|
Civilutskottets betänkande
|
Hushållningen med mark- och vattenområden
Utskottet föreslår att riksdagen avslår de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet. Motionsyrkandena handlar om bl.a. kartläggning av vattenresurser, särskilda frågor om tillståndsregleringen för vattenverksamheter, va-infrastruktur och vattenförvaltning.
I betänkandet finns fyra reservationer (C, KD) och ett särskilt yttrande (M, SD, C, V, KD, L).
Behandlade förslag
Cirka 80 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Kartläggning av vattenresurser
Särskilda frågor om tillståndsregleringen för vattenverksamheter
Va-infrastruktur och vattenförvaltning m.m.
1.Kartläggning av vattenresurser, punkt 1 (C)
2.Särskilda frågor om tillståndsregleringen för vattenverksamheter, punkt 2 (C)
3.Va-infrastruktur och vattenförvaltning m.m., punkt 3 (C)
4.Va-infrastruktur och vattenförvaltning m.m., punkt 3 (KD)
Motioner som bereds förenklat, punkt 4 (M, SD, C, V, KD, L)
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Kartläggning av vattenresurser |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 38 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22.
Reservation 1 (C)
|
2. |
Särskilda frågor om tillståndsregleringen för vattenverksamheter |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:403 av Solveig Zander (C),
2019/20:1482 av Lotta Olsson (M),
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.
Reservation 2 (C)
|
3. |
Va-infrastruktur och vattenförvaltning m.m. |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:181 av Ola Johansson (C) yrkande 1,
2019/20:365 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 33,
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 62 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 7, 8, 15 och 16.
Reservation 3 (C)
Reservation 4 (KD)
|
4. |
Motioner som bereds förenklat |
Riksdagen avslår motionerna
2019/20:181 av Ola Johansson (C) yrkande 2,
2019/20:218 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V),
2019/20:267 av Anders Åkesson och Lars Thomsson (båda C),
2019/20:413 av Solveig Zander (C),
2019/20:534 av Magnus Jacobsson (KD),
2019/20:601 av Runar Filper m.fl. (SD) yrkande 15,
2019/20:603 av Staffan Eklöf m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,
2019/20:604 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkande 27,
2019/20:608 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 34,
2019/20:611 av Mats Nordberg m.fl. (SD) yrkandena 14 och 16,
2019/20:665 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1–3,
2019/20:771 av Mikael Eskilandersson (SD),
2019/20:846 av Per-Arne Håkansson (S),
2019/20:858 av Mikael Strandman (SD) yrkande 1,
2019/20:1008 av Sten Bergheden (M),
2019/20:1011 av Anders Hansson m.fl. (M) yrkandena 1–3,
2019/20:1037 av Patrik Björck (S),
2019/20:1115 av Peter Persson (S),
2019/20:1442 av Johan Andersson m.fl. (S),
2019/20:1454 av Maria Stockhaus m.fl. (M),
2019/20:1511 av Emma Hult m.fl. (MP) yrkande 1,
2019/20:1586 av Angelika Bengtsson (SD),
2019/20:1619 av Elin Segerlind m.fl. (V) yrkande 1,
2019/20:1803 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 3,
2019/20:2043 av Saila Quicklund (M),
2019/20:2328 av Hans Ekström m.fl. (S),
2019/20:2542 av Cecilia Widegren (M) yrkande 4,
2019/20:2642 av Ann-Sofie Alm (M),
2019/20:2662 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 18,
2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3,
2019/20:2737 av Beatrice Ask m.fl. (M) yrkande 13,
2019/20:2747 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkande 10,
2019/20:2761 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkandena 43 och 44,
2019/20:2987 av Edward Riedl (M),
2019/20:3106 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 30,
2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) yrkande 12,
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkandena 19, 27 och 28,
2019/20:3260 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 13,
2019/20:3266 av Ola Johansson m.fl. (C) yrkandena 10, 11 och 17,
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 17,
2019/20:3355 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) yrkandena 4, 15, 16, 22 och 24,
2019/20:3361 av Tina Acketoft m.fl. (L) yrkandena 8 och 9 samt
2019/20:3372 av Sten Bergheden (M).
Stockholm den 12 mars 2020
På civilutskottets vägnar
Emma Hult
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Emma Hult (MP), Larry Söder (KD), Johan Löfstrand (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Elin Lundgren (S), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Leif Nysmed (S), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Joakim Järrebring (S), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD), David Josefsson (M) och Inga-Lill Sjöblom (S).
I betänkandet behandlar utskottet ca 80 motionsyrkanden som väckts under allmänna motionstiden 2019/20 och som rör frågor om hushållningen med mark- och vattenområden i vid bemärkelse. Motionsyrkandena handlar om miljöbalkens hushållningsbestämmelser och behovet av bostäder, skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden m.m., tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion. Av dessa behandlas ca 70 motionsyrkanden i förenklad ordning eftersom de tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden.
