sou 2018 20

Gräsrotsfinansiering

Betänkande av Utredningen om gräsrotsfinansiering

Stockholm 2018

SOU 2018:20

SOU och Ds kan köpas från Norstedts Juridiks kundservice. Beställningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara på remiss – hur och varför

Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara på remiss.

Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser

Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet

Omslag: Elanders Sverige AB

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

ISBN 978-91-38-24773-0

ISSN 0375-250X

Till statsrådet Per Bolund

Regeringen beslutade den 28 juli 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag bland annat att kartlägga marknaden för plattformar för gräsrotsfinansiering och analysera dels vilka regler som är tillämpliga på andelsbaserad och lånebaserad gräsrotsfinansiering, dels om det behövs en ny näringsrättslig lagreglering, eller om befintlig lagstift- ning behöver justeras (dir. 2016:70). I tilläggsdirektiv har regeringen beslutat om att förlänga tiden för redovisningen av uppdraget till den 16 mars 2018 (dir. 2017:112).

Till särskild utredare förordnades från och med den 1 september 2016 f.d. justitierådet Severin Blomstrand. Övriga medverkande anges på nästa sida.

Utredningen, som har antagit namnet Utredningen om gräs- rotsfinansiering, överlämnar betänkandet Gräsrotsfinansiering (SOU 2018:20). Utredningens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i februari 2018

Severin Blomstrand

/ Peter Clason

Helena Forsaeus

Övriga medverkande i utredningen

Om inte annat anges har förordnandet gällt från och med den 5 september 2016.

Sakkunniga

Kanslirådet Lars Andersson, Näringsdepartementet (fr.o.m. 2017-10-19)

Dåvarande ämnesrådet Thomas Bengtsson, Näringsdepartementet (t.o.m. 2017-09-30)

Kanslirådet Catarina Erséus, Finansdepartementet (fr.o.m. 2016-10-01)

Kanslirådet Johan Harvard, Näringsdepartementet

Departementssekreteraren Anna Karin Vinterhav, Finansdepartementet

Experter

Chefsjuristen Åsa Arffman, Svenska Bankföreningen Enhetschefen Gabriella Fenger-Krog, Konsumentverket Analytikern Moa Langemark, Finansinspektionen Enhetschefen Göran Lättman, Tillväxtverket

Forskningsledaren Johanna Palmberg, Entreprenörskapsforum (t.o.m. 2017-08-21)

Nationalekonomen Victor Snellman, Svenskt näringsliv (fr.o.m. 2016-11-01)

Ekonområdet John Söderström, Konkurrensverket Professorn Robin Teigland, Handelshögskolan i Stockholm

Forskningsledaren Joakim Wernberg, Entreprenörskapsforum (fr.o.m. 2017-08-21)

Chefsekonomen Daniel Wiberg, Företagarna

Utredningssekreterare

Civilekonomen Peter Clason (anställd fr.o.m. 2016-09-01) Hovrättsassessorn Helena Forsaeus (anställd fr.o.m. 2016-09-01)

Innehåll

Sammanfattning ................................................................		15
Summary ..........................................................................		27
1	Författningsförslag.....................................................	37

1.1Förslag till lag om viss verksamhet med förmedling av

finansiering..............................................................................

1.2Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen

(1973:1173)..............................................................................

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1992:169) om

utländska filialer m.m..............................................................

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om

valutaväxling och annan finansiell verksamhet......................

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden .........................................................

1.6Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400).......................................................

1.7Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen

(2010:1846)..............................................................................

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss

verksamhet med konsumentkrediter .....................................

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism..... 65

Innehåll

SOU 2018:20

2	Inledning ..................................................................	77
2.1	Utredningens uppdrag ...........................................................	77
2.2	Arbetets genomförande .........................................................	77
2.3	Disposition..............................................................................	79
2.4	Användning av vissa begrepp och uttryck ............................	80

3	Allmän bakgrund .......................................................		81
3.1	Historiskt perspektiv .............................................................		81
	3.1.1	Tidiga former av gräsrotsfinansiering....................	81

3.1.2Den digitala utvecklingens betydelse för

gräsrotsfinansieringen.............................................

3.1.3Finanskrisen blev katalysator för

		gräsrotsfinansiering.................................................	84
	3.1.4	Gräsrotsfinansiering och fintech............................	85
	3.1.5	Gräsrotsfinansiering och delningsekonomin ........	86
3.2	Gräsrotsfinansieringens olika former....................................		86
	3.2.1	Gräsrotsfinansierings fyra huvudkategorier..........	86
	3.2.2	Donationsbaserad gräsrotsfinansiering .................	87
	3.2.3	Belöningsbaserad gräsrotsfinansiering...................	87
	3.2.4	Lånebaserad gräsrotsfinansiering ...........................	88
	3.2.5	Andelsbaserad gräsrotsfinansiering .......................	89
	3.2.6	Andra alternativa finansieringsformer ...................	89
3.3	Terminologi ............................................................................		90
3.4	Gräsrotsfinansieringens drivkrafter ......................................		91
3.5	Ekonomisk forskning om gräsrotsfinansiering ....................		93
	3.5.1	Inledning..................................................................	93

3.5.2Individens val och risktagande i

	nationalekonomisk kontext....................................	94
3.5.3	Hackordningsteorin................................................	96
3.5.4	Studier av gräsrotsfinansieringens effektivitet ......	97
3.5.5	Geografins betydelse för gräsrotsfinansiering ......	99

3.5.6Målgruppens betydelse för

	gräsrotsfinansiering...............................................	100
3.5.7	Studier av lånebaserad gräsrotsfinansiering.........	101

SOU 2018:20 Innehåll

4	Internationell utblick ...............................................		103
4.1	Gräsrotsfinansieringens marknadsutveckling .....................		103
	4.1.1	Om marknadsstatistiken.......................................	103
4.2	Gräsrotsfinansiering i Asien.................................................		106

4.2.1Den kinesiska gräsrotsfinansieringens

		särställning .............................................................	106
	4.2.2	Kina ........................................................................	107
	4.2.3	Australien...............................................................	108
	4.2.4	Singapore................................................................	109
	4.2.5	Malaysia..................................................................	110
4.3	Gräsrotsfinansieringen i Nordamerika................................		110
	4.3.1	Förenta staterna.....................................................	110
	4.3.2	Kanada....................................................................	116
4.4	Gräsrotsfinansieringen i EU utanför Norden.....................		117
	4.4.1	Översikt .................................................................	117
	4.4.2	Förenade kungariket..............................................	118
	4.4.3	Frankrike................................................................	124
	4.4.4	Tyskland.................................................................	125
	4.4.5	Nederländerna .......................................................	128
4.5	Gräsrotsfinansieringen i de nordiska grannländerna ..........		132
	4.5.1	Översikt .................................................................	132
	4.5.2	Finland ...................................................................	133
	4.5.3	Danmark.................................................................	140
	4.5.4	Norge .....................................................................	146
4.6	Arbetet inom Europeiska Unionen .....................................		147
5	Gräsrotsfinansieringen i Sverige ................................		149
5.1	Utredningens kartläggningsuppdrag ...................................		149
5.2	De svenska plattformarnas verksamheter............................		152
6	Gräsrotsfinansieringens vidare utveckling...................		169
6.1	Marknadsutvecklingen..........................................................		169
	6.1.1	Fortsatt tillväxt ......................................................	169
	6.1.2	De stora företagens inträde...................................	170

Innehåll

SOU 2018:20

6.2	Teknikutvecklingen - om blockkedjan................................		170
7	Roller och avtalssituationer.......................................		173
7.1	Inledning ...............................................................................		173
7.2	Partsrelationer vid gräsrotsfinansiering ..............................		173
7.3	Vad är en plattform för gräsrotsfinansiering? ....................		177
7.4	Konsument, näringsidkare och konsumentförhållande .....		181
7.5	Plattformsföretagets avtal....................................................		183
	7.5.1	Användar- och uppdragsavtal...............................	183
	7.5.2	Samarbetsavtal .......................................................	185

7.6Kreditavtalens olika konstellationer vid lånebaserad

gräsrotsfinansiering ..............................................................		185
7.6.1	Kreditavtal i vilka parterna är näringsidkare........	187

7.6.2Kreditavtal i vilka ingen av parterna är

näringsidkare .........................................................

