EUROPEISKA

KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.6.2018

COM(2018) 439 final

2018/0229 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

{SEC(2018) 293 final} - {SWD(2018) 314 final} - {SWD(2018) 316 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

I den fleråriga budgetramen kommer det från och med 2021 att finnas ett behov av ett EU- omfattande investeringsprogram för att ta hänsyn till övergripande mål i fråga om förenkling, flexibilitet, synergier och samstämmighet mellan EU:s olika politikområden. I de överväganden som presenterats i kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser framhävs behovet av att göra mer med mindre, och få bättre utslag på EU:s budget i tider av budgetbegränsningar. För att hantera problemet med att de finns så många olika finansieringsinstrument på EU-nivå föreslår man i diskussionsunderlaget att dessa kan integreras i en enda fond som ger stöd via ett brett spektrum av finansiella produkter samtidigt som fokus på politikområden och mål stärks. Det föreslås vidare att finansieringsinstrument på EU-nivå och finansieringsinstrument som förvaltas av medlemsstaterna inom ramen för sammanhållningspolitiken ska vara kompletterande.

Genom den nuvarande och tidigare fleråriga budgetramar har finansieringsinstrumenten i flera program förlängts. Under den fleråriga budgetramen 2014–2020 inrättade kommissionen 16 centralt förvaltade finansieringsinstrument. Budgettilldelningen för instrument för inre åtgärder uppgår för närvarande till 5,2 miljoner EUR. Instrumenten syftar till att stödja investeringar inom olika politikområden, såsom forskning och innovation, små och medelstora företag, finansiering, infrastruktur, kulturella sektorer samt stöd till miljömässig och social hållbarhet.

Finansieringsinstrumenten fungerar också som en genomförandemekanism för de program inom ramen för europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) som genomförs under delad förvaltning av de förvaltande myndigheterna. Den totala budgeten för finansieringsinstrument under delad förvaltning i den fleråriga budgetramen 2014–2020 uppgår till cirka 21 miljarder EUR.

Efter finanskrisen och statsskuldkrisen 2008–2015 blev jobbskapande, tillväxt och investeringar en av kommissionens 10 huvudprioriteringar i form av den investeringsplan för Europa som lanserades 2014 som svar på låga investeringsnivåer. Kärnan i denna är Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) som inrättades 2015 och vars målsättning är att ha mobiliserat minst 315 miljarder EUR i ytterligare investeringar senast i mitten av 2018 genom stöd till Europeiska investeringsbanksgruppens kapacitet att bära risker genom en EU-garanti på 16 miljarder EUR tillsammans med finansiering på 5 miljarder EUR från Europeiska investeringsbanksgruppens egna medel. Till följd av den framgång som Efsi innebar förlängdes och utökades fonden i slutet av 2017. Efsi tillhandahåller nu en budgetgaranti på 26 miljarder EUR som stöds av avsättningar av budgetmedel på 9,1 miljarder EUR. Dessutom tillhandahåller Europeiska investeringsbanksgruppen ytterligare kapacitet att bära risker på 7,5 miljarder EUR. Målet är att mobilisera minst 500 miljarder EUR i ytterligare investeringar senast i slutet av 2020. InvestEU-programmet kommer att baseras på samma framgångsrika budgetmodell som Efsi, där man maximerar mobiliseringen av privata investeringar med små budgetmedel.

Förutsättningarna för ökade investeringar har förbättrats sedan 2014 tack vare förbättrade ekonomiska förhållanden och även på grund av offentliga åtgärder såsom Efsi. Betydande investeringsgap kvarstår dock inom olika politikområden och är ofta svåra att komma till rätta med på grund av ihållande marknadsmisslyckanden. För att klara unionens ambitiösa politiska mål är det mycket viktigt att locka privat kapital för att finansiera investeringar samtidigt som strategin anpassas för att få större politisk relevans. InvestEU-programmet kommer att bidra till att uppnå unionens politiska mål, särskilt inom ramen för Cosmeprogrammet och Horisont

Europa, i de fall då återbetalningspliktigt investeringsstöd är lämpligt. I kommissionens förslag till en modern budget för EU föreslås att 3,5 miljarder EUR av ramanslagen för Horisont Europa anslås inom ramen för InvestEU-fonden för att bidra till politikområdet forskning, innovation och digitalisering, med ett totalt indikativt anslag från EU-garantin på 11,25 miljarder EUR.

Genom inrättandet av InvestEU-programmet införs en gemensam EU-mekanism för investeringsstöd för inre åtgärder inom den fleråriga budgetramen 2021–2027. InvestEU- programmet bygger på positiva erfarenheter från Efsi och de nuvarande finansieringsinstrumenten för den inre politiken. Programmet har fyra komponenter: i) InvestEU-fonden, som möjliggör EU-garantin, ii) InvestEU:s rådgivningscentrum, som främst tillhandahåller tekniskt stöd avseende projektutveckling, InvestEU-portalen, som tillhandahåller en lättillgänglig databas för att ge uppmärksamhet åt projekt som söker finansiering, och iv) blandfinansieringsinsatser.

InvestEU-fonden kommer att vara efterfrågestyrd när den lockar till sig privata investeringar. Programmet kommer i synnerhet att främja innovation, digitalisering och hållbara infrastrukturinvesteringar, men kommer också att inrikta sig på socialsektorns och små och medelstora företags behov. Att nå ut till mindre och lokala projekt kommer också att vara viktigt.

InvestEU-fonden består av en EU-budgetgaranti som kommer att garantera de finansiella produkterna som genomförandepartnerna tillhandahåller. Den är inriktat på EU-projekt som tillför mervärde och främjar en sammanhållen strategi för att finansiera EU:s politiska mål. Den erbjuder en effektiv och ändamålsenlig blandning av EU:s finansieringsverktyg för särskilda politikområden.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag, och förslaget läggs fram för en union bestående av 27 medlemsstater, vilket beaktar Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Euratom, på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Bakgrund och syfte

Som ett enda investeringssystem för den inre unionspolitiken är InvestEU-programmet både ett politiskt instrument och ett genomförandeverktyg.

Som ett politiskt instrument är InvestEU-programmets övergripande mål att stödja unionens politiska mål genom att mobilisera offentliga och privata investeringar inom EU för att därigenom hantera marknadsmisslyckanden och investeringsgap som hindrar EU från att uppnå sina mål för hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt för alla.

Syftet är att erbjuda finansiering till ekonomiska aktörer med en riskprofil som gör att privata finansiärer inte alltid har möjlighet eller vilja att förse dem med finansiering, och därmed främja EU:s konkurrenskraft, hållbar tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av kapitalmarknaderna i EU i linje med EU:s politiska mål inom olika sektorer. Säkrad av en EU-garanti kommer InvestEU-programmet att bidra till moderniseringen av EU:s budget och öka effekten av budgeten genom att göra mer med mindre. För ekonomiskt bärkraftiga projekt med inkomstgenererande kapacitet kan en mer systematisk användning av en budgetgaranti bidra till att öka effekten av offentliga medel.

InvestEU-programmet bör ha förmåga att forma en EU-strategi för att komma till rätta med de alltjämt låga investeringsnivåerna i unionen. Genom att diversifiera finansieringskällorna och främja långsiktig och hållbar finansiering kommer InvestEU-programmet att bidra till integrationen av europeiska kapitalmarknader inom ramen för kapitalmarknadsunionen och

stärka den inre marknaden. Som en EU-omfattande resurs för att föra samman expertis inom finans, marknad och tekniska och politiska aspekter ska InvestEU-programmet också fungera som katalysator för finansiell innovation till stöd för politiska mål.

Som ett genomförandeverktyg syftar InvestEU-fonden till ett effektivare genomförande av EU-budgeten med hjälp av en budgetgaranti, vilket gör att skalfördelar kan uppnås, till att öka EU-åtgärdernas synlighet och förbättra rapporteringsramarna samt ramarna beträffande ansvarsskyldighet. Syftet med den föreslagna strukturen är förenkling, ökad flexibilitet och undanröjande av potentiella överlappningar mellan till synes likartade EU-stödinstrument.

Utöver EU-garantin på unionsnivå omfattar förslaget en möjlighet för medlemsstaterna att använda en del av medlen under delad förvaltning genom en särskild komponent i InvestEU- fondens EU-garanti för att uppnå samma mål när marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer föreligger på nationell eller regional nivå.

Vidare kommer InvestEU:s rådgivningscentrum att erbjuda rådgivningsstöd i samband med projektutveckling och åtföljande åtgärder under hela investeringscykeln för att främja initiering och utveckling av projekt och tillgång till finansiering. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att tillhandahållas inom de politiska områden som InvestEU- programmet omfattar och kommer även att säkerställa en enda åtkomstpunkt för projektansvariga och förmedlare. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att vara ett komplement till det tekniska stöd som verkställs inom ramen för programmen under delad förvaltning.

Slutligen kommer InvestEU-portalen att öka synligheten för investeringsmöjligheter i unionen och därmed vara till hjälp för projektansvariga som söker finansiering.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget är helt förenligt med befintliga politiska bestämmelser då InvestEU-programmet tillhandahåller EU-garantin i syfte att på ett effektivt sätt använda budgetmedel när transaktioner med vinstgenereringskapacitet finansieras i linje med EU:s politiska mål. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. Inom sitt tillämpningsområde stöder InvestEU-fonden, från ett ekonomiskt perspektiv, dessa ömsesidigt förstärkande strategier.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Progammet InvestEU kompletterar bidragsfinansiering och andra åtgärder inom de politikområden som det stöder, såsom Horisont Europa, Fonden för ett sammanlänkat Europa, programmet för ett digitalt Europa, inre marknaden, konkurrenskraft för små- och medelstora företag, Europeiska rymdprogrammet, Europeiska socialfonden+, Kreativa Europa, programmet för miljö och klimatpolitik (Life) och Europeiska försvarsfonden. Synergier med unionens utrikespolitiska instrument ska säkerställas i relevanta fall.

Att det kombineras med bidragsfinansiering säkerställer komplementaritet med andra utgiftsprogram.

InvestEU-programmet kompletterar även de europeiska struktur- och investeringsfonderna. För att underlätta genomförandet av vissa fonder under delad förvaltning (Europeiska

regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden (Ejflu) med hjälp av finansiella produkter, kommer medlemsstaterna att ha

möjlighet att utnyttja InvestEU-programmet. Detta är en betydande förenkling jämfört med rådande situation eftersom endast en uppsättning regler kommer att tillämpas i detta fall.

Åtgärderna inom ramen för InvestEU-programmet bör syfta till att på ett proportionellt sätt hantera marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer – utan överlappningsefekter eller undanträngning av privat finansiering – och ha ett tydligt europeiskt mervärde. På så sätt säkerställs konsekvens mellan programmets åtgärder och EU:s regler om statligt stöd och konkurrensern på den inre marknaden störs inte.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget bygger på artikel 173 (industri) och artikel 175 tredje stycket (ekonomisk social och territoriell sammanhållning) (EUF-fördraget).

I linje med fastställd rättspraxis återspeglar den rättsliga grunden huvudinnehållet i förslaget. Samma förfarande fastställs för båda artiklarna gällande rättslig grund (det ordinarie lagstiftningsförfarandet).

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

InvestEU-programmet kommer att omfatta investeringar och tillgång till finansiering till stöd för EU:s politiska prioriteringar genom att ta itu med EU-omfattande marknadsmisslyckanden och investeringsgap. Det fungerar också som stöd för utformning, utveckling och EU- omfattande marknadstestning av innovativa finansiella produkter, och systemen för spridning av dem avsett för nya eller komplexa marknadsmisslyckanden och investeringsgap.

Den frivilliga medlemsstatskomponenten gör det möjligt att ta itu med landsspecifika marknadsmisslyckanden och investeringsgap samtidigt som man drar nytta av finansiella produkter som utformats på central nivå, vilket säkerställer en effektivare geografisk resursanvändning, i de fall där det är motiverat. Det skulle göra det möjligt för medlemsstater att använda en del av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling genom InvestEU-fonden.

Den föreslagna strukturen med två komponenter inom varje politikområde möjliggör en effektiv tillämpning av subsidiaritetsprincipen. Dessutom kommer de två komponenterna inom varje område att omfattas av samma regler, vilket kommer att leda till en tydligare och enklare ram för användning av olika källor till EU-finansiering.

•Proportionalitetsprincipen

EU:s långsiktiga mål i fråga om hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt för alla kräver betydande investeringar inom olika politikområden. Detta omfattar bland annat nya modeller som avser mobilitet, förnybar energi, energieffektivitet, naturkapital, innovation, digitalisering, kompetens, social infrastruktur, den cirkulära ekonomin, klimatåtgärder, havsfrågor samt uppstart och tillväxt av små företag.

Förnyade åtgärder behövs för att komma till rätta med ihållande marknadsfragmentering och marknadsmisslyckanden orsakade av privata investerares riskaversioner, offentliga sektorns begränsade finansieringskapacitet och strukturella ineffektiviteter i investeringsklimatet. Medlemsstaterna kan inte i tillräcklig utsträckning själva avhjälpa dessa brister.

En åtgärd på EU-nivå säkerställer att den kritiska massan av medel kan skapa hävstångseffekter för att maximera effekten av investeringar på fältet. Förslaget ersätter inte

medlemsstaternas investeringar utan utgör i stället ett komplement till sådana investeringar genom att särskilt fokusera på stöd till projekt som skapar mervärde för EU. Dessutom ger unionsåtgärder stordriftsfördelar när innovativa finansiella produkter används, genom att dessa fungerar som katalysatorer för privata investeringar i hela EU och på bästa sätt utnyttjar EU-institutionerna och deras sakkunskap för detta ändamål. Genom EU-åtgärder ges också tillgång till en diversifierad portfölj av europeiska projekt vilket fungerar som en katalysator för privata investerare, och möjliggör utveckling av innovativa finansieringslösningar som i tillämpliga fall kan utvidgas eller replikeras i alla medlemsstater.

En EU-åtgärd är det enda verktyg som på ett effektivt sätt kan ta itu med investeringsbehov med koppling till EU-omfattande politiska mål. Dessutom kommer strukturreformer och en förbättrad lagstiftningsmiljö även fortsättningsvis att vara nödvändigt för att ta itu med kvarstående investeringsgap under perioden 2021–2027.

•Val av instrument

Syftet med förslaget är att genom ett enda instrument skapa en EU-budgetgaranti för att stödja genomförandepartnernas finansierings- och investeringstransaktioner. Detta ligger helt i linje med konsekvensbedömningens slutsats om att man ska bygga vidare på framgångarna med Efsi och tidigare finansieringsinstrument, men samtidigt ta hänsyn till de lärdomar som dragits för att bl.a. undvika fragmentering och eventuella överlappningar. Därför läggs detta förslag om förordning fram.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Förslaget bygger på lärdomar från utvärderingar av tidigare finansieringsinstrument och Efsi. I synnerhet genomfördes en oberoende utvärdering av Efsi [infoga hänvisning till extern utvärdering och SWD] 2018, utöver flera andra utvärderingar avseende Efsi sedan dess lansering:

∙Kommissionens utvärdering av hur användningen av EU-garantin och Efsigarantifondens1 fungerar åtföljdes av ett yttrande från revisionsrätten2.

∙EIB:s utvärdering av Efsis funktion3 (oktober 2016) och

∙oberoende extern utvärdering av tillämpningen av Efsi-förordningen4 (november 2016).

De viktigaste resultaten av dessa utvärderingar sammanfattades i kommissionens meddelande Investeringsplan för Europa: utvärderingar visar att den bör stärkas (COM (2016) 764)5.

Alla utvärderingar fann att EU-garantin visat sig vara relevant och att den gjort det möjligt för EIB att bedriva mer riskfylld verksamhet och erbjudaprodukter med högre risk till fler stödmottagare. Efsi har också visat sig vara ett lämpligt verktyg för att mobilisera privat kapital. Vad gäller styrning pekade den oberoende utvärderingen 2018 på investeringskommitténs betydelse för systemets trovärdighet, transparensen i de beslut som

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:52016SC0297&from=EN https://www.eca.europa.eu/Lists/News/NEWS1611_11/OP16_02_SV.pdf http://www.eib.org/infocentre/publications/all/evaluation-of-the-functioning-of-the-efsi.htm https://ec.europa.eu/commission/publications/independent-evaluation-investment-plan_sv http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2016/SV/COM-2016-764-F1-SV-MAIN.PDF

fattades och kvaliteten på resultattavlan – som bedömdes vara ett relevant verktyg som gör det möjligt att på ett konsekvent sätt prognostisera resultat och sammanfatta slutsatserna.

Baserat på godkända transaktioner har Efsi mobiliserat 207 miljarder EUR i investeringar till och med slutet av 2017, vilket motsvarar 66 % av målet. Detta har ökat till 256 miljarder EUR i godkända transaktioner och motsvarar 81 % av målet. Om man extrapolerar denna trend ytterligare sex månader till slutförandet av Efsi i mitten av 2018 förväntas mobiliserade investeringar från godkända transaktioner uppgå till 315 miljarder EUR i mitten av 2018 eller strax därefter.