Motionsyrkandena finns i bilagan.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör kartläggning av vattenresurser. Utskottet hänvisar till pågående arbete.
Jämför reservation 1 (C).
Motionerna
Annie Lööf m.fl. (C) föreslår i partimotion 2019/20:3107 yrkande 38 ett tillkännagivande om att använda ny teknik för att kartlägga underjordiska vattenresurser och stimulera initiativ för grundvattenåterskapning. Samma yrkande finns i kommittémotion 2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22.
Bakgrund
Mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för bl.a. vattenförsörjning ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av anläggningarna (3 kap. 8 § miljöbalken). Bestämmelsen tar sikte på att mark ska reserveras för anläggningar för bl.a. vattenförsörjningen. Bestämmelsen innebär också att åtgärder som kan försvåra driften av sådana anläggningar inte bör tillåtas i anläggningens närhet. Anläggningar för vattenförsörjning kan utgöras av tunnlar, ledningar m.m. som har stor betydelse för överföringen av exempelvis dricksvatten mellan eller inom olika regioner i landet. Bestämmelsen gör det möjligt för staten att peka ut särskilda områden som är av betydelse för vattenförsörjningen.
I 7 kap. miljöbalken finns vidare bestämmelser om bl.a. vattenskyddsområden. Genom att ett vattenskyddsområde inrättas kan en vattenförekomst med betydelse som nuvarande eller framtida vattentäkt särskilt skyddas genom föreskrifter som begränsar verksamhet inom området. Det är länsstyrelsen eller kommunen som kan besluta om att inrätta ett vattenskyddsområde. För ett vattenskyddsområde ska länsstyrelsen eller kommunen utfärda sådana föreskrifter om inskränkningar i rätten att förfoga över fastigheter inom området som behövs för att tillgodose syftet med området. Genom att ett vattenskyddsområde inrättas tydliggörs vad som utifrån bl.a. miljöbalken gäller för verksamhetsutövare och andra inom området för att vattenförekomsten ska få ett tillräckligt skydd. Länsstyrelserna får då även ansvar för tillsynen. Som ett alternativ till att inrätta vattenskyddsområden enligt 7 kap. miljöbalken finns också en möjlighet för kommuner att utfärda lokala skyddsföreskrifter kring en vattentäkt.
Det finns även bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900) som anknyter till vattenförsörjningsfrågor.
Pågående arbete
Sveriges geologiska undersökning har fått i uppdrag av regeringen att under 2018–2020 årligen redovisa genomförda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskilt utsatta områden. Redovisningen ska minst omfatta en beskrivning av insatser, dess resultat samt eventuella förbättringsförslag inom områdena tredimensionell modellering, förbättrat geologiskt underlag vid ras- och skredproblematik, identifierade potentiella grundvattentillgångar samt utvecklade mätningar beträffande grundvattnets kvantitet, kvalitet och prognostisering.
Uppdraget har delredovisats i två delrapporter, Regeringsrapport 2018:06 och Regeringsrapport 2019:04, och ska slutredovisas senast den 15 december 2020.
Boverket har i en rapport, Fysisk planering för en trygg dricksvattenförsörjning – behov och möjligheter (2018:35), analyserat lägesbild, behov och möjligheter att bidra till en långsiktigt trygg vattenförsörjning genom insatser vid fysisk planering. Boverket anför att vattenförsörjningen är landets mest samhällskritiska försörjningsystem. För att trygga en långsiktig vattenförsörjning för samhällets alla behov behövs ett system som har god kapacitet utifrån behoven och är robust mot påfrestningar. Vattenuttagen behöver dessutom utformas på ett sätt som ger goda förutsättningar för väl fungerande naturmiljöer. Boverket bedömer att det är tydligt att hushållningen med mark- och vattenområden behöver utvecklas och föreslår därför bl.a. att det ska tas fram en nationell strategi för vattenförsörjningen för att ramarna för utvecklingen ska kunna sättas i ett långsiktigt perspektiv. Vidare föreslås att dricksvattenförsörjningen ska ges en tydligare roll vid fysisk planering och att det ska göras ökade insatser som t.ex. vägledning för att stimulera en sådan utveckling samt att regelverket kring dagvattenfrågor i bl.a. plan- och bygglagen bör ses över.
Med anledning av rapporten har Boverket genom regleringsbrevet 2020 fått i uppdrag att utveckla sin vägledning till kommuner och länsstyrelser rörande tillämpningen i plan- och bygglagen för att trygga dricksvattenförsörjningen. Den delen av rapporten som avser behov av översyn och ändringar i plan- och bygglagen för att skydda nuvarande och framtida behov av dricksvattenförsörjning bereds fortfarande inom Regeringskansliet.
