterligare åtgärder kan behöva vidtas för att hantera virusutbrottets följdverkningar på samhällsekonomin. Utskottet konstaterar att riksdagen efter att förslaget till vårändringsbudget för 2020 överlämnades har godkänt två extra ändringsbudgetar (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279 och prop. 2019/20:167, bet. 2019/20:FiU60 rskr. 2019/20:293–299) som innebär en ökning av de takbegränsade utgifterna med ca 100 miljarder kronor 2020. Utskottet noterar även att regeringen nyligen överlämnat ytterligare ett förslag till extra ändringsbudget. När det gäller de budgetpolitiska målen hänvisar utskottet till sitt resonemang i betänkande 2019/20:FiU20 Riktlinjer för den ekonomiska politiken.
I förslaget till vårändringsbudget som riksdagen nu har att ta ställning till är inte de två extra ändringsbudgetarna som riksdagen har godkänt inräknade i regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag. I utskottets förslag i bilaga 3 är de beslutade ändringarna inkluderade.
Utskottet anser i likhet med regeringen att investeraravdraget bör anpassas så att det är förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen. När det gäller förslagen till regler för hur skatt ska tas ut vid sådana försäljningar från utländska säljare direkt till svenska konsumenter som i dag är undantagna beskattning enligt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier, anser utskottet att de är väl motiverade. Sammantaget tillstyrker utskottet att riksdagen antar lagförslagen i propositionen.
Utskottet anser att det finns förutsättningar för staten att överlåta de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1.1 till stiftelsen. Utskottet ställer sig därmed bakom regeringens förslag att försäljningen kan genomföras till bokfört värde och att de avräkningar från försäljningsintäkterna som redovisas i propositionen kan göras.
Utskottet konstaterar att skatteutskottet, civilutskottet, försvarsutskottet, socialutskottet och arbetsmarknadsutskottet tillstyrker regeringens förslag i vårändringsbudgeten och avstyrker motionen i de delar som rör respektive utskotts beredningsområde. Liksom försvarsutskottet förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med anledning av det eventuella framtida ekonomiska åtagande som försäljningen av de två ubåtarna av Södermanlandklass innebär.
Förslagen i vårändringsbudgeten för 2020 innebär att de anvisade medlen ökar med 60,3 miljarder kronor, varav 41,6 miljarder hänförs till åtgärder till följd av utbrottet av coronaviruset. De största utgiftsökningarna hänförs till stöd för kommunsektorn med 20 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete med 17,1 miljarder kronor samt arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd med 7,5 miljarder kronor. Statens inkomster beräknas öka med 28 miljoner kronor 2020. Det finansiella sparandet beräknas sammantaget försämras med 55,3 miljarder kronor till följd av förslagen i propositionen.
Utskottet konstaterar att riksdagen under våren 2020 hittills har godkänt sju extra propositioner med förslag från regeringen om ändringar i statens budget. Som utskottet vid flertalet tillfällen har understrukit befinner vid oss i ett exceptionellt läge och det är helt nödvändigt att vidta långtgående åtgärder för att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Åtgärderna som föreslås i propositionen vidtas utifrån ett gott statsfinansiellt läge, tack vare det finanspolitiska ramverk som värnats under lång tid.
Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och anslag. Samtliga övriga förslag i propositionen tillstyrks. Motionsyrkandena avstyrks.
Särskilda yttranden
De beslut som fattas våren 2020 kommer att prägla hela 2020-talet för Sverige. Ju fler jobb som kan räddas nu, desto snabbare blir återhämtningen i ekonomin. Vi välkomnar den förstärkning av stödet vid korttidsarbete som riksdagen beslutat om efter det att förslaget till vårändringsbudget för 2020 lades fram. Vi vill dock framhålla att det inom flera branscher är svårt att permittera på deltid och att det därför behövs ett system som tillåter att viss personal heltidspermitteras. Det är nu centralt att så många som möjligt behåller sina anställningar och sin förankring på arbetsmarknaden.
Vi välkomnar att riksdagen efter det att förslaget till vårändringsbudget överlämnades har beslutat om ytterligare medel till kommuner och regioner för merkostnader med anledning av coronaviruset. Vi konstaterar att regeringen framfört att man noga följer utvecklingen och vid behov kommer att föreslå ytterligare resurser.
Vi anser att de förstärkningar som regeringen föreslår i vårändringsbudgeten i bästa fall endast räcker till att täcka kommunernas och regionernas minskade skatteintäkter, och att ett omfattande resurstillskott brådskar. Vi anser därför att det är bra att regeringen aviserat att ytterligare medel i form av generella statsbidrag ska tillföras kommunerna och regionerna.
Slutligen ser vi regeringens förslag till vårändringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Vi står inte bakom den förda budgetpolitiken. För att förverkliga vår politik krävs en helt annan inriktning. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande i fråga om vårändringsbudget för 2020. Vi konstaterar dock att regeringen i stora delar har tillgodosett det vi motionerade om.
Coronapandemin drabbar hela det svenska samhället med humanitära kostnader som följd, tusentals liv går förlorade och långt många fler insjuknar. Det ställer oss inför stora prövningar som land och medför höga krav på myndigheter och politiker att leverera adekvata beslut och åtgärder, för att tackla de medicinska aspekterna av pandemin, såväl som de ekonomiska. Kraftigt negativ tillväxt, konkurser och hotande massarbetslöshet riskerar att mycket snabbt rasera delar av svenskt näringsliv och – i förlängningen – svensk välfärd. Sverigedemokraterna ser regeringens förslag till vårändringsbudget som ett sätt för regeringen att korrigera sin egen budget för innevarande år. Det är en budget som vilar på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Centern och Liberalerna. Vi står inte bakom den beslutade budgeten och föreslår därför inte heller några ändringar med anledning av regeringens vårändringsbudget. För att förverkliga vår politik behövs en helt annan inriktning, och vi avstår därför från ställningstagande i fråga om vårändringbudgeten för 2020. Vi kommer i detta särskilda yttrande att belysa de åtgärder som vi ser som absolut nödvändiga för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av pandemin och sedan framföra våra ståndpunkter i fråga om regeringens ordinarie Vårändringsbudget för 2020.