188

7.6.3Kreditavtal i vilka det råder

konsumentförhållande ..........................................

190

7.7Avtalskonstellationer mellan kapitalsökande och

	investerare vid andelsbaserad gräsrotsfinansiering	............. 192
8	Gräsrotsfinansiering och gällande rätt ........................	193
8.1	Inledning ...............................................................................	193

8.2Tillstånd eller registrering enligt näringsrättslig

lagstiftning på finansmarknadsområdet ..............................

194

8.3Näringsrättslig reglering av relevans vid lånebaserad

gräsrotsfinansiering ..............................................................

197

8.3.1Olika varianter av lånebaserad

	gräsrotsfinansiering...............................................	197
8.3.2	Lånebaserad gräsrotsfinansiering,
	kreditgivning och finansieringsrörelse.................	198

8.3.3Lånebaserad gräsrotsfinansiering, inlåning

och bankrörelse .....................................................

201

8.3.4Förmedling av finansiering mellan

näringsidkare .........................................................

204

SOU 2018:20 Innehåll

8.3.5 Förmedling av finansiering till privatpersoner .... 213

8.4Näringsrättslig reglering av relevans vid andelsbaserad

gräsrotsfinansiering...............................................................		227
8.4.1	Inledning ................................................................	227

8.4.2Värdepappersrörelse – lagen om

värdepappersmarknaden........................................

228

8.4.3Prospektskyldighet – lagen om handel med

finansiella instrument............................................

234

8.4.4Lagen om förvaltare av alternativa

	investeringsfonder .................................................	238
8.4.5	Sammanfattande bedömning.................................	241

8.5Övrig näringsrättslig lagstiftning av relevans för

gräsrotsfinansiering...............................................................		249
8.5.1	Inledning ................................................................	249
8.5.2	Lagen om betaltjänster ..........................................	250
8.5.3	Lagen om elektroniska pengar..............................	258
8.5.4	Sammanfattande bedömning.................................	261

8.6Marknadsrättsrättlig samt konsument- och annan

kundskyddslagstiftning ........................................................		265
8.6.1	Inledning ................................................................	265
8.6.2	Marknadsföringslagen ...........................................	266

8.6.3Lagen om avtalsvillkor i

	konsumentförhållanden ........................................	271
8.6.4	Lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare.......	275

8.6.5Lagen om distansavtal och avtal utanför

affärslokal...............................................................

277

8.6.6Lagen om elektronisk handel och andra

informationssamhällets tjänster............................

289

8.6.7Lagen om finansiell rådgivning till

		konsumenter ..........................................................	293
	8.6.8	Lagen om insättningsgaranti och lagen om
		investerarskydd......................................................	298
9	Spridningsförbudet i aktiebolagslagen .......................		303
9.1	Uppdraget..............................................................................		303
9.2	Publika och privata aktiebolag .............................................		303

Innehåll

SOU 2018:20

9.3	Spridningsförbudets innebörd.............................................	307
9.4	Värdepapper som omfattas av spridningsförbudet.............	309
9.5	Närmare om spridningsrekvisitet........................................	310
9.6	Undantag från spridningsförbudet......................................	313

9.7Spridningsförbudet och andelsbaserad

	gräsrotsfinansiering ..............................................................	315
9.8	Behov av regeländringar i framtiden....................................	321
10	Regleringsbehov ......................................................	325
10.1	Inledning ...............................................................................	325
10.2	Tillgången till information och tillit....................................	325
10.3	Risk för penningtvätt och finansiering av terrorism ..........	328
10.4	Plattformsrisker....................................................................	329
10.5	Risker vid lånebaserad gräsrotsfinansiering........................	330
	10.5.1 Risker för den låntagande privatpersonen ...........	330
	10.5.2 Risker och skyldigheter för kreditgivaren ...........	331
	10.5.3 Risker för kreditgivaren vid gräsrotsutlåning
	till företag ..............................................................	333
10.6	Risker vid andelsbaserad gräsrotsfinansiering ....................	335
	10.6.1 Risker för investeraren..........................................	335
	10.6.2 Risker för det kapitalsökande bolaget .................	338
10.7	Utredningens slutsatser .......................................................	339
11	Reglering av gräsrotsfinansiering i en ny lag ...............	345
11.1	En ny lag................................................................................	345
11.2	Tillämpningsområde och definitioner.................................	348
	11.2.1 Näringsverksamhet med ändamål att möjliggöra
	eller underlätta viss gräsrotsfinansiering .............	349
	11.2.2 Finansiering genom krediter som tillhandahålls
	av företag med tillstånd för kreditgivning eller
	kreditförmedling ...................................................	353

SOU 2018:20

Innehåll

11.2.3Finansiering genom krediter som tillhandahålls

privatpersoner och företag av allmänheten..........	356
11.2.4 Finansiering som sker mot överlåtelse av

ägar- eller skuldandelar i privata aktiebolag ........	358
11.2.5 Finansiering genom gåvor eller som sker

i utbyte mot en vara eller tjänst ............................

361

11.3Tillståndsplikt vid förmedling av andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad

	gräsrotsfinansiering...............................................................		365
	11.3.1	Svenska kapitalförmedlare.....................................	365
	11.3.2	Utländska kapitalförmedlare.................................	372
	11.3.3	Undantag från tillståndsplikt................................	378
11.4	Ägarprövning ........................................................................		381
11.5	Kapitalkrav och krav på revisor............................................		384
	11.5.1	Kapitalkrav .............................................................	384
	11.5.2	Krav på revisor.......................................................	386

11.6Registreringsplikt vid förmedling av belöningsbaserad gräsrotsfinansiering och donationsbaserad

gräsrotsfinansiering...............................................................		386
11.7 Uppförande- och rörelseregler.............................................		389
11.7.1	Genomlysning och sundhet..................................	389
11.7.2	Intressekonflikter ..................................................	395

11.7.3Tillämpning av konsumentkreditlagen

	i vissa fall ................................................................	400
11.7.4	Informationsskyldighet.........................................	405
11.7.5	Passandebedömning och investeringstak.............	413
11.7.6	Klagomålshantering...............................................	423
11.7.7	Uppdragsavtal ........................................................	425
11.8 Vissa frågor om sekretess m.m.............................................		426

11.8.1Frågor om sekretess och uppgiftsskyldighet,

m.m.........................................................................