Utskottets ställningstagande
Som utskottet redogör för ovan har Sveriges geologiska undersökning ett pågående uppdrag att redovisa genomförda insatser för att förfina och utöka kartläggning och karaktärisering av grundvattenresurser i särskilt utsatta områden. Även Boverket har under senare tid analyserat och lämnat förslag i frågor som är relevanta för motionsyrkandena. Utskottet ser inte någon anledning att föregripa det pågående arbetet genom ett initiativ från riksdagen. Motionsyrkandena bör därmed avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden som rör tillståndsregleringen av vattenverksamheter. Utskottet hänvisar bl.a. till befintliga bestämmelser.
Jämför reservation 2 (C).
Motionerna
I partimotion 2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 föreslås ett tillkännagivande om att se över dagens vattenlagstiftning så att den anpassas till att samla upp vatten och inte bara leda bort vatten. Enligt motionärerna kan det exempelvis handla om att anlägga bevattningsdammar och kombidammar. Samma yrkande finns i kommittémotion 2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21.
Solveig Zander (C) föreslår i motion 2019/20:403 ett tillkännagivande om förenklingar av gamla förlegade vattendomsregler.
I motion 2019/20:1482 av Lotta Olsson (M) föreslås ett tillkännagivande om att utreda och införa ett ackrediteringssystem för vattentorn och stora vattenreservoarer med vatten som utgör dricksvatten.
Bakgrund
Allmänt om tillstånd eller anmälningsplikt för vattenverksamhet
Bestämmelser om vattenverksamhet finns i 11 kap. miljöbalken. Med vattenverksamhet avses bl.a. uppförande, ändring, lagning eller utrivning av en anläggning i ett vattenområde. För att få bedriva vattenverksamhet krävs som huvudregel tillstånd. I 11 kap. 12 § första stycket miljöbalken finns ett undantag som innebär att tillstånd inte behövs om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Tillstånd för vattenverksamhet prövas av mark- och miljödomstolen.
Till vattenverksamhet räknas även sådana dammar som definieras som vattenanläggningar vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material (11 kap. 4 § miljöbalken). Begreppet omfattar avbördningsanordningar och intag samt invallningar, slussportar och gruvdammar (prop. 2013/14:38 s. 56 f.).
Alla vattenverksamheter är således inte tillståndspliktiga. För de flesta mindre vattenverksamheter räcker det med en anmälan till en länsstyrelse. Som exempel på åtgärder som inte kräver tillstånd men som behöver anmälas kan nämnas anläggandet av våtmark där vattenområdet har en yta som inte överstiger fem hektar och uppförandet av en anläggning, fyllning eller pålning i ett vattendrag, om den bottenyta som verksamheten omfattar i vattendraget uppgår till högst 500 kvadratmeter (se 19 § förordningen [1998:1388] om vattenverksamheter). Vidare krävs normalt sett inte tillstånd för rensningar i vattenområden, såväl naturliga sådana som vattenanläggningar, t.ex. diken, eller för att återställa vattendrag. Exempelvis krävs inte tillstånd för rensningar som utförs för att bibehålla vattnets djup eller läge (11 kap. 15 § miljöbalken).
Särskilt om tillstånd för vattenverksamheter som producerar vattenkraftsel
Sedan den 1 januari 2019 gäller nya bestämmelser i 11 kap. miljöbalken för vattenverksamheter som har eller har tillkommit för att ha en funktion för att producera vattenkraftsel (se prop. 2017/18:243, bet. 2017/18:CU31, rskr. 2017/18:383). Sådana vattenverksamheter ska ha moderna miljövillkor. Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att ansöka om omprövning av tillståndet. I prövningen ska det finnas ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av åtgärder som förbättrar vattenmiljön och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. För helhetssynen ska regeringen se till att det finns en nationell plan som ska vara vägledande för myndigheternas arbete med prövningarna och för vattenförvaltningen. Det finns även ett bemyndigande för regeringen att utfärda generella föreskrifter om försiktighetsmått i fråga om alla vattenverksamheter.
I enlighet med 34 § förordningen om vattenverksamheter lämnades ett förslag till nationell plan för moderna miljövillkor till regeringen den 1 oktober 2019. Förslag till ändringar i planen ska lämnas till regeringen av Havs- och vattenmyndigheten i takt med hur arbetet fortskrider (31–33 §§).
