|
Arbetsmarknadsutskottets betänkande
|
Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens lagförslag.
Förslagen gäller lagändringar i syfte att skapa förutsättningar för att införa en ersättning som riktar sig till individer som anställs i en kommande ny form av subventionerad anställning, s.k. etableringsjobb. Regeringen föreslår ändringar i socialförsäkringsbalken, lagen om arbetslöshetsförsäkring, lagen om statlig ålderspensionsavgift och lagen om arbetsmarknadspolitiska program.
Det lämnas också förslag som syftar till att förbättra förutsättningarna för att stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Regeringen föreslår bl.a. en ny lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen. Därutöver föreslås ändringar i lagen om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Trafikverket samt en följdändring i arbetsmiljölagen. Regeringen föreslår att lagen om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb upphävs.
Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2020.
Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.
I betänkandet finns två reservationer (M, SD, KD) och ett särskilt yttrande (V).
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:117 Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Fyra yrkanden i följdmotioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1.Regeringens lagförslag, punkt 1 (SD)
2.Ytterligare förslag om kontroll- och granskningsåtgärder, punkt 2 (M, KD)
Regeringens lagförslag, punkt 1 (V)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Regeringens lagförslag |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen,
2. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
3. lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160),
4. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,
5. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,
6. lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Trafikverket,
7. lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program med den ändringen att orden ”Arbets-förmedlingen utser” i 6 § första stycket ska bytas ut mot ”Arbetsförmedlingen utser”,
8. lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,
9. lag om upphävande av lagen (2006:1494) om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:117 punkterna 1–9 och avslår motion
2019/20:3541 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 1 (SD)
|
2. |
Ytterligare förslag om kontroll- och granskningsåtgärder |
Riksdagen avslår motion
2019/20:3552 av Mats Green m.fl. (M, KD) yrkandena 1 och 2.
Reservation 2 (M, KD)
Stockholm den 14 maj 2020
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anna Johansson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Johansson (S), Gulan Avci (L), Mats Green (M), Martin Ådahl (C), Malin Danielsson (L), Ciczie Weidby (V), Johan Hultberg (M), Lotta Olsson (M), Caroline Helmersson Olsson (S), Fredrik Lundh Sammeli (S), Helene Hellmark Knutsson (S), Niklas Karlsson (S), Maria Gardfjell (MP), Larry Söder (KD), Adam Marttinen (SD), Michael Rubbestad (SD) och Tobias Andersson (SD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:117 Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheteten. Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.
Två motioner har väckts med anledning av propositionen. Motionsförslagen återges i bilaga 1.
Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag. Förslagen gäller lagändringar i syfte att skapa förutsättningar för att införa en ersättning som riktar sig till individer som anställs i en kommande ny form av subventionerad anställning, s.k. etableringsjobb, och lagändringar i syfte att förbättra förutsättningarna för att stärka kontrollfunktionen och motverka felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Riksdagen avslår därmed ett motionsyrkande om avslag på propositionen. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om att regeringen bör vidta ytterligare kontroll- och granskningsåtgärder.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (M, KD) samt det särskilda yttrandet (V).
Propositionen
Behovet av ny reglering för att skapa förutsättningar för etableringsjobb och för att stärka kontrollfunktionen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten
Regeringen framhåller att flera strukturellt viktiga förändringar har genomförts de senaste åren i syfte att förbättra möjligheterna för nyanlända och långtidsarbetslösa att få arbete, men att det trots det finns behov av fler vägar in på arbetsmarknaden. Etableringsjobb är en tänkt ny modell för staten att stimulera anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. Modellen skiljer sig från befintliga subventionerade anställningar på så sätt att staten i den tänkta modellen subventionerar anställningen genom att betala en ersättning direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten. Den statliga ersättningen syftar till att kompensera individen för att han eller hon får en lägre lön från arbetsgivaren för utfört arbete i ett etableringsjobb jämfört med en annan anställning. Modellen innebär att individen får sin inkomst för det utförda arbetet från två håll, arbetsgivaren och staten. Hela inkomsten, dvs. även ersättningen från staten, ska betraktas på samma sätt som lön, t.ex. i skattehänseende och i fråga om intjänande av sociala förmåner.
