|
Finansutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2020 inom utgiftsområde 2, som uppgår till ca 17,4 miljarder kronor. Även de förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen begärt tillstyrks, liksom regeringens förslag om att godkänna investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att godkänna stadgeändringar för Nordiska investeringsbanken. Utskottet avstyrker de alternativa budgetförslagen från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Vidare avstyrks motionsförslag om Agenda 2030.
I betänkandet finns två reservationer (SD och V) och fyra särskilda yttranden (M, SD, V och KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:1 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.
Fyra yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Sex yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för finansmarknadsområdet
Regeringens resultatredovisning för området statlig förvaltningspolitik
Statens budget inom utgiftsområde 2
1.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 1 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 1 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 1 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 2, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Anslag för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Bilaga 4
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Tabeller
Tabell 1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2019–2022
Tabell 2 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2019–2022
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 2 |
a) Anslagen för 2020
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkt 16 och avslår motionerna
2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1,
2019/20:2634 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD),
2019/20:3015 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 och
2019/20:3313 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att
1. under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
2. för 2020 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden,
3. för 2020 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutions-reserven,
4. under 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastruktur-investeringar, vilket innebär att de totala kapitaltillskotten under 2016–2020 får uppgå till högst 1 110 000 000 kronor,
5. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor,
6. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
7. för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor,
8. för 2020 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor,
9. för 2020 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 000 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 1–3, 9–11, 13, 15 och 17.
c) Godkännande av investeringsplaner
Riksdagen godkänner
1. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar,
2. investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 12 och 14.
d) Bemyndigande för Nordiska investeringsbanken
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut statliga garantier för garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 2 600 282 165 euro.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkt 4.
e) Godkännanden av stadgeändringar för Nordiska investeringsbanken
Riksdagen godkänner
1. att Sveriges andel av kreditriskreserveringarna för NIB:s projektinvesteringslån (PIL) om 147 563 948 euro överförs till Sveriges inbetalda kapital,
2. att regeringen upphör med garantigivning till PIL och miljöinvesteringslån,
3. stadgeändringen som innebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar om principer för bankens kapital- och likviditetshantering,
4. stadgeändringen som innebär att sammansättningen av NIB:s kontrollkommitté ändras.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 2 punkterna 5–8.
|
2. |
Agenda 2030 |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:1375 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) yrkandena 1–3,
2019/20:747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 3.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (V)
Stockholm den 12 december 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M)*, Oscar Sjöstedt (SD)*, Adnan Dibrani (S), Ulla Andersson (V)*, Jan Ericson (M)*, Dennis Dioukarev (SD)*, Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD)*, Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD)*, Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M)*, Sofia Westergren (M)* och Lars Thomsson (C).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta betänkande behandlas regeringens budgetproposition 2019/20:1 i de delar som gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och motionärernas alternativa budgetförslag. Även ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 respektive 2019/20 om Agenda 2030 behandlas i betänkandet. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1.
I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2020 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive anslagsmotioner.
Budgetpropositionen för 2020 bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Den 21 november 2019 informerade Statistiska centralbyråns generaldirektör utskottet om de kvalitetsbrister som identifierats i myndighetens datainsamling när det gäller Arbetskraftsundersökningen (AKU) och vilka åtgärder som vidtagits för att åtgärda problemen.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2020 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning till 17 390 191 000 kronor (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59). I detta betänkande föreslår finansutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 2 i budgetpropositionen. Granskningen är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandets disposition
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Utgiftsområde 2 innehåller flera olika områden, men riksdagen har fattat beslut om mål för två av dem: finansmarknadsområdet och den statliga förvaltningspolitiken. Det är regeringens resultatredovisning för dessa områden som behandlas i betänkandet. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller statens budget inom utgiftsområde 2. Avslutningsvis behandlas i ett separat avsnitt ett antal motionsyrkanden om Agenda 2030 som väckts under allmänna motionstiden 2018/19 respektive 2019/20.
Propositionen
Området omfattar åtgärder för ett stabilt och hållbart finansiellt system som präglas av ett starkt konsumentskydd och en effektiv statlig förvaltning. Myndigheterna inom området är Finansinspektionen och Riksgäldskontoret.
Mål
Riksdagen har beslutat om följande mål för finansmarknadsområdet (prop. 2015/16:1 utg.omr. 2, bet. 2015/16:FiU2, rskr. 2015/16:118):
• Det finansiella systemet ska vara stabilt och präglas av högt förtroende med väl fungerande marknader som tillgodoser hushållens och företagens behov av finansiella tjänster samtidigt som det finns ett högt skydd för konsumenter.
• Det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling.
• Statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt.
Resultatindikatorer
Regeringen anför inledningsvis att det har gjorts några justeringar när det gäller indikatorerna jämfört med föregående år. Indikatorn hushållens skuldsättning omfattar nu även de underliggande indikatorerna som avser hushållens räntekostnader, volymviktade belåningsgrader för nya bolån, andelen hushåll med högre belåning än 85 procent, amorteringar efter belåningsgrad samt hushållens skuldkvoter för nya lån. Indikatorn klagomål, Finansinspektionens varningar och finansiell folkbildning omfattar ärendestatistik hos Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
Regeringen redovisar följande 18 resultatindikatorer för det första delmålet om det finansiella systemet och hållbarhet:
– marknadsfinansiering
– marknadsandelar
– storbankernas likviditetsreserver
– storbankernas kapitaltäckning
– försäkringsföretagens solvenskvot
– hushållens skuldsättning
– konsumtionslån
– finansiellt stressindex
– okonsoliderad statsskuld
– företagens finansieringsmöjligheter
– användningen av elektroniska betalningar och kontantbetalning
– kontantbetalningar
– klagomål, Finansinspektionens varningar och finansiell folkbildning
– kundnöjdhet inom olika delar av finansmarknaden för privatkunder respektive företagskunder
– vetenskaplig publicering
– könsfördelningen i forskningscentrumen för finansmarknadsforskning
– hållbara fonder
– antalet rapporter om misstänkta transaktioner mottagna av finanspolisen.
För den statliga finansförvaltningen redovisas följande tre resultatindikatorer:
– styckkostnad per statlig betalning
– myndigheternas upplevda servicenivå
– riskerna inom Riksgäldskontorets garanti- och utlåningsverksamhet.
Regeringens analys och slutsatser
Regeringen bedömer att det finansiella systemets allmänna välmående är gott och att motståndskraften är god, men ser även specifika svagheter inom syste-met.
Statens okonsoliderade statsskuld som andel av BNP har minskat till den lägsta nivån sedan 1977, vilket innebär att staten har goda förutsättningar att hantera oförutsedda avgifter i händelse av t.ex. en finansiell kris.
Hushållens skuldsättning har under senare år varit i blickfånget för vad som skulle kunna utgöra en risk för den finansiella stabiliteten. Färre högt belånade hushåll innebär en minskad risk för att en lågkonjunktur kan förstärkas och i förlängningen hota den finansiella stabiliteten om hushållen drar ner på sin konsumtion.
Efter en lång period av ökad hushållsskuldsättning har ökningstakten dämpats. Likväl kvarstår hushållens skulder på höga nivåer och utgör fortsatt en risk för såväl den realekonomiska utvecklingen som den finansiella stabiliteten.
Hushåll som både har en hög belåningsgrad och en hög skuldkvot är relativt mer sårbara. Hushållens skuldsättning framhålls av bedömare såsom Internationella valutafonden (IMF), OECD, Europeiska systemrisknämnden (ESRB), Europeiska kommissionen, Finansinspektionen och Riksbanken som en risk för den makroekonomiska och finansiella stabiliteten. Det är därför positivt att åtgärder med makrotillsynen i allmänhet har bidragit till att fler hushåll amorterar, i synnerhet hushåll med höga skulder i förhållande till sin inkomst.
Konsumtionslånen har under de senaste åren ökat markant. Hur konsumtionslånen utvecklas är ett område som regeringen och myndigheterna följer noga, inte minst utifrån ett konsumentskyddsperspektiv.
Att vara konsument på finansmarknaden skiljer sig från att vara konsument på de flesta andra marknader. Finansmarknaden kännetecknas av komplexa produkter, en hög innovationstakt, stora risker för intressekonflikter, och dess-utom har många konsumenter begränsad finansiell kunskap, vilket sammantaget gör att de i flera avseenden är mer utsatta på denna marknad än på de flesta andra.
Det finns därmed en ökad risk att konsumenter inte väljer de produkter och tjänster som passar bäst utifrån den egna ekonomiska situationen. Finansinspektionen har identifierat främst bl.a. placeringsrådgivning, bedrägerier i samband med betaltjänster och skuldsättning som områden med risker för konsumenterna. Kundnöjdheten enligt svenskt kvalitetsindex (SKI) har ökat något när det gäller bolån och livförsäkringar, men minskat när det gäller sparandeprodukter för privatkunder.
Användningen av kortbetalningar och elektroniska betalningar som exempelvis Swish har fortsatt att öka, vilket kan ses som en indikation på att både kunder och handel successivt får ett högre förtroende och ser en större nytta med elektroniska betaltjänster.
Utskottets tidigare behandling
I betänkandet med anledning av budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:FiU2) konstaterade utskottet att regeringen hade avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen hade beslutats av en övergångsregering. Utskottet noterade också liksom året innan det stora antalet indikatorer och stod fast vid sina tidigare uttalanden om att det är viktigt med väl motiverade indikatorer och att dessa är rimligt hållbara över tid.
I betänkandet med anledning av budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:FiU2) konstaterade utskottet i sin bedömning att regeringens resultatredovisning för finansmarknadsområdet hade en tydlig struktur som redovisade resultaten i förhållande till de tre delarna i det riksdagsbundna målet (ett stabilt finansiellt system, en hållbar utveckling och en effektiv finansförvaltning i staten). Dessutom ansåg utskottet att analyser, slutsatser och regeringens bedömningar var i fokus snarare än myndighetsredovisningar.
Utskottet noterade att antalet indikatorer för att bedöma måluppfyllelsen för delmålet om ett stabilt finansiellt system var stort och dessutom hade ökat något jämfört med föregående år. Utskottet framhöll vikten av väl motiverade indikatorer och att dessa är rimligt hållbara över tid. Om urvalet av indikatorer ändras från ett år till ett annat skapas en osäkerhet om på vilka grunder indikatorerna har valts ut och om de är representativa för att beskriva resultaten i förhållande till målen samtidigt som möjligheterna till jämförelser mellan åren minskas.