I utvärderingen har vissa koncentrationer konstaterats i medlemsstater med välutvecklad institutionell kapacitet. Om de investeringar som mobiliseras räknas i förhållande till medlemsstaternas bruttonationalprodukt blir denna koncentration dock mycket mindre markant. Ändå har Efsi 2.0, för att ytterligare förbättra den geografiska balansen, gett Europeiska centrumet för investeringsrådgivning en förstärkt roll.

Från och med den 31 december 2017 ligger Efsis faktiska multiplikatoreffekt i stort sett i linje med vad som hade beräknats i början av perioden – en aggregerad övergripande multiplikator på 13,5 i slutet av 2017, jämfört med målet på 15 i slutet av investeringsperioden. Efsi har också varit effektivt när det gäller mobilisering av privata investeringar. Cirka 64 % av investeringarna mobiliserades från den privata sektorn.

Vad gäller effektivitet visade sig tillgången till en EU-garanti vara ett effektivt verktyg för att avsevärt öka volymen av Europeiska investeringsbankens mer riskabla transaktioner. EU- garantin låser inte lika mycket budgetmedel som finansieringsinstrument eftersom den kräver en försiktig men begränsad avsättning i förhållande till omfattningen på det finansiella engagemanget. Garantin har formen av en ansvarsförbindelse och förväntas i den formen generera skalfördelar som leder till mer investeringar per spenderad euro. De resultat som analyserades som ett led i den oberoende utvärderingen 2018 visar också tydligt att storleken på EU-garantin inom ramen för Efsi var lämplig. Det konstaterades också att metoden för att modellera Efsis målnivå i stort sätt var lämplig och i linje med branschstandarder. Viss vidareutveckling förslogs dock.

En budgetgaranti har också visat sig vara mer kostnadseffektiv i fråga om EU:s budget, eftersom den begränsar de förvaltningsavgifter som betalas till genomförandepartnern. I Efsis fall ersätts EU till och med för den EU-garanti som lämnas inom ramen för politikområdet infrastruktur och innovation.

I 2016 års oberoende utvärdering framhölls behovet av att bättre definiera och klargöra additionalitetsprincipen. Som en följd av detta innehåller Efsiförordningen 2.0 flera åtgärder som klargör konceptet och kriterierna, och gör processen mer transparent.

Den oberoende utvärderingen 2018, som endast kunde bedöma transaktioner som godkänns inom ramen för Efsi och därmed inte kunde pröva de nya Efsi 2.0-åtgärderna, bekräftade behovet av att ytterligare klargöra additionalitetsprincipen och definitionen av suboptimala investeringar. I synnerhet konstaterades att Efsi-transaktionerna i enlighet med kraven i Efsiförordningen kännetecknas av en högre risknivå jämfört med Europeiska investeringsbankens vanliga transaktioner . De olika enkäterna och intervjuerna gav vid handen att vissa utträngningseffekter kan ha förekommit inom Efsis politikområden infrastruktur och innovation. Det är viktigt att denna situation undviks i InvestEU- programmet.

I den oberoende utvärderingen 2018 framhölls det icke-finansiella mervärde som följer av att man lockar nya investerare, demonstrerar och marknadstestar nya produkter och

finansieringsmodeller, och stödjer antagandet av högre transaktionsstandarder för tillhandahållare av finansiella tjänster.

EIB:s utvärdering från 2016 och den oberoende utvärderingen 2018 visade att Efsi inledningsvis orsakat störningar för andra finansieringsinstrument på EU-nivå genom att erbjuda likartade finansiella produkter, i synnerhet de skuldinstrument som förekommer i Fonden för ett sammanlänkat Europa och delar av Innovfin. Dessa störningar hanterades delvis genom att man omorienterade befintliga instrument mot nya marknadssegment.

Förslaget till InvestEU-fonden bygger också på erfarenheter från utvärderingar av tidigare finansieringsinstrument under två decennier (Fonden för ett sammanlänkat Europa, Horisont 2020, Cosmeprogrammet etc.) och instrument som lanserades inom tidigare budgetramar, såsom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation. Dessa utvärderingar bekräftar generellt att finansieringsgap fortfarande förekommer i Europa inom sektorer och politikområden som omfattas av EU:s finansieringsinstrument, och att investeringsstöd fortsätter att vara relevant och nödvändig för att uppnå EU:s politiska mål. De understryker emellertid också att samstämmigheten mellan olika finansieringsinstrument på EU-nivå bör stärkas, att synergier med nationella och regionala initiativ bör utnyttjas bättre och att överlappningar förekommer mellan nuvarande instrument. De påpekar behovet av bättre samordning och utformning av investeringsstödinstrument för att minimera potentiella överlappningar. Utvidgningen av verksamhet har skapat ett behov av att stärka mekanismerna för övergripande samordning av åtgärder för att därmed undvika onödiga negativa spridningseffekter och för att uppnå större synergier.

Vad gäller Cosmeprograminstrument som erbjuder stöd till de små och medelstora företag som spelar en avgörande roll för unionens framtida konkurrenskraft, visar utvärderingen att marknadsmisslyckanden och små och medelstora företags begränsade tillgång till finansiering utgör starka argument för dessa instrument. Framför allt är det nystartade företag, mindre små och medelstora företag och företag som saknar möjlighet att ställa tillräckliga säkerheter som upplever ihållande och strukturella svårigheter att få lånefinansiering inom EU. Revisionsrätten fann i en särskild rapport att garantifaciliteten för små och medelstora företag hade en positiv effekt på små och medelstora företag i fråga om stöd och tillväxt. Enligt revisionsrättens rekommendationer är mer riktat stöd och bättre samordning med nationella system nödvändigt6.

Särskilt när det gäller finansieringsinstrumentet InnovFin inom Horisont 2020 visar utvärderingarna att tillgång till finansiering fortfarande är av grundläggande betydelse för att förbättra EU:s innovationsresultat. De bekräftar att InnovFin-instrumentet har gett goda resultat mot bakgrund av ökad efterfrågan på riskfinansiering i forskning och innovation, och gjort det möjligt för EIB-gruppen att bistå nya mer riskfyllda segment. Återigen understryks dock behovet av att stärka synergieffekterna med andra EU-finansieringsprogram samt behovet av att hantera kvarstående hinder i fråga om att hjälpa innovativa företag att växa från uppstartsfas till expansion. Det påpekades också att endast ett relativt litet antal av de företag som fick bidrag från Horisont 2020 fick del av finansieringsinstrument inom ramen för Horisont 2020, vilket kan hindra innovativa företag att expandera.

InvestEU-fonden kommer att bygga vidare på dessa erfarenheter och rikta in sig på mottagare inom forskning och innovation (inbegripet innovativa små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag) för att kunna erbjuda dem bättre tillgång till finansiering i alla skeden av deras utveckling. Den kommer att ta tillvara synergieffekter mellan bidrags- och marknadsbaserad finansiering genom att underlätta blandfinansiering. Dessutom rekommenderade revisonsrätten i sin revision att stödet i större utsträckning bör riktas mot

6https://www.eca.europa.eu/en/Pages/DocItem.aspx?did=44174

innovativa företag. Genom att sammanföra expertis och resurser kommer InvestEU-fonden i högre grad att fokusera sitt stöd på företag som bedriver innovationsverksamhet med hög risk.

På det sociala området och med avseende på Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) finns empiriska bevis att investeringar i social infrastruktur, sociala företag som tillverkar varor (materiella) samt sociala tjänster, idéer och människor (immateriella), i hög grad saknas inom unionen, samtidigt som sådana är väsentliga om medlemsstaterna tillsammans ska kunna utvecklas till ett rättvist, inkluderande och kunskapsbaserat samhälle.

Mikrofinansiering och socialt företagande är fortfarande nya företeelser och delar av en tillväxtmarknad som ännu inte är fullt utvecklad. I halvtidsutvärderingen av EaSI från 2017 framhölls att EaSI:s finansieringsinstrument har hjälpt sårbara grupper och mikroföretag och gjort det lättare för sociala företag att få tillgång till finansiering, vilket har lett till betydande sociala effekter. Utvärderingen visade att utnyttjandet av den fulla potentialen, som demonstreras av de resultat som uppnåtts hittills, motiverar fortsatt investeringsstöd på det sociala området och behovet av ytterligare medel från InvestEU-programmet.

Konsekvensbedömningsrapporten avseende InvestEU-programmet inbegriper en detaljerad sammanfattning av dessa utvärderingsresultat.

•Samråd med berörda parter

Konsekvensbedömningen byggde på ett öppet offentligt samråd om EU-finansiering på området investeringar, forskning och innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden och särskilt på svaren avseende EU-stöd för investeringar7.

Detta förslag beaktar resultaten från detta offentliga samråd. I synnerhet var de flesta respondenter av uppfattningen att nuvarande EU-stöd till investeringar inte i tillräcklig utsträckning tar itu med politiska utmaningar såsom att minska arbetslösheten, stödja sociala investeringar, underlätta övergången till digital teknik, förenkla tillgången till finansiering - särskilt för små och medelstora företag - säkerställa en ren och hälsosam miljö och stödja industriell utveckling.

Respondenterna belyste de viktiga EU-omfattande politiska utmaningar som finns att hantera, bland annat inom områden som forskning, stöd till utbildning och fortbildning, en ren och hälsosam miljö, en omställning till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi, och att minska arbetslösheten.

Omkring 60 % av respondenterna i det offentliga samrådet om strategisk infrastruktur menade att dålig tillgång till finansieringsinstrument utgör ett hinder som försvårar för nuvarande program att på tillfredsställande sätt uppnå sina politiska mål.

En stor majoritet av deltagarna stödde de steg som identifierats som en möjlig väg att förenkla och minska administrativa bördor. Detta inbegrep särskilt färre, tydligare och kortare regler, anpassning av regler mellan EU-fonder samt en stabil och samtidigt flexibel ram mellan programperioder.

Förslaget syftar till att beakta dessa resultat genom att stärka fokus på unionens politiska prioriteringar med avseende på stöd inom ramen för InvestEU-fonden. De enhetliga regler som fastställs genom InvestEU-fonden bör avhjälpa problemet med överlappning och särskilt göra det lättar för slutmottagare att begära stöd. InvestEU-fonden har även en inbyggd

7Detta var en del av det offentliga samrådet om investeringar, forskning och innovation, små och medelstora företag och den inre marknaden. https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-eu-funds-area-investment-research-innovation-smes- and-single-market_en

flexibilitet som gör det möjligt för den att anpassa sig till utveckling och behov på marknaden. Rapporteringskraven har också harmoniserats.

•Extern experthjälp

En extern utvärdering genomfördes i enlighet med artikel 18.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar8, som förklaras under underrubriken ”Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning”. Den offentliggörs samtidigt med detta förslag.

•Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen [infoga hänvisning till konsekvensbedömning] granskar i detalj de viktigaste utmaningarna för nästa fleråriga budgetram, särskilt i fråga om investeringsgap och suboptimala investeringssituationer inom olika politikområden såsom forskning och innovation, hållbar infrastruktur, finansiering av små- och medelstora företag samt sociala investeringar. Den analyserar och förklarar de val som gjorts vad gäller den föreslagna strukturen på InvestEU-fonden, dess styrning, mål, målåtgärder, finansiella produkter och slutmottagare. I tillämpliga fall beskriver konsekvensbedömningen de övervägda alternativa lösningarna och förklarar logiken bakom de föreslagna valen. Detta gäller särskilt logiken bakom skapandet av ett enda investeringsstödinstrument, genomförandemekanismerna och genomförandepartnerna, och till den föreslagna styrningsstrukturen.

Konsekvensbedömningen understryker att nuvarande tillämpning av EU:s finansieringsinstrument och Efsis budgetgaranti visar att det finns ett behov av förenkling, effektivisering och samordning av EU:s investeringsstödinstrument under nästa fleråriga budgetram. Erfarenheterna av Efsi har också visat att det finns betydande inneboende fördelar och effektivitetsvinster med att, där det är möjligt, tillämpa en budgetgaranti i stället för traditionella finansieringsinstrument.

Konsekvensbedömningen identifierar följande huvudsakliga egenskaper för InvestEU-fonden:

∙En enda struktur, direkt kopplad till finansiella intermediärer, projektansvariga och slutmottagare som söker finansiering.

∙Ökade hävstångseffekter och effektivare användning av budgetmedel genom tillämpning av en enda budgetgaranti för olika finansiella produkter som angriper olika typer av risk. Detta innebär effektivitetsvinster i jämförelse med alternativet att ha flera olika finansieringsinstrument eller öronmärkta budgetgarantier som avser ett begränsat antal riskkategorier, eftersom det kräver en lägre avsättningsnivå men uppnår ett likvärdigt skydd.

∙Förenklade och fokuserade erbjudanden om investeringstödinstrument som är inriktade på EU:s viktigaste politiska mål. Sådana erbjudanden gör det möjligt att kombinera bidrag med finansiering från olika EU-program, traditionell utlåning från EIB eller privat finansiering.

∙Förmågan att tillhandahålla sektorsspecifika instrument för att hantera särskilda marknadsmisslyckanden (t.ex. grön sjöfart, demonstrationsprojekt inom energi, naturkapital).

8EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.

∙Flexibilitetsåtgärder som gör det möjligt för InvestEU-fonden att snabbt reagera på marknadsförändringar och politiska prioriteringar som utvecklas över tid.

∙En integrerad styrnings- och genomförandestruktur som stärker den interna samordningen och stärker kommissionens ställning gentemot genomförandepartner. Detta leder också till minskade förvaltningskostnader, att duplicering och överlappning undviks och att synligheten gentemot investerare förbättras.

∙Förenklade rapporterings-, övervaknings- och kontrollkrav. Tack vare den enda ramen kommer InvestEU-fonden att säkerställa integrerade och förenklade övervaknings- och rapporteringsregler.

∙Bättre komplementaritet mellan centralt förvaltade program och program som står under delad förvaltning. Detta inbegriper en möjlighet för medlemsstaterna att kanalisera anslag under delad förvaltning genom InvestEU-fonden (i medlemsstatskomponenten).

∙Associering mellan InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-fonden för att främja utveckling och införande av en databas med projekt som är öppna för investeringar.

Spektrumet av åtgärder som planeras inom ramen för InvestEU-fonden kommer att genomföras genom olika produkter som är inriktade på olika risker och därför kräver höga, medelstora eller låga avsättningsnivåer beroende på vilken typ av garantitäckning som ges och vilka transaktioner som stöds. Kommissionen kommer att tillhandahålla vägledning och övervaka användningen av olika produkter och de risker som de är förbundna med för att säkerställa att den samlade portföljen är förenlig med den avsättningsnivå som anges i förslaget.

Den 27 april 2018 utfärdade nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande med reservationer. [infoga länk till nämndens yttrande] I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om konsekvensbedömningen [infoga hänvisning/länk] tas dessa frågor upp. Rapporten förklarar nu bättre de rådande överlappningarna mellan Efsi och centralt förvaltade finansieringsinstrument. Den klargör också hur eventuella överlappningar kan undvikas inom InvestEU-fonden. Dessutom presenteras de val som gjorts gällande den föreslagna styrningsstrukturen och de olika organens roller mer i detalj. Bland annat görs en jämförelse av de styrningssystem som för närvarande används inom Efsi och finansieringsinstrumenten och de som föreslås inom ramen för InvestEU-fonden. Ytterligare klargöranden om antaganden avseende den föreslagna risknivån och avsättningsnivån har lagts till, inbegripet ytterligare förklaringar gällande riskbedömningsfunktionen inom styrningssystemet.

•Förenkling

Suboptimala investeringssituationer behandlas för närvarande genom en heterogen och fragmenterad portfölj med finansieringsinstrument på EU-nivå och genom Efsi. Detta leder till komplexitet också för finansiella intermediärer och slutmottagare, som måste hantera olika urvals- och rapporteringsregler.

Målet med InvestEU fonden är att förenkla EU:s investeringsstöd genom att inrätta en enda ram som bidrar till att minska komplexiteten. Till följd av det minskade antalet avtal inom en enda uppsättning regler kommer InvestEU-fonden att förenkla tillgången till EU-stöd för finansiella mottagare samt styrningen och förvaltningen av investeringsstödinstrument.

Eftersom InvestEU-fonden omfattar investeringsbehov inom alla politikområden, möjliggör den effektivisering och harmonisering av rapporteringskrav och prestationsindikatorer.

•Grundläggande rättigheter

Förslaget påverkar inte de grundläggande rättigheterna.