426

11.8.2Sekretess vid ägarprövning, tillståndsgivning

och tillsyn...............................................................	428
11.9 Tillsyn ....................................................................................	431
11.9.1 Tillsyn över kapitalförmedlare..............................	431

Innehåll

SOU 2018:20

11.9.2Tillsyn över företag som efter registrering

		driver verksamhet enligt den nya lagen................	434
	11.9.3	Upplysningar och undersökningar ......................	436
11.10	Ingripanden...........................................................................		438
	11.10.1	Grundläggande bestämmelser om ingripanden
		mot kapitalförmedlare ..........................................	438
	11.10.2	Bestämmelser om ingripanden mot företag
		som efter registrering driver verksamhet enligt
		lagen .......................................................................	445
	11.10.3	Ingripanden mot fysiska personer i ledningen
		av kapitalförmedlare och företag som driver
		verksamhet enligt lagen efter registrering ...........	447
	11.10.4	Ingripanden mot den som inte har rätt att
		driva verksamhet enligt den nya lagen .................	452
	11.10.5	Sanktionsavgift och förseningsavgift...................	453
	11.10.6	Betalning av sanktionsavgift eller
		förseningsavgift.....................................................	457
	11.10.7	Beslutsförfarande vid ingripanden mot fysiska
		personer i ledningen av en kapitalförmedlare
		eller ett företag som driver verksamhet efter
		registrering.............................................................	458
11.11	Avgifter till Finansinspektionen..........................................		460
11.12	Överklagande av beslut ........................................................		461
12	Ändringar i viss övrig lagstiftning...............................		463
12.1	Inledning ...............................................................................		463
12.2	Ny sidoverksamhet för värdepappersbolag.........................		463
12.3	Kapitalförmedlare undantas från tillståndsplikt enligt
	lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter ...........		466
12.4	Följdändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling
	och annan finansiell verksamhet..........................................		467
13	Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................		469

SOU 2018:20 Innehåll

14	Konsekvensanalys....................................................	471
14.1	Utredningens förslag och syfte............................................	471
14.2	Alternativa förslag.................................................................	472
14.3	Konsekvenser för plattformarna..........................................	473
14.4	Konsekvenser för kapitalsökande och investerande
	privatpersoner .......................................................................	477
14.5	Konsekvenser för kapitalsökande företag ...........................	479
14.6	Andra makroekonomiska konsekvenser .............................	483
14.7	Konsekvenser för tillsynsmyndigheter och domstolar.......	483
14.8	Övriga konsekvenser ............................................................	485

15	Författningskommentar ............................................	487
15.1	Förslag till lag om viss verksamhet med förmedling
	av finansiering .......................................................................	487
15.2	Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen
	(1973:1173)............................................................................	532
15.3	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:169) om
	utländska filialer m.m............................................................	532
15.4	Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om
	valutaväxling och annan finansiell verksamhet....................	533
15.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om
	värdepappersmarknaden .......................................................	533
15.6	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400).....................................................	533
15.7	Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen
	(2010:1846)............................................................................	534
15.8	Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss
	verksamhet med konsumentkrediter ...................................	534
15.9	Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om
	åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism...	535

Innehåll

SOU 2018:20

Bilagor
Bilaga 1	Kommittédirektiv 2016:70...........................................	539
Bilaga 2	Kommittédirektiv 2017:112.........................................	549

Sammanfattning

Uppdraget

Utredningens uppdrag är bland annat att kartlägga marknaden för plattformar för gräsrotsfinansiering och analysera deltagarnas och plattformarnas roll, funktion och incitamentsstruktur. Vidare ska utredningen med andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering i fokus, kartlägga vilka rättsregler som är tillämp- liga på anskaffning, tillhandahållande och förmedling av sådan finan- siering och om dessa regler är ändamålsenliga. I det sammanhanget ska det också utredas om det finns några hinder för företag som bedrivs i aktiebolagsform att använda sig av gräsrotsfinansiering. Aktiebolagslagens kategoriindelning eller gränsdragningen mellan de olika bolagskategorierna ska dock inte ses över.

Utifrån de bedömningar som görs ska utredningen överväga om befintlig lagstiftning behöver justeras, eller om det behövs ny när- ingsrättslig reglering. I uppdraget ingår också att se över behovet av sanktioner. Däremot ingår inte att se över eller föreslå ändringar av bestämmelserna i konsumentkreditlagen (2010:1846). Utanför upp- draget ligger också skatte- och avgiftsregler.

Utgångspunkter för uppdraget ska vara att förbättra förutsätt- ningarna för utvecklingen av finansieringsformen som en alternativ källa till finansiering för små och medelstora företag och att möjlig- göra för individer att hitta gemensamma finansieringslösningar i allmänhet inom civilsamhället. Utredningens förslag ska dessutom säkerställa ett högt konsumentskydd och investerarskydd i allmän- het för att främja förtroendet för och utvecklingen av gräsrots- finansiering.

Utredningens direktiv finns bifogade till betänkandet.

Sammanfattning

SOU 2018:20

Regleringsinitiativ från EU

Ett eventuellt behov av att reglera gräsrotsfinansiering på EU-nivå har diskuterats under de senaste åren. Kommissionens hållning har dock varit att avvakta och att hänvisa till de direktiv som kan vara aktuella för att reglera gräsrotsfinansiering, bland andra direk- tivet 2014/65/EU om marknader för finansiella instrument (MIFID II), prospektdirektivet 2003/71/EG, direktivet 207/64/EG om betaltjänster och direktivet (EU) 2015/849 om penningtvätt och finansiering av terrorism.

Under hösten år 2017 intensifierades emellertid Kommissionens arbete på området och ett arbete påbörjades med att ta fram ett ramverk för reglering av gräsrotsfinansiering. Arbetet syftar till att främja tillgången till kapital för små och medelstora företag via lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Kommissionen ämnar bland annat skapa bättre förutsättningar för gränsöverskrid- ande finansiering. Ett första förslag om ett ramverk för gränsöver- skridande lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering av små och medelstora företag kommer att presenteras under det första halvåret av år 2018 inom ramen för arbetet med kapitalmarknads- unionen.

Allmänt om gräsrotsfinansiering

Gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding, innebär enligt National- encyklopedin ”en metod för projektfinansiering genom att, oftast via internet, samla in mindre belopp från ett större antal personer”. Insamlingen av kapital kan ske på olika villkor. Delägarskap ges i vissa fall i utbyte, men även donationer, lån och olika typer av belöningar förekommer.

Gräsrotsfinansiering är inte en marknad, utan flera olika finan- sieringsformer. Dessa finansieringsformer konkurrerar inte direkt med varandra, men kan i vissa fall ses som kompletterande alterna- tiv. Det företag som i en etableringsfas söker stöd för att utveckla sin produkt på en plattform för belöningsbaserad gräsrotsfinansiering, kan i en senare utvecklingsfas söka ytterligare tillväxtkapital via en emission av aktier på en plattform för andelsbaserad gräsrotsfinan- siering. Konkurrensen är däremot betydande mellan gräsrotsfinan- sieringsplattformar på varje delmarknad och med aktörer som

SOU 2018:20

Sammanfattning

representerar mer traditionella finansieringskanaler eller andra alter- nativa finansieringsmetoder. Gräsrotsfinansiering brukar delas in i fyra kategorier: donationsbaserad, belöningsbaserad, lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering.

Vid lånebaserad gräsrotsfinansiering och andelsbaserad gräsrots- finansiering uppkommer tre olika partsrelationer. Kapitalsökande och finansiärer ingår sinsemellan kreditavtal respektive avtal om överlåtelse av ägar- eller skuldandelar utgivna av det kapitalsökande bolaget (huvudavtal). Parterna i huvudavtalet har dessutom, var för sig, ingått ett användar- eller uppdragsavtal med plattformsföre- taget. Plattformsföretaget har en roll som mellanhand, som stödjer kapitalsökande och finansiärer att komma i kontakt med och utföra transaktioner mellan varandra.