Sverigedemokraternas bestämda uppfattning är att de åtgärder som regeringen infört för att hantera coronakrisen inte är tillräckliga för att undvika en våg av konkurser inom ett flertal branscher, främst bland små och medelstora företag. Effekterna skulle bli ytterst smärtsamma för många enskilda entreprenörer, varav många permanent skulle upphöra med att vara verksamma som företagare. Här måste man observera att staten drar en enorm nytta av dessa företagare när omständigheterna är normala och att det nu är upp till staten att sträcka ut en hjälpande hand.
Till skillnad från många andra länder har dock Sverige stabila statsfinanser att falla tillbaka på. Detta är ett resultat av en budgetsanering som ägde rum under 1990-talet, överskottsmål och det man kan generellt kalla budgetdisciplin hos både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Som oppositionsparti har Sverigedemokraterna stått bakom överskottsmålet och är anhängare av det finanspolitiska ramverket. Men staten finns inte till för sin egen skull, utan måste agera resolut när medborgarnas intressen står på spel.
Vi anser att det finns ett utrymme för staten att låna pengar på upp till 10 procent av BNP, alltså ca 500 miljarder kronor, utan att de långsiktiga följderna skulle bli särskilt dramatiska, för att inte säga negligerbara. Effekterna av att inte undsätta näringslivet är just nu mycket mer skrämmande.
Sverigedemokraterna har sedan tidigare föreslagit slopade arbetsgivaravgifter och egenavgifter under sex månader, att staten tar fullt ekonomiskt ansvar för permitteringar direkt kopplade till coronakrisen, att räntan för anstånd på skatteinbetalning sätts till 1,25 procent, att arbetslöshetsförsäkringen utvidgas till att gälla fler och taket höjs samt att omsättningsstöd ska införas och gälla minst i ett kvartal.
Ett par av dessa förslag är av sådan art och karaktär att det är svårt att uppskatta någon offentligfinansiell effekt eftersom vi i nuläget inte vet hur mycket de enskilda förslagen kan komma att nyttjas. Att helt slopa arbetsgivaravgifter och egenavgifter under ett halvår medför dock en statlig kostnad på drygt 300 miljarder kronor, dvs. en synnerligen betydande lättnad för företagen. Detta är en väldigt bred åtgärd som i kombination med mer nischade stöd kan fungera väl. Företag – trots sin ständiga konkurrens – är i slutändan inte bara beroende av sina konsumenter utan även av andra företag. Det handlar om att ge företagen ett andrum så att de ges möjligheten att rida ut denna storm.
Ska man leta efter något positivt i denna allvarliga situation så är det att coronapandemin i sig inte får några större direkta återverkningar på samhällets strukturer. Infrastruktur och fabriker kommer att stå intakta och folk kommer att kunna börja arbeta, vilket innebär att möjligheterna till en återhämtning är relativt goda så snart ekonomin kommer igång. Den springande punkten kan just vara att inte behöva hantera en våg av konkurser, vilket riskerar att bli fallet om staten inte agerar snabbt och beslutsamt.
Vad gäller den ordinarie vårändringsbudgetens utgiftsförändringar är Sverigedemokraternas inställning till dessa följande. Regeringen har anfört att utbrottet av det nya coronaviruset inneburit att tidningsbranschens redan svåra ekonomiska situation har förvärrats genom kraftigt minskade annonsintäkter och att det är viktigt att distributionen av tidningar upprätthålls i hela landet bl.a. för att nå en äldre målgrupp som inte i lika stor utsträckning läser nyhetstidningar digitalt. Man höjer därför mediestödet med 200 miljoner kronor permanent. Det är visserligen sant att tidningsbranschen drabbats och att det är viktigt att kunna täcka de s.k. vita fläckarna i landet. Sverigedemokraterna har därför sedan tidigare inte satt sig emot de höjningar av mediestödet som aviserades i höstbudgeten. Vi anförde då att den lokala journalistiken emellertid bäst hjälps genom nya tekniska lösningar och genom att medierna arbetar med att anpassa sitt utbud efter efterfrågan. Mediestödet är otidsenligt och dess nuvarande skepnad behöver förändras. Sverigedemokraterna trappar därför ned driftstödet under fem år. Denna nedtrappning avser dock inte distributionsstödet och innovations- och utvecklingsstödet eller stödet for lokal journalistik. I dessa synnerligen svåra tider kommer många behöva göra uppoffringar för det allmännas bästa. Detta gäller naturligtvis även medie- och tidningsbranschen. När dessa genom så kraftigt ökat stöd gör sig så beroende av staten riskerar dessutom deras oberoende på sikt att påverkas. Vi är därför kritiska till den aviserade ökningen av mediestödet.
Den psykiska ohälsan kan komma att eskalera kraftigt med anledning av den rådande coronapandemin. Stora samhällsförändringar och en ekonomi som sviktar, ökad arbetslöshet, ofrivillig isolering samt förluster av olika slag, förstärker riskerna. Samhällsstödet kommer att vara avgörande för att förhindra ökade suicidtal, självskador och en allmänt försämrad psykisk ohälsa i vår befolkning. Den nationella jourtelefonverksamheten Hjälplinjen, för personer med psykisk ohälsa och självmordstankar, lades ned vid årsskiftet. På vissa håll i landet satsas nu på olika former av telefonstöd med anledning av covid-19 och konsekvenserna som det för med sig, exempelvis med anledning av isolering och ökad oro. Sverige behöver dock en jämlik stödfunktion i hela landet och därför krävs det att vi återupprättar en nationell telefonstödfunktion för att motverka ökade självmordstal och en kraftigt försämrad psykisk ohälsa hos sårbara grupper.