Utskottet noterade att regeringen redovisat tre indikatorer för uppföljning av delmålet om att det finansiella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. Utskottet konstaterade att det dock saknades en analys av på vilket sätt de statliga insatserna på området bidrar till måluppfyllelsen. Inte heller hade regeringen tydligt motiverat varför just dessa tre indikatorer valts för att utvärdera måluppfyllelsen för delmålet, ansåg utskottet.
Utskottets bedömning
Regeringens resultatredovisning ska ge underlag för riksdagens ställnings-tagande till budgetförslaget. Med grund i resultatredovisningen ska riksdagen kunna bilda sig en uppfattning om de statliga resurserna fördelats enligt de politiska prioriteringarna och om de lett till avsedda resultat. Som utskottet anfört tidigare år vid sin granskning av resultatredovisningen i budgetpropositionen är det rimligt att den inriktas på att beskriva och bedöma resultat av statliga insatser i förhållande till de mål som riksdagen beslutat om. Ett av de riksdagsbundna målen på finansmarknadsområdet är att det finan-siella systemet ska bidra till en hållbar utveckling. I budgetpropositionen redovisar regeringen indikatorer och vilka insatser som gjorts under 2019. Däremot saknas regeringens analys och slutsats av om målet har uppfyllts. Utskottet vill betona vikten av att regeringen gör en bedömning av resultatet i förhållande till det mål riksdagen beslutat.
Jämfört med förra årets budgetproposition kan utskottet konstatera att antalet indikatorer har minskat från 28 till 18 stycken. Liksom tidigare år framhåller utskottet värdet av väl motiverade indikatorer och deras hållbarhet över tid. När urvalet indikatorer återkommande ändras skapas en osäkerhet om på vilka grunder indikatorerna valts ut och om de är representativa för att beskriva resultaten i förhållande till målen samtidigt som möjligheterna till jämförelser mellan åren minskas.
Propositionen
Området omfattar frågor om styrning, ledning, organisation och utveckling av de statliga myndigheterna samt vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun, inklusive regional ansvarsfördelning. Myndigheterna inom området är Statskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket (ESV) och Statens servicecenter (SSC).
Mål
Riksdagen har beslutat om följande mål för den statliga förvaltningspolitiken (prop. 2009/10:175, bet. 2009/10:FiU38, rskr. 2019/20:315):
• En innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och som därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.
Resultatindikatorer
Av propositionen framgår att resultatredovisningen är inriktad på den statliga förvaltningens utveckling på en övergripande nivå. Vissa förvaltningspolitiska åtgärder redovisas också liksom relevanta resultat hos de myndigheter som hör till området. Resultat och åtgärder som bidrar till att uppfylla det förvaltningspolitiska målet redovisas också i andra avsnitt i propositionen, t.ex. i avsnittet om digitalisering och it inom offentlig förvaltning (avsnitt 7.2).
De indikatorer som används för att redovisa resultaten i förhållande till målen är
– organisationen Transparency Internationals rankning av världens länder i fråga om korruption i den offentliga sektorn
– indikatorn International Civil Service Effectiveness Index (Incise) som används för att ranka världens länder i fråga om effektivitet i den centrala statliga förvaltningen.
I resultatredovisningen beaktas också särskilda åtgärder som vidtagits och den generella utvecklingen i statsförvaltningen. Statsförvaltningens resultat inom enskilda områden redovisas under respektive utgiftsområde. Vissa övergripande frågor om relationen mellan stat och kommun redovisas under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner.
Regeringens analys och slutsatser
I propositionen redovisar regeringen utfallet för resultatindikatorerna. I avsnittet med regeringens analys och slutsatser gör regeringen bedömningen att den statliga förvaltningspolitiken presterar bra i ett internationellt perspektiv, men att den ständigt bör utvecklas. Av propositionen framgår att regeringen avser att utveckla arbetet med att redovisa förvaltningspolitiken utifrån olika indikatorer.
För att förbättra förvaltningen krävs en fortsatt utveckling av styrningen av de statliga myndigheterna. Regeringen anser vidare att de statliga verksamheternas nytta för medborgare och företag även fortsättningsvis ska vara i fokus i arbetet med att utveckla och förnya den statliga förvaltningen. En hög tillit till och ett stort förtroende för den offentliga sektorn är viktiga framgångsfaktorer för detta arbete. Regeringen anser vidare att politiken ska komma hela landet till del, och att en statlig närvaro ytterst handlar om legitimitet och allmänhetens förtroende för det offentliga, vilket är av central betydelse för vår demokrati.
En viktig del av det förvaltningspolitiska målet, enligt regeringen, är att statsförvaltningen ska vara innovativ och samverkande. OECD konstaterar i sin rapport Digital Government Review of Sweden – Towards a Data-driven Public Sector (OECD 2018) bl.a. att Sverige har en stark samarbets- och konsensuskultur, men att nationella insatser för innovation och digitalisering i statsförvaltningen riskerar att hindras av långsamt beslutsfattande och lågt risktagande i myndigheterna. Tillitsdelegationen lyfter också fram behovet av att öka takten i den offentliga sektorns förändrings- och utvecklingsarbete (SOU 2018:47). Digitalisering och en snabb teknikutveckling skapar förändringstryck och ställer krav på flexibilitet och lyhördhet gentemot omvärlden. Regeringen bedömer att förmågan att styra den digitala strukturomvandlingen behöver utvecklas för att möta behoven, kraven och förväntningarna från privatpersoner och företag. Samtidigt måste skyddet av säkerhetskänslig verksamhet, informationssäkerheten och den personliga integriteten säkerställas. Genom att inrätta Myndigheten för digital förvaltning (Digg) har, enligt regeringen, förutsättningarna för en effektiv styrning och samordning förbättrats.
Utskottets tidigare behandling
Mot bakgrund av att budgetpropositionen 2019 hade beslutats av en övergångsregering som avstod från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten, anförde utskottet inget ytterligare med anledning av sin granskning av resultatredovisningen i förra årets betänkande (bet. 2018/19:FiU2).
I betänkandet med anledning av budgetpropositionen för 2018 (bet. 2017/18:FiU2) konstaterade utskottet i sin bedömning att det var en fördel att resultatredovisningen strukturerats utifrån de tre delarna i målet och att avsnittet förbättrats genom att regeringen gått över från en redovisning med myndighetsfokus till mer av verksamhetsfokus.
Samtidigt noterade utskottet bl.a. att resultaten för områdena digitalisering och it inom offentlig förvaltning, den statliga arbetsgivarpolitiken, offentlig upphandling och fastighetsförvaltning inte redovisades i avsnittet trots att områdena enligt utskottet bör tillhöra den statliga förvaltningspolitiken. I stället redovisades dessa områden i förhållande till mål som regeringen beslutat för respektive område i de avsnitt där områdena särredovisas. Utskottet ansåg att det kunde finnas anledning för regeringen att tydliggöra hur resultaten för dessa särredovisade områden förhåller sig till det mål som riksdagen beslutat för den statliga förvaltningspolitiken och överväga en tydligare redovisning av resultaten i förhållande till detta.
Vidare konstaterade utskottet att regeringens resultatredovisning skulle vinna på en struktur som avspeglar förhållandet att målet för den statliga förvaltningspolitiken inte enbart eller ens huvudsakligen kan nås genom den verksamhet som bedrivs av de myndigheter som regeringen sorterat in under rubriken Statlig förvaltningspolitik. Ett sätt att inleda ett sådant arbete kunde enligt utskottet, som man också tidigare framhållit, vara att göra en samlad och fördjupad redovisning i en resultatskrivelse till riksdagen (bet. 2015/16:FiU2 och bet. 2016/17:FiU2).
Kompletterande information
OECD publicerade den 14 november 2019 rapporten Government at a Glance 2019. I rapporten följs den offentliga sektorn upp, bl.a. genom redovisningar av allmänhetens upplevda förtroende för den nationella regeringen med indikatorn Trust in Government. Indikatorn visar 2018 på samma värde som vid mätningen 2016 (49 procent). Sverige ligger över genomsnittet för OECD, men förtroendet har sjunkit med 7 procentenheter sedan 2007.
Utskottets bedömning
Mot bakgrund av detta konstaterar utskottet att resultatredovisningen för området Statlig förvaltningspolitik framför allt är inriktad på redovisningar av pågående utredningar och olika frågor som regeringen arbetar med, t.ex. statliga myndigheters lokalisering och Agenda 2030. Budgetpropositionen för 2020 innehåller också utförliga redovisningar av områden som regeringen själv inte uttryckligen hänfört till att omfattas av det riksdagsbundna målet för den statliga förvaltningspolitiken. Eftersom budgetpropositionen framför allt är avsedd för riksdagen som ett beslutsunderlag finns det enligt utskottet skäl för regeringen att se över omfattningen på resultatredovisningen i budgetpropositionen så att den i första hand omfattar det som krävs enligt budgetlagen, dvs. en resultatredovisning i förhållande till de riksdagsbundna målen. Liksom utskottet tidigare uttryckt kan det vidare finnas anledning att tydliggöra hur de särredovisade områdena förhåller sig till det mål riksdagen beslutat om för den statliga förvaltningspolitiken, och att ett sätt att inleda ett sådant arbete kunde vara att göra en samlad och fördjupad redovisning i en resultatskrivelse till riksdagen. Utskottet välkomnar den ambition som avspeglar sig i regeringens resultatredovisning för området Digitalisering och it inom offentlig förvaltning där man i redovisningen knyter an till riksdagens mål för den statliga förvaltningspolitiken.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt regeringens förslag, lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt och godkänner investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Riksdagen godkänner också stadgeändringar för Nordiska investeringsbanken. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2 avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
I detta avsnitt behandlas regeringens och motionärernas förslag till anslag inom utgiftsområde 2, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner för Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV). I förslagen till bemyndiganden om ekonomiska åtaganden ingår förslag om s.k. beställningsbemyndiganden men också förslag om krediter i Riksgäldskontoret, kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt stadgeändringar i Nordiska investeringsbanken.