Sedan tidigare gäller enligt lagen (1998:811) om införande av miljöbalken att äldre beslut har rättsverkan enligt miljöbalken. Sedan den 1 januari 2019 gäller också att om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvararande bestämmelse i miljöbalken. De tidigare bestämmelserna som angav att sådana äldre rättigheter skulle omprövas upphävdes från samma tidpunkt. I propositionen Vattenmiljö och vattenkraft (prop. 2017/18:243 s. 173) gjorde regeringen bl.a. bedömningen att det finns behov av en uppföljning av de nya bestämmelserna. Regeringen angav att en första uppföljning ska ske 18 månader efter det att bestämmelserna om omprövning för moderna miljövillkor har trätt i kraft. Vidare angav regeringen att berörda myndigheter kommer att få i uppdrag att bl.a.
– ta fram en vägledning för hur en miljöanpassning av vattenkraften kan ske på ett kostnadseffektivt sätt i förhållande till eftersträvad miljönytta, och
– utveckla sitt vägledande material vad gäller bedömningsgrunder, vad som kan anses vara samhällsnyttig verksamhet, för statusklassning och för kraftigt modifierade vatten.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan avses med vattenverksamhet även sådana dammar som definieras som vattenanläggningar vars syfte är att dämma upp eller utestänga vatten eller blandningar av vatten och annat material. Dessa dammar omfattas därmed av gällande regler om tillstånd etc. Utskottet anser inte att det framkommit några övervägande skäl för att se över lagstiftningen i syfte att möjliggöra fler dammar. Även vattentorn kan ses som vattenverksamhet i de fall syftet är att förändra vattnets djup eller läge, eller att utföra en anläggning för grundvatten.
Vad gäller motionsyrkandet om förenklingar av gamla förlegade vattendomsregler anser utskottet att förslaget får anses tillgodosett genom de ändringar i miljöbalken som infördes den 1 januari 2019. Ändringarna innebär att om en verksamhet bedrivs med stöd av urminnes hävd, privilegiebrev eller annan s.k. särskild rättighet, ska den rättigheten anses ha tillkommit enligt motsvararande bestämmelse i miljöbalken och att äldre rättigheter inte längre omprövas. En första uppföljning av bestämmelserna om omprövning för moderna miljövillkor kommer dessutom att ske inom kort, och utskottet finner inte anledning att föregripa den kommande analysen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkandena bör avslås.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om allmänna vattentjänster. Utskottet hänvisar bl.a. till en aviserad proposition.
Jämför reservation 3 (C) och 4 (KD).
Motionerna
Annie Lööf m.fl. (C) föreslår i partimotion 2019/20:3107 yrkande 33 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över hur en vattenavgift på offentligt vatten kan införas för att delvis bekosta nödvändiga investeringar, reinvesteringar och klimatanpassningar i va-infrastrukturen. Samma yrkande finns i kommittémotion 2019/20:3267 Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 15.
I den sistnämna motionen föreslås även fler tillkännagivanden som gäller frågor om allmänna vattentjänster. Motionärerna lämnar förslag om att utveckla vattenförvaltningen för att kunna förena äganderätt och kulturmiljöhänsyn genom effektiva miljöåtgärder samt skydd av värdefull natur och arter med rimliga kostnader för enskilda (yrkande 1). Ett annat förslag från motionärerna är att verka för en effektiv och säker vattenförvaltning som möjliggör implementering av digitala verktyg för en ökad spårbarhet och säkerhet med syftet att stärka skyddet och förvaltningen av strategiska dricksvattenförekomster (yrkande 2). Motionärerna vill vidare öka möjligheterna för kommunerna att reglera dagvattenfrågorna genom exempelvis förtydligad lagstiftning (yrkande 7), utreda möjligheterna att införa incitament för fastighetsägare att minska tillförseln av dagvatten till va-nätet (yrkande 8) och att det ska ske en översyn av lagstiftningen i syfte att kunna medge extern finansiering av va-infrastruktur (yrkande 16). Samma yrkande om extern finansiering finns i motion 2019/20:181 av Ola Johansson (C) yrkande 1.
I kommittémotion 2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 62 föreslås ett tillkännagivande om att införa en nationell leveransgaranti för vattenförsörjning. En leveransgaranti, liknande den som finns för el-nätet, skulle enligt motionärerna öka fokus för och pressen på kommunerna att tillgodose invånarnas behov och genomföra de investeringar som behövs.
Ingemar Kihlström (KD) föreslår i motion 2019/20:365 ett tillkännagivande om att utreda förutsättningarna för ett nationsövergripande regelverk för bevattningsförbud.
Bakgrund
Lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (vattentjänstlagen) avser olika tjänster för vattenförsörjning och avlopp som tillhandahålls genom en allmän va-anläggning. Lagen syftar till att säkerställa tillgången till sådana vattentjänster för i första hand bostadsbebyggelsens behov. Kommunen har en långtgående skyldighet att ordna allmänna vattentjänster. Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, ska kommunen bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas och sedan se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Länsstyrelsen kan vitesförelägga kommunen att fullgöra denna skyldighet.