I pandemins framfart ökar uttaget av tillfällig föräldrapenning eftersom barn och elever ombeds vara hemma vid minsta sjukdomssymtom. Vi välkomnar satsningen men ställer oss frågande till om den är tillräcklig. I händelse av att skolstängningar aktualiseras så behövs ytterligare medel. I det förslag som kom från regeringen om tillfällig föräldrapenning i händelse av skolstängning föreslår man en sänkning av ersättningen. Sverigedemokraterna anser att ersättningsnivån ska ligga minst i linje med den normala nivån, samt att den ska omfatta alla barn t.o.m. årskurs 6.
Sverigedemokraterna motsatte sig från början införandet av en jämställdhetsmyndighet och är fortfarande av åsikten att myndigheten bör avvecklas. Vi är därför kritiska mot anslagsökningen på 5 miljoner kronor. Vidare anser vi det vara helt fel att – under pågående coronapandemi – prioritera anslagsökningar till s.k. jämställdhetsintegrering, oavsett åsikt om myndigheten i sig.
När det gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv motsätter sig Sverigedemokraterna att regeringen skär i budgeten för tre så centrala myndigheter. Dödsolyckorna i arbetslivet ligger fortfarande på en hög nivå och de senaste åren har ca en löntagare i veckan omkommit på sin arbetsplats. Vi anser att det är högst olämpligt att ta medel från de myndigheter som arbetar med att komma till rätta med dagens arbetsmiljöproblematik. Regeringen menar att myndigheterna kan utföra sina uppdrag trots minskade resurser. Vi gör en annan bedömning. Detta gäller särskilt för Arbetsmiljöverket som i coronakrisen har fått ta emot ett stort antal anmälningar och därigenom fått ökad arbetsbörda. Arbetsmiljöverket förväntas därutöver få ökad arbetsbörda i och med förändringarna av utstationeringslagen. Regeringens förslag om stärkt skydd vid utstationering innebär högre arbetsbelastning för Arbetsmiljöverket i form av ökade krav på myndighetssamarbete, utökade krav på tillsyn och kontroll samt ett utökat informations- och kommunikationsuppdrag. Även detta arbete ska enligt regeringen utföras inom ramen för befintliga anslag, vilket vi anser vara en orimlig kravställning. Vi förstår vikten av medlemskap i Internationella arbetsorganisationen (ILO), men medlen bör kunna omprioriteras från andra områden.
Sverigedemokraterna har inget att invända mot de föreslagna anslagen inom utgiftsområdena 15 och 16. Däremot anser vi det vara viktigt att de satsningar som nu görs på utbildningsområdet är tydligt riktade och nischade mot bristyrken. Vi anser att det är rätt tidpunkt att göra satsningar för att få fler behöriga lärare, fler poliser, mer vårdpersonal och ökad kompetens inom de tekniska och naturvetenskapliga områdena, snarare än en allmän utbyggnad av högskoleplatser. Vi förutsätter att regeringen nu gör dessa strategiskt viktiga prioriteringar.
Medel till folkbildningen för utbildningsinsatser för vuxna som behöver återkomma i arbete kan i rätt form vara lovvärda och rimliga tillskott för att möta och ställa om arbetskraft efter coronakrisen och kan komma att behövas. Om så är fallet och i så fall i vilken omfattning är oklart, och till dess att regeringen tydligare redovisat motiv och behov är vi kritiska till höjningen av stödet till folkbildningen. Vi anser att utbildningsinsatser främst bör hanteras inom det ordinarie utbildningsväsende, i detta fall yrkeshögskolan och komvux. Regeringen behöver vidare tydligare redogöra för hur medlen ska användas för att vi ska kunna ställa oss bakom förslaget.
Sverigedemokraterna anser att Naturvårdsverkets uppgifter inte har förändrats sedan höstbudgeten fastställdes och vi motsätter oss därför ökningen på anslaget 1:1 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Vidare vill vi också betona att medlen ifråga om skydd av skog på privat mark ska användas till skötsel av redan skyddad skog och till utestående ersättningar till markägare. Eftersom det pågår en översyn av nyckelbiotops-begreppet och av äganderätten i markfrågor, bör anslaget 1:3 inte användas till ytterligare skydd av skogsmark.
Sverigedemokraterna är kritiska till det ökade beställningsbemyndigandet för anslaget 1:7 Energiteknik inom utgiftsområde 21 Energi, vilket uteslutande avser investeringsstöd till solceller. Investeringsstödet för installation av solceller kan på goda grunder ifrågasättas då solceller nästan uteslutande producerar elenergi vid tidpunkter då Sverige redan har ett stort produktionsöverskott. Ytterligare ett motargument är att pågående kristid belyser vikten av pricksäkra satsningar, där stöd underbygger samhällsviktiga funktioner och är hållbara över tid.
Sverigedemokraterna är positiva till anslaget 1:2 om ökade medel till sysselsättningsskapande produktiva arbeten för skogsbruket inom utgiftsområde 23, med tillägget att medlen bör kunna användas till människor som ställts utan arbete till följd av coronakrisen, alltså inte enbart för människor långt från arbetsmarknaden.
Sverigedemokraterna stöder vidare att mer medel används till naturvårdsavtal men vill betona att ytterligare undantagande av skog från brukande inte bör göras innan Skogsutredningen presenterat sina resultat. När det gäller nyckelbiotoper anser vi att ett moratorium bör råda för nya sådana tills pågående rättsfall avslutats och tills Skogsutredningen presenterat sina resultat. Medel bör däremot kunna användas för att säkerställa att nyckelbiotopsregistret enklare blir sökbart för forskare och för att säkerställa att alla ändringar i registret är spårbara. Rutiner för säkerställande av samråd med markägare före skyddsbeslut och för överklagande av nyckelbiotopsbeslut bör utvecklas.