Trots att en viss del av arbetstagarens inkomst för etableringsjobb är tänkt att betalas av staten ska staten inte ha någon roll som arbetsgivare. Det fulla arbetsgivaransvaret ska ligga på den arbetsgivare som har anställt individen i ett etableringsjobb. Statens uppgift kommer att vara att kontrollera förutsättningarna för att betala ut statlig ersättning vid etableringsjobb och att betala ut ersättningen. Handläggande myndigheter är tänkta att vara Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Den huvudsakliga regleringen av den statliga ersättningen för etableringsjobb kommer att göras på förordningsnivå. För att skapa förutsättningar för detta finns behov av vissa lagändringar. Bland annat behövs regler om hur ersättningen bör behandlas i det sociala trygghetssystemet och regler som ger handläggande myndigheter de verktyg de behöver för att få in nödvändiga uppgifter.
Regeringen anför vidare att det krävs fler åtgärder för att stärka kontrollfunktionen inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Felaktiga utbetalningar riskerar välfärdssystemets legitimitet och kan medföra betydande ekonomiska förluster för det allmänna. I betänkandet Det ska vara lätt att göra rätt (SOU 2014:16) kartlades och analyserades bl.a. förutsättningarna för Arbetsförmedlingens arbete med att motverka felaktiga utbetalningar. Flera åtgärder har därefter vidtagits för att förhindra felaktiga utbetalningar av stöd och ersättningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Systemet med arbetsgivardeklarationer har setts över. Även systemet med anställningsstöd har setts över. Trots de regelförändringar som gjorts bedömer regeringen att det fortfarande finns behov av förbättrade kontrollmöjligheter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. De förslag som lämnas i propositionen syftar till att stärka kontrollfunktionen och därmed undvika felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Dessutom lämnas förslag som syftar till att skapa en mer ändamålsenlig reglering av behandling av personuppgifter för kontrolländamål.
Ersättningen vid etableringsjobb och skatterätten
Statlig ersättning som lämnas för arbete i ett etableringsjobb ska betraktas på samma sätt som lön. Regeringen bedömer att det inte behövs några nya bestämmelser för att den statliga ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb ska beskattas som inkomst av tjänst.
När det gäller frågan om arbetsgivaravgifter och statlig ålderspensionsavgift anför regeringen att staten inte kommer att vara arbetsgivare för individer med etableringsjobb. Det finns enligt regeringen anledning att skilja på statens olika roller som arbetsgivare och utbetalare av bl.a. stöd och bidrag. Staten bör därmed inte betala några arbetsgivaravgifter för den statliga ersättning som lämnas för arbete i ett etableringsjobb. Regeringen anför vidare att den statliga ersättningen kommer att utgöra pensionsgrundande inkomst och därmed ligga till grund för inkomstgrundad ålderspension. För att finansieringsprinciperna för pensionssystemet ska upprätthållas måste statlig ålderspensionsavgift betalas på ersättningen. Regeringen föreslår därmed att lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift ändras så att det framgår att statlig ålderspensionsavgift om 10,21 procent ska betalas för den statliga ersättning som lämnas för etableringsjobb.
Ersättningen vid etableringsjobb och hur den påverkar ersättningen från de sociala trygghetssystemen
Regeringen gör bedömningen att den statliga ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb är att betrakta som sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken, i form av inkomst av anställning enligt redan gällande regleringar i socialförsäkringsbalken. Det behövs således inga nya bestämmelser för att den statliga ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb ska utgöra sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst enligt socialförsäkringsbalken.
Det finns enligt regeringen inget skäl att se på den statliga ersättningen för arbete i etableringsjobb på något annat sätt vid tillämpning av andra bestämmelser i socialförsäkringsbalken där storleken på inkomsten har betydelse. Regeringen gör bedömningen att den statliga ersättningen, utöver att utgöra sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst, kommer att ingå i beräkningsunderlag för flertalet förmåner enligt socialförsäkringsbalken på samma sätt som annan inkomst som har sin grund i en anställning. Det behövs inte några nya bestämmelser om det.