4.BUDGETKONSEKVENSER

I enlighet med kommissionens meddelande om den fleråriga budgetramen för perioden 2021– 20279 föreslås en budgetram för InvestEU-programmet (åtaganden i löpande priser) på 14 725 000 000 EUR, inbegripet 525 000 000 EUR för projektutvecklingsstöd och andra åtföljande åtgärder. De totala anslagen kommer att uppgå till 15 200 000 000 EUR varav 1 000 000 000 täcks av inkomster, återbetalning och återkrav som genereras av befintliga finansieringsinstrument och Efsi. I enlighet med [artikel 211.4 d] i [budgetförordningen] ska inkomster och återkrav från InvestEU-fonden också utgöra ytterligare bidrag till avsättningen.

En finansieringsöversikt ingår i förslaget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

InvestEU-fonden (EU-garantin) kommer att genomföras genom indirekt förvaltning. Kommissionen ska ingå nödvändiga garantiavtal med genomförandepartnerna. InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att genomföras via indirekt eller direkt förvaltning beroende på stödets art. InvestEU-portalen kommer främst att genomföras genom direkt förvaltning.

Effekten av InvestEU-programmet kommer att bedömas genom utvärderingar. Utvärderingar kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 201610, om de tre institutionerna har bekräftat att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma programmets InvestEU:s praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/särskilda mål och göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras utnyttjande/effekter. Prestationen kommer att mätas mot indikatorer som fastställs i förslaget. Utöver dessa centrala indikatorer kommer mer detaljerade indikatorer att ingå i de investeringsriktlinjer eller i garantiavtalen på grundval av särskilda finansiella produkter som ska användas. Vidare kommer särskilda indikatorer att tas fram för InvestEU:s rådgivningscentrum och för InvestEU-portalen.

Harmoniserad rapportering kommer att begäras från genomförandepartnerna i enlighet med [budgetförordningen].

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Kapitel I - Allmänna bestämmelser

De allmänna bestämmelserna anger InvestEU-programmets allmänna och särskilda mål som sedan återspeglas i de olika politikområdena.

COM(2018) 321 final.

Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

De finansierings- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin inom ramen för InvestEU-fonden ska bidra till i) unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering, ii) hållbar ekonomi och tillväxt i unionen, iii) samhällsresiliens och social delaktighet, iv) integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

EU-garantin föreslås uppgå till 38 000 000 000 euro och avsättningsnivån till 40 %, dvs. 15 200 000 000 EUR (båda beloppen i löpande priser). En vägledande fördelning av EU- garantin på politikområdena finns i bilaga I. Avsättningarnas storlek grundas på vilken typ av finansiell produkt som är aktuell och på portföljens risk, med beaktande av erfarenheterna från Efsi och tidigare finansieringsinstrument.

En finansieringsram på 525 000 000 euro (i löpande priser) föreslås för InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och kompletterande åtgärder.

Det är också tänkt att tredjeländer ska kunna associeras till finansiella produkter inom de olika politikområdena för InvestEU-fonden genom att ge hela sitt bidrag i likvida medel. Avsikten är särskilt att göra det möjligt att fortstätta vissa befintliga avtal med dessa länder, i motiverade fall, bland annat när det gäller forskning, eller för att möjliggöra stöd i samband med anslutningsprocessen. Medlemsstater som vill använda en del av sina fonder under delad förvaltning genom InvestEU fonden kan också bidra. Dessa belopp tillkommer utöver EU- garantin på 38 000 000 000 euro (i löpande priser).

Kapitel II – InvestEU-fonden

I detta kapitel presenteras InvestEU-fondens fyra politikområden: i) hållbar infrastruktur, ii) forskning, innovation och digitalisering, iii) små och medelstora företag, och iv) sociala investeringar och kompetens. Vidare fastställs EU-garantins två komponenter: i) EU- komponenten och ii) medlemsstatskomponenten, som kommer att bestå av en del för varje medlemsstat som beslutar att bidra till InvestEU-fonden med en del av sina fonder under delad förvaltning.

De särskilda bestämmelser som gäller för medlemsstatskomponenten anger att en överenskommelse om medverkan ska ingås mellan kommissionen och medlemsstaten. Bestämmelserna innehåller också ett antal viktiga specificeringar av bidraget, t.ex. storlek, avsättningsnivå och eventuelförpliktelse. Nödvändiga bestämmelser för genomförandet kommer att fastställas i förordningen om gemensamma bestämmelser och andra relevanta rättsakter. När överföringen till InvestEU-fonden äger rum, kommer genomförandet av medlemsstatskomponenten att följa reglerna för InvestEU-fonden. Kommissionen ska välja ut genomförandepartner som föreslås av medlemsstaten och underteckna ett garantiavtal med den berörda medlemsstaten.

I kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för 2021–2027 sätter man upp ett ambitiösare mål för integrering av klimatfrågor i alla EU-program, med ett övergripande mål på att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. InvestEU-programmets bidrag till detta övergripande mål kommer att följas upp genom ett system för spårning av klimatutgifter. Kommissionen kommer att lägga fram denna information årligen i samband med det årliga budgetförslaget.

För att se till att InvestEU-programmets potential att bidra till klimatmålen uttnyttjas fullt ut kommer kommissionen att försöka identifiera relevanta åtgärder i alla InvestEU-programmets utarbetande-, genomförande-, översyns- och utvärderingsprocesser.

Kapitel III – EU-garantin

Bestämmelserna om EU-garantin och dess användning återfinns i detta kapitel. Bestämmelserna slår fast att EU-garantin är oåterkallelig och efterfrågestyrd. De fastställer också investeringsperioden som omfattar perioden för den flerårig budgetramen, kraven för godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner och vilka typer av finansiering som kan komma ifråga. De sektorer som kan komma i fråga för finansierings- och investeringstransaktioner anges närmare i bilaga II.

I detta kapitel fastställs dessutom kraven för genomförandepartner – som bland annat måste genomgå pelarbedömningen i enlighet med [budgetförordningen] – och för garantiavtal mellan kommissionen och dess genomförandepartner.

Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen beakta deras förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och att bidra med sina egna medel, locka till sig privata investeringar, ge lämplig geografisk och sektorsvis täckning och bidra till nya lösningar för att åtgärda

marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner kommer också att övervägas. Det kommer också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenhet i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner. Det krävs att genomförandepartner har en täckning av minst tre medlemsstater men de kan vid behov bilda en grupp för att uppfylla detta krav.

Man räknar med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle fördelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter i samtliga medlemsstater.

Kapitlet redogör också för EU-garantins täckning vad avser de olika typer av finansiering som den kan omfatta.

KAPITEL II – Styrformer

InvestEU-fonden kommer att ha en rådgivande nämnd som sammanträder i två sammansättningar: i) företrädare för genomförandepartner, och ii) företrädare för medlemsstaterna. Den har bland annat till uppgift att ge råd till kommissionen om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för InvestEU-fonden, om

marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, samt om marknadsförhållanden i sammansättningen med genomförandepartnerna. Den rådgivande nämnden kommer också att informera medlemsstaterna om genomförandet av InvestEU- fonden och möjliggöra löpande diskussion om marknadsutvecklingen samt utbyte av bästa praxis.

En projektgrupp med experter som genomförandepartnerna ställer till kommissionens förfogande kommer att utarbeta en resultattavla med potentiella finansierings- och investeringstransaktioner som investeringskommittén sedan bedömer för att avgöra om transaktionerna ska beviljas EU-garanti eller inte. Kommissionen måste bekräfta att en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion är förenlig med EU:s regler innan förslaget kan läggas fram för projektgruppen.

Investeringskommittén godkänner användningen av EU-garantin för finansierings- och investeringstransaktioner. Medlemmarna är externa experter med sakkunskap inom de berörda sektorerna. Kommittén kommer att sammanträda i fyra olika sammansättningar, som motsvarar de olika politikområdena. Varje sammansättning har sex medlemmar, varav fyra är ständiga medlemmar som deltar i alla kommitténs sammansättningar. De andra två väljs ut med tanke på att särskilt beakta de sektorer som ingår i ett visst politikområde.

Kapitel V – InvestEU:s rådgivningscentrum

InvestEU:s rådgivningscentrum kommer att ge rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, inbegripet relaterad kapacitetsuppbyggnad. Rådgivning kommer att erbjudas till offentliga och privata projektansvariga samt finansiella och andra intermediärer.

Kapitel VI – InvestEU-portalen

InvestEU-portalen kommer att inrättas med utgångspunkt i erfarenheten från projektportalen inom ramen för investeringsplanen för Europa. Den kommer att omfatta systematiska kontroller av projektens förenlighet med unionens lagstiftning och politik, och en skyldighet för genomförandeparterna att överväga de projekt som klarar kontrollerna och som faller inom deras verksamhetsområde. Syftet är att synliggöra projekt i EU som är öppna för investeringar och som söker finansiering. Men ett projekt måste inte nödvändigtvis publiceras på portalen för att få finansiering från EU. På samma sätt finns det inga garantier för att ett projekt som lämnats till portalen i slutändan kommer att få tillgång till EU-garantin.

Kapitel VII – Övervakning och rapportering, utvärdering och kontroll

Det föreslås att utnyttjandet av EU-garantin ska utvärderas genom en interimsutvärdering och en slutlig utvärdering i enlighet med kraven i [budgetförordningen]. I detta kapitel fastställs också regelbunden övervakning och rapportering. De indikatorer som ska användas för att mäta prestationen förteckas i bilaga III. Vidare anges bestämmelser för revision och Olafs rättigheter vad gäller finansierings- och investeringstransaktioner i tredjeländer.

Här fastställs också förfarandet för delegerade akter och tillämpning av förordningen från och med den 1 januari 2021.

Kapitel VIII – Öppenhet och synlighet

Kapitlet innehåller standardbestämmelser för att garantera lämplig öppenhet och synlighet. Kapitel IX – Övergångs- och slutbestämmelser

Detta sista kapitel innehåller bestämmelser om användning av intäkter, återbetalningar och återvinning från tidigare program. En förteckning över dessa program, utöver Efsi, återfinns i bilaga IV.

2018/0229 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av InvestEU-programmet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173 och artikel 175 tredje stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande11, med beaktande av Regionkommitténs yttrande12,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl:

(1)År 2016 motsvarade infrastrukturinvesteringarna i unionen 1,8 % av EU:s BNP, vilket är en minskning från 2,2 % sedan 2009 och omkring 20 % lägre än investeringsnivåerna före den globala finanskrisen. Även om det har skett en återhämtning i investeringsnivån i förhållande till BNP ligger den alltså fortfarande under den nivå som kan förväntas under en stark återhämtningsperiod och är inte tillräcklig för att uppväga flera år av underinvesteringar. Än viktigare är att nuvarande investeringsnivåer och prognoser inte svarar mot unionens strukturella investeringsbehov mot bakgrund av teknisk utveckling och global konkurrens när det gäller innovation, kompetens, infrastruktur, små- och medelstora företag och de stora samhällsutmaningar som måste hanteras, t.ex. hållbarhet och den åldrande befolkningen. Fortsatt stöd behövs därför för att hantera marknadsmisslyckanden och den suboptimala investeringssituationen för att minska investeringsgapen i utvalda sektorer och uppnå unionens politiska mål.

(2)Utvärderingar har visat att de många olika finansieringsinstrument som sjösatts under den fleråriga budgetramen 2014–2020 har lett till vissa överlappningar. Denna mångfald har även skapat komplikationer för finansiella intermediärer och slutmottagare, som ställts inför olika regler om stödberättande och rapportering. Bristen på kompatibla regler har även gjort det svårare att kombinera flera EU-fonder, trots att sådana kombinationer skulle ha varit fördelaktiga för att stödja projekt som är i behov av olika typer av finansiering. En enda fond, kallad InvestEU-fonden, bör därför inrättas för att effektivisera stödet till slutmottagare genom integrering och

EUT C […], […], s. […].

förenkling av finansieringsmöjligheterna inom ett enda budgetgarantisystem, så att effekten av unionsåtgärderna ökar samtidigt som kostnaden för EU:s budget minskar.

(3)Under de senaste åren har unionen antagit ambitiösa strategier för att fullborda den inre marknaden och för att stimulera hållbar tillväxt och sysselsättning. Det handlar bl.a. om kapitalmarknadsunionen, strategin för den digitala inre marknaden, paketet Ren energi för alla i EU, EU:s handlingsplan för den cirkulära ekonomin, strategin för utsläppssnål rörlighet, försvaret och rymdstrategin för Europa. InvestEU-fonden bör utnyttja och förstärka synergieffekterna av dessa ömsesidigt förstärkande strategier genom att tillhandahålla stöd för investeringar och tillgång till finansiering.

(4)På unionsnivå utgör den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för identifiering av nationella reformprioriteringar samt övervakning av deras genomförande. Medlemsstaterna utarbetar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Strategierna bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen för att ge överblick över och samordna prioriterade investeringsprojekt som ska få stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. Syftet med dem är även att se till att stödet från unionen används på ett enhetligt sätt och att i relevanta fall maximera mervärdet av det finansiella stödet, särskilt från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU- fonden.

(5)InvestEU-fonden bör bidra till att förbättra unionens konkurrenskraft – inom bland annat innovation och digitalisering – hållbarheten i unionens ekonomiska tillväxt, samhällsresiliens, social delaktighet och integrering av unionens kapitalmarknader genom att bland annat motverka fragmenteringen på dessa marknader och diversifiera finansieringskällorna för EU:s företag. För att åstadkomma detta bör den stödja projekt som är tekniskt och ekonomiskt bärkraftiga genom att tillhandahålla en ram för användning av skuld-, riskdelnings- och egetkapitalinstrument som omfattas av en garanti från EU:s budget och genom bidrag från genomförandepartnerna. Den bör vara efterfrågestyrd samtidigt som stöd genom InvestEU-fonden bör vara inriktat på att bidra till att uppnå unionens politiska mål.

(6)InvestEU-fonden bör stödja investeringar i materiella och immateriella tillgångar för att främja tillväxt, investeringar och sysselsättning och därmed bidra till ökad välfärd och rättvisare inkomstfördelning inom EU. Åtgärder inom ramen för InvestEU-fonden bör vara ett komplement till det stöd unionens tillhandahåller via bidrag.

(7)Unionen står bakom målen i FN:s agenda 2030, inklusive dess mål för hållbar utveckling och Parisavtalet från 2015 samt Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030. För att uppnå dessa överenskomna mål, inbegripet de som ingår i unionens miljöpolitik måste åtgärderna för hållbar utveckling förstärkas avsevärt. Därför bör hållbarhetsinslagen i InvestEU-fondens struktur vara framträdande.

(8)InvestEU-programmet bör bidra till att skapa ett system för hållbar finansiering inom EU. Detta system bör främja omorienteringen av privat kapital mot hållbara

investeringar i enlighet med de mål som fastställs i kommissionens handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt13.

(9)För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas

mål för hållbar utveckling, kommer InvestEU-programmet att bidra till att

13COM(2018) 97 final.

strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom InvestEU- programmet väntas bidra med 30 % av programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av InvestEU-programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(10)InvestEU-fondens bidrag till uppnåendet av klimatmålet kommer att följas genom ett klimatspårningssystem som kommissionen tagit fram i samarbete med genomförandepartner och det kommer på ett lämpligt sätt att följa de kriterier som

fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar14] för att avgöra huruvida en verksamhet är miljömässigt hållbar.

(11)Enligt Världsekonomiskt forums rapport om globala risker 2018 hänför sig hälften av de tio mest kritiska riskerna för den globala ekonomin till miljön. Till dessa risker hör luft-, jord- och vattenföroreningar, extrema väderhändelser, förlust av biologisk mångfald och misslyckad begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Miljöprinciperna är starkt förankrade i fördragen och i mycket av EU:s politik. Att strömlinjeforma miljömålen bör därför eftersträvas i verksamhet relaterad till InvestEU-fonden. Miljöskydd och tillhörande riskförebyggande arbete och riskhantering bör integreras i förberedelserna till och genomförandet av investeringar. EU bör också spåra sina utgifter relaterade till biologisk mångfald och begränsning av

luftföroreningar för att fullgöra sina rapporteringsskyldigheter enligt konventionen om biologisk mångfald och i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 216/228415. Investeringar som är inriktade på miljömässigt hållbara mål bör därför spåras med hjälp av gemensamma metoder som överensstämmer med de som tagits fram inom ramen för andra unionsprogram som avser klimat, biologisk mångfald och luftförordningar för att göra det möjligt att bedöma den enskilda och kombinerade effekten av investeringar i nyckelkomponenter inom naturkapital, såsom luft, vatten, mark och biologisk mångfald.

(12)Investeringsprojekt som erhåller betydande EU-stöd, särskilt inom området infrastruktur, bör hållbarhetssäkras i enlighet med vägledning som bör utvecklas av kommissionen i samarbete med genomförandepartner inom ramen för InvestEU- programmet och med lämplig tillämpning av de kriterier som fastställs i [förordningen om inrättande av en ram för främjande av hållbara investeringar] för att avgöra om en ekonomisk verksamhet är miljömässigt hållbar och i överensstämmelse med de riktlinjer som tagits fram för andra unionsprogram. Sådan vägledning bör inbegripa lämpliga bestämmelser för att undvika onödiga administrativa bördor.