I propositionen presenterar regeringen ett flertal förslag och åtgärder med anledning av coronaviruset. Motionsrätten i fråga om en ändringsbudget är kraftigt beskuren. Oppositionspartierna får bara ändra i anslag som regeringen ändrar i, och i de fallen får man dessutom bara föreslå lägre anslag. Motsvarande gäller på inkomstsidan och där får man endast föreslå ändringar som ökar statens inkomster. Vänsterpartiet har därför främst lagt kraften på att förbättra regeringens förslag i utskottshanteringen av de olika budgetprodukterna som lämnats de senaste månaderna. Vänsterpartiet har också pressat regeringen att anslå mer pengar till landets kommuner och regioner. Vårt samlade svar på coronakrisen gav vi i vår motion på regeringens ekonomiska vårproposition. I allt väsentligt står Vänsterpartiet bakom de åtgärder som hittills har föreslagits med anledning av Covid-19. Vi efterfrågar dock ett mer balanserat svar på den ekonomiska krisen. Företagen har fått stora omfattande stöd samtidigt som personalen inom sjukvården, äldreomsorgen och Arbetsförmedlingen går på knäna på grund av otillräckliga resurser. Krispolitiken får inte bidra till ökade klyftor utan bör utformas så att den bidrar till ett robustare och starkare samhälle. Vad det gäller övriga delar i ändringsbudgeten så har Vänsterpartiet i sedvanlig ordning avstått från att motionera. Vi avstår eftersom vi är i renodlad opposition och därmed inte kan ta ansvar för delar i en helhet som vi inte påverkat och som inte heller är vår politik.
Vänsterpartiet vill särskilt uppmärksamma och kommentera några av regeringens förslag i ändringsbudgeten. Vad det gäller ökningen av Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 330 miljoner kronor i syfte att Arbetsförmedlingen bättre ska kunna hantera en ökad arbetslöshet och säkerställa en likvärdig service i hela landet, så välkomnar Vänsterpartiet detta. Vänsterpartiet anser dock att Arbetsförmedlingen bör tilldelas betydligt mer resurser än så givet nuläget med en kraftig ökning av antalet inskrivna och en stigande arbetslöshet. Vi anser även att det måste bli ett aktivt stopp för reformeringen av Arbetsförmedlingen. Myndighetens samtliga resurser måste läggas på att hantera arbetslösheten och ge stöd och service till de som är och kommer att bli arbetslösa.
Regeringen ökar anslaget till Statens institutionsstyrelse (Sis) med 250 miljoner kronor för att sänka kommunernas avgifter för placeringar vid särskilda ungdomshem och för att stärka säkerheten vid Sis-institutioner. Vänsterpartiet tycker att det är bra att det görs en satsning på Sis, men anser inte att det är rimligt att satsningen finansieras genom att minska på anslaget för andra sociala satsningar som riktas till samma grupp.
Vidare föreslås att anslaget för åtgärder för havs- och vattenmiljö minskas med 28 miljoner kronor för att finansiera en ökning av anslaget för vissa skaderegleringar m.m. inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Oaktat behovet av att öka på anslaget för statens skaderegleringsverksamhet anser Vänsterpartiet inte att det är lämpligt att det delvis finansieras genom en minskning av anslaget för havs- och vattenmiljö. Behovet av åtgärder för havs- och vattenmiljö för att exempelvis minska effekterna av övergödning är stort.
Avslutningsvis kan konstateras att Statens Bostadsomvandling AB (SBO) föreslås få ett kapitaltillskott på 300 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser att det är bra men hade gärna sett att tillskottet till SBO hade motsvarat den summa som SBO tidigare begärt, dvs. 375 miljoner kronor.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2019/20:99 Vårändringsbudget för 2020:
1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.1 och 5.1).
2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.2).
3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (avsnitt 2.3 och 5.2).
4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) (avsnitt 2.4, 5.1 och 5.2).
5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.5 och 5.2).
6.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning till bokfört värde överlåter de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm till stiftelsen Thielska Galleriet (avsnitt 5.4).
7.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning av de byggnader som stiftelsen Thielska Galleriet disponerar på fastigheten Djurgården 1:1 i Stockholm får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till byggnaderna, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.4).
8.Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget av finanspolitiska skäl till 1 742 miljarder kronor för 2020 (avsnitt 4).
11.Riksdagen godkänner att regeringen under 2020 förvärvar en del av fastigheten Umeå Stadsliden 3:10 för 85 000 000 kronor (avsnitt 6.2).
12.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Försvarets materielverks behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 46 500 000 000 kronor (avsnitt 6.6).
13.Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av två ubåtar av Södermanlandklass med syftet att ubåtarna ska ägas av Polen (avsnitt 6.6).
14.Riksdagen godkänner det föreslagna namnet på och användningen av anslaget 1:11 Insatser för ökad tillgänglighet inom hälso- och sjukvården (avsnitt 6.9).
15.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten (avsnitt 6.11).
16.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling (avsnitt 6.16).
17.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Healthy living inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 900 000 kronor för vart och ett av anslagen (avsnitt 6.16).
18.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom klimatområdet under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Climate-KIC) och att under 2020–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 150 000 kronor (avsnitt 6.16).
19.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga kapitaltillskott till Infrafrontier GmbH på högst 500 000 kronor (avsnitt 6.16).
20.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation besluta om en medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem High Performance Computing (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor (avsnitt 6.16).
21.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:10 Gårdsstöd m.m. (avsnitt 6.22).
22.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020–2022 för anslaget 1:8 Sveriges geologiska undersökning besluta om en årlig medlemsavgift till kunskaps- och innovationsplattformen KIC Raw materials under Euroepiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw materials) på högst 350 000 kronor (avsnitt 6.23).
23.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 2 950 000 000 kronor till Almi Företagspartner AB (avsnitt 6.23).
24.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 300 000 000 kronor till Statens Bostadsomvandling AB SBO (avsnitt 6.23).
25.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:7 Kapitalinsatser i statligt ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 75 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (avsnitt 6.23).
26.Riksdagen godkänner det ändrade uppdraget för Statens Bostadsomvandling AB SBO i enlighet med regeringens förslag (avsnitt 6.23).
27.Riksdagen godkänner det ändrade uppdraget för Teracom Group AB i enlighet med regeringens förslag (avsnitt 6.23).