När det gäller samordning mellan den statliga ersättningen för arbete i etableringsjobb och vissa förmåner enligt socialförsäkringsbalken föreslår regeringen att sjukpenning inte ska lämnas på grundval av statlig ersättning för arbete i etableringsjobb för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare i etableringsjobbet ska svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön. Om en arbetsgivare ska svara för sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer i fråga, ska sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb hos den arbetsgivaren. Vidare ska smittbärarpenning minskas med statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb i den utsträckning den statliga ersättningen lämnas för samma tid som smittbärarpenningen. Om en smittbärare har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i lagen (1994:260) om offentlig anställning, som avser arbete i etableringsjobb, ska smittbärarpenning lämnas endast till den del den överstiger en inkomst som även omfattar den statliga ersättningen för det arbetet.
Som framgått ovan är inte tanken att staten ska få ett arbetsgivaransvar i förhållande till den individ som anställs i ett etableringsjobb. Arbetsgivaransvaret är i stället tänkt att bäras av den arbetsgivare som anställer individen, dvs. den för vars räkning arbetet utförs. Regeringen föreslår därför en ändring som tydliggör att den för vars räkning arbete i etableringsjobb har utförts ska anses som arbetsgivare enligt bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst och pensionsgrundande inkomst i socialförsäkringsbalken.
När det gäller statlig ersättning vid etableringsjobb och dess betydelse för arbetslöshetsersättningen bedömer regeringen att den statliga ersättningen ska medräknas vid beräkning av dagsförtjänst, och föreslår att det i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring tas in en bestämmelse om att ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb ska betraktas som tidigare förvärvsinkomst när det bestäms med vilket belopp per dag ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen i arbetslöshetsförsäkringen ska lämnas.
Arbetsgivarens och partsorganisationernas uppgiftsskyldighet vid etableringsjobb
För att de handläggande myndigheterna ska kunna fatta korrekta beslut om huruvida förutsättningarna för att lämna statlig ersättning är uppfyllda och om utbetalning av ersättning kan de t.ex. behöva veta om det är fråga om ett kollektivavtalsenligt etableringsjobb och att arbetsgivaren i övrigt uppfyller kraven för etableringsjobb samt uppgifter om vad som utgör grundlön och eventuella tillägg eller avdrag.
För att säkerställa att den ersättning som betalas ut är korrekt och går till det avsedda ändamålet bör det finnas en skyldighet för arbetsgivare att lämna uppgifter som behövs i ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb. Regeringen föreslår därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för en arbetsgivare att till en myndighet lämna uppgifter som har betydelse för ett ärende om statlig ersättning som lämnas för arbete i etableringsjobb. Bestämmelsen ska placeras i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program som ska få ett nytt tillämpningsområde och en ny författningsrubrik: Lag om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Med anledning av den nya författningsrubriken behöver en följdändring göras i arbetsmiljölagen (1977:1160).
Regeringen föreslår vidare att arbetsgivare som har eller har haft anställda i etableringsjobb ska ge Arbetsförmedlingen eller den myndighet som Arbetsförmedlingen utser tillfälle att granska den verksamhet som bedrivs och lämna de uppgifter som behövs för att granskningen ska kunna genomföras.
När det gäller partsorganisationerna föreslår regeringen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som har slutit kollektivavtal om etableringsjobb att till den myndighet som anges i föreskrifterna lämna in en kopia av avtalet och lämna uppgifter som har betydelse för ärenden om statlig ersättning som lämnas för arbete i ett etableringsjobb. Även denna bemyndigandebestämmelse föreslås placeras i lagen om arbetsmarknadspolitiska program, vilken som nämnts ovan ska ges en ny författningsrubrik.
Några frågor om utbetalning och kontroll inom arbetsmarknadspolitiken
Arbetsförmedlingen ska ges rätt att begära in uppgifter från företag som hanterar betalningar och företag som erbjuder försäkringar
Regeringen föreslår att Arbetsförmedlingen ska få rätt att begära in uppgifter från företag som hanterar betalningar och företag som erbjuder försäkringar för att kunna kontrollera om förutsättningarna för utbetalning av ersättning som lämnas för en anställning med ekonomiskt stöd är uppfyllda. Bestämmelserna föreslås placeras i en ny lag som benämns lagen om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
Uppgiftsskyldigheten ska omfatta kreditinstitut enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse samt utländskt kreditinstitut enligt den lagen om institutet har filial i Sverige. Den ska också omfatta försäkringsföretag enligt försäkringsrörelselagen, tjänstepensionsföretag enligt lagen om tjänstepensionsföretag samt EES-försäkringsgivare och försäkringsgivare från tredjeland enligt lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Uppgifterna ska på begäran och utan dröjsmål lämnas elektroniskt. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.