Propositionen
Redovisningen görs enligt indelningen i propositionen, dvs. finansmarknad och internationella finansiella institutioner, statlig förvaltningspolitik, statliga arbetsgivarfrågor, fastighetsförvaltning, digitalisering och it inom offentlig förvaltning, statistik, prognos- och uppföljningsverksamhet samt god redovisningssed och slutligen offentlig upphandling.
Finansmarknad och internationella finansiella institutioner
Finansinspektionen, Riksgäldskontoret och Krigsförsäkringsnämnden är de myndigheter som hör till området finansmarknad och internationella finansiella institutioner. Finansinspektionen och Riksgäldskontoret finansieras i huvudsak med anslag, men de får också disponera vissa avgiftsintäkter för delar av sin verksamhet.
De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Finansmarknad och internationella finansiella institutioner är
– anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
– anslaget 1:11 Finansinspektionen
– anslaget 1:12 Riksgäldskontoret
– anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning
– beställningsbemyndiganden för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning
– kredit- och garantiramar till stabilitetsfonden och resolutionsreserven
– stadgeändringar i Nordiska investeringsbanken.
Anslaget 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
Regeringen föreslår att 17 550 000 kronor anvisas till anslaget för 2020. Anslaget föreslås därmed ökas med 4,4 miljoner kronor fr.o.m. 2020 till följd av att avgifterna som Finansinspektionen ska betala till EU-myndigheterna förväntas öka. Anslaget får användas för utgifter för Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten samt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.
Anslaget 1:11 Finansinspektionen
För att ytterligare stärka Finansinspektionens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor så att det totalt uppgår till 623 253 000 kronor 2020. Anslaget får användas för Finansinspektionens förvaltningsuppgifter och för Krigsförsäkringsnämndens verksamhet.
Anslaget 1:12 Riksgäldskontoret
Regeringen föreslår att 319 204 000 kronor anvisas inom anslaget till Riksgäldskontoret för 2020. Det innebär en minskning på 17 000 000 kronor per år fr.o.m. 2020. Minskningen beror dels på att anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde Rikets styrelse ökas med 12 miljoner kronor för att länsstyrelserna bättre ska kunna genomföra tillsyn mot penningtvätt och finansiering av terrorism, dels på reformer med 5 miljoner kronor som föreslås i budgetpropositionen. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget. Anslaget får användas för Riksgäldskontorets förvaltningsutgifter.
Anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning
Regeringen föreslår att 29 921 000 kronor anvisas till anslaget för 2020. Det är oförändrat jämfört med budgeten för 2019.
Beställningsbemyndiganden för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning
Regeringen konstaterar att forskning i regel bedrivs i fleråriga projekt. För att kunna finansiera sådana projekt behöver Vinnova kunna fatta beslut som medför åtaganden för kommande år. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att under 2020 för anslaget 1:16 Finansmarknadsforskning ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor 2021–2023.
Kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2020 besluta om en kreditram på högst 50 miljarder kronor och en garantiram på högst 750 miljarder kronor för stabilitetsfonden. Vidare föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2020 besluta om en kreditram på högst 100 miljarder kronor och en garantiram på högst 200 miljarder kronor för resolutionsreserven.
I samband med att krishanteringsdirektivet genomfördes i svensk rätt ändrades reglerna för stabilitetsfonden och en ny fond för finansiering av krishanteringsåtgärder, resolutionsreserven, inrättades. Båda fonderna finansieras genom avgifter från banksystemet. I samband med inrättandet beslutades att riksdagen årligen ska fastställa krediter och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven. För ytterligare bakgrunds-information om stabilitetsfonden och resolutionsreserven, se budget-propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1).
Stabilitetsfonden kan komma att användas för att finansiera förebyggande åtgärder enligt lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut. Åtgärderna innefattar kapital- eller likviditetsstöd till livskraftiga banker. Stabilitetsfondens behållning uppgår i dagsläget till ca 40 miljarder kronor. Regeringen bedömer att medlen utgör en betydande resurs för att vidta eventuella krisinsatser, dvs. förebyggande statligt stöd eller användning av statliga stabiliseringsverktyg.
Det program som inrättades vid finanskrisen 2008 hade ett fastställt belopp om högst 50 miljarder kronor, vilket var det sammanlagda kapitaltillskott som staten kunde medge. Samma belopp utgör för närvarande utgångspunkt för stabilitetsfondens lånemöjligheter och föreslås gälla även för 2020.
Garantiramen för stabilitetsfonden bör vara på ett högre belopp än den ram som gäller för resolutionsreserven eftersom det här blir fråga om generella stödåtgärder till samtliga banker. Den ram som fanns i garantiförordningen från 2008 uppgick inledningsvis till 1 500 miljarder kronor och var baserad på de svenska bankernas upplåning under en viss period. Ramen sänktes senare till 750 miljarder kronor även om utnyttjandet aldrig var över 400 miljarder. Samma belopp utgör för närvarande ramen för stabilitetsfondens möjlighet att medge garantier och föreslås även gälla för 2020.
Resolutionsreserven kan komma att användas för att finansiera åtgärder inom ramen för ett resolutionsförfarande, vilket innefattar åtgärder för att stötta rekonstruktion av systemviktiga banker som i utgångsläget inte bedöms livskraftiga. Resolutionsreserven uppgår i dagsläget till ca 38 miljarder kronor.
När det gäller resolutionsreservens kreditram bör den främst bli aktuell i fråga om olika återkapitaliseringsåtgärder efter det att vissa av företagets skulder har skrivits ned. Därutöver kan resolutionsreservens kreditram komma att användas till att betala ut kompensation till företagets ägare och borgenärer i de fall dessa fått ett sämre ekonomiskt utfall vid resolution än vid konkurs eller likvidation.
Kreditramen, som för närvarande uppgår till 100 miljarder kronor, motiveras av att den bör ha åtminstone samma förmåga till återkapitaliserings-åtgärder som kreditramen till stabilitetsfonden, dvs. 50 miljarder kronor, samt dessutom innehålla utrymme för att hantera eventuella kompensationsfall. Kreditramen på 100 miljarder kronor föreslås därför även gälla under 2020.
Garantiramen för resolutionsreserven kan användas om banker i resolution initialt behöver stöd för sin finansiering (likviditet). Garantier kan ges till banken själv eller till Riksbanken. Att uppskatta likviditetsbehov i en krissituation är svårt, men bedömningen är att likviditetsstöd till flera av Sveriges storbanker skulle behöva uppgå till minst 100 miljarder kronor. Det kan finnas en negativ signaleffekt i att behöva justera garantiramen under ett krisförlopp. Därför föreslår regeringen att garantiramen för resolutions-reserven ska fastställas till 200 miljarder kronor även för 2020.
Stadgeändringar i Nordiska investeringsbanken
Regeringen föreslår att den bemyndigas att under 2020 ställa ut statliga garantier för garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 2 600 282 165 euro.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen godkänner att Sveriges andel av kreditriskreserveringarna för NIB:s projektinvesteringslån (PIL) om 147 563 948 euro överförs till Sveriges inbetalda kapital.
Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner att regeringen upphör med garantigivning till PIL och miljöinvesteringslån (MIL) och att riksdagen godkänner stadgeändringen som innebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar om principer för bankens kapital- och likviditetshantering.
Slutligen föreslår regeringen att riksdagen godkänner stadgeändringen som innebär en ändring av sammansättningen av NIB:s kontrollkommitté.
NIB ägs av de nordiska och baltiska länderna. Bankens uppdrag är att främja hållbar tillväxt i ägarländerna genom att tillhandahålla långfristig finansiering till projekt som stärker produktivitet och god miljö.
NIB har under de senaste åren närmat sig den utlåningsbegränsning som är reglerad i bankens stadgar, dvs. att den sammanlagda utlåningen inte får överskrida 250 procent av ägarkapitalet och bankens reserver.
I oktober 2018 presenterade bankens ledning ett förslag om att ändra stadgarna för att möta behoven av fortsatta klimat- och produktivitets-investeringar i linje med mandatet för bankens verksamhet. Förslaget innebär samtidigt ett effektivare resursutnyttjande i banken. I maj 2019 beslutade guvernörsstyrelsen, där finansministern företräder Sverige, att godkänna förslaget till stadgeändringar, samt att underställa ändringsförslagen den nationella procedur som är nödvändig för ett slutligt godkännande.
Förslaget till stadgeändringar består av fyra delar. Den första ändringen innebär att banken inför ett riskbaserat ramverk för bankens kapital- och likviditetshantering för att förhindra att utlåningen begränsas av det nuvarande utlåningstaket. Den nuvarande volymbegränsningen för NIB:s utlåning ersätts med bindande miniminivåer för kapitaltäckning, likviditet och bruttosoliditet, och innebär inte per automatik att risktagandet ökar.
Två av förslagen till stadgeändringar rör bankens två särskilda lånefaciliteter, PIL och MIL, som avskaffas. Den föreslagna stadgeändringen innebär att PIL och MIL upphör som särskilda lånefaciliteter och att belopp motsvarande garantierna för PIL kommer att tillföras medlemsländernas ordinarie garantikapital i banken. I Sverige ingår de särskilda garantierna för MIL och PIL i den statliga garantimodellen, till skillnad från ägaråtaganden i form av garantikapital till internationella finansiella institutioner. För MIL- och PIL-garantier betalas därför avgifter till Riksgäldskontoret från statens budget, vilket kommer att upphöra i och med att de båda lånefaciliteterna avskaffas. Samtidigt kommer det svenska garantikapitalet till NIB att öka, och eftersom de garantierna inte ingår i den statliga garantimodellen skulle statens budget belastas om garantikapitalet behöver tas i anspråk. Riksgäldskontoret bedömer dock att risken är låg för att dessa garantier skulle behöva infrias, bl.a. eftersom NIB har en hög kreditvärdighet och att garantikapital hittills aldrig infriats i formell mening. Efter stadgeändringen kommer Sveriges sammanlagda kapitalinsats (dvs. inbetalt kapital och garantikapital) att uppgå till 2 892 527 559 euro, vilket innebär en ökning med 36,3 procent. För svensk del kommer det inbetalda kapitalet att öka från 144 681 446 euro till 292 245 394 euro och garantikapitalet kommer att öka från 1 978 147 338 euro till 2 600 282 165 euro. Kapitaljusteringen förändrar inte Sveriges ägarandel eller röststyrka i bankens styrorgan.