28.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 göra ett ekonomiskt åtagande i form av ett aktieägaravtal mellan ägarna till Instrument in Support of Trade Exchanges (INSTEX) (avsnitt 6.23).
29.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet besluta om dels förvärv av aktier i INSTEX, dels tillskott av kapital till INSTEX till ett belopp om sammanlagt högst 3 000 000 kronor (avsnitt 6.23).
30.Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att Aktiebolaget Svensk Exportkredit får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 200 000 000 000 kronor (avsnitt 6.23).
31.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut kreditgarantier för exportkrediter som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 500 000 000 000 kronor (avsnitt 6.23).
32.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2020 (avsnitt 5.5 tabell 5.3).
33.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt tabell 1.1.
34.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Följdmotionen
2019/20:3606 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast bör utvärdera det begränsade tillskottet till korttidsarbete och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen senast den 15 juli 2020 ska utvärdera kommunernas och regionernas behov av resurser med anledning av den ökade belastningen på sjukvård och omsorg samt minskade intäkter med anledning av coronapandemin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör analysera omfattningen av de extraordinära kostnader för sjukvård och äldreomsorg som kommuner och regioner har drabbats av med anledning av coronapandemin, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2020
Det har inte väckts några motioner med yrkanden om ändringar av regeringens förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag.
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag
|
Beslutad ram/anvisat anslag
|
Förändring av ram/anslag
|
Ny ram/ny anslagsnivå
|
|
1
|
Rikets styrelse
|
15 131 274
|
212 500
|
15 343 774
|
|
6:1
|
Allmänna val och demokrati
|
142 340
|
2 500
|
144 840
|
|
6:3
|
Datainspektionen
|
110 374
|
10 000
|
120 374
|
|
8:1
|
Mediestöd
|
762 119
|
200 000
|
962 119
|
|
3
|
Skatt, tull och exekution
|
12 080 989
|
10 000
|
12 090 989
|
|
1:2
|
Tullverket
|
2 123 025
|
10 000
|
2 133 025
|
|
4
|
Rättsväsendet
|
51 731 092
|
1 003 000
|
52 734 092
|
|
1:2
|
Säkerhetspolisen
|
1 641 279
|
40 000
|
1 681 279
|
|
1:5
|
Sveriges Domstolar
|
6 241 698
|
30 000
|
6 271 698
|
|
1:6
|
Kriminalvården
|
9 448 433
|
20 000
|
9 468 433
|
|
1:8
|
Rättsmedicinalverket
|
455 273
|
10 000
|
465 273
|
|
1:12
|
Rättsliga biträden m.m.
|
2 356 357
|
800 000
|
3 156 357
|
|
1:13
|
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
|
39 987
|
73 000
|
112 987
|
|
1:18
|
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
|
113 000
|
30 000
|
143 000
|
|
5
|
Internationell samverkan
|
2 028 315
|
49 000
|
2 077 315
|
|
1:1
|
Avgifter till internationella organisationer
|
1 328 554
|
39 000
|
1 367 554
|
|
1:4
|
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
|
4 826
|
10 000
|
14 826
|
|
6
|
Försvar och samhällets krisberedskap
|
64 874 753
|
15 000
|
64 889 753
|
|
2:4
|
Krisberedskap
|
1 311 104
|
–5 000
|
1 306 104
|
|
2:5
|
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
|
381 471
|
15 000
|
396 471
|
|
2:6
|
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
|
1 458 330
|
5 000
|
1 463 330
|
|
7
|
Internationellt bistånd
|
45 989 153
|
0
|
45 989 153
|
|
1:1
|
Biståndsverksamhet
|
44 283 158
|
–23 024
|
44 260 134
|
|
1:2
|
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
|
1 491 976
|
23 024
|
1 515 000
|
|
8
|
Migration
|
11 446 213
|
180 000
|
11 626 213
|
|
1:4
|
Domstolsprövning i utlänningsmål
|
781 903
|
180 000
|
961 903
|
|
9
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
|
86 783 142
|
2 361 000
|
89 144 142
|
|
1:5
|
Bidrag för läkemedelsförmånerna
|
29 680 000
|
359 000
|
30 039 000
|
|
1:6
|
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
|
11 768 886
|
1 910 000
|
13 678 886
|
|
1:7
|
Sjukvård i internationella förhållanden
|
498 187
|
50 000
|
548 187
|
|
2:2
|
Insatser för vaccinberedskap
|
88 500
|
32 000
|
120 500
|
|
4:6
|
Statens institutionsstyrelse
|
1 157 143
|
250 000
|
1 407 143
|
|
4:7
|
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
|
749 351
|
–250 000
|
499 351
|
|
8:1
|
Socialstyrelsen
|
719 850
|
10 000
|
729 850
|
|
10
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
|
104 485 843
|
7 000
|
104 492 843
|
|
1:1
|
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
|
38 725 977
|
50 000
|
38 775 977
|
|
1:6
|
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
|
2 508 500
|
–43 000
|
2 465 500
|
|
11
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
|
36 542 396
|
43 000
|
36 585 396
|
|
2:1
|
Pensionsmyndigheten
|
595 896
|
43 000
|
638 896
|
|
12
|
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
|
101 430 320
|
1 700 000
|
103 130 320
|
|
1:2
|
Föräldraförsäkring
|
47 288 762
|
1 700 000
|
48 988 762
|
|
13
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
|
10 115 663
|
5 000
|
10 120 663
|
|
3:2
|
Jämställdhetsmyndigheten
|
70 000
|
5 000
|
75 000
|
|
14
|
Arbetsmarknad och arbetsliv
|
82 178 987
|
10 722 500
|
92 901 487
|
|
1:1
|
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
|
7 223 139
|
330 000
|
7 553 139
|
|
1:2
|
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
|
33 131 125
|
7 542 000
|
40 673 125
|
|
1:3
|
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
|
8 882 007
|
1 164 000
|
10 046 007
|
|
1:11
|
Bidrag till lönegarantiersättning
|
1 875 000
|
1 629 000
|