Gräsrotsfinansieringens marknadsutveckling

Den kinesiska gräsrotsfinansieringen är störst i världen. Omsätt- ningen i Kina får alla andra marknader i Asien och Oceanien att blekna i jämförelse, på samma vis som gräsrotsfinansieringen i Förenta staterna dominerar de övriga marknader på de amerikanska konti- nenterna och Förenade kungariket har en särställning i jämförelse med övriga marknader inom EU.

Lånebaserad gräsrotsfinansiering är den största gräsrotsfinan- sieringsformen i Europa. Variationer i utvecklingstakten mellan länder, regioner och finansieringsformer är en funktion av variationen i enskilda länders regleringar och marknadsvillkor. En viktig faktor i bedömningen av den varierande tillväxttakten för gräsrotsfinan- siering internationellt är tillgången till krediter från bankerna. Ut- vecklingen av lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering har varit starkare i flera av de länder där bankernas kreditgivning har varit mer återhållsam sedan finanskrisen år 2008. Utvecklingen i Norden har accelererat sedan år 2015.

Regleringsbehovet

Kartläggningen av marknaden för gräsrotsfinansiering visar att före- tag som inrättat de svenska plattformarna för gräsrotsfinansiering bedriver verksamhet som uppfyller rekvisiten för näringsverksam-

Sammanfattning

SOU 2018:20

het. Ett plattformsföretag vars inriktning är andelsbaserad eller lånebaserad gräsrotsfinansiering är att betrakta som en förmedlande mellanhand som ger stöd till kapitalsökande och finansiärer så att finansiella kontrakt kan upprättas mellan parterna, och transaktioner dem emellan kan genomföras eller i vart fall underlättas. Affärs- modell och tillhandahållna tjänster är avgörande för hur den be- drivna verksamheten ska bedömas.

Beroende på inriktning och omfattning träffas vissa av dessa verksamhetsutövare av befintlig näringsrättslig reglering. Vid genom- gången av relevant lagstiftning har utredningen funnit att det sak- nas tillfredställande och ändamålsenliga regler för sådan verksamhet vars inriktning är förmedling av finansiering som har anskaffats av privata aktiebolag genom andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Det- samma gäller även beträffande viss lånebaserad gräsrotsfinansiering, nämligen vid förmedling av krediter mellan privatpersoner. Beträff- ande donationsbaserad gräsrotsfinansiering och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering är frågan som särskilt framhålls i utredningens direktiv hur sådan verksamhet förhåller sig till regelverken om mot- verkande av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommis- sionen har bedömt att gräsrotsfinansiering är en verksamhet som är utsatt för särskild risk för att missbrukas för sådana ändamål. Genomgången av gällande rätt visar att penningtvättsregelverken inte är tillämpliga på belöningsbaserad eller donationsbaserad gräs- rotsfinansiering.

Marknadsföringslagen (2008:486) gäller vid svenska plattforms- företags marknadsföring av sin verksamhet. Även de svenska närings- idkare som genom gräsrotsfinansiering avser att anskaffa finansiering träffas av den lagen. För utländska företag gäller marknadsföringslagen däremot i begränsad omfattning.

Huruvida relevant konsumenträttslig lagstiftning är tillämplig vid anskaffning, tillhandahållande och förmedling av finansiering genom gräsrotsfinansiering beror på partskonstellationerna i varje avtals- situation. Genomgången ger vid handen att de som tillhandahåller finansiering till näringsidkare eller privatpersoner i vissa avseenden har ett begränsat eller obefintligt skydd. När det gäller andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering, som alltså är i fokus för utredningsuppdraget, är dock informationsrisker såväl som likviditetsrisken ofta högre än vid andra reglerade spar- eller investeringsformer som är riktade till konsumenter och andra icke

SOU 2018:20

Sammanfattning

professionella investerare. Därtill innebär de ersättningsmodeller som förekommer vid både andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering risk för intressekonflikter. I många fall är tillhandahållare av finansiering privatpersoner. Det finns där- med behov av och skäl för att stärka investerarskyddet genom att säkerställa att de företag som förmedlar kontakter och i övrigt bistår vid förmedling av finansiering till privata aktiebolag genom gräs- rotsfinansiering omfattas av tillståndsplikt och tillsyn samt för verk- samheten anpassade krav på bland annat informationsskyldighet. Skärpt lagstiftning kan motiveras också av konkurrensskäl och för att stärka förtroendet för denna alternativa form av företagsfinan- siering respektive investering. Vid förmedling av krediter som anskaffats och tillhandahållits av enbart privatpersoner genom låne- baserad gräsrotsfinansiering har varken kredittagare eller kreditgivare några konsumenträttsligt reglerade rättigheter eller skyldigheter gentemot varandra. För denna form av lånebaserad gräsrotsfinan- siering föreligger således också ett behov av reglering, som fram- för allt säkerställer att det sker en regelrätt kreditprövning.

En ny lag

Utredningen föreslår att bestämmelser om gräsrotsfinansiering in- förs i en ny näringsrättslig lag som rubriceras lag om viss verksam- het med förmedling av finansiering. Lagen innehåller bestämmelser om dels krav på tillstånd eller registrering för att bedriva verksam- het som omfattas av lagen, dels hur verksamheten ska bedrivas, dels tillsyn och ingripanden. Finansinspektionen ska pröva frågor om tillstånd eller registrering, utöva tillsyn och föra ett register över dem som har rätt att driva verksamhet enligt lagen. De som driver verksamhet enligt den nya lagen ska omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Tillämpningsområde

Den föreslagna nya lagen gäller för näringsverksamhet som har till ändamål att mot ersättning sammanföra fysiska eller juridiska per- soner som avser att anskaffa finansiering med fysiska eller juridiska

Sammanfattning

SOU 2018:20

personer som avser att tillhandahålla finansiering, om finansieringen sker

1.genom sådana krediter mot vederlag som lämnas av andra än före- tag som har tillstånd av Finansinspektionen att lämna eller för- medla krediter (lånebaserad gräsrotsfinansiering),

2.mot överlåtelse av ägar- eller skuldandelar i den juridiska person som anskaffar finansieringen (andelsbaserad gräsrotsfinansiering),

3.i utbyte mot en vara eller tjänst, som lämnas av den som anskaffar finansieringen (belöningsbaserad gräsrotsfinansiering), eller

4.utan att vederlag eller någon annan motprestation lämnas av den som anskaffar finansieringen (donationsbaserad gräsrotsfinan- siering).

Lagen är däremot inte tillämplig på verksamhet med förmedling av finansiering genom lånebaserad eller andelsbaserad gräsrotsfinan- siering mellan enbart näringsidkare.

I fråga om belöningsbaserad gräsrotsfinansiering och donations- baserad gräsrotsfinansiering gäller lagen i begränsad omfattning, och i stället för tillståndsplikt föreslås att företag som tillhandahåller sådana förmedlingstjänster ska vara skyldiga att ansöka om registre- ring hos Finansinspektionen.

I lagen införs också definitioner av ett flertal uttryck, bland annat av ägar- eller skuldandelar. Med det uttrycket avses aktier och teck- ningsrätter som ges ut av privata aktiebolag och av sådana bolag ut- färdade obligationer, teckningsoptioner och andra skuldförbindelser som inte är avsedda eller kan bli föremål för handel på kapital- marknaden.

Den som har tillstånd enligt lagen att driva verksamhet med för- medling av andelsbaserad eller lånebaserad gräsrotsfinansiering be- nämns kapitalförmedlare.