(13)Låga investeringsnivåer för infrastruktur i unionen under finanskrisen underminerade unionens förmåga att främja hållbar tillväxt, konkurrenskraft och konvergens. Omfattande investeringar i EU:s infrastruktur är grundläggande för att nå upp till unionens hållbarhetsmål, inbegripet energi- och klimatmålen 2030. Således bör stödet från InvestEU-fonden inriktas på infrastrukturinvesteringar på områdena transport, energi – inbegripet energieffektivisering och förnybar energi – miljö, klimat, havsfrågor och digitalisering. För att maximera effekten och mervärdet av unionens finansieringsstöd är det lämpligt att främja en effektiv investeringsprocess som

COM(2018)353.

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2284 av den 14 december 2016 om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, om ändring av direktiv 2003/35/EG och om upphävande av direktiv 2001/81/EG (EUT L 344, 17.12.2016, s. 1).

synliggör vilka projekt som är på gång och samstämmigheten mellan relevanta unionsprogram. Med säkerhetshot i åtanke bör investeringsprojekt som erhåller unionsstöd beakta principer om skydd av medborgare på offentliga platser. Detta bör vara ett komplement till de insatser som görs av andra unionsfonder, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden, som tillhandahåller stöd till säkerhetsdimensionen i investeringar som avser offentliga platser, transportsektorn, energisektorn och annan kritisk infrastruktur.

(14)Samtidigt som investeringsnivån i unionen på det hela taget ökar är investeringarna i högriskverksamhet såsom forskning och innovation fortfarande otillräckliga. Underinvestering i forskning och innovation är skadlig för unionens industriella och ekonomiska konkurrenskraft och för medborgarnas livskvalitet. InvestEU-fonden bör tillhandahålla lämpliga finansiella produkter för att täcka olika faser i innovationscykeln och ett brett spektrum av intressenter, i synnerhet för att möjliggöra utvidgning och tillämpning av lösningar i kommersiell skala inom unionen i syfte att göra sådana lösningar konkurrenskraftiga på världsmarknaderna.

(15)Det är mycket angeläget att kraftfulla åtgärder vidtas för investeringar inom digital omvandling och för att fördela de fördelar som uppkommer på alla unionens medborgare och företag. Den starka politiska ramen för strategin för den digitala inre marknaden bör nu matchas av lika ambitiösa investeringsambitioner, inbegripet inom artificiell intelligens.

(16)Små och medelstora företag spelar en avgörande roll i unionen. De står dock inför utmaningar i fråga om att få tillgång till finansiering på grund av att de förknippas med hög risk och ofta har svårt att kunna ställa tillräcklig säkerhet. Ytterligare utmaningar uppstår när de små och medelstora företagen söker upprätthålla sin konkurrenskraft genom digitalisering, internationalisering och innovationer samt genom att utbilda sin personal. Dessutom har de, jämfört med stora företag, tillgång till ett mer begränsat urval av finansieringskällor: de emitterar vanligtvis inte obligationer och har bara begränsad tillgång till börser eller stora institutionella investerare. Svårigheterna att få tillgång till kapital är än större för små och medlestora företag vars verksamhet är inriktad på imateriella tillgångar. Små och medelstora företag är i stor utsträckning beroende av banker och lånefinansiering i form av kortfristiga checkräkningskrediter, banklån eller leasing. Att stödja små och medelstora företag som står inför problemen ovan och erbjuda dem mer diversifierade finansieringskällor är nödvändigt för att stärka de små och medelstora företagens förmåga att finansiera sin uppstartsfas, tillväxt och utveckling, deras motståndskraft mot ekonomiska nedgångar och för att göra ekonomin och det finansiella systemet mer motståndskraftigt vid ekonomiska nedgångar eller chocker. Detta är också ett komplement till de initiativ som redan tagits inom ramen för kapitalmarknadsunionen. InvestEU-fonden bör tillhandahålla möjligheten att fokusera på särskilda, mer specifika finansiella produkter.

(17)I enlighet med diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension16 och den europeiska pelaren för sociala rättigheter17 är skapandet av ett mer inkluderande och rättvist EU en nyckelprioritering för unionen för att komma till rätta med ojämlikhet och främja social inkludering inom EU. Ojämlika möjligheter berör i synnerhet tillgången till utbildning, fortbildning och hälso- och sjukvård. Investeringar i den sociala, kompetensbaserade och humankapitalbaserade ekonomin samt i integrering av sårbara samhällsgrupper kan skapa ekonomiska möjligheter, särskilt om de samordnas på

16COM(2017) 206.

17COM(2017) 250.

unionsnivå. InvestEU-fonden bör användas för att stödja investeringar i utbildning och fortbildning, bidra till att öka sysselsättningen, i synnerhet bland lågutbildade och långtidsarbetslösa, och förbättra situationen när det gäller solidaritet mellan generationerna, hälso- och sjukvårdssektorn, hemlöshet, digital delaktighet, samhällsutveckling, ungas roll och plats i samhället samt sårbara grupper , inbegripet medborgare från tredjeländer. InvestEU-programmet bör också bidra till att stödja europeisk kultur och kreativitet. För att stävja de omvälvande samhällsförändringarna och förändringarna på arbetsmarknaden som EU har framför sig kommande decennium är det nödvändigt att satsa på humankapital, mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och nya socialekonomiska affärsmodeller som sociala investeringar och utfallsbaserade ersättningsmodeller inom välfärdssektorn (social outcomes contracting). InvestEU-programmet bör stärka framväxande sociala ekosystem, öka utbudet av och tillgången till finansiering för mikroföretag och sociala företag för att möta efterfrågan från dem som har störst behov. I rapporten från högnivågruppen för frågor som rör investeringar i social infrastruktur i EU18 identifieras investeringsgap inom social infrastruktur och sociala tjänster, inbegripet när det gäller utbildning, fortbildning, hälso- och sjukvård och bostäder, som kräver stöd, även på unionsnivå. Därför bör den kollektiva styrkan från offentligt, kommersiellt och filantropiskt kapital samt stöd från stiftelser utnyttjas för att utveckla värdekedjan på sociala marknader och skapa en mer motståndskraftig union.

(18)InvestEU-fonden bör verka inom ramen för fyra politikområden som återspeglar unionens viktigaste politiska prioriteringar, nämligen hållbar infrastruktur; forskning, innovation och digitalisering; små och medelstora företag; sociala investeringar och kompetens.

(19)Varje politikområde bör bestå av två komponenter – en EU-komponent och en medlemsstatskomponent. EU-komponenterna bör vara inriktad på unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt. Stödda åtgärder bör bidra med ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstatskomponenten bör ge medlemsstaterna möjlighet att bidra med en andel av sina fondmedel under delad förvaltning till EU-garantin för att använda denna för finansierings- eller investeringstransaktioner som syftar till att åtgärda särskilda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom sina egna territorier, inbegripet i utsatta och avlägset belägna områden, såsom unionens yttersta randområden, och därigenom uppnå målen för fonden under delad förvaltning. Åtgärder som finansieras av InvestEU-fonden genom antingen EU- eller medlemsstatskomponenten bör inte överlappa eller tränga undan privat finansiering, eller störa konkurrensen på den inre marknaden.

(20)Medlemsstatskomponenten bör särskilt utformas så att det blir möjligt att använda medel under delad förvaltning för en unionsgaranti. Denna kombination gör det möjligt att utnyttja unionens goda kreditbetyg för att främja nationella och regionala investeringar och samtidigt säkerställa en enhetlig riskhantering av ansvarsförbindelserna genom att tillämpa den garanti som kommissionens gett under indirekt förvaltning. Unionen bör garantera de finansierings- och investeringstransaktioner som planeras enligt de garantiavtal som ingås mellan kommissionen och genomförandepartner inom medlemsstatskomponenten. Avsättningen för garantin bör komma från fonder under delad förvaltning enligt en avsättningsnivå som och fastställas av kommissionen på grundval av transaktionernas

18Publicerat som European Economy Discussion Paper 074 i januari 2018.

SV19

art och de förväntade förlusterna. Medlemsstaten bör bära förluster utöver de förväntade förlusterna genom att ställa en rygg-mot-rygg-garanti till förmån för unionen. Sådana arrangemang bör ingås i ett enda bidragsavtal med varje medlemsstat som väljer en sådan lösning. Bidragsavtalet bör omfatta den eller de särskilda garantiavtal som ska genomföras inom den berörda medlemsstaten. Fastställandet av avsättningsnivån i varje enskilt fall kräver ett undantag från artikel 211.1 i förordning (EU, Euratom) nr XXXX19 (budgetförordningen). Utformningen innebär också en enda uppsättning regler för budgetgarantier för vilka avsättningar görs med centralt förvaltade medel eller medel under delad förvaltning, vilket gör det lättare att kombinera dessa.

(21)InvestEU-fonden bör vara öppen för bidrag från tredjeländer som är medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen, anslutande länder, kandidater och potentiella kandidater, länder som omfattas av grannskapspolitiken och andra länder, i enlighet med de villkor som gäller mellan EU och dessa länder. Detta bör möjliggöra fortsatt samarbete med relevanta länder, i tillämpliga fall, särskilt inom områdena forskning och innovation och små- och medelstora företag.

(22)I denna förordning fastställs en finansieringsram för andra åtgärder inom ramen för InvestEU-programmet än avsättningen för EU-garantin, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya interinstitutionella avtalet: punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2

december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning20] för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(23)EU-garantin på 38 000 000 000 EUR (löpande priser) på unionsnivå förväntas kunna mobilisera mer än 650 000 000 000 EUR i ytterligare investeringar inom unionen och bör preliminärt anslås mellan de olika politikområdena.

(24)EU-garantin, som ligger till grund för InvestEU-fonden bör genomföras indirekt genom kommissionen av genomförandepartner som når ut till slutmottagarna. Ett granatiavtal varigenom garantikapacitet avsätts från InvestEU-fonden bör ingås mellan kommissionen och var och en av genomförandepartnerna för att stödja deras finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller InvestEU-fondens mål och kriterier för stödberättigande. InvestEU-fonden bör få en särskild styrningsstruktur för att säkerställa att EU-garantin används på lämpligt sätt.

(25)Ett rådgivningscentrum bestående av företrädare för genomförandepartnerna och för medlemsstaterna bör inrättas för utbyte av information och diskussioner om utnyttjande av finansiella produkter som används inom ramen för InvestEU-fonden och för att diskutera om förändrade behov och nya produkter, inbegripet särskilda territoriella marknadsbrister.

(26)Kommissionen bör bedöma hur förenliga de investerings- och finansieringstransaktioner som genomförandepartnerna har ansökt om är med EU- lagstiftning och politik medan beslut om finansierings- och investeringstransaktioner i slutändan ska fattas av en genomförandepartner.

(27)En projektgrupp bestående av experter som ställts till kommissionens förfogande av genomförandepartnerna för att tillhandahålla professionell expertis i finansiella och

Hänvisningen ska uppdateras. EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. Avtalet finns tillgängligt på: https://eur- lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32013Q1220(01)

tekniska bedömningar av föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner bör sammanställa en resultattavla över ansökningarna från genomförandepartnerna och lämna denna som underlag för bedömning i investeringskommittén.

(28)En investeringskommitté bestående av oberoende experter bör avgöra huruvida stöd från EU-garantin ska beviljas till finansierings- och investeringstransaktioner som uppfyller kraven för stödberättigande. På så sätt tillhandahålls extern expertis i investeringsbedömningen avseende projekt. Investeringskommittén bör ha olika konstellationer för att på bästa sätt täcka olika politikområden och sektorer.

(29)Vid val av genomförandepartner för användning av InvestEU-fonden bör kommissionen beakta motpartens förmåga att uppfylla målen för InvestEU-fonden och bidra med sina egna medel, för att säkerställa lämplig geografisk täckning och diversifiering, locka till sig privata investerare och erbjuda tillräcklig riskdiversifiering samt bidra till nya lösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer. Europeiska investeringsbanksgruppen bör, med tanke på gruppens roll enligt fördragen, dess förmåga att verka i alla medlemsstater och de befintliga erfarenheterna under nuvarande finansieringsinstrument och Efsi, kvarstå som en prioriterad genomförandepartner inom ramen för EU-komponenten. Utöver EIB-gruppen bör nationella investeringsbanker eller institutioner ha möjlighet att erbjuda en kompletterande uppsättning finansiella produkter med tanke på att deras erfarenheter och förmåga på regional nivå kan vara till nytta för att maximera effekten av offentlig finansiering inom EU:s territorium. Det bör också bli möjligt för andra internationella finansinstitut att fungera som genomförandepartner, särskilt när de har en komparativ fördel bestående i specifik sakkunskap och erfarenheter i vissa medlemsstater. Det bör också vara möjligt för andra enheter som uppfyller budgetförordningens kriterier att agera som genomförandepartner.

(30)För att säkerställa att investeringar inom ramen för EU-komponenten i InvestEU fokuserar på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer på unionsnivå, men samtidigt uppfyller målen att nå största möjliga geografiska spridning, bör EU-garantin tilldelas genomförandepartner, som ensamma eller tillsammans med andra genomförandepartner, kan täcka minst tre medlemsstater. Man räknar dock med att ungefär 75 % av EU-garantin inom ramen för EU-komponenten skulle tilldelas till genomförandepartner eller partner som kan erbjuda finansiella produkter inom ramen för InvestEU-fonden i samtliga medlemsstater.

(31)EU-garantin enligt medlemsstatskomponenten bör tilldelas till alla genomförandepartner som är stödberättigade i enlighet med [artikel 62.1 c] i [budgetförordningen], inklusive nationella eller regionala investeringsbanker eller - institut, EIB, Europeiska investeringsfonden och andra multilaterala utvecklingsbanker. Vid valet av genomförandepartner inom ramen för medlemsstatskomponenten bör kommissionen beakta de förslag som varje medlemsstat lagt fram. I enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] måste kommissionen göra en bedömning av genomförandepartnernas regler och förfaranden för att förvissa sig om att dessa ger en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig den som tillhandahålls av kommissionen.

(32)Finansierings- och investeringstransaktioner bör i slutändan beslutas av en genomförandepartner i dess eget namn, genomföras i enlighet med dess interna regler och förfaranden och redovisas i dess egna finansiella rapporter. Därför bör kommissionen endast beakta sådana finansiella åtaganden som följer av EU-garantin

och offentliggöra det högsta garantibeloppet, inklusive all relevant information om den tillhandahållna maxbeloppet.

(33)InvestEU-fonden bör göra det möjligt att i lämpliga fall kombinera bidrag, finansieringsinstrument, eller båda, som finansieras genom unionsbudgeten eller EU:s utsläppshandelssystems (ETS) innovationsfond, med den garantin i situationer där detta är nödvändigt för att på stödja investeringar som ska åtgärda vissa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

(34)Projekt som läggs fram av genomförandepartner för stöd från InvestEU-programmet, som inbegriper kombinationer med stöd från andra unionsprogram, bör som helhet också vara förenliga med dessa unionsprograms mål och kriterier för stödberättigande. Användningen av EU-garantin bör fastställas enligt reglerna för InvestEU- programmet.

(35)InvestEU:s rådgivningscentrum bör stödja utvecklingen av en databas med tillförlitlig information om investeringsprojekt inom varje politikområde. Dessutom bör en sektorsövergripande del av InvestEU-programmet införas för att säkerställa en enda kontaktpunkt och stöd till projektutveckling inom sektorsövergripande politikområden för centralt förvaltade unionsprogram.

(36)I syfte att säkerställa en stor geografisk täckning för rådgivningstjänsterna inom unionen och för att framgångsrikt utnyttja lokala kunskaper om InvestEU-fonden, bör InvestEU:s rådgivningscentrum vid behov och med beaktande av befintliga stödsystem inrätta en lokal närvaro, i syfte att tillhandahålla konkret, proaktivt och skräddarsytt stöd på plats.

(37)Vad gäller InvestEU-fonden finns ett behov av kapacitetsuppbyggnadsstöd för att utveckla organisatorisk kapacitet och marknadsgarantverksamhet behövs för att initiera kvalitetsprojekt. Dessutom är målet att skapa förutsättningar för att öka det potentiella antalet stödberättigade mottagare i framväxande marknadssegment, i synnerhet där enskilda projekt till följd av sin begränsade storlek avsevärt höjer transaktionskostnaderna på projektnivå, såsom för det ekosystem som utgörs av social finansiering. Kapacitetsuppbyggnadsstöd bör därför vara ett komplement till och vara utöver åtgärder som vidtagits enligt andra unionsprogram som täcker särskilda politikområden.

(38)InvestEU-portalen bör inrättas för ge genomförandepartnerna tillgång till en lättåtkomlig och användarvänlig projektdatabas som synliggör investeringsprojekt som söker finansiering, med förstärkt fokus på tillhandahållandet av en möjlig pipeline av investeringsprojekt som är kompatibel med unionsrätten och och unionspolitiken.

