EUROPEISKA
KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.12.2018
COM(2018) 812 final
2018/0412 (CNS)
Förslag till
RÅDETS DIREKTIV
om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för
betaltjänstleverantörer
{COM(2018) 813 final} - {SEC(2018) 495 final} - {SWD(2018) 487 final} -
{SWD(2018) 488 final}
| SV | SV |
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
• Motiv och syfte med förslaget
I oktober 20171 hade kommissionen redan åtagit sig att åtgärda skattemyndigheternas administrativa kapacitet för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom elektronisk handel (nedan kallad
I synnerhet infördes genom direktivet om mervärdesskatt på
mervärdesskattereglerna genom att förenkla mervärdesskattesystemet, men skattemyndigheterna måste fortfarande kunna upptäcka och bekämpa bedrägliga företag. För närvarande är detta en utmaning för skattemyndigheterna. Europeiska revisionsrätten6 har påpekat att lagstiftningen om mervärdesskatt på
1
2
3
4
5
6
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och ekonomiska och sociala kommittén om uppföljningen av Handlingsplanen för mervärdesskatt: mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut (COM (2017) 566 final), punkt 2.1.1, sidan 3. Se även punkt 6 i 20 åtgärder för att motarbeta mervärdesskattegapet, bilagan till handlingsplanen för mervärdesskatt, tillgänglig på:
Europeiska unionens råd 14769/1/17 REV 1, den 30 november 2017,
För genomförandet av strategin för den digitala inre marknaden (COM (2017) 228 final, 10.5.2017), se:
Europeiska revisionsrättens bakgrundsdokument om uppbörd av mervärdesskatt och tullavgifter på gränsöverskridande
| SV | 1 | SV |
efterlevnadsåtgärder inom
I den konsekvensbedömning som bifogas detta förslag anges tre huvudsakliga gränsöverskridande fall av mervärdesskattebedrägeri inom
Den totala förlusten i mervärdesskatteintäkter inom medlemsstaterna på gränsöverskridande varuleveranser uppskattas till 5 miljarder euro per år8. Mervärdesskattebedrägeri rapporterades också i gränsöverskridande tillhandahållande av tjänster, det vill säga tv och spel på internet9. Detta bedrägeri har dokumenteras av Europol och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i Europols senaste rapport om olaglig spridning av (och försäljning av tillgång till)
7
8
9
10
11
12
13
14
Detta omfattar tredje territorier enligt artikel 6.
Se förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor (COM(2016) 757 final), s. 2.
Olagliga
Europol och Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet: Lägesrapport 2017 om varumärkesförfalskning och pirattillverkning i EU, finns på www.europol.europa.eu/publications-
Nordic Content Protection: Trend Report 2017, tillgänglig på: www.ncprotection.com/wp-
För mer information:
I det riktade samrådet inför detta förslag, lämnade endast tre skattemyndigheter grova uppskattningar av mervärdesskatteförlusterna för unionsinterna leveranser av varor från företag till konsumenter,
| SV | 2 | SV |
bedrägliga företag att dölja sin identitet bakom ett domännamn. Även då en skatteförvaltning är medveten om förekomsten av en nätbutik är det bakomliggande företagets identitet, dess faktiska läge eller dess omsättning i nämnda medlemsstat ofta okända. Detta utgör ett problem för skattemyndigheterna som eventuellt försöker inleda en undersökning eller inleda administrativt samarbete på
När bedragare och deras placering är okända kan det bli ett verkligt problem att fastställa till vilken medlemsstat en begäran om administrativt samarbete bör riktas.
Detta skulle kunna leda till massförfrågningar om identifiering. De skulle behöva sändas antingen till en tredje part (det vill säga en
Syftet med detta förslag är att lösa problemet med mervärdesskattebedrägerier vid
15
16
17
18
unionsinterna tillhandahållanden av tjänster från företag till konsumenter och import av varor 2015, 2016 och 2017.
https://www.dpd.com/be_en/business_customers/dpd_insights/e_shopper_barometer_2017 och International Post Corporation,
Förmerinformation: https://www.atkearney.com/documents/10192/1448080/Winning+the+Growth+Challenge+in+Payment
Den finländska skattemyndigheten kunde till exempel samla in 16 miljoner euro 2016 genom samarbetet med betaltjänstleverantörer.
Se bilaga 11 till konsekvensbedömningen, ”Third countries using payment data as VAT control tool”.
| SV | 3 | SV |
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Detta förslag kompletterar det nuvarande regelverket som nyligen ändrats genom direktivet om mervärdesskatt på
Genom förordning (EU) 2018/154121 om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot skatteundandragande i fråga om mervärdesskatt22 införs nya verktyg för administrativt samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa verktyg kommer främst att användas för att bekämpa i) så kallat karusellbedrägeri (vid transaktioner mellan företag), ii) bedrägeri som omfattar den ordning för beskattning av vinstmarginal som tillämpas på begagnade bilar, iii) bedrägeri som utnyttjar särskilda tullordningar gällande import som utförs av beskattningsbara personer (även transaktioner mellan företag) och iv) kommer att möjliggöra gemensamma initiativ mellan skattemyndigheter (dvs. gemensamma administrativa förfrågningar). Experter från skattemyndigheterna och företagen i
Slutligen bör detta initiativ också ses i ett internationellt sammanhang. När bedrägerier begås av leverantörer som är etablerade i ett tredjeland eller tredje territorium, är internationellt samarbete avgörande för att inkräva den utestående mervärdesskatten. EU ingick nyligen ett avtal för mervärdesskattesamarbete med Norge25 och verkar inom OECD för att stärka
19
20
21
22
23
24
25
För mer information:
För mer information:
Rådets förordning (EU) 2018/1541 av den 2 oktober 2018 om ändring av förordningarna (EU) nr 904/2010 och (EU) 2017/2454 vad gäller åtgärder för att stärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet (EUT L 259, 16.10.2018, s. 1).
Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).
Konsoliderad rapport om samarbete mellan medlemsstater och företag inom
5.För mer information:
| SV | 4 | SV |
användningen av instrument för administrativt samarbete på internationell nivå. Detta initiativ kommer att ge medlemsstaterna bevis för att upptäcka bedrägerier i tredjeländer. Dessa bevis kommer att användas som ett första steg mot att aktivera internationellt samarbete eller bidra till den internationella dialogen om förbättrat administrativt samarbete med andra jurisdiktioner.
