sou 2018 41

Statliga skolmyndigheter

– för elever och barn i en bättre skola

Betänkande av 2017 års Skolmyndighetsutredning

Stockholm 2018

SOU 2018:41

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

ISBN 978-91-38-24809-6

ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för

Utbildningsdepartementet

Regeringen beslutade den 30 mars 2017 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och organi- seringen av myndigheterna på skolområdet, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola. Samma dag anställdes ämnesrådet Kerstin Hultgren som särskild utredare.

Utredningen har antagit namnet 2017 års Skolmyndighetsutred- ning.

Som experter i utredningen förordnades fr.o.m. den 7 september 2017 departementssekreteraren Erik Adell Hellström, departementssekreteraren Johanna Gokall, avdelningschefen Kjell Hedwall, kanslirådet Jenny Jägsander, biträdande generaldirektören Tommy Lagergren, kanslirådet Karin Moberg, departementssekre- teraren Thomas Neidenmark, departementssekreteraren Erika Stadler, avdelningschefen Åsa Vikström, kanslichefen Eva Wallberg, departe- mentssekreteraren Torkel Winbladh, kanslirådet Johanna Wockatz och urfolksexperten Mattias Åhrén. Mattias Åhrén entledigades på egen begäran fr.o.m. den 18 december 2017 och urfolksexperten Lars-Anders Baer förordnades fr.o.m. den 18 januari 2018.

Som sekreterare i utredningen anställdes fr.o.m. den 21 april 2017 konsulten Mikael Hellstadius och fr.o.m. den 6 maj 2017 revisions- direktören Ulf Andersson.

Utredningen har i enlighet med vad som anges i direktivet knutit till sig en parlamentariskt sammansatt referensgrupp och har även haft tre andra referensgrupper med representation från de organisationer som anges i direktivet, intresseorganisationer för personer med funk- tionsnedsättning och forskare.

Utredningen har vidare inhämtat synpunkter och erfarenheter från bl.a. kommuner, landsting via Sveriges Kommuner och Landsting, enskilda huvudmän, Statens skolverk, Statens skolinspektion, Special- pedagogiska skolmyndigheten, Skolforskningsinstitutet, Sameskol- styrelsen, Sametinget och Arbetsgivarverket.

2017 års Skolmyndighetsutredning överlämnar härmed betänkan- det Statliga skolmyndigheter – för elever och barn i en bättre skola (SOU 2018:41).

Stockholm i juni 2018

Kerstin Hultgren

/Ulf Andersson

Mikael Hellstadius

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		21
Lättläst sammanfattning .....................................................		27
Č oahkkáigeassu (sammanfattning på nordsamiska)................		33
Summary ..........................................................................		39
1	Författningsförslag.....................................................	45
1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)................		45

1.2Förslag till lag om ändring i sametingslagen

(1992:1433) .............................................................................

1.3Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).......................................................

1.4Förslag till lag om ändring i studiestödslagen

(1999:1395) .............................................................................

1.5Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

(1994:200) ...............................................................................

1.6Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) .............................................................................

1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:948) med instruktion för Skolväsendets

överklagandenämnd ................................................................

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen

(2009:1395) med instruktion för Sametinget........................

Innehåll

SOU 2018:41

1.9Förslag till förordning om ändring i skolförordningen

	(2011:185) ...............................................................................	82
1.10	Förslag till förordning om ändring	i förordningen
	(2014:1578) med instruktion för
	Skolforskningsinstitutet.........................................................	84
1.11	Förslag till förordning (XXXX:XXXX) med
	instruktion för Skolmyndigheten ..........................................	86

1.12Förslag till förordning (XXXX:XXXX) med instruktion för Institutet för professioner

	i skolväsendet ........................................................................		100
1.13	Förslag till förordning (XXXX:XXXX) om statsbidrag
	till specialskolor ....................................................................		104
2	2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och
	utgångspunkter........................................................		107
2.1	Uppdraget .............................................................................		107
	2.1.1	Direktivet i sammanfattning ................................	107
2.2	Utgångspunkter som präglat utredningen ..........................		108

2.2.1Skolmyndigheter som är till för elever och

barn ........................................................................

109

2.2.2Skolmyndigheter ska stödja huvudmän och

professionella.........................................................

110

2.2.3Skolmyndigheter ska bidra med underlag till

regeringen ..............................................................

111

2.2.4En organisering av skolmyndigheterna ska

vara hållbar över tid...............................................	112
2.3 Utredningens arbete.............................................................	112

2.3.1Dokumentstudier om myndigheter som bas

	för arbetet ..............................................................	112
2.3.2	Samtal med experter och referensgrupper ...........	113
2.3.3	Samtal med andra organisationer och övriga.......	114

2.3.4Enkät till huvudmän och chefer för skola,

förskola och fritidshem.........................................

115

2.3.5Intervjuer med huvudmän och representanter

för verksamhet inom skolväsendet ......................

115

SOU 2018:41Innehåll

	2.3.6	Kontakter med andra statliga utredningar	........... 117
3	Ledningsformer för statliga myndigheter ....................		119

3.1 Det finns olika ledningsformer för statliga myndigheter... 119

3.1.1En enrådighetsmyndighet leds av en

myndighetschef som självständigt fattar beslut .. 120

3.1.2En styrelsemyndighet leds av en styrelse som

	kollektivt fattar beslut – en myndighetschef
	ansvarar för det löpande arbetet ...........................	121
3.1.3	En nämndmyndighet leds av nämnden som
	ibland har ett kansli ...............................................	122
3.1.4	Myndighetsförordningens tillämpning ................	123
3.1.5	Sammanfattande kommentar – olika
	ledningsformer för statliga myndigheter .............	124
3.2 Ledningsformerna för skolmyndigheterna..........................		125

3.2.1Skolverket, Skolinspektionen och SPSM är

enrådighetsmyndigheter........................................

125

3.2.2Skolforskningsinstitutet är också en

	enrådighetsmyndighet ...........................................	126
3.2.3	Sameskolstyrelsen är en nämndmyndighet ..........	126

3.2.4Sammanfattande kommentar –

ledningsformerna för dagens skolmyndigheter ... 127

4	Skolmyndigheternas organisation 2018 .....................		129
4.1	Statens skolverk ....................................................................		129
	4.1.1	Centrala funktioner för stöd till avdelningarna...	131
	4.1.2	Uppföljning, utvärdering och statistik.................	131
	4.1.3	Ansvar för internationella studier ........................	133
	4.1.4	Styrdokument och nationella prov .......................	133
	4.1.5	Skolutveckling .......................................................	134
	4.1.6	Hanteringen av statsbidrag ...................................	137
	4.1.7	Legitimation till lärare och förskollärare..............	137
	4.1.8	Lärarnas ansvarsnämnd .........................................	138
	4.1.9	Spridning av forskningsresultat ............................	139

4.1.10Information om verksamheten nationellt och

internationellt ........................................................

140

InnehållSOU 2018:41

	4.1.11	Sektorsansvar för funktionshindersfrågor...........	140
	4.1.12	Nationellt centrum för språk-, läs- och
		skrivutveckling ......................................................	141
	4.1.13	Rådet för dansarutbildning...................................	141
	4.1.14	Skolverkets personal .............................................	142
	4.1.15	Skolverkets intäkter, verksamhetskostnader
		samt stöd och bidrag .............................................	142
	4.1.16	Uppföljningar, utvärderingar och andra
		studier av Skolverket.............................................	145
	4.1.17	Sammanfattande kommentar – Skolverkets
		organisation ...........................................................	146
4.2	Statens skolinspektion .........................................................		147
	4.2.1	Centrala funktioner och tillståndsprövning ........	150
	4.2.2	Tillsyn ....................................................................	150
	4.2.3	Kvalitetsgranskning...............................................	156
	4.2.4	Det specialpedagogiska området ..........................	157
	4.2.5	Barn- och elevombudet.........................................	158
	4.2.6	Skolväsendets överklagandenämnd – en egen
		myndighet med kansliresurser från
		Skolinspektionen...................................................	158
	4.2.7	Skolinspektionens personal ..................................	159
	4.2.8	Skolinspektionens intäkter och
		verksamhetskostnader ..........................................	159
	4.2.9	Uppföljningar, utvärderingar och andra
		studier av Skolinspektionen..................................	160
	4.2.10	Sammanfattande kommentar –
		Skolinspektionens organisation ...........................	162
4.3	Specialpedagogiska skolmyndigheten .................................		163
	4.3.1	Råd, stöd och kompetensutveckling ....................	165
	4.3.2	Spridning av forskningsresultat............................	166
	4.3.3	Utredningar vid särskilda resurscentrum ............	167
	4.3.4	Tillgång på läromedel ............................................	167
	4.3.5	Verksamhet inom European Agency ...................	167
	4.3.6	Specialskolan – en del av SPSM:s verksamhet .....	168
	4.3.7	Nämnden för mottagande i specialskolan och
		för Rh-anpassad utbildning ..................................	170
	4.3.8	SPSM:s personal ....................................................	170

SOU 2018:41

Innehåll

4.3.9SPSM:s intäkter, verksamhetskostnader samt

stöd och bidrag ......................................................

171

4.3.10Uppföljningar, utvärderingar och andra

studier av SPSM:s verksamhet ..............................

174

4.3.11Sammanfattande kommentar – SPSM:s

organisation............................................................	176
4.4 Skolforskningsinstitutet .......................................................	177

4.4.1Att stärka den vetenskapliga grunden inom

	skolväsendet – två huvudarbetsuppgifter.............	179
4.4.2	Kommunikation – en central uppgift för
	institutet.................................................................	181
4.4.3	Samverkan är central för metodutvecklingen ......	182
4.4.4	Försöksverksamheten – ett samverkansprojekt ..	182

4.4.5Skolforskningsinstitutets personal – en liten

myndighet mätt i antalet anställda........................

183

4.4.6Skolforskningsinstitutets intäkter,

	verksamhetskostnader och forskningsmedel.......	183
4.4.7	Sammanfattande kommentar –
	Skolforskningsinstitutets organisation ................	185
4.5 Sameskolstyrelsen .................................................................		186
4.5.1	Sameskolor och fritidshem ...................................	187

4.5.2Sameskolan ska utveckla samisk integrerad

undervisning...........................................................

189

4.5.3Sameskolstyrelsen får genom avtal anordna

	förskola...................................................................	189
4.5.4	Läromedel för samisk undervisning .....................	190

4.5.5Sameskolstyrelsen ska informera om

	sameskolan och samiska inslag .............................	191
4.5.6	Sameskolstyrelsens personal .................................	191

4.5.7Sameskolstyrelsens intäkter,

	verksamhetskostnader samt stöd och bidrag .......	191
4.5.8	Uppföljningar, utvärderingar och andra
	studier av Sameskolstyrelsens verksamhet...........	193
4.5.9	Sammanfattande kommentar –
	Sameskolstyrelsens organisation ..........................	195

InnehållSOU 2018:41

5	Vägen fram till dagens skolmyndigheter .....................		197
5.1	Tillsyn och kvalitetsgranskning ...........................................		197
	5.1.1	Organisering av tillsyn – från kyrkan till
		länsskolnämnderna................................................	197
	5.1.2	Kommunaliseringen – en decentralisering med
		granskning i efterhand ..........................................	198
	5.1.3	Kvalitetsgranskning skulle komplettera
		tillsynen .................................................................	199
	5.1.4	Skolverket fick tillsyn och kvalitetsgranskning
		som huvuduppgift .................................................	200
	5.1.5	Statens skolinspektion inrättas.............................	201
	5.1.6	Sammanfattande kommentar – tillsyn och
		kvalitetsgranskning ...............................................	202
5.2 Statliga myndigheters stöd till skolutveckling....................			203
	5.2.1	Skolutveckling med stöd av
		länsskolnämnderna................................................	203
	5.2.2	Skolutveckling efter skolans decentralisering .....	204
	5.2.3	Skolverkets utvecklingsdialoger ...........................	205
	5.2.4	Skolutveckling blev en uppgift för MSU .............	206
	5.2.5	Skolutvecklingen begränsades –
		huvudmannens eget ansvar betonades .................	206
	5.2.6	Skolutveckling under senare år.............................	207
	5.2.7	Sammanfattande kommentar – statens
		organisering av stöd till skolutveckling ...............	207

5.3Det statliga ansvaret för specialpedagogiskt stöd och

huvudmannaskapet för specialskolorna ..............................		208
5.3.1	Specialskolan – Skolöverstyrelsens ansvar...........	208
5.3.2	Statens institut för handikappfrågor ....................	209

5.3.3FUNKIS-utredningens förslag om att ta bort

specialskolan som skolform..................................

211

5.3.4SIH avvecklades och inordnades i en ny

	myndighet – Specialpedagogiska institutet .........	212
5.3.5	Specialskolorna blev en egen myndighet –
	Specialskolemyndigheten......................................	213

5.3.6SIT och SPM avvecklades och Specialpedagogiska skolmyndigheten

inrättades ...............................................................

213

SOU 2018:41		Innehåll
5.3.7	Sammanfattande kommentar – statligt
	specialpedagogiskt stöd och specialskolan...........	215
5.4 Uppföljning och utvärdering ...............................................		216

5.4.1Sammanfattande kommentar – statens ansvar

för uppföljning och utvärdering ...........................	217
5.5 Statliga skolmyndigheters roll i kompetensutveckling.......	218

5.5.1Rektorers utbildning i Skolöverstyrelsens regi eller med bidrag under 1950- och 1960-talen –

fokus på regelverk och administration .................

219

5.5.2En systematisk skolledarutbildning tog form

under 1970-talet – fokus på lagarbete ..................

220

5.5.3En ny skolledarutbildning startade i mitten av

1980-talet – målstyrningen står i fokus ................

221

5.5.4En rektorsutbildning med inriktning mot

utbildningsledarskap – att leda en
decentraliserad skola..............................................	222

5.5.5Under 1960- och 1970-talet fick lärare individinriktade fortbildningsmöjligheter

genom länsskolnämndernas försorg.....................

223

5.5.6Lokal skolutveckling blev ledande för lärares kompetensutveckling, men Skolöverstyrelsen

	behöll en del av ansvaret........................................	224
5.5.7	Under 1990-talet blev statens roll att
	tillhandahålla viss kompetensutveckling ..............	225

5.5.8I början av 2000-talet började staten i allt högre grad ta initiativ till

kompetensutveckling förenat med statsbidrag.... 226

5.5.9Sammanfattande kommentar – statens roll i

kompetensutveckling ............................................

226

5.6Statliga skolmyndigheters roll – forskningsfinansiering

och forskningsspridning.......................................................

228

5.6.1Tillämpad forskning till grund för 1950- och

1960-talens stora utbildningsreformer .................

228

5.6.2Skolverkets forskningsprogram från 1991 – utveckling av gemensam kunskapsbas snarare

än problemlösare....................................................

229

Innehåll

SOU 2018:41

5.6.3Utbildningsvetenskapliga kommittén

inrättades 2001 ......................................................

230

5.6.4Regionala utvecklingscentrum och nationella

	resurscentrum........................................................	230
5.6.5	Skolforskningsinstitutet grundades 2015 ............	231

5.6.6Sammanfattande kommentar – statens stöd till praktiknära forskning och arbete med

kunskapsspridning inom skolområdet.................

232

5.7Sameskolans huvudmän – kyrkan, Lappmarks

ecklesiastikverk och Sameskolstyrelsen ..............................		232
5.7.1	Den tidiga undervisningen för samer...................	233
5.7.2	Nomadskolor inrättades .......................................	234

5.7.3Förslag om ett kommunalt huvudmannaskap för sameskolorna – ett närmande till övriga

skolväsendet ..........................................................

236

5.7.4Sameskolstyrelsen inrättades – regeringen

utsåg ledamöterna .................................................

237

5.7.5Sametinget inrättades och övertog uppdraget

att utse ledamöterna i Sameskolstyrelsen ............

239

5.7.6Sammanfattande kommentar – sameskolans

		historik...................................................................	240
6	Andra statliga utredningar att förhålla sig till ..............		243
6.1	2015 års skolkommission .....................................................		243
	6.1.1	Stödjande skolgranskningar och en förändrad
		tillsyn .....................................................................	244
	6.1.2	En statlig myndighet med regionala kontor ........	245

6.1.3Stärkt forskningskapacitet och

forskningsspridning ..............................................

247

6.1.4Organiseringen av en funktion för

professionsfrågor ..................................................

249

6.1.5Ett sammanhållet uppföljnings- och

	utvärderingssystem ...............................................	250
6.1.6	Kontinuerlig läroplansutveckling.........................	251

SOU 2018:41

Innehåll

6.1.7Berörda myndigheters ansvar för elevhälsan

6.8Utredningen om planering och dimensionering av

	gymnasial utbildning (U 2018:01) .......................................		261
6.9	Sammanfattande kommentar – andra utredningar..............		262
7	Skolmyndigheter eller motsvarande i ett urval länder...		263
7.1	Australien ..............................................................................		264
7.2	Kanada ...................................................................................		266
	7.2.1	Alberta....................................................................	266
	7.2.2	Ontario...................................................................	268
7.3	Danmark ................................................................................		269
7.4	England ..................................................................................		271
7.5	Finland ...................................................................................		273
7.6	Tyskland ................................................................................		274
7.7	Island .....................................................................................		276
7.8	Irland......................................................................................		277
7.9	Nederländerna.......................................................................		279
7.10	Nya Zeeland ..........................................................................		280
7.11	Norge.....................................................................................		283
7.12	Skottland ...............................................................................		284

InnehållSOU 2018:41

7.13	Singapore...............................................................................		285
7.14	Sammanfattande kommentar – skolmyndigheter i andra
	länder	.....................................................................................	287
7.15	Sameskolan i Finland och Norge.........................................		289
	7.15.1	Sameskolan i Finland ............................................	289
	7.15.2	Sameskolan i Norge ..............................................	289
7.16	Sammanfattande kommentar – sameskolan i Finland
	och Norge .............................................................................		290
8	Några myndigheter på andra samhällsområden ...........		293
8.1	Vård och omsorg ..................................................................		293
	8.1.1	IVO ........................................................................	293
	8.1.2	Socialstyrelsen .......................................................	296
	8.1.3	Statens beredning för medicinsk och social
		utvärdering.............................................................	298
8.2	Arbetsmiljöverket.................................................................		300
8.3	Universitets- och högskoleområdet ....................................		302
	8.3.1	Universitetskanslersämbetet ................................	302
	8.3.2	Universitets- och högskolerådet ..........................	304

8.4Sammanfattande kommentar – några myndigheter på

	andra samhällsområden ........................................................		306
9	Resultatet av intervjuerna och enkätstudien................		309
9.1	Statens stöd till skolutveckling via Skolverket ...................		310
	9.1.1	Statens stöd till skolutveckling upplevs vara
		viktigt, men det finns kritik mot hur stödet
		bedrivs....................................................................	310

9.1.2Riktade statsbidrag som administreras av

	Skolverket är föremål för omfattande kritik .......	310
9.1.3	Skolverkets generella stödinsatser är i
	allmänhet uppskattade ..........................................	312

9.1.4Skolverkets riktade stödinsatser är i huvudsak

uppskattade............................................................

312

SOU 2018:41		Innehåll
9.1.5	Skolverkets arbete med att ta fram och
	implementera styrdokument är i allmänhet
	uppskattat...............................................................	313

9.1.6Sammanfattande kommentar – statens stöd till

skolutveckling........................................................	314
9.2 En regional organisering av skolmyndigheterna .................	314

9.2.1Rätt utformad regional organisering ger

mervärde.................................................................

314

9.2.2Den gymnasiala yrkesutbildningen i

	förhållande till arbetsmarknaden – kan staten
	bidra? ......................................................................	316
9.2.3	Sammanfattande kommentar – regional
	organisering............................................................	317
9.3 Den statliga tillsynen och kvalitetsgranskningen ...............		318
9.3.1	Tillsyn och kvalitetsgranskning ............................	318
9.3.2	Bör tillsynen av förskolan förändras?...................	319

9.3.3Sammanfattande kommentar – tillsyn och

kvalitetsgranskning................................................	320
9.4 Uppföljning och utvärdering ...............................................	322

9.4.1Skolverkets statistik används i hög

utsträckning av huvudmännen..............................

322

9.4.2Skolverkets utvärderingar är delvis inte kända

och det är svårt att hinna utvärdera de egna
insatserna................................................................	322

9.4.3Sammanfattande kommentar – uppföljning

och utvärdering......................................................

324

9.5Spridning av kunskap och forskningsresultat samt

arbetet med praktiknära forskning ......................................

325

9.5.1	Spridningen av kunskap och
	forskningsresultat anses viktig..............................	325

9.5.2Skolforskningsnämndens roll anses inte vara

ändamålsenlig.........................................................

326

9.5.3Finansieringen av praktiknära forskning

bedöms vara angelägen ..........................................

327

9.5.4Sammanfattande kommentar – spridning av kunskap och forskningsresultat samt arbetet i

övrigt med praktiknära forskning.........................

327

Innehåll	SOU 2018:41
9.6 Specialpedagogiskt stöd	....................................................... 328

9.6.1SPSM ger ofta bra stöd, men är inte känd av

alla ..........................................................................

328

9.6.2Organiseringen av specialpedagogiskt stöd

kan förändras .........................................................

329

9.6.3Läromedel som produceras av staten används

delvis ......................................................................

331

9.6.4Sammanfattande kommentar –

specialpedagogiskt stöd ........................................	331
9.7 Specialskolan – en del av SPSM ...........................................	332

9.7.1Det finns olika meningar om specialskolan

som en del av SPSM ..............................................

333

9.7.2Sammanfattande kommentar – specialskolan

som en del av SPSM ..............................................	334
9.8 Kompetensutveckling...........................................................	335

9.8.1Kompetensutveckling som erbjuds av Skolverket och SPSM är bra men svår att förena med arbetet – och vissa grupper saknar

kompetensutveckling ............................................

335

9.8.2Kompetensutveckling bör erbjudas i samlad

statlig regi även i framtiden ..................................

336

9.8.3Sammanfattande kommentar –

kompetensutveckling ............................................

337

9.9Huvudmannaskapet för Sameskolstyrelsen eller dess

verksamheteter......................................................................		338
9.9.1	Det finns problem i nuvarande organisering .......	339

9.9.2Tankar om den framtida organisationen – Sametinget kan möjligen ta över men inte

kommunerna .........................................................

340

9.9.3Sameskolstyrelsens läromedelsproduktion är

	liten, men det finns ett stort behov......................	341
9.9.4	Sammanfattande kommentar –
	huvudmannaskapet för sameskolstyrelsen eller
	dess verksamheter .................................................	342

SOU 2018:41Innehåll

10	Förutsättningar för förslagen .....................................	343
10.1	Det svenska skolsystemet – kontexten där
	skolmyndigheter ska verka ...................................................	344
	10.1.1 Alla elever och barn har rätt till en likvärdig
	utbildning av hög kvalitet .....................................	344
	10.1.2 Framväxten av fristående skolor och ökad
	valfrihet ..................................................................	346
10.2	Svagheter i skolsystemet – svagheter i den statliga
	skolmyndighetsstrukturen ...................................................	347
	10.2.1 Systemsvagheter i den svenska skolan..................	347
	10.2.2 Starkare statlig styrning, men svagheter i
	myndighetsstrukturen...........................................	348
10.3	Behov av tydlighet och tillit i styrningen ............................	349
10.4	Sammanfattande kommentar – förutsättningarna för
	förslagen ................................................................................	350

11	Förslag till en ny myndighetsstruktur på skolområdet ..		353
11.1	Skolmyndigheten inrättas.....................................................		354
	11.1.1 Regionala kontor för att bättre nå fram ...............		360
	11.1.2 Skolmyndighetens arbete med tillsyn och
		godkännande ..........................................................	369
	11.1.3 Stöd till förbättringsåtgärder och
		specialpedagogiskt stöd ska förläggas regionalt
		med central samordning ........................................	377
	11.1.4 Specialpedagogiskt stöd ska förläggas till de
		regionala kontoren.................................................	385
	11.1.5	Styrdokument och prov ........................................	389
	11.1.6	Uppföljning och utvärdering ................................	390

11.1.7Nationellt resurscentrum för vissa

funktionsnedsättningar .........................................

396

11.1.8Produktion och anpassning av läromedel för vissa elevgrupper – där det inte finns någon

	marknad..................................................................	403
11.1.9	Hantering av riktade statsbidrag ..........................	404
11.1.10	Tre särskilda organ ska finnas inom
	Skolmyndigheten...................................................	405

InnehållSOU 2018:41

	11.1.11	Skolväsendets överklagandenämnd ......................	406
	11.1.12	Skolmyndigheten ska vara en
		styrelsemyndighet .................................................	407
11.2	Specialskolor ska ha skolhuvudmän som inte är en
	statlig skolmyndighet med andra uppgifter ........................		409
11.3	Institutet för professioner i skolväsendet ...........................		420
	11.3.1	Institutet ska meddela legitimation till lärare
		och förskollärare ...................................................	425
	11.3.2	Institutet ska erbjuda professionsprogram och
		viss annan kompetensutveckling ..........................	426
	11.3.3	Lärarnas ansvarsnämnd .........................................	436
	11.3.4	Institutet för professioner i skolväsendet ska
		vara en styrelsemyndighet ....................................	437
11.4	Skolforskningsinstitutet ska delvis förändras.....................		439
	11.4.1	Skolforskningsinstitutets förändrade
		ledningsform..........................................................	444
11.5	Sametinget – ny huvudman för sameskolan........................		446
11.6	Riksdagsbindningar som rör vissa myndigheter på
	skolområdet ska upphävas ...................................................		449
12	Ikraftträdande och genomförande av förslagen ............		451
12.1	Ikraftträdande .......................................................................		451
12.2	Genomförandeplan för nya skolmyndigheter ....................		453
13	Konsekvenser ..........................................................		457
13.1	Vad ska uppnås med utredningens förslag? ........................		457
13.2	Konsekvenser för staten.......................................................		461
	13.2.1	Skolmyndighetens kostnader ...............................	462
	13.2.2	Statsbidrag till lägeskommunerna för
		specialskolorna ......................................................	475
	13.2.3	Institutet för professioner i skolväsendets
		kostnader ...............................................................	477
	13.2.4	Skolforskningsinstitutets kostnader ....................	482
	13.2.5	Resurserna till sameskolan utökas .......................	486

SOU 2018:41Innehåll

	13.2.6 Samlade ekonomiska konsekvenser......................	489
	13.2.7 Konsekvenser för personalen vid nuvarande
	myndigheter inom skolområdet ...........................	492
13.3	Konsekvenser för kommunerna...........................................	494
13.4	Konsekvenser för enskilda huvudmän.................................	499
13.5	Konsekvenser för elever och barn........................................	501
13.6	Konsekvenser för de professionella i skolväsendet och
	för viss annan personal .........................................................	503
13.7	Konsekvenser för jämställdheten och de
	integrationspolitiska målen ..................................................	506
13.8	Sveriges medlemskap i Europeiska unionen........................	507
14	Författningskommentar ............................................	509
14.1	Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800) ..........	509
14.2	Förslaget till lag om ändring i sametingslagen
	(1992:1433) ...........................................................................	514
14.3	Förslag till ändringar i annan lagstiftning............................	515
14.4	Övriga förordningsändringar ...............................................	515
Referenser ......................................................................		521
Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv 2017:37 ...........................................		547
Bilaga 2 Enkät om hur du upplever de statliga
	skolmyndigheternas arbete ..........................................	569

Innehåll		SOU 2018:41
Bilaga 3	Besökta skolhuvudmän ................................................	583
Bilaga 4	Intervjuguide – huvudmän, skolchefer, rektorer,
	förskolechefer, lärare och förskollärare ......................	585
Bilaga 5	Samtalsguide vid samtal med
	myndighetsföreträdare .................................................	597

Sammanfattning

I juni 2018 lämnade 2017 års Skolmyndighetsutredning sina förslag till regeringen. Uppdraget var att göra en bred översyn av myndig- heterna på skolområdet i syfte att skapa en mer ändamålsenlig myn- dighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola. I uppdraget ingick också att lämna förslag till ett lämpligt huvud- mannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter.

För att komma till rätta med brister i skolsystemet och den nu- varande myndighetsstrukturen finns det behov av förändring. För att bli ändamålsenlig och effektiv i förhållande till skolhuvudmännen behöver staten inta ett samordnat holistiskt synsätt där olika upp- gifter stärker varandra. Syftet är att förbättra huvudmännens kapa- citet så att elever och barn ska få en bra utbildning och uppnå goda resultat. Professionerna ska få likvärdiga möjligheter att utvecklas och skolan i Sverige ska vara konkurrenskraftig i ett omvärlds- perspektiv.

Utredningen föreslår därför att Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska inrättas. Förslaget medför att Statens skolverk, Statens skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska upphöra. Skolforskningsinstitutet föreslås finnas kvar liksom Skolväsendets överklagandenämnd.

Vidare föreslås att specialskolorna inte längre ska ha ett statligt huvudmannaskap, utan få nya huvudmän i form av de kommuner där skolorna är belägna.

Sametinget ska enligt förslaget bli huvudman för sameskolorna och Sameskolstyrelsen föreslås därmed upphöra som myndighet.

Sammanfattning

SOU 2018:41

Skolmyndigheten – med en helhetssyn på skolväsendet

Utredningen föreslår att Skolmyndigheten ska ha i uppdrag att ar- beta med tillsyn, stöd till förbättringsåtgärder, specialpedagogiskt stöd, styrdokument och prov, uppföljning och utvärdering, hante- ring av statsbidrag, produktion och anpassning av vissa läromedel samt godkännande och rätt till bidrag till enskilda huvudmän. Skol- myndigheten föreslås ha ett huvudkontor i Stockholmsområdet och tio regionala kontor i landet, från Lund i söder till Luleå i norr.

Tillsyn föreslås bestå av behovsprövad och särskild tillsyn. Be- hovsprövad tillsyn ska genomföras hos huvudmän och i deras verk- samheter cirka vart femte år efter en risk- och väsentlighetsanalys. Behovsprövad tillsyn föreslås förläggas regionalt, men av likvärdig- hetsskäl ha en central samordning. Särskild tillsyn föreslås förläggas centralt och omfatta riktad tillsyn, anmälningsärenden och etable- ringskontroll av fristående skolor.

Stöd till förbättringsåtgärder, som föreslås förläggas regionalt, ska alltid erbjudas till huvudmän efter uppmärksammade brister vid tillsyn. Avsikten är att staten ska stödja huvudmannen, men inte ta över ansvaret, och att huvudmannen efter att ha vidtagit åtgärder ska få rimlig tid att arbeta utifrån dessa innan nästa behovsprövade till- syn återkommer. Stöd ska även kunna erbjudas efter andra iaktta- gelser eller på initiativ av en huvudman som analyserat sin verk- samhet och behöver stöd i sitt fortsatta arbete. Även den stödjande funktionen föreslås ha en central samordning.

Stöd i specialpedagogiska frågor ska enligt förslaget erbjudas på huvudmanna-, verksamhets- och individnivå och förläggas både regio- nalt och centralt. Sådant stöd är nödvändigt såväl för elever och barn med funktionsnedsättning som för dem som är i behov av stöd av andra skäl. Med specialpedagogiskt stöd som en del av Skol- myndighetens uppdrag ökar förutsättningarna för att alla som behöver specialpedagogisk hjälp ska hitta och få den hjälpen. Sådant stöd bör också ingå i arbetet med stöd till förbättringsåtgärder. Det föreslås vidare att det ska finnas ett nationellt resurscentrum med spets- kompetens för i första hand s.k. promillegrupper av elever och barn med funktionsnedsättning. Det ska framgå av myndighetens instruk- tion att det ska finnas specialpedagogisk kompetens.

Utredningen bedömer att regeringen ska överväga om några statsbidrag kan reduceras eller fasas ut till förmån för riktat stöd,

SOU 2018:41

Sammanfattning

men ett antal statsbidrag kommer sannolikt att finnas kvar. Skol- myndigheten föreslås hantera de som inte hör till renodlad kom- petensutveckling för professionerna i skolväsendet.

Uppgifter som rör styrdokument och prov föreslås oförändrade föras över från Skolverket till den centrala delen av Skolmyndigheten och innefatta arbete med bl.a. läro-, ämnes- och kursplaner för olika skolformer samt nationella prov. Utredningen vill betona vikten av att allmänna råd och stödmaterial som tas fram riktar sig till alla de skolformer som berörs och tillgängliggörs efter behov.

Uppföljning och utvärdering ska enligt förslaget stärkas. Verk- samheten föreslås förläggas centralt och omfatta dels ansvar för den officiella statistiken inom skolväsendet, dels olika typer av utvärde- ringar. Formativ utvärdering bör göras för att se till att syftet med en insats nås. Temautvärderingar föreslås för att lyfta fram arbete och resultat inom aktuella områden. Systemutvärderingar som avser mer omfattande utvärderingar behövs för att få en bred bild av hur skolsystemet fungerar. Resultaten av uppföljningar och utvärde- ringar måste presenteras lättillgängligt och användarvänligt för huvudmän och verksamheter samtidigt som resultaten ska fungera som goda underlag för regeringens politik.

För sameskolan, elever med vissa funktionsnedsättningar och ytterligare områden finns det inte läromedel att tillgå på marknaden. Därför föreslås att Skolmyndigheten i samarbete med experter från respektive område, ska producera och anpassa läromedel för nämnda grupper och enligt särskilda regeringsbeslut även för andra grupper.

Slutligen föreslås Skolmyndigheten ansvara för godkännande och rätt till bidrag för enskilda huvudmän. Denna uppgift ska enligt förslaget förläggas till huvudkontoret.

Skolväsendets överklagandenämnd – oförändrat uppdrag

Skolväsendets överklagandenämnd föreslås vara kvar oförändrad och kansliresurserna föras över från Skolinspektionen till Skolmyndig- heten. Nämnden föreslås få utökade möjligheter att delegera rätten att fatta beslut till handläggare.

Sammanfattning

SOU 2018:41

Institutet för professioner i skolväsendet – för ett yrkeslivslångt lärande

Lärar- och förskolläraryrkena behöver liksom rektors- och förskole- chefsyrkena bli attraktivare så att alla elever och barn får sin ut- bildning av legitimerade och behöriga lärare eller förskollärare och så att rektorer och förskolechefer utövar ett gott ledarskap utifrån bl.a. kraven i skollagen och andra författningar. Professionerna be- höver lyftas fram och ges likvärdiga möjligheter att utveckla sin professionalism.

Utredningen föreslår därför att Institutet för professioner i skol- väsendet ska inrättas och förläggas till Stockholmsområdet. Det ska samverka med Skolmyndigheten i syfte att få regional anknytning. Institutet föreslås få i uppgift att meddela legitimation till lärare och förskollärare, besluta om standarder för yrkesutvecklingen, erbjuda professionsprogram med en tydlig progression och även annan kompetensutveckling till rektorer, förskolechefer, lärare och för- skollärare. Skolchefer eller motsvarande och lokala politiker inom skolväsendet bör komma i fråga för kortare kompetensutvecklings- insatser.

Pågående satsningar som Lärarlönelyftet, karriärstegsreformen och Lärarlyftet II föreslås föras över från Skolverket till Institutet för professioner i skolväsendet. Detta medför hantering av stats- bidrag som avser kompetensutveckling. Likaså föreslås att institutet ska ansvara för befattningsutbildningen för rektorer m.fl.

Lärarnas ansvarsnämnd föreslås förläggas till institutet.

Skolforskningsinstitutet blir kvar, men uppdraget förändras något

Skolforskningsinstitutet inrättades 2015 och föreslås vara kvar. Skälet är att det inom skolväsendet finns ett stort behov av både systematiska forskningsöversikter och fördelning av medel till praktiknära forskning med utgångspunkt i de behov som finns i verksamheterna. Institutet föreslås nu även få i uppdrag att göra sammanställningar av beprövad erfarenhet.

Skolforskningsinstitutet föreslås också bidra med vetenskapliga underlag till Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skol- väsendet i syfte att den vetenskapliga grunden inom skolväsendet ska utvecklas och bli likvärdig.

SOU 2018:41

Sammanfattning

Det vetenskapliga rådet som finns vid institutet föreslås vara kvar medan Skolforskningsnämnden föreslås avvecklas. Nämnden fattar beslut om systematiska översikter och om utlysning av medel, vilket i stället föreslås bli en uppgift för generaldirektören.

Lägeskommunerna blir huvudmän för specialskolorna

SPSM är huvudman för specialskolan. Utredningen bedömer att det är tid för förändring så att specialskolan inte längre ska drivas helt avskild från övriga skolformer. De sex kommuner där special- skolorna är belägna föreslås bli nya huvudmän.

Kommunala skolhuvudmän är vana vid att det finns elever eller barn med funktionsnedsättningar i deras verksamheter och flera kommuner har också grupper med elever som skulle kunna ha rätt till specialskola. Avsikten med kommunala huvudmän är att samma typ av huvudmannaskap för grundskola, grundsärskola och special- skola ska gynna elevernas utveckling och förenkla samarbeten när det gäller såväl elever och deras möjligheter till utbyte och samspel som personalens möjligheter till erfarenhetsutbyte. Arbetet med tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet ska främjas och utanförskap därmed motverkas. Samma typ av huvudmannaskap förväntas också bidra till lika villkor för rektorer och lärare i olika skolformer, vilket kan ge arbetsmarknadsmässiga fördelar.