(39)Enligt punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201621 finns ett behov att utvärdera InvestEU-programmet på grundval av information som inhämtats genom särskilda övervakningskrav, samtidigt som man undviker överreglering och administrativa bördor, i synnerhet för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall inkludera mätbara indikatorer, som en grund för att utvärdera effekterna av InvestEU-programmet på plats.

(40)En robust övervakningsram baserad på indikatorer för resultat, utfall och effekt bör genomföras för att mäta framgång i förhållande till unionens mål. För att säkerställa

ansvarighet inför EU-medborgarna bör kommissionen årligen rapportera till

21Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

Europaparlamentet och rådet om hur InvestEU-programmets verksamhet fortskrider och vilken effekt det har.

(41)Övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande, och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en verkningsfull EU-finansiering.

(42)Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] gäller för InvestEU- programmet. Det fastställer regler för genomförandet av unionens budget, inbegripet regler om budgetgarantier.

(43)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/201322, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/9523, rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/9624 och rådets förordning (EU) 2017/193925 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återkrav av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig

verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/137126. I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen till fullo samarbeta för att skydda unionens ekonomiska intressen, bevilja kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(44)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) bör kunna delta i unionsprogram inom ramen för det samarbete som inrättats genom

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom ) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11,96, s. 2).

Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

EES-avtalet, enligt vilket programmen kan genomföras genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt.

(45)I enlighet med [hänvisningen ska uppdateras i enlighet med ett nytt beslut om ULT:er artikel 88 i rådets beslut 2013/755/EU] är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT:er) berättigade till finansiering i enlighet med de bestämmelser och mål som gäller för InvestEU-programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken berört ULT är knutet.

(46)För att komplettera icke-väsentliga delar av denna förordning med de investeringsriktlinjer som finansierings- och investeringstransaktioner bör följa, för att förenkla ett snabbt och flexibelt antagande av prestationsindikatorer och för att anpassa avsättningsnivåerna bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller att utforma investeringsriktlinjer för finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för olika politikområden, ändringar av bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna och anpassningen av avsättningsnivåer. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)InvestEU-programmet bör syfta till att hantera EU-omfattande marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och möjliggöra unionsomfattande marknadstester av innovativa finansiella produkter samt tillhandahålla system för att sprida dessa, med avseende på nyuppkomna eller komplexa marknadsmisslyckanden. Därför är åtgärder på EU-nivå motiverade.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas InvestEU-fonden som ska ställa en EU-garanti för finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs av genomförandepartner till stöd för unionens inre politik

I denna förordning fastställs också en mekanism för rådgivningsstöd för att främja utveckling av projekt som är öppna för investeringar, tillgång till finansiering och kapacitetsuppbyggnad (nedan kallat InvestEU:s rådgivningscentrum). Förordningen inrättar även en databas som ska synliggöra projekt vars projektansvariga söker finansiering och ge investerare information om investeringsmöjligheter (nedan kallad InvestEU-portalen).

Den fastställer målen för InvestEU-programmet, budgeten och EU-garantins belopp för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för att tillhandahålla sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)blandfinansieringsinsatser: insatser som stöds genom unionens budget och som kombinerar icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller återbetalningspliktigt stöd, eller båda, från unionens budget med återbetalningspliktiga former av stöd från utvecklingsinstitutioner eller andra offentliga finansinsitut och från kommersiella finansinstitut och investerare; vid tillämpningen av denna definition kan unionsprogram som har andra finansieringskällor än unionens budget, till exempel innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, likställas med program som finansieras genom unionens budget.

(2)EU-garanti: en övergripande garanti som tillhandahålls genom unionens budget under vilken sådana budgetgarantier som avses i [artikel 219.1 i [budgetförordningen] ställs genom undertecknandet av enskilda garantiavtal med genomförandepartnerna.

(3)finansiell produkt: finansiella mekanismer eller finansiella arrangemang som överenskoms mellan kommissionen och genomförandepartnern enligt vilka genomförandepartnern ger finansiering, direkt eller via en intermediär, till slutmottagarna i någon av de former som avses i artikel 13.

(4)finansierings- och/eller investeringstransaktioner: transaktioner för att tillhandahålla finansiering direkt eller indirekt till slutmottagarna i form av finansiella produkter, som utförs av en genomförandepartner i eget namn, i enlighet med partnerns interna bestämmelser och som redovisas i dess egna finansiella rapporter.

(5)fonder under delad förvaltning: fonder från vilka en avsättning kan göras för en budgetgaranti inom InvestEU-fondens medlemsstatskomponent, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

(6)garantiavtal: rättsligt instrument genom vilket kommissionen och en genomförandepartner fastställer villkoren för att föreslå finansierings- eller investeringstransaktioner som ska omfattas av EU-garantin, för att tillhandahålla budgetgarantin för dessa transaktioner och för att genomföra dem i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(7)genomförandepartner: den behöriga motparten, till exempel en finansiell institution eller annan intermediär, med vilken kommissionen undertecknar ett garantiavtal och/eller ett avtal om att genomföra InvestEU:s rådgivningscentrum.

(8)InvestEU:s rådgivningscentrum: tekniskt bistånd som beskrivs i artikel 20.

(9)InvestEU-portalen: den databas som beskrivs i artikel 21.

(10)InvestEU-programmet: samlingsbeteckning för InvestEU-fonden, InvestEU:s rådgivningscentrum, InvestEU-portalen och blandfinansieringsinsatser.

(11)mikrofinansiering: mikrofinansiering enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(12)medelstora börsnoterade företag: enheter som har upp till 3 000 anställda som inte är små och medelstora företag eller små börsnoterade företag.

(13)nationella utvecklingsbanker eller -institutioner: rättsliga enheter som yrkesmässigt bedriver finansiell verksamhet och som har fått ett uppdrag av en medlemsstat eller en enhet på central, regional eller lokal nivå i en medlemsstat att bedriva utvecklingsverksamhet eller främjande verksamhet.

(14)små och medelstora företag: mikroföretag samt små och medelstora företag enligt definitionen i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG27.

(15)små börsnoterade företag: enheter som har upp till upp till 499 anställda som inte är små och medelstora företag.

(16)socialt företag: ett socialt företag enligt definitionen i förordning [[ESF+] nummer].

(17)tredjeland: ett land som inte är medlem i unionen.

Artikel 3

InvestEU-programmets mål

1.InvestEU-programmets allmänna mål är att stödja unionens politiska mål med hjälp av finansierings- och investeringstransaktioner som bidrar till följande:

(a)Unionens konkurrenskraft, inom bland annat innovation och digitalisering.

(b)Hållbar ekonomi och tillväxt i unionen.

(c)Samhällsresiliens och social delaktighet i unionen.

(d)Integration av unionens kapitalmarknader och en starkare inre marknad, inbegripet lösningar för att minska kapitalmarknadernas fragmentering i unionen, diversifiera källorna till finansiering för unionens företag och främja hållbar finansiering.

2.InvestEU-programmet har följande särskilda mål:

(a)Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för hållbar infrastruktur inom de områden som avses i artikel 7.1 a.

27Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(b)Att stödja finansierings- och investeringstransaktioner för forskning, innovation och digitalisering.

(c)Att öka tillgången till och utbudet av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.

(d)Att öka tillgången till och utbudet av mikrofinansiering och finansiering till sociala företag, stödja finansierings- och investeringstransaktioner som rör sociala investeringar och kompetens samt utveckla och stärka marknaderna för sociala investeringar på de områden som avses i artikel 7.1 d.

Artikel 4

EU-garantins budget och belopp

1.EU-garantin för användning inom den EU-komponent som avses i artikel 8.1 a ska vara 38 000 000 000 EUR (i löpande priser). Avsättningsnivån ska vara 40 %.

Ett tilläggsbelopp kan tillhandahållas från EU-garantin för medlemsstatskomponenten som avses i artikel 8.1 b, förutsatt att medlemsstaterna i

enlighet med [artikel 10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer]28 och artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]29 anslår motsvarande belopp.

Bidrag från tredjeländer som avses i artikel 5 ska också öka EU-garantin som avses i första stycket, med avsättningar helt i likvida medel i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen].

2.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1 första stycket återfinns i bilaga I till denna förordning. Kommissionen får, om lämpligt, ändra beloppen i bilaga I med högst 15 % för varje mål. Den ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje ändring.

3.Finansieringsramen för genomförandet av åtgärderna i kapitlen V och VI ska vara 525 000 000 EUR (löpande priser).

4.Det belopp som avses i punkt 3 får också användas för tekniskt och administrativt bistånd för genomförandet av InvestEU-programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive gemensamma it-system.

Artikel 5

Tredjeländer som är associerade till InvestEU-fonden

InvestEU-fondens EU-komponent som avses i artikel 8.1 a och vart och ett av de politikområden som avses i artikel 7.1 kan få bidrag från följande tredjeländer för deltagande i vissa finansiella produkter i enlighet med [artikel 218.2] i [budgetförordningen]:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för deras deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal om tredjeländers deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

(i)säkerställer en rättvis balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,

(ii)föreskriver villkor för deltagande i programmen, inbegripet beräkning av ekonomiska bidrag till de enskilda programmen och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [budgetförordningen],

(iii)inte ger tredjelandet beslutsbefogenheter i fråga om programmet,

(iv)garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.

Artikel 6

Genomförande av och former för unionsfinansiering

1.EU-garantin ska genomföras genom indirekt förvaltning av sådana organ som avses i [artikel 62.1 c ii–vii] i [budgetförordningen]. Andra former av EU-finansiering enligt denna förordning ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning i enlighet med [budgetförordningen], däribland bidrag som genomförs i enlighet med [avdelning VIII].

2.Finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin och som är en del av blandfinansieringsinsatsen som kombinerar stöd enligt denna förordning med stöd som ges enligt ett eller flera andra unionsprogram eller från innovationsfonden inom EU:s system för handel med utsläppsrätter ska

(a)överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet bestäms,

(b)följa bestämmelserna i denna förordning.

3.Blandfinansieringsinsatser där det ingår ett finansieringsinstrument som helt finansieras genom andra unionsprogram eller genom innovationsfonden inom EU:s

system för handel med utsläppsrätter, utan användning av EU-garantin enligt denna förordning, ska överensstämma med de politiska målen och uppfylla kriterierna för stödberättigande som fastställs i reglerna för det unionsprogram enligt vilket stödet ges.

4.I enlighet med artikel 6.2 ska icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller

finansieringsinstrument från unionens budget som ingår i den blandfinansieringsinsats som avses i punkterna 2 och 3 bestämmas enligt reglerna för det aktuella unionsprogrammet och genomföras inom ramen för blandfinansieringsinsatsen i enlighet med denna förordning och med [avdelning X] i [budgetförordningen].

Rapporteringen ska också innefatta element avseende överensstämmelse med de politiska mål och de kriterier för stödberättigande som anges i unionsprogrammet inom ramen för vilket stöd bestäms, samt avseende efterlevnaden av denna förordning.

KAPITEL II

InvestEU-fonden

Artikel 7

Politikområden

1.InvestEU-fonden ska användas inom följande fyra politikområden för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer inom dessa områden:

(a)Politikområdet hållbar infrastruktur, som omfattar hållbara investeringar på områdena transport, energi, digital konnektivitet, utvinning och bearbetning av råvaror, rymden, hav och vatten, avfall, natur och annan miljöinfrastruktur, utrustning, rörliga tillgångar och spridning av innovativ teknik som bidrar till unionens mål för miljömässig eller social hållbarhet, eller båda, eller uppfyller unionens standarder för miljömässig eller social hållbarhet.

(b)Politikområdet forskning, innovation och digitalisering, som omfattar forskning och innovation, överföring av forskningsresultat till marknaden, demonstration och spridning av innovativa lösningar och stöd till expansion av innovativa företag som inte är små och medelstora företag samt digitalisering av unionsindustrin.

(c)Politikområdet små och medelstora företag, som ger tillgång till och utbud av finansiering för små och medelstora företag och, i vederbörligen motiverade fall, för små börsnoterade företag.

(d)Politikområdet sociala investeringar och kompetens, som omfattar mikrofinansiering, finansiering av sociala företag och den sociala ekonomin, kompetens, utbildning och relaterade tjänster, social infrastruktur (inbegripet subventionerat boende och studentboende). social innovation, hälso- och

sjukvård och långtidsvård, delaktighet och tillgänglighet, kulturella aktiviteter

med ett socialt syfte, integration av sårbara grupper, inklusive tredjelandsmedborgare.

2.Om en finansierings- eller investeringstransaktion som föreslås för den investeringskommitté som avses i artikel 19 ligger inom flera politikområden ska transaktionens huvudsyfte, eller huvudsyftet med majoriteten av transaktionens delprojekt, avgöra vilket område den ska hänföras till, såvida inget annat anges i investeringsriktlinjerna.

3.Finansierings- och investeringstransaktioner inom politikområdet hållbar infrastruktur enligt punkt 1 a ska omfattas av hållbarhetssäkring för klimatmässig, miljömässig och social hållbarhet, i syfte att minimera de negativa konsekvenserna och maximera fördelarna på klimatområdet, miljöområdet och det sociala området. När projektansvariga söker finansiering ska de därför ge lämplig information för detta ändamål med användning av riktlinjer som kommissionen utarbetar. Projekt under en viss storlek som preciseras i riktlinjerna ska undantas från säkringen.

Med hjälp av kommissionens riktlinjer ska det vara möjligt att

a)när det gäller klimatanpassning – säkerställa motståndskraften mot potentiella negativa effekter från klimatförändringar genom en bedömning av sårbarhet och risk, inklusive relevanta anpassningsåtgärder, och, när det gäller begränsning av klimatförändringarna – integrera kostnaderna för växthusgasutsläpp och de positiva effekterna av begränsningsåtgärder i kosnads-nyttoanalysen,

b)beakta projektets samlade effekter när det gäller de viktigaste naturkapitalaspekterna inom områdena luft, vatten, mark och biologisk mångfald,

c)beräkna inverkan på den sociala delaktigheten i vissa områden eller för vissa befolkningsgrupper.

4.Genomförandepartner ska tillhandahålla information för att göra det möjligt att spåra investeringar som bidrar till att uppnå unionens klimat- och miljömål på grundval av riktlinjer som kommissionen tillhandahåller.

5.Genomförandepartner ska ha som mål att minst 50 % av investeringarna inom politikområdet hållbar infrastruktur ska bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål.

6.Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 med avseende på att fastställa investeringsriktlinjer för varje politikområde.

Artikel 8

Komponenter

1.De politikområden som avses i artikel 7.1 ska bestå av två komponenter som är

inriktade på specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer enligt följande:

(a)En EU-komponent med inriktning på att åtgärda en eller flera av följande situationer:

(i)Marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer som är knutna till unionens politiska prioriteringar och hanteras på unionsnivå.

(ii) Unionsomfattande marknadsmisslyckanden eller suboptimala

investeringssituationer.

(iii)Nya eller komplexa marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, för att utveckla nya finansiella lösningar och marknadsstrukturer.

(b)En medlemsstatskomponent med inriktning på att åtgärda specifika marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer i en eller flera medlemsstater för att uppnå målen för de fonder under delad förvaltning som bidrar.

2.De komponenter som avses i punkt 1 får användas på ett kompletterande sätt för att stödja en finansierings- eller investeringstransaktion, inbegripet genom att kombinera stöd från båda delarna.

Artikel 9

Särskilda bestämmelser för medlemsstatskomponenten

1.Belopp som har anslagits av en medlemsstat enligt artikel [10.1] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.1] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer]] ska avsättas till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som omfattar finansierings- och investeringstransaktioner i den berörda medlemsstaten.

2.För fastställandet av den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten ska det krävas att det ingås en överenskommelse om medverkan mellan medlemsstaten och kommissionen.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen ska ingå överenskommelsen om medverkan eller en ändring av den inom fyra månader efter kommissionens beslut om att anta partnerskapsavtalet eller den strategiska planen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller samtidigt med kommissionens beslut om ändring av ett program eller en strategisk plan inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Två eller flera medlemsstater får ingå en gemensam överenskommelse om medverkan med kommissionen.

Genom undantag från artikel 211.1 i [budgetförordningen] ska avsättningsnivån för EU-garantin inom medlemsstatskomponenten fastställas till 40 % och får justeras uppåt eller nedåt i varje överenskommelse om medverkan för att beakta de risker som är kopplade till den finansiella produkt som man avser använda.