2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Den rättsliga grunden för detta initiativ är artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
•Subsidiaritetsprincipen
Detta initiativ är förenligt med subsidiaritetsprincipen, eftersom huvudproblemet, mervärdesskattebedrägeri inom
•Proportionalitetsprincipen
Detta förslag går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
Skyldigheten för betaltjänstleverantörer att behålla ett antal dokument som ska skickas till skattemyndigheterna är också förenlig med proportionalitetsprincipen. Betaltjänstleverantörer ska vara skyldiga att föra register över uppgifter som de förfogar över för att genomföra betalningstransaktioner. Dessutom kommer harmoniserade krav på unionsnivå för registrering och överföring av uppgifter till skattemyndigheterna att begränsa den administrativa bördan för betaltjänstleverantörer (jämfört med den börda som kräver att dessa betaltjänstleverantörer ska följa olika nationella tillvägagångssätt).
| SV | 5 | SV |
Att bekämpa mervärdesskattebedrägerier är ett viktigt mål av allmänt intresse för unionen och medlemsstaterna. Endast de uppgifter som är nödvändiga för att uppnå det målet (bekämpning av mervärdesskattebedrägerier vid
•Val av instrument
Ett direktiv föreslås för att ändra mervärdesskattedirektivet för att införa nya redovisningsskyldigheter för betaltjänstleverantörer.
En förordning föreslås för att ändra förordning (EU) nr 904/2010 om administrativt samarbete och kampen mot skatteundandragande i fråga om mervärdesskatt, att införa en ny databas för mervärdesskatterelaterade betalningsuppgifter med tillgång för medlemsstaterna endast för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar
Föreliggande förslag åtföljs av en utvärdering av förordning (EU) nr 904/2010, framför allt avsnitten med inriktning på dess användning på området mervärdesskattebedrägerier vid e- handel.
I allmänhet betraktade skattemyndigheterna nuvarande förordning (EU) nr 904/2010 som ett effektivt verktyg för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
26
27
28
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (Text av betydelse för EES) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG. (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).
| SV | 6 | SV |
medlemsstater även att förordningens effektivitet skulle kunna ökas med nya verktyg, såsom tillgång till och utbyte av relevanta betalningsuppgifter.
Även om skattemyndigheten anser att de verktyg som fastställs i förordning (EU) nr 904/2010 är relevanta för bekämpning av mervärdesskattebedrägerier, betonade de också att det finns utrymme för förbättringar. Ur skattemyndigheternas synvinkel kräver den senaste tidens utveckling av
Även om skattemyndigheterna i allmänhet saknar kvantitativa bevis om det administrativa samarbetets fördelar och kostnader, anser de att fördelarna med det administrativa samarbetet står i proportion till – eller till och med är större än – skattemyndigheternas utgifter i samband med informationsutbytet.
Förordning (EU) nr 904/2010 och det aktuella förslaget bidrar till en väl fungerande inre marknad. De är också förenliga med reglerna i direktivet om mervärdesskatt på
Slutligen erkände både skattemyndigheter och andra berörda parter mervärdet av ramen för administrativt samarbete som fastställs i förordning (EU) nr 904/2010, eftersom mervärdesskattebedrägeri inom
Sammanfattningsvis visade utvärderingen att nationella åtgärder inte är tillräckliga för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom
•Samråd med berörda parter
Under 2017 begärde kommissionen synpunkter från flera berörda parter genom ett riktat samråd med skattemyndigheterna och företagen, däribland betaltjänstleverantörer i synnerhet. Under 2017 inleddes också ett offentligt samråd29.
Resultaten av samrådet bekräftade att alla berörda parter är medvetna om att mervärdesskattebedrägeri inom
29Kommissionen publicerade även en kombinerad färdplan/inledande konsekvensbedömning (se:
återkopplingsperioden 15 februari
| SV | 7 | SV |
De flesta svaren uttryckte sig positivt om ändringen av EU:s regelverk för att förse skattemyndigheterna med mer effektiva instrument för att bekämpa bedrägeri. Ett centraliserat system för att samla in och utbyta betalningsinformation som är relevant för mervärdesskatt ansågs vara det mest kostnadseffektiva verktyget.
Både skattemyndigheter och betaltjänstleverantörer bekräftade mervärdet av ett standardiserat och harmoniserat tillvägagångssätt för insamling och utbyte av betalningsinformation.
Detta förslag utarbetades efter samråd med medlemsstaternas skattemyndigheter och företagsföreträdare, bl.a. betaltjänstleverantörer, som en del av undergruppen för
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
Utöver samråd med alla berörda parter behövdes inga utomstående sakkunniga för att utarbeta föreliggande förslag.
•Konsekvensbedömning
Utöver grundscenariot övervägdes två alternativ i konsekvensbedömningen:
(1)Ett icke bindande alternativ som huvudsakligen består i att tillhandahålla riktlinjer för att hjälpa skattemyndigheterna att utveckla sin administrativa kapacitet för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
(2)En lagstiftningsmöjlighet som innebär en ändring av EU:s rättsliga ram i) för betaltjänstleverantörerna att föra register över betalningsinformation som är relevant för mervärdesskatt, och ii) för medlemsstaternas skattemyndigheter att samla in och utbyta betalningsinformation.
I lagstiftningsalternativet övervägdes två alternativa tekniska lösningar för att se till att skattemyndigheterna utbyter betalningsinformation: en distribuerad tillämpning liknande systemet för utbyte av information om mervärdesskatt , eller ett centralt register på
Konsekvensbedömningen visade att ett centralt register var det alternativ som bäst uppfyllde syftet att bekämpa mervärdesskattebedrägeri vid
Ett centralt register skulle säkerställa bästa bekämpning av mervärdesskattebedrägerier. Det skulle ge bättre garantier i fråga om enhetlighet för data och dataanalys, och skulle ge ett tydligare
Utbyte av information via ett centralt register skulle också mer effektivt minska snedvridningen av marknaden. I takt med att samarbetet leder till bättre resultat för skattemyndigheterna, skulle laglydiga företag dra nytta av mer likvärdiga villkor. Samrådet med berörda parter möjliggjorde inte en exakt beräkning av efterlevnadskostnaderna för betaltjänstleverantörer. Konsekvensbedömningen visade dock att harmoniseringen av rapporteringsskyldigheterna i ett enda format för överföring av uppgifter (och ett enda gränssnitt) kommer att minska efterlevnadskostnaderna för betaltjänstleverantörer.