Uppgiftsskyldigheten för kreditinstitut ska omfatta uppgifter om en arbetsgivares förhållande till institutet om uppgifterna behövs för att kontrollera om lön har betalats till den som har en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen och i så fall med vilket belopp. Ett kreditinstitut ska på begäran också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om vilket förhållande till institutet en enskild med en anställning med ekonomiskt stöd beslutat av Arbetsförmedlingen har, om uppgifterna behövs för att fastställa om personen är innehavare av ett visst konto.
Uppgiftsskyldigheten för försäkringsgivare ska omfatta uppgifter om enskildas förhållande till företaget, om uppgifterna behövs för att kontrollera om en viss försäkring gäller för den som har en anställning med ekonomiskt stöd som har beslutats av Arbetsförmedlingen.
När det gäller sekretess- och dataskyddsöverväganden gör regeringen bedömningen att intresset av att uppgifterna ska kunna begäras väger tyngre än den begränsning av bank- och försäkringssekretessen som uppgiftsskyldigheterna innebär. Uppgifterna kommer att omfattas av en tillräckligt stark sekretess hos Arbetsförmedlingen för att skydda enskildas personliga förhållanden och enskildas affärs- eller driftsförhållanden. Regeringen bedömer vidare att uppgiftsskyldigheten är förenlig med EU:s dataskyddsförordning och att det således inte behöver införas någon ytterligare lagreglering på personuppgiftsområdet.
När det gäller frågan om behovet av sanktioner anför regeringen att bestämmelserna om ingripanden i lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om tjänstepensionsföretag kommer att vara tillämpliga om kreditinstitut eller försäkringsgivare inte fullgör sina uppgiftsskyldigheter. Enligt regeringens bedömning behövs det därmed inga särskilda sanktioner för brott mot den föreslagna lagen.
Kreditering på skattekonto av ekonomiskt stöd för anställning
I dag finns det två lagar enligt vilka ekonomiskt stöd för anställning får krediteras på en arbetsgivares skattekonto: lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Trafikverket och lagen (2006:1494) om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb. Det saknas enligt regeringen starka skäl att ha en detaljerad reglering i två lagar om de stöd för anställning som får krediteras på arbetsgivares skattekonto. Regeringen föreslår därför att 1999 års lag om kreditering ändras så att den ger stöd för kreditering på arbetsgivarens skattekonto av alla ekonomiska stöd för anställning som beslutas av Arbetsförmedlingen, och att 2006 års lag om kreditering upphävs.
Arbetsförmedlingen bör få ett uttryckligt stöd i lag att behandla personuppgifter för kontrolländamål
Trots att det i dag får anses finnas ett visst utrymme för Arbetsförmedlingen att behandla personuppgifter för kontrolländamål är det enligt regeringen inte tillräckligt tydligt hur stort detta utrymme är. Regeringen anser att Arbetsförmedlingen bör få ett uttryckligt stöd i lag att behandla personuppgifter för kontrolländamål och föreslår därför en ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten som innebär att Arbetsförmedlingen ska få behandla personuppgifter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten om det är nödvändigt för att kontrollera ekonomiskt stöd till arbetsgivare och enskilda som tar del av insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
För att de myndigheter och företag som berörs av förslagen ska ges förutsättningar att anpassa sina verksamheter och system föreslår regeringen att den nya lagen och lagändringarna ska träda i kraft den 1 oktober 2020.
Det finns enligt regeringens bedömning inte behov av några övergångsbestämmelser.
Motionerna
Moderaterna och Kristdemokraterna anser i kommittémotion 2019/20:3552 av Mats Green m.fl. att det behövs en tydlig granskningsfunktion för att stävja fusk och missbruk (yrkande 1). Partierna är positiva till att regeringen har förslag som till viss del tillgodoser behovet av kontroll men menar att Arbetsförmedlingen bör ges tydligare befogenheter att verka som en kontrollfunktion i det utformade systemet.