En va-anläggning kan bl.a. bestå av vattenverk, vattenreservoarer, avloppsreningsverk, pumpstationer och olika ledningsnät. En allmän sådan anläggning ska ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser. Anläggningen ska vara försedd med de anordningar som behövs för att den ska fylla sitt ändamål och tillgodose skäliga anspråk på säkerhet. Huvudmannen ansvarar för funktionen och säkerheten.
Avbrottsersättning enligt ellagen
Enligt 10 kap. 10–15 §§ ellagen (1997:857) har elanvändare rätt till avbrottsersättning vid avbrott som varar under en sammanhängande period om minst tolv timmar, med undantag för vissa angivna situationer. Under vissa förutsättningar kan avbrottsersättningen också jämkas.
Aviserad proposition
Regeringen har i propositionsförteckningen för riksmötet 2019/20 aviserat att en proposition rubricerad Vägar till hållbara vattentjänster ska överlämnas till riksdagen efter sommaren. Propositionen bygger på betänkandet SOU 2018:34 med samma namn som Utredningen om hållbara vattentjänster lämnade i maj 2018.
Utredningen föreslår bl.a. en ändring av 6 § vattentjänstlagen som innebär att kommunerna ska lägga ett större fokus på att bedöma behovet av vattentjänster. Det föreslås att kommunerna ska utreda om det finns en möjlighet att på ett annat sätt än med en allmän va-anläggning uppnå ett motsvarande skydd för människors hälsa och miljön. Två sätt att nå ett motsvarande skydd kan enligt utredningen vara att använda tillsyn enligt miljöbalken som leder till att enskilda fastigheters anläggningar ska åtgärdas på frivillig väg eller att enskilda på frivillig väg inrättar och driver en gemensam anläggning. En sådan lösning kan väljas om den kan förväntas vara samhällsekonomiskt fördelaktig och på sikt hållbar sett både till de enskildas förutsättningar och till den kommunala planeringen. Enligt utredningen ger förslaget kommunerna större flexibilitet vid tillämpningen av lagrummet.
De statliga myndigheter som arbetar med vattentjänsterna ska enligt utredningen samverka mer för att stödja kommunerna och styra mot hållbara vattentjänster. Utredningen föreslår därför att en plattform för detta bildas med Naturvårdsverket som koordinator.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det är viktigt att kommunerna har väl fungerande tjänster för vattenförsörjning och avlopp. Utredningen om hållbara vattentjänster har lämnat förslag om en översyn av lagstiftningen, och regeringen har aviserat att den under innevarande riksmöte kommer att överlämna en proposition med förslag på området. Mot denna bakgrund anser utskottet att det saknas anledning för riksdagen att ta något initiativ i frågorna om regleringen och finansieringen av va-infrastruktur och vattenförvaltning. Utskottet ser inte heller anledning att vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena om leveransgaranti och regelverk för bevattningsförbud. Utskottet avstyrker därmed motionsyrkandena.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår de motionsyrkanden som beretts i förenklad ordning.
Jämför det särskilda yttrandet (M, SD, C, V, KD, L).
Utskottets ställningstagande
I motioner från allmänna motionstiden 2019/20 har väckts förslag som rör miljöbalkens hushållningsbestämmelser och behovet av bostäder, skyddet av brukningsvärd jordbruksmark, skyddet av vattenområden m.m., tillstånd för vattenverksamhet, allmänna vattentjänster och stranderosion. Motsvarande eller i allt väsentligt motsvarande motionsyrkanden har utskottet behandlat tidigare under valperioden. Detta har gjorts i betänkandet 2018/19:CU5, och riksdagen har i enlighet med utskottets förslag avslagit motionsyrkandena. Utskottet står fast vid sina senaste ställningstaganden, och det finns inte heller andra skäl att åter behandla motionerna i vanlig ordning. Motionerna avstyrks därför.
|
1. |
av Ola Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 38 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 22.
Ställningstagande
Dricksvattnet är vårt mest kritiska försörjningssystem och en förutsättning för att samhället ska fungera. Jag anser att det måste vidtas åtgärder som möjliggöra en mer effektiv vattenanvändning.
Som ett led i detta bör staten ta initiativ till att ytterligare kartlägga vilka underjordiska vattenresurser som kan finnas med hjälp av ny karteringsteknik, för att få veta hur stora och tillgängliga de är, och stimulera initiativ och innovationer för grundvattenåterskapning. Det är upp till regeringen att ta nödvändiga initiativ i detta avseende. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
2. |
Särskilda frågor om tillståndsregleringen för vattenverksamheter, punkt 2 (C) |
av Ola Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 37 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkande 21 och
avslår motionerna
2019/20:403 av Solveig Zander (C) och
2019/20:1482 av Lotta Olsson (M).