Skattemyndigheterna skulle också få lägre utvecklings- och driftskostnader med en centraliserad lösning än med ett decentraliserat system på nationell nivå.
| SV | 8 | SV |
Den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag togs under övervägande av nämnden för lagstiftningskontroll den 27 juni 2018. Nämnden avgav ett positivt yttrande om förslaget och utfärdade vissa rekommendationer som har beaktats. Nämndens yttrande och dess rekommendationer återfinns i bilaga 1 till arbetsdokumentet för den konsekvensbedömning som åtföljer detta förslag30.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Detta initiativ omfattas inte av programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat. De sannolika kostnaderna för skattemyndigheterna och kommissionen finns i avsnitt 4.
De uppgifter som mottogs under det riktade samrådet möjliggjorde inte någon tillförlitlig
kvantifiering av kostnader för betaltjänstleverantörer i konsekvensbedömningen. Betaltjänstleverantörerna tar dock för närvarande emot förfrågningar från olika medlemsstater i en rad olika format och enligt olika förfaranden. Inom ramen för detta initiativ skulle betaltjänstleverantörerna behöva använda en
Initiativet innehåller inga nya mervärdesskatteskyldigheter för leverantörer av varor och tjänster till slutkonsumenter.
Slutligen förväntas detta initiativ avsevärt minska medlemsstaternas förluster på grund av mervärdesskattebedrägerier vid
•Grundläggande rättigheter
Föreliggande förslag kommer att leda till nya utbyten och behandling av mervärdesskatterelaterade personuppgifter.
Den allmänna dataskyddsförordningen ger en bred definition av personuppgifter, vilket inbegriper all information om en identifierad eller identifierbar fysisk person som kan identifieras direkt eller indirekt. Därför räknas betalningsinformation till dess tillämpningsområde samt de principer för skydd av personuppgifter som fastställs i stadgan om de grundläggande rättigheterna.
I den allmänna dataskyddsförordningen och i förordning (EU) 2018/1725 fastställs mycket exakta principer för hur registrerades rättigheter ska iakttas vid behandling av personuppgifter. Unionen får dock använda lagstiftningsåtgärder för att begränsa dessa principer och den registrerades rättigheter31 – så länge begränsningarna respekterar
30
31
Sammanfattningen finns på följande sida: http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/index.cfm?fuseaction=list&coteId=10102&version=ALL&p=1
Begränsningar skulle kunna införas genom rätten att under öppna former informeras om: behandlingen av uppgifter (artiklarna 12, 13 och 14), tillgång till uppgifter (artikel 15), rättelse av uppgifter (artikel 16), radering av uppgifter (artikel 17), begränsning av behandling av uppgifter (artikel 18), anmälningsskyldighet avseende rättelse eller radering av uppgifter (artikel 19), rätt att få ut uppgifter i ett strukturerat och allmänt använt format - dataportabilitet (artikel 20), rätten att göra invändningar (artikel 21) samt rätten att inte bli föremål för automatiserad behandling inbegripet profilering (artikel 22).
| SV | 9 | SV |
principerna om nödvändighet och proportionalitet – för att skydda viktiga mål av allmänt intresse för unionen, såsom ekonomiska och finansiella intressen, inbegripet beskattning32.
I den konsekvensbedömning som åtföljer detta initiativ visades att skattemyndigheterna inte har några andra effektiva alternativa sätt att samla in nödvändiga uppgifter för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
Dessutom skulle endast betalningsinformation som är nödvändig för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier vid
4.BUDGETKONSEKVENSER
Det förväntas att investeringskostnaderna för kommissionen och skattemyndigheterna kommer att uppvägas av de ökade mervärdesskatteintäkterna. I själva verket stod B2C- försäljning på nätet för cirka 600 miljarder euro 201734. Om man antar att skattemyndigheternas bedömning av mervärdesskatteförlusten motsvarar 1 % av den omsättningen, skulle detta följaktligen generera upp till 1,2 miljarder euro för
Kostnaderna för detta initiativ kommer att spridas ut på flera år från och med 2019. Den första delen av dessa kostnader (fram till 2020) kommer att täckas genom befintliga anslag under det nuvarande Fiscalis
Med beaktande av de högsta möjliga kostnader för kommissionen beräknas budgetkonsekvenserna till en engångskostnad på 11,8 miljoner euro för att inrätta systemet och en årlig löpande kostnad på 4,5 miljoner euro när systemet helt har tagits i drift. Det beräknades att dessa löpande kostnader skulle inledas först 2022 när systemet är i drift. Deras inverkan på budgeten beräknades över en femårsperiod till en total kostnad (inbegripet engångskostnaden) på 34,3 miljoner euro för att inrätta och driva systemet till 2027.
Dessa kostnader är förenliga med förslaget till den fleråriga budgetramen och Fiscalisprogrammet för nästa period.
32
33
34
Artikel 23 i allmänna dataskyddsförordningen och artikel 25 i förordning (EU) 2018/1725.
Eurofiscs sambandstjänstemän är experter på bedrägeribekämpning vid skattemyndigheterna och har utsetts av medlemsstaterna som behöriga tjänstemän för utbyte av tidiga varningssignaler för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Förordning (EG) nr 904/2010 kapitel X.
Organisationen
| SV | 10 | SV |
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner och arrangemang för övervakning, utvärdering och rapportering
Eurofiscs rapporter och medlemsstaternas årliga statistik presenteras och diskuteras i ständiga kommittén för administrativt samarbete35 i enlighet med artikel 49 i förordning (EU) nr 904/2010. Ständiga kommittén leds av Europeiska kommissionen. Kommissionen kommer dessutom att från medlemsstaterna försöka erhålla all relevant information om hur det nya systemet fungerar samt om bedrägerier. Vid behov kommer samordning att säkerställas inom Fiscaliskommittén (denna kommitté har fortfarande inte inrättats enligt det nya Fiscalisprogrammet36).
I förordning (EU) nr 904/2010 och direktiv 2006/112/EG fastställs redan bestämmelser för kommissionens regelbundna utvärderingar och rapporter. I enlighet med dessa befintliga skyldigheter ska kommissionen vart femte år rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av det nya verktyget för administrativt samarbete i enlighet med artikel 59 i förordning (EU) nr 904/2010.