Vidare anser Moderaterna och Kristdemokraterna att det bör göras en kontinuerlig granskning av om etableringsjobben är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd (yrkande 2). Eftersom anställningsformen etableringsjobb är en helt ny konstruktion är det enligt partierna centralt att denna granskas och utvärderas.
Sverigedemokraterna begär i kommittémotion 2019/20:3541 av Alexander Christiansson m.fl. att riksdagen ska avslå proposition 2019/20:117 Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheteten (yrkande 1). Sverigedemokraterna är emot det föreslagna systemet med etableringsjobb som bygger på att enbart vissa grupper premieras. Partiet vill skapa breda lösningar som arbetssökande kan ta del av utifrån behov oavsett om de är utrikes eller inrikes födda.
Sverigedemokraterna ställer sig positiva till den del av propositionen som handlar om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Partiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en proposition som uteslutande behandlar möjligheten till utökad kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Vikten av en aktiv arbetsmarknadspolitik är något som utskottet återkommande har framhållit, bl.a. för att motverka att personer stängs ute från arbetsmarknaden och för att förbättra nyanländas möjligheter till arbete och integration. I och med utbrottet av virussjukdomen covid-19 och den kris som detta har utlöst blir den aktiva arbetsmarknadspolitiken särskilt viktig för att bättre möta en utveckling där fler bedöms bli arbetslösa.
Det har länge funnits behov av fler vägar in på arbetsmarknaden för grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden och utskottet välkomnar därför att regeringen nu föreslår ett antal lagändringar i syfte att skapa förutsättningar för att införa etableringsjobb. Etableringsjobben innebär en ny modell för staten att stimulera anställningar för nyanlända och långtidsarbetslösa. I budgetpropositionen för 2020 tillförde regeringen medel för etableringsjobbens införande inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:AU2, rskr. 2019/20:127). Utskottet bedömer att införandet av etableringsjobb kan vara en viktig pusselbit för att förbättra vägarna in på den svenska arbetsmarknaden. Genom ett etableringsjobb kan en individ få möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som arbetsgivarnas kompetensförsörjning underlättas.
Sverigedemokraterna avfärdar regeringens förslag om etableringsjobb med hänvisning till att det endast kommer vissa grupper till del och har, som utskottet uppfattar det, en allmänt kritisk hållning till subventioner inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottets bestämda uppfattning är däremot att olika former av subventionerade anställningar kan vara en bra väg in på arbetsmarknaden. Inte minst kan subventionerade anställningar ha en viktig roll att fylla när det gäller att nå just de grupper som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Modellen med etableringsjobb har tagits fram av parterna, och anställningsformen har därför enligt utskottet en förankring på arbetsmarknaden som ger den goda förutsättningar att bli lyckosam. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens förslag som möjliggör införandet av etableringsjobb.
När det gäller behovet av en kontinuerlig granskning av om etableringsjobben är en effektiv åtgärd, som Moderaterna och Kristdemokraterna tar upp i sin motion, kan utskottet inte annat än instämma i betydelsen av att följa upp och utvärdera olika insatser som görs inom arbetsmarknadspolitiken. Utskottet förutsätter dock att regeringen noga kommer att följa utvecklingen av etableringsjobben och bedömer inte att det finns något behov av att rikta ett tillkännagivande till regeringen i denna fråga.
När det gäller den del av propositionen som avser förslag om bättre kontrollmöjligheter inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten kan utskottet konstatera att det finns stöd för dessa förslag hos samtliga riksdagspartier. Sverigedemokraterna anser i sin motion att regeringen bör återkomma med en proposition som har just detta innehåll. Moderaterna och Kristdemokraterna för sin del välkomnar förslagen samtidigt som de anser att än mer bör göras för att ytterligare stärka kontrollfunktionerna. De föreslår att Arbetsförmedlingen ges tydligare befogenheter att verka som en kontrollfunktion i det utformade systemet med etableringsjobb.