Ställningstagande
God tillgång till vatten har länge varit en självklarhet i stora delar av Sverige. De senaste somrarna har dock visat att detta inte längre kan tas för givet. Bevattningsförbud och låga grundvattennivåer har blivit allt vanligare runtom i landet. Dricksvatten är ett livsmedel, och vatten är en livsavgörande resurs som vi behöver hushålla med i högre grad. Genom enkla åtgärder kan den onödiga förbrukningen minska betydligt samtidigt som förutsättningar för fortsatt god tillgång på både dricksvatten och vatten till bevattning säkerställs.
Jag ser ett behov av en översyn av dagens vattenlagstiftning, så att den anpassas till att inte bara leda bort vatten utan även samla upp vatten, eftersom detta skapar en möjlighet att använda vatten mer effektivt. Det kan exempelvis handla om att anlägga bevattningsdammar och kombidammar. Det är regeringens uppgift att göra en sådan översyn och därefter återkomma till riksdagen med nödvändiga lagförslag. Det anförda bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
3. |
av Ola Johansson (C).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2019/20:181 av Ola Johansson (C) yrkande 1,
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 33 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 7, 8, 15 och 16 samt
avslår motionerna
2019/20:365 av Ingemar Kihlström (KD) och
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 62.
Ställningstagande
Vatten har länge ansetts vara en outtömlig resurs som det inte råder någon brist på. Torra somrar som resulterat i låga grundvattennivåer och ett stort bevattningsbehov i jordbruket har medfört nya insikter om att vi måste se över våra sätt att använda vatten för olika behov. Jag anser att det finns skäl att se över vilka möjliga åtgärder och regeländringar som krävs för att möjliggöra en mer effektiv vattenanvändning, med det övergripande syftet att effektivisera vattenanvändningen och öka beredskapen vid torka och vattenbrist.
Den snabba digitaliseringen medför möjligheter för den framtida vattenförvaltningen. Framtidens uppkopplade va-ledningsnät skapar tillfällen att tillgängliggöra information för vattenanvändare och bidra till bättre hushållning med dricksvatten. Digitaliseringen skapar även möjligheter för bättre kontroll av dricksvattensystemet, från vattentäkt till konsument. De digitala lösningarna måste också vara säkra och hållbara.
Det behövs en långsiktigt hållbar dagvattenhantering som medför att bebyggd miljö blir mer översvämningssäker i förhållande till klimateffekterna. Det är av vikt att dagvattenfrågorna beaktas tidigt i planprocesser med den övergripande målsättningen att få till stånd en förbättrad dagvattenhantering. Olika lösningar som berör dagvatten behöver vara anpassade till de förhållanden som råder på specifika platser och bör därför vara en kommunal angelägenhet. I dag saknar dock kommuner tillräckliga möjligheter att reglera dagvattenhanteringen, vilket leder till bristfälliga planeringsprocesser. Det är därför nödvändigt med en översyn av lagstiftningen i syfte att öka möjligheterna för kommunerna att reglera dagvattenfrågorna.
För att skapa en förbättrad dagvattenhantering behövs det även en utredning av möjligheten att stärka incitamenten för enskilda fastighetsägare att hantera en viss mängd dagvatten på den egna fastigheten, utan att belasta det allmänna va-nätet.
Det finns ett stort behov av investeringar i va-nätet för renovering av gamla ledningar. Många kommuner har begränsade resurser för att restaurera va-nätet eftersom kommunerna inte får fondera medel för kommande renoveringar, vilket innebär att en höjning av va-taxan inte löser problemet. Jag anser att detta behöver förändras. Samtidigt behövs det mer resurser för reinvesteringar och klimatsäkring av va-systemet. Av denna anledning bör det införas en vattenavgift på offentligt vatten som delvis kan finansiera detta renoveringsbehov. Den närmare utformningen av ett sådant system behöver utredas, men det kan exempelvis ske via en va-fond eller genom en regionaliserad skatt. En avgift skulle ge ökade incitament att hushålla med vattnet och skapa förutsättningar för fler reinvesteringar i va-nätet. Det finns också skäl att se över möjligheten att tillåta extern finansiering av va-infrastrukturen för att råda bot på bristen på investeringskapital.
Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ och återkomma med lagförslag som tillgodoser de förslag som jag förordat. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
|
4. |
av Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3243 av Larry Söder m.fl. (KD) yrkande 62 och
avslår motionerna
2019/20:181 av Ola Johansson (C) yrkande 1,
2019/20:365 av Ingemar Kihlström (KD),
2019/20:3107 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 33 och
2019/20:3267 av Kristina Yngwe m.fl. (C) yrkandena 1, 2, 7, 8, 15 och 16.
