|
Finansutskottets betänkande
|
Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Sammanfattning
Utskottet anser att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen och återkomma till riksdagen i den frågan.
Bland lagförslagen återfinns förslag till ändringar i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (härefter penning-tvättslagen). Denna lag är också föremål för ändringsförslag i regeringens proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag, som behandlas av finansutskottet i betänkande 2019/20:FiU12 och som riksdagen ska besluta om under hösten 2019. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen föreslår utskottet en ändring i 1 kap. 2 § penningtvättslagen. Utskottets förslag, som är av redaktionell karaktär, framgår av bilaga 3.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:150 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,
2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
3. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
4. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
7. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
8. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),
9. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
10. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
11. lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
12. lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism med den ändringen att 1 kap. 2 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
13. lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän,
14. lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:150 punkterna 1–14.
Stockholm den 12 november 2019
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Björn Wiechel (S) och Sofia Westergren (M).
Ärendet och dess beredning
I proposition 2018/19:150 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår regeringen hur 2018 års ändringsdirektiv till det fjärde penningtvättsdirektivet[1] (härefter femte penningtvättsdirektivet) ska genom-föras i svensk rätt. Medlemsstaterna ska införliva direktivet i nationell lagstiftning senast den 10 januari 2020.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag och synpunkter.
Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.
I avsnitt 3 i propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. Den 24 juli 2019 antog Europeiska kommissionen ett paket för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet utgör startpunkten för ytterligare förbättringar i verk-ställandet och genomförandet av befintlig lagstiftning och för eventuella framtida lagstiftningsmässiga och institutionella reformer. Statssekreterare Ulf Holm överlade med utskottet i oktober 2019 om kommissionens paket för bekämpning av penningtvätt. I sammanhanget lämnade statssekreteraren även viss information mot bakgrund av finansutskottets initiativ 2018/19:FiU42 En utredning om åtgärder för att stärka arbetet mot penningtvätt som beslutades av riksdagen i juni 2019.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslår regeringen hur det femte penningtvättsdirektivet ska genomföras i svensk rätt. Direktivet är en del av en åtgärdsplan för att stärka kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism som kommissionen antagit efter avslöjandena i Panamadokumenten i april 2016. Direktivet syftar till att förbättra det unionsrättsliga regelverket särskilt med tanke på den ökade användningen av nya tekniska tjänster och risker kopplade till virtuella valutor. Direktivet reglerar t.ex. virtuella valutor och förbetalda kort, och fler aktörer än tidigare omfattas av begreppet verksamhetsutövare. Finans-underrättelseenheter kommer att få större tillgång till uppgifter, och samarbetet mellan tillsynsmyndigheter ska förbättras. Direktivet innehåller även skärpta åtgärder som ska vidtas när en kund är etablerad i ett s.k. högrisktredjeland. Vidare ska skyddet för s.k. visselblåsare stärkas.
Vissa delar i direktivet omfattas redan av svensk lag. De lagförslag som läggs fram i propositionen berör i huvudsak följande:
– Fler kategorier av företag och aktörer ska anses vara verksamhetsutövare enligt penningtvättslagstiftningen. Även den krets som verksamhets-utövare ska lämna uppgifter till utökas.
– Skärpta åtgärder för kundkännedom ska vidtas i förhållande till kunder i högrisktredjeländer. Utrymmet för att vidta förenklade åtgärder för kundkännedom vid transaktioner med virtuella valutor ska begränsas.
– Skyddet mot repressalier vid rapportering av misstänkt penningtvätt stärks framför allt vad gäller rätten till skadestånd.
– Finansinspektionen ska i större utsträckning samarbeta och utbyta information med utländska tillsynsmyndigheter.
Lagändringarna i propositionen föreslås i huvudsak träda i kraft den
1 januari 2020.
Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag som innebär att 2018 års ändringsdirektiv till det fjärde penningtvättsdirektivet genomförs i svensk rätt. Förslagen medför ändringar i ett flertal lagar på finansmarknadsområdet.
Utskottet anser att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelser av registerlagen och återkomma till riksdagen i den frågan.
Bland lagförslagen återfinns förslag till ändringar i penning-tvättslagen. Denna lag är också föremål för ändringsförslag i regeringens proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänste-pensionsföretag, som behandlas av finansutskottet i betänkande 2019/20:FiU12 och som riksdagen ska besluta om under hösten 2019. För att uppnå en lagteknisk samordning av förslagen föreslår utskottet en ändring i 1 kap. 2 § penningtvättslagen. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.
Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020.
Propositionen
Penningtvättslagen
Regeringen föreslår att fysiska och juridiska personer som driver yrkesmässig verksamhet som består i förvaltning av eller handel med virtuell valuta ska ansöka om registrering hos Finansinspektionen och anses som verksamhets-utövare enligt penningtvättslagen. Därmed kommer de att underkastas den tillsyn och de krav på bl.a. kontroll av personer i ledande position som följer av lagen (1996:1006) om valutaväxling. Vidare föreslås att fysiska och juridiska personer som driver yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk ska vara verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.
Listan över vilka som ska omfattas av tillsyn utökas alltså och framgår av penningtvättslagens 1 kap. 2 §.
Kundkännedom
Enligt penningtvättslagen ska en verksamhetsutövare vidta åtgärder för kundkännedom. Om kundkännedom inte uppnås får en affärsförbindelse inte etableras, och i vissa fall krävs att etablerade affärsförbindelser avslutas. Av detta följer att verksamhetsutövare inte kan tillhandahålla anonyma konton, motböcker eller värdefack. I penningtvättslagen finns i dag ett förbud mot att tillhandahålla anonyma konton eller motböcker. Regeringen föreslår att lagen kompletteras med ett uttryckligt förbud mot att tillhandahålla anonyma värdefack (2 kap. 6 § penningtvättslagen).
Penningtvättslagen är teknikneutral och utesluter inte att en verksamhets-utövare vid identifiering och kontroll av en kund använder sig av t.ex. elektronisk identifiering. Regeringen föreslår att det i penningtvättslagen uttryckligen ska framgå att de medel för identifikation som nämns i femte penningtvättsdirektivet kan användas för att kontrollera kundkännedom (3 kap. 7 § penningtvättslagen).
Verksamhetsutövare har ett stort ansvar att utreda sina kunder och deras ekonomiska intressen och åtaganden. De har en skyldighet att utreda en kunds verkliga huvudman eller huvudmän, och utredningen ska omfatta åtminstone en sökning i registret över verkliga huvudmän. Verksamhetsutövare kan göra denna sökning på egen hand. Det bör därför inte ställas krav på att verksamhetsutövaren ska kunna visa upp ett särskilt bevis eller registerutdrag över att en kontroll har gjorts. I stället ska verksamhetsutövaren kunna visa att kravet har uppfyllts. Regeringen vill att dessa skyldigheter ska framgå av penningtvättslagen (3 kap. 8 §). Åtgärder för kundkännedom ska vidtas inte bara gentemot nya kunder utan även gentemot befintliga kunder vid lämpliga tidpunkter, det kan t.ex. handla om en rättslig skyldighet att kontrollera en kund under löpande kalenderår enligt någon speciallag på området. Detta ska framgå av 3 kap. 13 § penningtvättslagen.
Direktivet skärper kraven på övervakning som verksamhetsutövare ska utöva avseende kunder i högrisktredjeländer. Kontrollen, som beskrivs i 3 kap. 17 § penningtvättslagen, ska avse pågående affärsförbindelser och enstaka transaktioner och omfatta inhämtande av
– ytterligare information om kunden och den verkliga huvudmannen
– ytterligare information om affärsförbindelsens eller den enstaka transaktionens syfte och art
– information om kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska situation samt om varifrån kundens eller den verkliga huvudmannens ekonomiska medel kommer
– godkännande från en behörig beslutsfattare att etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse.
Enligt det femte penningtvättsdirektivet ska de ovan angivna åtgärderna för kundkännedom alltid vidtas vid affärsförbindelser eller enstaka transaktioner med en kund i ett högrisktredjeland. Avsikten är att bestämmelserna ska tillämpas från kund till kund, inte från land till land. Om skärpta åtgärder för kundkännedom inte leder till nödvändig kännedom, får en betalning inte genomföras. Bestämmelsen om skärpta åtgärder för kundkännedom vid korrespondentförbindelser ska gälla när en förbindelse som innefattar en betalning etableras (3 kap. 18 § penningtvättslagen).