3.Överenskommelsen om medverkan ska minst innehålla följande:

a)Den totala storleken på medlemsstatens del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, dess avsättningsnivå, bidragen från fonder under delad förvaltning, uppbyggnaden av avsättningen i enlighet med en årlig

finansieringsplan och den eventualförpliktelse som blir resultatet och som ska omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från den berörda medlemsstaten.

b)Strategin, bestående av finansiella produkter och deras minsta hävstångseffekt, geografisk täckning, investeringsperiod och, i tillämpliga fall, kategorier av slutmottagare och berättigade intermediärer.

c)Genomförandepartner eller partner som har anmält sitt intresse, och kommissionens skyldighet att underrätta medlemsstaten om valda genomförandepartner.

d)Eventuellt bidrag från fonder under delad förvaltning till InvestEU:s rådgivningscentrum.

e)Årliga rapporteringsskyldigheter gentemot medlemsstaten, inbegripet rapportering i enlighet med de indikatorer som anges i överenskommelsen om medverkan.

f)Bestämmelser om ersättning till delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten.

g)Eventuell kombination med medel från EU-komponenten, inklusive en skiktad struktur för att uppnå bättre risktäckning i enlighet med artikel 8.2.

4.Överenskommelserna om medverkan kan genomföras av kommissionen genom garantiavtal som tecknas med genomförandepartner i enlighet med artikel 14.

Om det, inom nio månader från undertecknandet av överenskommelsen om medverkan, inte har ingåtts något garantiavtal eller om överenskommelsens belopp inte till fullo har anslagits genom ett eller flera garantiavtal, ska överenskommelsen om medverkan avslutas i det första fallet eller ändras på motsvarande sätt i det andra fallet, och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.5] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.5] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

Om garantiavtalet inte har genomförts korrekt inom den period som anges i [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] eller artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer], ska garantiavtalet ändras och det outnyttjade beloppet avsatta medel återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i förordning [[om gemensamma bestämmelser] nummer] och artikel [75.6] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

5.Följande regler ska gälla för avsättningar till den del av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten som inrättats genom en överenskommelse om medverkan:

(a)Efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel ska varje årligt överskott i avsättningar, beräknat genom att det avsättningsbelopp som krävs i enlighet med avsättningsnivån jämförs med de faktiska avsättningarna, återanvändas i enlighet med [artikel 10.6] i [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [75.6)] i förordning [[om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken] nummer].

(b)Genom undantag från [artikel 213.4] i [budgetförordningen] ska avsättningarna, efter den uppbyggnadsfas som avses i punkt 3 a i denna artikel,

inte ge upphov till årliga påfyllningar av fonden under den tid då den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten är tillgänglig.

(c)Kommissionen ska omedelbart underrätta medlemsstaten om nivån på avsättningarna, till följd av anspråk på den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten, sjunker under 20 % av de ursprungliga avsättningarna för den delen av EU-garantin.

(d)Om avsättningarna för den delen av EU-garantin inom medlemsstatskomponenten når en nivå på 10 % av de ursprungliga avsättningarna, ska den berörda medlemsstaten på kommissionens begäran förse den gemensamma avsättningsfonden med upp till 5 % av de ursprungliga avsättningarna.

KAPITEL III

EU-GARANTI

Artikel 10

EU-garanti

1.En EU-garanti ska beviljas till genomförandepartnerna i enlighet med [artikel 219.1] i [budgetförordningen] och förvaltas i enlighet med [avdelning X] i [budgetförordningen].

2.Stöd av EU-garantin får beviljas för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning för en investeringsperiod som löper ut den 31 december 2027. Avtal mellan genomförandepartnern och slutmottagaren eller den finansiella intermediären eller någon annan enhet som avses i artikel 13.1 a, ska undertecknas senast den 31 december 2028.

Artikel 11

Godtagbara finansierings- och investeringstransaktioner

1.InvestEU-fonden ska endast stödja finansierings- och investeringstransaktioner som

(a)uppfyller de villkor som anges i [punkterna a–e i artikel 209.2] i [budgetförordningen], särskilt kravet på additionalitet som anges i [punkt b i artikel 209.2] i [budgetförordningen] och, i tillämpliga fall, maximering av privata investeringar i enlighet med [punkt d i artikel 209.2] i [budgetförordningen].

(b)bidrar till unionens politiska mål och ingår i de områden som kan komma ifråga för finansierings- och investeringstransaktioner inom tillämpligt politikområde i enlighet med bilaga II till den här förordningen, och

(c)är förenliga med investeringsriktlinjerna.

2.Utöver de projekt som är belägna i unionen kan InvestEU-fonden stödja följande projekt och insatser genom finansierings- och investeringstransaktioner:

(a)Gränsöverskridande projekt mellan enheter som är belägna eller etablerade i en eller flera medlemsstater och som utsträcker sig till ett eller flera tredjeländer, inklusive anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller Europeiska frihandelssammanslutningen, eller till ett utomeuropeiskt land eller territorium enligt bilaga II till EUF-fördraget, eller till ett associerat tredjeland, oavsett om det finns en partner i dessa tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier.

(b)Finansierings- och investeringstransaktioner i de länder som avses i artikel 5 och som har bidragit till en specifik finansiell produkt.

3.InvestEU-fonden får stödja finansierings- och investeringstransaktioner som tillhandahåller finansiering till mottagare som är juridiska personer etablerade i något av följande länder:

(a)En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

(b)Ett tredjeland eller territorium som är associerat till InvestEU-programmet i enlighet med artikel 5.

(c)Ett tredjeland som avses i punkt 2 a, i förekommande fall.

(d)Andra länder, om detta krävs för finansiering av ett projekt i ett land eller territorium som avses i leden a–c.

Artikel 12

Val av genomförandepartner

1.Kommissionen ska, i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], välja ut genomförandepartner, eller en grupp genomförandepartner, som avses i andra stycket i denna punkt, bland behöriga motparter.

För EU-komponenten ska de behöriga motparterna ha uttryckt sitt intresse och kunna täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater. Genomförandepartner kan också tillsammans täcka finansierings- och investeringstransaktioner i minst tre medlemsstater genom att bilda en grupp.

För medlemsstatskomponenten får den berörda medlemsstaten föreslå en eller flera behöriga motparter som genomförandepartner bland dem som har uttryckt sitt intresse i enlighet med artikel 9.3 c.

Om den berörda medlemsstaten inte föreslår en genomförandepartner, ska kommissionen förfara i enlighet med andra stycket i denna punkt för att välja ut genomförandepartner bland dem som kan täcka finansierings- och investeringstransaktioner i det berörda geografiska området.

2.Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen säkerställa att följande gäller för portföljen av finansiella produkter inom ramen för InvestEU fonden:

(a)Den ger maximal täckning av målen i artikel 3.

(b)Den maximerar effekten av EU-garantin genom genomförandepartnerns tillförda egna medel.

(c)Den maximerar privata investeringar, i förekommande fall.

(d)Den uppnår geografisk diversifiering.

(e)Den ger tillräcklig riskspridning.

(f)Den främjar innovativa finansiella lösningar och risklösningar för att åtgärda marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer.

3.Vid valet av genomförandepartner ska kommissionen också ta hänsyn till följande:

(a)Den eventuella kostnaden och ersättningen gentemot unionens budget.

(b)Genomförandepartnerns förmåga att grundligt uppfylla kraven i [artikel 155.2]

i [budgetförordningen] som rör skatteflykt, skattebedrägeri, skatteundandragande, penningtvätt, finansiering av terrorism och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner.

4.Nationella utvecklingsbanker eller -institutioner får väljas som genomförandepartner, förutsatt att kraven i denna artikel och i artikel 14.1 andra stycket uppfylls.

Artikel 13

Godtagbara typer av finansiering

1.EU-garantin får användas för att täcka riskerna i följande typer av finansiering som tillhandahålls av genomförandepartnerna:

(a)Lån, garantier, motgarantier, kapitalmarknadsinstrument, andra former av finansierings- eller kreditförstärkningsinstrument, inbegripet efterställda skuldinstrument, eller investeringar i aktiekapital eller kapital likställt med eget kapital, som tillhandahålls direkt eller indirekt via finansiella intermediärer, fonder, investeringsplattformar eller andra instrument som kanaliseras till slutlmottagarna.

(b)Finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan finansiell institution som gör det möjligt för det senare att finansiera verksamhet som avses i punkt a.

För att omfattas av EU-garantin ska den finansiering som avses i första stycket leden a och b i denna punkt beviljas, förvärvas eller utfärdas till förmån för finansierings- eller investeringstransaktioner som avses i artikel 11.1, om genomförandepartnerns finansiering har beviljats i enlighet med ett finansieringsavtal eller en finansieringstransaktion som undertecknats eller ingåtts av genomförandepartnern efter undertecknandet av garantiavtalet mellan kommissionen och genomförandepartnern, och som inte har löpt ut eller upphävts.

2.Finansierings- och investeringstransaktioner som genomförs med hjälp av fonder eller andra intermediära strukturer ska täckas av EU-garantin i enlighet med bestämmelser som ska fastställas i investeringsriktlinjerna, även om strukturen

investerar en minoritetsandel av sitt investerade belopp utanför unionen och i de länder som avses i artikel 11.2, eller i andra tillgångar än de som är godtagbara enligt denna förordning.

Artikel 14

Garantiavtal

1.Kommissionen ska ingå ett garantiavtal med varje genomförandepartner om beviljandet av EU-garantin i enlighet med kraven i denna förordning, upp till ett belopp som fastställs av kommissionen.

Om genomförandepartner bildar en grupp enligt artikel 12.1 andra stycket ska ett enda garantiavtal ingås mellan kommissionen och varje genomförandepartner i gruppen eller med en genomförandepartner på gruppens vägnar.

2.Garantiavtalet ska särskilt innehålla bestämmelser om följande:

(a)Beloppet och villkoren för det finansiella bidrag som genomförandepartnern ska stå för.

(b)Villkoren för finansieringen eller de garantier som ska lämnas av genomförandepartnern till en annan juridisk person som deltar i genomförandet, när så är fallet.

(c)Närmare bestämmelser, i enlighet med artikel 16, för tillhandahållande av EU- garantin, inbegripet täckning av portföljer med särskilda typer av instrument, och de olika händelser som kan utlösa anspråk på EU-garantin.

(d)Ersättningen för risktagande, som ska fördelas i proportion till unionens och genomförandepartnerns respektive del av risktagandet.

(e)Betalningsvillkoren.

(f)Genomförandepartnerns åtagande att godta kommissionens och investeringskommitténs beslut vad gäller användningen av EU-garantin till förmån för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion, som dock inte påverkar genomförandepartnerns beslut avseende den föreslagna transaktionen utan EU-garantin.

(g)Bestämmelser och förfaranden för återvinning av fordringar som ska anförtros åt genomförandepartnern.

(h)Finansiell och operativ rapportering och övervakning av transaktioner inom ramen för EU-garantin.

(i)Nyckelprestationsindikatorer, särskilt när det gäller utnyttjandet av EU- garantin, uppfyllandet av målen och kriterierna i artiklarna 3.7 och 11, samt mobilisering av privat kapital.

(j)I tillämpliga fall, bestämmelser och förfaranden för blandfinansieringsinsatser.

(k)Andra relevanta bestämmelser i överensstämmelse med kraven i [avdelning X] i [budgetförordningen].

3.Ett garantiavtal ska också föreskriva att ersättning som ska tillskrivas unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna

förordning ska tillhandahållas efter avdrag av betalningar som uppstår efter anspråk på EU-garantin.

4.Vidare ska ett garantiavtal föreskriva att alla belopp som ska betalas till genomförandepartner i samband med EU-garantin ska dras av från det totala beloppet för ersättningar, inkomster och återbetalningar som ska betalas av genomförandepartnern till unionen och som härrör från finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning. Om detta belopp inte är tillräckligt för att täcka de belopp som ska betalas till en genomförandepartner i enlighet med artikel 15.3 ska det utestående beloppet dras från avsättningarna till EU-garantin.

5.Om garantiavtalet ingås inom ramen för medlemsstatskomponenten får det föreskriva att representanter från den medlemsstat eller de regioner som berörs får delta i övervakningen av avtalets genomförande.

Artikel 15

Krav för användning av EU-garantin

1.EU-garantin ska beviljas med förbehåll för att garantiavtalet mellan relevanta genomförandepartner träder i kraft.

2.Finansierings- och investeringstransaktioner ska endast täckas av EU-garantin om de uppfyller de kriterier som fastställs i denna förordning och i de relevanta investeringsriktlinjerna, samt om investeringskommittén har kommit fram till att de uppfyller kraven för att omfattas av EU-garantin. Genomförandepartnerna ska vara ansvariga för att säkerställa att finansierings- och investeringstransaktionerna uppfyller kraven i denna förordning och relevanta investeringsriktlinjer.

3.Inga administrativa kostnader eller avgifter för genomförandet av finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin ska betalas av kommissionen till genomförandepartnerna, såvida inte de politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern kan påvisa att det krävs ett undantag. Täckning av sådana kostnader ska fastställas i garantiavtalet och ska överensstämma med [artikel 209.2 g] i [budgetförordningen].

4.Genomförandepartnern får även använda EU-garantin för att betala relevant andel av alla kostnader för återvinning, såvida de inte dragits från intäkterna från återvinningsförfarandet, i enlighet med artikel 14.4.

Artikel 16

EU-garantins täckning och villkor

1.Ersättning för risktagande ska fördelas mellan unionen och en genomförandepartner i förhållande till deras respektive del i risktagandet i en portfölj av finansierings- och investeringstransaktioner eller, i förekommande fall, i enskilda transaktioner. Genomförandepartnern ska ha en lämplig exponering på egen risk mot finansiering- och investeringstransaktioner som stöds av EU-garantin, såvida inte undantagsvis de

politiska målen för den finansiella produkt som ska genomföras är av sådan art att genomförandepartnern inte rimligen kan bidra till den med sin egen kapacitet att bära risker.

2.EU-garantin ska täcka följande:

(a)För skuldinstrument som avses i artikel 13.1 a:

(i)Kapital och all ränta samt belopp som genomförandepartnern inte har mottagit, men som förfallit till betalning, i enlighet med villkoren för finansieringstransaktionerna fram till det läge när fallissemang inträffar; för efterställda skulder ska anstånd, minskning eller forcerad exit anses liktydiga med fallissemang.

(ii)Omstruktureringsförluster.

(iii)Förluster från fluktuationer i andra valutor än euro på marknader där möjligheten för långsiktig säkring är begränsad.

(b)För investeringar i aktiekapital eller i kapital likställt med eget kapital som avses i artikel 13.1 a, investerade belopp och därmed sammanhängande finansieringskostnad och förluster från fluktuationer i andra valutor än euro.

(c)För finansiering eller garantier från en genomförandepartner till en annan juridisk enhet som avses i artikel 13.1 b, de belopp som utnyttjats och därmed sammanhängande finansieringskostnader.

3.Om unionen gör en betalning till en genomförandepartner efter det att anspråk har gjorts på EU-garantin ska den överta genomförandepartnerns relevanta rättigheter, i den mån de kvarstår, i fråga om dess finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin.

Genomförandepartnern ska, på unionens vägnar, ansvara för att återvinna fordingar för de belopp som övertagits och ersätta unionen med användning av de indrivna beloppen.

KAPITEL IV

STYRFORMER

Artikel 17

Rådgivande nämnd

1.Kommissionen ska bistås av en rådgivande nämnd som ska ha två sammansättningar, företrädare för genomförandepartner och företrädare för medlemsstaterna.

2.Varje genomförandepartner och varje medlemsstat får utse en företrädare i den aktuella sammansättningen.

3.Kommissionen ska vara företrädd i den rådgivande nämndens båda sammansättningar.

4. När den rådgivande nämnden sammanträder med företrädare för genomförandepartnerna ska ordförandeskapet innehas gemensamt av en företrädare för kommissionen och den företrädare som utses av Europeiska investeringsbanken.

En företrädare för kommissionen ska vara ordförande när den rådgivande nämnden sammanträder med företrädare för medlemsstaterna.

Den rådgivande nämnden ska sammanträda regelbundet och minst två gånger om året på begäran av ordföranden. Gemensamma sammanträden i den rådgivande nämndens två sammansättningar får också anordnas på gemensam begäran av deras ordförande.

Kommissionen ska fastställa den rådgivande nämndens system och förfaranden och ansvara för sekretariatet.

5.Den rådgivande nämnden ska

(a)i sin sammansättning av företrädare för genomförandepartner

(i)ge råd om utformning av finansiella produkter som ska genomföras inom ramen för denna förordning,

(ii)ge råd till kommissionen om marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer och marknadsförhållanden,

(b)i sin sammansättning av företrädare för medlemsstaterna

(i)informera medlemsstaterna om genomförandet av InvestEU-fonden,

(ii)ordna med utbyte med medlemsstaterna av synpunkter på marknadsutvecklingen, och av bästa praxis.

Artikel 18

Projektgrupp

1.En projektgrupp ska inrättas, bestående av experter som genomförandepartnerna ställer till kommissionens förfogande utan kostnad för unionens budget.

2.Varje genomförandepartner ska utse experter till projektgruppen. Antalet experter ska fastställas i garantiavtalet.

3.Kommissionen ska bekräfta att de finansierings- och investeringstransaktioner som föreslås av genomförandepartnerna överensstämmer med unionens lagstiftning och politik.