Det fjärde stadgeändringsförslaget gäller NIB:s kontrollkommitté. Den har till uppgift att säkerställa att bankens verksamhet bedrivs i enlighet med stadgarna och att ansvara för att revisionen av banken genomförs. Kommittén har en företrädare för varje medlemsland. Förslaget medför en tydligare uppdelning av arbetet mellan presidiet och kommittémedlemmarna och innebär att stadgarna anpassas till hur kommitténs verksamhet fungerar i praktiken.
Regeringen stödjer samtliga förslag till stadgeändringar.
Statlig förvaltningspolitik
Statskontoret, Kammarkollegiet och Statens servicecenter (SSC) är myndigheterna inom området statlig förvaltningspolitik. Statskontorets verksamhet finansieras helt med anslag. Kammarkollegiets och SSC:s verksamheter finansieras i stället både av avgifter från uppdragsverksamhet och anslag i statens budget.
Riksrevisionen har efter sin revision av årsredovisningarna 2018 lämnat en revisionsberättelse med reservation för Kammarkollegiet, med motiveringen att myndigheten redovisat ingångna åtaganden som överstiger den tilldelade ramen för två beställningsbemyndiganden. Det är regeringen som har beslutat om åtaganden genom att bevilja projektmedel i sådan utsträckning att bemyndiganderamarna överskridits, varefter Kammarkollegiet ålagts att betala ut medlen. I propositionen anges att regeringen bl.a. tillsammans med Ekonomistyrningsverket (ESV) för en dialog med Kammarkollegiet för att förhindra att något liknande inträffar igen. Riksrevisionen har också lämnat ett uttalande med avvikande mening när det gäller Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden för 2018. Riksrevisionen bedömer att Kammarkollegiet vid sin redovisning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden ska följa regelverket Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning (K3) och att den nuvarande redovisningen inte uppfyller de ställda kraven. I propositionen anges att Kammarkollegiet inlett ett arbete för att säkerställa att gällande redovisningsregelverk följs.
Även Bokföringsnämnden har fått en modifierad revisionsberättelse med reservation. Bokföringsnämnden har överskridit sin anslagskredit och därför inte följt 6 § anslagsförordningen (2011:223). Bokföringsnämnden har med anledning av detta vidtagit åtgärder.
De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken statlig förvaltningspolitik är
– anslaget 1:2 Kammarkollegiet
– anslaget 1:15 Statens servicecenter
– Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter
– Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet.
Anslaget 1:1 Statskontoret
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 100 183 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för Statskontorets förvaltningsutgifter och för regeringens behov av vissa förvaltningspolitiska insatser. Förutom pris- och löneomräkning föreslås att anslaget ökas med ca 1,1 miljoner kronor 2020.
Anslaget 1:2 Kammarkollegiet
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 71 185 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter för vissa nämnder.[1] Anslaget får även användas för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar. Förutom att anslaget föreslås ökas med pris- och löneomräkning föreslås också att det minskas med ca 2 miljoner kronor 2020.
Kammarkollegiets verksamhet finansieras till större delen av avgifter. I propositionen redovisas dels en tabell med en budget för offentligrättslig verksamhet där myndigheten inte disponerar avgiftsintäkterna (tabell 4.5), dels en tabell med en budget för uppdragsverksamhet (tabell 4.6).
Enligt tabellerna beräknas den offentligrättsliga verksamheten redovisa ett negativt resultat på ca 22 miljoner kronor 2020 och uppdragsverksamheten ett negativt resultat på ca 14 miljoner kronor 2020. De ackumulerade resultaten för de båda verksamheterna beräknas till ett underskott på ca 134 miljoner kronor respektive ett överskott på ca 41 miljoner kronor.
Anslaget 1:15 Statens servicecenter
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 698 581 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för SSC:s förvaltningsutgifter i den mån de inte finansieras med avgifter.
Regeringen konstaterar att möjligheterna att bo och verka i hela landet ska förbättras. För att förstärka den statliga närvaron i hela landet genom att utöka antalet servicekontor föreslår regeringen att anslaget höjs med 54 miljoner kronor 2020.
SSC:s verksamhet finansieras både med anslag och avgifter. Mot avgifter tillhandahåller myndigheten tjänster inom ekonomiadministration, löneadministration och elektronisk beställnings- och fakturahantering. I propositionen redovisas en tabell (tabell 4.9) med budget för uppdragsverksamhet. Enligt tabellen beräknas ett positivt resultat på ca 12 miljoner kronor 2020. Det ackumulerade resultatet för verksamheten beräknas till ett underskott på 164 miljoner kronor. Vidare disponerar SSC intäkter för lokal statlig service från pensionsmedlen för administration för ålderspension med ersättning från AP-fonderna och premiepensionssystemet liksom intäkter från Skatteverket för id-kortsverksamhet. Dessa redovisas inte i tabell 4.9. Under 2019 uppgår dessa till ca 44 miljoner kronor.
Regeringen avser fortsätta att se över vilka åtgärder som kan vidtas för att hålla tillbaka kostnadsutvecklingen för avgifterna till SSC, särskilt för små myndigheter. Enligt regeringen är det viktigt att SSC fortsätter att utveckla kvaliteten i sina tjänster, bl.a. för att säkerställa att de lever upp till ökade krav på säkerhet.
Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter.
Under den senaste femårsperioden har en kredit av detta slag årligen utnyttjats med mellan 0 och 7 miljoner kronor. Regeringen anger att krediten hittills under 2019 inte har utnyttjats och att det är svårt att bedöma för vilka nya myndigheter och i vilken omfattning som krediten behöver utnyttjas 2020.
Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet
Regeringen föreslår att den bemyndigas att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet.
Regeringen anser att det behövs en kredit för att finansiera enstaka stora skador eller anhopningar av skador som hanteras inom det statliga försäkringssystemet. En utnyttjad kredit ska återbetalas inom ramen för systemet. Om den sammanlagda försäkringsersättningen som Kammarkollegiet ska betala för en enskild skadehändelse överstiger 50 miljoner kronor ska regeringen dock besluta om hur det överstigande beloppet ska finansieras utanför det statliga försäkringssystemet.
Tillkännagivande om att den statliga närvaron bör öka i hela landet
Inom utgiftsområdet redogör regeringen för behandlingen av två tillkännagivanden om att den statliga närvaron bör öka i hela landet (s. 49). Det ena tillkännagivandet har gjorts på förslag av näringsutskottet och det andra på förslag av finansutskottet (bet. 2015/16:NU17, rskr. 2015/16:201 och bet. 2015/16:FiU25, rskr. 2015/16:208). I propositionen anges att regeringen har fattat 21 beslut om lokalisering av hela eller delar av myndigheters verksamheter under 2015–2019. Merparten av besluten har avsett verksamheter i Stockholms län som har omlokaliserats till andra delar av landet. Dessutom har regeringen beslutat att omlokalisera Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) från centrala Stockholm till Botkyrka kommun i Stockholms län.
Mot bakgrund av regeringens beslut om omlokaliseringar, myndigheternas egna initiativ till lokaliseringar och införandet av förordningen om statliga myndigheters lokalisering (dnr Fi2019/01505/SFÖ) anser regeringen att tillkännagivandena är slutbehandlade.
Statliga arbetsgivarfrågor
Arbetsgivarverket och Statens tjänstepensionsverk (SPV) hör till området statliga arbetsgivarfrågor tillsammans med flera nämnder som t.ex. Statens ansvarsnämnd och Trygghetsstiftelsen.
Arbetsgivarverket och SPV disponerar inte några anslag för sin verksamhet i statens budget. Arbetsgivarverket är en avgiftsfinansierad myndighet vars verksamhet finansieras av medlemsavgifter. För administrationskostnader disponerar SPV ett belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som varje år anges i myndighetens regleringsbrev. För 2019 uppgår detta belopp till 193,2 miljoner kronor. Förvaltningsutgifterna för de nämnder som hör till området belastar Kammarkollegiets anslag och anslaget för arbetsgivarpolitiska frågor.
Regeringens mål för området är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att det finns kompetens för att nå verksamhetens mål. Målet utgår från den långtgående arbetsgivarpolitiska delegeringen i staten. Den statliga arbetsgivarpolitiken utvecklas i samverkan mellan myndigheterna och samordnas av Arbetsgivarverket. I propositionen redovisar regeringen resultaten i förhållande till de mål man beslutat (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 5.2).
De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Statliga arbetsgivarfrågor är
– anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor
– anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.
– SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen.
Den redovisning i propositionen som rör SPV:s uppdragsverksamhet utgörs av en tabell med en budget för den avgiftsbelagda verksamheten (tabell 5.12). Av den framgår att det beräknas ett överskott på 2,5 miljoner kronor 2020. Det ackumulerade resultatet för verksamheten beräknas till ca 24 miljoner kronor. SPV disponerar också för administrationskostnader ett belopp från inkomsttiteln 5211 Statliga pensionsavgifter som anges i myndighetens regleringsbrev. För 2019 uppgår detta belopp till 193,2 miljoner kronor.
Anslaget 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 443 000 kronor för 2020. Det innebär att anslaget är oförändrat jämfört med 2019. Anslaget får användas för utgifter för sådana uppgifter som Arbetsgivarverket utfört åt regeringen eller Regeringskansliet och som inte ingår i Arbetsgivarverkets uppgifter som medlemsorganisation, samt för regeringens behov av underlag och biträde inom det arbetsgivarpolitiska området. Anslaget får även användas för förvaltningsutgifter för vissa nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området.[2]
Anslaget 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 13 895 000 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för utgifter för statliga tjänstepensionsförmåner, avgångsförmåner, grupplivförmåner och personskadeersättningar samt liknande förmåner som följer av anställningar med statliga villkor. Anslaget får också användas för utgifter för räntor som rör sådana förmåner. Vidare får anslaget användas för utgifter för löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt för premieskatt enligt lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring m.m. Anslaget får även användas för löneavgifter enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980). Avslutningsvis får anslaget användas för förvaltningsutgifter vid SPV för biträde vid handläggningen av pensionsärenden som gäller lärare m.fl. och som överförts från statligt reglerade anställningar genom riksdagens beslut om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.