3 504 000
|
|
1:12
|
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
|
5 262 634
|
50 000
|
5 312 634
|
|
2:1
|
Arbetsmiljöverket
|
676 593
|
–500
|
676 093
|
|
2:2
|
Arbetsdomstolen
|
34 240
|
–1 500
|
32 740
|
|
2:3
|
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
|
33 722
|
5 000
|
38 722
|
|
2:4
|
Medlingsinstitutet
|
50 521
|
5 000
|
55 521
|
|
2:5
|
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
|
38 712
|
–500
|
38 212
|
|
15
|
Studiestöd
|
26 508 400
|
339 000
|
26 847 400
|
|
1:2
|
Studiemedel
|
18 607 712
|
302 000
|
18 909 712
|
|
1:3
|
Avsättning för kreditförluster
|
1 922 904
|
23 000
|
1 945 904
|
|
1:4
|
Statens utgifter för studiemedelsräntor
|
189 518
|
4 000
|
193 518
|
|
1:8
|
Centrala studiestödsnämnden
|
889 803
|
10 000
|
899 803
|
|
16
|
Utbildning och universitetsforskning
|
82 815 865
|
1 567 000
|
84 382 865
|
|
1:18
|
Statligt stöd till vuxenutbildning
|
2 372 422
|
675 000
|
3 047 422
|
|
1:19
|
Myndigheten för yrkeshögskolan
|
125 594
|
9 000
|
134 594
|
|
1:20
|
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
|
2 832 754
|
245 000
|
3 077 754
|
|
2:2
|
Universitets- och högskolerådet
|
202 273
|
10 000
|
212 273
|
|
2:64
|
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
|
860 473
|
513 000
|
1 373 473
|
|
2:65
|
Särskilda medel till universitet och högskolor
|
456 723
|
–5 000
|
451 723
|
|
3:1
|
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
|
6 035 846
|
90 000
|
6 125 846
|
|
3:2
|
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
|
360 061
|
20 000
|
380 061
|
|
3:4
|
Rymdforskning och rymdverksamhet
|
1 112 356
|
–5 000
|
1 107 356
|
|
3:5
|
Rymdstyrelsen: Förvaltning
|
35 448
|
5 000
|
40 448
|
|
3:9
|
Sunet
|
49 183
|
10 000
|
59 183
|
|
17
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid
|
17 061 280
|
106 300
|
17 167 580
|
|
2:1
|
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
|
1 104 748
|
8 000
|
1 112 748
|
|
6:1
|
Riksarkivet
|
411 006
|
16 300
|
427 306
|
|
14:1
|
Bidrag till folkbildningen
|
4 319 683
|
92 000
|
4 411 683
|
|
14:3
|
Särskilda insatser inom folkbildningen
|
150 000
|
–10 000
|
140 000
|
|
18
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
|
3 726 522
|
2 000
|
3 728 522
|
|
2:3
|
Fastighetsmäklarinspektionen
|
25 565
|
2 000
|
27 565
|
|
20
|
Allmän miljö- och naturvård
|
12 571 183
|
19 000
|
12 590 183
|
|
1:1
|
Naturvårdsverket
|
588 944
|
8 000
|
596 944
|
|
1:3
|
Åtgärder för värdefull natur
|
1 115 035
|
39 000
|
1 154 035
|
|
1:4
|
Sanering och återställning av förorenade områden
|
919 218
|
–20 000
|
899 218
|
|
1:6
|
Kemikalieinspektionen
|
275 692
|
15 000
|
290 692
|
|
1:10
|
Klimatanpassning
|
98 000
|
26 000
|
124 000
|
|
1:11
|
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
|
1 389 565
|
–28 000
|
1 361 565
|
|
1:13
|
Internationellt miljösamarbete
|
40 400
|
5 000
|
45 400
|
|
1:20
|
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
|
90 000
|
–26 000
|
64 000
|
|
22
|
Kommunikationer
|
61 295 946
|
954 000
|
62 249 946
|
|
1:1
|
Utveckling av statens transportinfrastruktur
|
25 783 982
|
–1 297
|
25 782 685
|
|
1:2
|
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
|
24 655 015
|
954 000
|
25 609 015
|
|
1:3
|
Trafikverket
|
1 421 782
|
–2 000
|
1 419 782
|
|
1:9
|
Statens väg- och transportforskningsinstitut
|
53 035
|
2 000
|
55 035
|
|
1:17
|
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
|
157 000
|
1 297
|
158 297
|
|
23
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
|
19 790 236
|
528 000
|
20 318 236
|
|
1:1
|
Skogsstyrelsen
|
488 251
|
12 000
|
500 251
|
|
1:2
|
Insatser för skogsbruket
|
252 073
|
93 000
|
345 073
|
|
1:13
|
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
|
164 000
|
32 000
|
196 000
|
|
1:16
|
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
|
42 913
|
2 000
|
44 913
|
|
1:17
|
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
|
3 896 097
|
–380 000
|
3 516 097
|
|
1:18
|
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
|
2 987 376
|
650 000
|
3 637 376
|
|
1:19
|
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
|
49 830
|
119 000
|
168 830
|
|
24
|
Näringsliv
|
14 603 863
|
20 447 000
|
35 050 863
|
|
1:2
|
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
|
2 953 255
|
–10 000
|
2 943 255
|
|
1:7
|
Turistfrämjande
|
104 613
|
10 000
|
114 613
|
|
1:8
|
Sveriges geologiska undersökning
|
239 665
|
6 000
|
245 665
|
|
1:17
|
Kapitalinsatser i statliga ägda företag
|
76 000
|
3 325 000
|
3 401 000
|
|
1:20
|
Bidrag till företagsutveckling och innovation
|
269 472
|
50 000
|
319 472
|
|
1:22
|
Stöd vid korttidsarbete
|
2 420 000
|
17 060 000
|
19 480 000
|
|
2:3
|
Exportfrämjande verksamhet
|
366 867
|
6 000
|
372 867
|
|
25
|
Allmänna bidrag till kommuner
|
130 903 572
|
20 000 000
|
150 903 572
|
|
1:5
|
Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden
|
2 486 000
|
20 000 000
|
22 486 000
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
|
|
60 270 300
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilaga 3
Utskottets förslag till ändrade utgiftsramar och ändrade anslag 2020
Finansutskottets förslag stämmer överens med förslagen i vårändringsbudgeten för 2020 med undantag för de ändringar som följer av riksdagens beslut efter förslag i proposition 2019/20:166 Extra ändringsbudget för 2020 – Fler kraftfulla åtgärder med anledning av coronaviruset (bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276–279) och proposition 2019/20:167 Extra ändringsbudget för 2020 – Stöd till hälso- och sjukvården, utbildningsinsatser och andra åtgärder med anledning av coronaviruset (bet. 2019/20:FiU60, rskr. 2019/20:293–299).