Tillståndsplikt och registreringsplikt

I den föreslagna lagen anges förutsättningar för tillstånd respektive registrering. Tillstånd som kapitalförmedlare ska få ges endast till ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, eller till ett utländskt företag med filial i Sverige. Detsamma gäller också

SOU 2018:20

Sammanfattning

beträffande den som ansöker om registrering för att driva verksam- het som består i att tillhandahålla förmedlingstjänster avseende belöningsbaserad eller donationsbaserad gräsrotsfinansiering.

Övriga villkor för tillstånd motsvarar det som i allmänhet gäller för annan likvärdig finansiell verksamhet, bland annat att det ska finns skäl att anta att den planerade verksamheten kommer att drivas i enlighet med den nya lagen och andra författningar som reglerar verksamheten. Vidare ställs krav på lämplighetsprövning av företag- ens ägare och ledning. En kapitalförmedlare ska ha minst en aukto- riserad revisor. Något kapitalkrav uppställs däremot inte för tillstånd.

Ett svenskt företag som driver verksamhet som kapitalförmed- lare ska efter underrättelse till Finansinspektionen få inrätta filial i ett annat land.

Undantag från tillståndsplikt gäller för vissa företag som redan har tillstånd enligt annan näringsrättslig lagstiftning på finansmark- nadsområdet, däribland företag som driver bank- och finansierings- rörelse, värdepappersrörelse eller verksamhet med konsumentkre- diter. Undantaget från tillståndsplikten gäller i förekommande fall även för motsvarande utländska företag. Sådana företag får efter anmälan till Finansinspektionen driva verksamhet som kapitalför- medlare.

Beträffande registreringspliktig verksamhet motsvarar kraven dem som gäller för finansiella institut enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Företag som har tillstånd som kapitalförmedlare och företag som är undantagna från tillståndsplikten enligt den nya lagen ska, i stället för att ansöka om registrering, anmäla till Finansinspektionen att företaget avser att driva verksamhet som möjliggör belöningsbaserad eller donations- baserad gräsrotsfinansiering. Ett företag som har blivit infört i registret ska tas bort ur det, om företaget har förelagts att upphöra med verksamheten och föreläggandet har fått laga kraft. Detsamma gäller om företaget anmäler att det inte längre ägnar sig åt verksam- het som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

Sammanfattning

SOU 2018:20

Verksamhets- och uppföranderegler

Den föreslagna lagen innehåller vissa verksamhets- och uppför- anderegler som i huvudsak gäller enbart för kapitalförmedlare, dvs. företag som driver tillståndspliktig verksamhet enligt lagen.

En kapitalförmedlares verksamhet ska organiseras och drivas på ett sådant sätt att förmedlarens organisationsstruktur, förbindelser med andra företag och ställning kan överblickas.

Verksamheten ska även i andra avseenden drivas sunt. Kraven på genomlysning och sundhet ska anpassas till arten och omfattningen av kapitalförmedlarens verksamhet.

I lagen finns också bestämmelser om hantering av intressekon- flikter, uppdragsavtal och klagomål.

Därutöver finns vissa ytterligare kundskyddsregler. En kapital- förmedlare ska genomföra passandebedömningar av kunder som är konsumenter och som avser att tillhandahålla finansiering genom andelsbaserad eller lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vidare ska en kapitalförmedlare, innan tillhandahållande av finansiering genom så- dan gräsrotsfinansiering får inledas, lämna den information som krävs för att varje fysisk eller juridisk person som avser att tillhandahålla finansiering ska kunna fatta välgrundade beslut. Kapitalförmedlaren ska också lämna tydlig information om att tillhandahållen finan- siering inte skyddas genom bestämmelserna i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om investerarskydd. En kapitalförmedlare, liksom ett företag som efter registrering tillhanda- håller tjänster som möjliggör belöningsbaserad eller donationsbaser- ad gräsrotsfinansiering, ska också tillgängliggöra viss allmän infor- mation om de tjänster som tillhandahålls samt om priser och avgifter. Om skyldigheten att lämna föreskriven information inte efterlevs ska marknadsföringslagen tillämpas, med undantag av bestämmel- serna om marknadsstörningsavgift.

Beträffande kapitalförmedlare som bistår intressenter och parter vid lånebaserad gräsrotsfinansiering gäller dessutom vissa särskilda bestämmelser. Förmedling av sådan finansiering mellan privatpersoner får ske endast om kapitalförmedlaren är ombud för den som till- handahåller finansieringen (dvs. kreditgivaren).

SOU 2018:20

Sammanfattning

kapitalförmedlaren, innan finansieringen tillhandahålls, pröva om den som avser att anskaffa finansiering (dvs. en kredittagare) har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina åtaganden enligt kredit- avtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om kredittagarens ekonomiska förhållanden. Finansieringen får tillhanda- hållas endast om kredittagaren har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sitt åtagande. Skyldigheten att utföra en kreditprövning gäller dock inte om den som tillhandahåller finansiering är ett före- tag med tillstånd av Finansinspektionen att lämna eller förmedla krediter. I sådant fall ska det företaget göra kreditprövningen. Skyl- digheterna att utföra passandebedömning, lämna föreskriven infor- mation och agera ombud eller utföra kreditprövning gäller också sådana företag som driver verksamhet som kapitalförmedlare men som är undantagna från tillståndsplikten, förutsatt att företagen inte redan omfattas av motsvarande skyldighet enligt annan lag.

Utredningen har övervägt men inte funnit tillräckliga skäl att i lagen ta in bestämmelser som begränsar storleken av finansiering eller av investeringar som sker genom andelsbaserad eller lånebaserad gräsrotsfinansiering.

Tillsyn och ingripanden

I den föreslagna lagen införs också bestämmelser om Finansinspek- tionens tillsyn och ingripandebefogenheter. Bestämmelserna mot- svarar i allt väsentligt det som gäller för annan likvärdig finansiell verksamhet, och de har utformats efter förebild av bestämmelser i andra näringsrättsliga lagar på finansmarknadsområdet.

Beträffande företag som omfattas av registreringsplikt enligt den nya lagen ska Finansinspektionen utöva tillsyn med avseende på lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Sammanfattning

SOU 2018:20

Bestämmelserna om ingripande innebär att kraven enligt det fjärde penningtvättsdirektivet1 är genomfört för både kapitalför- medlare och företag som efter registrering driver verksamhet enligt den nya lagen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft den 1 maj 2019. Vissa övergångsbestämmelser föreslås som dels ger berörda företag tid att anpassa sig till den nya regleringen, dels föreskriver att sanktionsavgifter enligt den nya lagen får tas ut endast för över- trädelser som sker efter ikraftträdandet.

Förslagens konsekvenser

Utredningen anser att ett tillståndskrav för gräsrotsfinansierings- plattformar skapar en mer rättvis konkurrenssituation på de mark- nadssegment där plattformarna agerar och ett större långsiktigt för- troende för de finansiella marknaderna. Ökad tydlighet kring skydd för låntagare och investerare bör dessutom göra gräsrotsfinansiering till en attraktivare finansieringsform. Tillståndskravet riskerar för- visso att verka hämmande på antalet nya gräsrotsfinansieringsplatt- formar som vill etablera sig på den svenska marknaden, men kravet möjliggör också för nya svenska och utländska aktörer att etablera sig i Sverige med god legitimitet. Samtidigt kan tillståndskravet ses som ett konkurrensbegränsande inträdeshinder. Utredningen bedöm- er att detta är ett mindre problem än den snedvridning av konkur- rensen som följer av att plattformarna skulle undgå tillstånd.