Specialskolan är en lagstadgad skolform och kommer med för- slaget att finnas kvar. För att fortsatt garantera bl.a. de lärmiljöer som behövs föreslås ett särskilt statsbidrag jämte den avgift som be- talas av elevernas hemkommuner. Utredningen vill av likvärdighets- skäl uppmärksamma regeringen på att det finns liknande kommunala verksamheter som inte tilldelas motsvarande statliga medel.

Den nämnd som beslutar om antagning till specialskolan föreslås finnas kvar, men placeras i Skolmyndigheten.

Sametinget blir ny huvudman för sameskolorna

Det har länge funnits en problembild där Sameskolstyrelsen har haft svårigheter att styra sin verksamhet och utifrån tilldelad budget ha en stabil ekonomi. Det har också varit svårt att garantera eleverna den undervisning de har rätt till.

Sammanfattning

SOU 2018:41

Därför föreslås att Sametinget ska ta över huvudmannaskapet för sameskolorna. Sametinget har en starkare organisation än Sameskol- styrelsen när det gäller samernas ställning som urfolk och deras rätt till självbestämmande och en större kansliorganisation som innebär samordningsvinster. Det finns även naturliga samverkansområden mellan sameskolorna och en del av verksamheten i Sametinget.

Lättläst sammanfattning

Det här är en utredning som Skolmyndighetsutredningen har gjort av de statliga myndigheterna inom skolområdet för att skolan i Sverige ska bli bättre.

Utredningen vill att staten ska ha en gemensam syn på olika skol- former och andra verksamheter inom området. Då kan huvudmän- nen få bättre möjligheter att ge elever och barn en bra utbildning och hjälpa dem att få bra resultat. Huvudmän är de som är ansvariga för t.ex. skolor och förskolor.

Här är de viktigaste förslagen:

•Skolmyndigheten och Institutet för professioner i skolväsendet ska bli nya myndigheter.

•Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyn- digheten ska läggas ner.

•Skolforskningsinstitutet och Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar.

•Några kommuner ska bli huvudmän för specialskolorna. I dag är det staten som är huvudman.

•Sametinget ska vara huvudman för sameskolorna. Det betyder att Sameskolstyrelsen läggs ner.

Lättläst sammanfattning

SOU 2018:41

Skolmyndigheten ska ha en helhetssyn

Skolmyndigheten ska ha huvudkontor i Stockholmsområdet. Tio regionala kontor ska finnas på olika platser i landet, från Lund i söder till Luleå i norr.

Förslaget är att Skolmyndigheten ska arbeta med

•tillsyn

•stöd till förbättringsåtgärder

•specialpedagogiskt stöd

•styrdokument och prov

•uppföljning och utvärdering

•hantering av statsbidrag

•produktion och anpassning av vissa läromedel

•godkännande och bidrag till enskilda huvudmän.

Här förklaras vad som menas med det som står i punkterna:

•Tillsyn

Det ska finnas två olika sorters kontroller av att bland annat skolor följer de lagar och regler som finns: behovsprövad tillsyn och sär- skild tillsyn.

Behovsprövad tillsyn ska göras i skolan, förskolan, fritidshemmet och vuxenutbildningen omkring vart femte år.

Särskild tillsyn ska göras när Skolmyndigheten får in anmälningar om något som behöver ses över och när nya fristående skolor ska grundas.

•Stöd till förbättringsåtgärder

Kommunerna och de enskilda huvudmännen har ansvar för skolor, förskolor, fritidshem och vuxenutbildning. Om det är något som behöver bli bättre ska huvudmännen och deras skolor eller andra verksamheter kunna få stöd för att ändra det som behövs. De ska alltid få stöd om Skolmyndigheten hittar något som inte är bra när de gör tillsyn.

SOU 2018:41

Lättläst sammanfattning

Huvudmännen ska sedan få tillräckligt lång tid på sig att hinna arbeta med de ändringar man har gjort innan nästa tillsyn görs.

•Specialpedagogiskt stöd

Specialpedagogiskt stöd är extra hjälp som kan behövas för att elever och barn ska kunna nå målen för sin utbildning. Stöd kan behövas för elever och barn med funktionsnedsättning, men det kan också behövas av andra anledningar.

Sådant stöd ska kunna ges till huvudmän, till olika verksamheter och direkt till personer.

Om Skolmyndigheten arbetar med specialpedagogiskt stöd blir det lättare att hitta stödet för alla som arbetar i exempelvis skolan. Det innebär att eleverna och barnen snabbt ska kunna få den hjälp som behövs.

Det ska finnas ett resurscentrum som har personal med goda kun- skaper för att hjälpa elever och barn med ovanliga funktionsnedsätt- ningar.

•Styrdokument och prov

Skolmyndigheten ska sköta arbetet med styrdokument och prov. Det är arbete med bland annat läroplaner, ämnesplaner och kurs- planer för olika skolformer och nationella prov.

Det är viktigt att allmänna råd och stödmaterial som tas fram riktar sig till alla skolformer och att de är lätta att använda.

•Uppföljning och utvärdering

Statistiken, uppföljningen och utvärderingen ska bli bättre.

Man ska bland annat utvärdera

1.om det som myndigheten arbetar med fungerar bra

2.olika aktuella områden för att lyfta fram arbeten och resultat inom dessa områden

3.skolsystemet för att få en bra bild av hur det fungerar.

•Hantering av statsbidrag

Utredningen vill att regeringen ska titta på om det går att minska eller ta bort några statsbidrag så att pengarna i stället kan användas till riktat stöd. En del statsbidrag kommer troligen att finnas kvar.

Lättläst sammanfattning

SOU 2018:41

•Produktion och anpassning av läromedel

För sameskolan och elever med vissa funktionsnedsättningar och på några andra områden finns det inte några läromedel att köpa. Därför vill utredningen att Skolmyndigheten ska samarbeta med experter från varje område för att ta fram och anpassa läromedel.

•Godkännande och bidrag till enskilda huvudmän Skolmyndigheten ska ansvara för att godkänna och ge rätt till bidrag för enskilda huvudmän.

Skolväsendets överklagandenämnd blir kvar

Skolväsendets överklagandenämnd ska finnas kvar som den är, men den ska flyttas från Skolinspektionen till Skolmyndigheten.

Fler personer än i dag ska få ta beslut i en del ärenden.

Institutet för professioner i skolväsendet blir ny myndighet

Elever och barn ska få utbildning av lärare och förskollärare som har legitimation och är behöriga för att undervisa. Då måste fler tycka att det är ett intressant arbete. Det behövs fler som vill arbeta som lärare, förskollärare, rektor eller förskolechef. Alla behöver ha samma möjligheter att utvecklas i sitt arbete.

Därför vill utredningen att det ska finnas en ny myndighet som heter Institutet för professioner i skolväsendet. Den ska ligga i Stockholmsområdet. Institutet för professioner i skolväsendet ska bland annat ge legitimation till lärare och förskollärare.

Institutet ska se till att rektorer, förskolechefer, lärare och för- skollärare kan utbilda sig mer och utveckla sina kunskaper. Institutet ska också ha ansvar för en utbildning för rektorer och förskole- chefer.

Lärarlönelyftet, karriärstegsreformen och Lärarlyftet II, som är regeringens satsningar på lärare, ska flyttas till Institutet för profes- sioner i skolväsendet.

Lärarnas ansvarsnämnd ska finnas hos institutet. Ansvarsnämn- den kan varna lärare och förskollärare och dra in deras legitima- tioner.

SOU 2018:41

Lättläst sammanfattning

Skolforskningsinstitutet blir kvar

Skolforskningsinstitutet ska sammanställa forskning som har gjorts i skolan eller förskolan och sprida forskningen till bland annat lärare och förskollärare. Lärare och förskollärare ska kunna använda forsk- ningen i sitt arbete.

Skolforskningsinstitutet får också ett nytt uppdrag. Det nya upp- draget är att göra sammanställningar av beprövad erfarenhet.

Skolforskningsinstitutet ska hjälpa till med att ta fram veten- skapliga underlag till Skolmyndigheten och Institutet för profes- sioner i skolväsendet. På det sättet ska den vetenskapliga grunden inom skolan utvecklas.

Utredningen vill att Skolforskningsinstitutets vetenskapliga råd ska vara kvar.

Samtidigt ska Skolforskningsnämnden läggas ner. I stället ska det finnas ett insynsråd som kan ge råd och diskutera olika frågor.

Generaldirektören för Skolforskningsinstitutet ska ta över Skol- forskningsnämndens uppgifter. Uppgifterna är att besluta om vilken forskning som ska göras på olika områden och om forskare ska få pengar för att kunna genomföra forskningen.

Kommunerna ska ansvara för specialskolorna

Idag är Specialpedagogiska skolmyndigheten huvudman för special- skolorna.

Nu vill utredningen att de sex kommuner där specialskolorna lig- ger ska ta över ansvaret i stället. Då blir det samma ansvar för grund- skola, grundsärskola och specialskola.

På det sättet kan eleverna gå i specialskolan och få det stöd de behöver. Samtidigt blir det enklare att samarbeta med andra skolor. Lärarna och rektorerna kan också få fler arbetskamrater att diskutera undervisningen med.

Lagen säger att specialskolor ska finnas och de kommer att vara kvar precis som nu.

Ett särskilt statsbidrag ska ges till specialskolorna. Statsbidraget ska betalas utöver den avgift som elevernas hemkommuner betalar.

Den nämnd som beslutar om att ta emot elever i specialskolan ska finnas kvar. Nämnden ska placeras i Skolmyndigheten.

Lättläst sammanfattning

SOU 2018:41

Sametinget får ansvaret för sameskolorna

Sameskolstyrelsen har länge haft svårt att styra sin verksamhet. Där- för föreslår utredningen att Sametinget ska ta över ansvaret och bli huvudman för sameskolorna. På det sättet kan man se till att same- skolornas elever får den undervisning de har rätt till.

Sametinget har också en starkare organisation än Sameskolstyrel- sen när det gäller samernas ställning som urfolk och deras rätt till självbestämmande.

Čoahkkáigeassu

Geassemánus 2018 guođđá Skuvlaeiseváldi guorahallama evttohusa ráððehussii. Bargu leai ráhkadit viiddes dárkkisteami

skuvlaeiseválddiin ja dan vuođul háhkat vuohkkaset eiseváldestruktuvrra mii beaktileabbo go odne máhtášii buktit oasis buorebut skuvlii. Bargui gulai maiddái buktit evttohusaid vuohkkasit oamasteaddji Sámeskuvlastivrii dan dasa gullevaš doaimmaide.

Divvun dihte skuvlavuogádaga váilevašvuođaid ja dálá eiseváldestruktuvrra leat rievdadusat dárbbašlaččat. Jus galgá šaddat eambbo doaimmalaš ja beaktil skuvllaid oamasteaddji ektui ferte stáhta árvvoštallat dán eambbo holistalaš vuogi bokte, nu ahte doaimmat nannejit guđet guimmiideaset. Ulbmil lea nannet oamasteaddji gelbbolašvuođa vai skuvllat ja oahppit oččoše buori oahpahusa ja jokset buriid bohtosiid.

Ámmáhat galget oažžut seammadássásaš vejolašvuođaid ovdánit ja Ruoŧa skuvla galgá leat nana gilvaleaddji máilmmiviidosaš geahčasteamis.

Guorahallan evttoha danne ahte Skuvlaeiseváldi ja ámmátlaš skuvladoaimmahat instituhtta galget vuođđuduvvot. Evttohus buktá mielddis ahte Stáhta skuvladoaimmahat, Stáhta skuvladárkkisteapmi

ja Special- pedagogalaš skuvlaeiseváldi heaittihuvvojit. Skuvladutkaninstituhtta ja Skuvladoaimmahaga váidalanlávdegoddi evttohuvvojit ain bissut.

Viidásabbo evttoha guorahallan ahte speciala- skuvllat eai šat galgga jođihuvvot stáhtas, dat galgá baicce oažžut ođđa eaiggádiid daid gielddaid mielde gosa leat ásahuvvon.

Evttohusa mielde galgá Sámediggi dasto leat oamasteaddji ja Sámiskuvlastivra evttohuvvo loahpahuvvot.

Skuvlaeiseváldi- obbalaš oainnuin skuvladoaimmahussii. Guorahallan evttoha ahte Skuvlaeiseváldi doaibma galgá leat

bargat dárkkistemiin, doarjagiin buoridanbijuide, special-

Čoahkkáigeassu

SOU 2018:41

pedagogalaš doarjagiin, stivrendokumeanttaiguin ja geahččalemiiguin,

joatkkabargguiguin ja árvvoštallamiiguin, stáhtadoarjagiid hálddašemiin, muhton oahpponeavvuid buvttademiin ja heivehallamiin ja ovttaskas oamasteddjiid ruhtadoarjagiid dohkkehemiin. Skuvlaeiseváldi váldočállingoddi evttohuvvo biddjot Stockholmma guvlui ja logi báikkálaš čállingotti oarji Lunda rájis gitta nuorta Julev rádjái.

Vákšuma sisdoallu evttohuvvo lea dárbbu mielde geahččaluvvon ja erenoamáš vákšun. Dárbbu mielde vákšun galgá dahkkot oamasteaddji luhtte ja sin doaimmain nuo juohke viđat jagi maŋŋá go várra- ja dehálašvuođaanalysa lea čađahuvvon. Dárbbu mielde vákšun evttohuvvo dahkkot guovlulaččat, muhto seammá árvvu ákkaid dihte dat galgá oktiiheivehuvvot guovddážis. Sierra vákšumat galget dahkkot guovddážis ja dasa galget gullat erenoamáš vákšumat, almmuhanáššit, vuođđudandárkkisteamit ja friddja skuvllat.

Doarjja buoridanbijuide mat evttohuvvojit ásahuvvot guovlulaččat, galgá álo fállojuvvot oamasteddjiide dalle go vákšumis leat áicán váilevašvuođaid. Jurdda lea ahte stáhta galgá doarjut oamasteaddji, muhto ii váldit badjelasas ovddasvástádusa, ja ahte oamasteaddji maŋŋá go lea čađahan bijuid ja oažžut buori áiggi bargat dan vuođus ovdal go čuovvovaš dárbbuid mielde vákšun fas dahkko. Doarjja galgá maiddái fállojuvvot eará áicagiid maŋŋá dahje jus oamasteaddji lea suokkardan doaimmas ja dárbbaša doarjaga barggus joatkimii. Maiddái dát doarjjadoaibma evttohuvvo oktiiheivehuvvot guovddážis.

Evttohusa mielde galgá doarjja special- pedagogalaš áššiin fállojuvvot oamasteaddji-, doaimma- ja indiviidadásis. Dakkár doarjja lea dárbbašlaš sihke ohppiide ja mánáide main leat doaibmahehttehusat ja daidda geat eará sivaid dihte dárbbašit doarjaga. Go special- pedagogalaš doarjja lea oassi Skuvlaeiseválddi barggus de buorránit vejolašvuođat buohkaide geat dárbbašit special- pedagogalaš doarjaga gávdnat ja oažžut dan veahki. Dán lágán doarjja galgá maiddái leat oassi buoridanbijuid bargguin. Dasto evttohuvvo našunálalaš resursaguovddáš mas lea erenoamáš gelbbolašvuohta vuosttažettiin bargat nu gohččon promille- joavkkuiguin, dakkár ohppiiguin ja mánáiguin main leat doaibmahehttehusat. Eiseváldi bargočilgehusas galgá boahtit ovdán ahte special- pedagogalaš gelbbolašvuohta galgá gávdnot.

SOU 2018:41

Čoahkkáigeassu

Guorahallan árvvoštallá ahte ráđđehus galgá geahččat jus muhtin stáhtadoarjagiid máhttá unnidit dahje loahpahišgoahtit ja dan sadjái juohkit erenoamáš doarjagiid, muhto moadde stáhtadoarjaga goit ain bohtet bissut. Evttohuvvo ahte Skuvlaeiseváldi meannuda daid mat njuolga eai gula gelbbolašvuođa ovdánahttimii skuvladoaimma ámmáhiin.

Dieđut mat gullet stivrendokumeanttaide ja geahččalemiide evttohuvvojit seammá hámis sirdojuvvot Skuvladoaimmahagas guovddáš Skuvlaeiseválddi háldui ja dasa gullet earret earáid oahpahus-, fátta- ja gurseplánat iešguđet lágán skuvlasurggiid váras ja dasa lassin našunála geahččaleamit. Guorahallan deattuha man dehálaš lea háhkat dábálaš rávvagiid ja doarjjaávdnasiid mat lea buot skuvlasurggiid váras ja maid lea vejolaš gávdnat dárbbuid mielde.

Čuovvuleapmi ja árvvoštallan galgá evttohusa mielde nanusmahttojuvvot. Doaibma evttohuvvo jođihuvvot guovddáš dásis ja dasa galgá gullat ovddasvástádus almmolaš statistihkas skuvladoaimmas, ja iešguđet lágán árvvoštallamat. Formatiiva árvvoštallan galgá dahkkot čilgen dihte jus biju ulbmil lea ollašuvvon. Evttohuvvo temáárvvoštallan man bokte čalmmustahttá bargguid ja bohtosiid oaivvilduvvon bargooasis. Systemaárvvoštallamat, man bokte dahká viidát árvvoštallamiid, leat dárbbašlaččat vai oažžu buoret gova das movt skuvlavuogádat doaibmá. Bohtosat čuovvulemiin ja árvvoštallamiin galgá lea álki gávdnat ja geavahit oamasteaddjin ja doaimmain seammás go bohtosat galget addit buori vuođu ráđđehusa politihkkii.

Sámeskuvllas, ohppiin main leat doaibmahehttehusat ja eará guovlluin oahpponeavvut eai leat gávdnamis. Danne evttohuvvo ahte Skuvlaeiseváldi guovddáš dásis ja ovttasráđiid iešguđet guovllu áššedovdiiguin buvttadit ja heivehit oahpponeavvuid namuhuvvon joavkkuid váras ja sierra ráđđehusmearrádusaid vuođul maiddái eará joavkkuid váras.

Loahpas evttohuvvo ahte Skuvlaeiseválddis lea ovddasvástádus sierra oamasteddjiid riekti ruhtadoarjagiidda ja daid dohkkeheapmái. Dát oassi galgá evttohusa mielde jođihuvvot guovddáš čállingottis.

Skuvladoaimma váidalanlávdegoddi- rievddakeahtes bargu Evttohuvvo ahte Skuvladoaimma váidalanlávdegoddi seammá

hámis go dál sirdojuvvo Skuvladárkkisteamis Skuvlaeiseválddi háldui. Evttohuvvo goit ahte lávdegoddi oažžu lassi vejolašvuođaid sirdit mearridanrievtti eará meannudeaddji háldui.

ČoahkkáigeassuSOU 2018:41

Ásahus ámmátvirggiin skuvladoaimmas- eallinguhkkosaš ámmátoahppi

Lea dárbu ahte oahpaheaddji- ja ovdaskuvlaoahpaheaddjivirggit ja maiddái rektor ja hoavdavirggit šaddet bivnnuheabbon vai buot mánát ja oahppit oažžut oahpu legitimerejuvvon ja gelbbolaš oahpaheddjiin ja ovdaskuvlaoahpaheddjiin ja vai skuvlla jođiheapmi doaibmá bures, earret eará oahpahusaid našunála ulbmiliid ektui. Ámmáhiid berre čalmmustahttit ja dain galget lea seammadássásaš vejolašvuođat ovddidit sin ámmáhiid.

Danne evttoha guorahallan ahte Instituhtta skuvladoaimma ámmáhiid váras vuođđuduvvo ja sajáiduvvon Stockholmma guvlui. Dat galgá bargat ovttas Skuvlaeiseválddiin dan dihte ahte oažžut guovlulaš čanasteami. Evttohuvvo ahte instituhtta oažžu bargun dieđihii legitimašuvnna oahpaheddjiide ja ovdaskuvlaoahpaheddjiide,

mearridit Standard-dásiid ámmátovddideamis, fállat ámmátprográmmaid main leat čielga progrešuvdna ja maiddái eará ámmátovdáneami rektoriid, ovdaskuvlahoavddaide, oahpaheddjiide ja ovdaskuvlaoahpaheddjiide. Oanit gelbbolašvuođa ovdánahttinbijut veadjá leat vejolaš skuvlahoavddaid dahje dan sullasaš virggiide ja báikkálaš politihkkariid váras kuvladoaimmas.

Bijut mat leat jođus, nugo Oahpaheddjiid bálkkáid lokten, karriearelávkenrievdádus ja Oahpaheddjiid lokten II, evttohuvvojit sirdot Skuvladoaimmahagas Instituhtta skuvladoaimma ámmáhiid váras háldui. Dás oaivvilduvvo stáhtadoarjagiid meannudeapmi. Seammás evttohuvvo ahte instituhtta ovddasvástádus lea fuolahit virgeoahpahusa rektoriid ja earáid váras.

Oahpaheddjiid ovddasvástáduslávdegoddi evttohuvvo čadnot instituhttii.

Skuvladuktaninstituhtta bisso ain, muhto bargo rievdá veaháš. Skuvladuktaninstituhtta ásaiduvai jagis 2015 ja evttohuvvo

bisuhuvvot. Ággan dasa lea ahte skuvladoaimmas lea stuorra dárbu sihke systemáhtalaš dutkančilgehusat ja dat movt juogadit návccaid praktiikalagaš dutkamiidda maid vuođđu leat dat dárbbut mat gávdnojit doaimmain. Evttohuvvo ahte instituhtta maiddái oažžu bargun čohkket geahččaluvvon vásáhusaid.

Evttohuvvo maiddái ahte Skuvladuktaninstituhtta háhká dieđalaš vuođu Skuvlaeiseváldái ja Instituhtta skuvladoaimma ámmáhiid váras dan dihte ahte dieđalaš vuođđu skuvladoaimmas galgá ovddiduvvot ja šaddat seammaárvosaš.

SOU 2018:41

Čoahkkáigeassu

Dieđalaš ráđđi mii gávdno instituhtas evttohuvvo seammás go Skuvlaeiseváldi evttohuvvo loahpahuvvot. Lávdegoddi mearrida systemáhtalaš govahallamiid ja almmuha ruđalaš návccaid, dát evttohuvvo šaddat generáladirektevrra bargu.

Lägesgielddat šaddet oamasteaddjit erenoamáš- skuvllaide. SPSM lea oamasteaddji erenoamáš- skuvllaide. Guorahallan

oainnu mielde lea áigi rievdadit erenoamáš- skuvllaid nu láhkái ahte dat eai šat galgga jođihuvvot sierra eará skuvllain. Dat guhtta gieldda gos erenoamáš- skuvllat leat evttohuvvojit šaddat ođđa oamasteaddjit.

Gielddaid skuvaoamasteaddjit lea hárjánan dasa ahte gávdnojit oahppit dahje mánát geain leat doaibmahehttehusat sin doaimmain ja moanat gielddain leat maiddái joavkkut main ohppiin livččii leat riekti erenoamášskuvllaide. Ággan gielddalaš oamasteddjiiguin lea ahte šaddá seammá oamasteaddji vuođđoskuvllas, sierra- vuođđoskuvllas ja erenoamáš- skuvllas lea ávkin oahppi ovdáneapmái ja dat maiddái álkidahttá oktasašbargguid das mat gullet sihke ohppiid ja sin vejolašvuođaid lonohallamiidda ja ovttasdoibmii ja maiddái bargoveaga vejolašvuođaide vásihusaid lonohallamiidda. Bargu gávdnanvejolašvuhtii, oasálastimii ja dásseárvui galgá ovddiduvvot ja nu láhkái bargat olgguštuvvoma vuostá.

Seammá lágán oamasteaddji vuogádat vurdojuvvo maiddái dagahit ahte eavttut iešguhtege skuvllaid oahpaheddjiide šaddet seammadássásaččat, ja dat máhttá buktit ovdamuniid bargomárkanii.

Erenoamášskuvla lea lágaide čálihuvvon skuvlavuohki ja evttohusa jelgii dat boahtá bisuhuvvot. Dáhkidan dihte earret eará dárbbašlaš oahppanbirrasiid evttohuvvo sierra stáhtadoarjja lassin dan divvagii man ohppiid ruovttogielddat mákset. Seammáárvvu ákka dihte háliida guorahallan čalmmustahttit ráđđehusa dasa ahte gávdnojit sullasaš doaimmat gielddain mat eai oačču stáhtalaš doarjaga.

Lávdegoddi mii mearrida gii dohkkehuvvo oaččut saji erenoamáš- skuvlii evttohuvvo bissut ja ásaiduvvot Skuvlaeiseváldái.

Sámidiggi šaddá ođđa oamasteaddji sámiskuvllaide.

Guhká lea gávdnon váttisvuođa govva das movt Sámiskuvlastivra lea nákcen stivret doaimmas ja juolluduvvon bušeahtas doalahit nana ekonomiija. Leamaš maiddái váttis dáhkidit ahte oahppit ožžot dan oahpahusa masa sis lea riekti.

Danne evttohuvvo ahte Sámediggi váldá badjelasas sámiskuvllaid oamasteami. Sámedikkis lea nannoset organisašuvdna go

Čoahkkáigeassu

SOU 2018:41

Sámiskuvlastivrras sámiid sajádaga dáfus eamiálbmogin ja sin riektái iešmearrideapmái, ja maiddái stuorit organisašuvdna čállingottis. Ja dat dagahit vuoittuid oktiiheiveheamis. Gávdnojit maiddái lunddolaš oktasašbarggut sámiskuvllaid ja muhtin osiid Sámedikki doaimmaid gaskkas.

Summary

The Schools Agency Inquiry presented its proposals to the Govern- ment in June 2018. The remit was to conduct a broad review of the agencies in the area of schools with a view to creating a more appro- priate agency structure that can contribute more effectively than is currently the case to better schools. The remit also included sub- mitting proposals for a suitable responsible entity for the Sami Education Board or its activities.

Change is needed to remedy the shortcomings in the school system and the current agency structure. To be appropriate and effec- tive in relation to education providers, central government needs to take a coordinated, holistic approach with different tasks reinforcing each other. The aim is to improve the capacity of education providers so that pupils and children receive a good education and achieve good results. The professions must have equal opportunities to develop, and Swedish schools must be competitive in an international per- spective.

The Inquiry therefore proposes the introduction of a Schools Agency and an Institute for Professions in the School System. This proposal would entail the discontinuation of the National Agency for Education, the Swedish Schools Inspectorate and the National Agency for Special Needs Education and Schools. It is proposed that both the Swedish Institute for Educational Research and the Board of Appeal for Education remain in place.

It is also proposed that central government no longer be the edu- cation provider for special schools and that they instead have new education providers in the form of the municipalities in which they are located.

Under the proposal, the Sami Parliament will become the edu- cation provider for the Sami schools and it is therefore proposed that the Sami Education Board be discontinued.

Summary

SOU 2018:41

The Schools Agency – a holistic view of the school system

The Inquiry proposes that the Schools Agency be tasked with working on supervision, support for improvement measures, special needs education support, policy documents and tests, follow-up and evaluation, handling of central government grants, production and adaptation of certain teaching aids, and the approval of and grants to independent education providers. It is proposed that the Schools Agency have its head office in the Stockholm area, and ten regional offices throughout the country, from Lund in the south to Luleå in the north.

Its supervisory remit is proposed to consist of needs-based supervision and special supervision. Needs-based supervision will be conducted at education providers and in their schools approximately every five years following a risk and materiality assessment. It is proposed that needs-based supervision be located regionally, but it should be centrally coordinated for reasons of equitability. It is proposed that special supervision be located centrally and include targeted supervision, notification matters and start-up inspections of independent schools.

Support for improvement measures, which is proposed to be located regionally, should always be offered to education providers when shortcomings have been identified in the supervision process. The intention is for central government to support education providers but not to take over responsibility, and for education pro- viders to have sufficient time – once measures have been taken – to work on this basis before the next needs-based supervision process. It should also be possible to offer support following other obser- vations, or on the initiative of an education provider that has analysed its activities and needs support in its continuing work. The support function is also proposed to be centrally coordinated.

Under the proposal, support on special needs education matters should be offered at provider, school and individual level. This kind of support is necessary for pupils and children with disabilities, and for those in need of support for other reasons. Making special needs education support a part of the Schools Agency’s remit increases the chances of all those who need help with special needs education actually finding and receiving this help. This support should also be included in the support for improvement measures. Moreover, it is

SOU 2018:41

Summary

proposed that there be a national resource centre with cutting-edge expertise, primarily for groups of pupils and children with a dis- ability that occurs more rarely than in 1 per cent of children. It will be stated in the Agency’s instructions that special needs education expertise must be included.

The Inquiry believes that the Government should consider whether any central government grants could be reduced or phased out in favour of targeted support, but a number of central govern- ment grants will probably remain in place. It is proposed that the Schools Agency handle those who are not covered by continuing professional development for the professions in the school system.

It is proposed that tasks concerning policy documents and tests be transferred unchanged from the National Agency for Education to the central part of the Schools Agency and include work on curriculums, subject plans and syllabuses for various school forms, as well as national tests. The Inquiry wishes to stress the importance of the general advice and support material that is produced targeting all school forms and being made available where needed.

Under the proposal, follow-up and evaluation will be reinforced. It is proposed that this activity be centrally located and include responsibility for official statistics in the school system and various types of evaluation. Formative evaluation should be carried out to ensure that the aim of an initiative is achieved. Thematic evaluations are proposed to highlight work and results in relevant areas. System evaluations involving more comprehensive evaluations are needed to obtain a broad view of how the school system works. The results of follow-ups and evaluations must be presented in an easily accessible and user-friendly way for education providers and schools, and these results will also function as sound background material for govern- ment policy.

There are no teaching aids available for Sami schools, pupils with certain disabilities and some additional areas. It is therefore pro- posed that the Schools Agency, in cooperation with experts from each area, centrally produce and adapt teaching aids for the above- mentioned groups and, in line with separate government decisions, also for other groups.

Summary

SOU 2018:41

Finally, it is proposed that the Schools Agency have response- bility for approval of and grant entitlements for independent educa- tion providers. Under the proposal, this task should be placed at the head office.

Board of Appeal for Education – unchanged remit

It is proposed that the Board of Appeal for Education be transferred unchanged from the Swedish Schools Inspectorate to the Schools Agency. However, it is proposed that the Board be given greater scope to delegate the right to take decisions to case officers.

The Institute for Professions in the School System

–for lifelong professional learning

The teaching and preschool teaching professions need to become more attractive, as do the professions of principal and preschool head, so that all pupils and children receive their education from registered and qualified teachers or preschool teachers, and so that the management of school activities functions well in relation to the national targets for education. The professions need to be high- lighted and given equal opportunities to develop their profess- sionalism.

The Inquiry therefore proposes that an Institute for Professions in the School System be established and located in the Stockholm area. It will collaborate with the Schools Agency to ensure a regional connection. It is proposed that the Institute be tasked with issuing registration certificates for teachers and preschool teachers, deciding on standards for professional development, offering professional programmes with a clear progression and also other skills develop- ment for principals, preschool heads, teachers and preschool teachers. It is proposed that school managers or equivalent and local politicians within the school system should be considered for short skills development measures.

It is proposed that ongoing initiatives such as the Teachers’ Salary Boost, the Career Stage Reform and Boost for Teachers II be transferred from the National Agency for Education to the Institute for Professions in the School System. This includes processing

SOU 2018:41

Summary

central government grants for skills development. It is also proposed that the Institute be responsible for the training programmes for principals and others.

It is proposed that the Teachers’ Disciplinary Board be placed within the Institute.

The Swedish Institute for Educational Research to remain, but with a slightly altered remit

The Swedish Institute for Educational Research was established in 2015 and the Inquiry proposes that it remain in place. The reason for this is that there is a great need within the school system for both systematic research overviews and the allocation of funding to practice-based research that takes its cue from the needs that exist in schools. It is now also proposed that the Institute be tasked with compiling tried and tested experience.

The Swedish Institute for Educational Research will also contri- bute scientific material to the Schools Agency and the Institute for Professions in the School System with the aim of developing the scientific basis in the school system and making it equitable.

It is also proposed that the scientific council that is based at the Institute remain in place, while the Swedish Educational Research Board be discontinued. The Board decides on systematic reviews and advertisements for funding, which should become a task for the Director-General.

Municipalities to be responsible for special schools

The National Agency for Special Needs Education and Schools is responsible for special schools. The Inquiry considers that it is time for a change, so that special schools are no longer run completely separately from other school forms. It is proposed that the six municipalities in which the special schools are located become new education providers.

Municipal education providers are used to having pupils or children with disabilities in their schools, and a number of muni- cipalities also have groups of pupils who could be entitled to attend special schools. The intention of giving municipalities the role of

Summary

SOU 2018:41

education provider is that the same type of responsibility for com- pulsory school, compulsory school for pupils with learning dis- abilities and special schools could benefit pupils’ development and simplify cooperation concerning pupils and their opportunities for exchange and interaction, and opportunities for staff to exchange experiences. Work on accessibility, participation and equality should be promoted, helping to combat exclusion. The same type of responsibility is also expected to contribute to equal conditions for teachers in different school forms, which could result in labour market advantages.

Special school is a statutory school form and will remain in place under the proposal. To continue to guarantee the learning environ- ments needed, the Inquiry proposes a special central government grant, in addition to the fee paid by pupils’ home municipalities. For reasons of equitability, the Inquiry wants to draw the Government’s attention to the fact that there are similar municipal activities that have not been allocated corresponding central government funds.

It is proposed that the board that takes decisions on admission to special school remain in place and be placed within the Schools Agency.

Sami Parliament to be the new education provider for Sami schools

The Sami Education Board has long had problems governing its schools and maintaining stable finances based on its allocated bud- get. It has also been difficult to guarantee pupils the teaching they are entitled to.

It is therefore proposed that the Sami Parliament take over responsibility for the Sami schools. The Sami Parliament has a stronger organisation than the Sami Education Board concerning the Samis’ position as an indigenous people and their right to self- determination; it also has a larger administrative organisation, which will lead to synergy gains. There are also natural areas of collabo- ration between the Sami schools and some of the Sami Parliament’s activities.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

dels att 2 kap. 2, 4, 7 och 16 §§, 6 kap. 15–16 §§, 7 kap. 6–7,

11 a, 13–14 och 16 §§, 9 kap. 18 §, 10 kap. 4 och 36 §§, 11 kap. 35 §, 12 kap. 26 §, 13 kap. 24 §, 16 kap. 9, 13, 15, 45, 51 och 55 §§, 17 kap. 20 och 26 §§, 18 kap. 36 §, 19 kap. 8, 12, 37, 44 och 48 §§, 24 kap. 3 a, 4 a, 6 och 25 §§, 25 kap. 10 §, 26 kap. 1, 3, 9 a, 17 och 24–27 §§, 27 kap. 4 §, 28 kap. 2–5, 8, 11 och 14–15 §§, 29 kap. 17 § och 19 a § ska ha följande lydelse,

dels att 26 kap. 4, och 19–23 §§ samt 28 kap. 7 § ska upphöra att gälla samt att rubrikerna närmast före 28 kap. 2–3, 8 och 14–15 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

21§

Kommuner är huvudmän för	Kommuner är huvudmän för
förskola, förskoleklass, grund-	förskola, förskoleklass, grund-
skola, grundsärskola, gymnasie-	skola, grundsärskola, gymnasie-
skola, gymnasiesärskola, kom-	skola, gymnasiesärskola, kom-
munal vuxenutbildning, särskild	munal vuxenutbildning, särskild
utbildning för vuxna och fritids-	utbildning för vuxna och fritids-
hem, om inte annat följer av 4 §.	hem, om inte annat följer av 4 §.
I varje kommun ska det finnas	De kommuner där skolenheterna
en eller flera nämnder som ska	inom specialskolan är belägna är
fullgöra kommunens uppgifter	huvudmän för specialskolan.