Tusental kronor
|
Utgiftsområde/Anslag
|
Beslutad ram/anvisat anslag
|
Förändring av ram/anslag
|
Ny ram/ny anslagsnivå
|
|
1
|
Rikets styrelse
|
15 631 274
|
212 500
|
15 843 774
|
|
6:1
|
Allmänna val och demokrati
|
142 340
|
2 500
|
144 840
|
|
6:3
|
Datainspektionen
|
110 374
|
10 000
|
120 374
|
|
8:1
|
Mediestöd
|
1 262 119
|
200 000
|
1 462 119
|
|
3
|
Skatt, tull och exekution
|
12 151 989
|
10 000
|
12 161 989
|
|
1:2
|
Tullverket
|
2 123 025
|
10 000
|
2 133 025
|
|
4
|
Rättsväsendet
|
51 731 092
|
1 003 000
|
52 734 092
|
|
1:2
|
Säkerhetspolisen
|
1 641 279
|
40 000
|
1 681 279
|
|
1:5
|
Sveriges Domstolar
|
6 241 698
|
30 000
|
6 271 698
|
|
1:6
|
Kriminalvården
|
9 448 433
|
20 000
|
9 468 433
|
|
1:8
|
Rättsmedicinalverket
|
455 273
|
10 000
|
465 273
|
|
1:12
|
Rättsliga biträden m.m.
|
2 356 357
|
800 000
|
3 156 357
|
|
1:13
|
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
|
39 987
|
73 000
|
112 987
|
|
1:18
|
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet
|
113 000
|
30 000
|
143 000
|
|
5
|
Internationell samverkan
|
2 028 315
|
49 000
|
2 077 315
|
|
1:1
|
Avgifter till internationella organisationer
|
1 328 554
|
39 000
|
1 367 554
|
|
1:4
|
Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet
|
4 826
|
10 000
|
14 826
|
|
6
|
Försvar och samhällets krisberedskap
|
64 874 753
|
15 000
|
64 889 753
|
|
2:4
|
Krisberedskap
|
1 311 104
|
–5 000
|
1 306 104
|
|
2:5
|
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
|
381 471
|
15 000
|
396 471
|
|
2:6
|
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
|
1 458 330
|
5 000
|
1 463 330
|
|
7
|
Internationellt bistånd
|
45 989 153
|
0
|
45 989 153
|
|
1:1
|
Biståndsverksamhet
|
44 283 158
|
–23 024
|
44 260 134
|
|
1:2
|
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
|
1 491 976
|
23 024
|
1 515 000
|
|
8
|
Migration
|
11 446 213
|
180 000
|
11 626 213
|
|
1:4
|
Domstolsprövning i utlänningsmål
|
781 903
|
180 000
|
961 903
|
|
9
|
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
|
89 373 642
|
2 361 000
|
91 734 642
|
|
1:5
|
Bidrag för läkemedelsförmånerna
|
29 680 000
|
359 000
|
30 039 000
|
|
1:6
|
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
|
13 768 886
|
1 910 000
|
15 678 886
|
|
1:7
|
Sjukvård i internationella förhållanden
|
498 187
|
50 000
|
548 187
|
|
2:2
|
Insatser för vaccinberedskap
|
88 500
|
32 000
|
120 500
|
|
4:6
|
Statens institutionsstyrelse
|
1 157 143
|
250 000
|
1 407 143
|
|
4:7
|
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
|
749 351
|
–250 000
|
499 351
|
|
8:1
|
Socialstyrelsen
|
816 850
|
10 000
|
826 850
|
|
10
|
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
|
118 041 843
|
7 000
|
118 048 843
|
|
1:1
|
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
|
42 181 977
|
50 000
|
42 231 977
|
|
1:6
|
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
|
2 508 500
|
–43 000
|
2 465 500
|
|
11
|
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
|
36 542 396
|
43 000
|
36 585 396
|
|
2:1
|
Pensionsmyndigheten
|
595 896
|
43 000
|
638 896
|
|
12
|
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
|
101 990 320
|
1 700 000
|
103 690 320
|
|
1:2
|
Föräldraförsäkring
|
47 288 762
|
1 700 000
|
48 988 762
|
|
13
|
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
|
10 115 663
|
5 000
|
10 120 663
|
|
3:2
|
Jämställdhetsmyndigheten
|
70 000
|
5 000
|
75 000
|
|
14
|
Arbetsmarknad och arbetsliv
|
83 298 987
|
10 722 500
|
94 021 487
|
|
1:1
|
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
|
7 223 139
|
330 000
|
7 553 139
|
|
1:2
|
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
|
34 251 125
|
7 542 000
|
41 793 125
|
|
1:3
|
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
|
8 882 007
|
1 164 000
|
10 046 007
|
|
1:11
|
Bidrag till lönegarantiersättning
|
1 875 000
|
1 629 000
|
3 504 000
|
|
1:12
|
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
|
5 262 634
|
50 000
|
5 312 634
|
|
2:1
|
Arbetsmiljöverket
|
676 593
|
–500
|
676 093
|
|
2:2
|
Arbetsdomstolen
|
34 240
|
–1 500
|
32 740
|
|
2:3
|
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
|
33 722
|
5 000
|
38 722
|
|
2:4
|
Medlingsinstitutet
|
50 521
|
5 000
|
55 521
|
|
2:5
|
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
|
38 712
|
–500
|
38 212
|
|
15
|
Studiestöd
|
26 767 900
|
339 000
|
27 106 900
|
|
1:2
|
Studiemedel
|
18 714 212
|
302 000
|
19 016 212
|
|