Regeringen föreslår att anslaget sammanlagt ökas med 244 miljoner kronor. Anslaget är regelstyrt, och bakom regeringens förslag till ökning av anslaget ligger omräkningar till följd av både antaganden om den makroekonomiska utvecklingen och volymantaganden, dvs. antalet förmåner som nybeviljas.
SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen
SPV får bedriva uppdragsverksamhet när det gäller pensionshanteringen, där väsentliga penningflöden hanteras. Myndigheten hanterar även flödet för premiebestämda pensioner enligt det statliga tjänstepensionsavtalet. Enbart det senare flödet omsätter nästan 550 miljoner kronor varje månad. För att minimera risken för övertrassering av likvida medel föreslår regeringen ett bemyndigande om att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor för att tillgodose SPV:s behov av likviditet i pensionshanteringen. Det senaste utfallet från 2018 visar att ca 36,7 miljoner kronor av krediten utnyttjades, vilket är ca 60 miljoner kronor mindre jämfört med 2017.
Tillkännagivande om en introduktionsutbildning för statsanställda
Inom utgiftsområdet redogör regeringen för behandlingen av ett tillkännagivande om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas (bet. 2017/18:KU37, rskr. 2017/18:230). I propositionen hänvisas till ett uppdrag regeringen gett Tillitsdelegationen (Fi2016:03) om att lämna förslag till hur och när en gemensam, obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda kan införas. Uppdraget ska redovisas senast den 2 maj 2020 (dir. 2019:6).
Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
Fastighetsförvaltning
Statens fastighetsverk (SFV) och Fortifikationsverket (FortV) är de två myndigheterna inom området fastighetsförvaltning, och deras verksamhet finansieras framför allt genom avgifter, dvs. hyresintäkter. Myndigheterna får också ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. SFV disponerar också anslaget 1:10 Bidragsfastigheter för att finansiera utgifter och underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Med bidragsfastigheter avses de fastigheter som saknar förutsättningar att ge ett långsiktigt ekonomiskt överskott, t.ex. kungliga slottsmiljöer, slottsparker, fästningsmiljöer, ruiner, kloster och bruksmiljöer. Två världsarv, Drottningholms slott och delar av Karlskrona örlogsstad, ingår också.
Regeringens mål för området är en kostnadseffektiv statlig fastighetsförvaltning och den ska ske med rimligt risktagande och likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. I propositionen redovisar regeringen resultat för respektive myndighet inom området i förhållande till de mål man beslutat om (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.2).
Både SFV och FortV ska enligt sina respektive regleringsbrev uppnå resultat efter finansiella poster som motsvarar en avkastning om 2,7 procent på 30 procent av myndigheternas genomsnittliga lån i Riksgäldskontoret. För 2018 har både SFV och FortV betalat in 110 respektive 98 miljoner kronor på statens centralkonto till följd av myndigheternas avkastningskrav.
De anslag och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen redovisar under rubriken Fastighetsförvaltning är
– investeringsplan för SFV
– låneram för SFV
– investeringsplan för FortV
– låneram för FortV
– anslaget 1:10 Bidragsfastigheter
– beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter.
Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2020–2022
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som riktlinje för SFV:s investeringar enligt tabell 1.
Tabell 1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2019–2022
Miljoner kronor
|
|
Prognos 2019 |
Budget 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Anskaffning och utveckling av nya investeringar |
|
|
|
|
|
Marknadshyresfastighet |
580 |
1 323 |
280 |
70 |
|
Mark |
6 |
81 |
51 |
11 |
|
S:a utgifter för anskaffning och utveckling |
586 |
1 404 |
331 |
81 |
|
Varav investeringar av anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
586 |
1 404 |
331 |
81 |
|
S:a varav investeringar i anläggningstillgångar |
586 |
1 404 |
331 |
81 |
|
Finansiering |
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
586 |
1 404 |
331 |
81 |
|
S:a finansiering av anskaffning och utveckling |
586 |
1 404 |
331 |
81 |
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar |
|
|
|
|
|
Marknadshyresfastighet |
1 454 |
1 617 |
1 548 |
1 147 |
|
Kostnadshyresfastighet |
192 |
170 |
136 |
127 |
|
Bidragsfastighet |
199 |
200 |
198 |
195 |
|
Mark |
65 |
64 |
39 |
35 |
|
S:a utgifter för vidmakthållande |
1 910 |
2 051 |
1 921 |
1 504 |
|
Varav investeringar av anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
1 446 |
1 579 |
1 501 |
1 099 |
|
S:a varav investeringar i anläggningstillgångar |
1 446 |
1 579 |
1 501 |
1 099 |
|
Finansiering |
|
|
|
|
|
Anslag 1:10 Bidragsfastigheter |
199 |
200 |
198 |
195 |
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
1 446 |
1 579 |
1 501 |
1 099 |
|
Övrig finansiering |
265 |
272 |
222 |
210 |
|
S:a finansiering av vidmakthållande |
1 910 |
2 051 |
1 921 |
1 504 |
|
Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar |
2 496 |
3 455 |
2 252 |
1 585 |
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar |
2 032 |
2 983 |
1 832 |
1 180 |
Källa: Budgetpropositionen för 2020.
För närvarande pågår projektering för en renovering och ombyggnad av Kungliga Operan. År 2020 och åren därefter fortsätter renoveringen och ombyggnaden av vissa regeringsbyggnader i Stockholm. Under 2020 kommer SFV också att genomföra ett förvärv av Fysikhuset i Stockholm genom att myndigheten nyttjar statens köpoption när det gäller det bolag som äger fastigheten Kattrumpstullen 1.
Låneram för Statens fastighetsverk
Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Enligt regeringen bör låneramen, med hänsyn till tidigare upplåning och det behov som brukarna har angett, ligga kvar på samma nivå som föregående år. Regeringen föreslår att den ska bemyndigas att för 2020 besluta att SFV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15,2 miljarder kronor.
Anslaget 1:10 Bidragsfastigheter
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 274 000 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för underhåll av och löpande driftsunderskott för de bidragsfastigheter som SFV förvaltar. Det får också användas för utgifter för insatser för att utveckla bidragsfastigheter.
För att kunna genomföra akuta åtgärder i myndighetens parkförvaltning och åtgärder på vissa fastigheters murverk föreslår regeringen att anslaget ökas med 4 respektive 5 miljoner kronor 2020. Samtidigt innebär tidigare föreslagna och aviserade anslagsförändringar att anslaget föreslås minska med 4 miljoner kronor 2020.
Beställningsbemyndigande för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter
Vården och underhållet av de statliga fastigheter som utgör en del av det svenska kulturarvet förutsätter att fleråriga ekonomiska åtaganden kan göras. Regeringen föreslår därför att den bemyndigas att för 2020 för anslaget 1:10 Bidragsfastigheter ingå avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor 2021.
Investeringsplan för Fortifikationsverket 2020–2022
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som en riktlinje för FortV:s investeringar enligt tabell 2.
Låneram för Fortifikationsverket
Den redovisade planen för investeringar bygger på de investeringsbehov som har angetts av brukarna. Med hänsyn till tidigare upplåning och de behov som brukarna har angett bör låneramen utökas med 3,5 miljarder kronor, anger regeringen. Därmed föreslår regeringen att den bemyndigas att för 2020 besluta att FortV får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 miljarder kronor.
Tabell 2 Investeringsplan för Fortifikationsverket 2019–2022
Miljoner kronor
|
|
Prognos 2019 |
Budget 2020 |
Beräknat 2021 |
Beräknat 2022 |
|
Anskaffning och utveckling av nya investeringar |
|
|
|
|
|
Byggnader och markanläggningar |
1 073 |
1 296 |
1 881 |
1 687 |
|
Mark |
267 |
441 |
105 |
100 |
|
Försvarsanläggningar |
465 |
871 |
724 |
327 |
|
Flygfält |
167 |
316 |
53 |
24 |
|
S:a utgifter för anskaffning och utveckling |
1 972 |
2 924 |
2 763 |
2 138 |
|
Varav investeringar av anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
1 972 |
2 924 |
2 763 |
2 138 |
|
S:a varav investeringar i anläggningstillgångar |
1 972 |
2 924 |
2 763 |
2 138 |
|
Finansiering |
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
1 772 |
2 824 |
2 663 |
2 038 |
|
Övrig finansiering |
200 |
100 |
100 |
100 |
|
S:a finansiering av anskaffning och utveckling |
1 972 |
2 924 |
2 763 |
2 138 |
|
Vidmakthållande av befintliga investeringar |
|
|
|
|
|
Byggnader och markanläggningar |
876 |
1 051 |
828 |
735 |
|
Försvarsanläggningar |
166 |
316 |
295 |
285 |
|
Flygfält |
1 |
35 |
10 |
10 |
|
S:a utgifter för vidmakthållande |
1 043 |
1 402 |
1 133 |
1 030 |
|
Varav investeringar av anläggningstillgångar |
|
|
|
|
|
Byggnader, mark och annan fast egendom |
773 |
1 132 |
863 |
760 |
|
S:a varav investeringar i anläggningstillgångar |
773 |
1 132 |
863 |
760 |
|
Finansiering |
|
|
|
|
|
Övrig kreditram (lån i Riksgäldskontoret) |
683 |
932 |
633 |
530 |
|
Övrig finansiering |
360 |
470 |
500 |
500 |
|
S:a finansiering av vidmakthållande |
1 043 |
1 402 |
1 133 |
1 030 |
|
Totala utgifter för nyanskaffning, utveckling och vidmakthållande av investeringar |
3 015 |
4 326 |
3 896 |
3 168 |
|
Totalt varav investeringar i anläggningstillgångar |
2 745 |
4 056 |
3 626 |
2 898 |
Källa: Budgetpropositionen för 2020.
Digitalisering och it inom offentlig förvaltning
Inom området digitalisering och it inom offentlig förvaltning finns Myndigheten för digital förvaltning (Digg), vars verksamhet helt finansieras med anslag.