4.Förutsatt att kommissionen ger sin bekräftelse enligt punkt 3 ska projektgruppen utföra en kvalitetskontroll av den due diligence-granskning som genomförandepartnerna har gjort av de föreslagna finansierings- och investeringstransaktionerna. Finansierings- och investeringstransaktioner ska därefter överlämnas till investeringskommittén för att godkännas för täckning genom EU- garantin.

Projektgruppen ska sammanställa en resultattavla med föreslagna finansierings- och investeringstransaktioner åt investeringskommittén.

Resultattavlan ska särskilt innehålla bedömningar av följande:

(a)De föreslagna finansierings- och investeringstransaktionernas riskprofil.

(b)Nyttan för slutmottagarna.

(c)Uppfyllandet av kriterierna för stödberättigande.

Varje genomförandepartner ska ge lämplig och enhetlig information till projektgruppen så att den kan göra en riskanalys och sammanställa resultattavlan.

5.En expert i projektgruppen ska inte kontrollera due diligence-granskningen eller bedömningen av en potentiell finansierings- eller investeringstransaktion som lämnats av den genomförandepartner som har ställt den experten till kommissionens förfogande. Den experten ska inte heller sammanställa resultattavlan för de förslagen.

6.Varje expert i projektgruppen ska uppge eventuella intressekonfliker för kommissionen och utan dröjsmål meddela kommissionen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.

7.Kommissionen ska fastställa närmare bestämmelser för projektgruppens arbete och för kontroll av intressekonflikter.

8.Kommissionen ska fastställa närmare bestämmelser för resultattavlan som gör det möjligt för investeringskommittén att godkänna användningen av EU-garantin för en föreslagen finansierings- eller investeringstransaktion.

Artikel 19

Investeringskommitté

1.En investeringskommitté ska upprättas. Kommittén ska

(a)granska de förslag till finansierings- och investeringstransaktioner som genomförandepartner har lämnat in för att de ska täckas av EU-garantin,

(b)kontrollera att de överensstämmer med denna förordning och med relevanta investeringsriktlinjer, med särskild hänsyn till kravet på additionalitet som avses i [artikel 209.2 b] i [budgetförordningen] och kravet att mobilisera privata investeringar som avses i [artikel 209.2 d] i [budgetförordningen], och

(c)kontrollera om de finansierings- och investeringstransaktioner som skulle omfattas av stöd från EU-garantin uppfyller alla relevanta krav.

2.Investeringskommittén ska sammanträda i fyra olika sammansättningar, motsvarande de politikområden som avses i artikel 7.1.

I varje sammansättning ska investeringskommittén bestå av sex avlönade externa experter. Experterna ska väljas ut i enlighet med [artikel 237] i [budgetförordningen] och utses av kommissionen för ett fast mandat på upp till fyra år. Deras mandat får förnyas, men ska högst uppgå till sammanlagt sju år. Kommissionen får besluta att förlänga mandatet för en sittande medlem av investeringskommittén utan att tillämpa förfarandet i denna punkt.

Experterna ska ha mycket god relevant marknadserfarenhet av projektuppläggning och projektfinansiering eller finansiering av små och medelstora företag eller större företag.

Investeringskommitténs sammansättning ska vara sådan att det säkerställs att kommittén har breda kunskaper om de sektorer som ingår i de politikområden som avses i artikel 7.1 och om de geografiska marknaderna i unionen samt att den har en jämn könsfördelning som helhet.

Fyra medlemmar ska vara ständiga medlemmar i investeringskommitténs alla fyra sammansättningar. Var och en av de fyra sammansättningarna ska dessutom ha två experter med erfarenhet av investeringar i sektorer som ingår i det aktuella politikområdet. Minst en av kommitténs ständiga medlemmar ska ha sakkunskap i hållbara investeringar. Kommissionen ska placera in investeringskommitténs medlemmar i en eller flera lämpliga sammansättningar. Investeringskommittén ska välja en ordförande bland sina ständiga medlemmar.

Kommissionen ska anta investeringskommitténs arbetsordning och ansvara för sekretariatet.

3.Investeringskommitténs medlemmar ska när de deltar i kommitténs verksamhet agera opartiskt och endast i InvestEU-fondens intressen. De får inte begära eller ta emot instruktioner från genomförandepartnerna, unionens institutioner, medlemsstaterna eller något annat offentligt eller privat organ.

Meritförteckningar och intresseförklaringar för varje medlem av investeringskommittén ska offentliggöras och kontinuerligt uppdateras. Varje medlem i investeringskommittén ska utan dröjsmål meddela kommissionen alla uppgifter som den behöver för att fortlöpande kontrollera att inga intressekonflikter förekommer.

Kommissionen får entlediga en medlem från dennes uppdrag om medlemmen inte respekterar kraven i denna punkt eller när det finns andra vederbörligen motiverade skäl.

4.När investeringskommittén beslutar i enlighet med denna artikel ska den stödja sig på dokumentation som tillhandahålls av genomförandepartnerna och alla andra handlingar som den anser relevanta. Projektbedömningar som utförs av en genomförandepartner ska inte vara bindande för investeringskommittén när det gäller finansierings- eller investeringstransaktioner som omfattas av täckning genom EU- garantin.

Investeringskommittén ska vid sin bedömning och kontroll av förslagen använda en resultattavla med indikatorer enligt vad som avses i artikel 18.3.

5.Investeringskommitténs slutsatser ska antas med enkel majoritet av alla medlemmar. Vid lika röstetal ska ordföranden i investeringskommittén har utslagsröst.

Investeringskommitténs slutsatser om godkännande av stöd från EU-garantin till en finansierings- eller investeringstransaktion ska vara tillgängliga för allmänheten och innehålla en motivering för godkännandet. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information.

Resultattavlan ska vara tillgänglig för allmänheten efter undertecknandet av en finansierings- eller investeringstransaktion eller ett delprojekt, beroende på vad som är tillämpligt. Offentliggörandet ska inte innehålla kommersiellt känslig information eller personuppgifter som inte får lämnas ut enligt unionens bestämmelser om dataskydd.

Två gånger om året ska investeringskommitténs slutsatser om nekad användning av EU-garantin överlämnas till Europaparlamentet och till rådet, i enlighet med strikta sekretesskrav.

6.Om investeringskommittén ska godkänna användningen av EU-garantin för en finansierings- eller investeringstransaktion som är en facilitet, ett program eller en struktur med underliggande delprojekt, ska godkännandet omfatta de underliggande delprojekten, såvida inte investeringskommittén beslutar att förbehålla sig rätten att godkänna dem separat.

CHAPTER V

InvestEU:s rådgivningscentrum

Artikel 20

InvestEU:s rådgivningscentrum

1.InvestEU:s rådgivningscentrum ska erbjuda rådgivningsstöd i samband med identifiering, förberedelse, utveckling, strukturering, upphandling och genomförande av projekt, eller stärka projektansvarigas och finansiella intermediärers kapacitet att genomföra finansierings- och investeringstransaktioner. Stödet kan avse varje fas i ett projekts livscykel eller i finansieringen av en stödmottagande enhet, beroende på vad som är tillämpligt.

InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt som en del av varje politikområde som avses i artikel 7.1 och omfatta alla sektorerna inom området. Centrumet ska även erbjuda sektorsövergripande rådgivningstjänster.

2.InvestEU:s rådgivningscentrum ska särskilt tillhandahålla följande tjänster:

(a)Erbjuda en enda kontaktpunkt för projektutvecklingsstöd för myndigheter och projektansvariga för centralt förvaltade EU-program.

(b)Bistå de projektansvariga, där så är lämpligt, vid utveckling av projekt så att de uppfyller målen och kriterina för stödberättigande i artiklarna 3, 7 och 11, och underlätta utveckling av sammanslutningar för småskaliga projekt; sådant bistånd inverkar emellertid inte på investeringskommitténs slutsatser om huruvida projekten ska få täckning av EU-garantin.

(c)Stödja åtgärder och mobilisera kunskap på lokal nivå för att underlätta användning av stöd från InvestEU i hela unionen, och om möjligt bidra aktivt till målet om sektorsvis och geografisk diversifiering av InvestEU-fonden genom att stödja genomförandepartner i att initiera och utveckla potentiella finansierings- och investeringstransaktioner.

(d)Underlätta inrättandet av gemensamma plattformar för ömsesidigt informationsutbyte och delning av data, sakkunskap och bästa praxis för att stödja framtagning av en projektdatabas och utveckling av sektorn.

(e)Ge proaktivt rådgivningsstöd om inrättande av investeringsplattformar, i synnerhet gränsöverskridande investeringsplattformar som omfattar flera medlemsstater.

(f)Stödja åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för utveckling av organisationers kapacitet, kompetens och processer och för att stärka investeringsviljan inom organisationer så att projektansvariga och myndigheter kan bygga upp projektdatabaser och förvalta projekt, och så att finansiella intermediärer kan genomföra finansierings- och investeringstransaktioner till förmån för enheter som har svårt att få tillgång till finansiering, bland annat genom stöd till att utveckla riskbedömningskapacitet eller sektorsspecifik kunskap.

3.InvestEU:s rådgivningscentrum ska vara tillgängligt för offentliga och privata projektansvariga och för finansiella och andra intermediärer.

4.Avgifter får tas ut för de tjänster som avses i punkt 2 för att täcka en del av kostnaderna för dessa tjänster.

5.För att uppnå det mål som anges i punkt 1 och för att underlätta tillhandahållandet av rådgivningsstöd ska InvestEU:s rådgivningscentrum bygga på expertis hos kommissionen och genomförandepartnerna.

6.InvestEU:s rådgivningscentrum ska finnas representerat på lokal nivå om så krävs. Lokal närvaro ska särskilt inrättas i medlemsstater eller regioner med svårigheter att utveckla projekt inom ramen för InvestEU-fonden. InvestEU:s rådgivningscentrum ska bidra till kunskapsöverföring till regional och lokal nivå i syfte att bygga upp regional och lokal kapacitet och expertis som avses i punkt 1.

7.Genomförandepartner ska föreslå för de projektansvariga som ansöker om finansiering, särskilt när det gäller småskaliga projekt, att de vänder sig till InvestEU:s rådgivningscentrum för stöd för att vid behov förbättra utarbetandet av projekten och för att kunna få en bedömning av möjligheten att sammanföra projekt.

Genomförandepartner ska också, om det är relevant, informera de projektansvariga om att deras projekt kan föras upp på InvestEU-portalen som avses i artikel 21.

KAPITEL VI

Artikel 21

InvestEU-portalen

1.Kommissionen ska inrätta InvestEU-portalen. Den ska vara en lättillgänglig och användarvänlig projektdatabas som ger relevant information för varje projekt.

2.InvestEU-portalen ska fungera som en kanal för de projektansvariga för att synliggöra de projekt som de önskar finansiera och därmed sprida denna information till investerare. Uppförandet av projekt på InvestEU-portalen ska inte påverka besluten om vilka slutliga projekt som väljs ut för stöd enligt denna förordning, enligt något annat unionsinstrument, eller för offentlig finansiering.

3.Endast projekt som är förenliga med unionens lagstiftning och politik ska föras upp på portalen.

4.De projekt som uppfyller villkoren i punkt 3 ska översändas av kommissionen till relevanta genomförandepartner.

5.Genomförandepartnerna ska granska projekt som ligger inom deras geografiska område och verksamhetsområde.

KAPITEL VII

ÖVERVAKNING OCH RAPPORTERING, UTVÄRDERING OCH KONTROLL

Artikel 22

Övervakning och rapportering

1.Indikatorer för att rapportera om framstegen som görs inom InvestEU-programmet med att uppnå de allmänna och särskilda målen i artikel 3 anges i bilaga III till denna förordning.

2.För att säkerställa en effektiv bedömning av InvestEU-programmets framsteg mot att uppnå dess mål, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 26, för att ändra bilaga III till denna förordning för att se över eller komplettera indikatorerna där så krävs och för att komplettera denna förordning med bestämmelser om att inrätta en ram för övervakning och utvärdering.

3.Systemet för prestationsrapportering ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförande och resultat samlas in vid rätt tidpunkt på ett resurseffektivt och ändamålsenligt sätt. Rapporteringskrav som står i proportion till detta ska därför åläggas genomförandepartner och andra mottagare av unionsmedel, beroende på vad som är tillämpligt.

4.Kommissionen ska rapportera om genomförandet av InvestEU-programmet i enlighet med [artiklarna 241 och 250] i [budgetförordningen]. För detta ändamål ska genomförandepartnerna årligen lämna de uppgifter som krävs för att kommissionen ska kunna uppfylla sina rapporteringsskyldigheter.

5.Varje genomförandepartner ska dessutom var sjätte månad överlämna en rapport till kommissionen om de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av denna förordning, separat för EU-komponenten och för medlemsstatskomponenten per medlemsstat, beroende på vad som är tillämpligt. Rapporten ska inbegripa en bedömning av överensstämmelsen med kraven för användningen av EU-garantin och de nyckelprestationsindikatorer som avses i bilaga III till denna förordning. Rapporten ska även innehålla operationella, statistiska, finansiella och räkenskapsmässiga uppgifter för varje finansierings- eller investeringstransaktion, och per komponent och politikområde samt för InvestEU-fonden. En av rapporterna ska innehålla den information som genomförandepartnerna ska tillhandahålla i enlighet med [artikel 155.1 a] i [budgetförordningen].

Artikel 23

Utvärdering

1.Utvärderingar ska göras i tillräckligt god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.Senast den 30 september 2025 ska kommissionen göra en interimsutvärdering av InvestEU-programmet, särskilt om användningen av EU-garantin.

3.Vid slutet av genomförandet av InvestEU-programmet, men inte senare än fyra år efter utgången av den period som anges i artikel 1, ska kommissionen genomföra en slutlig utvärdering av programmet, särskilt avseende användningen av EU-garantin.

4.Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

5.Genomförandepartnerna ska bidra till, och förse kommissionen med den information som krävs för att utföra, de utvärderingar som avses i punkterna 1 och 2.

6.I enlighet med [artikel 211.1] i [budgetförordningen] ska kommissionen vart tredje år

iden årsrapport som avses i [artikel 250] i [budgetförordningen] se över om den avsättningsnivå som anges i artikel 4.1 i denna förordning är lämplig i förhållande till den verkliga riskprofilen för de finansierings- och investeringstransaktioner som omfattas av EU-garantin. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter

ienlighet med artikel 26 för att, på grundval av denna översyn, anpassa avsättningsnivån i artikel 4.1 i denna förordning med upp till 15 %.

Artikel 24

Revision

Revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 25

Skydd av unionens ekonomiska intressen

Om ett tredjeland deltar i InvestEU-programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller i enlighet med något annat rättsligt instrument, ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, som föreskrivs i

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 26

Utövande av delegering

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.6, 22.2 och 23.6 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med [denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.6, 22.2 och 23.6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7.6, 22.2 och 23.6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VIII

ÖPPENHET OCH SYNLIGHET

Artikel 27

Information, kommunikation och publicitet

1.Genomförandepartnerna ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de marknadsför åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medier och allmänheten.

2.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende InvestEU-programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats InvestEU- programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL IX

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

Övergångsbestämmelser

1.Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från finansieringsinstrument som inrättats genom de program som anges i bilaga IV till denna förordning får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning.

2.Intäkter, återbetalningar och återvunna medel från EU-garantin som inrättats genom förordning (EU) 2015/1017 får användas som avsättningar till EU-garantin i enlighet med denna förordning, såvida de inte används för de ändamål som avses i artiklarna 4, 9 och 12 i förordning (EU) 2015/1017.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar	På rådets vägnar
Ordförande	Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Grunder för förslaget eller initiativet

1.6.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3. Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel InvestEU-programmet

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/xx om inrättande av programmet InvestEU

1.2.Berörda politikområden (programkluster) Europeiska strategiska investeringar

1.3.Förslaget eller initiativet avser

en ny åtgärd

en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd30

en förlängning av en befintlig åtgärd

Xen sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

EU:s långsiktiga mål när det gäller hållbarhet, konkurrenskraft och tillväxt för alla kräver betydande investeringar i olika sektorer, bland annat nya transportsätt, förnybar energi, energieffektivitet, forskning och innovation, digitalisering, utbildning och kompetens, social ekonomi och infrastruktur, den cirkulära ekonomin, naturtillgångar, klimatåtgärder och nya och växande små och medelstora företag. Genom en budgetgaranti som ger genomförandepartner kapacitet att bära risker så att de kan finansiera investeringar i unionen, vilken bygger på framgångarna med Efsi och andra finansieringsinstrument, blir det möjligt med fortsatt investeringsstöd från 2021.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med

”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Skäl för åtgärder på europeisk nivå (ex ante):

Även om mängden investeringar i förhållande till BNP i EU har återhämtat sig, räcker det inte för att kompensera för år av otillräckliga investeringar och för att täcka unionens behov av strukturella investeringar inför tekniska förändringar och global konkurrens, bland annat innovation, kompetens, infrastruktur, små och medelstora företag, och behovet att ta itu med stora samhällsutmaningar såsom hållbarhet och en åldrande befolkning. Medlemsstaterna kan inte själva åtgärda detta investeringsgap. Fortsatt stöd är nödvändigt för att hantera marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer i syfte att minska investeringsgapet i vissa

30I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

sektorer och därmed uppnå unionens politiska mål. En budgetgaranti, som har en hävstångseffekt och är närmare marknaden, är ett effektivt komplemenet till bidrag i unionens verktygslåda. Unionsåtgärder ger stordriftsfördelar när innovativa finansiella produkter används genom att de fungerar som katalysatorer för privata investeringar i hela unionen och på bästa sätt utnyttjar EU-institutionerna och deras sakkunskap för detta ändamål. Genom unionsåtgärder ges också tillgång till en diversifierad portfölj av projekt i unionen och möjligheter till utveckling av innovativa finansieringslösningar som kan utvidgas eller utnyttjas i alla medlemsstater. Multiplikatoreffekten och det faktiska genomslaget blir därmed mycket större än vad som skulle vara fallet genom ett initiativ i en enda medlemsstat, särskilt när det gäller storskaliga investeringsprogram.