Dessutom ska kommissionen vart fjärde år rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av de nya mervärdesskatteskyldigheterna för betaltjänstleverantörer i enlighet med artikel 404 i direktiv 2006/112/EG. Kommissionen ska säkerställa att de två rapporterna är samordnade och bygger på samma resultat.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I artikel 243a hänvisar definitionerna till de relevanta bestämmelserna i direktiv (EU) 2015/236637 om betaltjänster på den inre marknaden (nedan kallat PSD2).
Genom artikel 243b i direktivet om mervärdesskatt införs en ny dokumentationsskyldighet för betaltjänstleverantörer. Dessa betaltjänster anges i bilaga 1 till PSD2. Alla betaltjänster är inte relevanta för kontrollen av gränsöverskridande leveranser av varor och tjänster. De enda betaltjänster som är relevanta är de som resulterar i en gränsöverskridande överföring av medel till betalningsmottagaren38 (eller till de betaltjänstleverantörer som agerar på uppdrag av betalningsmottagare) och endast när betalaren39 är belägen i en av medlemsstaterna. Detta beror på att den medlemsstat där betalning har sitt ursprung ger skattemyndigheterna vägledning om konsumtionsorten. Inom ramen för detta initiativ avses med begreppet gränsöverskridande transaktioner där konsumenten befinner sig i en medlemsstat och
35
36
37
38
39
Ständiga kommittén för administrativt samarbete (SCAC) är sammansatt av företrädare för medlemsstaterna och med kommissionens företrädare som ordförande. Kommittén ansvarar för genomförandet av förordning (EU) nr 904/2010.
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fiscalisprogrammet för samarbete på beskattningsområdet (COM(2018) 443 final), artikel 18.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2366/EU av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (text med betydelse för EES) (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).
betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person som är den avsedda mottagaren av medel som har omfattats av en betalningstransaktion (artikel 4.9 i PSD2).
betalare: en fysisk eller juridisk person som är betalkontoinnehavare och som godkänner en betalningsorder från detta betalkonto eller, om det inte finns något betalkonto, en fysisk eller juridisk person som lämnar en betalningsorder (artikel 9.8 i PSD2).
| SV | 11 | SV |
leverantören i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, eller ett tredje territorium. Inhemska betalningar omfattas inte av detta förslag.
I artikel 243b hänvisas inte till betalningsmottagarens och betalarens etableringsställe eller stadigvarande adress. Faktum är att betaltjänstleverantörerna är tredjepart i förhållande till kontraktsförhållandet mellan beskattningsbara personer som levererar varor och tjänster och deras konsumenter. Därför är de upplysningar som betaltjänstleverantörer har tillgång till när de utför betaltjänster inte nödvändigtvis i överensstämmelse med den information som beskattningsbara personer innehar om sina konsumenter, eller med de uppgifter som behövs för att fastställa platsen för beskattningsbara transaktioner. Platsen utlöser endast dokumentationsskyldigheten för betaltjänstleverantörer i enlighet med artikel 243b.
Reglerna för att fastställa var betalningsmottagarna och betalarna befinner sig fastställs i den föreslagna artikel 243c (se nedan).
För att bara fånga upp betalningar som kan vara kopplade till en ekonomisk verksamhet (vilket utesluter gränsöverskridande överföringar av medel som utförs av privata skäl) anges ett tak för antalet gränsöverskridande betalningar som mottagits av en betalningsmottagare. Endast när det totala betalningsbelopp som mottagits av en viss betalningsmottagare överstiger taket på 25 betalningar under kalenderkvartalet (vilket också är rapporteringsperioden för betaltjänstleverantörer) är betaltjänstleverantören skyldig att föra register över den betalningsmottagaren, som ska vara tillgänglig för skattemyndigheterna. Taket fastställdes med beaktande av ett genomsnittligt värde på 95 euro för inköp på nätet40. 100 betalningstransaktioner per år till detta värde motsvarar närmare 10 000 euro i försäljning, vilket redan kan ge upphov till mervärdesskatteskyldigheter i medlemsstaterna. Detta belopp motsvarar tröskeln på 10 000 euro för mervärdesskatt vid gemenskapsinterna leveranser som infördes genom direktivet om mervärdesskatt på
Dokumentationsperioden för betalningsleverantörerna ska vara 2 år. Denna dokumentationsperiod är proportionerlig, med tanke på den stora mängd information som står på spel, dess höga känslighet i fråga om dataskydd och den tid som krävs för skattemyndigheter att upptäcka mervärdesskattebedrägerier.
Artikel 243c hänvisar som tidigare nämnts till de regler som betaltjänstleverantörer måste tillämpa för att fastställa var betalare och betalningsmottagare befinner sig. Artikel 243c innehåller inga regler för att fastställa platsen för beskattning, utan anger i stället regler för att fastställa var betalningsmottagare och betalare befinner sig, i syfte att tillämpa dokumentationsskyldigheten i enlighet med artikel 243b i mervärdesskattedirektivet.
Artikel 243c innebär dessutom inte att de uppgifter som används för att fastställa var betalaren befinner sig överförs till skattemyndigheterna. Denna information kommer att kvarstå hos betaltjänstleverantören.
I enlighet med punkt 1 ska betalaren anses befinna sig i den medlemsstat som anges i identifikationskoden på betalarens konto. Genom förordningen om det gemensamma eurobetalningsområdet41 infördes IBAN (International Bank Account Number) för identifiering av ett enskilt betalkonto i en medlemsstat. Om en betalning genomförs genom en
40
41
| SV | 12 | SV |
betaltjänst som inte omfattas av förordningen om det gemensamma eurobetalningsområdet (som endast gäller betalningar och autogireringar i euro), får betalarens hemvist anges genom alla andra identifieringskoder för betalarens betalkonto.
Det finns också betalningstransaktioner (dvs. penningöverföringar) där medel överförs till betalningsmottagaren utan att något betalkonto skapas i betalarens namn. I detta fall ska betalaren anses belägen i den medlemsstat som anges i identifieraren på den betaltjänstleverantör som agerar på betalarens vägnar.
I enlighet med punkt 2 ska betalningsmottagaren anses belägen i den medlemsstat eller det tredjeland som anges i identifieraren på det konto där medlen krediteras. Om medlen inte krediteras på ett betalkonto ska betalaren anses belägen i den medlemsstat, tredjeland eller tredje territorium som anges i identifieraren på den betaltjänstleverantör som agerar på betalarens vägnar.