Utredningens föreslagna tillståndskrav medför ökade kostnader för plattformarna. Kostnaderna är betungande, men utredningen an- ser ändå att lagförslagen är väl motiverade för att skapa ett tydligt regelverk för finansieringsformen och för att stärka skyddet för kapitalsökande och investerande privatpersoner.

1 Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (Text av betydelse för EES).

SOU 2018:20

Sammanfattning

Utredningens förslag kommer att medföra en utökad tillsyns- verksamhet och därmed också ökade kostnader för Finansinspek- tionen och Konsumentverket. Flera aktörer kommer att ansöka om nytt tillstånd. Antalet aktörer är i dagsläget begränsat, men en större regleringsmässig tydlighet kan förhoppningsvis leda till att antalet aktörer växer.

Summary

Remit

The Inquiry’s remit includes surveying the market for crowdfunding platforms and analysing the roles, functions and incentive structures of these platforms and their participants. The Inquiry is also in- structed, while focusing on equity-based crowdfunding and lending- based crowdfunding, to identify the legislative provisions that apply to procuring, providing or mediating such financing, and to assess whether these provisions are appropriate. In this context, the Inquiry is to examine whether there are any barriers to using crowdfunding for businesses operating as limited companies. The classification of companies and the demarcation between the various company classi- fications are not to be reviewed, however.

Based on the assessments made, the Inquiry is to consider whether the existing legislation needs to be amended, or whether new com- mercial law regulations are needed. The remit also includes reviewing the need for sanctions. However, it does not include reviewing or proposing amendments to the provisions in the Consumer Credit Act (2010:1846). Rules for taxes and fees also lay outside the Inquiry’s remit.

The aim of the remit is to improve the conditions for developing this form of financing as an alternative source of financing for small and medium-sized enterprises (SMEs), and enable individuals to find joint financing solutions in general within civil society. The Inquiry’s proposals should also ensure a high level of consumer and investor protection in general to promote confidence in, and the development of, crowdfunding.

The Inquiry’s terms of reference are appended to the report.

Summary

SOU 2018:20

Regulatory initiatives from the EU

The potential need to regulate crowdfunding at EU level has been discussed in recent years. The Commission’s position, however, has been to wait and to refer to the directives that may be relevant to regulating crowdfunding, including Directive 2014/65/EU on markets in financial instruments (MiFID II), Directive 2003/71/EC on the prospectus to be published when securities are offered to the pub- lic or admitted to trading (the Prospectus Directive), Directive 2007/64/EC on payment services in the internal market, and Directive (EU) 2015/849 on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing.

The Commission’s work in this area intensified in the second half of 2017, however, and the development of a framework for re- gulating crowdfunding began. The framework aims to stimulate access to capital for SMEs via lending- and equity-based crowdfunding. The Commission intends, among other things, to create better con- ditions for cross-border crowdfunding. An initial proposal on a frame- work for cross-border lending- and equity-based crowdfunding of SMEs will be presented during the first half of 2018 within the context of the capital markets union.

General comments on crowdfunding

According to the Swedish National Encyclopaedia, crowdfunding is a method of funding projects, usually online, by raising small amounts of money from a large number of people. The fundraising may be subject to different terms and conditions. Sometimes, part-owner- ship is given in exchange for funds pledged, although donations- based, lending-based and other types of rewards-based crowdfunding are also common.

Crowdfunding is not a market; rather, it is several different methods of raising funds. These methods do not compete directly, but in certain cases can be seen as complementary alternatives. A start-up company seeking backing on a rewards-based crowdfunding platform to develop its product may, at a later stage, seek additional growth capital by offering shares on an equity-based crowdfunding platform. Competition is considerable, however, between crowdfun- ding platforms in each market segment and actors representing

SOU 2018:20

Summary

more traditional financing channels or other alternative forms of financing. Crowdfunding is usually divided into four categories: dona- tions-based, rewards-based, lending-based and equity-based crowd- funding.

Lending- and equity-based crowdfunding models involve three different parties. Capital seekers and each investor enter into a credit agreement or an agreement on the transfer of shares of ownership or debt, issued by the company seeking capital (principal agreement). The parties to the principal agreement also, individually, enter into a user or project agreement with the crowdfunding platform com- pany. The platform company operates as intermediary, linking capital seekers and investors and enabling them to carry out transactions with each other.

Development of the crowdfunding market

The Chinese crowdfunding market is the largest in the world. China’s crowdfunding turnover far exceeds that of all other markets in the Asia-Pacific region. Similarly, crowdfunding in the United States dominates the other markets in the Americas, while the United Kingdom holds a unique position in comparison with other markets in the EU.

Lending-based crowdfunding is the most common type of crowd- funding in Europe. Variation in the rate of development across different countries, regions and forms of financing is a function of the variation in individual countries’ regulations and market condi- tions. Access to loans from banks is an important factor in assessing the different growth rates of crowdfunding globally. The growth of lending- and equity-based crowdfunding has been stronger in many of the countries in which banks’ lending has been more restrictive since the 2008 financial crisis. Crowdfunding growth in the Nordic countries has accelerated since 2015.

The need for regulation

The survey of the crowdfunding market shows that the companies that established the Swedish crowdfunding platforms conduct activities that meet the requirements for a business activity. A plat-

Summary

SOU 2018:20

form company whose focus is equity- or lending-based crowdfund- ing is to be considered as an intermediary that provides support to capital seekers and investors so that a financial contract can be established between the parties, and transactions can be conducted, or at least facilitated, between them. The business model and services provided are decisive for how the activities conducted are to be assessed.

Depending on the focus and scope of their activities, some of these business operators are covered by existing commercial law re- gulations. In reviewing the relevant legislation, the Inquiry has found that satisfactory and appropriate regulations are lacking for activities that focus on the mediation of financing procured by private limited companies via equity-based crowdfunding. This also applies to certain elements of lending-based crowdfunding, namely the mediation of loans between private individuals. With regard to donations-based crowdfunding and rewards-based crowdfunding, the issue emphasised in the Inquiry’s terms of reference is how such activities relate to regulatory frameworks on counteracting money laundering and terrorist financing. The Commission’s assessment is that crowd- funding activities face particular risk of being misused for such pur- poses. The review of current legislation reveals that anti-money laundering regulations are not applicable to rewards-based or donations-based crowdfunding.

The Marketing Act (2008:486) applies to any marketing activities by Swedish crowdfunding platform companies. Swedish business operators intending to procure financing via crowdfunding are also covered by the Act. However, the Marketing Act applies to foreign companies only to a limited extent.

Whether relevant consumer protection legislation applies to procuring, providing or mediating financing via crowdfunding de- pends on the constellation of parties in each contractual situation. The review indicates that those providing financing to business operators or private individuals have, in certain respects, limited or no protection. Regarding equity- and lending-based crowdfunding, which are the focus of the Inquiry’s remit, both the asymmetric information risk and liquidity risk are, however, often higher than in other regulated forms of saving or investment targeting con- sumers and other non-professional investors. Moreover, the com- pensation models found in both equity- and lending-based crowd-

SOU 2018:20

Summary

funding entail the risk of conflicts of interest. In many cases, the investors are private individuals. This means that there is a need and reason to strengthen investor protection by ensuring that the companies mediating contacts and otherwise assisting in financial mediation to private limited companies via crowdfunding are subject to authorisation requirements and supervision, and requirements tailored to this type of activity, such as the duty to provide infor- mation. Stricter legislation may also be warranted for competition reasons and to strengthen confidence in this alternative form of corporate financing and investing. In the mediation of loans pro- cured and provided by exclusively private individuals via lending- based crowdfunding, neither borrowers nor lenders have any regula- tory consumer protection rights or obligations towards each other. Accordingly, this form of lending-based crowdfunding is also in need of regulation that, above all, ensures that a proper credit assessment is carried out.