Ställningstagande
Vattnet är vårt viktigaste livsmedel, samtidigt som det svenska vatten- och avloppsnätet är mycket gammalt och behöver rustas upp. En nationell leveransgaranti behövs för att uppmärksamma kommunerna på vikten av ett långsiktigt perspektiv på va-nätet. För elnätet finns det en leveransgaranti som ger kunder rätt till ersättning vid strömavbrott som varar i minst 12 timmar. Jag anser att samma princip bör gälla för vattenförsörjningen och att det därför bör införas en nationell leveransgaranti. En leveransgaranti skulle öka fokus för och pressen på kommunerna att tillgodose invånarnas behov och genomföra de investeringar som behövs.
Det är regeringens uppgift att ta nödvändiga initiativ och återkomma till riksdagen med förslag i frågan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Larry Söder (KD), Carl-Oskar Bohlin (M), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Mikael Eskilandersson (SD), Ola Johansson (C), Momodou Malcolm Jallow (V), Lars Beckman (M), Roger Hedlund (SD), Robert Hannah (L), Angelica Lundberg (SD) och David Josefsson (M) anför:
Utskottet har efter förenklad motionsberedning avstyrkt vissa motionsyrkanden. När det gäller dessa yrkanden hänvisar vi till de senaste ställningstaganden som gjorts av företrädare för våra respektive partier i motsvarande frågor i betänkandet 2018/19:CU5, i förekommande fall ihop med företrädare för andra partier. Vi vidhåller de synpunkter som förts fram men avstår från att på nytt ge uttryck för dem i detta betänkande.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över va-lagstiftningen i syfte att kunna medge extern finansiering av va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta lokala va-lösningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftningen bör ses över i syfte att ge utrymme för att totalförsvarets och därmed Försvarsmaktens riksintresse i högre utsträckning ska kunna viktas mot andra samhällsintressen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt anpassa regelverket, bl.a. avseende inriktningen på markavvattning, så att den akuta problematiken med torka och vattenbrist kan hanteras snarast och senast inom den aviserade propositionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för ett nationsövergripande regelverk för bevattningsförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av förenklingar av gamla förlegade vattendomsregler och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i svensk lagstiftning tydliggöra att jordbruk och landsbygdsföretag har företräde framför privatboende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att proportionalitetsprincipen måste stärkas och att det måste införas ett skaderekvisit där staten är skyldig att påvisa en skada innan enskild eller juridisk person behöver vidta åtgärder och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med förbättrade vandringsleder för att underlätta fiskens vandringar och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av reglerna för exploatering av jordbruksmark i syfte att säkerställa en fungerande avvägning mellan olika samhällsintressen och att underlätta begränsad byggnation på egen mark och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av plan- och bygglagen samt miljöbalken i syfte att ge länsstyrelserna rätt att ingripa mot en plan som strider mot reglerna i miljöbalken om avvägning mellan samhällsintressen vid exploatering av jordbruksmark och tillkännager detta för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla dispens för effektiv markavvattning, exempelvis genom samråd vid dikesrensningar av äldre befintliga diken, och tillkännager detta för regeringen.
34.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kommunala vatten och avloppsplaner och tillkännager detta för regeringen.
14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalkens riksintressen bör begränsas till antal och omfattning och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar användning av åkermark där särskilt värdefull åkermark ska kunna skyddas och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att långsiktigt säkra tillgången på dricksvatten av god kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att viktiga dricksvattentäkter, vare sig de utgörs av grundvatten eller ytvatten, ska kunna pekas ut som riksintresse och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Vättern bör utnämnas till riksintresse för dricksvattenförsörjning och om att detta ska väga tyngst av sjöns olika riksintressen samt tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta dikning av skogsmark i större utsträckning än i dag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av goda va-system och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning gällande riksintresse och strandskydd med direktiv om minskning av dessa i omfattning till förmån för bostadsbyggande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta för ökad dikning i skogen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att göra stranderosion orsakad av havet till en statlig angelägenhet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av regelverken för strandfodring i syfte att minska antalet involverade instanser och renodla hanteringen och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av statens krav på ersättning från kommuner som återför sand från havet till sina erosionsdrabbade stränder genom strandfodring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den småskaliga vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att klassificera Vättern som ett riksintresse och om att ge sjön ett regionalt samordnat skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att ändra kriterierna för riksintressen så att hela dricksvattentäkter ska kunna omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsbyggande ska anses vara ett riksintresse och att regeringen bör tillsätta en ny utredning i syfte att få en bättre avvägning mellan riksintressen och bostadsbyggande, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och införa ett ackrediteringssystem för vattentorn och stora vattenreservoarer, där vattnet är dricksvatten, och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda Vätterns vatten genom ett överordnat riksintresse och se till att krav på tillräckliga vattenskyddsområden införs och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fisktrappor bör byggas vid vattenkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, för att minska exploateringen av åkermark, bör återkomma med ett förslag till nationell målsättning för bevarande av bördig åkermark och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att all bedömning av småskalig vattenkraftsverksamhet måste utgå från att de småskaliga vattenkraftverken är samhällsviktiga verksamheter och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör se över all lagstiftning som berör den småskaliga vattenkraften i syfte att rädda och utveckla den befintliga småskaliga vattenkraften i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa och bättre precisera riksintressenas areal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Mälaren och andra viktiga vattentäkter måste skyddas för dricksvattenförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se till att regeringens förlängda myndigheter, länsstyrelserna, agerar på ett likvärdigt sätt oavsett beslutsområde, men inte minst gällande äganderätten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en nationellt samordnad översyn av Vänerns vattenreglering och översvämningsrisker samt skredriskerna i Göta älv och tillkännager detta för regeringen.