I artikel 243d anges närmare de uppgifter som ska bevaras av de betaltjänstleverantörer som avses i artikel 243b. Registren innehåller information som identifierar den betalningsleverantör som håller registret, information för att identifiera betalningsmottagaren och information om de betalningar som mottagits av betalningsmottagaren. Uppgifterna om identifiering av betalare ingår inte i betaltjänstleverantörernas dokumentationsskyldighet eftersom dessa inte är nödvändiga för att upptäcka bedrägerier. Betaltjänstleverantörerna är dessutom inte alltid medvetna om huruvida betalarna är beskattningsbara personer eller bara privata konsumenter. När tröskeln på 25 betalningar under ett kvartal har överskridits ska betaltjänstleverantörerna spara information om alla betalningar som erhållits från en viss betalningsmottagare, utan åtskillnad mellan betalningar som mottagits av konsumenter eller av beskattningsbara personer. Denna åtskillnad kommer att vara en uppgift för medlemsstaternas skattemyndigheter när de analyserar information.
Betaltjänstleverantörernaskadokumenterabetalningsmottagarens mervärdesskatteregistreringsnummer eller skatteregistreringsnummer, där tillämpligt.
Registreringsnummer för mervärdesskatt (nationellt eller
Slutligen ska betaltjänstleverantörer bevara information om själva betalningstransaktionen, såsom belopp, valuta, datum, betalningens ursprung och angivande av eventuell återbetalning.
| SV | 13 | SV |
2018/0412 (CNS)
Förslag till
RÅDETS DIREKTIV
om ändring av direktiv 2006/112/EG vad gäller införandet av vissa krav för
betaltjänstleverantörer
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 113, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europaparlamentets yttrande42,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande43, i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och
av följande skäl:
(1)I rådets direktiv 2006/112/EG44 fastställs beskattningsbara personers allmänna redovisningsskyldigheter vad gäller mervärdesskatt.
(2)Den ökande omfattningen av elektronisk handel (nedan kallad
(3)I de allra flesta inköp via nätet som görs av europeiska konsumenter utförs betalningarna genom betaltjänstleverantörer. För att genomföra en betalningstransaktion innehar betaltjänstleverantören specifik information för att identifiera mottagaren, eller betalningsmottagaren, av den betalningen tillsammans med uppgifter om belopp och datum för transaktionen samt den medlemsstat där betalningen äger rum. Detta är särskilt fallet i samband med en gränsöverskridande betalningstransaktion där betalaren är belägen i en medlemsstat och betalningsmottagaren är etablerad i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland eller tredje territorium. Denna information är nödvändig för att skattemyndigheterna ska kunna utföra sina
grundläggande uppgifter att upptäcka bedrägliga företag och kontrollera mervärdesskatteskyldigheter. Det är därför nödvändigt att denna information som är relevant
42
43
44
EUT C, , s. . EUT C, , s. .
Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 347, 11.12.2006, s. 1).
| SV | 14 | SV |
för mervärdesskatt och som innehas av betaltjänstleverantörer, görs tillgänglig för skattemyndigheterna i medlemsstaterna för att hjälpa dem att identifiera och bekämpa gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri inom
(4)Det är viktigt att betaltjänstleverantörer är skyldiga att föra tillräckligt detaljerad dokumentation över vissa gränsöverskridande betalningstransaktioner som utlöses av betalarens och betalningsmottagarens belägenhet som en del av denna nya åtgärd för att bekämpa gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri inom
etablerade i unionen, och den ska inte påverka reglerna i detta direktiv och rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/201145 vad gäller platsen för en beskattningsbar transaktion.
(5)Utifrån uppgifter som redan finns hos betaltjänstleverantörer kan de fastställa den plats där betalaren och betalningsmottagaren befinner sig i förhållande till de betaltjänster de utför, på grundval av en identifieringskod för ett enskilt betalkonto i en medlemsstat som används av den betalaren eller den betalningsmottagaren.
(6)Alternativt bör den plats där betalaren eller betalningsmottagaren befinner sig bestämmas med hjälp av identifieringskoden för den betaltjänstleverantör som har agerat på uppdrag av betalaren eller betalningsmottagaren. Denna identifieringsmetod bör också användas när medel överförs till en betalningsmottagare utan att något betalkonto skapas i betalarens namn, eller när medlen inte krediteras något betalkonto.
(7)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/67946 är det viktigt att skyldigheten för en betaltjänstleverantör att behålla och tillhandahålla information om en gränsöverskridande betalningstransaktion är proportionerlig och endast motsvarar det som är nödvändigt för medlemsstaterna för att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom
(8)På grund av den stora mängden information och dess känslighet när det gäller skyddet av personuppgifter är det nödvändigt och proportionerligt att betaltjänstleverantörer lagrar uppgifter avseende gränsöverskridande betalningstransaktioner under en tvåårsperiod för att hjälpa medlemsstaterna att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom
45
46
Rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (EUT L 77, 23.3.2011, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 04.05.2016, s. 1).
| SV | 15 | SV |
bedrägerier. Denna period utgör det minimum som krävs för att medlemsstaterna effektivt ska kunna genomföra kontroller och utreda misstänkta mervärdesskattebedrägerier eller upptäcka mervärdesskattebedrägerier.
(9)Den information som lagras av betaltjänstleverantörerna bör samlas in och utbytas mellan medlemsstaterna i enlighet med rådets förordning (EU) nr 904/201047, som fastställer reglerna
för administrativt samarbete och informationsutbyte för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier.
(10)
(11)Detta direktiv är förenligt med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta direktiv respekterar i synnerhet fullt ut rätten till skydd av personuppgifter som fastställs i artikel 8 i stadgan. Den betalningsinformation som lagras och offentliggörs i enlighet med detta direktiv bör endast behandlas av sakkunniga på området bedrägeribekämpning hos skattemyndigheterna inom gränserna för vad som är proportionerligt och nödvändigt för att uppnå målet att bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom
(12)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 42.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/172548 och avgav ett yttrande den […]…49.