Tröskelvärdena i bestämmelsen om elektroniska pengar sänks. Förenklade åtgärder för kundkännedom ska få tillämpas endast om en betalnings-transaktion som initieras via internet eller genom något annat medel för distanskommunikation avser ett belopp som uppgår till motsvarande högst 50 euro. Det högsta belopp som får lagras på instrumentet sänks från 250 till 150 euro. Dessutom sänks den månatliga gränsen för betalningstransaktioner med instrumentet från 250 till 150 euro. Beloppsgränsen för när åtgärder för kundkännedom ska vidtas vid kontantinlösen eller kontantuttag sänks från 100 till 50 euro (3 kap. 31 § penningtvättslagen).
Enligt regeringens mening bör det också i fortsättningen vara möjligt att använda anonyma betalningsinstrument. Regeringen föreslår en bestämmelse i penningtvättslagen om att kreditinstitut och finansiella institut ska få ta emot betalning med ett anonymt betalningsinstrument som getts ut i ett land utanför EES endast om instrumentet uppfyller de krav som ställs för motsvarande instrument som getts ut inom EES (3 kap. 32 § penningtvättslagen).
Rapportering och skydd mot repressalier
Finanspolissektionen vid Polismyndigheten är finansunderrättelseenhet vid tillämpning av regelverket kring penningtvätt och finansiering av terrorism. På begäran av Finanspolissektionen ska t.ex. verksamhetsutövare utan dröjsmål lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om penningtvätt eller finansiering av terrorism. Uppgiftsskyldigheten i förhållande till Finanspolis-sektionen gäller direkt. Regeringen föreslår att även Säkerhetspolisen ska omfattas av uppgiftsskyldigheten och kunna begära uppgifter från t.ex. verksamhetsutövare om det behövs för att utreda finansiering av terrorism (4 kap. 6 § penningtvättslagen).
Bestämmelsen om rapporteringssystem ska – utöver anställda och uppdragstagare – omfatta andra som på liknande grund deltar i verksamheten. En verksamhetsutövare ska vara skyldig att ha de rutiner och vidta de åtgärder som behövs för att skydda dem som omfattas av bestämmelsen från hot, hämnd eller fientliga åtgärder till följd av att de gjort en anmälan om misstänkta överträdelser av bestämmelserna i penningtvättslagen eller i föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Verksamhetsutövare ska förbjudas att utsätta dessa personer för repressalier på grund av en sådan anmälan (6 kap. 4 § penningtvättslagen).
Regeringen föreslår att formuleringen om förbud mot repressalier i penningtvättslagen ska förtydligas på så sätt att förbudet även omfattar åtgärder som kan betraktas som hämnd. Detta ska uttryckligen anges i 6 kap. 4 a § penningtvättslagen.
Skadestånd
Regeringen föreslår ett nytt kapitel i penningtvättslagen som reglerar rätten till skadestånd i penningtvättsmål (6 a kap. penningtvättslagen). En verksamhets-utövare som bryter mot förbuden mot repressalier ska betala ersättning för den skada som uppkommer. Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet innebär. Ersättning som avser en förlust som uppkommit efter det att anställningen upphört får bestämmas till högst det belopp som anges i anställnings-skyddslagen. Om det är skäligt får skadeståndet sättas ned eller helt falla bort (6 a kap. 1 § penningtvättslagen). Om den som anser sig ha blivit utsatt för repressalier visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit utsatt för repressalier, är det verksamhetsutövaren som ska visa att repressalier inte har förekommit (6 a kap. 2 § penningtvättslagen).
Mål som gäller en anställd eller någon som fullgör praktik hos verksamhets-utövaren eller som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft, ska handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (arbetstvistlagen). Mål som gäller någon annan person ska prövas av allmän domstol och handläggas enligt rättegångsbalkens bestämmelser om rättegången i tvistemål där förlikning om saken är tillåten (6 a kap. 3 § penningtvättslagen). I mål som gäller en anställd eller någon som hos verksamhetsutövaren fullgör praktik eller utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft, ska bestämmelserna i medbestämmandelagen tillämpas när det gäller den tid inom vilken förhandling ska begäras eller talan väckas, och förlorad talerätt på grund av preskription (6 a kap. 4 § penningtvättslagen).
Sekretessfrågor
Sekretess gäller hos domstol för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett mål om skadestånd enligt penning-tvättslagen. I ett mål om skadestånd gäller sekretess för uppgifter om en enskilds affärs- och driftsförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider avsevärd skada om uppgiften röjs (36 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Mål om skadestånd enligt penningtvättslagen är av samma karaktär som mål om tillämpningen av diskrimineringslagen (2008:567) och lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden (visselblåsarlagen). Den nya sekretessbestämmelsen bör därför placeras i 36 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen.