1Senaste lydelse 2017:759.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

enligt denna lag. Om kom-				I varje kommun ska det finnas
munens uppgifter fullgörs			av	en eller flera nämnder som ska
flera nämnder ska varje sådan				fullgöra	kommunens			uppgifter
nämnd, i den utsträckning det				enligt denna lag. Om kom-
begärs, lämna de uppgifter som				munens		uppgifter fullgörs			av
behövs för att administrera för-				flera nämnder ska varje sådan
delningen av platser i förskola				nämnd, i den utsträckning det
och i sådan verksamhet som				begärs, lämna de uppgifter som
avses i 25 kap.		till de övriga		behövs för att administrera för-
nämnderna.				delningen av platser i förskola
För en sådan nämnd som avses				och i sådan verksamhet som
i andra stycket gäller det som är				avses i	25 kap. till			de övriga
föreskrivet om nämnder i kom-				nämnderna. Av 2 kap. 5 § same-
munallagen (2017:725).				tingslagen		(1992:1433) framgår
				att det i sametinget ska finnas en
				nämnd för ledning av sameskolan.
				För	en		sådan	kommunal
				nämnd som avses i andra stycket
				gäller det som är föreskrivet om
				nämnder		i	kommunallagen
				(2017:725).
			4 §
Staten	är	huvudman	för	Staten		är	huvudman		för
specialskolan och sameskolan samt				sameskolan samt förskoleklass och
förskoleklass och fritidshem vid en				fritidshem vid en skolenhet med
skolenhet	med specialskola eller			sameskola.
sameskola.
			7 §
Statens	skolinspektion hand-			Skolmyndigheten				handlägger
lägger ärenden om godkännande				ärenden		om	godkännande		av
av enskild som huvudman för				enskild som huvudman för
				– förskola
– förskoleklass,				– förskoleklass,
– grundskola,				– grundskola,
– grundsärskola,				– grundsärskola,
– gymnasieskola,				– gymnasieskola,
– gymnasiesärskola, eller				– gymnasiesärskola, eller

SOU 2018:41

Författningsförslag

–fritidshem som anordnas vid en skolenhet med förskoleklass, grundskola eller grundsärskola

Övriga ärenden om godkän- nande av enskild som huvudman enligt 5 § handläggs av den kom- mun där utbildningen ska bedrivas.

–fritidshem.

Skolmyndigheten handlägger även ärenden om rätt till bidrag för sådan pedagogisk omsorg med enskild huvudman som avses i 25 kap. 2 §.

		16 §2
Statens	skolverk	ska efter	Institutet	för	professioner		i
ansökan meddela		legitimation	skolväsendet	ska	efter	ansökan
till en lärare eller förskollärare			meddela legitimation			till	en
som har	behörighetsgivande		lärare eller förskollärare som har
examen.			behörighetsgivande examen.

Legitimation får inte meddelas om förhållandena är sådana att legitimationen skulle ha återkallats enligt 23 § om den sökande hade

varit legitimerad.
Skolverket ska efter en an-						Institutet	för	professioner i
sökan som avses i första stycket						skolväsendet ska efter en an-
eller en ny ansökan komplettera						sökan som avses i första stycket
en	lärares	eller förskollärares				eller en ny ansökan komplettera
legitimation			med	behörighet		en lärares	eller	förskollärares
utöver behörighet som följer av						legitimation	med behörighet
en examen som anges i första						utöver behörighet som följer av
stycket, om han eller hon med						en examen som anges i första
tillfredsställande resultat har gått						stycket, om han eller hon med
ytterligare		behörighetsgrund-				tillfredsställande resultat har gått
ande utbildning.				Detta gäller		ytterligare	behörighetsgrund-
oavsett när			utbildningen		har	ande utbildning.		Detta gäller
slutförts. På			motsvarande		sätt	oavsett när	utbildningen		har
ska	Skolverket			komplettera		slutförts. På motsvarande			sätt
legitimationen			med ytterligare			ska Institutet för professioner i
behörighet om läraren eller för-						skolväsendet	komplettera		legi-
skolläraren på annan grund ska						timationen med ytterligare be-
anses ha sådan behörighet.						hörighet om läraren eller för-
						skolläraren på annan grund ska
						anses ha sådan behörighet.

2Senaste lydelse 2014:417.

Rättens avgörande i ett mål där Skolmyndigheten för talan för ett barn eller en elev får över- klagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myn- digheten.

I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Skol- myndigheten som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolmyndig- heten för sådan talan får myn- digheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares med- givande.

Bestämmelserna i rättegångs- balken om part ska gälla även den för vilken Skolmyndigheten för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sannings- försäkran och andra frågor som rör bevisningen.

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolmyndigheten inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

Författningsförslag

SOU 2018:41

Lärarens eller förskollärarens behörighet att bedriva undervisning i skolväsendet ska anges på legitimationen.

6kap. 15 §

I en tvist om skadestånd enligt detta kapitel får Statens skolinspektion som part föra talan för ett barn eller en elev som medger det. När Skolinspek- tionen för sådan talan får myn- digheten i samma rättegång också föra annan talan för barnet eller eleven om han eller hon medger det. För barn under 16 år krävs vårdnadshavares med- givande.

Bestämmelserna i rättegångs- balken om part ska gälla även den för vilken Skolinspektionen för talan enligt detta kapitel när det gäller jävsförhållande, pågående rättegång, personlig inställelse samt förhör under sannings- försäkran och andra frågor som rör bevisningen.

När ett barn eller en elev för talan enligt detta kapitel får Skolinspektionen inte väcka talan för barnet eller eleven om samma sak.

16 §

Rättens avgörande i ett mål där Statens skolinspektion för talan för ett barn eller en elev får överklagas av barnet eller eleven, om det får överklagas av myn- digheten.

SOU 2018:41

Författningsförslag

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skol- inspektionen.

När rättens avgörande i ett mål som avses i första stycket har vunnit laga kraft, får saken inte prövas på nytt på talan av vare sig barnet eller eleven eller Skol- myndigheten.

7 kap.

6 §

Barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller andra sär- skilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan ska tas

emot i specialskolan om de
1. är dövblinda eller annars är	1. har dövblindhet eller annars
synskadade och har ytterligare	har synskada och ytterligare funk-
funktionsnedsättning,	tionsnedsättning,
2. i annat fall än som avses i 1	2. i annat fall än som avses i 1
är döva eller hörselskadade, eller	har dövhet eller hörselskada, eller
3. har en grav språkstörning.	3. har en grav språkstörning.

Frågan om mottagande i spe- cialskolan prövas av Special- pedagogiska skolmyndigheten. Ett beslut om mottagande i special- skolan ska föregås av en utred- ning som omfattar en pedagog- isk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnadshavare ska ske när utredningen genomförs.

Frågan om mottagande i spe- cialskolan prövas av Skolmyn- digheten. Ett beslut om mottag- ande i specialskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medi- cinsk och social bedömning. Samråd med barnets vårdnads- havare ska ske när utredningen genomförs.

7 §

Barn till samer får fullgöra sin skolplikt i sameskolan i stället för i årskurs 1–6 i grundskolan. Även andra barn får fullgöra den delen av sin skolplikt i sameskolan, om det finns särskilda skäl.

Frågan om ett barn ska få full-	Frågan om ett barn ska få full-
göra sin skolplikt i sameskolan	göra sin skolplikt i sameskolan
prövas av Sameskolstyrelsen.	prövas av Sametinget.

Författningsförslag

SOU 2018:41

11 a §

Ett barn får börja fullgöra skolplikten i grundskolan, grundsär- skolan, specialskolan eller sameskolan höstterminen det kalenderår

1.då barnet fyller sex år om barnet då har gått ut förskoleklassen,

eller

2.barnets vårdnadshavare begär att barnet ska få börja i någon av dessa skolformer utan att först ha gått ut förskoleklassen och barnet bedöms ha förutsättningar för det.

Beslut i frågan enligt första stycket 2 fattas av

1.rektorn när det gäller grundskolan och sameskolan,

2. Specialpedagogiska skolmyn-	2. Skolmyndigheten när det
digheten när det gäller special-	gäller specialskolan, och
skolan, och

3. barnets hemkommun när det gäller grundsärskolan.

13 §

För den elev som inte gått ut högsta årskursen när skolplikten annars skulle ha upphört enligt 12 §, upphör skolplikten i stället ett år senare, dock senast när eleven fyller 18 år.

Frågan om skolpliktens för-	Frågan om skolpliktens för-
längning enligt första stycket	längning enligt första stycket
prövas av hemkommunen. För	prövas av hemkommunen. För
en elev som går i specialskolan	en elev som går i specialskolan
prövas dock frågan av Special-	prövas dock frågan av huvud-
pedagogiska skolmyndigheten.	mannen för utbildningen.

14 §

Om eleven före den tidpunkt som framgår av 12 eller 13 § uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås för den skolform där eleven fullgör sin skolplikt, upphör skolplikten.

Frågan om skolpliktens upp-	Frågan om skolpliktens upp-
hörande enligt första stycket	hörande enligt första stycket
prövas av hemkommunen. För	prövas av hemkommunen. För
en elev som går i specialskolan	en elev som går i specialskolan
prövas frågan av Specialpeda-	prövas dock frågan av huvud-
gogiska skolmyndigheten.	mannen för utbildningen.

Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av huvudmannen för utbild- ningen.

SOU 2018:41

Författningsförslag

16 §

Frågan om rätt att slutföra skolgången enligt 15 § prövas av hemkommunen. För en elev som går i specialskolan prövas dock frågan av Specialpedagogiska skol- myndigheten.

9kap. 18 §3

Om det inte finns plats för	Om det inte finns plats för
alla sökande till en skolenhet	alla sökande till en skolenhet
med förskoleklass, ska urvalet	med förskoleklass, ska urvalet
göras på grunder som är för-	göras på grunder som är för-
enliga med 17 § första stycket	enliga med 17 § första stycket
och som Statens skolinspektion	och som Skolmyndigheten god-
godkänner, om inte annat följer	känner, om inte annat följer av
av ett beslut som har fattats med	ett beslut som har fattats med
stöd av 6 a §.	stöd av 6 a §.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever.

10kap. 4 §

Undervisningen ska omfatta följande ämnen:

–bild,

–engelska,

–hem- och konsumentkunskap,

–idrott och hälsa,

–matematik,

–musik,

–naturorienterande ämnen: biologi, fysik och kemi,

–samhällsorienterande ämnen: geografi, historia, religions- kunskap och samhällskunskap,

–slöjd,

–svenska eller svenska som andraspråk, och

–teknik.

3Senaste lydelse 2016:911.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

Härutöver ska det som ämnen finnas språkval och, för elever som

ska erbjudas modersmålsundervisning, modersmål.
Vidare ska det finnas elevens			Vidare ska det finnas elevens
val och skolans val. Undervis-			val och skolans val. Undervis-
ningen i elevens val ska syfta till			ningen i elevens val ska syfta till
att fördjupa och bredda elevens			att fördjupa och bredda elevens
kunskaper i ett eller flera ämnen.			kunskaper i ett eller flera ämnen.
Skolans val får omfatta ett lokalt			Skolans val får omfatta ett lokalt
tillval, om Statens skolverk har			tillval, om Skolmyndigheten	har
godkänt en plan för undervis-			godkänt en plan för undervis-
ningen.			ningen.
		36 §4
Om det inte finns plats för			Om det inte finns plats för
alla sökande, ska urvalet göras på			alla sökande, ska urvalet göras på
grunder som är förenliga med			grunder som är förenliga med
35 § första stycket och		som	35 § första stycket och	som
Statens	skolinspektion	god-	Skolmyndigheten godkänner, om
känner, om inte annat följer av			inte annat följer av

1.föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § tredje stycket

2.andra föreskrifter som avser fristående skolor med särskild pedagogisk inriktning eller särskilda utbildningar, eller

3.ett beslut som har fattats med stöd av 9 a §.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär ytterligare undantag för vissa elever.

11 kap.

35 §

Om det inte finns plats för	Om det inte finns plats för
alla sökande, ska urvalet göras på	alla sökande, ska urvalet göras på
grunder som är förenliga med	grunder som är förenliga med
34 § första stycket och som	34 § första stycket och som Skol-
Statens skolinspektion godkänner.	myndigheten godkänner.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter som innebär undantag för vissa elever.

4Senaste lydelse 2016:911.

SOU 2018:41

Författningsförslag

12kap. 26 §

Utbildningen i specialskolan	Utbildningen i specialskolan
ska anordnas av Specialpedagogiska	ska bedrivas vid flera skolenheter
skolmyndigheten och bedrivas vid	och anordnas av de kommuner
flera skolenheter.	där skolenheterna är belägna.

13kap.

24 §5

Utbildning i sameskolan ska	Utbildning i sameskolan ska
anordnas av Sameskolstyrelsen	anordnas av Sametinget och
och bedrivas vid flera skolenheter.	bedrivas vid flera skolenheter.

16kap. 9 §

Frågan om en särskild variant	Frågan om en särskild variant
ska godkännas ska prövas av	ska godkännas ska prövas av
Statens skolverk.	Skolmyndigheten.
13 §
Statens skolverk får besluta	Skolmyndigheten får besluta
om avvikelser från struktur, inne-	om avvikelser från struktur, inne-
håll och examensmål för utbild-	håll och examensmål för utbild-
ningar på nationella program.	ningar på nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riks- rekrytering enligt 45 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 45 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.

15 §

De nationella programmen är avsedda att genomgås på tre läsår. Huvudmannen får besluta att utbildningen får fördelas på längre

tid än tre läsår.

5Senaste lydelse 2010:2022.

Författningsförslag

SOU 2018:41

Om huvudmannen har fått till- stånd till det av Statens skolverk, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.

Om huvudmannen har fått till- stånd till det av Skolmyndigheten, får denne besluta att en utbildning får fördelas på kortare tid än tre läsår.

45 §

Statens skolverk får för natio-	Skolmyndigheten får för natio-
nella program besluta att det till	nella program besluta att det till
en viss utbildning i första hand	en viss utbildning i första hand
ska tas emot sökande från hela	ska tas emot sökande från hela
landet (riksrekrytering).	landet (riksrekrytering).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.

51 §

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hem- kommun kommer överens om annat, och annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen motsvara anordnarens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 47 §, ska ersätt- ningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hem- kommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

När det är fråga om riksrekry-	När det är fråga om riksrekry-
terande utbildning eller särskilda	terande utbildning eller särskilda
varianter inom de nationella pro-	varianter inom de nationella pro-
grammen, ska hemkommunen	grammen, ska hemkommunen
betala det belopp som har be-	betala det belopp som har be-
slutats i varje särskilt fall av	slutats i varje särskilt fall av
Statens skolverk.	Skolmyndigheten.

SOU 2018:41Författningsförslag

55 §

För utbildning på sådana nationella program och nationella inriktningar som hemkommunen erbjuder, ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen.

För utbildning på särskilda	För utbildning på särskilda
varianter och för sådan utbild-	varianter och för sådan utbild-
ning som avses i 13 § tredje	ning som avses i 13 § tredje
stycket ska hemkommunen be-	stycket ska hemkommunen be-
tala det grundbelopp som har	tala det grundbelopp som har
beslutats i varje särskilt fall av	beslutats i varje särskilt fall av
Statens skolverk.	Skolmyndigheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i andra stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.

17kap. 20 §

Statens skolverk får för pro-	Skolmyndigheten får för pro-
graminriktat individuellt val be-	graminriktat individuellt val be-
sluta att utbildningen ska stå	sluta att utbildningen ska stå
öppen för sökande från hela	öppen för sökande från hela
landet (riksrekrytering).	landet (riksrekrytering).

Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta.

26 §

När det är fråga om riks-	När det är fråga om riks-
rekryterande utbildning enligt	rekryterande utbildning enligt
20 §, ska hemkommunen betala	20 §, ska hemkommunen betala
det belopp som har beslutats i	det belopp som har beslutats i
varje särskilt fall av Statens skol-	varje särskilt fall av Skolmyndig-
verk.	heten.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

18 kap.

36 §6

Om det inte finns plats för	Om det inte finns plats för
alla sökande till en utbildning i	alla sökande till en utbildning i
en fristående skola, ska urvalet	en fristående skola, ska urvalet
göras på grunder som Statens	göras på grunder som Skolmyn-
skolinspektion godkänner.	digheten godkänner.

19 kap.

8 §7

Inom de nationella program-	Inom de nationella program-
men får det finnas särskilda	men får det finnas särskilda
varianter som börjar det första,	varianter som börjar det första,
andra, tredje eller fjärde läsåret.	andra, tredje eller fjärde läsåret.
Statens skolverk prövar frågor om	Skolmyndigheten prövar frågor om
godkännande av sådana varianter.	godkännande av sådana varianter.
12 §8
Statens skolverk får besluta om	Skolmyndigheten får besluta
avvikelser från struktur, innehåll	om avvikelser från struktur, inne-
och programmål för utbildningar	håll och programmål för utbild-
på nationella program.	ningar på nationella program.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en offentlig huvudman fattas i samband med beslut om riks- rekrytering enligt 37 §.

Beslut enligt första stycket som avser en utbildning som anordnas av en enskild huvudman fattas efter en prövning som motsvarar prövningen av riksrekryterande utbildningar enligt 37 §.

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för beslut enligt tredje stycket.

6Senaste lydelse 2012:109.

7Senaste lydelse 2012:109.

8Senaste lydelse 2012:109.

SOU 2018:41Författningsförslag

37 §9

Statens skolverk får för natio-	Skolmyndigheten får för natio-
nella program besluta att det till	nella program besluta att det till
en viss utbildning i första hand	en viss utbildning i första hand
ska tas emot sökande från hela	ska tas emot sökande från hela
landet (riksrekrytering).	landet (riksrekrytering).

Regeringen får meddela föreskrifter om villkor för att en viss utbildning ska kunna bli riksrekryterande.

44§10

Om inte den anordnande huvudmannen och elevens hem- kommun kommer överens om annat, och om annat inte heller följer av andra och tredje styckena, ska den interkommunala ersättningen enligt 43 § första stycket motsvara anordnarens självkostnad.

När eleven har tagits emot i andra hand enligt 39 §, ska ersätt- ningen högst uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för motsvarande utbildning. Är anordnarens kostnad lägre, ska hem- kommunen i stället ersätta den lägre kostnaden.

När det är fråga om riks-	När det är fråga om riks-
rekryterande utbildning eller sär-	rekryterande utbildning eller sär-
skilda varianter inom de natio-	skilda varianter inom de natio-
nella programmen, ska Statens	nella programmen, ska Skolmyn-
skolverk för varje utbildning eller	digheten för varje utbildning eller
variant besluta den ersättning	variant besluta den ersättning
som hemkommunen ska betala.	som hemkommunen ska betala.

48§11

För utbildning på sådana nationella program och nationella inrikt- ningar eller på jämförbara program som hemkommunen erbjuder ska grundbeloppet bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet, den inrikt- ningen eller ett jämförbart program.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka av de nationella programmen som är jämförbara vid fördelning av resurser.

9Senaste lydelse 2012:109.

10Senaste lydelse 2012:109.

11Senaste lydelse 2012:109.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

När det är fråga om sådan	När det är fråga om sådan
utbildning som avses i 12 § tredje	utbildning som avses i 12 § tredje
stycket eller särskilda varianter	stycket eller särskilda varianter
inom de nationella programmen,	inom de nationella programmen,
ska Statens skolverk för varje	ska Skolmyndigheten för varje
utbildning eller variant besluta	utbildning eller variant besluta
det grundbelopp som hemkom-	det grundbelopp som hemkom-
munen ska betala.	munen ska betala.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om det grundbelopp som hemkommunen ska betala, om eleven, i andra fall än som avses i tredje stycket, har antagits till en utbildning som kommunen inte erbjuder.

24 kap.

3 a §12

En enskild får efter ansökan godkännas som huvudman för en internationell skola på grundskolenivå.

För att godkännande ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för att driva en stabil

verksamhet.
Statens skolinspektion prövar	Skolmyndigheten prövar frågor
frågor om godkännande.	om godkännande.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå för att ett godkännande ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått ett godkännande.

4 a §13

Statens skolinspektion får efter	Skolmyndigheten får efter
ansökan besluta att en kommun	ansökan besluta att en kommun
får vara huvudman för en inter-	får vara huvudman för en inter-
nationell skola på grundskole-	nationell skola på grundskole-
nivå, om utbildningen följer en	nivå, om utbildningen följer en
internationell läroplan och det	internationell läroplan och det
finns behov av utbildningen.	finns behov av utbildningen.

12Senaste lydelse 2015:802.

13Senaste lydelse 2015:802.

SOU 2018:41

Författningsförslag

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om utbildningen vid en internationell skola på grundskolenivå vars huvudman har fått ett medgivande enligt första stycket.

6§14

En enskild huvudman för en internationell skola på gymnasienivå får efter ansökan förklaras berättigad till bidrag för elever från deras hemkommuner enligt 6 a §.

För att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas krävs att det kan antas att det kommer att finnas ett tillräckligt elevunderlag för

att driva en stabil verksamhet.
Statens skolinspektion prövar	Skolmyndigheten prövar frågor
frågor om förklaring om rätt till	om förklaring om rätt till bidrag.
bidrag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vad som krävs i fråga om utbildningen vid en internationell skola på gymnasienivå för att en förklaring om rätt till bidrag ska lämnas och om utbildningen vid en sådan skola vars huvudman har fått en förklaring om rätt till bidrag.

25 §

Frågor enligt 23 och 24 §§	Frågor enligt 23 och 24 §§
prövas av barnets hemkommun	prövas av barnets hemkommun
eller, om barnet har sådan funk-	eller, om barnet har sådan funk-
tionsnedsättning som enligt	tionsnedsättning som enligt
7 kap. 6 § kan vara grund för att	7 kap. 6 § kan vara grund för att
fullgöra skolplikten i special-	fullgöra skolplikten i special-
skolan, av Specialpedagogiska skol-	skolan, av Skolmyndigheten.
myndigheten.

14Senaste lydelse 2015:802.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

25 kap.

10 §

Den kommun där en enskild	Skolmyndigheten ska efter an-
bedriver sådan pedagogisk omsorg	sökan besluta att en enskild huvud-
som avses i 2 § ska efter ansökan	man för sådan pedagogisk omsorg
besluta att huvudmannen har rätt	som avses i 2 § har rätt till bidrag
till bidrag om	om

1.huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för motsvarande offentlig verksamhet,

2.verksamheten inte innebär påtagliga negativa följder för kom- munens motsvarande verksamhet,

3.verksamheten är öppen för alla barn som en kommun ska sträva efter att erbjuda motsvarande verksamhet, med undantag för barn som hemkommunen har beslutat att inte lämna bidrag för enligt 13 § andra stycket, och

4.avgifterna inte är oskäligt höga.

Kommunen får besluta att en	Skolmyndigheten får besluta
huvudman har rätt till bidrag	att en huvudman har rätt till
trots att villkoret i första stycket	bidrag trots att villkoret i första
3 inte är uppfyllt, om det finns	stycket 3 inte är uppfyllt, om det
skäl med hänsyn till verksam-	finns skäl med hänsyn till verk-
hetens särskilda karaktär.	samhetens särskilda karaktär.

26 kap.

1 §15

I detta kapitel finns bestämmelser om

–tillsyn (2–9 a §§),

–ingripanden vid tillsyn (10–18 §§),

–statlig kvalitetsgranskning

(19–23 §§), och

–nationell uppföljning och utvärdering (24–28 §§).

15Senaste lydelse 2014:903.

SOU 2018:41Författningsförslag

3 §

Statens skolinspektion har till-	Skolmyndigheten har tillsyn
syn över	över

1.skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt denna lag,

2. utbildning som		avses i		2. utbildning			som		avses i
29 kap. 17 §,				29 kap. 17 §, och
3. hur en kommun uppfyller				3. hur en kommun uppfyller
sina skyldigheter enligt 7 kap. 21				sina skyldigheter enligt 7 kap. 21
och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§				och 22 §§, 24 kap. 23 och 24 §§
samt 29 kap. 9 §, och				samt 29 kap. 9§.
4. hur en	kommun	uppfyller
sitt tillsynsansvar enligt 4 §.
			9 a §16
Statens	skolinspektion		ska	Skolmyndigheten				ska inom
inom ramen för sin tillsyn genom-				ramen för sin tillsyn genomföra
föra en kontroll av den verksam-				en kontroll av den verksamhet
het som en enskild huvudman				som en enskild huvudman avser
avser att bedriva (etablerings-				att bedriva (etableringskontroll),
kontroll), om Skolinspektionen				om	Skolinspektionen				godkänt
godkänt den enskilde som huvud-				den	enskilde	som		huvudman
man enligt 2 kap. 5 §. Etablerings-				enligt 2 kap.		5 §.		Etablerings-
kontrollen ska genomföras innan				kontrollen ska genomföras innan
utbildningen startar.				utbildningen startar.
			17 §
Statens skolinspektion får när				Skolmyndigheten				får	när	det
det gäller en verksamhet som				gäller en verksamhet som bedrivs
bedrivs av en kommun eller ett				av en kommun eller ett landsting
landsting besluta att staten på				besluta att staten på kommunens
kommunens	eller landstingets			eller landstingets bekostnad ska
bekostnad ska vidta de åtgärder				vidta de åtgärder som behövs för
som behövs för att åstadkomma				att	åstadkomma		rättelse,			om
rättelse, om kommunen			eller	kommunen eller landstinget
landstinget

16Senaste lydelse 2014:903.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och

2.grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt denna lag eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

		24 §
Statens skolverk ska på natio-			Skolmyndigheten ska på natio-
nell nivå följa upp och utvärdera			nell nivå följa upp och utvärdera
1. skolväsendet,
2. övriga	utbildningar och		2. övriga	utbildningar	och
verksamheter	som står	under	verksamheter	som står	under
Statens skolinspektions		tillsyn	Skolmyndighetens tillsyn		enligt
enligt denna lag, och			denna lag, och

3.annan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. som anordnas av en enskild.

				25 §
En huvudman för utbildning					En huvudman för utbildning
eller annan verksamhet som är					eller annan verksamhet som är
föremål för nationell uppföljning					föremål för nationell uppföljning
och utvärdering ska till Statens					och utvärdering ska till Skolmyn-
skolverk lämna sådana uppgifter					digheten lämna sådana uppgifter
om verksamheten och sådan verk-					om verksamheten och sådan verk-
samhetsredovisning som behövs					samhetsredovisning som behövs
för uppföljningen och utvärder-					för uppföljningen och utvärder-
ingen.					ingen.
Regeringen får meddela före-					Regeringen får meddela före-
skrifter om att även någon annan					skrifter om att även någon annan
som	kan	lämna	upplysningar		som	kan lämna upplysningar
eller	innehar handlingar			och	eller	innehar handlingar och
annat material som avser verk-					annat material som avser verk-
samheten och behövs för upp-					samheten och behövs för upp-
följningen och utvärderingen ska					följningen och utvärderingen ska
vara skyldig att på begäran av					vara skyldig att på begäran av
Skolverket		lämna	uppgifter	om	Skolmyndigheten lämna uppgifter
verksamheten.					om verksamheten.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter och vilken verksamhets- redovisning som ska lämnas.

SOU 2018:41Författningsförslag

26 §

Statens skolverk får förelägga	Skolmyndigheten får förelägga
den som är uppgiftsskyldig enligt	den som är uppgiftsskyldig enligt
25 § första stycket eller enligt	25 § första stycket eller enligt
föreskrifter som meddelats med	föreskrifter som meddelats med
stöd av 25 § andra stycket att	stöd av 25 § andra stycket att
fullgöra sin skyldighet.	fullgöra sin skyldighet.

27§17

Ett föreläggande enligt detta kapitel får förenas med vite.

Statens skolinspektion ska

förena ett föreläggande som avses i 10 § med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättning- arna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av sär- skilda skäl är obehövligt.

Om det finns anledning att anta att en person som är föremål för ett föreläggande har begått en gärning som kan föranleda straff eller en straffliknande sanktion, får han eller hon inte föreläggas vid vite att medverka i en utredning som har samband med den gärningen.

27kap.

4 §18

Lärarnas ansvarsnämnd prövar	Lärarnas ansvarsnämnd prövar
efter anmälan av Statens skolin-	efter anmälan av Skolmyndigheten
spektion frågor om lärares och för-	frågor om lärares och förskol-
skollärares fortsatta rätt att inneha	lärares fortsatta rätt att inneha
legitimation och om varning ska	legitimation och om varning ska
meddelas.	meddelas.

Nämnden prövar dessutom efter ansökan

1.av en legitimerad om hans eller hennes legitimation ska åter- kallas, och

2.av en tidigare legitimerad om en ny legitimation ska meddelas. Vid en prövning av en ansökan enligt andra stycket 2 ska en ny

legitimation meddelas om kraven i 2 kap. 16 § är uppfyllda.

17Senaste lydelse 2014:903.

18Senaste lydelse 2014:417.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

28 kap.

Beslut av Statens skolinspektion	Beslut av Skolmyndigheten
2 §19
Beslut av Statens skolinspektion	Beslut av Skolmyndigheten får
får överklagas hos allmän förvalt-	överklagas hos allmän förvalt-
ningsdomstol i fråga om	ningsdomstol i fråga om

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller 24 kap. 3 a § eller åter- kallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. medgivande enligt 24 kap.		2. kostnadsfria			resor	enligt
4 a § eller återkallelse av sådant		9 kap.	15 d § första		stycket eller
medgivande enligt 26 kap. 13 §,		12 kap. 25 § första stycket,
3. förklaring om rätt till bidrag		3. medgivande enligt				24 kap.
enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse		4 a § eller		återkallelse av		sådant
av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,		medgivande enligt 26 kap. 13 §,
4. statliga åtgärder för rättelse		4. förklaring om rätt till bidrag
enligt 26 kap. 17 §,		enligt 24 kap. 6 § eller återkallelse
		av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,
5. tillfälligt verksamhetsförbud		5. medgivande att fullgöra skol-
enligt 26 kap. 18 §, eller		plikten på annat sätt eller åter-
		kallelse	av	sådant	medgivande
		enligt 24 kap. 23 eller 24 §.
6. vitesföreläggande	enligt	6. rätt till bidrag enligt 25 kap.
26 kap. 27 §.		10 eller 15 § eller återkallelse av
		sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

7. statliga åtgärder för rättelse enligt 26 kap. 17 §,

8. tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

9. vitesföreläggande enligt

26 kap. 27 §.

19Senaste lydelse 2015:802.

SOU 2018:41

Författningsförslag

Beslut av Statens skolverk

3 §

Beslut av Statens skolverk får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol om beslutet gäller

1. vitesföreläggande	enligt
26 kap. 27 §,

2.avslag på en ansökan om lärar- eller förskollärarlegitima- tion enligt 2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första stycket, eller

3.avslag på en ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §.

Beslut av Institutet för professioner i skolväsendet

Beslut av Institutet för professioner i skolväsendet får överklagas hos allmän förvalt- ningsdomstol om beslutet gäller

1.avslag på en ansökan om lärar- eller förskollärarlegitima- tion enligt 2 kap. 16 § eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 2 kap. 16 b § första stycket, eller

2.avslag på en ansökan om komplettering av legitimation enligt 2 kap. 16 §.

4§20

Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd får överklagas hos allmän för- valtningsdomstol.

Lärarnas ansvarsnämnds beslut får överklagas endast av

1. Statens skolinspektion för att	1. Skolmyndigheten för att till-
tillvarata allmänna intressen, och	varata allmänna intressen, och

2.den lärare eller förskollärare som beslutet riktar sig mot. Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd som inte innebär att ett ärende

avgörs, får överklagas endast i samband med överklagande av det slutliga beslutet i ärendet. Ett beslut som inte är slutligt får dock överklagas särskilt när nämnden

1.ogillat en invändning om jäv mot en ledamot av nämnden eller en invändning om att det finns hinder mot prövningen,

2.avvisat ett ombud eller ett biträde,

3.förelagt någon att genomgå läkarundersökning, eller

4.förordnat om ersättning för någons medverkan i ärendet.

20Senaste lydelse 2011:189.

1. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 45 §,

2. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

3. föreläggande för vårdnads- havare att fullgöra sina skyldig- heter enligt 7 kap. 23 §,

4. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

5. ekonomiskt stöd till in- ackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

FörfattningsförslagSOU 2018:41

Statens skolinspektion ska vara	Skolmyndigheten ska vara
motpart till den lärare eller för-	motpart till den lärare eller för-
skollärare som överklagat Lärar-	skollärare som överklagat Lärar-
nas ansvarsnämnds eller en dom-	nas ansvarsnämnds eller en dom-
stols slutliga beslut enligt denna	stols slutliga beslut enligt denna
lag.	lag.

Beslut av Lärarnas ansvarsnämnd gäller omedelbart om inte annat anges i beslutet.

5 §21

Beslut av en kommun eller ett landsting får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol i fråga om

1. godkännande enligt 2 kap.

5 § eller återkallelse av sådant god- kännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2. bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 31 eller 35 § eller 19 kap. 45 §,

3. avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4. föreläggande för vårdnads- havare att fullgöra sina skyldig- heter enligt 7 kap. 23 §,

5. skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 §

21Senaste lydelse 2017:1115.

SOU 2018:41

Författningsförslag

första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6.ekonomiskt stöd till in- ackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skol- plikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

9.bidrag enligt 25 kap. 11 §,

10.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

11.vitesföreläggande enligt

26 kap. 27 §.

6.medgivande att fullgöra skol- plikten på annat sätt eller åter- kallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §, eller

7.bidrag enligt 25 kap. 11 §.

Beslut av Sameskolstyrelsen

Beslut av sametinget

8§22

Beslut av Sameskolstyrelsen	Beslut av Sametinget får över-
får överklagas hos allmän för-	klagas hos allmän förvaltnings-
valtningsdomstol i fråga om	domstol i fråga om

1.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §, eller

2.kostnadsfria resor enligt 9 kap. 15 d § första stycket eller 13 kap. 23 § första stycket.

11 §

När en kommun överklagar	När en kommun överklagar
ett beslut om godkännande av en-	ett beslut om godkännande av en-
skild som huvudman för utbild-	skild som huvudman för utbild-
ning enligt 2 kap. 5 § är förutom	ning enligt 2 kap. 5 § är förutom

22Senaste lydelse 2017:1115.

Författningsförslag

SOU 2018:41

den enskilde även Statens skol- inspektion motpart till kom- munen hos allmän förvaltnings- domstol.

Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten

den enskilde även Skolmyndig- heten motpart till kommunen hos allmän förvaltningsdomstol.

Beslut av Skolmyndigheten

14§23

Beslut av Specialpedagogiska	Beslut av Skolmyndigheten får
skolmyndigheten får överklagas	överklagas hos Skolväsendets
hos Skolväsendets överklagande-	överklagandenämnd i fråga om
nämnd i fråga om

1. barns mottagande i specialskolan enligt 7 kap. 6 §,

2. skolpliktens	förlängning	2. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §
enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens		andra stycket eller 12 kap. 25 §
upphörande enligt 7 kap. 14 §,		andra stycket för en elev som inte
		bor hemma, eller
3. åtgärder enligt 9 kap. 15 d §		3. rätt till utbildning för någon
andra stycket eller	12 kap. 25 §	som avses i 29 kap. 2 § andra
andra stycket för en elev som inte		stycket 3.
bor hemma, eller

4.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

Beslut av Sameskolstyrelsen

Beslut av Sametinget

15§24

Beslut av Sameskolstyrelsen får	Beslut av Sametinget får över-
överklagas hos Skolväsendets	klagas hos Skolväsendets över-
överklagandenämnd i fråga om	klagandenämnd i fråga om

1.barns mottagande i sameskolan enligt 7 kap. 7 §,

2.åtgärder enligt 9 kap. 15 d § andra stycket eller 13 kap. 23 § andra stycket för en elev som inte bor hemma, eller

23Senaste lydelse 2017:1115.

24Senaste lydelse 2017:1115.

SOU 2018:41

Författningsförslag

3.rätt till utbildning för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1 får överklagas endast av barnet.

29kap. 17 §25

En elevs hemkommun är skyldig att betala ersättning för kost- nader för elevens utbildning till anordnare av utbildning som leder fram till International Baccalaureate (IB). Skyldigheten gäller dock endast utbildning för sådana elever som hemkommunen var skyldig att erbjuda gymnasieutbildning vid den tidpunkt då IB-utbildningen påbörjades och endast om utbildningsanordnarens avgifter till International Baccalaureate Office betalas av staten.

Om parterna inte kommer	Om parterna inte kommer
överens om annat ska ersättning	överens om annat ska ersättning
betalas med ett belopp som	betalas med ett belopp som
Statens skolverk beslutar.	Skolmyndigheten beslutar.

Första stycket gäller inte om statsbidrag lämnas för en elevs utbildning på grund av att eleven är utlandssvensk.

Första och andra styckena gäller inte utbildning som anordnas av internationella skolor på gymnasienivå vars huvudmän har förklarats berättigade till bidrag enligt 24 kap. 6 §. För sådana skolor finns särskilda bestämmelser om bidrag för IB-utbildning i 24 kap. 6 a §.

19 a §26
En huvudman för förskole-	En huvudman för förskole-
klass, grundskola, grundsär-	klass,	grundskola, grundsär-
skola, gymnasieskola eller gym-	skola, gymnasieskola eller gym-
nasiesärskola ska till Statens skol-	nasiesärskola ska till Skolmyn-
verk lämna sådana uppgifter om	digheten lämna sådana uppgifter
verksamhetens organisation och	om verksamhetens organisation
ekonomiska förhållanden som	och	ekonomiska	förhållanden
behövs för allmänhetens insyn.	som	behövs för	allmänhetens
	insyn.

25Senaste lydelse 2015:802.

26Senaste lydelse 2014:903.

Författningsförslag

SOU 2018:41

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

SOU 2018:41

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs i fråga om sametingslagen (1992:1433) att 2 kap. 1, 5 och 7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §27

Sametinget ska verka för en levande samisk kultur och ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Till Sametingets uppgifter hör särskilt att

1.besluta om fördelningen av statens bidrag och av medel ur Samefonden till samisk kultur och samiska organisationer samt av andra medel som ställs till samernas gemensamma förfogande,

2. utse ledamöterna i Same-	2. vara huvudman för same-
skolstyrelsen,	skolan,

3.fastställa mål för och leda det samiska språkarbetet,

4.medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten,

5.informera om samiska förhållanden, och

6.utföra de övriga uppgifter som ankommer på Sametinget enligt lag eller annan författning.