1:3
|
Avsättning för kreditförluster
|
1 931 904
|
23 000
|
1 954 904
|
|
1:4
|
Statens utgifter för studiemedelsräntor
|
191 518
|
4 000
|
195 518
|
|
1:8
|
Centrala studiestödsnämnden
|
889 803
|
10 000
|
899 803
|
|
16
|
Utbildning och universitetsforskning
|
83 161 865
|
1 567 000
|
84 728 865
|
|
1:18
|
Statligt stöd till vuxenutbildning
|
2 426 422
|
675 000
|
3 101 422
|
|
1:19
|
Myndigheten för yrkeshögskolan
|
125 594
|
9 000
|
134 594
|
|
1:20
|
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
|
2 832 754
|
245 000
|
3 077 754
|
|
2:2
|
Universitets- och högskolerådet
|
202 273
|
10 000
|
212 273
|
|
2:64
|
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
|
1 132 473
|
513 000
|
1 645 473
|
|
2:65
|
Särskilda medel till universitet och högskolor
|
456 723
|
–5 000
|
451 723
|
|
3:1
|
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
|
6 035 846
|
90 000
|
6 125 846
|
|
3:2
|
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
|
360 061
|
20 000
|
380 061
|
|
3:4
|
Rymdforskning och rymdverksamhet
|
1 112 356
|
–5 000
|
1 107 356
|
|
3:5
|
Rymdstyrelsen: Förvaltning
|
35 448
|
5 000
|
40 448
|
|
3:9
|
Sunet
|
49 183
|
10 000
|
59 183
|
|
17
|
Kultur, medier, trossamfund och fritid
|
17 530 280
|
106 300
|
17 636 580
|
|
2:1
|
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
|
1 186 748
|
8 000
|
1 194 748
|
|
6:1
|
Riksarkivet
|
411 006
|
16 300
|
427 306
|
|
14:1
|
Bidrag till folkbildningen
|
4 369 683
|
92 000
|
4 461 683
|
|
14:3
|
Särskilda insatser inom folkbildningen
|
150 000
|
–10 000
|
140 000
|
|
18
|
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
|
3 726 522
|
2 000
|
3 728 522
|
|
2:3
|
Fastighetsmäklarinspektionen
|
25 565
|
2 000
|
27 565
|
|
20
|
Allmän miljö- och naturvård
|
12 571 183
|
19 000
|
12 590 183
|
|
1:1
|
Naturvårdsverket
|
588 944
|
8 000
|
596 944
|
|
1:3
|
Åtgärder för värdefull natur
|
1 115 035
|
39 000
|
1 154 035
|
|
1:4
|
Sanering och återställning av förorenade områden
|
919 218
|
–20 000
|
899 218
|
|
1:6
|
Kemikalieinspektionen
|
275 692
|
15 000
|
290 692
|
|
1:10
|
Klimatanpassning
|
98 000
|
26 000
|
124 000
|
|
1:11
|
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
|
1 389 565
|
–28 000
|
1 361 565
|
|
1:13
|
Internationellt miljösamarbete
|
40 400
|
5 000
|
45 400
|
|
1:20
|
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
|
90 000
|
–26 000
|
64 000
|
|
22
|
Kommunikationer
|
65 315 946
|
954 000
|
66 269 946
|
|
1:1
|
Utveckling av statens transportinfrastruktur
|
25 783 982
|
–1 297
|
25 782 685
|
|
1:2
|
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
|
25 675 015
|
954 000
|
26 629 015
|
|
1:3
|
Trafikverket
|
1 421 782
|
–2 000
|
1 419 782
|
|
1:9
|
Statens väg- och transportforskningsinstitut
|
53 035
|
2 000
|
55 035
|
|
1:17
|
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
|
157 000
|
1 297
|
158 297
|
|
23
|
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
|
19 993 036
|
528 000
|
20 521 036
|
|
1:1
|
Skogsstyrelsen
|
488 251
|
12 000
|
500 251
|
|
1:2
|
Insatser för skogsbruket
|
252 073
|
93 000
|
345 073
|
|
1:13
|
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
|
164 000
|
32 000
|
196 000
|
|
1:16
|
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
|
42 913
|
2 000
|
44 913
|
|
1:17
|
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
|
4 098 897
|
–380 000
|
3 718 897
|
|
1:18
|
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
|
2 987 376
|
650 000
|
3 637 376
|
|
1:19
|
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
|
49 830
|
119 000
|
168 830
|
|
24
|
Näringsliv
|
90 604 863
|
20 447 000
|
111 051 863
|
|
1:2
|
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
|
2 953 255
|
–10 000
|
2 943 255
|
|
1:7
|
Turistfrämjande
|
104 613
|
10 000
|
114 613
|
|
1:8
|
Sveriges geologiska undersökning
|
239 665
|
6 000
|
245 665
|
|
1:17
|
Kapitalinsatser i statliga ägda företag
|
476 000
|
3 325 000
|
3 801 000
|
|
1:20
|
Bidrag till företagsutveckling och innovation
|
269 472
|
50 000
|
319 472
|
|
1:22
|
Stöd vid korttidsarbete
|
77 850 000
|
17 060 000
|
94 910 000
|
|
2:3
|
Exportfrämjande verksamhet
|
366 867
|
6 000
|
372 867
|
|
25
|
Allmänna bidrag till kommuner
|
130 903 572
|
20 000 000
|
150 903 572
|
|
1:5
|
Stöd till kommunsektorn för att stärka välfärden
|
2 486 000
|
20 000 000
|
22 486 000
|
|
Summa anslagsförändring på ändringsbudget
|
|
60 270 300
|
|
|
|
|
|
|
|