18.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av regelverken kopplade till strandfodring och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att i vissa fall tillåta utökad dikning av skogsmark och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra möjligheterna att driva mindre vattenkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka stranderosion och tillkännager detta för regeringen.
43.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kommuner inte ska vara tvingade att ta över VA-ansvaret i samlad bebyggelse och tillkännager detta för regeringen.
44.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samverkan mellan fastighetsägare som alternativ på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska regelbördan vid bostadsbyggande och tillkännager detta för regeringen.
30.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressena bör preciseras så att mindre mark omfattas och tillkännager detta för regeringen.
33.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en vattenavgift på offentligt vatten kan införas för att delvis bekosta nödvändiga investeringar, reinvesteringar och klimatanpassning i VA-infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.
37.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens vattenlagstiftning så att den anpassas till att samla upp vatten och inte bara leda bort vatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
38.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att kartlägga underjordiska vattenresurser och att stimulera initiativ för grundvattenåterskapning och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om färre och tydligare definierade riksintressen och tillkännager detta för regeringen.
19.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förändra vattenlagstiftningen så att kommunal va-lösning inte ska vara ett krav om inte en majoritet av en bebyggelses befolkning kräver det, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
27.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ange bostadsintresset som ett likvärdigt intresse utöver övriga riksintressen och tillkännager detta för regeringen.
28.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ompröva och möjliggöra upphävande av riksintresseklassificeringar och tillkännager detta för regeringen.
62.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av en nationell leveransgaranti för vattenförsörjning och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka skyddet för åkermarken och tillkännager detta för regeringen.
10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksintressena bör preciseras så att mindre mark omfattas och tillkännager detta för regeringen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en solnedgångsparagraf för riksintressen och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om proportionalitet när det gäller bedömningen av bostadsbyggande på Sveriges landsbygd och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla vattenförvaltningen för att kunna förena äganderätt och kulturmiljöhänsyn genom effektiva miljöåtgärder samt skydd av värdefull natur och arter med rimliga kostnader för enskilda och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv och säker vattenförvaltning som möjliggör implementering av digitala verktyg för en ökad spårbarhet och säkerhet med syftet att stärka skyddet och förvaltningen av strategiska dricksvattenförekomster och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka möjligheterna för kommunerna att reglera dagvattenfrågorna genom exempelvis förtydligad lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa incitament för fastighetsägare att minska tillförseln av dagvatten till va-nätet och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna för att en vattenavgift på offentligt vatten införs för att delvis bekosta nödvändiga investeringar och klimatanpassning i va-infrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att va-lagstiftningen bör ses över i syfte att kunna medge extern finansiering i va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
17.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för lokala va-lösningar och tillkännager detta för regeringen.
21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över dagens vattenlagstiftning så att den anpassas till att samla upp vatten och inte bara leda bort vatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att använda ny teknik för att kartlägga underjordiska vattenresurser och att stimulera initiativ för grundvattenåterskapning och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen om byggande på jordbruksmark och reglerna för vattentjänster och avlopp för att underlätta byggande och tillkännager detta för regeringen.
15.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen, eller en expertgrupp under regeringen, ska ansvara för att utpeka riksintressen och tillkännager detta för regeringen.
16.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet riksintressen ska minska och att riksintressen ska vara tydligare definierade och tillkännager detta för regeringen.
22.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en större översyn av miljöbalken för att utreda möjligheter att främja ökat byggande och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Boverket bör ges större möjligheter att tillåta undantag från gällande regelverk utifrån att bostadsbyggande borde ses som ett nationellt allmänintresse, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av grundvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skydd av ytvattentäkter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta och förenkla tillståndsgivningen för att bygga vatten- och branddammar i syfte att stärka vår brandberedskap och tillkännager detta för regeringen.