Regeringens mål för digitaliseringen av den offentliga förvaltningen är en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stöder innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten. Målen förtydligar och preciserar delar av det förvaltningspolitiska målet som riksdagen har beslutat om. Vidare har regeringen bedömt att digitala lösningar ska vara förstahandsval i den offentliga förvaltningens verksamhet och i kontakter med privatpersoner och företag. Samtidigt ska skyddet av säkerhetskänslig verksamhet, informationssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten säkerställas. Med detta i beaktande ska det vara enkelt att digitalt komma i kontakt med det offentliga Sverige och uppgifter ska om möjligt bara behöva lämnas en gång. Den offentliga förvaltningen ska vara effektiv och samarbeta. Den ska återanvända information, uppgifter och gemensamma lösningar när det är möjligt och lämpligt. Den offentliga förvaltningen ska vidare verka för öppenhet, innovation och delaktighet i digitala lösningar (prop. 2017/18:1 utg.omr. 2 avsnitt 6.2).
I propositionen redovisar regeringen resultat inom området i förhållande till de mål man beslutat om (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 7.2).
Det anslag som regeringen redovisar under rubriken Digitalisering och it inom offentlig förvaltning är
– anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning.
Anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 177 476 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för myndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för styrning, samordning och uppföljning av digitaliseringens av den offentliga förvaltningen samt för den förvaltningsgemensamma digitala infrastrukturen och andra förvaltningsgemensamma tjänster och funktioner.
Med anledning av att Myndigheten för digital förvaltning tagit över ansvaret för webbriktlinjer för den offentliga sektorn föreslår regeringen att anslaget ökas med 2 miljoner kronor 2020. Anslaget föreslås också öka med ca 13 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag, samtidigt som det föreslås minska med 15 miljoner kronor till följd av att de medel som tidigare beräknats för arbetet med nationell digital infrastruktur delvis minskas.
Statistik
Inom området statistik finns Statistiska centralbyrån (SCB), vars verksamhet finansieras både med anslag och avgifter. Av verksamheten 2018 finansierades drygt 52 procent av anslag och 46 procent av avgifter från främst uppdragsfinansierad verksamhet.
Regeringens mål för området är att producera statistik av god kvalitet som är tillgänglig för användarna. Kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska, statistikproduktionen ska vara effektiv och samordningen av statistiken ska utvecklas.
I propositionen redovisar regeringen resultat för myndigheten i förhållande till de mål man beslutat (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 8.2).
Det anslag som regeringen redovisar under rubriken Statistik är
– anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån.
Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 583 629 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för Statistiska centralbyråns förvaltningsutgifter.
Regeringen bedömer att SCB bör ha det samlade ansvaret för officiell statistik inom folkbildningen och därför föreslår man att anslaget ökas med 500 000 kronor 2020. För att finansiera en ökning av anslaget till Allmänna reklamationsnämnden inom utgiftsområde 18 föreslår regeringen att anslaget till SCB minskas med 2 miljoner kronor 2020.
I propositionen redovisas en tabell (tabell 8.4) med budget för avgiftsbelagd verksamhet. Enligt tabellen beräknas ett negativt resultat på ca 3 miljoner kronor 2020. Det ackumulerade resultatet för verksamheten beräknas till ett överskott på ca 17 miljoner kronor.
Prognos- och uppföljningsverksamhet samt god redovisningssed
Verksamheten inom området prognos- och uppföljningsverksamhet samt god redovisningssed är i huvudsak anslagsfinansierad och bedrivs av Finanspolitiska rådet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket och Bokföringsnämnden.
Regeringens mål för prognos- och uppföljningsverksamheten är att åstadkomma tillförlitliga och väldokumenterade prognoser och analyser samt uppföljningar av den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. Regeringens mål för god redovisningssed är att Bokföringsnämnden ska utveckla god redovisningssed, förbättra standarder och verka för att regelverket ska vara enkelt och anpassat för dem som upprättar och använder redovisningen.
I propositionen redovisar regeringen resultat för respektive myndighet inom området i förhållande till de mål man beslutat (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 9.3).
De anslag som regeringen redovisar under rubriken Prognos- och uppföljningsverksamhet samt god redovisningssed är
– anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet
– anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet
– anslaget 1:8 Ekonomistyrningsverket
– anslaget 1:13 Bokföringsnämnden.
Anslaget 1:6 Finanspolitiska rådet
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 10 396 000 kronor 2020. Anslaget får användas för Finanspolitiska rådets förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.
Anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 66 295 000 kronor 2020. Anslaget får användas för Konjunkturinstitutets förvaltningsutgifter. Förutom att anslaget föreslås ökas med pris- och löneomräkning föreslås också att det minskas med ca 1 miljon kronor 2020.
Anslaget 1:6 Ekonomistyrningsverket
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 175 469 000 kronor 2020. Anslaget får användas för Ekonomistyrningsverkets förvaltningsutgifter och för verksamhetsstöd för den statliga budgetprocessen.
För att stärka Ekonomistyrningsverkets förmåga att genomföra uppdrag, analysera myndigheter och verksamheter samt lämna förslag till effektiviseringar i staten inom myndighetens ansvarsområde föreslår regeringen att anslaget ökas med 3 miljoner kronor 2020. Regeringen föreslår också en minskning av anslaget med ca 1,3 miljoner kronor 2020.
I propositionen redovisas en tabell (tabell 9.8) med budget för myndighetens uppdragsverksamhet, som avser områdena ekonomisk styrning och tjänsteexport. Enligt tabellen beräknas resultatet till 0 kronor 2020. Det ackumulerade resultatet för verksamheten beräknas till ett överskott på 464 miljoner kronor varav 331 miljoner kronor avser tjänsteexport.
Anslaget 1:6 Bokföringsnämnden
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 10 667 000 kronor för 2020. Anslaget får användas för Bokföringsnämndens förvaltningsutgifter. Anslaget föreslås endast ökas till följd av pris- och löneomräkning.
Offentlig upphandling
Inom området offentlig upphandling finns Upphandlingsmyndigheten (UHM), vars verksamhet helt finansieras med anslag.
Regeringens mål är att den offentliga upphandlingen ska vara effektiv, rättssäker och ta tillvara konkurrensen på marknaden, samtidigt som innovativa lösningar främjas samt miljöhänsyn och sociala hänsyn beaktas. Utifrån detta mål har regeringen i den nationella upphandlingsstrategin (Fi2016/00833) beslutat om sju inriktningsmål.
I propositionen redovisar regeringen resultat inom området i förhållande till de mål man beslutat (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2 avsnitt 10.2).
Det anslag som regeringen redovisar under rubriken Offentlig upphandling är
– anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten.
Anslaget 1:17 Upphandlingsmyndigheten
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 94 419 000 kronor 2020. Anslaget får användas för Upphandlingsmyndighetens förvaltningsutgifter.
Regeringen föreslår att myndighetens anslag minskas med ca 2 miljoner kronor till följd av att tidigare beslutade satsningar på arbete med s.k. sociala utfallskontrakt avslutas 2020.
Motionerna
Moderaterna
I kommittémotion 2019/20:3313 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2. Sammantaget föreslår motionärerna 28,3 miljoner mindre i anslag inom utgiftsområdet för 2020 jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna avvisar regeringens förslag till ökning av anslaget till Finansinspektionen med 10 miljoner kronor till förmån för ett eget förslag om att öka anslaget till myndigheten på 10 miljoner kronor i syfte att stärka arbetet mot penningtvätt. Till följd av att Moderaterna föreslår en generell effektivisering på myndigheter genom att reducera pris- och löneomräkningen med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer föreslår motionärerna att anslagen till Statskontoret, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning sänks med sammanlagt 28,3 miljoner kronor 2020.
Sverigedemokraterna
I kommittémotion 2019/20:2634 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2. Sammantaget föreslår motionärerna 228 miljoner mindre i anslag inom utgiftsområdet för 2020 jämfört med regeringens förslag. Beloppet är en konsekvens av reformer som Sverigedemokraterna föreslår i andra delar av sitt budgetalternativ och som påverkar lönekostnaderna i staten.
Vänsterpartiet
I partimotion 2019/20:3015 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2. Sammantaget föreslår motionärerna 10 miljoner mer i anslag inom utgiftsområdet för 2020 jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna föreslår att insatserna mot penningtvätt ska stärkas och att anslaget till Finansinspektionen ökas med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2020. En indirekt effekt av att Vänsterpartiet i en annan del av sitt budgetalternativ har framfört förslag om att införa en skatt på konstgödsel är att lönekostnaderna i staten minskar. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 10 miljoner kronor 2020 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2 i stället för på samtliga berörda anslag i statens budget.
Kristdemokraterna
I kommittémotion 2019/20:2223 av Jakob Forssmed m.fl. (KD) yrkande 1 föreslås att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 2 enligt vad som framgår av bilaga 2.
Motionärerna föreslår att insatserna mot penningtvätt ska stärkas och att anslaget till Finansinspektionen ökas med 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2020. Vidare vill motionärerna att det öppnas sju nya servicekontor utöver de 27 som regeringen aviserat. De sju kontoren bör placeras i Pajala, Arjeplog, Åre, Särna, Årjäng, Emmaboda och Hörby. För att möjliggöra detta föreslår motionärerna att anslaget till Statens servicecenter ökas med 15 miljoner kronor 2020. Motionärerna föreslår också att anslaget till bidragsfastigheter minskas med 50 miljoner kronor 2020. Därmed avvisas regeringens satsning på energieffektiviseringar för bidragsfastigheter. En indirekt effekt av att Kristdemokraterna i en annan del av sitt budgetalternativ har framfört förslag om att sänka skatten på diesel som används i jordbruket är att lönekostnaderna i staten ökar. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 5 miljoner kronor 2020 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2 i stället för på samtliga berörda anslag i statens budget. Avslutningsvis bedömer motionärerna att det finns möjlighet att göra besparingar på myndigheternas lokalkostnader, särskilt för de myndigheter som är lokaliserade i Stockholms innerstad. Därför vill man reducera rikthyran från 2020 och framåt. Detta skapar enligt motionärerna både en besparing i statens budget och ökar drivkrafterna för myndigheterna att lokalisera sin verksamhet till andra delar av Stockholm eller andra delar av Sverige. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 32 miljoner kronor 2020 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2 i stället för på samtliga berörda anslag i statens budget.