(13)Direktiv 2006/112/EG bör därför ändras i enlighet med detta.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Ändringar av direktiv 2006/112/EG
Direktiv 2006/112/EU ska ändras på följande sätt:
(1)Kapitel 4 i avdelning XI ska ändras på följande sätt:
(a)Följande avsnitt ska införas som avsnitt 2a:
”Avsnitt 2a
Allmänna skyldigheter för betaltjänstleverantörer
(b)Följande artiklar ska införas som artikel 243
47
48
49
Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
EUT C […], […], s. […].
| SV | 16 | SV |
”Artikel 243 a
I detta avsnitt gäller följande definitioner:
(1)betaltjänstleverantör: ett organ som förtecknas i artikel 1.1
(2)betaltjänst: affärsverksamhet som anges i punkterna
(3)betalningstransaktion: en handling enligt definitionen i artikel 4.5 i direktiv (EU) 2015/2366.
(4)betalare: en fysisk eller juridisk person enligt definitionen i artikel 4.8 i direktiv (EU) 2015/2366.
(5)betalningsmottagare: en fysisk eller juridisk person enligt definitionen i artikel 4.9 i direktiv (EU) 2015/2366.
(6)
(7)BIC: en företagsidentifieringskod enligt definitionen i artikel 4.8 i direktiv (EU) 260/2012.
_______________________________________________________________________
(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2366/EU av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG (EUT L 337, 23.12.2015, s. 35).
(**)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 260/2012 av den 14 mars 2012 om antagande av tekniska och affärsmässiga krav för betalningar och autogireringar i euro och om ändring av förordning (EG) nr 924/2009 (EUT L 94, 30.3.2012, s. 22).
Artikel 243b
1.Medlemsstaterna ska se till att betaltjänstleverantörer håller tillräckligt detaljerade register över betalningsmottagare och betalningstransaktioner i samband med de betaltjänster de utför för varje kvartal, för att göra det möjligt för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utföra kontroller av de leveranser av varor och tjänster som i enlighet med bestämmelserna i avdelning V ska anses äga rum i en medlemsstat.
2.Det krav som avses i punkt 1 ska tillämpas om båda följande villkor är uppfyllda:
(a)Om medel överförs av en betaltjänstleverantör från en betalare som befinner sig i en medlemsstat till en betalningsmottagare som befinner sig i en annan medlemsstat, i ett tredje territorium eller i ett tredjeland.
(b)När det gäller överföring av medel som avses i led a, om en betaltjänstleverantör genomför mer än 25 betalningar till samma betalningsmottagare under ett kalenderkvartal.
3.De uppgifter som avses i punkt 1 ska
SV
(a)bevaras av betaltjänstleverantören i elektronisk form under en period av två år efter utgången av det år då transaktionen genomfördes,
| 17 | SV |
(b)göras tillgängliga för de medlemsstater där betaltjänstleverantören är etablerad i enlighet med artikel 24b i förordning (EU) nr 904/2010 (*).
_____________________________________________________________________
Rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 7 oktober 2010 om administrativt samarbete och kampen mot mervärdesskattebedrägeri (EUT L 268, 12.10.2010, s. 1).
Artikel 243c
1.Vid tillämpningen av punkt 2 i artikel 243b och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avdelning V i detta direktiv, ska den plats där betalaren anses befinna sig i en medlemsstat motsvara antingen
(a)
(b)BIC eller annan bankidentifieringskod som otvetydigt identifierar en betaltjänstleverantör som agerar på betalarens vägnar.
2.För tillämpningen av punkt 2 i artikel 243b ska den plats där betalningsmottagaren befinner sig anses vara i en medlemsstat, ett tredjeland eller tredje territorium som motsvarar antingen
(a)
(b)BIC eller annan bankidentifieringskod som otvetydigt identifierar en betaltjänstleverantör som agerar på betalarens vägnar.
Artikel 243d
1.De uppgifter som hålls av betaltjänstleverantörer ska, i enlighet med artikel 243b, innehålla följande information:
(a)BIC eller annan företagsidentifieringskod som otvetydigt identifierar betaltjänstleverantören.
(b)Betalningsmottagarens namn eller företagsnamn, om så är lämpligt.
(c)Betalningsmottagarens registreringsnummer för mervärdesskatt, om sådant finns.
(d)
(e)BIC eller annan företagsidentifieringskod som otvetydigt identifierar den betaltjänstleverantör som agerar på betalningsmottagarens vägnar om betalningsmottagaren mottar medel utan att inneha ett betalkonto.
(f)Betalningsmottagarens adress enligt betaltjänstleverantörens register.
(g)Alla utförda betalningstransaktioner som avses i punkt 2 i artikel 243b.
(h)Alla utförda återbetalningar av betalningstransaktioner som avses i led g.
2.Den information som avses i leden g och h i punkt 1 ska innehålla följande uppgifter:
(a)Datum och tidpunkt för genomförandet av betalningstransaktionen eller återbetalningen.
(b)Datum och valuta för betalningstransaktionen eller återbetalningen.
| SV | 18 | SV |
(c)Den ursprungsmedlemsstat där medel som erhållits av betalningsmottagaren eller för dennes räkning, den medlemsstat, tredje territorium eller tredjeland där återbetalning sker, när detta är lämpligt, och de uppgifter som används för att fastställa ursprung eller destination för betalningstransaktionen eller återbetalningen i enlighet med artikel 243c.”
Artikel 2
1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2021 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2022.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 3
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 4
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
| SV | 19 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
1.2.Berörda politikområden (programkluster)
1,3. Typ av förslag eller initiativ
1,4. Motivering till förslaget eller initiativet
1,5. Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
1,6. Planerad(e) metod(er) för genomförandet
2.FÖRVALTNING
2,1. Bestämmelser om uppföljning och rapportering
2,2. Administrations- och kontrollsystem
2,3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3,1. Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
3,2. Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur
3.2.3.Bidrag från tredje part
3,3. Beräknad inverkan på inkomsterna
| SV | 20 | SV |
FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT
1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
1.1.Förslagets eller initiativets beteckning
Obligatorisk överföring och utbyte av betalningsuppgifter som är relevanta för mervärdesskatt
PLAN/2017/2023 – SKATTER OCH TULLAR
1.2.Berörda politikområden (programkluster) Inre marknaden, innovation och digitalisering
1.3.Förslaget eller initiativet avser en ny åtgärd
en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd50 en förlängning av en befintlig åtgärd
en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd
1.4.Motivering till förslaget eller initiativet
1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet
Följande delmål fastställs för projektet:
(1)Slutet av 2022 – Den centrala systemet för insamling av uppgifter från leverantörer och för riskanalysen tas i drift.