5§28

Sametinget skall tillsätta en	Sametinget ska tillsätta en
valnämnd som ansvarar för Same-	valnämnd som ansvarar för Same-
tingets uppgifter vid val till	tingets uppgifter vid val till
Sametinget.	Sametinget och en nämnd för
	ledningen av sameskolan.

Sametinget kan därutöver tillsätta de nämnder som i övrigt behövs för beredning, förvaltning och verkställighet.

27Senaste lydelse 2010:668.

28Senaste lydelse 2004:538.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

7 §29

Sametinget samt dess styrelses och nämnders beslut får över-

klagas endast om det finns särskilda föreskrifter om det.
Bestämmelser om överklag-	Bestämmelser		om	överklag-
ande av Sameskolstyrelsens beslut	ande av beslut avseende same-
finns i skollagen (2010:800).	skolan	finns	i	skollagen
	(2010:800).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

29Senaste lydelse 2010:868.

SOU 2018:41

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att 23 kap. 7–7 a §§ och 33 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

23kap.

7 §30

Sekretess gäller hos Skol-					Sekretess gäller hos Skol-
väsendets överklagandenämnd i					väsendets överklagandenämnd i
ärenden som uppkommit där till					ärenden som uppkommit där till
följd av överklagande av beslut					följd av överklagande av beslut
samt	i tillsynsverksamhet hos				samt	i tillsynsverksamhet hos
Statens skolinspektion och Myn-					Skolmyndigheten och			Myndig-
digheten för yrkeshögskolan samt					heten för yrkeshögskolan samt
hos	Lärarnas	ansvarsnämnd i			hos	Lärarnas	ansvarsnämnd i
ärenden om legitimation, för upp-					ärenden om legitimation, för upp-
gift om en enskilds personliga					gift om en enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas					förhållanden, om det kan antas att
att den enskilde eller någon när-					den enskilde eller någon när-
stående till denne lider men om					stående till denne lider men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller					uppgiften röjs. Sekretessen gäller
inte beslut i ärende. För uppgift i					inte beslut i ärende. För uppgift i
en	allmän	handling		gäller	en	allmän	handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år.					sekretessen i högst sjuttio år.
				7 a §31
Sekretess gäller			hos	Statens	Sekretess gäller hos Institutet
skolinspektion i ärende om legi-					för professioner i skolväsendet i
timation för uppgift om den					ärende om legitimation för upp-
legitimerades hälsotillstånd eller					gift om den legitimerades hälso-
andra	personliga		förhållanden,		tillstånd eller		andra	personliga
om det kan antas att denne eller					förhållanden, om det kan antas
någon närstående till denne lider					att denne eller någon närstående

30Senaste lydelse 2011:191.

31Senaste lydelse 2011:191.

Författningsförslag

SOU 2018:41

betydande men om uppgiften till denne lider betydande men

röjs.om uppgiften röjs. Sekretessen gäller inte beslut i ärende.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio

år.

33 kap.

1 §32

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer hos

1.Diskrimineringsombudsmannen i ärende enligt diskrimi- neringslagen (2008:567) eller 16 och 17 §§ föräldraledighetslagen (1995:584) samt i andra ärenden som rör rådgivning åt en enskild,

2.Nämnden mot diskriminering i ärende enligt diskriminerings- lagen, eller

3. Statens	skolinspektion i	3. Skolmyndigheten		i ärende
ärende enligt	6 kap. skollagen	enligt	6 kap.	skollagen
(2010:800). För uppgift i en all-		(2010:800). För uppgift i en all-
män handling gäller sekretessen i		män handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.		högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

32Senaste lydelse 2011:743.

SOU 2018:41

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1999:1395) att 3 kap. 25 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 25 §33

Studiemedel får inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det lämnas

1.studiehjälp enligt 2 kap.,

2.aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersätt- ning för att delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

3.sjukersättning, aktivitetsersättning eller rehabiliteringsersätt- ning enligt socialförsäkringsbalken,

4. statsbidrag som admini-	4. statsbidrag som admini-
streras av Specialpedagogiska skol-	streras av Skolmyndigheten för
myndigheten för

–kortare studier om funktionsnedsättning,

–kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är sär- skilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och

–studier inom särskild utbildning för vuxna,

5.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska

6.utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, eller

7.studiestartsstöd enligt lagen (2017:527) om studiestartsstöd. Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande

tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till reserv- eller yrkesofficer.

Studiemedel får inte lämnas för högskoleutbildning på forskar- nivå om den studerande är eller har varit anställd som doktorand.

Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande beviljats studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land.

33Senaste lydelse 2017:589.

Författningsförslag

SOU 2018:41

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilken utländsk studiefinansiering som ska omfattas av detta stycke.

Regeringen får meddela föreskrifter om avvikelser från första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

SOU 2018:41

Författningsförslag

1.5Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattlagen (1994:200) att 3 kap. 8 § ska ha följande lydelse.

3kap. 8 §34

Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör

1.grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och

2.utbildning som berättigar studerande till studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller till

a) statsbidrag som admini-	a) statsbidrag som admini-
streras av Specialpedagogiska	streras av Skolmyndigheten för
skolmyndigheten för

–kortare studier om funktionshinder,

–kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och

–studier inom särskild utbildning för vuxna, eller

b)statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier

ialfabetisering i samiska.

Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbild- ningen.

Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en uppdragsgivare som själv utser de personer som ska utbildas (upp- dragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

34Senaste lydelse 2010:1029.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.6Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 11 kap. 34 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

34 §35

Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:

1.ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), och

2.utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.

Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också

1. statsbidrag som admini-	1. statsbidrag som admini-
streras av Specialpedagogiska	streras av Skolmyndigheten för
skolmyndigheten för

–kortare studier om funktionsnedsättning,

–kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och

–studier inom särskild utbildning för vuxna,

2.statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier

ialfabetisering i samiska,

3.kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller

4.studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestöds- nämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2020.

35Senaste lydelse 2017:529.

SOU 2018:41

Författningsförslag

1.7Förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:948) med instruktion för Skolväsendets överklagandenämnd

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2007:948) med instruktion för Skolväsendets överklagandenämnd att 8 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 §

Nämnden får i arbetsordningen meddela föreskrifter om att den som utför handläggande uppgifter enligt 5 § får fatta beslut om handläggningen av ett ärende eller avgöra ärenden som är av administrativ art.

En föreskrift enligt första stycket får även avse behörighet att avgöra sådana ärenden som avses i 7 § om det är uppenbart att

1.ärendet ska avvisas,

2.ärendet ska avskrivas, eller

3.ärendet ska överlämnas till en annan myndighet

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.8Förslag till förordning om ändring i förordningen (2009:1395) med instruktion för Sametinget

Härigenom föreskrivs avseende förordningen (2009:1395) med instruktion för sametinget dels att det ska införas 4 nya paragrafer 13 a–d §§ samt närmast före 13 a §§ en ny rubrik av följande lydelse.

Nämnden för sameskolan

13 a §

Av 2 kap. 5 § sametingslagen (1992:1493) framgår att det i Sametinget ska finnas en nämnd för ledningen av sameskolan. Nämnden ansvarar för utbildning i sameskolan samt i förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med sameskola.

Nämnden ska genom sin verk- samhet främja att alla barn till samer får tillgång till en likvärdig

utbildning enligt skollagen (2010:800) med samiska under- visningsinslag av god kvalitet i en trygg miljö. Nämnden ska bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna i sameskolan.

13 b § Nämnden ska

1. bistå kommunerna när det gäller uppsökande verksamhet bland samer, och

2. informera om sameskolan och om samiska undervisnings- inslag i skolväsendet.

SOU 2018:41

Författningsförslag

13 d §

Nämnden ska integrera ett jämställdhetsperspektiv och per- spektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet.

Nämnden ska också i sin verk- samhet ta särskild hänsyn till barnets bästa i enlighet med kon- ventionen om barnets rättigheter.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.9Förslag till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)

Härigenom föreskrivs i fråga om skolförordningen (2011:185) att det ska införas 5 nya paragrafer, 11 kap. 15–19 §§ samt närmast före 11 kap. 15 § en ny rubrik av följande lydelse.

Organisation av specialskolan

15 §

Specialskolan ska ha skol- enheter för elever från hela landet (riksskolor) och skolenheter med

regionala upptagningsområden (regionskolor).

16 §

Riksskolor ska finnas för elever som

1. har dövblindhet

2. i annat fall än som avses i 1 har synskada och ytterligare funk- tionsnedsättning,

3. i annat fall än som avses i 1 har dövhet eller hörselskada och som på grund av utvecklingsstörning inte kan få sin utbildning i en regionskola, och

4. har en grav språkstörning. Riksskolor ska finnas i Örebro,

Stockholms och Umeås kom- muner.

17 §

Regionskolorna är avsedda för elever med dövhet eller hörsel- skada som inte behöver utbildning med särskilda insatser vid riks- skolorna.

SOU 2018:41

Författningsförslag

Regionskolor ska finnas i Örebro, Härnösands, Stockholms, Vänersborgs och Lunds kom- muner.

18§

Upptagningsområdena för

regionskolorna i

1.Örebro kommun ska vara

Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Örebro, Västman- lands och Dalarnas län;

2.Härnösands kommun ska vara Gävleborgs, Västernorr- lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län;

3.Stockholms kommun ska vara Stockholms och Uppsala län och Gotlands kommun;

4.Vänersborgs kommun ska vara Jönköpings, Hallands och Västra Götalands län;

5.Lunds kommun ska vara Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Skåne län.

19 §

Skolmyndigheten kan efter begäran från elevens vårdnads- havare besluta om att eleven ska placeras i annan regionskola än den som anges i 3 § om det före- ligger särskilda skäl.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

2. med god vetenskaplig kvali- tet göra, sprida och tillgängliggöra systematiska översikter och andra sammanställningar som omfattar forskning eller beprövad erfaren- het och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet,

3. utlysa och fördela medel inom områden där relevant prak- tiknära forskning saknas och som utgår från identifierade behov i skolväsendet, och

4. bidra med vetenskapligt underlag och underlag för be- prövad erfarenhet till Skolmyn- digheten och Institutet för profes-

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.10Förslag till förordning om ändring i förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (2014:1578) med instruktion för Skolforskningsinstitutet att 1, 5 och 7 §§ ska ha följande lydelse samt att rubriken närmast före 5 § ska flyttas till närmast före 6 § och ha följande lydelse.

1 §

Skolforskningsinstitutet ska bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Myndigheten ska bidra till goda förutsätt- ningar för barns och elevers utveckling och lärande och till för- bättrade kunskapsresultat för elever.

Skolforskningsinstitutet ska

1.validera forskningsresultat inom området med avseende på kvalitet och relevans,

2. göra systematiska översikter och andra forskningssamman- ställningar med god vetenskaplig kvalitet och presentera resultaten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skolväsendet,

3. sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet,

4. identifiera områden inom skolväsendet där relevant prak- tiknära forskning saknas,

SOU 2018:41

Författningsförslag

sioner i skolväsendet efter över- enskommelse mellan myndig- heterna.

5.utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas, och

6.fördela medel till praktik- nära forskning av högsta veten- skapliga kvalitet.

Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Skolforskningsnämnden.

Nämnden ska besluta vilka systematiska översikter som ska genomföras enligt 1 § andra stycket 2. Nämnden ska också besluta om att utlysa medel för praktiknära forskning enligt 1 § andra stycket 5.

Skolforskningsnämnden består av myndighetschefen, en ord- förande och högst nio andra leda- möter. Nämnden är beslutsför när en majoritet av ledamöterna är närvarande.

5 §

Vid myndigheten finns ett insynsråd som består av högst nio ledamöter.

	7 §
Direktören är myndighetschef.	Generaldirektören är myndig-
	hetschef.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.11Förslag till förordning (XXXX:XXXX) med instruktion för Skolmyndigheten

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Skolmyndigheten är förvaltningsmyndighet för skolväsendet och för vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet, i den utsträckning något annat inte är föreskrivet.

Myndigheten ska genom sin verksamhet främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska därigenom bidra till goda förutsättningar för elevers och barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Inom ramen för detta ska myndigheten främja en stärkt likvärdighet mellan skolor och mellan förskolor.

Myndigheten ansvarar för specialpedagogiskt stöd. Myndigheten ska följa utvecklingen inom sitt verksamhets-

område och kontinuerligt göra en analys av behov av åtgärder inom området. Myndigheten ska även utarbeta och genomföra insatser som tillgodoser dessa behov. Myndigheten ska vidare kontinuerligt informera regeringen om analysen och arbetet.

Myndigheten har även andra uppgifter inom sitt verksamhets- område som följer av denna förordning eller av andra föreskrifter eller särskilda beslut.

Tillsyn

2 § I 26 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om myndig- hetens ansvar för tillsyn. Myndigheten har även tillsyn över vissa andra utbildningar och verksamheter i den omfattning som följer av föreskrifter eller särskilda beslut.

Tillsynen ska bestå av behovsprövad och särskild tillsyn och sam- ordnas nationellt. Behovsprövad tillsyn ska genomföras regionalt. Den tillsyn som utövas löpande ska genomföras med utgångspunkt i en behovsanalys. En annan utgångspunkt för den löpande tillsynen

SOU 2018:41

Författningsförslag

är att den ska omfatta läroplanernas mål och riktlinjer och andra aspekter som kräver en mer kvalitativ bedömning av undervisningen och verksamheten i övrigt. Den löpande tillsynen ska utövas på huvudmanna- och enhetsnivå. Särskild tillsyn ska förläggas natio- nellt och omfatta ärenden efter anmälan, etableringskontroll hos enskilda huvudmän och riktad tillsyn

3 § Om myndigheten vid sin tillsyn enligt skollagen (2010:800) finner brister som rör åtgärder mot kränkande behandling och som föranleder ett ingripande av myndigheten, ska Barn- och elev- ombudet informeras om detta innan ärendet slutligt avgörs.

4 § Myndigheten ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med tillsyn. Myndigheten ska lämna en redovisning av resultaten till de granskade verksamheterna.

Myndigheten ska till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) årligen senast den 15 mars lämna en sammanfattning och analys av erfarenheterna av sin verksamhet när det gäller tillsyn.

Prövning av ärenden

5 § I skollagen (2010:800) finns bestämmelser om att myndig- heten prövar ärenden om godkännande och rätt till bidrag samt om återkallelse av godkännande och av rätt till bidrag i vissa fall.

Myndigheten ska även sprida kunskap om vad som krävs för att börja bedriva en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 7 § skollagen.

Specialpedagogiskt stöd

6 § Myndigheten ska i specialpedagogiska frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för

1.utbildning inom skolväsendet,

2.internationella skolor enligt 24 kap. skollagen (2010:800),

3.utbildning vid särskilda ungdomshem enligt 24 kap. skollagen,

och

4.annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kap. skollagen.

FörfattningsförslagSOU 2018:41

Stödet ska avse insatser på huvudmanna, verksamhets- och individnivå samt i huvudsak förläggas regionalt.

7 § Myndigheten ska när det gäller sådana verksamheter som avses i 6 §

1.anordna kompetensutveckling, och

2.bedriva och medverka i specialpedagogisk utvecklingsverk- samhet.

8 § Myndigheten ska bistå de huvudmän som svarar för verk- samheten med särskilda omvårdnadsinsatser för elever som går en sådan Rh-anpassad utbildning som avses i 15 kap. skollagen (2010:800) med administrativa tjänster i samband med att hem- kommuner och hemlandsting betalar ersättning för vissa kostnader för eleverna till dessa huvudmän enligt 15 kap. 40 § skollagen.

9 § Myndigheten ska erbjuda specialpedagogisk utredning inom resurscenter för i första hand barn och ungdomar som

1.har dövblindhet,

2.i annat fall än som avses i 1 har synskada,

3.i annat fall än som avses i 1 har synskada och ytterligare funk- tionsnedsättning,

4.I annat fall än som avses i 1 har dövhet eller hörselskada och ytterligare funktionsnedsättning, och

5.har en grav språkstörning.

Utredning får vid behov även omfatta barn som inte har börjat delta i utbildning enligt skollagen (2010:800).

I verksamheten vid ett resurscenter ska det ingå att med anknyt- ning till utbildningen informera och utbilda lärare, annan personal samt vårdnadshavare. Det nationella resurscentret ska stödja huvud- männen för specialskolorna och bidra till samverkan mellan huvud- männen.

10 § I myndigheten ska finnas personer med specialpedagogisk kompetens för att fullgöra det uppdrag som myndigheten har enligt skollagen och denna förordning.

SOU 2018:41

Författningsförslag

Läromedel

11 § Myndigheten ska anpassa och svara för produktion av läro- medel för elever med funktionsnedsättning, för elever i sameskolan och på särskilda uppdrag från regeringen för andra elever i den mån det inte finns läromedel att tillgå. Myndigheten ska när det gäller utbildning enligt skollagen främja och informera om tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning samt för elever i sameskolan.

Uppföljning, utvärdering och statistik

12 § Den uppföljning och utvärdering som myndigheten har ansvar för enligt 26 kap. skollagen (2010:800) ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utvecklats i förhållande till de nationella målen. Myndigheten ska även analysera utveck- lingen av samtliga utbildningar och verksamheter, anpassat efter respektive verksamhet, samt vidta och lämna förslag på åtgärder för att främja fortsatt utveckling av utbildningarnas och verksam- heternas kvalitet.

Myndigheten ska sammanfatta och publicera resultaten av sitt arbete med uppföljning och utvärdering.

Myndigheten ska vid behov lämna statistiska underlag till Regeringskansliet.

13 § Myndigheten ska genomföra formativa utvärderingar i sam- band med sina insatser om myndigheten inte anser detta obehövligt. Tema- och systemutvärderingar ska genomföras på myndighetens eget initiativ eller efter uppdrag från regeringen.

Uppföljningar och utvärderingar ska tillgängliggöras på ett ända- målsenligt sätt för huvudmän och verksamheter.

14 § Myndigheten får, efter samråd med Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet), företräda staten vid förhandlingar och ingående av internationella överenskommelser om Sveriges del- tagande i internationella kunskapsmätningar och andra individ- baserade mätningar inom myndighetens verksamhetsområde, om inte annat följer av särskilda beslut av regeringen.

Författningsförslag

SOU 2018:41

Myndigheten ska ansvara för Sveriges deltagande i de mätningar som avses i första stycket.

Styrdokument och prov

15 § Myndigheten ska utforma och kontinuerligt utveckla de styrdokument som myndigheten har bemyndigande att meddela föreskrifter om.

Myndigheten ska vidare ansvara för och kontinuerligt utveckla nationella prov och slutprov samt analysera resultaten av dessa prov.

16 § Myndigheten ska kontinuerligt bedöma behovet av och utveckla bedömningsstöd och kartläggningsmaterial. Myndigheten ska utforma eller anpassa dessa utifrån olika elevgruppers behov och förutsättningar.

Stöd till skolförbättring

17 § Myndigheten ska i samarbete med huvudmän erbjuda riktat stöd till deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter i syfte att stärka huvudmännens förutsättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse. Förbättringsinsatser ska erbjudas utifrån resultaten av tillsyn. För- bättringsinsatser kan också utgå från andra grunder. Stöd till förbättringsåtgärder ska bedrivas regionalt men ha en nationell samordning.

Myndigheten ska också svara för andra utvecklingsinsatser inom prioriterade områden.

18 § Myndigheten ska särskilt stimulera arbetet med entreprenör- skap i skolväsendet, och främja skolors arbete med nordiska språk.

19 § Myndigheten ska bidra till och redovisa sitt arbete med att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta elevers etablering på arbetsmarknaden. Myndigheten ska också följa upp och analysera kvinnors och mäns etablering på arbetsmarknaden eller fortsatta studier, efter avslutad utbildning. Myndigheten ska

SOU 2018:41

Författningsförslag

vidare stödja utvecklingen vad gäller samverkan mellan skola och arbetsliv.

Myndigheten ska främja utvecklingen av yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft. Myndigheten ska även stödja utveck- lingen av berörda myndigheters och branschorganisationers samarbete när det gäller gymnasial yrkesutbildning och yrkesintro- duktionsanställning.

20 § Myndigheten ska ansvara för

1.de nationella programråden för gymnasial yrkesutbildning, och

2.Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.

Hantering av statliga stöd och bidrag

21 § Myndigheten ska administrera statliga stöd och bidrag enligt särskilda föreskrifter eller särskilda beslut. Myndigheten ska följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som myndigheten administrerar.

Information

22 § Myndigheten ska informera och sprida kunskap om sitt verk- samhetsområde både i och utanför Sverige.

Internationellt samarbete

23 § Myndigheten ska ansvara för uppgifter som följer av kon- ventionen med stadga för Europaskolorna (SÖ 2002:60).

24 § Myndigheten ska

1.ha det svenska samordningsansvaret för information om det europeiska stödsystemet för meritöverföring inom yrkesutbild- ningen (European Credit Transfer System for Vocational Education and Training, ECVET),

Författningsförslag

SOU 2018:41

2.ingå i det europeiska nätverket ReferNet i syfte att samla in, analysera och sprida information om yrkesutbildning i Sverige och internationellt, och

3.vara en nationell referenspunkt för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen.

25 § Myndigheten ska särskilt ansvara för information om möj- ligheten att genomgå gymnasial utbildning helt eller delvis i ett annat nordiskt land i överensstämmelse med avtalet med Danmark, Finland, Island och Norge om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasienivå (SÖ 2008:8).

Andra uppgifter

26 § Myndigheten ska

1.ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshinders- frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde och inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter,

2.ansvara för frågor inom ramen för sitt verksamhetsområde som rör nyanlända personer,

3.verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen nås och vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling,

4.ha ett samlat ansvar för frågor om de nationella minoriteterna och de nationella minoritetsspråken inom ramen för sitt verksam- hetsområde vilket innefattar att verka samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter,

5.främja användningen och utvecklingen av validering inom kommunal vuxenutbildning,

6.inom ramen för sitt verksamhetsområde stödja kommuner och andra huvudmän i arbetet med säkerhet och krisberedskap,

7.erbjuda teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar,

8.sprida information till och aktivt arbeta för att göra sin verk- samhet känd för huvudmän för utbildning enligt skollagen, deras personal, elever, andra studerande och vårdnadshavare, och

SOU 2018:41

Författningsförslag

9.bedriva verksamhet inom Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever i behov av särskilt stöd, European Agency for Development in Special Needs Education.

Myndigheten ska i fråga om sitt miljöarbete enligt första stycket 3 rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs.

27 § Myndigheten ska erbjuda stöd till kommunerna i deras arbete med aktivitetsansvar enligt 29 kap. 9 § skollagen (2010:800).

Arbetets bedrivande

28 § Myndigheten ska främja jämställdhet och integrera ett jäm- ställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet. All individbaserad information som myndigheten redovisar ska vara uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konse- kvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Myndigheten ska i sin verksamhet samråda med de organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

29 § Myndigheten ska i genomförandet av sitt uppdrag ta till vara de möjligheter som det nationella socialfondsprogrammet erbjuder.

30 § Myndigheten ska särskilt samverka med Institutet för professioner i skolväsendet för att identifiera behov av och anordna kompetensutveckling samt att även i övrigt säkerställa en effektiv användning av statliga resurser.

Organisation

31 § Myndigheten leds av en styrelse som ska bestå av högst nio ledamöter och utses av regeringen. I styrelsen ska det finnas representanter för kommunala och enskilda huvudmän i skol-

Författningsförslag

SOU 2018:41

väsendet, representanter för enhetsnivå inom skolväsendet, närings- livet, universitet eller högskolor och elevorganisationer. General- direktören ska ingå i styrelsen men får inte vara ordförande.

32 § Vid Myndigheten finns ett huvudkontor samt tio region- kontor. Regionkontoren ska vara belägna i

–Norrbottens län

–Västerbottens län

–Jämtlands och Västernorrlands län

–Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län

–Dalarnas, Värmlands och Örebro län

–Gotlands och Stockholms län

–Jönköpings, Södermanlands och Östergötlands län

–Hallands och Västra Götalands län

–Blekinge, Kalmar och Kronobergs län, samt i

–Skåne län.

Skolväsendets överklagandenämnd

33 § Myndigheten ska upplåta lokaler åt Skolväsendets över- klagandenämnd. Vid myndigheten ska det finnas ett kansli som utför administrativa och handläggande uppgifter åt nämnden.

Myndigheten ska efter att ha hört nämnden uppdra åt någon som är anställd vid myndigheten att ansvara för kansliet.

Myndigheten ska i årsredovisningen lämna en verksamhets- berättelse och en ekonomisk redovisning när det gäller verksam- heten vid nämnden. Av årsredovisningen ska följande framgå:

1.ärendenas antal och innehåll,

2.vilken skol- eller verksamhetsform ärendena hänför sig till,

3.de beslut som nämnden har fattat,

4.ärendenas handläggningstider, och

5.vilka kansliresurser som myndigheten tillhandahåller för nämnden och hur det bidrar till att nämndens arbete kan bedrivas rättssäkert och effektivt.

SOU 2018:41

Författningsförslag

Särskilda organ

Barn- och elevombudet

34 § Inom myndigheten ska det finnas ett ombud för barn och elever som benämns Barn- och elevombudet.

Inom myndigheten ska det finnas ett kansli för Barn- och elev- ombudet som ansvarar för kansligöromål, föredragning av ärenden och därmed sammanhängande uppgifter i den omfattning som behövs.

Myndigheten ska i årsredovisningen när det gäller Barn- och elevombudet redovisa

1.hur myndigheten arbetar för att handläggningstiderna för de ärenden som ombudet fattar beslut i ska hållas så korta som möjligt och för att i övrigt säkerställa en rättssäker och effektiv verksamhet,

2.ärendenas antal och innehåll,

3.vilken skol- eller verksamhetsform ärendena hänför sig till,

4.de beslut som ombudet har fattat,

5.resultatet av de domstolsprocesser som ombudet har drivit,

6.en redogörelse för ombudets verksamhet utöver ärende- hanteringen, och

7.kostnader för ombudets verksamhet uppdelat på kostnader för anmälningar, kostnader för informationsinsatser och indirekta kostnader.

35 § Barn- och elevombudet ska

1.utföra de uppgifter som enligt 6 kap. skollagen (2010:800) ska ombesörjas av myndigheten när det gäller att tillvarata barns och elevers enskilda rätt,

2.ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och informations- verksamhet som rör 6 kap. skollagen samt genom rådgivning och upplysning förklara hur bestämmelserna förhåller sig till diskrimi- neringslagen (2008:567), och

3.upprätthålla kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, kommuner, andra myndigheter, elevorganisationer och andra organisationer vars verksamheter rör kränkande behandling.

36 § Barn- och elevombudet ska i sitt arbete enligt 35 § 1 beakta myndighetens tillsyn enligt skollagen (2010:800).

Författningsförslag

SOU 2018:41

Om Barn- och elevombudet i sitt arbete enligt 35 § 1 får uppgifter som kan ha betydelse för tillsynen, ska berörd enhet inom myndig- heten informeras om detta.

37 § Barn- och elevombudet får bestämma att någon annan tjänste- man vid ombudets kansli får utföra ombudets arbetsuppgifter när denne är förhindrad att göra det. Barn- och elevombudet får ge i uppdrag åt ett ombud att föra talan för myndighetens räkning i ett mål om skadestånd som avses i 6 kap. 13 § skollagen (2010:800).

Rådet för dansarutbildning

38 § Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Rådet för dansarutbildning. Rådet ska för sådan dansar- utbildning som avses i förordningen (2011:7) om dansarutbildning

1.ansvara för organisation och genomförande av antagnings- och urvalsprocessen till utbildningen, och

2.bidra till uppföljning och utveckling av kvaliteten i utbild- ningen.

39 § Rådet för dansarutbildning består av en ordförande samt minst sex och högst tio andra ledamöter. I rådet ska det finnas leda- möter med kunskap om dansprofessionen, grundskolan och gymnasieskolan. Varje ledamot ska ha en ersättare. Ordföranden och dennes ersättare ska vara eller ha varit ordinarie domare.

Ordföranden och dennes ersättare i Rådet för dansarutbildning utses av regeringen för en bestämd tid. Övriga ledamöter i rådet och ersättare för dessa utses av myndigheten för en bestämd tid.

40 § Rådet för dansarutbildning är beslutsfört när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

41 § Rådet för dansarutbildning ansvarar för sina beslut. Rådet ansvarar för sin verksamhet inför myndighetens ledning.

SOU 2018:41

Författningsförslag

42 § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för att Rådet för dansarutbildning tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verk- samhet och för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning

43 § Inom myndigheten finns det ett särskilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning. Nämnden ska pröva frågor om

1.mottagande och placering i specialskolan enligt 7 kap. 6 § skol- lagen (2010:800), och

2.antagning till Rh-anpassad utbildning vid vissa gymnasieskolor och andra frågor om rätt till sådan utbildning enligt 15 kap. 36 § skollagen.

44 § Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning består av en ordförande samt minst sex och högst tio andra ledamöter. I nämnden ska det finnas företrädare för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt för personer med rörelsehinder.

45 § Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning är beslutför när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande.

46 § Om ett ärende är så brådskande att Nämnden för mottagande

ispecialskolan och för Rh-anpassad utbildning inte hinner sam- manträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom kontakter mellan ordföranden och de andra ledamöterna.

Om inte heller detta hinns med eller är lämpligt, får ordföranden ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa sammanträde med nämnden.

47 § Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning ansvarar för sina beslut.

Nämnden ansvarar för sin verksamhet inför myndighetens ledning.

Författningsförslag

SOU 2018:41

48 § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för att Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet samt för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt samt att den redovisas på ett tillförlitligt sätt.

49 § Myndigheten får i arbetsordningen meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att ordföranden i Nämnden för mot- tagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning får avgöra ärenden enligt 43 § som är av det slaget att de inte behöver avgöras av nämnden.

50 § Ärendena ska avgöras efter föredragning.

Myndigheten får i arbetsordningen meddela föreskrifter om eller i ett enskilt fall besluta att ärenden som avgörs enligt 49 § inte behöver föredras.

Anställningar och uppdrag

51 § Generaldirektören är myndighetschef.

52 § Barn- och elevombudet anställs av regeringen. Anställningen får begränsas att gälla längst till och med en viss tidpunkt.

Personalansvarsnämnd

53 § Vid myndigheten ska det finnas en personalansvarsnämnd.

Tillämpningen av vissa förordningar

54 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101).

SOU 2018:41

Författningsförslag

Avgifter

55 § Myndigheten får ta ut avgifter för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket 1–6 och 8 avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf.

Myndigheten får ta ut avgifter

1.efter avtal med en kommun för assistans till elever i behov av särskilt stöd,

2.för att tillhandahålla läromedel och förteckningar,

3.för kost och inkvartering i samband med kurser och besök, och

4.från Folkbildningsrådet när det gäller administration av för- stärkningsbidrag till folkhögskolor.

Myndigheten får besluta om storleken på avgifter enligt andra stycket 1–3 upp till full kostnadstäckning. Myndigheten får besluta om storleken på avgifter enligt andra stycket 4.

Myndigheten får disponera avgiftsinkomsterna.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.12Förslag till förordning (XXXX:XXXX) med instruktion för Institutet för professioner i skolväsendet

Härigenom föreskrivs följande.

Uppgifter

1 § Institutet för professioner i skolväsendet ska genom sitt arbete med rektorers, förskolechefers, lärares och förskollärares yrkeslivs- långa lärande verka för att dessa utvecklar sin professionalism. Myn- digheten ska därigenom bidra till goda förutsättningar för elevers och barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna. Inom ramen för detta ska myndigheten främja en stärkt likvärdighet mellan skolor och mellan förskolor.

Myndigheten har även andra uppgifter som följer av denna förordning eller av andra föreskrifter eller särskilda beslut.

Standarder

2 § Myndigheten ska besluta om standarder för professionernas yrkesutveckling.

Myndigheten får meddela föreskrifter om innehållet i standarder för professionernas yrkesutveckling.

Professionsprogram

3 § Myndigheten ska erbjuda kompetensutveckling till rektorer och förskolechefer samt till lärare och förskollärare (professions- program). Professionsprogrammen ska ha två spår, ett akademiskt spår och ett specialistspår.

Myndigheten får meddela föreskrifter om vad som ska ingå i de olika spåren i professionsprogrammen.

100

SOU 2018:41

Författningsförslag

Övrig kompetensutveckling

4 § Myndigheten ska ansvara för befattningsutbildningen enligt förordningen (2011:183) om befattningsutbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem

5 § Myndigheten ska bidra till att förbättra huvudmännens förut- sättningar att arbeta med utveckling av verksamheten för ökad måluppfyllelse genom att

1.svara för nationellt prioriterad kompetensutveckling och ge stöd i form av annan kompetensutveckling för professionerna,

2.bedriva ett nationellt centrum för språk-, läs- och skriv- utveckling.

Hantering av statliga stöd och bidrag

6 § Myndigheten ska administrera statliga stöd och bidrag enligt särskilda föreskrifter eller särskilda beslut. Myndigheten ska följa upp och utvärdera de statliga stöd och bidrag som myndigheten administrerar.

Legitimationer för lärare och förskollärare

7 § I 2 kap. 16 § skollagen (2010:800) finns bestämmelser om myndighetens ansvar att meddela legitimation till lärare och för- skollärare. I 4 kap. 3 § förordningen (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare finns bestämmelser om myndighetens handläggningstid i ärenden om legitimation.

8 § Myndigheten utför de uppgifter som följer av förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

Information

9 § Myndigheten ska informera och sprida kunskap om sitt verk- samhetsområde både i och utanför Sverige.

101

Författningsförslag

SOU 2018:41

Arbetets bedrivande

10 § Myndigheten ska främja jämställdhet och integrera ett jäm- ställdhetsperspektiv och perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet. All individbaserad information som myndigheten redovisar ska vara uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl som talar emot detta.

Myndigheten ska också i sin verksamhet analysera konse- kvenserna för barn och då ta särskild hänsyn till barnets bästa enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

11 § Institutet för professioner i skolväsendet ska särskilt sam- verka med Skolmyndigheten för att identifiera behov av och anordna kompetensutveckling samt att även i övrigt säkerställa en effektiv användning av statliga resurser.

Särskilda organ

Lärarnas ansvarsnämnd

12 § Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som be- nämns Lärarnas ansvarsnämnd.

Nämnden har enligt skollagen (2010:800) till uppgift att pröva ärenden om

1.varning,

2.återkallelse av legitimation, och

3.ny legitimation efter tidigare återkallelse.

13 § Bestämmelser om Lärarnas ansvarsnämnds sammansättning och beslutsförhet finns i 27 kap. 5–7 §§ skollagen (2010:800).

14 § Lärarnas ansvarsnämnd ansvarar för sina beslut.

Nämnden ansvarar för sin verksamhet inför myndighetens ledning.

15 § Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för att Lärarnas ansvarsnämnd tilldelas medel och resurser i övrigt för sin verksamhet och för att verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt och redovisas på ett tillförlitligt sätt.

102

SOU 2018:41

Författningsförslag

Ledning

16 § Myndigheten leds av en styrelse som ska bestå av högst nio ledamöter som efter hörande av lärare och rektorers fackliga organisationer utses av regeringen. Företrädare för myndigheten, de professioner som omfattas av institutets arbete, huvudmän inom skolväsendet och universitet eller högskolor ska ingå i styrelsen. Generaldirektören ska ingå i styrelsen, men får inte vara ordförande.

Anställningar och uppdrag

17 § Generaldirektören är myndighetschef.

Personalansvarsnämnd

18 § Vid myndigheten finns en personalansvarsnämnd.

Tillämpligheten av vissa förordningar

19 § Myndigheten ska tillämpa internrevisionsförordningen (2006:1228) och personalföreträdarförordningen (1987:1101).

Avgifter

20 § Myndigheten får ta ut avgifter för sådana varor och tjänster som avses i 4 § första stycket 1–6 och 8 avgiftsförordningen (1992:191) utan den begränsning som föreskrivs i andra stycket samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

103

Författningsförslag

SOU 2018:41

1.13Förslag till förordning (XXXX:XXXX) om statsbidrag till specialskolor

Inledande bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag för elever i specialskolan

2 § Statsbidraget ska betalas ut för ett läsår i taget.

Förutsättningar för statsbidrag

3 § Skolmyndigheten ska för varje läsår fastställa och fördela ett statsbidrag till specialskolorna. Statsbidraget ska utbetalas med en summa per elev till huvudmannen för utbildningen och tillsammans med den ersättning som utgår från elevernas hemkommun ge huvud- männen full täckning för kostnaderna för elevernas utbildning

4 § Statsbidraget ska avse kostnader för undervisning, boende, för- skoleklass och fritidshem.

5 § Skolmyndigheten ska besluta om fördelningen av medlen i så god tid som möjligt inför det läsår som bidraget avser.

