Finansutskottets betänkande

2019/20:FiU13

 

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Förslaget innebär vissa nya och ändrade regler om pensionsstiftelser för att genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv. Direktivet är liksom det första tjänstepensionsdirektivet byggt på en princip om minimiharmonisering, dvs. medlemsstaterna har frihet att införa mer långtgående krav än vad som följer av direktivet.

Förslaget omfattar i huvudsak bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till de personer som omfattas av pensionsstiftelsernas verksamhet. Dessutom föreslås att en sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen utvidgas för att uppfylla direktivets krav på skydd för s.k. visselblåsare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2019.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:159 Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Utskottets överväganden

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:159 punkterna 1 och 2.

 

Stockholm den 7 november 2019

På finansutskottets vägnar

Fredrik Olovsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Gunilla Carlsson (S), Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Jan Ericson (M), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Jakob Forssmed (KD), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M) och Sofia Westergren (M).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

 

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:159 Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet. I propositionen föreslås vissa nya och ändrade regler om pensionsstiftelser i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., nedan tryggandelagen, för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, kallat andra tjänstepensionsdirektivet. Detta direktiv ersätter Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (första tjänstepensionsdirektivet), som är genomfört bl.a. i regler för pensionsstiftelser i tryggandelagen. Med tjänstepensionsinstitut avses i båda direktiven sådana institut som inte redan lyder under harmoniserade regler på EU-nivå och som förvaltar fonderade medel utifrån syftet att tillhandahålla tjänstepensionsförmåner. Propositionen innehåller också ett förslag om att utvidga en bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen. 

Liksom första tjänstepensionsdirektivet är andra tjänstepensionsdirektivet byggt på en princip om minimiharmonisering, dvs. medlemsstaterna har frihet att införa mer långtgående krav än vad som följer av direktivet.

I finansutskottets betänkande 2019/20:FiU12 behandlas proposition 2018/19:158 En ny reglering för tjänstepensionsföretag, som genomför andra tjänstepensionsdirektivet i de delar det avser tjänstepensionsföretag.

Den 5 juni 2014 höll finansutskottet en överläggning med finansmarknadsminister Peter Norman om andra tjänstepensionsdirektivet. 

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.

I ärendet har utskottet tagit emot en skrivelse (dnr. 444 - 2019/20).

Bakgrund

Det finns tre skattemässigt avdragsgilla former för att säkerställa – trygga – de utfästelser om tjänstepension som arbetsgivare gör: genom att betala in premier till en tjänstepensionsförsäkring, genom att arbetsgivaren skuldför sina pensionsåtaganden i den egna balansräkningen (s.k. kontotryggande) och genom att överföra medel till en pensionsstiftelse. En överföring till en pensionsstiftelse görs i förening med att åtagandet skuldförs i den egna balansräkningen.

Genom att medel för utfästa pensioner förvaltas i en stiftelse som är en egen juridisk person minskar beroendet av arbetsgivarens finansiella ställning. Pensionsstiftelsen utgör en säkerhet för arbetsgivarens pensionsutfästelse eftersom pensionsstiftelsens förmögenhet inte ingår i en eventuell konkurs hos arbetsgivaren. Därmed finns det ingen pensionsskuld hos pensionsstiftelsen, utan denna finns i stället hos arbetsgivaren.

På den svenska tjänstepensionsmarknaden förvaltas tillgångar till ett sammanlagt värde av ca 3 000 miljarder kronor, och ca 10 procent av dessa tillgångar förvaltas av en pensionsstiftelse. Det fanns totalt 1 512 pensionsstiftelser i maj 2019. De flesta pensionsstiftelser är små och avser t.ex. ledningspersoner i familjeföretag. Endast 78 pensionsstiftelser är registrerade som tjänstepensionsinstitut som omfattas av de bestämmelser i tryggandelagen som genomför första tjänstepensionsdirektivet.[1] Det handlar om sådana större pensionsstiftelser som tryggar pensionsutfästelser för minst 100 personer.

Andra tjänstepensionsdirektivet skulle ha varit genomfört i nationell lagstiftning senast den 13 januari 2019. Det övergripande syftet är detsamma som i första tjänstepensionsdirektivet, dvs. att tjänstepensionsinstitut ska ha möjlighet att bedriva verksamhet i andra medlemsstater, samtidigt som en hög skyddsnivå säkerställs när det gäller tjänstepensionerna. Syftet med andra tjänstepensionsdirektivet är att förbättra minimiskyddet och säkerställa en god företagsstyrning, att tillhandahålla information till de nuvarande och framtida pensionärerna och att skapa transparens och trygghet på tjänstepensionsområdet.

Utskottets överväganden

Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i tryggandelagen och offentlighets- och sekretesslagen. Förslaget innebär vissa nya och ändrade regler om pensionsstiftelser för att genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv. Lagförslaget omfattar i huvudsak bestämmelser om investeringar, företagsstyrning och information till de personer som omfattas av pensionsstiftelsernas verksamhet.

 

 

Propositionen

Direktivets tillämpningsområde

Pensionsstiftelser är tjänstepensionsinstitut som omfattas av andra tjänstepensionsdirektivet.

Pensionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till färre än 100 personer bör enligt regeringens bedömning, i de delar det tillåts enligt andra tjänstepensionsdirektivet, i huvudsak vara undantagna från de bestämmelser som följer av direktivet. Det bör enligt regeringen samtidigt vara möjligt för en sådan mindre stiftelse att välja att frivilligt omfattas av regelverket genom en anmälan till tillsynsmyndigheten.