Kompletterande information
Radiotjänst i Kiruna
Riksdagens beslut om statens budget för 2019 inom utgiftsområde 2 innebar bl.a. att anslaget till Statens servicecenter (SSC) ökades med 3,5 miljoner kronor för att det skulle vara möjligt att tillföra statliga ersättningsjobb när Radiotjänst lades ned. Enligt uppgifter från Finansdepartementet ligger den ökning av anslaget till SSC med 3,5 miljoner kronor som riksdagen beslutade om kvar även 2020. SSC har ännu inte etablerat delar av sin verksamhet i Kiruna, eftersom det fortfarande saknas kundunderlag för detta. Enligt departementet bereds ärendet för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2. Det innebär att utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till anslag, bemyndiganden om ekonomiska åtaganden och investeringsplaner, liksom stadgeändringen i Nordiska investeringsbanken. Utskottet välkomnar förslaget om att öka Finansinspektionens anslag i syfte att förstärka myndighetens arbete med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2020 föreslår att anslaget till länsstyrelserna (utg. omr. 1) ökas för att de bättre ska kunna utöva sin tillsyn enligt lagen (2017:630) om åtgärder för penningtvätt och finansiering av terrorism. Regeringens förslag om ett ökat anslag till Statens servicecenter för att förstärka den statliga närvaron i hela landet kommer enligt utskottet att bidra till att möjligheterna att bo och verka i hela landet förbättras. Utskottet avstyrker motionärernas förslag till statens budget för 2020 inom utgiftsområdet.
När det gäller regeringens styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten har utskottet vid flera tillfällen framhållit att även om det finns en skillnad i hur den verksamheten följs upp och prövas jämfört med anslagsfinansierad verksamhet får det inte gå ut över riksdagens beslut om anslag för bestämda ändamål (t.ex. 2015/16:FiU9). Underskott i avgiftsfinansierad verksamhet som i praktiken finansieras genom att anslag tas i anspråk kan enligt utskottet påverka möjligheten att uppnå ändamålet med anslaget, och oreglerade underskott i avgiftsfinansierad verksamhet innebär att det skapas behov av att finansiera dem med framtida medel. Mot bakgrund av detta har utskottet tidigare betonat att en sådan prioritering behöver vara transparent. Därför ser utskottet positivt på att regeringen i budgetpropositionen för 2020 utvecklat redovisningen av myndigheternas avgiftsfinansierade verksamhet. I de tabeller där den avgiftsfinansierade verksamheten redovisas finns nu också en kolumn där det ackumulerade resultatet framgår, vilket gör det möjligt för riksdagen att sätta den avgiftsfinansierade verksamhetens resultat i förhållande till regeringens förslag till anslagsnivå. Till exempel kan utskottet notera att regeringen föreslår att Statens servicecenter anvisas ett anslag på 699 miljoner kronor 2020 och att det ackumulerade resultatet i myndighetens uppdragsverksamhet beräknas till ett underskott på ca 165 miljoner kronor.
Utskottet konstaterar att Riksrevisionen för 2018 har lämnat en revisionsberättelse med reservation för Kammarkollegiet. Anledningen är att riksdagens bemyndigande om ekonomiska åtaganden när det gäller ett anslag inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel har överskridits med 98 miljoner kronor. Utskottet noterar att överskridandet är ett resultat av de risker med brutna ansvarskedjor som riksrevisorerna under flera år påtalat i sin årliga rapport (t.ex. redog. 2019/20:RR5 s. 16). Den uppkomna situationen föranleder utskottet att betona allvaret i att överskrida riksdagens budgetbeslut. Utskottet välkomnar således den dialog som regeringen för tillsammans med Ekonomistyrningsverket och Kammarkollegiet för att förhindra att något liknande inträffar igen.
Avslutningsvis har utskottet noterat de kvalitetsbrister i datainsamlingen i Arbetskraftsundersökningen som SCB har identifierat och att myndigheten i mitten av november 2019 publicerade reviderad statistik för perioden juli 2018–september 2019. Enligt utskottet är tilliten till SCB:s statistik grundläggande eftersom statistiken myndigheten producerar används som grund för politiska beslut. Utskottet kan inte annat än instämma i regeringens mål för myndigheten som innebär att SCB ska producera statistik av god kvalitet samtidigt som statistikproduktionen ska vara effektiv.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om Agenda 2030. Utskottet hänvisar till regeringens pågående arbete med att genomföra och följa upp agendan.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (V).
Sammanfattning av propositionens redovisning om Agenda 2030
I budgetpropositionen (prop. 2019/20:1 utg.omr. 2) redovisar regeringen sitt arbete med att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling i Sverige. Det internationella arbetet för Agenda 2030 beskrivs vidare inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan och utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
Regeringen konstaterar att Agenda 2030-delegationen lämnade sitt slutbetänkande i mars 2019, och att delegationens förslag har remitterats till ett stort antal aktörer och nu bereds inom Regeringskansliet.
Av redovisningen i budgetpropositionen framgår att regeringen i juni 2018 beslutade om en nationell handlingsplan för Agenda 2030 som gäller fram t.o.m. 2020. I samband med detta beslut gav regeringen också i uppdrag till Statistiska centralbyrån (SCB) att varje år 2019–2021 ta fram statistik, indikatorer samt redovisa en statistisk lägesbild. I april 2019 lämnade SCB en delredovisning till regeringen som innehåller förslag på en nationell indikatorlista. Listan integrerar de globalt överenskomna indikatorerna med ett antal nationella indikatorer som tagits fram för att komplettera de globala indikatorerna och anpassa dessa till en svensk kontext. Ett nationellt uppföljningssystem för agendans genomförande är under uppbyggnad, där SCB samordnar utveckling och produktion av statistik och ska göra den allmänt tillgänglig.
Regeringen framhåller att Sverige ska vara ledande i att genomföra Agenda 2030, och att man avser att stärka samordningen och uppföljningen av genomförandet. Under 2020 avser regeringen att återkomma till riksdagen med en samlad inriktning för arbetet med att genomföra och följa upp agendan.
Enligt regeringen lägger handlingsplanen för arbetet med Agenda 2030 grunden för ett starkt och samstämmigt genomförande. Med ökad kraft avser regeringen att belysa och bättre ta till vara synergier för samstämmighet mellan olika politikområden i linje med Sveriges politik för global utveckling (PGU). Agenda 2030 ska genomföras nationellt i befintliga processer med utgångspunkt i de redan etablerade målsystemen.
Avslutningsvis anser regeringen att Sverige ska verka för att arbetet med Agenda 2030 tydligt integreras i alla relevanta internationella processer, samarbeten och överenskommelser.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) anförs att det bör tillsättas en återkommande utvärdering av Sveriges arbete med Agenda 2030. Enligt motionärerna bör en sådan utvärdering genomföras av en extern internationell part. Ett likalydande motionsyrkande framförs i kommittémotion 2018/19:1375 av Markus Wiechel m.fl. (SD). I motion 2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) anförs att en parlamentarisk kommitté bör ersätta Agenda 2030-delegationen och att den kommittén ska ta fram förslag på mål som riksdagen redan har antagit och som bidrar till att uppfylla Agenda 2030 kan göras styrande och möjliga att utvärdera (yrkande 1 och 2). I samma motion anförs att en bilaga bör tas fram till regeringens årliga förslag till statens budget med fokus på att följa upp hur Agenda 2030 genomförs (yrkande 3).
I kommittémotion 2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V), anförs att Sverige bör föregå med gott exempel och lyfta hbtq-frågorna inom ramen för det nationella svenska arbetet med att genomföra Agenda 2030. Enligt motionärerna bör Sverige inkludera hbtq-frågorna i sitt genomförande av Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringen under 2020 avser att återkomma till riksdagen med en samlad inriktning för arbetet med att genomföra och följa upp Agenda 2030. Ett nationellt uppföljningssystem för genomförandet är också under uppbyggnad där SCB samordnar utveckling och produktion av statistik. Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2020 (utg. omr. 1) anger att mänskliga rättigheter är en av de frågor som ska genomsyra Agenda 2030. Regeringens arbete för att främja hbtq-personers rättigheter redovisas främst under utgiftsområde 13. Det övergripande målet för den nationella strategin för lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck ligger till grund för arbetet med att stärka homo- och bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. Mot bakgrund av detta och att utskottet inte vill föregripa regeringens arbete med en samlad inriktning för att genomföra och följa upp Agenda 2030 avstyrks de här aktuella motionsyrkandena.
|
1. |
av Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2018/19:1375 av Markus Wiechel m.fl. (SD) och
2019/20:747 av Markus Wiechel m.fl. (SD) samt
avslår motionerna
2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 3.
Ställningstagande
FN:s generalförsamling antog 2015 en resolution som innehåller en agenda för långsiktigt hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling kopplat till fattigdomsbekämpning (Agenda 2030). Som en del i Sveriges genomförande av agendan tillsatte regeringen 2016 en delegation med uppgift att stödja och stimulera arbetet. Delegationen var tänkt att arbeta fristående från regeringen och slutredovisade sitt arbete i mars 2019. Vi anser att det utöver arbetet i delegationen bör tillsättas en internationell extern utvärdering av Sveriges politik för global utveckling för att se över det svenska arbetet med Agenda 2030. Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
av Ulla Andersson (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3356 av Yasmine Posio m.fl. (V) yrkande 3 och
avslår motionerna
2018/19:1375 av Markus Wiechel m.fl. (SD),
2018/19:2738 av Annica Hjerling m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och
2019/20:747 av Markus Wiechel m.fl. (SD).
Ställningstagande
De globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 nämner inte hbtq-personers rättigheter uttryckligen, men flera av delmålen öppnar för insatser när det gäller hbtq-frågorna. Det finns en tydlig koppling mellan flera av målen och hbtq-frågor. Till exempel kommer det inte att vara möjligt att uppnå målet om god hälsa och välbefinnande i världen så länge hbtq-personer på många håll saknar tillgång till adekvat vård och har obefintligt demokratiskt utrymme, eller att utrota fattigdom i världen så länge man inte bekämpar diskriminering av hbtq-personer på arbetsmarknaden. Jag anser att Sverige bör föregå med gott exempel och lyfta hbtq-frågorna inom ramen för det nationella svenska arbetet med att genomföra Agenda 2030, och jag konstaterar att hbtq-personer visserligen nämns i regeringens handlingsplan för Agenda 2030 för 2018–2020 men att de skulle kunna inkluderas i fler områden. Därför bör Sverige inkludera hbtq-frågorna i sitt genomförande av Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter. Vad som anförts ovan bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
1. |
|
|
|
Edward Riedl (M), Jan Ericson (M), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M) anför: |
I motionen Återupprätta samhällskontraktet – en budget för Sverige (mot. 2019/20:3060) presenteras Moderaternas budgetförslag och riktlinjer för den ekonomiska politiken.