6 § En huvudman inom specialskolan får utöver det bidrag som ska utgå enligt 3 § ansöka hos Skolmyndigheten om ytterligare bidrag för extraordinära kostnader.

Uppföljning och redovisning

7 § Skolmyndigheten ska följa upp hur statsbidraget har använts.

8 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning ska lämna sådan ekonomisk och annan redovisning till Skolmyndigheten som myndigheten begär.

104

SOU 2018:41

Författningsförslag

Återbetalning

9 § Den som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig om

1.statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp,

2.statsbidraget inte har använts för avsett ändamål, eller

3.mottagaren inte har lämnat sådan redovisning som avses i 8 §.

10 § Skolmyndigheten ska besluta att kräva tillbaka ett bidrag om en huvudman är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Om det finns särskilda skäl för det, får myndigheten helt eller delvis efterge ett krav på återbetalning.

Bemyndigande

11 § Skolmyndigheten får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av denna förordning.

Överklagandeförbud

12 § Skolmyndighetens beslut enligt denna förordning får inte överklagas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2020.

105

22017 års Skolmyndighets- utredning – uppdrag och utgångspunkter

2.1Uppdraget

Utredningens uppdrag i sin helhet framgår av direktivet Organisa- tionsöversyn av de statliga myndigheterna inom skolväsendet (2017:37) som återfinns i bilaga 1. Uppdraget sammanfattas nedan.

När uttrycket skolmyndigheter används i betänkandet avses stat- liga skolmyndigheter.

2.1.1Direktivet i sammanfattning

I mars 2017 beslutade regeringen att tillsätta en utredning som fick i uppdrag att göra en bred översyn av ansvarsfördelningen och orga- niseringen av myndigheterna på skolområdet. Syftet är att skapa en mer ändamålsenlig myndighetsstruktur som effektivare än i dag kan bidra till en bättre skola.

Utredningen ska analysera fördelningen av uppgifter mellan myndigheter och tillhörande organ på skolområdet och de ekono- miska konsekvenserna av en mer ändamålsenlig struktur med tydli- gare ansvarsfördelning (dir. 2017:37).

Utredningen har i uppgift att

•lämna förslag till stöd för skolutveckling så att det kan komma huvudmän och verksamma till del så effektivt som möjligt

•om så behövs föreslå en organisering av skolmyndigheter som innefattar en regional närvaro

107

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

SOU 2018:41

•analysera och föreslå hur den statliga tillsynen av skolväsendet kan förbättras så att nyttan för skolhuvudmän, skolor och för- skolor ökar

•utreda och föreslå hur spridning av forskningsresultat kan kom- ma verksamma inom skolväsendet till del på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Därutöver fick utredningen i uppdrag att föreslå ett lämpligt huvud- mannaskap för Sameskolstyrelsen eller dess verksamheter, dvs. sameskolorna.

Utredningen tolkade uppdraget så att en bred översyn innebär att samtliga skolmyndigheters samtliga uppgifter ska analyseras, vilket också kan föranleda behov av förslag till förändringar när det gäller samtliga skolmyndigheter, deras uppgifter och verksamheter.

2.2Utgångspunkter som präglat utredningen

Det syfte med 2017 års Skolmyndighetsutredning som anges i direk- tivet (2017:37) är en given utgångspunkt för arbetet, men utred- ningen valde att som komplement ställa upp några egna utgångs- punkter för varför det är viktigt med, som direktivet anger, skolmyn- digheter som är ändamålsenliga och effektiva och kan bidra till en bättre skola.

Fyra bärande utgångspunkter genomsyrar arbetet och de förslag som lämnas:

•Skolmyndigheter ska bidra till att alla elever och barn får goda och likvärdiga möjligheter att utveckla kunskaper och värden så att de når de nationella målen för utbildningen och därmed är väl rustade för framtiden.

•Skolmyndigheter ska stödja huvudmän och professionella i skol- väsendet så att de på ett korrekt sätt och med god kvalitet lotsar elever och barn så att de ges förutsättningar att nå de nationella målen för utbildningen.

•Skolmyndigheter ska bidra med goda underlag till regeringen, så att dessa kan vara till hjälp bl.a. i arbetet med utformningen av nya skolreformer.

108

SOU 2018:41

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

•En organisering av myndigheter på skolområdet ska vara hållbar över tid så att arbetet kan vara långsiktigt i syfte att all utbildning i det svenska skolväsendet ska hålla god och likvärdig kvalitet för alla elever och barn och stå stark i ett omvärldsperspektiv.

2.2.1Skolmyndigheter som är till för elever och barn

Fanns inte elever och barn i skola, förskola, fritidshem och vuxenut- bildning skulle det inte behövas några skolmyndigheter. Det är för deras skull det behövs ett gemensamt och professionellt arbete na- tionellt, regionalt och lokalt.

Elever och barn har rätt till en likvärdig utbildning och den syftar till att de ska inhämta och utveckla kunskaper och värden (1 kap. 4 och 9 §§ skollagen, 2010:800). Det handlar också om jäm- likhet och möjligheterna för alla elever och barn att utvecklas såväl kunskapsmässigt som i sociala sammanhang.

Med denna utgångspunkt är det självklart att inledningsvis tydligt lyfta fram både barnrättsperspektivet och perspektivet om funk- tionsnedsättning.

Barnets bästa ska vara utgångspunkt i all utbildning (1 kap. 10 § skollagen) och vikten av att i samband med utbildning ha respekt för barnet i olika avseenden framgår även av FN:s konvention om bar- nets rättigheter, artikel 23, 28 och 29 (FN 1989). I konventionens artikel 2 betonas att alla barn har samma rättigheter och lika värde.

Utredningen vill starkt understryka att dessa perspektiv alltid finns med och ska ses som en given del i betänkandet och de förslag som lämnas. Alla elever och barn, med eller utan funktionsnedsätt- ning eller annan variation, har alltså samma rätt till en likvärdig ut- bildning och stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möj- ligt (se även 1 kap. 4, 5 och 9 §§ skollagen).

109

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

SOU 2018:41

2.2.2Skolmyndigheter ska stödja huvudmän och professionella

Med den rådande ansvarsfördelningen mellan stat och huvudmän är huvudmännen, i huvudsak kommunala och enskilda, ansvariga för verksamheten i skolväsendet. Även staten kan i vissa fall vara huvud- man för skolor. Staten som skolhuvudman omfattas i hög grad av samma regler som kommunala och enskilda huvudmän.

Det finns reglerade befattningar i skollagen såsom rektorer, för- skolechefer, lärare och förskollärare med särskilda uttalade uppdrag i skollag, skolformsförordningar och läroplaner, dvs. staten ställer särskilda krav på dessa befattningar.

Huvudmän, rektorer, lärare, förskolechefer, förskollärare och annan personal inom skolväsendet har alla en mycket viktig roll i sam- hället och det förväntas att de ska handla professionellt och i enlighet med sina uppdrag. Det kan konstateras att uppdragen är mångfacette- rade och komplexa (se t.ex. Hattie 2009, Höög & Johansson 2011, Thörnsén 2011).

Mot bakgrund av bl.a. Statens skolinspektions tillsynsbeslut, den offentliga statistiken och utvärderingar som Statens skolverk pre- senterat kan utredningen emellertid konstatera att huvudmän, rektorer m.fl. inte alltid lyckas leva upp till vad som krävs (www.skolinspektionen.se, www.skolverket.se). Det kan också disku- teras om det i praktiken är möjligt att kräva att varje huvudman, stor som liten, själv ska ha all den kunskap som behövs för att t.ex. se till att utbildningen uppfyller skollagens krav på likvärdig utbildning. Av 2015 års skolkommissions betänkande framgår att

Staten har underskattat de krav som ställs på ett mål- och resultatstyrt skolsystem när det gäller bl.a. huvudmännens kapacitet att följa upp, ut- värdera och analysera sina resultat. Staten tillförsäkrade inte heller skol- systemet den tillgång till resultatinformation som krävs. Det statliga stödet till huvudmännen har varit och är splittrat och otillräckligt (SOU 2017:35 s. 87).

Skolkommissionens bedömning tar bl.a. sin utgångspunkt i det faktum att resultaten i grundskolan har försämrats över tid (Skol- verket 2012, OECD 2015), även om de senaste internationella mät- ningarna, t.ex. PISA36 2015, TIMSS37 2015 och TIMSS Advanced 2015,

36PISA är en förkortning av Program for International Student Assessment.

37TIMSS är en förkortning av Trends in International Mathematics and Science Study. TIMSS Advanced står för samma sak, men genomförs på en högre nivå i skolväsendet.

110

SOU 2018:41

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

visar att resultaten i viss mån är på väg uppåt igen (OECD 2016, Skolverket 2016a, 2016b, 2016c).

Utredningens avsikt är att lämna förslag som innebär att skol- myndigheter på ett effektivt och samordnat sätt ska stödja huvud- männen och de verksamma i skolväsendet så alla elever och barn i vårt land får likvärdiga förutsättningar och en utbildning av god kva- litet. Syftet är att huvudmännen ska få en stärkt förmåga att själva ta ansvar för detta.

2.2.3Skolmyndigheter ska bidra med underlag till regeringen

Regeringen beslutar själv i vissa frågor som rör den statliga styr- ningen av skolväsendet och lämnar i de fall det handlar om lagstift- ning förslag till riksdagen som fattar beslut om lagar. I många fall krävs underlag i form av mer eller mindre omfattande utredningar som sedan bereds i enlighet med det s.k. beredningskravet i rege- ringsformen (1974:152), men ibland behövs andra typer av underlag. Det kan vara underlag som leder vidare till en mer omfattande ut- redning eller underlag som ger regeringen information och t.o.m. räcker inför vissa beslut.

Skolmyndigheter får på olika sätt en god bild av skolväsendet på såväl nationell som lokal nivå. Det sker i dagsläget genom den offi- ciella statistiken, tillsyn, kvalitetsgranskning, riktat stöd, analyser av olika områden, rådgivande insatser och forsknings- och andra kun- skapssammanställningar.

Som utredningen ser det är det en självklarhet att kunskap om skolväsendet i praktiken, på lokal nivå och aggregerat, behövs även i framtiden. Sådan kunskap ger möjlighet att lämna underlag till rege- ringen i syfte att dessa t.ex. ska kunna leda till nödvändiga för- ändringar i författningar och andra styrdokument eller till nya re- formbeslut.

Utredningen avser att lämna förslag som innebär att regeringen på ett enkelt och tillitsbaserat sätt ska få väl underbyggda och rele- vanta underlag för sin styrning av skolväsendet.

111

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

SOU 2018:41

2.2.4En organisering av skolmyndigheterna ska vara hållbar över tid

Utredningen vill betona att det behövs en myndighetsstruktur som är hållbar över tid. Resultaten i skolan måste förbättras ytterligare om Sverige återigen ska framstå som en god kunskapsnation med kompetenser som är gångbara och konkurrenskraftiga såväl i Sverige som i omvärlden (jfr t.ex. OECD 2015, 2016). Det innebär att det måste finnas en långsiktighet i det arbete som görs från statens sida.

Utredningens avsikt är att lämna förslag till en myndighetsstruk- tur som är ändamålsenlig och effektiv för hela skolväsendet och övriga verksamheter som omfattas av skolmyndigheternas uppdrag. Utredningens förhoppning är att förslagen utifrån ett sådant sakligt perspektiv ska få en bred acceptans såväl politiskt som av övriga som berörs av förslagen.

2.3Utredningens arbete

Som bas för arbetet genomfördes en dokumentstudie. Vidare ge- nomfördes en enkätstudie i syfte att ställa ett antal övergripande frå- gor till många huvudmän, rektorer och förskolechefer.

I huvudsak valde utredningen dock ett arbetssätt som innebar att samtal genomfördes med personer som på olika sätt kan ha såväl in- tresse som nytta av att det skapas en skolmyndighetsstruktur som är ändamålsenlig och effektiv, dvs. i slutändan bidrar till ett bättre skol- väsende för elever och barn.

Dels genomfördes halvstrukturerade intervjuer, dels öppnare samtal med fokus på vissa frågeställningar. Detta arbetssätt valdes för att det skulle vara möjligt att ställa följdfrågor och föra djupare diskussioner om såväl problem som eventuella lösningar, men också för att utredningen vid behov skulle kunna förklara de olika myndig- heternas uppgifter och roller.

2.3.1Dokumentstudier om myndigheter som bas för arbetet

Under våren och början av hösten 2017 genomfördes dokumentstu- dier om politikers val av organisering av myndigheter generellt, skol- myndigheternas uppdrag över tid, myndighetsstrukturen i några

112

SOU 2018:41

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

andra samhällssektorer och hur 14 andra länder hanterar det som motsvarar de svenska skolmyndigheternas uppgifter. Dokumentstu- dierna omfattade statliga publikationer, forskningsrapporter och andra studier. Beskrivningarna av skolmyndigheternas uppgifter vid tiden för utredningen uppdaterades våren 2018 för att vara så ak- tuella som möjligt.

2.3.2Samtal med experter och referensgrupper

En kommitté eller särskild utredning kan biträdas av bl.a. sakkunniga och experter. Dessa förordnas av regeringen, men utredningen be- stämmer i vilken omfattning experterna och de sakkunniga ska bi- träda utredningen (1998:1474).

Regeringen förordnade genom beslut den 7 september 2017 tret- ton experter med erfarenhet från olika delar av Regeringskansliet, från skolmyndigheterna och med särskild inriktning mot urfolk. Efter att urfolksexperten på egen begäran entledigats, förordnades en ny fr.o.m. den 18 januari 2018.

Av utredningens direktiv framgår att en parlamentarisk referens- grupp ska knytas till utredningen, vilket också har gjorts. Utredningen förde vid fyra tillfällen samtal med parlamentarikerna gemensamt, vilka representerade samtliga riksdagspartier. Referensgruppen hade möjlig- het att lyfta fram sina särskilda ståndpunkter och utredningen hade möjlighet att diskutera såväl problem som möjliga lösningar.

Utredningen förde dessutom samtal med ytterligare tre referens- grupper, som utredningen på eget initiativ knöt till sig, vid lika många tillfällen som med den parlamentariska gruppen. I huvudsak var utredningen intresserad av att föra diskussioner med repre- sentanter för olika organisationer, men när det gäller forskare, som utgjorde en referensgrupp, valdes dessa som personer utifrån vars och ens forskningsfält.

Den andra referensgruppen, som bidrog med såväl generella som mer specifika erfarenheter och synpunkter, bestod av representanter för Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund, Lärar- förbundet, Lärarnas Riksförbund, Sveriges elevkårer, Sveriges elev- råd – Svea, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges Skolledar- förbund och Tjänstemännens centralorganisation. Sveriges Aka- demikers Centralorganisation inbjöds att delta, men avstod.

113

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

SOU 2018:41

Den tredje referensgruppen bidrog med olika vetenskapliga perspektiv och bestod av seniorprofessor Gunnar Berg, professor Eva Hjörne, professor Bengt Jacobsson, docent Ylva Jannok Nutti, fil.dr. Maria Jarl, seniorprofessor Olof Johansson, professor Hans Albin Larsson, professor Jan Löwstedt och professor Stig Montin.

I den fjärde referensgruppen fanns representanter för flera orga- nisationer för personer med olika funktionsnedsättningar: Autism- och Aspergerförbundet, Barnplantorna, Dyslexiförbundet, FUB, Hörselskadades Riksförbund, RBU Rörelsehindrade barn och ungdomar, Riksförbundet Attention, Riksförbundet DHB, Syn- skadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund. Gruppen bidrog i hög grad med sin unika kunskap när det gäller skolmyndig- heters uppgifter i förhållande till elever och barn med funktionsned- sättningar och det specialpedagogiska området generellt.

2.3.3Samtal med andra organisationer och övriga

Några organisationer tog själva initiativ till möten och sådana ge- nomfördes med nationellt resurscentrum för biologi vid Uppsala universitet, fysik vid Lunds universitet, kemi vid Stockholms universitet och teknik vid Linköpings universitet, nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet, FSO Fria förskolor, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR Utbild- ning), Ifous (Innovation, forskning och utveckling i förskola och skola), Landsorganisationen i Sverige, Psykologförbundet och Till- växtverket. Samtal fördes också vid ett par tillfällen med represen- tanter för Sveriges universitet- och högskoleförbund, bl.a. personer inom lärarutbildningar, för att diskutera universitets och högskolors roll i förhållande till skolmyndigheters roll.

Vidare genomfördes samtal med åtta tidigare skolmyndighets- chefer och biträdande myndighetschefer. Syftet var att diskutera skolmyndigheternas uppdrag och arbete under deras tid som chefer, förändringar som de hade erfarenhet av och vilka för- och nackdelar med skolmyndigheters organisering de kunde se utifrån sina pers- pektiv.

114

SOU 2018:41

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

2.3.4Enkät till huvudmän och chefer för skola, förskola och fritidshem

Under hösten 2017 genomfördes en enkätstudie. Arbetet genom- fördes i samarbete med Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet som bistod med utskick, påminnelser och analysarbete. När det gäller enskilda huvudmän bistod Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund med utskick av enkäten.

Enkäten riktade sig till kommunala och enskilda huvudmän. Politi- ker i nämnder med ansvar för skolväsendet, rektorer och förskole- chefer samt biträdande rektorer eller motsvarande ombads besvara enkäten. Enkäten sändes till politiker i samtliga kommuner i Sverige och i övrigt sändes enkäten till personer som gått befattningsut- bildningen för rektorer och annan personal med motsvarande led- ningsfunktion i skola, förskola och fritidshem fr.o.m. utbildningens start 2009. Genom detta urval fick 7 720 personer enkäten och 3 019, dvs. cirka 40 procent besvarade den. Av dessa var cirka 71 procent rek- torer eller biträdande rektorer, drygt 16 procent förskolechefer, knappt 5 procent politiker och knappt 8 procent övriga tjänstemän.

Bortfallet är stort, cirka 60 procent, men drygt 3 000 svar innebär ändå att utredningen fått värdefull information om de uppfattningar som finns om skolmyndigheternas arbete. Dessutom är enkätstu- dien en av flera studier inom utredningen. Bortfallet antas i huvudsak bero på enkättrötthet. Vid intervjuerna framkom att respondenterna ständigt ombeds besvara många enkäter inom skiftande områden. Dessutom kan antas att tidsbrist är en annan orsak, där vardagsfrå- gorna ligger närmare och framstår som viktigare än att besvara frågor om skolmyndigheternas arbete. Enkätfrågorna framgår av bilaga 2.

2.3.5Intervjuer med huvudmän och representanter för verksamhet inom skolväsendet

Straxt efter det att enkäten skickats ut hösten 2017 genomfördes intervjuer med företrädare på olika nivåer för elva kommuner och fyra enskilda huvudmän, huvudmannen för specialskolan (Special- pedagogiska skolmyndigheten) och företrädare för fyra special- skolor. Intervjuer genomfördes också med företrädare för de kom- muner där specialskolor är belägna, antingen i samband med de bredare intervjuerna eller i särskild ordning.

115

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

SOU 2018:41

Dessutom genomfördes intervjuer med huvudmannen för same- skolan (nuvarande och tidigare nämnd i Sameskolstyrelsen), repre- sentanter för Sametinget, tre sameskolor, föräldrar till barn i same- skolan och skolhuvudmän i två kommuner där sameskolor är belägna.

Syftet med intervjuerna var att få reda på vilken nytta huvudmän och verksamma inom skolväsendet har av skolmyndigheterna, få de intervjuades uppfattningar om hur ändamålsenlig dagens myndig- hetsstruktur är och vilka förändringar som de anser behövs.

Totalt träffade utredningen cirka 200 personer. Intervjuerna ge- nomfördes i grupper, i huvudsak fördelade enligt följande: nämnd- ordförande och vice ordförande, skolchef och verksamhetschefer eller andra förvaltningstjänstemän, rektorer och förskolechefer samt lärare, fritidspedagoger och förskollärare.

Urvalet gjordes med utgångspunkt i några kriterier. Det skulle vara både offentliga och enskilda huvudmän, olika kommuntyper med en geografisk spridning skulle vara representerade, det skulle ingå kommuner med olika politiskt styre, några huvudmän skulle nyligen ha omfattats av Skolinspektionens tillsyn och några skulle delta i satsningen Samverkan för bästa skola som genomförs av Skol- verket. Personerna valdes ut av huvudmännen och är således inte ett slumpmässigt urval. De besökta huvudmännen framgår av bilaga 3 och intervjuguiden finns i bilaga 4.

Intervjuer genomfördes också med representanter för de fem skolmyndigheterna trots att myndigheterna hade experter i utred- ningen. Syftet var att få ett såväl bredare som djupare underlag från varje myndighet. I inledningsskedet genomfördes möten med in- formation om utredningen och möjligheter gavs till frågor, tidiga in- spel och inledande diskussion. Utredningen bedömde det också som väsentligt att lyssna på dels verksledningarna, dels avdelnings- och enhetscheferna från samtliga verksamhetsdelar i var och en av myn- digheterna, för att få chefernas uppfattningar om vad som fungerar väl och vad som, enligt deras uppfattning, eventuellt behöver för- ändras när det gäller skolmyndigheters struktur och uppgifter. Dess- utom fördes samtal med företrädare för flertalet av de särskilda organ som finns i myndigheterna. Det frågeformulär som samtalen utgick ifrån, men som anpassades med följdfrågor utifrån respektive myndighet, avdelning och enhet, finns i bilaga 5.

116

SOU 2018:41

2017 års Skolmyndighetsutredning – uppdrag och utgångspunkter

2.3.6Kontakter med andra statliga utredningar

Av direktiven (2017:37) framgår att utredningen ska beakta förslag från flera utredningar, pågående eller nyligen avslutade. I den mån det varit möjligt har utredningen fört samtal med dessa utredningar.

När det gäller 2015 års skolkommission avslutade kommissionen sitt arbete i april 2017, ungefär vid samma tidpunkt som denna ut- redning påbörjade sitt arbete, så utredningen beaktade dels kommis- sionens båda betänkanden, dels de remissynpunkter som kommit på betänkandet. Utredningen hade också möjlighet att i efterhand sam- tala med några ledamöter i kommissionen.

Utredningen förde vid ett flertal tillfällen samtal med Utred- ningen Ökad samverkan kring praktiknära forskning för stärkt vetenskaplig grund i Skolväsendet (U 2017:03), Indelningskommit- tén (Fi 2015:09), Bättre skola genom mer attraktiva skolprofes- sioner (U 2016:06) och Tillitsdelegationen (Fi 2016:03).

Utredningen tog också del av betänkanden från de tre först nämnda utredningarna Tillitsdelegationen hade inte slutfört sitt ar- bete vid redovisningsdatum för denna utredning.

Utredningen har också uppmärksammat delar från betänkandet Samordning, ansvar och kommunikation vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46), inklusive remissinstansernas synpunkter, som en- ligt utredningens uppfattning med fördel kan beredas vidare gemen- samt med de förslag som redovisas i detta betänkande.

Därutöver har utredningen uppmärksammat att Arbetsmark- nadsutredningen (A 2016:03) och Utredningen om planering och dimensionering av gymnasial utbildning (U 2018:01) ska hålla kon- takt med denna utredning. Utredningen Bättre möjligheter för ele- ver i obligatoriska skolformer att nå de kunskapskrav som minst ska nås (U 2017:07) kan dessutom ha viss relevans.

Utredningen har valt att i ett eget kapitel redovisa delar ur nämnda betänkanden eller direktiv som har bäring på utredningens arbete eller förslag (kap. 6). Av kap. 6 framgår också delar av remiss- instansers synpunkter i de fall där det varit möjligt att ta del av och redovisa dessa.

117

3Ledningsformer för statliga myndigheter

I detta kapitel redogörs för vad en statlig myndighet kännetecknas av, vilka typer av myndigheter det finns i den statliga förvaltningen och vad som egentligen ligger till grund för valet av hur en myndig- het styrs. Vidare redovisas vilken ledningsform de olika skolmyndig- heterna har och utredningen har också analyserat motiven till dessa ledningsformer.

3.1Det finns olika ledningsformer för statliga myndigheter

Det saknas en vedertagen och uteslutande definition av vad en myn- dighet är (Statskontoret 2014). När regeringen i början av 1970-talet lämnade förslag till ny regeringsform, som är en av Sveriges fyra grundlagar, bedömdes det vara lämpligast att i regeringsformen endast ange en antydan om förvaltningsorganisationen. Skälet var att det med tanke på den snabba samhällsutvecklingen skulle vara opraktiskt att närmare reglera förvaltningsorganisationen i grundlag. En sådan ordning skulle innebära en tidskrävande och omständlig process om något skulle behöva förändras exempelvis utifrån nya politiska prioriteringar (prop. 1973:90).

Av regeringsformen framgår att regeringen, domstolarna, statliga förvaltningsmyndigheter, kommunala nämnder och vissa styrelser är myndigheter (1974:152). I det här betänkandet, som handlar om skolmyndigheter, avgränsas kapitlet till ett resonemang om myndig- heter inom statlig förvaltning eftersom det är i den gruppen skol- myndigheterna ingår.

Statskontoret (2005) anger att en myndighet oftast kännetecknas av att regeringen har upprättat en förordning med instruktion efter

119

Ledningsformer för statliga myndigheter

SOU 2018:41

det att riksdagen har anslagit medel för verksamheten. Det före- kommer även att en liknande reglering finns i annan författning. Av instruktionen eller en annan författning ska det framgå vilken led- ningsform en myndighet har.

I budgetpropositionen för 2007 informerade regeringen riks- dagen om statsförvaltningens utveckling. Det framgår att varje myn- dighets ledning ansvarar för verksamheten inför regeringen och att det därför måste vara klart och tydligt om det är en myndighetschef eller en styrelse som utgör ledningen. Regeringen informerade om att en ny myndighetsförordning tydligare skulle reglera ansvaret för myndigheternas verksamhet. Ambitionen var bl.a. att styrelser med begränsat ansvar inte längre skulle förekomma (prop. 2006/07:1, utg.omr. 2).

Enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet är de ledningsformer som kom att regleras i den aviserade myndighets- förordningen (2007:515).

I samband med att varje myndighets instruktion sågs över för att anpassas till myndighetsförordningen övervägdes ledningsformen i syfte att förtydliga myndighetsledningarnas ansvar. De myndigheter som tidigare hade letts av en styrelse med begränsat ansvar blev i en majoritet av fallen enrådighetsmyndigheter med s.k. insynsråd (Statskontoret 2014).

Ledningsformer som helt eller delvis är undantagna från myndig- hetsförordningen förekommer också. Ofta framgår undantagen av den aktuella myndighetens instruktion eller av en annan förordning (Statskontoret 2014). Ett exempel på undantag är Sametinget som både är ett folkvalt organ och en myndighet. Av Sametingets in- struktion framgår att myndighetsförordningens bestämmelser om ledningsform inte är tillämpliga för myndigheten, utan i stället reg- leras detta direkt i instruktionen (2009:1395).

Samtliga statliga skolmyndigheter omfattas av myndighetsför- ordningen.

3.1.1En enrådighetsmyndighet leds av en myndighetschef som självständigt fattar beslut

Av myndighetsförordningen (2007:515) framgår att en enrådighets- myndighet leds av en myndighetschef. Inför regeringen bär myndig- hetschefen ensam ansvaret för myndighetens verksamhet.

120

SOU 2018:41

Ledningsformer för statliga myndigheter

En myndighetschef i denna typ av myndighet benämns vanligen generaldirektör, men kan vid små myndigheter ha en annan titel t.ex. direktör. Titeln är inte reglerad i myndighetsförordningen utan framgår av en myndighets instruktion.

Ledningsformen lämpar sig enligt prop. 2009/10:175 väl för verk- samhet som i hög grad är styrd av lag, i huvudsak är av rutinärende- och servicekaraktär, är av främjande karaktär eller har litet finansiellt ansvar.

Regeringen kan bestämma att det ska finnas ett insynsråd vid en en- rådighetsmyndighet. Insynsråd kan t.ex. utses om myndighetens verk- samhet är av sådan karaktär att insyn bedöms angelägen och om särskild kunskap och kompetens på detta sätt kan tillföras (Regeringskansliet 2008). Insynsrådet har till uppgift att utöva insyn i verksamheten och ge myndighetschefen råd. Det är regeringen som bestämmer antalet le- damöter i rådet. Myndighetschefen ska vara ordförande och hålla in- synsrådet informerat om verksamheten (2007:515).

Det kan också finnas särskilda beslutsorgan för vissa frågor. Dessa är inte reglerade i myndighetsförordningen, men beskrivs enligt Statskontoret (2014) i en promemoria från Finansdepartementet (2007). Där anges, enligt Statskontoret, att det kan vara lämpligt med ett särskilt beslutsorgan om de verksamhetsmässiga sambanden med den befintliga myndigheten är svaga och det rör sig om väl av- gränsade frågor som kräver kollektivt beslutsfattande och särskild kompetens. Ett särskilt beslutsorgan anges då vara ett alternativ till att inrätta en nämndmyndighet.

3.1.2En styrelsemyndighet leds av en styrelse som kollektivt fattar beslut – en myndighetschef ansvarar för det löpande arbetet

En styrelsemyndighet leds enligt myndighetsförordningen av en sty- relse som är kollektivt ansvarig för verksamheten inför regeringen (2007:515). Ledningsformen anses lämplig för myndigheter som be- slutar om medel i stor omfattning, har stora anslag eller transfere- ringar, förvaltar stora tillgångar, är forskningsintensiva eller kun- skapsproducerande eller i hög grad påverkar näringsliv, kommuner eller landsting (prop. 2009/10:175).

Av myndighetsförordningen framgår att styrelsen består av det antal ledamöter som regeringen bestämmer. Regeringen utser enligt

121

Ledningsformer för statliga myndigheter

SOU 2018:41

en vägledning, framtagen av Regeringskansliet, ordförande och övriga ledamöter i styrelsen (Regeringskansliet 2008).

En av ledamöterna ska vara ordförande och en ska vara vice ord- förande. Styrelsen får fatta beslut när ordföranden och minst hälften av de andra ledamöterna är närvarande. Om det är ett brådskande ärende får ärendet avgöras genom kontakter utanför sammanträdes- formen. I vissa fall kan ordföranden ensam få avgöra ett ärende. Det ska i så fall återanmälas till styrelsen (2007:515).

En styrelsemyndighet har en myndighetschef för det operativa arbetet i myndigheten som efter samråd med ordföranden utses av regeringen (Regeringskansliet 2008). Det kan även i en styrelse- myndighet vara en generaldirektör, men också en myndighetschef med en annan titel. Som exempel kan nämnas att vid högskolor och universitet är rektorer myndighetschefer. Myndighetschefen ska ingå i styrelsen men får inte vara ordförande eller vice ordförande.

Myndighetschefen ska sköta den löpande verksamheten i enlig- het med styrelsens direktiv och riktlinjer och hålla styrelsen infor- merad om verksamheten (2007:515).

3.1.3En nämndmyndighet leds av nämnden som ibland har ett kansli

I en nämndmyndighet är nämnden myndighetens ledning och den som ansvarar för verksamheten inför regeringen. Myndighetsformen förekommer för myndigheter med väl avgränsade frågor som ofta är reglerade i lag. En nämndmyndighet kan ha en domstolsliknande ka- raktär (prop. 2009/10:175).

En nämndmyndighet skiljer sig från en enrådighetsmyndighet och en styrelsemyndighet genom att det inte finns någon myndig- hetschef. Om regeringen så bestämmer kan myndigheten dock ha ett kansli som leds av en chef som har att följa de direktiv och rikt- linjer som nämnden har beslutat (2007:515).

Nämnden är det beslutande organet i myndigheten och består av det antal ledamöter som regeringen bestämmer (2007:515). Det är regeringen som utser ordföranden, övriga ledamöter och den tjäns- teman som leder den löpande verksamheten om en sådan tjänsteman finns (Regeringskansliet 2008). Det förekommer även andra varianter.

Liksom i en styrelsemyndighet ska en av ledamöterna vara ord- förande i nämnden och en ska vara vice ordförande. Vid brådskande

122

SOU 2018:41

Ledningsformer för statliga myndigheter

ärenden gäller samma regler som för en styrelsemyndighet, dvs. om nämnden inte hinner sammanträda får ärendet avgöras genom kon- takter mellan ordföranden och övriga ledamöter. Det kan också finnas tillfällen där ordföranden ensam får avgöra ärendet. Det ska i så fall återanmälas till nämnden (2007:515).

3.1.4Myndighetsförordningens tillämpning

I den förvaltningspolitiska propositionen (prop. 2009/10:175) anges att regeringen väljer den ledningsform som bäst gagnar verksam- heten. Utgångspunkter för valet av ledningsform är

•verksamhetens art

•politiska prioriteringar

•regeringens behov av att styra på ett visst sätt.

Statskontoret (2014) genomförde en kartläggning som visar att bland de myndigheter som omfattas av myndighetsförordningen (2007:515) är enrådighet den klart dominerande ledningsformen. Av myndigheterna leds 131 av 218 av en ensam myndighetschef. I 93 av dessa myndigheter har regeringen valt att inrätta ett insynsråd. Det finns 32 myndigheter som leds av en styrelse och 55 nämndmyndig- heter. Kartläggningen visar också att det är relativt vanligt med sär- skilda beslutsorgan i myndigheterna. Totalt finns det 97 särskilda beslutsorgan fördelade på 51 myndigheter.

Statskontorets analys visar emellertid att myndigheter med lik- nande verksamhet mycket väl kan ha olika ledningsformer. Av en vägledning från Finansdepartementet (2007) framgår bl.a. att en sty- relse tillgodoser regeringens behov av att kunna ge myndigheten en stor frihetsgrad och ett stort utrymme för strategiska vägval. Stats- kontoret påpekar att denna typ av skrivningar emellertid saknas i den förvaltningspolitiska propositionen där den dåvarande regeringen lämnar förslag till mål och riktlinjer för den statliga förvaltningen (prop. 2009/10:175). Statskontoret anser att regeringen endast i begränsad utsträckning använder ledningsform som ett strategiskt styrinstrument. Styrelsemyndigheter har t.ex. inte generellt getts en

123

Ledningsformer för statliga myndigheter

SOU 2018:41

större strategisk frihet än enrådighetsmyndigheter. Oavsett led- ningsform visar kartläggningen att det är med myndighetschefen som regeringen och Regeringskansliet har sina löpande kontakter.

Ledningsformen har enligt Statskontoret liten betydelse för hur regeringen arbetar och för myndighetens övergripande handlings- utrymme, men större betydelse för myndigheten internt. En styrelse kan spela en värdefull roll såväl när det gäller att granska förvalt- ningen av myndigheten som när det gäller att fatta svåra eller o- bekväma myndighetsbeslut. Likaså anser Statskontoret att enrådig- hetsmyndigheternas insynsråd ofta är ett uppskattat stöd till myn- dighetschefen (Statskontoret 2014).

3.1.5Sammanfattande kommentar – olika ledningsformer för statliga myndigheter

Det finns tre reglerade typer av myndigheter inom offentlig för- valtning: enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämnd- myndighet. Av myndighetsförordningen framgår att regeringen be- stämmer antal ledamöter i styrelser, nämnder och insynsråd (2007:515). Där regleras dock inte att regeringen också utser leda- möterna, vilket framgår av en vägledning från Regeringskansliet (2008), dvs. ett dokument som inte alls har samma status som en förordning.

Utredningen konstaterar att regeringen endast i begränsad ut- sträckning verkar använda ledningsformen som ett strategiskt styr- medel, vilket visar sig t.ex. genom att ledningsformen ofta varierar mellan myndigheter med liknande typ av uppgifter.

Valet av ledningsform för en myndighet bör, som utredningen ser det, vara en strategisk fråga för regeringen.

124

SOU 2018:41

Ledningsformer för statliga myndigheter

3.2Ledningsformerna för skolmyndigheterna

3.2.1Skolverket, Skolinspektionen och SPSM är enrådighetsmyndigheter

I Skolmyndighetsutredningens betänkande Tre nya skolmyndig- heter (SOU 2007:79) föreslås ledningsformer för Statens skolverk (Skolverket), Statens skolinspektion (Skolinspektionen) och Spe- cialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Den utredningen före- slår ledningsformen enrådighetsmyndighet med insynsråd för var och en av de tre myndigheterna med hänvisning till myndighets- förordningen (2007:515). I betänkandet anges att denna lednings- form kan tillgodose regeringens behov av en stark och direkt styr- ning. Det anges särskilt att den föreslagna Skolinspektionens verk- samhet inte bedömdes vara av så komplex karaktär att det fanns ett behov av en förstärkt ledning med styrelse.

I betänkandet anges vidare att de styrelser som hade begränsat ansvar skulle avvecklas i enlighet med den nya myndighetsförord- ningen. Detta berörde Skolverket som hade haft en sådan styrelse sedan 2003.

Regering och riksdag ställde sig bakom Skolmyndighetsutred- ningens förslag om ledningsform för Skolverket, Skolinspektionen och SPSM (prop. 2007/08:50, bet. 2007/08:UbU13, rskr. 2007/08:161). I propositionen nämns inga särskilda motiv när det gäller själva ledningsformen.

