|
Civilutskottets betänkande
|
Byggnaders energiprestanda
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
I skrivelsen redogör regeringen för sin syn på systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Regeringen gör vidare bedömningen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till teknikneutrala val av hållbara, dvs. icke-fossilbränslebaserade, uppvärmningssystem, långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm samt en effektiv elanvändning i uppvärmningen och att reglerna ska beakta effektutmaningen.
Behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Byggnaders energiprestanda |
Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:152 till handlingarna.
Stockholm den 22 oktober 2019
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M), Maria Stockhaus (M), Lena Emilsson (S) och Inga-Lill Sjöblom (S).
I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.
Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
I skrivelsen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om skrivelsen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
Bakgrund
Skrivelsen bygger på den ramöverenskommelse om den svenska energipolitiken som slöts i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. I propositionen Energipolitikens inriktning (prop. 2017/18:228) föreslog regeringen nya övergripande energipolitiska mål och redovisade sin bedömning av energipolitikens inriktning. Näringsutskottet tillstyrkte regeringens förslag, och riksdagen följde utskottets förslag (bet. 2017/18:NU22, rskr. 2017/18:411). I propositionen behandlades inte frågan om bedömningen av systemgränsen för byggnaders energiprestanda. Denna fråga behandlas i stället i skrivelsen.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen anför regeringen att byggreglerna på ett kostnadseffektivt sätt ska bidra till långsiktigt energieffektiva byggnader med bra klimatskärm och en effektiv elanvändning i uppvärmningen och beakta effektutmaningen. Byggreglerna ska vara neutrala till valet av hållbara, dvs. icke-fossilbränslebaserade, uppvärmningssystem. Systemgränsen för byggnaders energiprestandakrav ska även i fortsättningen utgå från levererad energi uttryckt i primärenergi.
Vidare avser regeringen att ge Boverket och Statens energimyndighet (Energimyndigheten) i uppdrag att ta fram ett förslag om hur ett kompletterande krav som utgår ifrån byggnadens energibehov, dvs. använd energi, ska utformas med beaktande av samhällsekonomiska konsekvenser. Myndigheterna ska även ges i uppdrag att genomföra kontrollstationer för att följa upp och utvärdera kraven på byggnaders energiprestanda. Energiprestandakraven ska beräknas med viktningsfaktorer i stället för primärenergifaktorer men ska på samma sätt ta sikte på kostnadsoptimala nivåer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om en systemgräns för byggnaders energiprestanda och om att energikraven ska bidra till en effektiv styrning och vara teknikneutrala. Det har inte väckts någon motion med anledning av skrivelsen. Utskottet anser att riksdagen bör lägga skrivelsen till handlingarna.
Förteckning över behandlade förslag
Regeringens skrivelse 2018/19:152 Byggnaders energiprestanda.