(2)Slutet av 2024 – Återkoppling om användningen av betalningsuppgifter, riskkriterier och den ytterligare mervärdesskatten lämnas till kommissionen från minst 2/3 av aktiva användare (medlemsstaterna).
1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med
”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.
Skäl för åtgärder på europeisk nivå (i förhand) enskilda medlemsstater kan inte själva på ett effektivt sätt bekämpa mervärdesskattebedrägeri inom
Ur ett annat perspektiv är utbyte av information mellan medlemsstaternas skattemyndigheter om betalningsuppgifter inte alltid möjligt på grund av rättsliga begränsningar, vilket gör de nuvarande verktygen för administrativt samarbete ganska ineffektiva när det gäller mervärdesskattebedrägeri inom
Förväntat mervärde för unionen (ex post)
50I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.
| SV | 21 | SV |
En högre efterlevnadsnivå för mervärdesskatt bland avlägsna säljare skulle skapa lika villkor för alla företag som är verksamma inom
För betaltjänstleverantörer skulle antagandet av ett enda centraliserat
1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder
Detta är ett nytt initiativ. På grundval av projektet ”Mini One Stop Shop” (MOSS) som tagit fram en gemensam europeisk plattform för att deklarera och betala mervärdesskatt på elektroniska tjänster över hela Europa, kan dock följande överväganden göras:
(1)Genomförandet av den tekniska lösningen måste planeras långt i förväg, för att möjliggöra ett brett samråd med berörda parter och beakta den tid och de finansiella resurser som krävs för att utveckla nya system.
(2)Kraven för att lagra information på lång sikt bör noga övervägas i fråga om kostnader och fördelar.
(3)En informationskampanj bör åtfölja genomförandet av initiativet, i syfte att hjälpa företagen att uppfylla de nya rapporteringskraven.
Erfarenheter från utvecklingen av
1.4.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter
Medlen för genomförandet av detta initiativ kommer att tillhandahållas av Fiscalisprogrammet.
Slutligen kommer initiativet att genomföras tillsammans med de nya reglerna i mervärdesskattepaketet för en digital inre marknad, särskilt rådets direktiv (EU) 2017/2455 av den 5 december 2017 om ändring av direktiv 2006/112/EG och direktiv 2009/132/EG vad gäller vissa skyldigheter på mervärdesskatteområdet för tillhandahållande av tjänster och distansförsäljning av varor. Betalningsuppgifterna skulle göra det möjligt för skattemyndigheterna att dubbelkontrollera information som deklarerats av marknadsplatser, plattformar eller andra avlägsna säljare samt att kontrollera tillämpningen av tröskelvärdet på 10 000 euro för leveranser inom EU.
1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen
SV
Begränsad varaktighet
–verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ
–budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.
obegränsad varaktighet
–Genomförandet samt en initialperiod från 2020 till 2023.
| 22 | SV |
–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.
1.6.Planerad(e) metod(er) för genomförandet51
Direkt förvaltning som sköts av kommissionen
–av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;
–via genomförandeorgan
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros
–tredjeländer eller organ som de har utsett
–internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)
–EIB och Europeiska investeringsfonden
–organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen
–offentligrättsliga organ
–privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier
–organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett
–personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten
Kommentarer
Kommissionen ska biträdas av ständiga kommittén för administrativt samarbete på grundval av artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 904/2010 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter
51Närmare förklaringar av de olika förvaltningsmetoderna med hänvisningar till budgetförordningen återfinns på DG Budgets webbplats: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/SV/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx
| SV | 23 | SV |
2.FÖRVALTNING
2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering
GD TAXUD kommer att lämna årliga övervakningsrapporter till ständiga kommittén för administrativt samarbete (SCAC).
2.2.Administrations- och kontrollsystem
2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås
Detta initiativ kommer att genomföras genom direkt förvaltning. Detta förvaltningssätt erbjuder den mest effektiva fördelningen av finansiella medel och största möjliga genomslag. Det ger kommissionen flexibilitet och tillräckliga styrmedel för den årliga tilldelningen av medel.
Detta initiativ kommer att genomföras genom upphandling av kommissionen.
När det gäller upphandling är betalningsvillkoren helt anpassade till gemensamma normer (ingen förfinansiering, samtliga betalningar kopplade till godkännande av i förväg fastställda resultat).
Kontrollsystemet för upphandling baseras på att samtliga transaktioner verifieras grundligt i förväg, vilket utesluter fel vid betalningstidpunkten.
2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna
De allmänna risker som identifierats i samband med genomförandet av detta initiativ avser följande:
1.Brist på ekonomiska och mänskliga resurser för
2.Säkerhetsrisker som sammanhänger med lagring och bearbetning av känsliga betalningsuppgifter.
Riskerna kommer att hanteras av GD Skatter och tullar med stöd från medlemsstaterna genom i) lämpliga finansieringsbeslut, ii) ett omfattande samråd om de nya
2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)
Eftersom finansieringen av initiativet kommer att ske genom
GD Skatter och tullar kommer också att regelbundet kontrollera genomförandet av initiativet, både ur företagens perspektiv och
GD Skatter och tullar har goda resultat och lämplig erfarenhet i genomförandet av stora transeuropeiska
| SV | 24 | SV |
medlemsstater. Framför allt erfarenheterna av både Fiscalis- och Tullprogrammen kommer att minimera riskerna för fel (under 2 %).
Den tillämpade kontrollstrategin har visat sig vara effektiv och ändamålsenlig inom tidigare liknande initiativ för Tullprogrammen och kostnaderna för kontroll har visat sig vara begränsade.
Med tanke på att liknande kontrollsystem kommer att användas för detta initiativ, kan de förväntade kostnaderna för kontroller och den förväntade risknivån för fel vid utbetalning/nedläggning anses vara kostnadseffektiva.
2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter
GD Skatter och tullar genomför en övergripande strategi för bedrägeribekämpning som medför en stark bedrägeribekämpningskultur inom generaldirektoratet med hjälp av insatser för att öka medvetenheten om potentiella bedrägeririsker och etiskt beteende hos generaldirektoratets personal.