Mot bakgrund av ambitionen att avveckla styrelser med begränsat ansvar kan nämnas att många statliga myndigheter fortfarande under 1980-talet leddes av styrelser. Dessa benämndes lekmannastyrelser och ledamöterna utsågs i allmänhet av regeringen. Som regel var generaldirektören ordförande i styrelsen (SOU 1983:39). Förutom Skolverket leddes föregångarna Skolöverstyrelsen och länsskol- nämnderna av styrelser. Även Myndigheten för skolutveckling (MSU), som verkade jämte Skolverket mellan 2003 och 2008, hade en styrelse (se även kap. 5).

Numera finns det inte någon styrelsemyndighet på skolområdet. Det kan dock noteras att Statskontoret i en myndighetsanalys som genomfördes 2015 anser att Skolverket bättre motsvarar regeringens kriterier för en styrelsemyndighet än för en enrådighetsmyndighet. Av Statskontorets analys framgår att Skolverkets verksamhet har vuxit kraftigt under senare år och delvis ändrat karaktär. Skolverket

125

Ledningsformer för statliga myndigheter

SOU 2018:41

har en stor mängd transfereringar, påverkar kommuner och enskilda skolhuvudmän i stor utsträckning och bedriver en kunskapsprodu- cerande verksamhet (Statskontoret 2015).

Skolverket, Skolinspektionen och SPSM är således alla s.k. enrådig- hetsmyndigheter som leds av en myndighetschef, närmare bestämt en generaldirektör. Vid dessa myndigheter finns även ett insynsråd. Vid samtliga nämnda myndigheter finns dessutom särskilda beslutsorgan, dvs. i huvudsak organ som, i enlighet med myndighetsförordningen (2007:515), har avgränsade uppgifter som kräver särskild kompetens och kollektivt beslutsfattande.

3.2.2Skolforskningsinstitutet är också en enrådighetsmyndighet

I budgetpropositionen för 2014 anger regeringen att den avser att ge en utredning i uppdrag att inrätta ett skolforskningsinstitut (prop. 2014/15:1, utg.omr. 16). Denna avisering byggde på ett uttalande i den s.k. forskningspropositionen (prop. 2012/13:30) om insatser för att systematiskt väga samman och sprida forskningsresultat som skulle bidra till ökad kunskap om effektiva metoder och arbetssätt i skola och förskola. I direktivet till den utredning som ligger till grund för inrättandet av Skolforskningsinstitutet (dir. 2014:7) anges utan motivering att myndigheten ska vara en enrådighetsmyndighet. I direktivet anges även att det, i likhet med vad som gäller för Skol- verket och SPSM, ska finnas särskilda beslutsorgan vid institutet som ska besluta i vissa specifika frågor. Skolforskningsinstitutet inrättades 2015 som en enrådighetsmyndighet med två särskilda beslutsorgan (2014:1578). Det kan dock konstateras att de särskilda beslutsorganen har starka samband med övrig verksamhet i myndig- heten och att direktören har ett begränsat beslutsutrymme (se avsnitt 3.1.1).

3.2.3Sameskolstyrelsen är en nämndmyndighet

Frågan om en förändring av sameskolornas ledning var en av de frågor som i slutet av 1970-talet bereddes av en arbetsgrupp för samefrågor (DS U 1978:5). Arbetsgruppen föreslog att en samisk

126

SOU 2018:41

Ledningsformer för statliga myndigheter

utbildningsdelegation skulle inrättas och lämnade två alternativa för- slag för ledningen av sameskolorna. Det ena alternativet innebar i korthet att länsstyrelsen i Norrbottens län skulle utöva tillsyn över sameskolorna medan delegationen skulle ha ett samordningsansvar. Vid varje skola skulle det dessutom finnas en nämnd. Det andra alternativet innebar att delegationen, eller ett annat samiskt organ, skulle utgöra styrelse för sameskolorna och även utöva tillsyn över dessa. Delegationen skulle vara underställd Skolöverstyrelsen och det skulle finnas en skolchef med ledningsansvar för skolorna. Även i detta alternativ skulle det inrättas nämnder vid skolorna. Förslaget remissbehandlades, men remissynpunkterna var inte samstämmiga.

Regeringens förslag i den proposition som ligger till grund för inrättandet av Sameskolstyrelsen, vilket skedde 1983, avviker därför från arbetsgruppens förslag. Ledningsformen föreslås i stället vara en nämndmyndighet. Motivet till inrättandet av myndigheten var att det samiska inflytandet över utbildningen skulle stärkas. Riksdagen beslutade också i enlighet med förslaget (prop. 1979/80:82, bet. 1979/80:UbU25, rskr. 1979/80:285).

Till skillnad från övriga skolmyndigheter är alltså Sameskol- styrelsen en nämndmyndighet.

3.2.4Sammanfattande kommentar – ledningsformerna för dagens skolmyndigheter

Fyra av de fem skolmyndigheter som redovisas i detta avsnitt är s.k. enrådighetsmyndigheter, dvs. myndigheterna leds av en myndig- hetschef som ensam bär ansvaret för myndighetens verksamhet inför regeringen. Den utredning som föreslog denna ledningsform för tre av myndigheterna (SOU 2007:79) hänvisar till att ledningsformen givet myndigheternas uppgifter motsvarar kraven i myndighets- förordningen (2007:515). Några tydliga motiveringar eller exempel på varför de går att hänföra till vad som anges i myndighetsför- ordningen framgår emellertid inte. Nämnda utredning anger dock att den valda ledningsformen kan tillgodose regeringens behov av en stark och direkt styrning. När det gäller Skolforskningsinstitutet som inrättades betydligt senare finns inga motiv alls till att institutet är en enrådighetsmyndighet. Det framstår heller inte som tydligt då det finns organ inom myndigheten som i hög grad beslutar om myndighetens verksamhet.

127

Ledningsformer för statliga myndigheter

SOU 2018:41

Det är enligt utredningens uppfattning viktigt att inför framtiden noga överväga vilken eller vilka myndighetstyper som ska finnas i en myndighetsstruktur inom skolområdet. Dels handlar det, som nämnts i avsnitt 3.1.5, om regeringens styrning, dels om att myndig- heter i förhållande till sina målgrupper ska fungera så ändamålsenligt och effektivt som möjligt.

128

4Skolmyndigheternas organisation 2018

I detta kapitel beskrivs de nuvarande statliga skolmyndigheternas uppdrag, bemanning och ekonomi. Exempel ges även på hur varje myndighet omsätter sitt uppdrag i praktiken. Varje myndighets egen och även andra aktörers bedömning av verksamheten redovisas också.

4.1Statens skolverk

Statens skolverk (Skolverket) är enligt sin instruktion förvaltnings- myndighet för skolväsendet och för vissa särskilda utbildnings- former och annan pedagogisk verksamhet som bedrivs i stället för utbildning inom skolväsendet (2015:1047). Myndigheten ligger i Stockholm.

Figur 4.1 visar Skolverkets organisation och därefter följer en ut- förligare beskrivning av myndighetens uppdrag.

129

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Källa: Informationen är hämtad från www.skolverket.se .

Skolverket leds av en generaldirektör. Vid myndigheten finns det också ett insynsråd vars ledamöter utses av regeringen. Rådet har till uppgift att utöva insyn i myndighetens verksamhet och ge myndig- hetschefen råd (se kap. 3).

Inom myndigheten finns de två särskilda beslutsorganen Lärarnas ansvarsnämnd och Rådet för dansarutbildning.

130

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Den generella författningsmässiga styrningen av Skolverket sker genom bestämmelser i 26–27 kap. skollagen (2010:800) och via förordningen (2015:1047) om instruktion för Statens skolverk. Riksdagen avsätter medel för myndigheten i samband med den årliga budgetprocessen.

Regeringen styr också myndigheten genom andra förordningar än instruktionen, såsom statsbidragsförordningar, och ett årligt reg- leringsbrev som bl.a. innehåller vissa mål, återrapporteringskrav, upp- drag till myndigheten och ekonomiska förutsättningar. Regeringen ger även Skolverket uppdrag i särskild ordning under ett verksam- hetsår.

Av Skolverkets instruktion framgår bl.a. att myndigheten genom sin verksamhet ska främja att alla barn och elever får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande och till förbättrade kunskapsresultat för elever (2015:1047).

4.1.1Centrala funktioner för stöd till avdelningarna

Skolverket har två avdelningar, Verksamhetsstyrning och Verksam- hetsutveckling, som samordnar och stödjer övriga avdelningar.

Avdelningen för juridik har en enhet för verksjuridik och en för förvaltningsjuridik som stödjer övriga avdelningar i alla olika typer av juridiska frågor. Likaså har avdelningen för kommunikation två enheter för internt stöd, nämligen Digitala tjänster och Kommuni- kationssamordning (www.skolverket.se).

Utöver de ovan nämnda finns enheter inom fler avdelningar som arbetar med metodutveckling men dessa är direkt knutna till respek- tive avdelnings sakområde.

4.1.2Uppföljning, utvärdering och statistik

I skollagen finns bestämmelser om Skolverkets ansvar för upp- följning och utvärdering av skolväsendet, övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions (Skolinspek- tionen) tillsyn och annan pedagogisk verksamhet som anordnas av

131

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

enskild. En huvudman är skyldig att lämna de uppgifter som Skol- verket behöver och görs inte det får Skolverket förelägga den upp- giftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (26 kap. 24–27 §§ skollagen).

Av Skolverkets instruktion framgår att den uppföljning och ut- värdering som myndigheten ansvarar för enligt skollagen ska öka kunskapen om hur utbildningarna och verksamheterna har utveck- lats i förhållande till de nationella målen. Resultaten av uppföljning och utvärdering ska sammanfattas och publiceras. Det görs dels på webbsidan, dels i tryckta rapporter.

Myndigheten ansvarar också för den officiella statistiken (2001:100) om skolväsende och barnomsorg38 som bl.a. innehåller uppgifter om kostnader, antal elever och barn, elevresultat och personal. Den officiella statistiken publiceras på webbsidan och kan sorteras på olika sätt.

Skolverket genomför utvärderingar efter särskilda beslut av regeringen, men även på eget initiativ. I myndighetens reglerings- brev för 2018 innebär sammantaget 15 av uppdragen att utvär- deringar ska genomföras eller så innehåller uppdragen inslag av utvärdering. Det är emellertid inte helt tydligt vad som betraktas som utvärdering, eftersom olika uttryck används såsom t.ex. utreda, kartlägga eller utvärdera.

Som exempel på egeninitierade undersökningar kan nämnas två större och återkommande, nämligen Skolverkets lägesbedömning som publiceras vartannat år och sammanfattar läget i skolväsendet (se t.ex. Skolverket 2017a) och Attityder till skolan som ger elever och lärare möjlighet att ge sin syn på bl.a. trivsel och trygghet, relationen mellan elever och lärare samt stress och krav i skolan (se t.ex. Skolverket 2016d).

Exempel på nya uppdrag enligt regleringsbrevet för 2018 som innehåller inslag av utvärdering är att myndigheten ska analysera möjliga konsekvenser av ett borttagande av meritpoäng vid tillträde till högskoleutbildning, undersöka hur kurs- och ämnesplanernas olika delar används vid planering och genomförande av under- visningen, kartlägga hur ordningsregler och disciplinära åtgärder används inom skolan och utreda vilken roll utbildningen inom skol- väsendet har enligt gällande regelverk i arbetet mot våldsbejakande extremism. Vidare ska Skolverket bl.a. kartlägga deltagandet i förskola

38Barnomsorg är det uttryck som används i instruktionen, utan definition.

132

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

i olika grupper i befolkningen och särskilt belysa gruppen nyanlända samt analysera orsaken till lägre deltagande i vissa grupper.

Organisatoriskt tillhör de här beskrivna uppgifterna Avdelningen för analys.

Det kan i sammanhanget konstateras att det finns flera aktörer som arbetar med utvärdering av skolväsendet, t.ex. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Stats- kontoret och forskare vid universitet och högskolor. Skolinspek- tionens kvalitetsgranskningar och Riksrevisionens granskningar har också utvärderande karaktär, men genomförs med andra syften.

4.1.3Ansvar för internationella studier

Skolverket har i uppdrag att ansvara för internationella kunskaps- mätningar och andra individbaserade mätningar inom verksam- hetsområdet om inte regeringen har beslutat något annat (2015:1047). Som exempel kan nämnas PISA som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap, TIMSS och TIMSS Advanced som mäter elevers kunskaper i matematik i årskurs 4 och 8 respektive gymnasieelevers kunskaper i matematik och fysik, TALIS39 som är en studie av lärares och skolledares yrkesvardag och PIRLS40 som är en studie av läsförståelsen hos elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektiv. Skolverket ansvarar för dessa, men anlitar universitet och högskolor för vissa uppgifter (www.skolverket.se).

Ansvaret för internationella studier ligger liksom uppföljning och utvärdering organisatoriskt i Avdelningen för analys.

4.1.4Styrdokument och nationella prov

Skolverket ska enligt instruktionen (2015:1047) utforma kursplaner, ämnesplaner och kunskapskrav. Myndigheten ska också ansvara för nationella prov och slutprov. Dessutom ska Skolverket kontinuerligt bedöma behovet av och utveckla bedömningsstöd för olika elev- grupper.

Det här innebär bl.a. att Skolverket utarbetar kursplaner m.m. för olika skolformer, ansvarar för nationella prov, som dock konstrueras

39TALIS är en förkortning av The Teaching and Learning International Survey.

40PIRLS är en förkortning av Progress in international Reading and Litracy Study.

133

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

av universitet och högskolor, samt tar fram stöd- och kommentar- material.

Uppgifterna ligger organisatoriskt i Avdelningen för läroplaner.

4.1.5Skolutveckling

Skolverket ska i enlighet med sin instruktion stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedago- giska verksamheter genom fortbildning och kompetensutveckling, forskningsspridning och andra utvecklingsinsatser (2015:1047). Uppdraget att sprida resultat av forskning beskrivs i nästa avsnitt.

Fortbildning och kompetensutveckling för rektorer och förskolechefer

Sedan 2008 ansvarar Skolverket för en reglerad befattnings- utbildning för rektorer och förskolechefer. Målet med utbildningen är att rektorerna ska få sådana kunskaper att de kan ansvara för att elever och barn får en likvärdig och rättssäker utbildning, skapa för- utsättningar för måluppfyllelse på såväl individ- som verksam- hetsnivå och ansvara för att verksamhetens som helhet utvecklas (2011:183).

Utbildningen är sedan 2010 obligatorisk i förhållande till huvud- männen (prop. 2009/10:27, bet. 2009/10:UbU6, rskr. 2009/10:128), vilket innebär att det är huvudmannens ansvar att se till att rek- torerna går utbildningen även om Skolverket ansvarar för själva ge- nomförandet. Utbildningen genomförs av sex universitet och hög- skolor efter överenskommelser med Skolverket. Utbildningen preci- seras dels i förordning (2011:183), dels i Skolverkets måldokument (Skolverket 2015). I regeringens uppdrag till Skolverket betonas att rektorns och förskolechefens roll som ledare ska genomsyra hela utbildningen, vilket skiljer sig från det förslag som tidigare lagts (se avsnitt 5.5.4), där vikten av att genomföra en del av utbildningen i taget betonades. Utbildningen ger 30 högskolepoäng och bedrivs på avancerad nivå.

Utöver att Skolverket svarar för befattningsutbildningen ansvarar myndigheten även för en fortbildning som inriktar sig på det peda-

134

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

gogiska ledarskapet för rektorer som har gått befattningsutbild- ningen. Skolverket har även ansvar för en reglerad utbildning om 7,5 högskolepoäng för förskolechefer (2011:183).

Fortbildning och kompetensutveckling för lärare och förskollärare

Skolverket svarar enligt sin instruktion för nationellt prioriterad fortbildning och ska ge stöd i form av annan kompetensutveckling för personal (2015:1047). Myndigheten ansvarar för ett stort antal fortbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser för verksamma inom skolväsendet.

Lärarlyftet II startade 2012 och syftar till att vidareutbilda lärare så att de blir behöriga i alla de ämnen där de undervisar (U2011/05531/S). Det kan nämnas att detta är ett tydligt exempel på hur ett uppdrag förändrats efter en nationell prioritering i för- hållande till en ny reform, den s.k. legitimationsreformen. Det tidigare Lärarlyftet var, som beskrivs i avsnitt 5.5.8, en bredare kompetensutvecklingsinsats.

Även fritidspedagoger har möjlighet att studera vissa ämnen, s.k. praktiska eller estetiska inom Lärarlyftet II, för att kunna bli legi- timerade och nå behörighet som lärare. Satsningen har också ut- vidgats till att även omfatta speciallärarutbildning, antingen som en hel utbildning eller som kompletterande till tidigare studier (U2012/01181/S).

För lärare som deltar i Lärarlyftet II administrerar Skolverket ett stimulansbidrag till huvudmannen som generellt sett ligger betydligt lägre än ersättningen vid studier inom det tidigare Lärarlyftet och som heller inte är garanterat att gå till den enskilde läraren eller förskolläraren. Speciallärarutbildningen fick däremot nya villkor under 2016 och det blev åter möjligt att studera med 80 procent av lönen. Detsamma gäller för lärare och förskollärare som fort- eller vidareutbildar sig i ämnet svenska som andraspråk eller svenska för invandrare (2016:400, 2016:709).

Utöver dessa satsningar som är riktade till enskilda lärare och förskollärare genomförs flera helt eller delvis webbaserade sats- ningar med inriktning på kollegialt lärande, t.ex. läslyftet och mate- matiklyftet, där utbildningarna innehåller olika moduler och syftar t.ex. till att lärare eller förskollärare ska fördjupa sina kunskaper, få

135

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

tillfälle till samtal om relevant forskning med kollegerna och pröva nya arbetssätt. Dessa satsningar ligger liksom de ovan nämna i Avdel- ningen för skolutveckling, under ”paraplyet” Nationella skolutveck- lingsprogram (www.skolverket.se), men statsbidragen administreras via Avdelningen för handläggning.

Stöd till generell och riktad skolutveckling

Skolverket har i enlighet med sin instruktion till uppgift att stödja kommuner och andra huvudmän i deras utbildningsverksamhet och andra pedagogiska verksamheter (2015:1047). Uppdraget preciseras i instruktionen, regleringsbrevet och särskilda regeringsbeslut. Det stöd till skolutveckling som Skolverket erbjuder karaktäriseras av Skolverket som generellt stöd, riktat stöd och övriga insatser.

Det generella stödet erbjuds huvudsakligen genom insatser i de nationella skolutvecklingsprogrammen (U2015/03844/S) och riktar sig till samtliga huvudmän. På sin webbsida redovisar Skolverket programmen Betyg och bedömning, Digitalisering, Elevhälsa och barns omsorg, Nyanlända och flerspråkiga barns lärande, Kunskaper och värden, Skola och arbetsliv samt vidare studier, Styrning och ledning, samt Systematiskt kvalitetsarbete (www.skolverket.se). Skolverket anger också att detta uppdateras löpande. Huvudmän, skolor och förskolor erbjuds att ta del av programmen via bl.a. webb- moduler.

Riktat stöd erbjuds exempelvis ett urval huvudmän inom ramen för satsningen Samverkan för bästa skola (U2015/03357/S, U2017/00301/S). Insatserna riktar sig till skolor med låga kunskaps- resultat eller en hög andel elever som inte fullföljer sina studier och där huvudmannen med personal har eller bedöms få svåra förut- sättningar att förbättra sin verksamhet på egen hand. Insatsen riktar sig också till förskoleklasser och förskolor i syfte att öka mål- uppfyllelsen i verksamheterna. I samverkan med berörda huvudmän hjälper Skolverket till med att identifiera insatser som kan stärka huvudmännens förmåga att planera, följa upp och utveckla utbild- ningen. Skolverket kommer därefter överens med respektive huvud- man om hur insatserna ska utformas och genomföras. I överens- kommelserna klargörs Skolverkets respektive huvudmannens ansvar och åtaganden. Under 2017 har samverkan skett med 48 huvudmän,

136

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

165 skolenheter och 33 förskoleenheter. Skolverket framhåller i sin årsredovisning att skolorna har fått verktyg för att bygga upp en utvecklings- och förvaltningsorganisation med tydliga roller. I huvudmännens och skolornas redovisningar anges genomgående att det systematiska kvalitetsarbetet har förändrats till att i högre grad bli en kontinuerlig och cyklisk process från att tidigare bara ha varit något som genomförts en gång om året (Skolverket 2018).

Skolverket har kommit överens med huvudmännen om insatser inom bl.a. områdena systematiskt kvalitetsarbete, pedagogiskt ledar- skap, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, nyanlända elevers lärande, betyg och bedömning, trygghet och studiero, ämnes- didaktik samt extra anpassningar och särskilt stöd.

Riktade insatser ges även till huvudmän som tagit emot en stor andel nyanlända elever i förhållande till sin folkmängd. Syftet är att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskaper för dessa elever (U2015/03356/S).

Arbetet med stöd till skolutveckling bedrivs inom Avdelningen för skolutveckling.

4.1.6Hanteringen av statsbidrag

Skolverket administrerar statligt stöd och bidrag enligt särskilda för- ordningar och beslut. Som framgår ovan ansvarar Skolverket för stöd till skolutveckling, nationellt prioriterad fortbildning och stöd till kompetensutveckling. Inom dessa områden beviljas olika typer av statsbidrag. Skolverket hanterar även en del övriga statsbidrag. Organisationer, science center och andra verksamheter kan t.ex. an- söka om bidrag hos Skolverket. Under 2017 hanterade Skolverket 62 olika statliga stöd och bidrag (Skolverket 2018).

Statsbidragen administreras inom Avdelningen för handläggning.

4.1.7Legitimation till lärare och förskollärare

Sedan 2011, då legitimationsreformen trädde i kraft (2 kap. 13 § skollagen) har Skolverket i uppdrag att meddela legitimation till lärare och förskollärare. Av figur 4.1 framgår, i enlighet med

137

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Skolverkets egen information, att myndigheten enbart handlägger frågor om legitimation för lärare, men även förskollärare ingår i uppdraget – vilket framgår såväl av skollagen som av Skolverkets närmare information på webbsidan (www.skolverket.se).

Skolverket tar emot ansökan om legitimation, utreder vilken behörighet för undervisningen en lärare eller förskollärare ska få, begär eventuella kompletteringar och meddelar legitimation alter- nativt avslår en ansökan om legitimation. Det ingår även att hantera avgifter i samband med att legitimationer meddelas. Uppgifter om legitimerade lärare och förskollärare registreras i lärar- och förskol- lärarregistret.

I uppdraget ingår även att pröva utländska examina som lärare och förskollärare kan ha, då Skolverket är s.k. behörig myndighet för detta.

I arbetet med legitimation och behörighet ska Skolverket enligt instruktionen särskilt samverka med Universitets- och högskole- rådet (2015:1047) och i samband med utländska examina ska Skol- verket inhämta ett yttrande från den myndigheten (2011:326).

För att få en uppfattning om omfattningen av hanteringen av legitimationsärenden kan nämnas att 2017 hade Skolverket fattat beslut i totalt 16 300 ärenden, 2016 uppgick antalet beslut till 21 176 ärenden och 2015 till 59 155. Antalet ärenden har sjunkit över tid främst beroende på att ansökningar grundade på äldre examina har minskat (Skolverket 2018). År 2015 var det en topp som bl.a. kan härledas till förändringar i bestämmelserna om behörighet. I mars 2018 hade totalt 272 200 legitimationer meddelats, varav 178 308 till lärare och 93 895 till förskollärare (www.skolverket.se).

Legitimationsuppdraget ligger organisatoriskt under Avdel- ningen för handläggning.

4.1.8Lärarnas ansvarsnämnd

Lärarnas ansvarsnämnd är ett särskilt beslutsorgan inom Skolverket som regleras i 27 kap. 4–18 §§ skollagen. Nämndens uppgift är att efter anmälan av Skolinspektionen pröva frågor om lärares och för- skollärares fortsatta rätt att inneha legitimation och om varning ska meddelas. Nämnden prövar också om en legitimation ska återkallas

138

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

efter att den legitimerade har ansökt om det och om en ny legitimation ska meddelas en tid efter det att en persons legitimation återkallats.

Nämnden består av en ordförande, som ska vara eller ha varit ordinarie domare, och åtta andra ledamöter som ska ha särskild sak- kunskap om och praktisk erfarenhet av skol- eller förskoleverk- samhet och lärares eller förskollärares uppdrag. Såväl ordföranden som ledamöterna utses av regeringen. Det ska också finnas en ställföreträdare för ordföranden och tillräckligt antal ersättare för ledamöterna.

Förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd är skriftligt om inte en enskild part har begärt muntlig förhandling, förhandlingen inte är obehövlig och det inte finns särskilda skäl som talar mot en muntlig förhandling.

Ordföranden får självständigt fatta vissa beslut, men i huvudsak inte sådana som gäller slutliga avgöranden.

4.1.9Spridning av forskningsresultat

Skolverket har i enlighet med sin instruktion i uppdrag att samman- ställa och sprida kunskap om resultat av forskning (2015:1047). Skolverket anger att målet är att öka kunskapen om forskning hos lärare, förskollärare och annan pedagogisk personal, rektorer, för- skolechefer och huvudmän så att de kan dra nytta av och använda forskningsresultaten i praktiken. Skolverket samarbetar med uni- versitet och högskolor där en stor del av forskningen bedrivs (www.skolverket.se).

Som ett led i att sprida eller tillgängliggöra kunskap om vetenskap och beprövad erfarenhet använder Skolverket sin webbsida och webbplatsen Forskning.se som är gemensam för flera myndigheter och forskningsfinansiärer. Skolverket tar fram egna kunskaps- och forskningsöversikter och sprider även externa översikter (Riks- revisionen 2013).

Under 2017 har Skolverket bevakat forskning inom områdena bedömning och betyg, didaktik, digitalisering, språklig kompetens, natur- och samhällsorienterande ämnen, flerspråkighet, förskola, organisation och ledning samt specialpedagogik. Under 2017 publi- cerades totalt 86 artiklar på webbplatsen (Skolverket 2018).

139

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Skolverket samverkar med det norska Utdanningsdirektoratet och det danska Evalueringsinstitutet i arbetet med att samla skandi- navisk forskning på förskoleområdet i en gemensam databas. Under året har 80 forskningsresuméer publicerats i databasen (Skolverket 2018).

Uppgiften ligger under Avdelningen för skolutveckling.

4.1.10Information om verksamheten nationellt och internationellt

I enlighet med sin instruktion ska Skolverket informera och sprida information om sitt verksamhetsområde både i och utanför Sverige (2015:1047). I Skolverkets årsredovisning framhålls att myndig- hetens informationsuppdrag berör en stor del av myndighetens ansvarsområde. Där anges att myndigheten har en omfattande informations- och kommunikationsverksamhet och presstjänst som rör flertalet av myndighetens ansvarsområden.

Upplysningstjänsten svarar t.ex. på frågor inom skoljuridik och även andra frågor inom skolans verksamhetsområde. Skolverkets målgrupper nås också bl.a. via myndighetens webbsida och riktade nyhetsbrev (Skolverket 2018).

På Skolverkets webbplats finns information om myndighetens verksamhet på engelska och myndigheten deltar också inter- nationellt i olika nätverk och grupper (www.skolverket.se).

4.1.11Sektorsansvar för funktionshindersfrågor

Skolverket har jämte Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) uppgifter inom specialpedagogik. Det är Skolverket som har det samlade ansvaret för funktionshindersområdet, det s.k. sektors- ansvaret, vilket ligger inom ramen för Verksamhetsstöd. Skolverket ska

ha ett samlat ansvar (sektorsansvar) för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde och – i den mån det inte är en uppgift för Specialpedagogiska skolmyndigheten – inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter [---] (18 § förordning [2015:1047] med instruk- tion för Statens skolverk).

140

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Skolverket ska vidare genom ett sökbart statsbidrag främja special- pedagogiska insatser och fortbildning när det gäller sådana insatser (2016:400) och inom satsningen Lärarlyftet II (U2012/01181/S) finns särskilda utbildningar som syftar till behörighet för under- visning på såväl grund- och gymnasiesärskolenivå som inom special- skolan. Det finns också en särskild utbildning i specialpedagogik i programmet Kunskaper och värden inom ramen för de Nationella skolutvecklingsprogrammen och det finns dessutom särskilda ut- värderingsuppdrag från regeringen som rör t.ex. gymnasiesärskolan (www.skolverket.se).

Det specialpedagogiska området ingår också som en del i de flesta av Skolverkets uppgifter, dvs. uppgifterna avser i de flesta fall alla elever eller barn i en eller flera delar av skolväsendet, eller vissa andra utbildningsformer, som omfattas av Skolverkets uppdrag.

4.1.12Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling

Skolverket ansvarar sedan 2008 för Nationellt centrum för språk-, läs- och skrivutveckling som har i uppdrag att stimulera huvudmän och skolor att aktivt arbeta med språk-, läs- och skrivutveckling. Centrumet arbetar med regionala nätverk inom området, samarbetar med Läslyftet och är samarbetspartner till andra aktörer, bl.a. SPSM, när det gäller elever med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter (www.skolverket.se).

4.1.13Rådet för dansarutbildning

Inom Skolverket finns Rådet för dansarutbildning. Rådet organi- serar bl.a. antagning och urval till utbildningen, utser juryn till färdighetsprov och bidrar till uppföljning och utveckling av kvali- teten i utbildningen (2011:7). Rådet för dansarutbildning består av en ordförande, åtta ledamöter och åtta ersättare. Ledamöterna har kunskap om dansprofessionen, grundskolan och gymnasieskolan. Rådet för dansarutbildning ansvarar för sina beslut och sin verk- samhet inför Skolverkets ledning (www.skolverket.se).

141

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

4.1.14Skolverkets personal

År 2017 hade Skolverket 575 årsarbetskrafter. Motsvarande antal 2016 var 530 och 2015 var det 533. Vid utgången av 2017 var 759 personer anställda vid Skolverket. Motsvarande antal var 622 föregående år och 2015 var det 578. Vid utgången av 2017 var antalet tillsvidareanställda

672.Motsvarande antal 2016 var 517 och 2014 var det 430. Vid utgången av 2017 var antalet visstidsanställda 54.

Antalet anställda har således ökat under senare år. Personal- omsättningen var 17 procent 2017. Medelåldern i Skolverket var 46 år. Vid utgången av 2017 var andelen anställda kvinnor 69 procent och andelen män 31 procent. Vid årsskiftet 2017/18 hade Skolverket 48 chefer, varav 29 kvinnor och 19 män (Skolverket 2018).

Enligt uppgifter som utredningen fått från Skolverket har en stor andel av personalen inom läroplansavdelningen och skolutvecklings- avdelningen pedagogisk utbildningsbakgrund. Vid analysavdel- ningen och handläggningsavdelningen har många samhällsveten- skaplig eller juridisk utbildning. Vid avdelningarna verksamhetsstöd, verksamhetsutveckling, juridik och kommunikation har de anställda relevant utbildningsbakgrund för respektive stödfunktion.

4.1.15Skolverkets intäkter, verksamhetskostnader samt stöd och bidrag

Av tabellen nedan framgår tilldelning av medel för åren 2015 till 2017 enligt regleringsbrev för Skolverket, varav anslaget för myndig- hetens kostnader för verksamheten, det s.k. förvaltningsanslaget, redovisas som en delpost. Vidare redovisas Skolverkets verksam- hetskostnader samt lämnade stöd och bidrag, i huvudsak statsbidrag och övriga medel för stöd till huvudmännen.

142

SOU 2018:41	Skolmyndigheternas organisation 2018

Källa: Skolverkets årsredovisning, anslagsredovisning och resultaträkning respektive år (Skolverket 2016e, 2017b och 2018).

Tabellen visar att verksamhetens kostnader vida överstiger för- valtningsanslaget 2015 och 2016. Mellanskillnaden har i huvudsak finansierats med andra anslag, bl.a. anslag till olika regeringsuppdrag. Regeringen har fr.o.m. 2017 väsentligt ökat förvaltningsanslaget genom att i storleksordningen 400 miljoner kronor flyttats från andra anslag.

De stöd och bidrag som Skolverket betalar ut har ökat kraftigt i omfattning under senare år, från drygt 9 miljarder kronor 2015 till drygt 15 miljarder 2017.

Under åren 2015 till 2017 har Skolverket haft en tilldelning av medel enligt regleringsbreven som är väsentligt större än summan av de medel som Skolverket har förbrukat i den egna verksamheten eller lämnat i stöd och bidrag. Under 2017 var differensen knappt 1,4 mil- jarder kronor.

Skolverket har även vissa intäkter av avgifter, bidrag, andra er- sättningar och finansiella intäkter. Dessa intäkter är dock jäm- förelsevis begränsade och redovisas därför inte här. Det finns också intäkter från avgifter i samband med ansökan om legitimation, men dessa intäkter disponeras inte av Skolverket och redovisas heller inte här.

Verksamhetskostnaderna, som alltså uppgick till cirka 1,5 miljar- der kronor 2017 fördelades på huvudsakliga uppgifter enligt föl- jande:

143

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

	10%	13%
		13%
	9%		Analys


			Regler


9%		19%	Generellt stöd




			Riktat stöd


			Kommunikation

Ärendehantering

40%

Källa: Skolverkets årsredovisning 2017, egen bearbetning.

Lämnade stöd och bidrag

Skolverket betalade ut 15,4 miljarder kronor i stöd och bidrag under 2017. Ett omfattande bidrag är maxtaxan, som omsluter 4,5 miljarder kronor 2017. Skolverket ger statsbidrag till kommuner som kom- pensation för att de har maxtaxa för förskola, fritidshem och peda- gogisk omsorg. Andra större satsningar är lärarlönelyftet som omfattar 4 miljarder kronor och bidrag om 2,3 miljarder kronor inom ramen för den s.k. lågstadiesatsningen, vilket kan sökas av huvudmän för att anställa mer personal i de lägre årskurserna och ge lärare i förskoleklass och årskurs 1–3 mer tid för varje elev (Skol- verket 2018).

Uppdraget Samverkan för bästa skola har under 2017 kostat 112,4 miljoner kronor, varav 73 miljoner avser verksamhetskostnader och 39,4 miljoner lämnade bidrag. Uppdraget att stödja huvudmännen i att erbjuda nyanlända elever utbildning av hög och likvärdig kvalitet har under 2017 kostat 278 miljoner kronor, varav 92,4 miljoner kronor utgör verksamhetskostnader och lämnade bidrag 185,9 mil- joner kronor.

144

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Som nämnts har de medel som Skolverket betalat ut i stöd och bidrag ökat från drygt 9 miljarder kronor 2015 till 15,4 miljarder kronor 2017. Innevarande års tilldelning av medel för stöd och bidrag enligt regleringsbrevet uppgår till 18,3 miljarder kronor. Den kraftiga ökningen av medel för stöd och bidrag har således fortsatt.

4.1.16Uppföljningar, utvärderingar och andra studier av Skolverket

På regeringens uppdrag genomförde Statskontoret en myndig- hetsanalys av Skolverket (Statskontoret 2015). Statskontoret be- dömer att regeringen behöver förändra sin styrning av Skolverket samtidigt som Skolverket behöver utveckla sin organisation, styr- ning och uppföljning.

Statskontoret anser att regeringen styr Skolverket genom ett stort antal, ofta detaljerade, uppdrag. Enligt statskontoret tränger det stora antalet statsbidrag undan Skolverkets löpande uppgifter som att följa utvecklingen i skolan. Statskontoret framför också att regeringens detaljstyrning lett till att Skolverkets insatser fått sämre effekt och att regeringens skolpolitik därmed är mindre verknings- full. Regeringen har dessutom i stor utsträckning styrt Skolverkets finansiering genom att öronmärka medel för särskilda regerings- uppdrag, vilket enligt Statskontoret försämrat Skolverkets möjlig- heter att använda medlen effektivt. Skolverkets förvaltningsanslag täckte dessutom bara en tredjedel av verksamhetskostnaderna, dvs. en stor del av verksamheten finansierades via s.k. sakanslag. Detta fick bl.a. konsekvenser för myndighetens kompetensförsörjning. Förvaltningsanslaget täcker numera en betydligt större del av verk- samhetens kostnader än när Statskontoret gjorde sin granskning.

I årsredovisningen för 2017 är Skolverkets egen bedömning att myndighetens samlade verksamhet har haft en tillfredsställande måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål under året. Skolverket bedömer dock att den interna effektiviteten på myndigheten inte är tillfredsställande. Det finns bl.a. ett förväntansgap mellan det interna verksamhetsstöd som levererats och det stöd som efterfrågats. Vidare har inte tilldelade medel omsatts i verksamhet i tillräcklig om- fattning.

145

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Det finns även brister i prognoserna och utvecklingen av konsult- kostnader är heller inte positiv. Det finns dock enligt Skolverket ut- vecklingstendenser som är positiva, exempelvis har anslaget för utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ut- nyttjas mer än tidigare år. Skolverket bedömer även att myndig- hetens tidigare vidtagna åtgärder har skapat bättre förutsättningar inför kommande år (Skolverket 2018).