A new act

The Inquiry proposes that provisions on crowdfunding be intro- duced in a new commercial law act called the Act on certain financial mediation activities. The act is to contain provisions on a) authori- sation or registration requirements to conduct activities governed by the act, b) how these activities are to be conducted, and c) super- vision and sanctions. Finansinspektionen (the Swedish financial supervisory authority) will assess matters concerning authorisation or registration, exercise supervision and maintain a register of those entitled to conduct activities under the act. Entities conducting activities under the new act will be governed by the Act on Measures against Money Laundering and Terrorist Financing (2017:630).

Scope of application

The proposed new act applies to any business activity that, in return for compensation, seeks to bring together natural persons or legal entities intending to procure financing from natural persons or legal entities intending to provide financing, if the financing is:

Summary

SOU 2018:20

1.via such loans, in return for compensation, issued by entities other than companies authorised by Finansinspektionen to grant or mediate loans (lending-based crowdfunding);

2.in return for the transfer of shares of ownership or debt in the legal entity procuring financing (equity-based crowdfunding);

3.in exchange for a product or service provided by the entity pro- curing financing (rewards-based crowdfunding); or

4.without compensation or any other return provided by the entity procuring financing (donations-based crowdfunding).

The Act does not apply, however, to financial mediation services via lending- or equity-based crowdfunding solely between business operators.

The act applies to rewards- and donations-based crowdfunding to a limited extent, and instead of an authorisation requirement, it is proposed that companies providing such intermediary services be required to apply for registration with Finansinspektionen.

The act will also include definitions of some terms, including shares of ownership or debt. This term refers to shares and sub- scription rights issued by private limited companies, and to bonds, warrants and other promissory notes issued by such companies that are not intended or able to be traded on capital markets.

Entities authorised under the act to mediate equity- or lending- based crowdfunding are designated as capital intermediaries.

Authorisation and registration requirements

The proposed act specifies the requirements for authorisation or registration. Authorisation to act as a capital intermediary will only be granted to Swedish limited companies or Swedish economic asso- ciations, or to foreign companies with a branch in Sweden. This also applies to entities applying for registration to conduct intermediary services in respect of rewards- and donations-based crowdfunding.

Other conditions for authorisation correspond to what generally applies to other equivalent financial activities, including the need for grounds to assume that the planned activities will be conducted in accordance with the new act and other regulations governing the

SOU 2018:20

Summary

operations. An appropriateness assessment of the company’s owner and management is also required. A capital intermediary must have at least one authorised public accountant. However, there is no capital requirement for authorisation.

After notifying Finansinspektionen, any Swedish company con- ducting activities as a capital intermediary is entitled to establish a branch in another country.

Exemption from the authorisation requirement applies to certain companies already authorised under other commercial law legislation pertaining to financial markets. This includes companies engaged in banking and financing, securities trading or consumer credit activi- ties. Where relevant, exemption from the authorisation requirement also applies to corresponding foreign companies. Such companies may, after notifying Finansinspektionen, conduct activities as capital intermediaries.

Regarding activities that must be registered, the requirements correspond to those that apply to financial institutions under the Act on currency exchange and other financial services (1996:1006). Companies authorised to act as capital intermediaries and com- panies exempt from the authorisation requirement under the new act must, instead of applying for registration, notify Finansinspek- tionen that the company intends to conduct activities that enable rewards- or donations-based crowdfunding. Any company that has been entered into the register is to be removed from the register if the company has been ordered to cease activities and the order has come into force. This also applies if the company provides notific- ation that it no longer engages in activities governed by the act or if it is clear, in any other manner, that compulsory registration no longer applies.

Rules of procedure and conduct

The proposed act contains certain rules of procedure and conduct that mainly apply only to capital intermediaries, i.e. companies that conduct activities requiring authorisation under the act.

A capital intermediary’s activities must be organised and con- ducted in such a way that the intermediary’s organisational structure, relations with other companies and status are transparent.

Summary

SOU 2018:20

Activities must be conducted in a sound manner also in other respects. The requirements relating to operational insight and sound- ness will be tailored to the nature and scope of the capital inter- mediary’s activities.

The act also contains provisions on managing conflicts of interest, project agreements and complaints.

Moreover, there are certain additional consumer protection regu- lations. Capital intermediaries must carry out appropriateness assess- ments of clients that are consumers and that intend to provide financing through equity- or lending-based crowdfunding. More- over, before the provision of financing through such crowdfunding services can commence, capital intermediaries must provide the in- formation needed to enable each natural person or legal entity that intends to provide financing to make informed decisions. Capital intermediaries must also provide clear information that the financing provided is not protected by the provisions of the Deposit Guarantee Act (1995:1571) or the Investor Compensation Act (1999:158). Capital intermediaries – and companies that, following registration, provide services enabling rewards- or donations-based crowdfunding

– must also make available certain general information on the services provided, and on prices and fees. If the obligation to provide the prescribed information is not met, the Marketing Act is to be applied, with the exception of the provisions on market disturbance fees.

Regarding capital intermediaries that assist stakeholders and parties with lending-based crowdfunding, certain special provisions also apply. The mediation of such financing between private indivi- duals can only take place if the capital intermediary is a represen- tative of the person providing financing (i.e. the lender).

In mediating financing between a business operator as lender and a private person as borrower, or between a private person as lender and a business operator as borrower, the capital intermediary must assess, before the financing is provided, whether the party intending to procure financing (i.e. the borrower) has the financial ability to fulfil the commitments under the credit agreement. This credit assessment is to be based on adequate information on the borrower’s financial circumstances. Financing may only be provided if the borrower has the financial ability to fulfil their commitments. The obligation to carry out a credit assessment does not apply, how- ever, if the entity providing financing is a company authorised by

SOU 2018:20

Summary

Finansinspektionen to issue or mediate loans. In such cases, the company is to carry out the credit assessment. The obligation to perform appropriateness assessments, provide the prescribed infor- mation and act as a representative or perform a credit assessment also applies to those companies conducting activities as a capital inter- mediary but that are exempted from the authorisation requirement, provided that the company is not already covered by a correspond- ing obligation under another law.

The Inquiry has considered including provisions in the act that limit the volume of financing or investment via equity- or lending- based crowdfunding, but not found sufficient grounds to do so.

Supervision and sanctions

The proposed act contains provisions on Finansinspektionen’s super- vision and sanctions powers. These provisions essentially correspond to what applies to other equivalent financial activities, and their formulation has been modelled after provisions in other com- mercial law acts pertaining to financial markets.

Regarding companies covered by the registration requirement under the new act, Finansinspektionen is to exercise supervision in respect of the Act on Measures against Money Laundering and Terrorist Financing.

The provisions on sanctions mean that the requirements under the fourth money laundering directive1 are implemented for both capital intermediaries and companies that, following registration, conduct activities in accordance with the new act.

Entry into force and transitional provisions

The Inquiry proposes that the new act come into force on May 1, 2019. Certain transitional provisions are proposed that will give the companies concerned time to adapt to the new regulations and that

1 Directive (EU) 2015/849 of the European Parliament and of the Council of 20 May 2015 on the prevention of the use of the financial system for the purposes of money laundering or terrorist financing, amending Regulation (EU) No 648/2012 of the European Parliament and of the Council, and repealing Directive 2005/60/EC of the European Parliament and of the Council and Commission Directive 2006/70/EC (Text with EEA relevance).