När samhällskontraktet hotas av utbredd otrygghet och bristande välfärd, när Sverige tillryggalagt den starka konjunkturen och ändå på många sätt står sämre rustat än när vi gick in i den, när svenska folket inte upplever att de får valuta för sina skattepengar – då krävs kloka prioriteringar. I Moderaternas budgetmotion prioriteras därför det som är viktigast för Sverige.
Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet genom betydande ökningar av de generella statsbidragen till välfärden och den största trygghetssatsningen i modern tid, samtidigt som försvaret stärks. Det handlar om att förbättra sammanhållningen mellan både stad och land och över generationer. I Moderaternas budgetmotion sänks skatten på bensin och diesel med 1 krona från årsskiftet samtidigt som skatten för pensionärer sänks dubbelt så mycket och för dubbelt så många som i regeringens budgetproposition. Det handlar inte minst också om hur Sverige ska få fler jobb och högre tillväxt. Det behöver löna sig bättre att jobba. I Moderaternas budgetmotion tas ett stort grepp om bidragen och skatten på arbete sänks i alla inkomstgrupper. Sveriges tillväxt är beroende av en trygg elförsörjning. Dessutom är elektrifieringen central i vår klimatomställning. I Moderaternas budgetmotion föreslås ett omfattande elektrifieringspaket med satsningar på bl.a. fjärde generationens kärnkraft. Alla ungdomar ska kunna möta framtiden med rätt kunskaper. I vår budgetmotion utökas därför också undervisningstiden i skolan. Det är reformer som skulle ta tag i Sveriges största problem.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Moderaternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Moderaternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:3060. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2 läggs fram i motion 2019/20:3313.
Moderaternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att vi liksom regeringen vill öka anslaget till Finansinspektionen med 10 miljoner kronor. Följande anslag minskas också till följd av att vi vill att pris- och löneomräkningen reduceras med 50 procent för att finansiera andra prioriterade reformer: Statskontoret, Kammarkollegiet, Konjunkturinstitutet, Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen, Riksgäldskontoret, Statens servicecenter, Upphandlingsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning.
|
2. |
|
|
|
Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD) och Charlotte Quensel (SD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2682. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2 läggs fram i motion 2019/20:2634.
Vi har inga förslag till ändringar av myndigheternas anslag inom utgiftsområde 2. Som en konsekvens av förslag vi fört fram i vårt budgetalternativ (t.ex. att införa ett avdrag för den allmänna löneavgiften, avskaffa kemikalieskatten, avskaffa bonus–malus, höja mineralersättningen och höja fastighetsskatten för vindkraftverk) redovisar vi i utgiftsområdesmotionen för utgiftsområde 2 samlat på ett anslag lägre lönekostnader för staten med 228 miljoner kronor 2020.
|
3. |
|
|
|
Ulla Andersson (V) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2019 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 17 390 191 000 kronor 2020 (bet. 2019/20:FiU1, rskr. 59). Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 2. Vänsterpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2915. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2 läggs fram i Vänsterpartiets partimotion 2019/20:3015.
Vänsterpartiets budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att resurserna till Finansinspektionen förstärks för att stärka insatserna mot penningtvätt. Som en konsekvens av förslaget om att införa en skatt på konstgödsel redovisas i utgiftsområdesmotionen för utgiftsområde 2 samlat på ett anslag lägre lönekostnader för staten med 10 miljoner kronor 2020.
|
4. |
|
|
|
Jakob Forssmed (KD) anför: |
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 2. Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:3341. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 2. Motionen behandlas i betänkande 2019/20:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet. Förslaget till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 2 läggs fram i motion 2019/20:2223.
Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 2 innebär att resurserna till Finansinspektionen förstärks för att stärka insatserna mot penningtvätt. För att kunna öppna sju nya servicekontor utöver de 27 som regeringen aviserat förstärks anslaget till Statens servicecenter. Regeringens satsning på energieffektiviseringar för s.k. bidragsfastigheter avvisas, vilket innebär en besparing på 50 miljoner kronor 2020. Som en konsekvens av förslaget om att sänka skatten på diesel som används i jordbruket redovisas i utgiftsområdesmotionen för utgiftsområde 2 samlat på ett anslag ökade lönekostnader för staten med 5 miljoner kronor 2020. Avslutningsvis finns det möjlighet att göra besparingar på myndigheternas lokalkostnader, särskilt för de myndigheter som är lokaliserade i Stockholms innerstad. Genom att reducera rikthyran åstadkoms både en besparing i statens budget och ökade drivkrafter för myndigheterna att lokalisera sin verksamhet till andra delar av Stockholm eller andra delar av Sverige. Av redovisningstekniska skäl redovisas budgeteffekten på 32 miljoner kronor 2020 samlat på ett anslag inom utgiftsområde 2.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kreditram på högst 50 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 750 000 000 000 kronor för stabilitetsfonden (avsnitt 3.5.3).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kreditram på högst 100 000 000 000 kronor och en garantiram på högst 200 000 000 000 kronor för resolutionsreserven (avsnitt 3.5.3).
3.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 för anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter besluta om kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, vilket innebär att de totala kapitaltillskotten under 2016–2020 får uppgå till högst 1 110 000 000 kronor (avsnitt 3.5.4).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ställa ut statliga garantier för garantikapital i Nordiska investeringsbanken (NIB) som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 2 600 282 165 euro (avsnitt 3.5.5).
5.Riksdagen godkänner att Sveriges andel av kreditriskreserveringarna för NIB:s projektinvesteringslån (PIL) om 147 563 948 euro överförs till Sveriges inbetalda kapital (avsnitt 3.5.5).
6.Riksdagen godkänner att regeringen upphör med garantigivning till PIL och miljöinvesteringslån (avsnitt 3.5.5).
7.Riksdagen godkänner stadgeändringen som innebär att NIB:s guvernörsstyrelse beslutar om principer för bankens kapital- och likviditetshantering (avsnitt 3.5.5).
8.Riksdagen godkänner stadgeändringen som innebär att sammansättningen av NIB:s kontrollkommitté ändras (avsnitt 3.5.5).
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i samband med inrättande av nya myndigheter som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2).
10.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Kammarkollegiets behov av likviditet i det statliga försäkringssystemet som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 4.6.2).
11.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Statens tjänstepensionsverks behov av likviditet i pensionshanteringen som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 100 000 000 kronor (avsnitt 5.3.2).
12.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som en riktlinje för Statens fastighetsverks investeringar (avsnitt 6.5.1).
13.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 15 200 000 000 kronor (avsnitt 6.5.1).
14.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2020–2022 som en riktlinje för Fortifikationsverkets investeringar (avsnitt 6.5.3).
15.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och markanläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 18 000 000 000 kronor (avsnitt 6.5.3).
16.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2020 under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt tabell 1.1.
17.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en återkommande internationell extern utvärdering av Sveriges politik för global utveckling för att se över det svenska arbetet med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en parlamentarisk kommitté bör ersätta Agenda 2030-delegationen då den avslutar sitt arbete i mars 2019, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommittén ska ta fram förslag på hur av riksdagen antagna mål som bidrar till att uppfylla Agenda 2030 kan göras styrande och möjliga att utvärdera och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bilaga bör tas fram till den årliga statsbudgeten med fokus på uppföljning av genomförandet av Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en återkommande internationell extern utvärdering av Sveriges politik för global utveckling för att se över det svenska arbetet med Agenda 2030 och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör inkludera hbtq-frågorna i sitt genomförande av Agenda 2030 och i sina framstegsrapporter och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
förslag |
M |
SD |
V |
KD |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1:1 |
Statskontoret |
100 183 |
−741 |
|
|
|
|
1:2 |
Kammarkollegiet |
71 185 |
−570 |
|
|
|
|
1:3 |
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter |
17 550 |
|
|
|
|
|
1:4 |
Arbetsgivarpolitiska frågor |
2 443 |
|
|
|
|
|
1:5 |
Statliga tjänstepensioner m.m. |
13 895 000 |
|
|
|
|
|
1:6 |
Finanspolitiska rådet |
10 396 |
|
|
|
|
|
1:7 |
Konjunkturinstitutet |
66 295 |
−1 124 |
|
|
|
|
1:8 |
Ekonomistyrningsverket |
175 469 |
−3 716 |
|
|
|
|
1:9 |
Statistiska centralbyrån |
583 629 |
−8 652 |
|
|
|
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
274 000 |
|
|
|
−50 000 |
|
1:11 |
Finansinspektionen |
623 253 |
−4 805 |
|
+20 000 |
+20 000 |
|
1:12 |
Riksgäldskontoret |
319 204 |
−2 589 |
|
|
|
|
1:13 |
Bokföringsnämnden |
10 667 |
|
|
|
|
|
1:14 |
Vissa garanti- och medlemsavgifter |
240 520 |
|
|
|
|
|
1:15 |
Statens servicecenter |
698 581 |
−4 469 |
|
|
+15 000 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
29 921 |
|
|
|
|
|
1:17 |
Upphandlingsmyndigheten |
94 419 |
−749 |
|
|
|
|
1:18 |
Myndigheten för digital förvaltning |
177 476 |
−895 |
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Lönekostnader i staten |
|
|
−228 000 |
−10 000 |
+5 000 |
|
99:2 |
Reducerad rikthyra myndigheter i Stockholm |
|
|
|
|
−32 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
17 390 191 |
−28 307 |
−228 000 |
+10 000 |
−42 000 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden.
Beställningsbemyndiganden för 2020 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finans-förvaltning
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
|
|
|
|
||
|
1:10 |
Bidragsfastigheter |
100 000 |
2021 |
|
1:16 |
Finansmarknadsforskning |
30 000 |
2021–2023 |
[1] Alkoholsortimentsnämnden, Fideikommissnämnden, Nämnden för styrelserepresentationsfrågor, Skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor, Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, Statens skaderegleringsnämnd och Statens överklagandenämnd.
[2] Offentliga sektorns särskilda nämnd, Statens ansvarsnämnd och Statens tjänstepensions- och grupplivnämnd inklusive Skiljenämnden för grupplivfrågor.