Skolverket redovisade brister i den interna effektiviteten även i årsredovisningen för 2016. Skolverket anför att orsakerna till proble- men delvis har orsaker som myndigheten inte råder över. En orsak anges vara att Skolverket har haft svårt att växa i takt med ökningen av tilldelade medel (Skolverket 2017b). Som framgår av avsnitt

4.1.15har tilldelningen av medel ökat kraftigt även mellan 2016 och 2017 och ökningen har fortsatt 2018.

Skolverket redovisar i årsredovisningen för 2016 att myndigheten sedan den 1 april 2016 har en ny organisation och att effekterna av denna ska kunna skönjas senare delen av 2017 eller tidigt 2018. Förändringsarbetet har varit genomgripande. Skolverket har enligt egen uppgift en ny verksamhetsstruktur, en tydligare styrfilosofi, en ny styrmodell och ett starkare fokus på verksamhetsutveckling (Skolverket 2017b).

En bidragande orsak till omorganisationen var att myndigheten har fått nya uppgifter under senare år. Många av de nya uppdragen har en delvis annan karaktär än vad myndigheten tidigare varit van vid. Inslagen av ärendehandläggning och myndighetsutövning har ökat. Skolutvecklingsuppdragen har vuxit i omfattning och till viss del ändrat karaktär, bl.a. arbetar Skolverket numera till stor del direkt med och nära huvudmännen. I årsredovisningen anges också att en ny finansiering med ett större förvaltningsanslag förbättrar myndighetens möjligheter att utföra uppdragen på ett effektivt sätt (Skolverket 2017b).

4.1.17Sammanfattande kommentar – Skolverkets organisation

Skolverkets interna effektivitet var inte tillfredsställande 2017 enligt myndighetens egen bedömning. Uppdragen har vuxit och diversi- fierats under senare år. Myndigheten framhåller i årsredovisningen

146

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

för 2016 att den nya styrningen från regeringen med ett större för- valtningsanslag och effekterna av den omorganisation som ge- nomfördes 2016 tillsammans ger goda förutsättningar för att myn- digheten ska kunna bedriva sitt arbete på ett mer effektivt sätt.

Denna utredning har i enlighet med direktivet (2017:37) i uppgift att överväga behovet av en förändrad ansvarsfördelning och organi- sering av de statliga skolmyndigheterna, i syfte att skapa en mer ändamålsenlig och effektiv myndighetsstruktur. Flera av de fråge- ställningar som framgår av direktivet har eller kan ha betydelse för organiseringen av de uppgifter som med nuvarande organisation inryms i Skolverket. Det handlar bl.a. om statens insatser för stöd till skolutveckling och hur detta så effektivt som möjligt kan komma huvudmän och verksamma inom skolväsendet till del. Det handlar också om att vid behov föreslå en organisering av statliga skol- myndigheter som innefattar en regional närvaro, vilket är en fråga som för övrigt även berör såväl Skolinspektionen som SPSM. De båda myndigheterna har vid tidpunkten för denna översyn regionala organisationer och SPSM har även lokalkontor.

Flera av Skolverkets uppgifter tangerar även andra myndigheters uppgifter på olika sätt t.ex. spridning av forskningsresultat, special- pedagogiskt stöd och utvärdering.

I direktivet till denna utredning konstaterar regeringen att det inte är ändamålsenligt och effektivt med överlappningar och att det skapar otydlighet framför allt för skolor och huvudmän. Det innebär att en viktig uppgift för utredningen är att, om det bedöms mest effektivt och ändamålsenligt, renodla och inte minst tydliggöra framtida statliga skolmyndigheters ansvar och uppgifter. Däremot ingår det inte i uppdraget att göra överväganden som rör andra myndigheters uppdrag.

4.2Statens skolinspektion

Skolinspektionen granskar verksamheter inom skolväsendet och be- dömer ansökningar om att driva fristående skola. Myndigheten har tillsynsansvar för skola, vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet. Myndigheten har sitt huvudkontor i Stockholm men har även regionala avdelningar i Göteborg, Lin- köping, Lund, Stockholm och Umeå.

147

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Skolinspektionens organisation beskrivs i figur 4.3. Därefter följer en mer detaljerad beskrivning av myndighetens olika uppdrag.

Källa: Informationen är hämtad från www.skolinspektionen.se

Skolinspektionen leds av en generaldirektör. Myndigheten har också ett insynsråd med ledamöter utsedda av regeringen. Rådet ska utöva insyn i myndighetens verksamhet och ge myndighetschefen råd (se kap. 3).

Skolinspektionen delar in sin verksamhet i tre huvudområden: regelbunden tillsyn, anmälningsärenden och kvalitetsgranskning.

Den generella författningsmässiga styrningen av Skolinspek- tionen sker via skollagen och genom förordningen (2011:556) med instruktion för Statens skolinspektion. Riksdagen beslutar också om medel till myndigheten i den årliga budgetprocessen.

Av myndighetens instruktion framgår att Skolinspektionen ge- nom granskning av huvudmän och verksamheter ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö.

148

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens ut- veckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna och de vuxenstuderande.

Den tillsyn som utövas löpande och kvalitetsgranskningen ska enligt instruktionen genomföras med utgångspunkt i en behovs- analys. Den tematiska kvalitetsgranskningen genomförs dock enligt Skolinspektionens webbsida på slumpvist utvalda skolor. En annan utgångspunkt är att kvalitetsgranskningen och den löpande tillsynen ska omfatta sådana aspekter som kräver en mer kvalitativ bedömning av undervisningen och verksamheten.

Den löpande tillsynen över förskola, fritidshem, annan peda- gogisk verksamhet och vuxenutbildning ska i huvudsak utövas på huvudmannanivå. Den löpande tillsynen över övrig barn- och ung- domsutbildning ska utövas på huvudmanna- och skolnivå.

Av instruktionen framgår vidare att Skolinspektionen ska sam- manfatta och publicera resultaten av sitt arbete med tillsyn och kvalitetsgranskning. Myndigheten ska lämna en redovisning av re- sultaten till de granskade verksamheterna. Myndigheten ska även till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen senast den 15 mars lämna en sammanfattning och analys av erfarenheterna av sin verksamhet när det gäller tillsyn och kvalitetsgranskning.

Instruktionen anger också att myndigheten enligt skollagen ska besluta om godkännande och rätt till bidrag samt återkallande av sådana beslut.

Skolinspektionen styrs även genom regleringsbrev från rege- ringen och genom olika uppdrag givna i särskild ordning, dvs. som ges vid sidan av regleringsbrevet.

Vid myndigheten finns även Barn- och elevombudet (BEO) som är en del av Skolinspektionen, men samtidigt har en självständig funktion. BEO arbetar för att motverka kränkningar av barn och elever i skola och förskola.

Inom huvudkontoret finns även kansliet för Skolväsendets över- klagandenämnd (ÖKN). ÖKN som är en egen myndighet får sina kansliresurser från Skolinspektionen. Nämnden prövar över- klaganden av vissa beslut inom skolväsendet.

Myndigheten driver just nu ett pilotprojekt, Inspektion 2018, där tillsyn och kvalitetsgranskning bedrivs mer samordnat och integ- rerat.

149

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Under 2017 genomförde myndigheten tillsyn och kvalitets- granskningar genom besök eller på annat sätt och hanterade anmäl- ningsärenden avseende cirka 50 procent av landets grund- och gymnasieskolor, dvs. nära 3 600 skolor och drygt 1 500 andra verk- samheter såsom förskola och vuxenutbildning (Skolinspektionen 2018a).

4.2.1Centrala funktioner och tillståndsprövning

Vid Skolinspektionens huvudkontor finns ett antal centrala funk- tioner såsom Avdelningen för verksamhetsstöd och Statistik- och analysavdelningen. Dessa stödjer de regionala avdelningarna med att bl.a. ta fram underlag och riktlinjer för såväl tillsyn som kvalitets- granskning. Dessutom finns en rättsenhet som bistår avdelningarna med juridisk expertis utöver den som finns vid varje avdelning.

Myndigheten har nyligen inrättat en enhet för ekonomisk granskning där det finns specialistkompetens för ekonomisk analys. Vidare finns ett centralt placerat kommunikationssekretariat (www.skolinspektionen.se).

Enheten för tillståndsprövning

Enheten för tillståndsprövning är placerad vid huvudkontoret och finns i Rätts- och tillståndsavdelningen. Enheten beslutar om till- stånd för att få driva eller utöka en fristående skola och följer också upp sådana beslut i syfte att kontrollera att en skola har startat i enlighet med beslutet.

Enheten prövar också ansökningar från såväl kommunala som fristående skolor om att få bedriva delar av undervisningen på engelska, bedriva undervisning utan att tillämpa timplanen eller att använda färdighetsprov i vissa ämnen fr.o.m. årskurs 4 (www.skol- inspektionen.se).

4.2.2Tillsyn

Skolinspektionen har tillsyn över skolväsendet, särskilda utbild- ningsformer, annan pedagogisk verksamhet och viss annan verk- samhet (26 kap. 3 § skollagen). I den regelbundna tillsynen ingår

150

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

löpande ordinarie tillsyn, riktad tillsyn, förstagångstillsyn och etab- leringskontroll.

Det bör för tydlighetens skull redan här nämnas att kommuner har visst tillsynsansvar. Kommuner har tillsyn över fristående för- skolor, fristående fritidshem och fristående pedagogisk omsorg (26 kap. 4 § skollagen). Kommunernas tillsyn omfattar dock inte reglerna i 6 kap. skollagen om ansvaret att motverka kränkande behandling. Kommunernas tillsynsansvar beskrivs utförligare nedan.

Genom 2010 års skollag fick Skolinspektionens tillsyn ett betyd- ligt starkare lagstöd jämfört med tidigare (se avsnitt 5.1). Tillsynen regleras, tillsammans med bl.a. den statliga kvalitetsgranskningen i 26 kap. skollagen.

Numera finns en definition av tillsyn i skollagen med innebörden att med tillsyn avses kontroll av om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter (26 kap. 2 §). Tillsyn kan alltså i detta sammanhang beskrivas som författningskontroll.

Det finns ett omfattande stöd i skollagen för vad myndigheten får göra vid tillsyn och genom 2010 års skollag har också sanktions- möjligheterna utökats när myndigheten hittar brister i en verk- samhet.

Skolinspektionen har rätt att få tillträde till lokaler och övriga utrymmen i den utsträckning som behövs för att myndigheten ska kunna fullgöra sin tillsyn. Skolinspektionen har också rätt att begära in de uppgifter som behövs för att fullgöra tillsynen (26 kap. 7–8 §§). Skolinspektionen får förelägga den som är uppgiftsskyldig att full- göra sin skyldighet att lämna in de uppgifter som behövs. Ett sådant föreläggande får förenas med vite (27 §).

Skolinspektionens genomför olika typer av tillsyn

Skolinspektionens löpande ordinarie tillsyn utgår sedan 2015 från en risk- och väsentlighetsanalys.

För de fristående skolenheter som startat sin verksamhet ge- nomför Skolinspektionen en tillsyn under skolenhetens första verk- samhetsår, en s.k. förstagångstillsyn. Huvudsyftet med tillsynen är att kontrollera att de fristående skolenheterna startat sin verksamhet i enlighet med beslutet om godkännande.

151

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Etableringskontroll sker innan en huvudman startar en fristående skola eller utökar befintlig skolverksamhet. Syftet är att kontrollera att de skolor som har fått godkännande att bedriva utbildning har förutsättningar att från start bedriva en utbildning som uppfyller kraven i skolförfattningarna. Skolinspektionen är fr.o.m. den 1 januari 2015 skyldig att genomföra etableringskontroll vid såväl nyetablering som vid utökning av antal skolor (prop. 2013/14:112, bet. 2013/14:UbU22, rskr. 2013/14:357).

När det gäller anmälningsärenden har antalet anmälningar till Skolinspektionen under längre tid haft en uppåtgående trend och uppgick 2017 till 5 013 (varav 1 035 till BEO). För 2016 var siffran 4 792 och för 2015 var den 4 035. Den genomsnittliga hand- läggningstiden per ärende har kontinuerligt sjunkit under senare år och 2017 var den 65 kalenderdagar. I 85 procent av ärendena fattades beslut i ärendet inom fem månader från det att anmälan kom in till myndigheten (Skolinspektionen 2018a).

Under 2017 fick Skolinspektionen in 241 ansökningar varav 115 avsåg att starta en verksamhet vid en fristående skola och 126 avsåg att utöka en verksamhet (Skolinspektionen 2018a).

Vid riktad tillsyn ligger fokus på regelefterlevnad inom ett speci- fikt område utifrån ett urval av skolenheter eller verksamheter.

Sanktionsmöjligheterna beskrivs ofta i form av en sanktionstrappa

Skolinspektionens möjligheter till ingripande inom ramen för tillsyn brukar beskrivas i form av en sanktionstrappa. I samtliga fall kan sanktionerna riktas mot såväl kommunala som enskilda huvudmän om inte annat anges (26 kap. 10–18 §§ skollagen).

I sammanhanget är de viktigt att notera att de i skollagen reg- lerade sanktionsmöjligheterna bara kan användas inom ramen för tillsyn. Sanktionerna är alltså inte möjliga att använda inom ramen för Skolinspektionens kvalitetsgranskning som handlar om en bre- dare lämplighetsgranskning av olika verksamheter. Regleringen i skollagen innebär därmed att det i Skolinspektionens verksamhet bör finnas en tydlig gränsdragning mellan tillsyn och kvalitets- granskning.

Om Skolinspektionen vid en tillsyn konstaterar mindre allvarliga brister kan myndigheten under vissa förutsättningar välja att i stället

152

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

för ett föreläggande meddela en anmärkning eller helt avstå från att ingripa. Anmärkning kan användas när det handlar om mindre allvarliga överträdelser i förhållande till vad som gäller för verk- samheten (11 §). Skolinspektionen kan också avstå från att ingripa mot en huvudman om överträdelsen är ringa, huvudmannen vidtar nödvändig rättelse eller det i övrigt med hänsyn till omständig- heterna finns särskilda skäl mot ett ingripande (12 §).

Bassanktionen vid en konstaterad brist är ett föreläggande. Skolinspektionen får förelägga en huvudman att fullgöra sina skyl- digheter om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, om det gäller en enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag (10 §). Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Föreläggande kan kombineras med vite och användas vid allvarligare brister.

Under 2017 har myndigheten fattat 91 beslut som inneburit föreläggande vid vite inom den regelbundna tillsynen (89 beslut 2016, 72 beslut 2015 och 20 beslut 2014). Ökningen sedan 2014 beror på att myndigheten tillämpar lagstiftningen om att ett före- läggande ska förenas med vite om det finns brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbild- ningen. Sammantaget är det 3 procent av tillsynsbesluten som inne- bär föreläggande vid vite. Störst andel av dessa riktas till gymnasie- skolor med yrkes- och introduktionsprogram (Skolinspektionen 2018a).

Den mest ingripande sanktionen enligt skollagen är återkallande enligt 26 kap. 13 §. I bestämmelsen anges att ett godkännande, ett medgivande eller ett beslut om rätt till bidrag som avser en enskild huvudman får återkallas om ett föreläggande enligt 10 § inte följts och missförhållandet är allvarligt. Här bör noteras att godkännanden är kopplade till verksamhet vid en viss angiven skolenhet. En huvudman som har flera olika godkännanden för flera olika skol- enheter blir därför inte automatiskt av med samtliga godkännanden vid återkallande av godkännandet för en skolenhet. Under tiden 2011–2016 har Skolinspektionen återkallat 13 godkännanden på grund av allvarliga brister i verksamheten

En annan mycket ingripande sanktion som infördes genom 2010 års skollag är tillfälligt verksamhetsförbud. Om det är sannolikt att

153

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

tillsynsmyndigheten kommer att fatta ett beslut om återkallelse av en enskild huvudmans godkännande eller rätt till bidrag eller ett beslut om statliga åtgärder för rättelse för en kommun eller ett landsting, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av annan särskild anledning, ska tillsynsmyndigheten få förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare (18 §). Ett sådant beslut ska gälla omedelbart om inte annat beslutas och får gälla i högst sex månader. I praktiken innebär det att Skol- inspektionen, om förutsättningarna är uppfyllda, får besluta om omedelbar stängning av såväl en kommunal som en fristående skola. Fram t.o.m. december 2016 har Skolinspektionen beslutat om till- fälligt verksamhetsförbud i fem ärenden. Samtliga avser huvudmän för fristående skolor.

När det gäller kommunala huvudmän är det enligt skollagen inte möjligt att återkalla rätten att bedriva skolverksamhet generellt. Det hänger samman med att det enligt skollagen är kommuner som har det övergripande och yttersta ansvaret för att elever fullgör sin skolplikt och får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Det ingripande som för kommunala huvudmän närmast motsvarar ett återkallande är statliga åtgärder för rättelse (26 kap. 17 §). Det innebär att Skolinspektionen får besluta att staten på kommunens bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om kommunen inte följt ett föreläggande från inspektionen och grovt eller under längre tid åsidosatt sina skyldigheter enligt skol- författningarna. Har staten haft kostnader för åtgärderna får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalat till kommunen. Denna sanktion har dock aldrig använts.

Tillsyn ska innefatta råd och vägledning

Tillsynen ska, utöver möjligheterna till ingripanden genom olika sanktioner, innehålla förebyggande åtgärder. Skolinspektionen ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning (26 kap. 9 § skollagen). I förarbetena till denna bestämmelse anför regeringen att eftersom tillsynens främsta uppgift är att verka i förebyggande syfte, bör tillsynsmyndigheten normalt kunna ge råd och vägledning med

154

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

stöd av de regler som styr verksamheten för att ge huvudmannen möjlighet att frivilligt avhjälpa brister (prop. 2009/10:165).

I många fall är orsaken till brister i en verksamhet bristande kun- skap om regelverket och i sådana fall kan ett beslut om ingripande undvikas. Tillsynsmyndigheten måste kunna lämna upplysningar om vilka regler som gäller i ett visst fall och bistå med råd om hur och var en huvudman kan finna vägledning för sina överväganden i ett konkret fall. Av förarbetena framgår att det dock inte är lämpligt att tillsynsmyndigheten ska uppträda som konsult och uttala sin åsikt om hur huvudmannen ska handlägga ett konkret ärende (prop. 2009/10:165).

Skolinspektionen bedriver sitt arbete med råd och vägledning främst på ett generellt plan genom stöddokument inom olika områ- den som finns tillgängliga på myndighetens webbsida (www.skol- inspektionen.se).

Tillsyn över förskolan – Skolinspektionen och kommunerna

Enligt skollagen har Skolinspektionen tillsyn över förskola med kommunal huvudman (26 kap. 3 § skollagen). Skolinspektionen har dock med stöd av skrivningar i myndighetens instruktion, till skillnad från vad som gäller tillsyn av skolan, kommit att rikta den regelbundna tillsynen mot förskolan till allra största delen mot huvudmannanivån. Under de senaste åren har dock såväl riktad till- syn som kvalitetsgranskning genomförts där fokus varit på enhets- nivå (www.skolinspektionen.se).

För fristående förskolor med enskild huvudman är det emellertid den kommun där verksamheten är belägen som fattar beslut om godkännande och ansvarar för tillsyn av verksamheten enligt skol- lagen. Motsvarande gäller för beslut om rätt till bidrag för peda- gogisk verksamhet och fritidshem som inte bedrivs i anslutning till en fristående skola (2 kap. 7 § och 26 kap. 4 § skollagen).

Det kommunala tillsynsansvaret har samma innehåll som Skol- inspektionens med ett undantag; kommunerna har inte tillsyn över om reglerna i 6 kap. skollagen följs, dvs. om verksamhetens ansvar att motverka kränkande behandling av barn och elever är tillfreds- ställande. Tillsynsansvaret inom detta område ligger alltid på Skol- inspektionen. I detta sammanhang har det uppstått frågetecken om

155

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

hur vissa sanktioner enligt skollagen kan tillämpas när det gäller kränkande behandling i fristående förskolor. Det är bara den myn- dighet som har beslutat om godkännande eller rätt till bidrag som kan återkalla ett godkännande (26 kap. 13 § skollagen). Eftersom det är kommuner som godkänner fristående förskolor saknas det alltså laglig grund för Skolinspektionen att återkalla ett godkännande av en fristående förskola på den grunden att arbetet mot kränkande behandling har allvarliga brister.

4.2.3Kvalitetsgranskning

Enligt 26 kap. 19–20 §§ skollagen ska Skolinspektionen granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel.

Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer. På samma sätt som vid tillsyn (se avsnitt 4.2.2) har Skolinspektionen rätt till tillträde till lokaler och andra utrymmen i samband med kvalitetsgranskningen och den verksamhet som ska granskas är också skyldig att lämna de upplysningar och dokument som Skol- inspektionen behöver för sin granskning (26 kap. 21–22 §§).

Skolinspektionen anger på sin webbsida att syftet med kvalitets- granskningen är att granska kvalitet inom skolväsendet och lyfta fram viktiga utvecklingsområden (www.skolinspektionen.se). Skol- inspektionen anger vidare att kvalitetsgranskningarna bedrivs med stöd av lagar och andra regler, forskningsresultat och beprövad er- farenhet. Målet anges vara bättre undervisning på de granskade skolorna, med fokus på elevernas kunskapsresultat.

Under de senaste åren har myndigheten satsat på att utveckla sin kvalitetsgranskning, med fler riktade granskningar. Kvalitets- granskningar genomförs på olika sätt beroende på vad som granskas, men ofta genomförs dokumentstudier i kombination med besök i verksamheterna. Det är vanligt att 20–30 verksamheter väljs ut för en granskning. Efter en kvalitetsredovisning presenteras resultaten dels i en övergripande rapport, dels i rapporter med bedömningar till var och en av de granskade verksamheterna. Har Skolinspektionen funnit utvecklingsområden följs resultaten upp efter sex månader

156

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

och de kan därutöver följas upp i samband med senare tillsyn (www.skolinspektionen.se).

Exempel på områden där Skolinspektionen genomfört kvalitets- granskningar de senaste åren är Helhet i utbildningen på gymnasie- skolans yrkesprogram (Skolinspektionen 2016a), Lärarresurser – att verka för likvärdighet i utbildningen (2015a) och Skolhuvud- männens mottagande av nyanlända elever i grundskolan (2015b). Skolinspektionen kan också få särskilda uppdrag av regeringen att genomföra vissa granskningar, även om det inte förekommer ofta. Exempelvis har nyligen en treårig kvalitetsgranskning av förskolan genomförts. Skolinspektionen lämnade slutredovisningen till rege- ringen i februari 2018 (Skolinspektionen 2018b).

4.2.4Det specialpedagogiska området

Skolinspektionens uppdrag omfattar alla barn och elever. Skol- inspektionen ska genom granskning, dvs. tillsyn och kvalitets- granskning, verka för att alla barn och elever får tillgång till en lik- värdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Myndigheten ska också bidra till goda förutsättningar för barnens utveckling och lärande och förbättrade kunskapsresultat för eleverna (2011:556). Ett av de områden som alltid granskas på skolenheter vid Skolinspektionens regelbundna tillsyn är extra an- passningar och särskilt stöd, dvs. åtgärder som enligt skollagen ska inledas om det befaras att en elev inte kommer att nå kunskaps- kraven (3 kap. 5 a–12 §§ skollagen).

Det är även särskilt uttalat i myndighetens instruktion att sam- verkan ska ske med Skolverket, SPSM och Skolforskningsinstitutet i syfte att nå de utbildnings- och funktionshinderspolitiska målen inom skolområdet.

När det gäller tillsynsärenden där någon gjort en anmälan om missförhållanden till Skolinspektionen kan nämnas att den vanli- gaste anmälningsgrunden 2017 var kränkande behandling, 1 976 ärenden. Andra vanliga anmälningsgrunder var upplevda brister i särskilt stöd och elevens rätt till utbildning.

157

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

4.2.5Barn- och elevombudet

Inom Skolinspektionen finns BEO som är ett ombud för barn och elever BEO har till uppgift att arbeta med ärenden som rör krän- kande behandling. BEO ska utföra de uppgifter som ska hanteras av Skolinspektionen när det gäller att tillvarata barns och elevers en- skilda rätt (6 kap. skollagen). BEO ska också ta initiativ till eller medverka i utbildnings- och informationsverksamhet som rör åt- gärder mot kränkande behandling och genom rådgivning och upp- lysning förklara hur bestämmelserna i 6 kap. skollagen förhåller sig till diskrimineringslagen (2008:567). Vidare ska BEO upprätthålla kontakter med Diskrimineringsombudsmannen, kommuner, andra myndigheter, elevorganisationer och andra organisationer vars verk- samheter rör kränkande behandling. BEO anställs av regeringen.

4.2.6Skolväsendets överklagandenämnd – en egen myndighet med kansliresurser från Skolinspektionen

ÖKN är en självständig domstolsliknande nämndmyndighet (se avsnitt 3.1), men Skolinspektionen är s.k. värdmyndighet åt nämn- den, varför utredningen väljer att presentera ÖKN i avsnittet om Skolinspektionen.

Nämnden styrs av en instruktion (2007:948) och har till uppgift att pröva överklaganden av vissa beslut inom skolväsendet. Ärenden som kan överklagas framgår av 28 kap. skollagen och det är elever och vårdnadshavare som kan vända sig till nämnden för att få beslut prövade.

Nämnden består av en ordförande, en vice ordförande och fyra andra ledamöter. Samtliga utses av regeringen.

Av såväl ÖKN:s instruktion som Skolinspektionens instruktion (2011:556) framgår att Skolinspektionen ska upplåta lokaler åt ÖKN. Det ska också finnas ett kansli vid Skolinspektionen som utför administrativa och handläggande uppgifter åt nämnden.

158

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

4.2.7Skolinspektionens personal

År 2017 hade Skolinspektionen 389 årsarbetskrafter eller 468 anställda personer. Det var en ökning från 2016 då årsarbetskrafterna var 397 eller antalet anställda 458, men en minskning från 2015 då det fanns 385 årsarbetskrafter eller 488 anställda personer. Personalomsätt- ningen 2017 var 20,9 procent, vilket kan jämföras med 15,6 procent 2016 och 10,6 procent 2015. Könsfördelningen bland Skolinspek- tionens tillsvidareanställda är 75 procent kvinnor och 25 procent män (Skolinspektionen 2018a).

Enligt uppgifter som utredningen fått av Skolinspektionen hade 2017 cirka en tredjedel av personalen pedagogisk bakgrund, ungefär en tredjedel var jurister och cirka en tredjedel av personalen bestod av utredare och övriga handläggare.

4.2.8Skolinspektionens intäkter och verksamhetskostnader

Tabellen nedan visar årets tilldelning av medel enligt regleringsbrev för Skolinspektionen åren 2015 till 2017. Vidare framgår myndig- hetens verksamhetskostnader respektive år.

Källa: Skolinspektionens årsredovisning, anslagsredovisning och resultaträkning respektive år (Skolinspektionen 2016b, 2017a och 2018a).

Av tabellen ovan framgår att Skolinspektionen i huvudsak finan- sierar verksamheten med förvaltningsanslaget. Myndigheten för- delar inga stöd eller bidrag.

159

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Verksamhetskostnaderna 2017 fördelades på huvudsakliga upp- gifter enligt följande:

22%

Regelbunden tillsyn

Kvalitetsgranskning

52%	Anmälningsärenden

Tillståndsprövning

24%

Källa: Skolinspektionens årsredovisning 2017, egen bearbetning.

Den regelbundna tillsynen är den enskilt största verksamheten inom Skolinspektionen, följt av kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgransk- ningens andel av de totala kostnaderna har ökat från 17 procent 2015 till 24 procent 2017. Den regelbundna tillsynens del av de totala kostnaderna har under samma period minskat från 58 procent till 52 procent. Beträffande anmälningsärenden var siffran 23 procent 2015 och 21 procent 2017 (Skolinspektionen 2018a).

4.2.9Uppföljningar, utvärderingar och andra studier av Skolinspektionen

Statskontoret (2017) har i en myndighetsanalys av Statens skol- inspektion gjort bedömningen att Skolinspektionen fullgör sitt samlade uppdrag. Enligt Statskontoret håller myndigheten en hög produktivitet och framstår överlag som effektiv och välfungerande.

160

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

I Skolinspektionens årsredovisning för 2017 framhåller också gene- raldirektören att myndigheten åstadkommit goda och viktiga resultat under året (Skolinspektionen 2018a).

Statskontoret konstaterar dock att myndighetens målgrupper är kritiska mot att Skolinspektionens fokus på regelefterlevnad är väl snäv. Bland såväl huvudmän som personal och ledning inom skolväsendet efterlyser många ett större fokus på centrala kvalitets- frågor och mer stöd till utveckling. Det finns även kritik mot Skolinspektionens dokumentationskrav, som upplevs som be- tungande (Statskontoret 2017).

Målgrupperna för Skolinspektionens verksamhet anser överlag att myndighetens kunskapsåterföring är alltför begränsad. Det gäller tillsynen, men också myndighetens mer tematiskt orienterade kvalitetsgranskningar.

I rapporten poängterar Statskontoret även att Skolinspektionen har en stor frihet att utforma sin inspektionsverksamhet på det sätt som bedöms mest ändamålsenligt. En huvudsaklig tonvikt på regel- efterlevnad eller på mer kvalitativt orienterade inslag är därmed inte på förhand given, utan kan utformas så som myndigheten finner det lämpligt.

Statskontoret konstaterar också att anmälningar om skol- situationen för enskilda elever har ökat påtagligt de senaste åren och att Skolinspektionen hittills har klarat detta väl genom att effek- tivisera ärendehandläggningen. Statskontoret framhåller dock att om trenden fortsätter kommer myndigheten och ytterst regeringen att behöva ta ställning till om denna uppgift ska prioriteras och i så fall hur handläggningen ska finansieras.

Statskontoret lyfter också fram att Skolinspektionen behöver bli bättre på kunskapsåterföring av sina granskningar, såväl inom den regelbundna tillsynen som inom kvalitetsgranskningen. OECD (2015) betonar vikten av att Skolinspektionen får ett ändrat fokus som innebär att styrkor och, utifrån det, förbättringsområden lyfts fram för att stödja huvudmän och skolor. OECD anger också att Skolinspektionen bör ha uppgiften att sprida goda exempel till huvud- män och skolor över landet. Riksrevisionen konstaterade likaså i en granskning av Skolinspektionen bl.a. att Skolinspektionen bör utveckla tillsynen så att den får bättre möjligheter att bedöma utbild- ningens kvalitet (Riksrevisionen 2013). I årsredovisningen för 2017 beskriver myndigheten att den påbörjat ett arbete med utgångspunkt

161

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

bl.a. i OECD:s analys (Skolinspektionen 2018a). Skolinspektionen följer kontinuerligt upp hur granskade skolor upplever myndig- hetens tillsyn och granskningar samt hur granskningen bidrar till att förbättra verksamheten.

Skolinspektionen genomför egna uppföljningar av verksamheten i olika enkätstudier i syfte att mäta hur granskade skolor upplever myndigheternas arbete. Resultaten ger en splittrad bild av i vilken utsträckning myndighetens granskning leder till utveckling av verk- samheten. En övervägande del av de rektorer som tillfrågats inom ramen för den regelbundna tillsynen anser emellertid att tillsynen i hög grad bidragit till att utveckla den pedagogiska verksamheten (Skolinspektionen 2018a).

4.2.10Sammanfattande kommentar – Skolinspektionens organisation

Skolinspektionen är en myndighet vars uppdrag till allra största delen går ut på tillsyn och kvalitetsgranskning av den svenska skolan och förskolan. Därutöver hanterar myndigheten ansökningar om godkännande från enskilda huvudmän, vissa andra tillstånd, betygs- rätt för vuxenutbildning m.m. Myndighetens arbete är i mycket stor utsträckning processtyrt, inte minst för att säkerställa likvärdighet i bedömningar mellan olika regionala avdelningar.

Volymmässigt har myndighetens arbete stor verkningsgrad. År 2017 var drygt 50 procent av landets grund- och gymnasieskolor, dvs. nästan 3 860 skolor, berörda av Skolinspektionens arbete (Skol- inspektionen 2018a).

Skolinspektionen har kommit att tillämpa en snäv tolkning av skollagens tillsynsbegrepp med ett tydligt fokus på regelefterlevnad. Den kritik som riktas mot myndighetens arbete, bl.a. i Statskontorets myndighetsanalys från 2017 (Statskontoret 2017), handlar också till stor del om att myndigheten inte i tillräcklig utsträckning granskar centrala kvalitetsfrågor och inte agerar tillräckligt stödjande mot huvudmännen. Myndigheten har tagit till sig av denna kritik och in- lett ett internt utvecklingsarbete som bl.a. innebär att satsa mer resurser på kvalitetsgranskning och mindre på den regelbundna till- synen. I pilotprojektet Inspektion 2018 genomför myndigheten ett antal granskningar där tillsyn och kvalitetsgranskning kombineras

162

SOU 2018:41Skolmyndigheternas organisation 2018

och där stödjande återföring görs inom ramen för kvalitets- granskningen (www.skolinspektionen.se).

Utredningen konstaterar i det här skedet att Skolinspektionen inte ansett det vara möjligt att utveckla mer stödjande bedömningar inom ramen för tillsynen utan i stället har myndigheten utvecklat kvalitetsgranskningen som ett verktyg som kompletterar tillsynen. I sammanhanget vill utredningen framhålla att det bör beaktas att det stödjande arbete som Skolinspektionen planerar att bedriva inom ramen för sin kvalitetsgranskning också kan ha beröringspunkter, och tangera, det stöd till lokal skolutveckling som Skolverket arbetar med, bl.a. inom ramen för Samverkan bästa skola.

Utredningen konstaterar också att antalet anmälningsärenden har ökat kontinuerligt under lång tid och särskilt mycket det senaste året. Hanteringen av anmälningsärenden är ren tillsyn. Det handlar om att säkerställa grundläggande rättssäkerhetskrav hos barn och elever.

Skolinspektionens tillsyn av förskolan har med stöd av skriv- ningar i myndighetens instruktion främst varit inriktad mot huvud- mannanivå. En fråga som under en längre tid varit aktuell är att flytta tillsynen av fristående förskolor, och eventuellt även godkännande, från lägeskommunen där den ligger i dag, till Skolinspektionen.

4.3Specialpedagogiska skolmyndigheten

SPSM bildades 2008 och är en statlig myndighet med ansvar för frågor som rör barn och elever med funktionsnedsättning. Myndig- heten har huvudkontor i Härnösand, men har också regionala avdel- ningar och lokala kontor.

Figuren nedan visar översiktligt hur SPSM är organiserad. Där- efter följer en beskrivning av myndighetens uppdrag, personal och ekonomi.

163

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Generaldirektör

Stabsavdelningen
Ekonomi- och verksamhetsstyrning
Personal och kompetensförsörjning
It och servicedesk		Internrevisor
Rättsfrågor och processtöd		Internrevisor
Rättsfrågor och processtöd
Upphandling och lokalförsörjning
		Nämnden för mottagande
Insynsråd		i specialskolan och för
Insynsråd		Rh-anpassad utbildning
		Rh-anpassad utbildning

Norra	Mellersta	Östra	Västra	Södra	Verksamhets-	Läromedel	Statsbidrag
regionen	regionen	regionen	regionen	regionen	utveckling	Dokumenterat	Handläggning,
Special-	Special-	Special-	Special-	Special-	FoU	special-	uppföljning och
pedagogiskt	pedagogiskt	pedagogiskt stöd	pedagogiskt	pedagogiskt	Kommunikation	pedagogiskt stöd	utvärdering av
stöd	stöd	Specialskolor	stöd	stöd	Gemensam	Utveckling och	statsbidrag
Specialskolor	stöd	Specialskolor	stöd	stöd	Gemensam	Utveckling och	statsbidrag
Specialskolor	Specialskolor	Manillaskolan	Specialskola	Specialskola	samordning	framställning
Kristinaskolan	Specialskolor	Manillaskolan	Specialskola	Specialskola	samordning	framställning
Kristinaskolan	Birgittaskolan	Hällsboskolan	Vänerskolan	Östervång-	Resurscenter	Främjande och
Härnösand	Ekeskolan	Stockholm	Vänersborg	skolan	Resurscenter	produktionsstöd
Härnösand	Ekeskolan	Stockholm	Vänersborg	skolan	syn	produktionsstöd
Hällsboskolan	Åsbackaskolan		Lokalkontor	Lund	syn
Umeå	Åsbackaskolan		Lokalkontor	Lund	tal och språk
Umeå	Örebro		Halmstad	Lokalkontor	tal och språk
Lokalkontor	Örebro		Halmstad	Lokalkontor	döv/hörsel
Lokalkontor	Lokalkontor		Jönköping	Kalmar	döv/hörsel
Gävle	Lokalkontor		Jönköping	Kalmar	dövblind
Gävle	Linköping		Skövde	Växjö	dövblind
Härnösand	Västerås
Luleå, Umeå	Västerås
Luleå, Umeå	Örebro
Östersund	Örebro
Östersund

Källa: Informationen är hämtad från www.spsm.se.