Med det femte penningtvättsdirektivet införs detaljerade bestämmelser om samarbetet mellan myndigheter som har tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut och andra myndigheter som omfattas av tystnadsplikt. Medlemsstaterna ska se till att behöriga myndigheter som utövar tillsyn över kreditinstitut och finansiella institut vid tillämpningen av det direktivet i största möjliga utsträckning samarbetar med varandra. Tystnadsplikten får inte utgöra hinder för utbyte av information. En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter till en utländsk myndighet regleras i 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen. Utgångspunkten är att de svenska tillsynsmyndigheterna samarbetar och utbyter information med sina utländska motsvarigheter i den mån sekretess eller andra bestämmelser inte hindrar det. En prövning av om en uppgift omfattas av sekretess ska alltid göras i det enskilda fallet.
För att genomföra det femte penningtvättsdirektivet ska en skyldighet för Finansinspektionen att samarbeta och utbyta information införas i de rörelse-lagar på finansmarknadsområdet som inte redan innehåller en sådan skyldighet, t.ex. föreslås att lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter få en ny 19 a § där detta framgår.
När det gäller utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter i Sverige finns det sedan den 1 januari 2018 en samordningsfunktion placerad inom Polismyndigheten. Samordningsfunktionen leds av en stab på fyra personer. I samordningsfunktionen är 17 organisationer med ansvar för arbetet mot penningtvätt representerade. Samordningsfunktionen ska publicera nationella riskbedömningar vartannat år.
Registerlagen
Regeringen föreslår att lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän (härefter registerlagen) ska förtydligas i fråga om truster. Skyldigheterna att dokumentera, tillhandahålla och registrera uppgifter över verkliga huvudmän ska gälla såväl fysiska som juridiska personer som driver verksamhet som avser förvaltning av en trust. Eftersom en trust inte är en juridisk person enligt svensk rätt saknar den rättskapacitet, och en trust har därför inga skyldigheter enligt registerlagen. Skyldigheterna gäller i stället den som förvaltar trusten. För att registerlagen ska omfatta också den som har en ställning som är likvärdig med en förvaltare i en juridisk konstruktion som liknar en trust ska lagen omformuleras (2 kap. 7 § registerlagen).
Vidare ska tillämpningsområdet för registerlagen utvidgas så att det framgår att registerlagen ska vara tillämplig på utländska fysiska personer som driver verksamhet i Sverige som avser förvaltning av en trust (1 kap. 2 § registerlagen). Uppgifterna ska anmälas till registret över verkliga huvudmän senast fyra veckor från det att förvaltarens uppdrag inleds (2 kap. 3 och 7 §§ registerlagen).
Registerlagen innehåller i dag inte någon skyldighet för verkliga huvudmän i en juridisk person att tillhandahålla de uppgifter som behövs för att den juridiska personen ska kunna inhämta och förfoga över uppgifter om sitt verkliga huvudmannaskap. För att genomföra det femte penningtvätts-direktivet bör det dock införas en sådan skyldighet. Uppgiftsskyldigheten ska kompletteras med en möjlighet för den juridiska personen att vända sig till Bolagsverket för att begära att den verkliga huvudmannen i den juridiska personen ska föreläggas att tillhandahålla de aktuella uppgifterna, och vara skyldig att betala vite om detta inte görs (2 kap. 2 § och 3 kap. 7 § registerlagen).
Om ett föreläggande att rätta en uppgift eller lämna korrekt information inte följs ska Bolagsverket få besluta att uppgiften inte ska registreras eller att uppgiften ska tas bort från registret över verkliga huvudmän, samt förelägga den juridiska personen eller den som förvaltar en trust att lämna in en ny anmälan. Bolagsverkets beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol (3 kap. 9–10 §§ registerlagen).
Ikraftträdande
Femte penningtvättsdirektivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 10 januari 2020 och de nationella bestämmelser som genomför direktivet ska tillämpas fr.o.m. samma tidpunkt. Regeringen föreslår därför att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2020.
Reglerna om verkliga huvudmän i truster och om begränsningar för kreditinstitut och finansiella institut att ta emot betalning med ett anonymt betalningsinstrument som getts ut i ett land utanför EES i vissa fall ska dock tillämpas fr.o.m. den 10 mars 2020 respektive den 10 juli 2020. Lagändringarna i 3 kap. 32 § penningtvättslagen föreslås därför träda i kraft först den 1 juli 2020.