Det är enligt utskottet angeläget att säkerställa att bidrag och stöd kommer rätt person eller rätt företag till del. Felaktiga utbetalningar riskerar välfärdssystemets legitimitet och kan medföra betydande förluster för det allmänna. En välfungerande och effektiv kontroll är central för välfärdssystemets legitimitet. Som regeringen redogör för i propositionen har flera åtgärder vidtagits för att hindra felaktiga utbetalningar av stöd och ersättningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Utskottet välkomnar de ytterligare förslag som regeringen nu lägger fram och delar regeringens bedömning att de kommer att innebära förbättrade kontrollmöjligheter både av befintliga subventionerade anställningar och av den tänkta modellen med etableringsjobb och statlig ersättning.
Till skillnad från Moderaterna och Kristdemokraterna ser utskottet inte, i alla fall inte i nuläget, något behov av att rikta något tillkännagivande till regeringen om att ytterligare stärka kontrollfunktionerna. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer utvecklingen och att regeringen kommer att fortsätta att arbeta målinriktat för att hindra felaktiga utbetalningar inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
Utskottet anser sammanfattningsvis att regeringens förslag är ändamålsenligt utformade och bör antas av riksdagen av de skäl som anförs i propositionen. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens lagförslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden.
|
1. |
av Adam Marttinen (SD), Michael Rubbestad (SD) och Tobias Andersson (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
a) avslår regeringens förslag,
b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3541 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2 samt
avslår proposition 2019/20:117 punkterna 1–9.
Ställningstagande
Vi har en annan uppfattning än regeringen om hur arbetsmarknadspolitiken bör utformas. Vi vill inte se politik i form av särlösningar grundade på födelseland utan vi vill skapa breda lösningar som arbetssökande kan ta del av utifrån behov, oavsett om de är utrikes eller inrikes födda. Vi ser det som djupt problematiskt att ställa grupp mot grupp på arbetsmarknaden, och vi befarar allvarliga undanträngningseffekter, särskilt i den situation vi befinner oss i just nu. På grund av coronakrisen har företagen ställts inför allvarliga ekonomiska utmaningar och vi kan inte i ett sådant läge ställa oss bakom ett system som bygger på att enbart vissa grupper premieras. Det vi vet i dag är att subventionerade anställningar generellt har en väldigt liten effekt när det kommer till resultat i form av reguljära anställningar. Det finns inget skäl att tro att ytterligare en kostsam subvention skulle ha ett annat utfall.
Som en separat del i propositionen har regeringen lagt in frågan om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten. Det föreslås lagändringar som syftar till att förbättra förutsättningarna för att motverka felaktiga utbetalningar och nå en mer ändamålsenlig behandling av personuppgifter. Vi har länge efterfrågat ökad kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och därför ställer vi oss positiva till förslag som går i den riktningen. Det är av största vikt att statens resurser används på ett korrekt och ändamålsenligt sätt.
Med det som anförts ovan avstyrker vi propositionen och anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en proposition som uteslutande behandlar möjligheten till utökad kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
|
2. |
Ytterligare förslag om kontroll- och granskningsåtgärder, punkt 2 (M, KD) |
av Mats Green (M), Johan Hultberg (M), Lotta Olsson (M) och Larry Söder (KD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2019/20:3552 av Mats Green m.fl. (M, KD) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
För att förbättra integrationen och ungas möjligheter och se till att fler kan gå från bidrag till arbete har Moderaterna och Kristdemokraterna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna föreslagit en förenklad anställningsform – inträdesjobb – som skulle införas för nyanlända och unga upp till 23 år utan gymnasieexamen. Lönen skulle uppgå till 70 procent av den rådande kollektivavtalade ingångslönen i branschen, upp till ett tak om 21 000 kronor i bruttolön per månad. 30 procent av arbetstiden anses gå till att lära sig arbetet på jobbet eller utbildning.
Moderaterna och Kristdemokraterna hade i regeringsställning föredragit inträdesjobben, vilket vi anser är en bättre konstruktion. Vi anser samtidigt att det avtal som slutits av parterna kring etableringsjobben och som nu ligger på riksdagens bord är värt att pröva, dock med noggrann uppföljning och kontroll.