SPSM leds av en generaldirektör. Myndigheten har också ett insyns- råd och ledamöterna utses av regeringen. Rådets uppgift är att utöva insyn i myndighetens verksamhet och ge råd till myndighetschefen (se kap 3). Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh- anpassad utbildning.

SPSM styrs av regeringen genom förordning (2011:130) med instruktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten ett årligt regle- ringsbrev som bl.a. innehåller vissa mål, återrapporteringskrav, uppdrag till myndigheten och ekonomiska förutsättningar. Riks- dagen avsätter medel för verksamheten i samband med den årliga budgetprocessen.

SPSM ska i enlighet med sin instruktion verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgång till en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet i en trygg miljö. Det slås fast att myndigheten ska integrera såväl ett jäm- ställdhetsperspektiv som perspektivet mänskliga rättigheter i sin verksamhet.

Myndigheten ska bidra till goda förutsättningar för barnens ut- veckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för eleverna.

164

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

I sin verksamhet ska SPSM samråda med organisationer som före- träder personer med funktionsnedsättning. Detta sker systematiskt genom det nationella intresseråd som inrättats på SPSM:s eget initia- tiv (www.spsm.se).

SPSM har också överenskommelser om samverkan med Skol- inspektionen och Skolverket, som enligt SPSM ger en ökad för- ståelse för och kunskap om varandras ansvarsområden. Det ger enligt myndigheten i sin tur förutsättningar för en ökad effektivitet och kvalitet i det samlade statliga stödet inom området (Special- pedagogiska skolmyndigheten 2018). Exempel på samverkan är att rådgivare från SPSM deltagit i Skolinspektionens granskning om Skolans arbete med extra anpassningar (Skolinspektionen 2015c) och att SPSM har deltagit i samråd om satsningen Samverkan för bästa skola som genomförs av Skolverket (www.skolverket.se). Sam- verkan förekommer också i samband med t.ex. konferenser där ämnet berör flera myndigheters ansvarsområden (se t.ex. avsnitt 4.3.2).

4.3.1Råd, stöd och kompetensutveckling

Av instruktionen (2011:130) framgår att SPSM har ansvar för att ge råd och stöd till huvudmän med ansvar för utbildning inom skol- väsendet, internationella skolor, utbildning vid särskilda ungdoms- hem och annan pedagogisk verksamhet. Enligt SPSM:s egen infor- mation ska detta komplettera kommunernas och skolornas egna resurser (www.spsm.se).

Stöd kan handla om individers lärande, pedagogers arbete eller verksamhet och organisation (www.spsm.se). Inom myndigheten finns särskilda rådgivare och i varje region arbetar SPSM bl.a. med s.k. strukturerad och strategisk samverkan med huvudmän, dvs. myndigheten arbetar med behovsanpassat stöd till vissa huvudmän. SPSM kontaktar skolhuvudmän och genomför behovsanpassade möten och myndigheten träffar också överenskommelser med huvudmän som själva kontaktat SPSM (Specialpedagogiska skol- myndigheten 2018).

Vidare ska myndigheten anordna och medverka i kompetens- utveckling och bedriva utvecklingsverksamhet. Detta sker t.ex. ge- nom kurser, konferenser och nätbaserade forum. Kurser genomförs oftast i myndighetens egen regi och äger rum på olika platser i landet.

165

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

En kurs definieras som kompetensutveckling över tid med fysiska träffar, alternativt i digital utbildningsmiljö, om det handlar om nätbaserade kurser, vid flera tillfällen, med inslag av arbetsuppgifter och kollegialt lärande (www.spsm.se). SPSM ska också anordna teckenspråksutbildning för syskon till döva eller hörselskadade barn och barn till döva eller hörselskadade föräldrar.

Det ingår också att administrera statligt stöd och bidrag enligt särskilda beslut. När det gäller statsbidrag finns bl.a. möjlighet för huvudmän att söka bidrag för särskilda insatser i skolan (SIS-medel). Det kan vara insatser som merkostnader för lärarlöner i samband med regionalt utvecklingsarbete eller bidrag för särskild under- visning för elever som vistas på sjukhus eller en institution som är knuten till ett sjukhus (1991:931). Statsbidrag kan också lämnas till särskilt stora kostnader för elevhälsan (www.spsm.se).

Statsbidrag hanteras från en nationell avdelning.

4.3.2Spridning av forskningsresultat

SPSM har i likhet med Skolverket och Skolforskningsinstitutet i uppdrag att sammanställa och sprida kunskap om resultat av forskning. För SPSM:s del är uppgiften avgränsad till det special- pedagogiska området och det är högskolan i Jönköping som på myndighetens uppdrag svarar för det operativa arbetet. Forsknings- resultat presenteras på SPSM:s webbsida och myndigheten genom- för också kursdagar som utgår från aktuell forskning. Det före- kommer också samarbete med Skolverket i dessa frågor och SPSM deltar i ett nätverk med Skolverket och Skolinspektionen om vetenskapligt stöd och evidens i pedagogisk verksamhet. SPSM anger i sin årsredovisning att det finns en samsyn mellan myndig- heterna när det gäller forskningsbaserat arbetssätt, vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Specialpedagogiska skolmyndig- heten 2018).

166

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

4.3.3Utredningar vid särskilda resurscentrum

SPSM ska enligt sin instruktion (2011:130) erbjuda vissa barn och ungdomar med dövblindhet, synskada eller hörselskada och ytter- ligare funktionsnedsättning en specialpedagogisk utredning vid re- surscentrumen i Stockholm och Örebro. I verksamheten vid resurs- centrumen ingår också att informera och utbilda lärare, annan per- sonal och vårdnadshavare.

4.3.4Tillgång på läromedel

SPSM har ansvar för att främja och informera om tillgången till läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Myndigheten får utveckla, anpassa, framställa och distribuera sådana läromedel i den utsträckning det inte kan tillgodoses på den kom- mersiella läromedelsmarknaden (2011:130).

Myndigheten redovisar att den anpassar eller tar fram läromedel som gäller specifika egenskaper inom hörselnedsättning, synned- sättning, utvecklingsstörning, rörelsehinder och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018).

4.3.5Verksamhet inom European Agency

I enlighet med sin instruktion (2011:130) har SPSM i uppdrag att bedriva verksamhet inom Europeiska byrån för utveckling av under- visning för elever i behov av särskilt stöd. Oftast används, enligt vad utredningen uppmärksammat, den engelska titeln European Agency for Development in Special Needs Education eller bara korttiteln, dvs. European Agency.

European Agency är en fristående organisation med finansiellt stöd från medlemsländerna och från ett utbildningsprogram inom Europeiska unionen. Organisationen har ett dokumenterat program för sitt arbete (www.european-agency.org). Den sammanställer och sprider kunskap och genomför också olika projekt och konferenser.

167

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

4.3.6Specialskolan – en del av SPSM:s verksamhet

Staten är genom SPSM huvudman för specialskolan som består av årskurs 1–10 (2 kap. 4 § skollagen). Specialskolor finns för barn som på grund av sin funktionsnedsättning eller av andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grundsärskolan om de, enligt skollagens formulering, är dövblinda eller annars är synskadade och har ytter- ligare funktionsnedsättning, i övrigt är döva eller hörselskadade eller har en grav språkstörning (7 kap. 6 § skollagen).

Det finns en riksskola med två skolenheter för elever med grav språkstörning från hela landet, en riksskola för elever med synned- sättning och ytterligare funktionsnedsättning och en riksskola för elever med dövhet eller hörselnedsättning i kombination med ut- vecklingsstörning samt elever med medfödd dövblindhet. Det finns vidare fem regionskolor för elever med dövhet eller hörselskada.

SPSM ansvarar för specialskolorna och ska särskilt verka för en ökad måluppfyllelse och i övrigt utveckla utbildningens kvalitet. Dessutom ska myndigheten erbjuda elevhemsboende. År 2017 fick totalt 650 elever (260 flickor och 390 pojkar) sin undervisning i specialskolan, 2016 var det 640 elever (259 flickor och 381 pojkar) och 2015 var det 553 elever (217 flickor och 336 pojkar). Det var totalt 68 elever (34 flickor och 34 pojkar) som bodde på elevhem 2017, 77 elever (34 flickor och 43 pojkar) 2016 och 84 elever (33 flickor och 51 pojkar) hade sådant boende 2015. Andelen elever från andra kom- muner än den där skolan är belägen har sjunkit successivt sedan läsåret 2010/11 och uppgick läsåret 2017/18 till cirka 55 procent. Det totala antalet elever per skola de tre senaste läsåren framgår av tabell 4.3.

168

SOU 2018:41	Skolmyndigheternas organisation 2018

Källa: Den officiella statistiken (www.skolverket.se).

Utredningen vill uppmärksamma regeringen på att SPSM även bedriver deltidsutbildning för elever som annars fullgör sin skolplikt i grundskolan eller grundsärskolan på hemorten. År 2017 uppgick antalet deltidselever till cirka 40. Avsikten är enligt SPSM:s års- redovisning för 2017 att erbjuda eleverna individuella lösningar med inkluderande och flexibel lärmiljö som ökar deras möjligheter att klara kunskapskraven. SPSM har avtal med aktuella kommuner om deltidsvistelse för eleverna. Antalet elever i sådan utbildning har minskat något de senaste åren (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018). Sådan utbildning har emellertid anordnats under många år, vilket uppmärksammades av en tidigare utredning som, i likhet med

41Antalet elever för 2016/17 framgår inte av den officiella statistiken.

169

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

den här utredningen, konstaterar att det inte finns något för- fattningsstöd för sådan verksamhet. I betänkandet Med rätt att välja

–flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp lämnades dock förslag i den riktningen (SOU 2011:30). Det ligger inte i den här utredningens uppdrag att gå vidare med den frågan, men utredningen ställer sig bakom förslagen och anser att det vore lämpligt att se till att det finns författningsstöd för verksamheten.

4.3.7Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning

Ett särskilt organ inom SPSM, Nämnden för mottagande i special- skolan och för Rh-anpassad utbildning prövar och fattar beslut om vem som har rätt till utbildning i specialskolan (7 kap. 6 § skollagen).

Nämnden prövar även frågor om antagning till anpassad ut- bildning för elever med rörelsehinder enligt 15 kap. 36 § skollagen. Sådan utbildning finns, efter beslut av regeringen, i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå.

4.3.8SPSM:s personal

SPSM är en förhållandevis stor skolmyndighet som 2017 hade 926 årsarbetare eller 1 189 anställda personer. Antalet anställda har ökat något det senaste året, men legat relativt konstant de senaste tre åren.

Av medarbetarna var cirka 50 procent 50 år eller äldre. Andelen kvinnor var 77 procent och andelen män 23 procent. Andelen an- ställda med utländsk bakgrund var knappt 10 procent.

SPSM anger i sin årsredovisning för 2017 att myndigheten arbetar för att öka mångfalden, framför allt i samband med rekryteringar, men att könsfördelningen trots det består över tid och även när antalet anställda ökat. Mot bakgrund av ett regeringsuppdrag som innebär att anordna praktikplatser för nyanlända arbetssökande från Arbetsförmedlingen under tiden 1 april 2016 till 31 december 2018 bedömer SPSM att andelen med utländsk bakgrund på sikt kan komma att öka.

Inom området kärnkompetens redovisas 692 årsarbetskrafter eller 908 personer, varav 78 procent var kvinnor och 22 procent män. Kärnkompetens innefattar undervisning, specialpedagogiskt stöd,

170

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

boende och fritid, läromedel och hantering av statsbidrag. Antalet lärare vid specialskolorna redovisas mer specificerat nedan, med ut- gångspunkt i Skolverkets officiella statistik. Tas dessa bort från kärnverksamheten återstår 475 årsarbetskrafter eller 642 personer.

Gruppen ledningskompetens bestod av 58 årsarbetskrafter eller

64 personer varav 70 procent kvinnor och 30 procent män. Stödkompetens bestod av 176 årsarbetskrafter eller 217 personer,

varav 72 procent kvinnor och 28 procent män. I gruppen stöd- kompetens ingår personal inom administration och service samt personer med stödkompetens inom kärnverksamheten (Special- pedagogiska skolmyndigheten 2018).

Enligt uppgifter som utredningen fått från SPSM hade 2017 drygt hälften av personalen specialpedagogisk utbildning. Även många av cheferna hade pedagogisk bakgrund. Omkring en tredjedel av per- sonalen hade utbildning för stödfunktioner inom till exempel ekonomi, juridik, kommunikation, HR samt forskning och ut- veckling.

Antal lärare vid specialskolorna

Antalet anställda lärare i specialskolan uppgick läsåret 2017/18 till 217 årsarbetskrafter eller 266 personer varav 76 procent kvinnor och 24 procent män. Av lärarna var totalt 29 procent legitimerade och 22 procent hade en specialpedagogisk examen. Antalet anställda lärare har ökat de senaste tre åren. Läsåret 2016/17 var de 234 och 2015/16 var de 220. Lärartätheten innebär att det är tre elever per lärare (www.skolverket.se).

4.3.9SPSM:s intäkter, verksamhetskostnader samt stöd och bidrag

Av tabell 4.4 framgår för åren 2015 till 2017 årets tilldelning av medel enligt regleringsbrev för SPSM. Anslaget för myndighetens kost- nader för verksamheten, det s.k. förvaltningsanslaget, redovisas som en delpost. Vidare redovisas SPSM:s verksamhetskostnader samt lämnade stöd och bidrag, dvs. statsbidrag och övriga medel för stöd till huvudmännen och till bl.a. folkhögskolor. Slutligen redovisas myndighetens avgiftsintäkter.

171

Skolmyndigheternas organisation 2018		SOU 2018:41

Källa: SPSM:s årsredovisning, anslagsredovisning och resultaträkning respektive år (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2016, 2017 och 2018).

Av tabellen framgår att SPSM:s verksamhetskostnader ökat något under senare år, liksom även myndighetens lämnade stöd och bidrag. Avgiftsintäkterna består till största delen av elevavgifter som faktureras kommuner för elever i specialskolan. Specialskolan del- finansieras av avgifter. För förskoleklass och fritidshem finns krav på full kostnadstäckning.

Verksamhetskostnaderna, som alltså uppgick till cirka 1 miljard kronor 2017, fördelades detta år på huvudsakliga uppgifter enligt följande:

172

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

	7%		Undervisning
	7%

			Förskoleklass


		41%	Fritidshem



34%			Teckenspråk för syskon


			Boende


			Specialpedagogiskt stöd


			Läromedel

9%	4%		Statsbidrag
			Statsbidrag

		1%
		1%
	1%

Källa: Specialpedagogiska skolmyndighetens årsredovisning 2017, egen bearbetning.

Av diagrammet ovan framgår att den undervisning som bedrivs vid specialskolorna är den enskilt största verksamheten. Det special- pedagogiska stödet till huvudmännen svarar för omkring en tredje- del av verksamhetens kostnader (34 procent). Kostnaderna för administration av statsbidrag motsvarar 2 procent av verksamhets- kostnaderna.

Lämnade stöd och bidrag

SPSM betalade ut 461 miljoner kronor i stöd och bidrag under 2017. Det största bidraget är särskilt utbildningsstöd som kostade 155 mil- joner kronor. Bidraget syftar till att undanröja hinder och göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, och ibland deras anhöriga, att studera och i förlängningen bli fullt delaktiga i sam- hällslivet.

Ett annat större bidrag avser särskilda insatser på skolområdet, som kostade 156 miljoner kronor. Bidraget beviljas bl.a. till skol- huvudmän för insatser av regional art i form av särskild undervisning på sjukhus och regionala utbildningsinsatser till merkostnader för

173

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

undervisning och till särskilt stora kostnader för elevhälsa eller andra elevstödjande åtgärder.

Ekonomin för specialskolorna

I tabellen nedan redovisas kostnaderna för undervisningen i special- skolan per skolenhet.

Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten (2018).

Till kostnaderna tillkommer kostnader 2017 för elevresor om totalt cirka 41,6 miljoner kronor, kostnader för förskoleklass, 8,5 miljoner kronor och kostnader för fritidshem, 43,0 miljoner kronor.

4.3.10Uppföljningar, utvärderingar och andra studier av SPSM:s verksamhet

SPSM lämnar varje år en årsredovisning till regeringen. Av års- redovisningen för 2017 framgår att den samlade bedömningen är att SPSM har en god kontroll över ekonomin och en god kontinuitet när det gäller verksamhetens samlade utveckling (Specialpedago- giska skolmyndigheten 2018).

SPSM har också genom enkätundersökningar studerat nyttan i förhållande till några områden.

174

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

När det gäller rådgivningsuppdrag visar resultatet av enkätunder- sökningen att nyttan med stödet har minskat något jämfört med tidigare år när det gäller nytta för enskild elev och nytta för peda- goger. Nyttan för organisationen har däremot ökat något. Den upplevda specifika nyttan för elever med funktionsnedsättning ligger mellan 60 och 70 procent, medan upplevelsen av den generella nyttan uppgår till cirka 50 procent av de som besvarat enkäten. Resultatet visar vidare att av de deltagare som svarat på enkäten var cirka 64 procent positiva till kursverksamheten. Beträffande utred- ningar inom resurscenter har SPSM genomfört telefonintervjuer och respondenterna är samstämmiga i att utredningarna bidragit till att elevernas förutsättningar att lära har ökat liksom förutsättningarna att skapa en tillgänglig lärmiljö (Specialpedagogiska skolmyndig- heten 2018).

På uppdrag av regeringen har SPSM undersökt om det finns behov av specialpedagogisk kompetens utanför specialskolan (U2016/04736/S). Det kan noteras att SPSM i samband med sina rådgivningsuppdrag funnit att lärare inte alltid vet vart de ska vända sig för att få den hjälp de har behov av. Den bilden bekräftas i be- tänkandet Samordning, ansvar och kommunikation – vägen till ökad kvalitet i utbildningen för elever med vissa funktionsnedsättningar (SOU 2016:46). Under 2017 genomförde emellertid SPSM flera kampanjer för att öka kännedomen om myndigheten. Sedan 2015 visar myndigheten att kännedomen har ökat med 70 procent. Resul- tatet av kampanjerna visar också att webbaserade tjänster ger goda möjligheter att nå ut (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2018).

Av slutredovisningen av utvecklingen av funktionshinders- politiken 2011–2016 inom skolområdet framgår också att skolmyn- digheterna funnit en ökad kännedom om var skolor kan få råd och stöd i frågor som rör konsekvenserna för skolarbetet av en funk- tionsnedsättning. Det konstateras dock i rapporten att det ändå återstår arbete innan elever med funktionsnedsättning får en lik- värdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö (Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska skolmyndigheten 2016).

Vad gäller specialskolorna redovisas i årsredovisningen att arbetet med att öka andelen behöriga lärare och det systematiska kvalitets- arbetet fortsätter i syfte att fler elever ska lyckas bättre i sitt lärande. Både frågan om behörighet och andel elever som når kunskaps- kraven är även fortsatt utmaningar för SPSM.

175

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Läsåret 2010/11 granskade Skolinspektionen SPSM i egenskap av huvudman och specialskolorna. Bedömningen var då att bl.a. kun- skapsresultaten behövde förbättras (Skolinspektionen 2011), vilket, som framgår ovan, fortfarande är aktuellt. Skolinspektionen åter- kom 2015/16 och fann då att SPSM arbetar vidare utifrån den tidigare rapporten, men det framgår också att det fortfarande finns brister vid flera skolor när det gäller det systematiska kvalitets- arbetet, extra anpassningar och särskilt stöd samt hur eleverna ges förutsättningar för lärande och trygghet i skolan (Skolinspektionen 2016c). Det bör nämnas att SPSM i sin årsredovisning för 2016 uppger att myndigheten åtgärdat och fått godkänt beträffande Skolinspektionens samtliga påpekanden (Specialpedagogiska skol- myndigheten 2017).

4.3.11Sammanfattande kommentar – SPSM:s organisation

Det finns en myndighet med över tusen anställda, inklusive special- skolorna, för specialpedagogiska frågor, men andra myndigheter har också visst ansvar för dessa frågor och Skolverket, inte SPSM, är samordnare för frågorna.

Skolverket ska, som framgår av avsnitt 4.1, vara samlande, stöd- jande och pådrivande i dessa frågor i den mån det inte är SPSM:s ansvar. Skolverket är i och för sig den normerande myndigheten, men har också liksom SPSM ett stödjande uppdrag. Av instruk- tioner, regleringsbrev eller andra dokument framgår inte var gränsen mellan myndigheternas uppdrag går, dvs. den framstår som otydlig för personer såväl utanför myndigheterna som för personer inom myndigheterna.

Utredningen ska enligt direktivet (2017:37), där det konstateras att det finns överlappningar, analysera hur det specialpedagogiska stödet kan stärkas och hur nyttan med stödet kan utvecklas, liksom föreslå hur det bör organiseras på ett tydligt och effektivt sätt.

I SPSM finns ett stort antal regionalt placerade rådgivare som med sin expertis ska ge råd och stöd i specialpedagogiska frågor. Även om det stöd som ges ofta upplevs positivt är rådgivarna emellertid inte alltid kända, även om kännedomen om myndigheten har ökat de senaste åren, vilket innebär att det kan vara väldigt olika mellan huvudmän och även mellan skolor om denna resurs används.

176

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Det bör således övervägas om den nuvarande organiseringen är effektiv, ändamålsenlig och likvärdig och når dit behoven finns. Detta område har även uppmärksammats i ovan nämnda betänkande (SOU 2016:46) där utredaren lämnar förslag om samordnande regionala nav.

Ett annat område som är komplext och har lett till funderingar är att Skolinspektionen har i uppgift att utöva tillsyn över SPSM som huvudman för specialskolorna. Resultatet av tillsyn har över tid visat att det finns brister t.ex. när det gäller särskilt stöd och detta speglas också av totalt sett låga elevresultat (Specialpedagogiska skolmyn- digheten 2018). Även om SPSM åtgärdat påtalade brister på ett tillfredsställande sätt är frågan i sig komplex. SPSM som huvudman granskas och har fått, och kan få, anmärkningar i specialpedagogiska frågor av en annan statlig myndighet. Samtidigt ger SPSM, som myn- dighet, råd och stöd till andra skolor i specialpedagogiska frågor, skolor som också omfattas av Skolinspektionens tillsyn.

Rådgivningen handlar visserligen inte alltid särskilt stöd i skol- lagens mening (3 kap. 7–8 §§ skollagen), utan kan också t.ex. handla om mer generellt stöd i förhållande till en funktionsnedsättning, men komplexiteten handlar om två myndigheters arbete i frågor som rör specialpedagogik och vikten av göra rätt bedömningar för att tillgodose den enskilde elevens rätt till och behov av stöd eller särskilt stöd. Det är naturligtvis också en trovärdighetsfråga.

SPSM har valt att lägga ut ansvaret för de olika skolorna på de regionala kontoren, dvs. ansvaret ligger i praktiken på, eller i när- heten av, de orter där skolorna är belägna. Ett konstaterande i det här skedet är att huvudmannaskapet är statligt till skillnad från huvudmannaskapet för andra skolor på samma orter, men utma- ningarna, t.ex. tillräckligt många behöriga lärare och ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete, är likartade oavsett huvudman (se tillsynsrapporter på www.skolinspektionen.se).

4.4Skolforskningsinstitutet

Skolforskningsinstitutet ska enligt sin instruktion (2014:1578) bidra till att de verksamma inom skolväsendet ges goda förutsättningar att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med stöd av

177

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Skolforsknings- institutet bildades den 1 januari 2015 och ligger i Solna.

Skolforskningsinstitutet leds av en myndighetschef med benäm- ningen direktör (se kap. 3). Inom myndigheten finns ett särskilt beslutsorgan som benämns Skolforskningsnämnden. Nämnden ska besluta vilka systematiska forskningsöversikter som ska genomföras och besluta om att utlysa medel för praktiknära forskning.

Inom myndigheten finns ett även vetenskapligt råd. Rådet ska stödja institutet i det vetenskapliga arbetet med systematiska översikter.

Rådet ska även besluta om fördelning av medel till sådan forsk- ning som Skolforskningsnämnden beslutat att utlysa. Vid behov ska rådet därutöver bistå myndigheten i andra frågor. Figur 4.7 visar översiktligt hur myndigheten är organiserad. Därefter följer en beskrivning av uppdrag, personal och ekonomi.

Källa: Informationen är hämtad från Skolforskningsinstitutets årsredovisning för 2017 (Skolforskningsinstitutet 2018a).

178

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

4.4.1Att stärka den vetenskapliga grunden inom skolväsendet – två huvudarbetsuppgifter

Skolforskningsinstitutet har i uppdrag att stärka den vetenskapliga grunden för undervisningen inom skolväsendet. Institutets instruk- tion anger två huvudsakliga arbetsuppgifter. Skolforskningsinstitutet ska producera forskningssammanställningar, främst i form av syste- matiska översikter, och finansiera praktiknära forskning (2014:1578).

Skolforskningsinstitutet ska enligt sin instruktion

•validera forskningsresultat inom området med avseende på kvali- tet och relevans

•göra systematiska översikter och andra forskningssamman- ställningar med god vetenskaplig kvalitet och presentera resul- taten på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skol- väsendet

•sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verk- samma inom skolväsendet

•identifiera områden inom skolväsendet där relevant praktiknära forskning saknas

•utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas

•fördela medel till praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet.

Skolforskningsinstitutet gör forskningssammanställningar i första hand i form av s.k. systematiska översikter. En systematisk översikt är en sammanställning av den bästa tillgängliga vetenskapliga kun- skapen som finns vid tidpunkten för översiktens genomförande. Ar- betet präglas enligt uppgift från institutet framför allt av systematik och transparens. Det innebär bl.a. att arbetet utgår från en eller flera tydliga frågeställningar, följer ett tydligt protokoll och dokumen- teras, alla arbetsmoment och resonemang redovisas och att all rele- vant forskning söks och beaktas.

I arbetet, som bedrivs med hjälp av externa forskare, är strävan att kunna presentera så säkra och opåverkade slutsatser som möjligt, som sedan kan ligga till grund för professionella bedömningar i prak- tiken.

179

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Enligt uppgift från Skolforskningsinstitutet kan institutet även göra så kallade kartläggningar av befintlig forskning. Dessa utgör beskrivningar av vilken forskning som finns inom ett område, men innehåller inga synteser eller slutsatser.

Skolforskningsinstitutet relevans- och kvalitetsprövar också be- fintliga internationella forskningssammanställningar. Systematiska översikter görs på flera olika håll i världen. Institutet prövar dessa med avseende på hur relevanta de är för svensk skola och med vilken kvalitet de är gjorda.

Den praktiknära skolforskning som Skolforskningsinstitutet finansierar avser många olika områden inom förskolans och skolans verksamhet. Det som karaktäriserar forskningen är att den utgår från professionens frågor och behov och syftar till att utveckla och för- bättra undervisningen. De projekt som Skolforskningsinstitutet finansierar bör enligt institutet, utöver att vara innehållsmässigt relevanta, leda till resultat som kan prövas eller direkt omsättas i praktiken. Forskningen bör enligt Skolforskningsinstitutet vara avsedda att få betydande inverkan på skolans praktik på kort till medellång sikt, dvs. 1–5 år (www.skolfi.se).

Med praktiknära forskning avser Skolforskningsinstitutet sam- manfattningsvis forskning som

•har sin grund i de frågeställningar och utmaningar som skolans professioner möter i det dagliga yrkesutövandet och alltså växer ur skolans verksamhet

•leder till kunskap som skolans verksamma kan använda för att förbättra sina metoder och arbetssätt i undervisningen samt sin förmåga att göra professionella bedömningar i relation till ut- veckling och lärande

•förutsätter skolans strukturer och resurser och bygger på sam- verkansformer mellan skolans professioner och forskare som präglas av insikten om båda perspektivens gemensamma bety- delse för forskningsprofilens karaktär

•kan leda till en framväxt av nya typer av forskningsmiljöer.

Beredningen av ansökningar av forskningsbidrag sker i två steg. I det första steget prövas om ansökan uppfyller vissa formella krav och att

•projektet bedrivs i direkt anslutning till förskolan eller skolan

180

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

•det finns upprättade avtal eller avsiktsförklaringar med förskolor eller skolor som ingår i projektet.

Enligt uppgift från Skolforskningsinstitutet har kravet på att det ska finnas etablerade relationer mellan forskarna och skolan eller för- skolan till och med 2017 resulterat i att cirka 550 avtal eller avsikts- förklaringar har upprättats mellan universitet eller högskolor och skolor eller förskolor i samband ansökningar om finansiering för forskningsprojekt. Skolforskningsinstitutets uppföljningar visar att en stor andel av dessa samarbeten fortsätter i någon form även i de fall forskningsbidrag inte beviljats från institutet.

I det andra steget bedöms ansökans kvalitet. Skolforsknings- institutet ställer samma krav på hög vetenskaplig kvalitet på den forskning som finansieras som andra forskningsråd. Utöver det bedöms även ansökans relevans för dem som är verksamma i skolan och förskolan.

Forskare som söker bidrag måste vara anställd i en forskande miljö, medan verksamma i skolan eller förskolan med fördel får delta i forskningen. Genom att involvera professionen i forsknings- projekten utnyttjas och integreras deras kunskap och erfarenhet från praktiken.

Projektets samlade vetenskapliga kompetens bedöms också under det andra steget.

4.4.2Kommunikation – en central uppgift för institutet

Enligt uppgift från Skolforskningsinstitutet är kommunikation en strategiskt viktig uppgift för institutet, både för att sprida kunskap om de forskningsprojekt som beviljas anslag och för att resultaten från systematiska översikter ska få genomslag i förskolor och skolor. Av instruktionen framgår t.ex. att resultaten av de systematiska översikterna och andra forskningssammanställningarna ska presen- teras på ett sätt som är användbart för de verksamma inom skol- väsendet och att institutet ska sprida forskningsresultaten och göra dem tillgängliga för de verksamma inom skolväsendet (2014:1578). I det arbetet är samverkan med andra myndigheter och organisa- tioner viktiga.

181

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

4.4.3Samverkan är central för metodutvecklingen

Skolforskningsinstitutet har, enligt uppgift från institutet, under sina första år satsat på både nationell och internationell samverkan. Detta gäller inte minst metodfrågor. Nationellt har myndigheten under de första årens uppbyggnad samverkat om metodfrågor med Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM).

Internationellt är Skolforskningsinstitutet medlem i Evidence Informed Policy and Practice in Education in Europe (EIPPEE), ett nätverk för organisationer som bl.a. arbetar med att göra systema- tiska översikter. I nätverket ingår organisationer från Storbritannien, Nederländerna, Tyskland, Danmark och Norge. Institutet har ett nära samarbete om metodfrågor med Kunnskapssenter for utdanning (KUS) som kan sägas vara institutets systerorganisation i Norge. Institutet samverkar även med t.ex. EPPI-center vid University College i London och den internationella organisationen Campbell Collaboration. Både KUS och EPPI-center deltar aktivt inom ramen för EIPPEE.

4.4.4Försöksverksamheten – ett samverkansprojekt

Skolforskningsinstitutet startade under 2016 en försöksverksamhet i samarbete med Göteborgs universitet och ett antal kommuner. Institutets syfte var att testa en struktur för att pröva och utvärdera arbetssätt och metoder i undervisningen med utgångspunkt i institu- tets systematiska översikter. Projektet bestod av en utbildningsdel och en genomförandedel. Under hösten 2016 följde en grupp lärare en kurs på avancerad nivå som ges vid Göteborgs universitet – Evidens i praktiken: Förändring av verksamheter utifrån evidens. Efter ge- nomförd kurs lades utvärderingsprojekt upp i samråd mellan Skol- forskningsinstitutet, deltagarna och deras respektive skolor. Univer- sitetet svarade för den vetenskapliga handledningen. Projekten har nyligen slutredovisats. En ny omgång, Försöksverksamhet 2, är under uppstart (www.skolfi.se).

182

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

4.4.5Skolforskningsinstitutets personal – en liten myndighet mätt i antalet anställda

Vid utgången av 2017 hade Skolforskningsinstitutets 15 anställda, varav 1 var tjänstledig på heltid och 2 på deltid. Av dessa var 12 kvinnor och 3 män. Totalt fanns personal motsvarande 12 årsarbetskrafter vid myndigheten. De anställdas ålder varierade vid samma tidpunkt mellan 32 och 64 år, med en medianålder på 45 år (Skolforsknings- institutet 2018).

I arbetet med att genomföra systematiska översikter har enligt uppgift från institutet sammantaget 14 externa forskare varit invol- verade. Varje extern forskare lägger ned totalt cirka 2–2,5 månads arbete för ett projekt, tid som kan sträcka sig över mer än ett kalen- derår. Beredningen av forskningsansökningar har genomförts av en extern beredningsgrupp bestående av 12 forskare.

4.4.6Skolforskningsinstitutets intäkter, verksamhets- kostnader och forskningsmedel

I tabellen nedan redovisas Skolforskningsinstitutets verksamhets- kostnader och forskningsmedel 2015, 2016 och 2017.

Källa: Skolforskningsinstitutets årsredovisning, anslagsredovisning och resultaträkning respektive år (Skolforskningsinstitutet 2016, 2017 och 2018a).

183

Skolmyndigheternas organisation 2018

SOU 2018:41

Skolforskningsinstitutet har funnits i endast tre verksamhetsår. Un- der myndighetens första år, 2015, fördelades inga forskningsmedel. År 2017 disponerade institutet utöver det belopp som anges i tabellen även ett överföringsbelopp om 673 000 kronor.

Av figuren nedan framgår verksamhetskostnadernas fördelning på huvudsakliga uppgifter 2017.

15%

Forsknings- sammanställningar

Utlysning och fördelning av forskningsmedel

85%

Källa: Skolforskningsinstitutets årsredovisning 2017, egen bearbetning.

Skolforskningsinstitutet har under 2017 haft verksamhetskostnader på totalt 23,6 miljoner kronor. Av dessa kostnader avsåg 85 procent uppgiften att göra forskningssammanställningar. I de senare ingår utöver kostnader för arbete med att utveckla modeller för och genomföra forskningssammanställningar även kostnader för att arbeta mer generellt med forskningsfrågorna. Institutets andra huvuduppgift, att utlysa och fördela forskningsmedel till praktiknära skolforskning, har stått för cirka 15 procent av de totala verksam- hetskostnaderna (Skolforskningsinstitutet 2018a).

184

SOU 2018:41

Skolmyndigheternas organisation 2018

Lämnade bidrag

Skolforskningsinstitutet lämnade 2016 bidrag om totalt 11 miljoner kronor till projekt för praktiknära skolforskning. Institutet för- brukade det året inte hela den tillgängliga anslagsposten för detta. Hela anslaget på totalt 18,2 miljoner kronor förbrukades 2017 (Skol- forskningsinstitutet 2018a).

Institutet har uppmärksammat Utbildningsdepartementet på att ett forskningsanslag måste byggas upp successivt för att det ska vara möjligt att årligen utlysa och bevilja nya bidrag och samtidigt fullfölja de åtaganden som redan slutits. I budgetunderlaget för 2018–2020 begärde institutet en successiv nivåhöjning av anslaget upp till 30 miljoner kronor för 2020. Därutöver äskades om medel för en särskild tillfällig utlysning (Skolforskningsinstitutet 2018b).

4.4.7Sammanfattande kommentar – Skolforskningsinstitutets organisation

I direktivet till utredningen konstaterar regeringen att flera myndig- heter inom skolområdet har överlappande uppdrag. Detta är enligt regeringen inte ändamålsenligt och effektivt och det skapar otydlig- het, framför allt för skolor och huvudmän (dir. 2017:37).

Skolforskningsinstitutets uppgift att sprida forskningsresultat kan vid en ytlig betraktelse sägas tangera motsvarande uppdrag vid Skolverket och SPSM. Samtidigt bör det noteras att uppgiften att göra en systematisk forskningsöversikt, som alltså explicit åligger Skolforskningsinstitutet, är en mer resurskrävande uppgift än att göra exempelvis kunskapsöversikter över relevant forskning, även om givetvis såväl forskningsöversikter som kunskapsöversikter är värdefulla för att sprida och tillgängliggöra forskning.

Skolforskningsinstitutets andra huvuduppgift är att utlysa medel för praktiknära forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom de områden där relevant sådan forskning saknas. Skolforsknings- institutet är den enda skolmyndigheten som har i uppdrag att finan- siera forskning. I den mån det finns risk för överlappning när det gäller denna uppgift är det inte gentemot andra statliga skol- myndigheter, utan i så fall gentemot andra finansiärer av utbildnings- vetenskaplig forskning, såsom exempelvis Vetenskapsrådets utbild- ningsvetenskapliga kommitté (UVK). Här kan framhållas att

185

Skolmyndigheternas organisation 2018

		bör förtydligas .......................................................	251
	6.1.8	Åtgärder för rättelse ..............................................	252
6.2	Praktiknära skolforskning i samverkan ...............................		252
6.3	Indelningskommittén ...........................................................		254
6.4	Tillitsdelegationen.................................................................		256
6.5	Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner ..........		257
6.6	Samordning, ansvar och kommunikation............................		258
6.7	Arbetsmarknadsutredningen................................................		260