Förväntat mervärde för unionen (ex post):

Initiativet bör göra det möjligt för genomförandepartner att utföra finansierings- och investeringstransaktioner på områden som omfattas av strategiska politiska mål för unionen. En multiplikatoreffekt bör uppstå genom tillhandahållande av en EU- garanti, samt genom att attrahera privata och offentliga investeringar.

Initiativet förväntas leda till mobilisering av projektfinansiering på upp till 650 miljarder euro inom tiden för den fleråriga budgetramen. Detta bör bidra till att åtgärda marknadsmisslyckanden och ge tillgång till finansiering för enheter som annars inte kan finna finansiering på rimliga villkor och därigenom öka de totala investeringarna i unionen och därmed även tillväxten och sysselsättningen.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Efsi har visat sig fungera för att åtgärda investeringsgap och suboptimala investeringssituationer i efterdyningarna av den ekonomiska krisen. Eftersom investeringsgap kvarstår finns det ett behov av ett mer strategiskt investeringsstöd som är inriktat på specifika suboptimala investeringssituationer.

Budgetgarantin inom ramen för Efsi har på ett effektivt sätt ökat genomslaget av begränsade budgetmedel.

Stöd inom ramen för Efsi och centralt förvaltade finansieringsinstrument, samt flera av de centralt förvaltade finansieringsinstrumenten, befanns överlappa varandra på ett antal områden. Att samla unionens alla framtida investeringsprogram i en enda fond leder till förenkling, ökad flexibilitet och undanröjande av potentiella överlappningar mellan liknande EU-instrument för investeringsstöd.

Det finns ett stort behov av rådgivning och tekniskt bistånd för att förbättra medlemsstaternas och de projektansvarigas förmåga att initiera, utveckla och genomföra investeringsprojekt. För perioden 2021–2027 föreslår kommissionen att integrera centralt förvaltade initiativ för tekniskt bistånd till investeringsstöd inom ramen för InvestEU.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

InvestEU-fonden utgörs av återbetalningspliktigt unionsstöd till finansierings- och investeringstransaktioner genom att kapaciteten att bära risker förstärks via en

budgetgaranti till genomförandepartner inom viktiga interna politikområden. Allt sådant stöd är således samlat i ett enda instrument för att öka hävstångseffekten, minska avsättningarna, undvika överlappning och öka synligheten för unionens åtgärder. Kombination med bidrag (blandfinansiering) är möjligt, i tillämpliga fall, för att skapa synergieffekter, t.ex. inom transport, forskning och den digitala sektorn.

En medlemsstatskomponent kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att utnyttja de medel som finns tillgängliga inom ramen för sammanhållningspolitiken på attraktiva och förenklade villkor.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser X begränsad varaktighet

–X Gäller från den 1 januari 2021 till den 31 december 2027

–X Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden för avsättningar till EU-garantin.

obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet31

X Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–X av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

– av genomförandeorgan

Delad förvaltning med medlemsstaterna

X Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

– tredjeländer eller organ som de har utsett

–X internationella organisationer och deras organ (eventuellt bland annat Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, Europarådets utvecklingsbank, Världsbanken).

–X Europeiska investeringsbanksgruppen

– organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–X offentligrättsliga organ

–X privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–X organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

31Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

– personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

Genomförandepartner ska väljas ut av kommissionen på grundval av de kriterier som fastställs i lagstiftningsförslaget. De kan omfatta alla eller några av ovanstående.

Direkt förvaltning kan gälla en del av genomförandet av InvestEU:s rådgivningscentrum och InvestEU-portalen.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Genomförandepartner ska regelbundet rapportera till kommissionen i enlighet med [budgetförordningen]. För övervakningen ska de tillämpa sina system och förfaranden som i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen] har bedömts uppfylla de krav som fastställs där.

Kommissionen kommer att övervaka prestationsnivån inom varje politikområde.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

EU-garantin inom ramen för InvestEU-fonden kan endast tillhandahållas genom indirekt förvaltning med hjälp av genomförandepartner som i regel också bidrar till det stöd som ges till slutmottagarna. Genomförandepartnerna kommer att vara internationella finansiella institutioner, nationella utvecklingsbanker och - institutioner och andra finansiella intermediärer som är unionsorgan, vilka är reglerade och/eller står under banktillsyn. De transaktioner som omfattas av EU- garantin är fortfarande transaktioner som godkänts av genomförandepartnernas ledningsorgan som måste tillämpa sina ramar för kontroll och due diligencegranskning av dessa transaktioner. Genomförandepartner ska tillhandahålla granskade finansiella rapporter till kommissionen.

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

Risken för unionens budget är kopplad till den budgetgaranti som unionen ger till genomförandepartner för deras finansierings- och investeringstransaktioner. EU- garantin ger en oåterkallelig garanti som ska infrias på anfordran, i regel för en portfölj av transaktioner. Unionens budget och genomförandepartnern delar ersättningen för risktagande för transaktionerna på grundval av respektive andel i risktagandet.

EU-garantin är begränsad till 38 000 000 000 EUR.

Det budgetanslag (symboliskt anslag, ”p.m.”) som återspeglar budgetgarantin för genomförandepartnern kommer att utnyttjas endast om anspråk faktiskt görs på garantin som inte fullt ut kan täckas av avsatta medel (gradvis avsatta till minst

15 200 000 EUR fram till slutet av 2030). Avsättningsnivån på 40 % är baserad på tidigare erfarenheter med Efsi och finansiella instrument.

Eventualförpliktelsen för medlemsstatskomponenten kommer att omfattas av en rygg-mot-rygg-garanti från varje berörd medlemsstat.

Finansierings- och investeringstransaktioner inom ramen för InvestEU utförs enligt genomförandepartnernas standardprocedurregler och sund bankpraxis. De utvalda genomförandepartnerna och kommissionen ingår ett garantiavtal med närmare bestämmelser och förfaranden avseende genomförandet av InvestEU-fonden.

Eftersom genomförandepartnern som regel bär en del av risken, delar unionen och genomförandepartnern samma intressen vilket minskar risken för budgeten. De är också finansiella institutioner med lämpliga regler och rutiner som kommer att kontrolleras genom pelarbedömningen i enlighet med [budgetförordningen].

En särskild styrningsstruktur kommer att inrättas för att bedöma transaktionernas finansiella risker (projektgruppen) eller bevilja användningen av EU-garantin (investeringskommittén).

Kommissionen kommer att få reviderade årsredovisningar från genomförandepartnerna som omfattar transaktionerna.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

EU-garantin omfattar transaktioner som utförs av enheter som har anförtrotts genomförandeuppgifter, i enlighet med deras egna regler och förfaranden, inklusive ramar för internkontroll. Kostnader för EU:s budget skulle endast uppstå i samband med särskilda krav från EU som går utöver dessa enheters ramar för internkontroll, och kan inte kvantifieras ännu.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

De utvalda genomförandepartnerna kommer att ha genomgått pelarbedömningen i enlighet med [artikel 154] i [budgetförordningen], som säkerställer att interna kontroller och oberoende externa revisionssystem är solida och av god kvalitet. De måste också uppfylla kraven i [avdelning X] i [budgetförordningen]. Genomförandepartnerna är finansiella institutioner och har därmed egna ramar för intern kontroll. Eftersom InvestEU består av återbetalningspliktigt stöd kommer man att förlita sig på genomförandepartnernas due diligence-granskning och övervakning och kontroll, såvida man inte finner brister i dessa. I artikel 24 i den föreslagna förordningen fastställs också att revisioner av användningen av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än de som har uppdrag från unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

	Budgetrubrik				Typ av			Bidrag
Rubrik i	Budgetrubrik				anslag			Bidrag
					anslag

den							från			i den mening som
fleråriga						från Efta-			från	i den mening som
fleråriga					Diff./Non-					avses i artikel
budgetrame							kandidatlän			avses i artikel
budgetrame						33	kandidatlän			[21.2 b] i
n					diff32.	länder	der34		tredjeländ	[21.2 b] i
									er	budgetförordninge
										n

	02.02.01 InvestEU-garanti				Diff.	Ja	Ja		Ja	Nej

	02.02.02 Avsättningar		till	InvestEU-	Diff.	Ja	Ja		Ja	Nej
	fonden				Diff.					Nej
1	fonden
	02.02.03			InvestEU:s	Diff.	Ja	Ja		Ja	Nej
	rådgivningscentrum	och		InvestEU-	Diff.					Nej
	portalen och kompletterande åtgärder

	02.01 InvestEU	–	administrativt		Non-	Ja	Ja		Ja	Nej
	bistånd				diff.					Nej
	bistånd				diff.

32Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.

33Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

34Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan.

SV55

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna35

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	Rubrik i den fleråriga				1	Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin
	budgetramen				1	Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin
	budgetramen


			2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT

02.02.01	InvestEU-	Åtaganden	pm		pm	pm	pm	pm	pm	pm			pm
02.02.01	InvestEU-
garanti		Betalningar
		Betalningar

02.02.02	Avsättningar	Åtaganden	1 906,742	1 945,387		1 984,325	2 026,571	2 071,143	2 114,056	2 151,776		14 200,000
02.02.02	Avsättningar
till InvestEU-fonden
till InvestEU-fonden		Betalningar	1 402,505	1 574,122		1 673,829	1 805,244	1 921,368	1 994,694	2 040,875	1 787,362	14 200,000
		Betalningar	1 402,505	1 574,122		1 673,829	1 805,244	1 921,368	1 994,694	2 040,875	1 787,362	14 200,000

02.02.03 InvestEU:s		Åtaganden	72,658	73,658		76,158	76,158	73,658	73,658	73,158		519,106
rådgivningscentrum,		Åtaganden	72,658	73,658		76,158	76,158	73,658	73,658	73,158		519,106


InvestEU-portalen och
kompletterande		Betalningar	30,058	58,458		74,658	76,658	76,158	73,658	72,658	56,800	519,106
åtgärder36
02.01 InvestEU –		Åtaganden =	0,842	0,842		0,842	0,842	0,842	0,842	0,842		5,894
administrativt bistånd		Betalningar	0,842	0,842		0,842	0,842	0,842	0,842	0,842		5,894
administrativt bistånd		Betalningar
TOTALA anslag för		Åtaganden	1 980,242	2 019,887		2 061,325	2 103,571	2 145,643	2 188,556	2 225,776		14 725,000
ramanslagen för
ramanslagen för			1 433,405	1 633,422		1 749,329	1 882,744	1 998,368	2 069,194	2 114,375	1,844.162	14 725,000
programmet		Betalningar	1 433,405	1 633,422		1 749,329	1 882,744	1 998,368	2 069,194	2 114,375	1,844.162	14 725,000

Beloppen har avrundats och därför kan det hända att totalsumman inte stämmer fullt ut.

Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

	Rubrik i den fleråriga				7			”Administrativa utgifter”
	budgetramen				7			”Administrativa utgifter”
	budgetramen

																Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

							2021		2022			2023	2024	2025		2026		2027			Efter	TOTALT
							2021		2022			2023	2024	2025		2026		2027			2027	TOTALT
																					2027

Personalresurser							3,432			3,432		3,432	3,432	3,432		3,432		3,432				24,024
Övriga administrativa utgifter							2,150			2,150		2,150	2,150	2,150		2,150		2,150				15,050

TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den			(summa	åtaganden =			5,582			5,582		5,582	5,582	5,582		5,582		5,582				39,074
fleråriga budgetramen			summa betalningar)																			39,074
fleråriga budgetramen			summa betalningar)
																Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			2021			2022		2023			2024		2025		2026		2027		Efter 2027			TOTALT

	TOTALA anslag	Åtaganden	1 985,824			2 025,469		2 066,907			2 109,153		2 151,225		2 194,138		2 231,358					14 764,074
	TOTALA anslag
samtliga RUBRIKER
samtliga RUBRIKER		Betalningar
i den fleråriga budgetramen		Betalningar	1 438,987			1 639,004		1 754,911			1 888,326		2 003,950		2 074,776		2 119,957			1 844,162		14 764,074
			1 438,987			1 639,004		1 754,911			1 888,326		2 003,950		2 074,776		2 119,957			1 844,162		14 764,074

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

– Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT


RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432	24,024
Personalresurser	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432	3,432

Övriga
administrativa	1,900	1,900	1,900	1,900	1,900	1,900	1,900	13,300
utgifter

Delsumma
RUBRIK 7
i den fleråriga
budgetramen	5,332	5,332	5,332	5,332	5,332	5,332	5,332	37,324

utanför RUBRIK
737
i den fleråriga
budgetramen

Personalresurser

Andra utgifter
av administrativ	0,842	0,842	0,842	0,842	0,842	0,842	0,842	5,894
natur
Delsumma
utanför RUBRIK
7
i den fleråriga
budgetramen

TOTALT	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	43,218
	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	6,174	43,218

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

– Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–X Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

37Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027

 Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid	24	24	24	24	24	24	24
kommissionens kontor i medlemsstaterna			24	24	24	24	24
kommissionens kontor i medlemsstaterna

Vid delegationer

För forskning

 Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 38

Rubrik 7

Som finansieras	- vid
genom RUBRIK 7	huvudkontoret
i den fleråriga
i den fleråriga	- vid delegationer
budgetramen	- vid delegationer

Som finansieras	- vid
genom	huvudkontoret
ramanslagen för
ramanslagen för	- vid delegationer
programmet 39	- vid delegationer
För forskning

Annat: utstationerade experter från
genomförandepartner som helt avlönas av
dessa

TOTALT		24	24	24	24	24	24	24

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Riskhanterare (4) för att bedöma riskprofilen för portföljer av transaktioner, för att
	övervaka den löpande och för att se till att avsättningarna motsvarar den underliggande
	risken.
	Personal (20) till InvestEU-fondens sekretariat. Sekretariatet kommer att ha följande
	uppgifter:
	– Att ta emot förslagen från genomförandepartnerna.
	– Att distribuera förslagen för bedömning av projektgruppen och investeringskommittén.
	– Kontakter med genomförandepartnerna.
	– Kontakter med rådgivande nämnden och investeringskommittén.
	– Beredning av mötena mellan de generaldirektorat vid kommissionen som är
	involverade i genomförandet av InvestEU och intern samordning av utarbetandet av
	investeringsriktlinjer, utformning av finansiella produkter och andra övergripande frågor.
	– Att bistå riskhanterarna vid utarbetandet av riskprofilsövervakningen.
	– Att genomföra förberedelser och förhandlingar avseende garantiavtal med
	genomförandepartnerna.
	– Att övervaka genomförandet.
	– Att utarbeta rapporter.
	– Att sköta InvestEU:s rådgivningscentrum.

[Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen]. Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

Extern personal

3.2.3.Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet:

– innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–X innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT

Tredjeland	pm	pm	pm	pm	pm	pm	pm	pm

TOTALA anslag som
tillförs genom	pm	pm	pm	pm	pm	pm	pm	pm
samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–  Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

– X Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– Påverkan på egna medel

–X Påverkan på övriga inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter X Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga					Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna40
Budgetrubrik i den årliga
budgetens inkomstdel:			2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027
			2021	2022		2023	2024	2025	2026	2027

6 4 1	(Bidrag från		250,000	100,000		100,000	250,000	100,000	100,000	100,000
finansieringsinstrument		–	250,000	100,000		100,000	250,000	100,000	100,000	100,000
finansieringsinstrument		–
Inkomster	avsatta	för
särskilda ändamål)

TOTALT			250,000	100,000		100,000	250,000	100,000	100,000	100,000

Enligt artikel 28.1 i förslaget kommer intäkter, återbetalningar och återvinning att överföras till följande budgetrubrik:

02.02.02 Inbetalningar till InvestEU-fonden + 02.02.03

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

Inkomster avsatta för särskilda ändamål från InvestEU kommer främst att användas för att täcka avgifter.

40Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.