Med tanke på att programmet kommer att genomföras genom upphandling ska bestämmelserna i kommissionens strategi mot bedrägeri tillämpas (mål 3: ”Öka medvetenheten om möjliga intressekonflikter i samband med externa intressenter såsom lobbyister, anbudsgivare, uppdragstagare”). Förebyggande åtgärder kommer att inriktas på 1) att bevara register över kontakter med lobbyister, 2) central förvaltning av upphandlingsförfaranden och kontakter med anbudsgivarna, 3) särskild utbildning om kontakter med lobbyister, vilket kommer att vara särskilt tillämpligt på genomförandet av initiativet.
En obligatorisk användning av systemet för tidig upptäckt och uteslutning innan kontrakt tilldelas (och före alla finansiella transaktioner) kommer också att minska risken för bedrägeri och oriktigheter.
| SV | 25 | SV |
3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET
3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel
| Budgetrubrik | Typ av | Bidrag | |||||
| Rubrik i | utgifter | ||||||
| den | från | i den mening som | |||||
| fleråriga | Nummer | från Efta- | från | ||||
| avses i artikel | |||||||
| Diff./Icke- | kandidat- | ||||||
| budgetrame | [Rubrik ……………………… ……………… | 53 | [21.2 b] i | ||||
| n | diff.52 | länder | länder54 | tredjeländ | |||
| budgetförordninge | |||||||
| ] | er | ||||||
| n |
| 03.01 Inre marknaden – Administrativ | |||||
| 1 | post | INGA | INGA | INGA | INGA |
| Diff. | |||||
| 03.04 Inre marknaden – Samarbete på | |||||
| beskattningsområdet (Fiscalis) |
52Diff. = differentierade anslag /
53Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.
54Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.
SV26
SV
3.2.Beräknad inverkan på utgifterna
3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | <... > | Inre marknaden, innovation och digitalisering | |||||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | |||||||||||
| 2027 | |||||||||||||||||||
| Driftsanslag | (uppdelade | enligt | de | Åtaganden | 1) | 5 400 | 5,550 | 5,235 | 4,585 | 4,585 | 4,585 | 4,585 | 34,525 | ||||||
| budgetrubriker som förtecknas under 3.1) | Betalningar | 2) | 34,525 | ||||||||||||||||
| Anslag av administrativ natur som finansieras | Åtaganden = | 3) | |||||||||||||||||
| genom ramanslagen för programmet55 | Betalningar | ||||||||||||||||||
| TOTALA anslag för programmets | Åtaganden | =1+3 | 5,400 | 5,550 | 5,235 | 4,585 | 4,585 | 4,585 | 4,585 | 34,525 | |||||||||
| finansieringsram | Betalningar | =2+3 | 34,525 | ||||||||||||||||
| Rubrik i den fleråriga budgetramen | 7 | ”Administrativa utgifter” | |||||||||||||||||
55Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k.
| SV | 27 | SV |
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | ||||||
| 2027 | ||||||||||||||
| Personalresurser | 2,244 | 0,902 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 4,274 | ||||||
| Övriga administrativa utgifter | ||||||||||||||
| TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den | (summa åtaganden | = | 2,444 | 0,952 | 0,276 | 0,276 | 0,276 | 0,276 | 0,276 | 4,774 | ||||
| fleråriga budgetramen | summa betalningar) | |||||||||||||
| Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) | ||||||||||||||
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | Efter | TOTALT | ||||||
| 2027 | ||||||||||||||
| TOTALA anslag för samtliga | Åtaganden | 7,644 | 6,452 | 5,460 | 4,810 | 4,810 | 4,810 | 8,910 | 38,798 | |||||
| RUBRIKER i den fleråriga budgetramen | Betalningar | |||||||||||||
| SV | 28 | SV |
3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur
–Förslaget kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | TOTALT | |
| RUBRIK 7 i den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Personalresurser | 2,244 | 0,902 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 4,274 | |
| Övriga administrativa | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | |
| utgifter | |||||||||
| Delsumma RUBRIK 7 i | |||||||||
| den fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| Utanför RUBRIK 7 i den | |||||||||
| fleråriga budgetramen56 | |||||||||
| Personalresurser | |||||||||
| Övriga utgifter av | |||||||||
| administrativ natur | |||||||||
| Delsumma utanför | |||||||||
| RUBRIK 7 i den | |||||||||
| fleråriga | |||||||||
| budgetramen | |||||||||
| TOTALT | 2,244 | 0,902 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 0,225 | 4,274 | |
Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag från det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
56Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k.
| SV | 29 | SV |
3.2.2.1.Beräknat personalbehov
– Förslaget kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:
Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter
| År | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | |||
| Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) | ||||||||||
| Vid huvudkontoret eller vid | 6 | 2 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | |||
| kommissionens kontor i medlemsstaterna | ||||||||||
| Delegationer | ||||||||||
| Forskning | ||||||||||
| Extern personal (i heltidsekvivalenter) – kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter 57 | ||||||||||
| Rubrik 7 | ||||||||||
| Som finansieras | - vid | 9 | 4 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| genom RUBRIK 7 | huvudkontoret | |||||||||
| i den fleråriga | ||||||||||
| - vid delegationer | ||||||||||
| budgetramen | ||||||||||
| Som finansieras | - vid | |||||||||
| genom | huvudkontoret | |||||||||
| ramanslagen för | ||||||||||
| - vid delegationer | ||||||||||
| programmet 58 | ||||||||||
| Forskning | ||||||||||
| Annan (ange vilken) | ||||||||||
| TOTALT | 15 | 6 | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 | 1,5 | |||
Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, och/eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
| Tjänstemän och tillfälligt anställda | Siffrorna omfattar såväl personal som arbetar med direkt förvaltning och |
| genomförandet av initiativet och personal som arbetar med | |
| politikområden som stöds av initiativet. | |
| Extern personal | Siffrorna omfattar såväl personal som arbetar med direkt förvaltning och |
| genomförandet av initiativet och personal som arbetar med | |
| politikområden som stöds av initiativet. | |
57[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].
58Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k.
SV30
SV
3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet
– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter
3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna
– Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:
(1)på mervärdesskatteintäkterna
Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)
| Budgetrubrik i den årliga | Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna59 | ||||||
| budgetens inkomstdel: | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 |
| Artikel …. | Ej tillämpligt | Ej | Ej | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt | Ej tillämpligt |
| tillämpligt | tillämpligt | ||||||
59Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.
| SV | 31 | SV |