Etableringsjobb innebär en helt ny modell för staten när det gäller att stimulera anställningar. Utformningen skiljer sig från dagens befintliga subventionerade anställningar på så sätt att subventionen betalas direkt till individen, i stället för att arbetsgivaren betalar hela lönen till arbetstagaren och sedan får ersättning för en del av lönen från staten. Vi menar att det är centralt att en modell där staten betalar ut den subventionerade delen direkt till den anställde inte öppnar för bedrägerier. Vi delar Brottsförebyggande rådets och Handelsanställdas förbunds farhågor om att etableringsjobben kan utnyttjas som en papperskonstruktion samt att den lön som betalas från arbetsgivaren till den anställde förs tillbaka. Vi är positiva till att regeringen har förslag som till viss del tillgodoser behovet av kontroll, men Arbetsförmedlingen bör enligt vår mening ges tydligare befogenheter att verka som en kontrollfunktion i det utformade systemet.
Vi menar också att en uppföljning av etableringsjobben kommer att bli avgörande eftersom insatsen innebär en helt ny modell för att stimulera anställningar. Vi hade föredragit att införa inträdesjobb men välkomnar samtidigt att regeringen tar steg för att förbättra sysselsättningen för nyanlända och långtidsarbetslösa. Eftersom anställningsformen etableringsjobb är en helt ny konstruktion är det centralt att dessa granskas och utvärderas. Därför menar vi att man kontinuerligt bör granska etableringsjobben för att se om det är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Vi anser att regeringen i enlighet med vad vi anfört ovan dels bör skapa en tydlig granskningsfunktion för att stävja fusk och missbruk, dels kontinuerligt bör granska om etableringsjobben är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd.
Ciczie Weidby (V) anför:
Som utskottet anför är en aktiv arbetsmarknadspolitik viktig för att fånga upp personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vänsterpartiets förslag till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 14 lades fram i partimotion 2019/20:2690 och Vänsterpartiet avvisade där bl.a. regeringens föreslagna modell för etableringsjobb. Etableringsjobben bör enligt min uppfattning införas i enlighet med parternas principöverenskommelse som innebär att bemanningsföretag och företag utan kollektivavtal inte omfattas. Januariavtalets ogenomtänkta skrivningar om att även företag utan kollektivavtal ska omfattas, har försvårat införandet och skapar samtidigt risker för såväl osund konkurrens som bristande kontroll. Det återstår att se hur subventionerna i praktiken kommer att nyttjas inom olika branscher, i förhållande till de villkor som kollektivavtalen stipulerar inom dessa. Detta ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Givet att själva grundkonstruktionen är bra och att det är angeläget att åtgärden kommer till stånd, har jag därför likväl valt att inte motsätta mig de förslag som regeringen nu har lagt fram för att skapa förutsättningar för etableringsjobbens införande.
När det gäller frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten vill jag uppmärksamma Vänsterpartiets kommittémotion 2019/20:539 från allmänna motionstiden. Vänsterpartiet föreslår bl.a. att arbetsgivare som anställer personer med subventioner ska vara skyldiga att utfärda ett arbetsintyg till den anställde när anställningen upphör (yrkande 9). För att säkerställa att personer med subventionerade anställningar garanteras rätt lön, sjysta arbetsvillkor och rimliga arbetstider förespråkar Vänsterpartiet vidare en kartläggning av dessa förhållanden differentierad efter branscher, kön och utländsk bakgrund (yrkande 12). Eftersom utskottet behandlat dessa förslag i annat sammanhang har jag inte möjlighet att i detta ärende reservera mig till förmån för förslagen. Jag står naturligtvis bakom förslagen i nämnda motion och hänvisar till Vänsterpartiets reservation i betänkande 2019/20:AU4 Arbetsmarknad och arbetsliv (res. 10).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:117 Förutsättningar för etableringsjobb och vissa frågor om kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om skyldighet för kreditinstitut och försäkringsgivare att lämna vissa uppgifter till Arbetsförmedlingen.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.
6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:591) om kreditering på skattekonto av vissa stöd beslutade av den offentliga arbetsförmedlingen och Trafikverket.
7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program.
8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:546) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.
9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:1494) om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb.
2019/20:3541 av Alexander Christiansson m.fl. (SD):
1.Riksdagen avslår propositionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppmana regeringen att återkomma med en proposition som uteslutande behandlar möjligheten till utökad kontroll inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och tillkännager detta för regeringen.
2019/20:3552 av Mats Green m.fl. (M, KD):
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tydlig granskningsfunktion för att stävja fusk och missbruk och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontinuerligt granska om etableringsjobben är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