Allmänna utgångspunkter

Enligt regeringen bör pensionsstiftelsernas särart beaktas vid genomförandet av andra tjänstepensionsdirektivet. Genomförandet bör inte ändra de grundläggande förutsättningarna för pensionsstiftelsernas verksamhet, utöver vad som krävs för genomförandet. Placeringsreglerna för pensionsstiftelser och bestämmelserna om företagsstyrning bör utformas så att de i möjligaste mån anpassas till de särskilda förutsättningar som gäller för pensionsstiftelsernas verksamhet. Bestämmelserna om information bör beakta pensionsstiftelsernas särart och samtidigt säkerställa att den som har sin pension tryggad i en pensionsstiftelse får samma information som den som har sin pension tryggad genom en tjänstepensionsförsäkring. Slutligen bör genomförandet av direktivet enligt regeringen inte heller förändra den roll som arbetsmarknadens parter spelar i fråga om tjänstepensioner.

Gränsöverskridande verksamhet

Regeringen föreslår att rätten att driva gränsöverskridande verksamhet förtydligas genom att andra tjänstepensionsdirektivets definition av gränsöverskridande verksamhet tas in i tryggandelagen. Det som är avgörande för om det är fråga om gränsöverskridande verksamhet är om en annan social- och arbetsmarknadslagstiftning ska tillämpas än den som gäller i hemmedlemsstaten. I tryggandelagen ska det även anges att en pensionsstiftelse får driva gränsöverskridande verksamhet om Finansinspektionen godkänner det. En pensionsstiftelse ska underrätta Finansinspektionen om den avser att driva gränsöverskridande verksamhet.

Solvensregler och principer för placeringar

Bestämmelserna i direktivet om bl.a. tekniska avsättningar, skuldtäckning och kapitalkrav är inte tillämpliga på pensionsstiftelser. Det beror på att en pensionsstiftelse till skillnad från ett försäkringsföretag inte står för några pensionsåtaganden. En pensionsstiftelse utgör en säkerhet för den pensionsutfästelse som en arbetsgivare gjort. Därmed finns det ingen pensionsskuld hos pensionsstiftelsen, utan denna finns i stället hos arbetsgivaren.

Enligt andra tjänstepensionsdirektivet ska tjänstepensionsinstitut investera sina tillgångar i enlighet med aktsamhetsprincipen. En nyhet är att tjänstepensionsinstituten inom ramen för aktsamhetsprincipen får ta hänsyn till långsiktiga miljöfaktorer, sociala faktorer och företagsstyrningsfaktorer (hållbarhetsfaktorer).

Enligt regeringens förslag ska tillgångarna i en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 16 personer till övervägande del placeras på reglerade marknader. Placeringar i finansiella instrument och andra tillgångar som inte är föremål för handel på en reglerad marknad, en MTF-plattform (multilateral handelsplattform) eller en OTF-plattform (organiserad handelsplattform) ska hållas på aktsamma nivåer. Vidare föreslås att det införs en uttrycklig bestämmelse i tryggandelagen om att en pensionsstiftelse ska få beakta hållbarhetsfaktorer i sina placeringsbeslut. Det ska alltså vara tillåtet att, inom ramen för aktsamhetsprincipen, ta hänsyn till hållbarhetsfaktorer utöver de rent ekonomiska faktorerna vid placeringsbeslut.

Företagsstyrning och skydd för visselblåsare

En nyhet i andra tjänstepensionsdirektivet är bestämmelserna om företagsstyrning.

Regeringen föreslår att bestämmelser som motsvarar direktivets grundläggande krav på företagsstyrningssystem införs i tryggandelagen. Det innebär att en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 16 personer ska ha ett företagsstyrningssystem som säkerställer att verksamheten styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Systemet ska vara utformat så att det står i proportion till verksamhetens art, omfattning och komplexitet. För en pensionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer ska företagsstyrningssystemet uppfylla vissa särskilt angivna krav på riskhanteringssystem, internkontrollsystem, centrala funktioner, styrdokument, placeringsriktlinjer, egen riskbedömning och uppdragsavtal.

För att uppfylla direktivets krav på skydd för s.k. visselblåsare föreslås vidare ett generellt sekretesskydd för personer som underrättar tillsynsmyndigheterna om allvarliga missförhållanden i en pensionsstiftelses verksamhet. Genom den föreslagna ändringen i offentlighets- och sekretesslagen får de som lämnar uppgifter om en pensionsstiftelse till tillsynsmyndigheten samma skydd som redan gäller inom finansmarknadsområdet.

Informationsbestämmelser

Andra tjänstepensionsdirektivet syftar till att höja miniminivån för den mängd information som lämnas till medlemmar och förmånstagare, dvs. i förhållande till första tjänstepensionsdirektivet.

Enligt regeringen bör dagens delade informationsansvar mellan en pensionsstiftelse och en arbetsgivare behållas. Samtidigt, för att uppfylla direktivets krav, föreslås att arbetsgivarens informationsansvar enligt tryggandelagen utvidgas till att även gälla information om villkoren för pensionerna och deras värdeutveckling. Vidare ska det enligt förslaget införas bestämmelser i tryggandelagen om bl.a. årliga pensionsbesked, information inför pensioneringen och information som ska lämnas till den som erbjuds ansluta sig till en pensionsförmån.

De föreslagna informationsbestämmelserna avser pensionsstiftelser som tryggar pensionsutfästelser för minst 100 personer.

Tillsyn

Enligt regeringens förslag ska Finansinspektionen utöva tillsyn över att pensionsstiftelserna förvaltas i enlighet med de bestämmelser i tryggandelagen som följer av andra tjänstepensionsdirektivet. Övrig tillsyn över pensionsstiftelserna ska utövas av den länsstyrelse som är tillsynsmyndighet i det län där arbetsgivaren har sin hemvist.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 december 2019.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.

 

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:159 Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av andra tjänstepensionsdirektivet:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


[1] Antalet registrerade pensionsstiftelser i maj 2019.