Konsekvenser
Regeringen gör bedömningen att endast ett begränsat antal företag kommer att omfattas av de nya kategorierna av verksamhetsutövare. Den administrativa bördan för dessa verksamhetsutövare kommer att öka markant. Den administrativa bördan för nuvarande verksamhetsutövare ökar i begränsad utsträckning. Förslagen har inga offentligfinansiella effekter. De eventuella merkostnader som förslagen kan medföra för myndigheter och domstolar ska hanteras inom befintliga ramar.
Förslaget till ökat skydd mot repressalier bedöms kunna bidra till förbättringar av den sunda konkurrensen mellan företagen, eftersom det kan antas att konkurrensskadliga missförhållanden avslöjas i något högre grad. Det innebär även i förlängningen att anställningstryggheten ökar, framför allt för arbetstagare som inte omfattas av anställningsskyddslagen.
Inom finanssektorn borde nya regler om utbyte och spridning av information påtagligt förbättra samarbetet bland tillsynsmyndigheter på området bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och stärka europeiska bankmyndighetens roll när det gäller att säkerställa att unionens regler följs och förbättra samarbetet i frågor med koppling till bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att riksdagen bör anta regeringens lagförslag som innebär att 2018 års ändringsdirektiv till det fjärde penningtvättsdirektivet genomförs i svensk rätt. Förslagen medför ändringar i ett flertal lagar på finansmarknads-området.
Vad gäller frågan om sanktioner mot juridiska eller fysiska personer som inte uppfyller vissa krav på uppgifter om verkligt huvudmannaskap enligt registerlagen, noterar utskottet att regeringen inte föreslår några andra möjligheter för Bolagsverket än den nuvarande ordningen att utdöma vite. Det förekommer att juridiska personer används endast som verktyg för att begå ekonomisk brottslighet, och i de fallen saknas normalt sett avsikt att betala ett eventuellt vite. Utskottet instämmer därför i Ekobrottsmyndighetens kritik att vite kan vara en otillräcklig sanktionsåtgärd för att komma till rätta med problemet. Utskottet anser att regeringen bör undersöka möjligheterna att införa ytterligare sanktioner vid överträdelser av registerlagen och återkomma till riksdagen i denna fråga.
För att uppnå en lagteknisk samordning med förslagen till ändringar i penningtvättslagen i regeringens proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag föreslår utskottet en ändring i 1 kap. 2 § penning-tvättslagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:150 Skärpta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.
10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.
12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.
13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.
14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution.
Bilaga 2
Bilaga 3
Ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism
|
Regeringens förslag |
Utskottets förslag |
1 kap.
2 §
Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver
1. bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
|
2. livförsäkringsrörelse, |
2. livförsäkringsrörelse, dock inte tjänstepensionsverksamhet enligt lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag, |
|
Lalala |
3. värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
4. verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller lagen
(2004:299) om inlåningsverksamhet,
5. försäkringsdistribution enligt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, bedriven av sådana försäkringsförmedlare som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § den lagen eller bedriver verksamhet enligt 3 kap. 1 § andra stycket 2 eller 3 § den lagen,
6. verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,
7. fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,
8. verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betaltjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,
9. verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut, dock inte om verksamheten uteslutande avser kontoinformationstjänster,
10. verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,
11. verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,
12. verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,
13. verksamhet som fastighetsmäklare med fullständig registrering enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666),
14. spelverksamhet som bedrivs med licens eller registrering enligt spellagen (2018:1138),
15. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,
15. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,
16. verksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000),
17. verksamhet som auktoriserad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,
18. yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster som inte omfattas av 17,
19. yrkesmässig rådgivning avseende skatter och avgifter (skatterådgivare),
20. verksamhet som advokat eller advokatbolag, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,
21. yrkesmässig verksamhet som annan oberoende jurist än den som avses i 20, till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § första stycket,
22. yrkesmässig verksamhet till den del verksamheten avser tjänster som anges i 4 § andra stycket och verksamhetsutövaren inte är en sådan person som avses i 17–21, eller
23. yrkesmässig verksamhet som avser förmedling, förvaring eller handel med konstverk, om det kan antas att det i verksamheten eller i en del av verksamheten genomförs eller kommer att genomföras transaktioner, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att ett utbetalt eller mottaget belopp uppgår till motsvarande 10 000 euro eller mer.
Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller bestämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.