Summary

SOU 2018:20

will prescribe that pecuniary sanctions under the new act may only be charged for infringements that occur after its entry into force.

Consequences of the proposals

The Inquiry considers that an authorisation requirement for crowd- funding platforms will create fairer competition in the market seg- ments where these platforms are active and promote greater long- term confidence in the financial markets. Increased clarity concerning protection for borrowers and investors should also make crowd- funding a more attractive form of financing. While the authorisa- tion requirement risks limiting the number of new crowdfunding platforms entering the Swedish market, the requirement also enables new Swedish and foreign actors to become established in Sweden with a high level of legitimacy. At the same time, the authorisation requirement may be viewed as a barrier to market entry. The Inquiry considers that this is a minor problem relative to the distortion of competition that would result from platforms being exempt from seeking authorisation.

The Inquiry’s proposed authorisation requirements entail in- creased costs for the platforms. The costs are onerous. Nonetheless, the Inquiry considers that the legislative proposals are well justified to create a clear regulatory framework for this form of financing and strengthen protection for capital seekers and individual private investors.

The Inquiry’s proposals entail increased supervisory activities and thus also increased costs for Finansinspektionen and the Swedish Consumer Agency. More actors will apply for new authorisation. The number of actors is limited at present, but it is hoped that greater regulatory clarity may result in an increase in the number of actors.

1 Författningsförslag

1.1Förslag till lag om viss verksamhet med förmedling av finansiering

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Tillämpningsområde, definitioner och allmänna bestämmelser

1 § Denna lag gäller näringsverksamhet som har till ändamål att mot ersättning sammanföra fysiska eller juridiska personer som av- ser att anskaffa finansiering med fysiska eller juridiska personer som avser att tillhandahålla finansiering, om finansieringen sker

1.genom sådana krediter mot vederlag som lämnas av andra än företag som har tillstånd av Finansinspektionen att lämna eller för- medla krediter,

2.mot överlåtelse av ägar- eller skuldandelar i den juridiska per- son som anskaffar finansiering,

3.i utbyte mot en vara eller tjänst, som lämnas av den som anskaffar finansiering, eller

4.utan att vederlag eller någon annan motprestation lämnas av den som anskaffar finansieringen.

Lagen är dock inte tillämplig om finansiering enligt första stycket 1 eller 2 förmedlas mellan enbart näringsidkare.

För näringsverksamhet som anges i första stycket 3 och 4 gäller endast 3–7 §§, 2 kap. 2 och 9 §§, 4 kap. 2 § andra och tredje styckena samt 5 §, 5 kap. 2–5, 7, 10, 13–16 och 18–21 §§ samt 6 kap. 1 och 3 §§.

För näringsverksamhet som anges i första stycket 1 eller 2 och som drivs av företag som anges i 2 kap. 3 § gäller endast 3 kap samt 5 kap. 8 och 10 §§. Bestämmelserna i 3 kap. är dock tillämpliga bara

Författningsförslag

SOU 2018:20

om den näringsrättsliga lagstiftning som gäller för ett sådant företag inte innehåller motsvarande krav.

Bestämmelser som gäller för filialer till utländska företag finns också i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

2 § I lagen avses med

1.filial: ett avdelningskontor med självständig förvaltning, varvid även en etablering av flera driftställen av ett utländskt företag som driver verksamhet som avses i denna lag ska anses som en enda filial,

2.kapitalförmedlare: företag som har tillstånd enligt 2 kap. 1 § eller 2 kap. 6 §,

3.konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet,

4.kvalificerat innehav: detsamma som i 1 kap. 5 § 15 lagen om bank- och finansieringsrörelse (2004:297),

5.näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten, och

6.ägar- eller skuldandel: till exempel aktier och teckningsrätter som ges ut av privata aktiebolag, och av sådana bolag utfärdade obli- gationer, teckningsoptioner och andra skuldförbindelser som inte kan bli föremål för handel på kapitalmarknaden.

3 § För kapitalförmedlare och företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § finns bestämmelser om skyldighet att medverka till att förhindra penningtvätt och finan- siering av terrorism i lagen (2017:630) om åtgärder mot penning- tvätt och finansiering av terrorism.

4 § Enskildas förhållanden till kapitalförmedlare och företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Ansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken ska inte följa för den som bryter mot förbudet i första stycket.

I 5 a § kreditupplysningslagen (1973:1173) finns bestämmelser om att det som gäller om tystnadsplikt enligt första stycket inte hindrar att uppgifter i vissa fall utväxlas för kreditupplysningsändamål.

SOU 2018:20

Författningsförslag

5 § Kapitalförmedlare och företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § är skyldiga att lämna ut uppgifter om enskildas förhållande till förmedlaren eller företaget, om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersök- ning i brottmål begärs av undersökningsledare eller om det i ett ären- de om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan stat eller en mellanfolklig domstol begärs av åklagare.

6 § Den undersökningsledare eller åklagare som begär uppgifter enligt 5 § får förordna att en kapitalförmedlare samt dess styrelse- ledamöter och anställda inte får röja för kunden eller för någon utom- stående att uppgifter har lämnats enligt 5 § eller att det pågår en för- undersökning eller ett ärende om rättslig hjälp i brottmål. Detsamma gäller för företag som driver verksamhet enligt denna lag efter regi- strering enligt 2 kap. 2 §.

Ett sådant förbud får meddelas om det krävs för att en utredning om brott inte ska äventyras eller en internationell överenskom- melse som är bindande för Sverige ska kunna hållas.

Förbudet ska vara tidsbegränsat, med möjlighet till förlängning, och får inte avse längre tid än vad som är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet. I ett ärende om rättslig hjälp i brottmål får dock förbudet tidsbegränsas endast om den stat eller mellanfolkliga domstol som ansökt om rättslig hjälp samtycker till detta.

Om ett förbud inte längre är motiverat med hänsyn till syftet med förbudet, ska undersökningsledaren eller åklagaren besluta att förordnandet ska upphöra.

7 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot ett meddelandeförbud enligt 6 §.

2 kap. Tillstånd och registrering

1 § Verksamhet som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får drivas bara efter tillstånd av Finansinspektionen.

2 § Den som vill ägna sig åt näringsverksamhet som avses i 1 kap. 1 § första stycket 3 eller 4 ska ansöka om registrering hos Finans- inspektionen.

Författningsförslag

SOU 2018:20

Finansinspektionen ska registrera sökanden, om

1.sökanden är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk för- ening eller ett utländskt företag med filial i Sverige,

2.det finns skäl att anta att verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med lagen (2017:630) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som med- delats med stöd av den lagen, och

3.ägare med kvalificerat innehav i sökanden samt personer som ingår i dess ledning inte i väsentlig utsträckning har åsidosatt skyl- digheter i näringsverksamhet eller gjort sig skyldiga till allvarlig brotts- lighet.

Företag som har tillstånd enligt 1 eller 6 § och företag som avses

i3 § ska, i stället för att ansöka om registrering enligt första stycket, anmäla till Finansinspektionen att de avser att driva verksamhet enligt 1 kap. 1 § första stycket 3 eller 4.

Ett företag som har blivit infört i registret ska tas bort ur registret när ett beslut om föreläggande enligt 5 kap. 2 eller 7 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Detsamma gäller om företaget anmäler att det inte längre ägnar sig åt verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

3 § Tillstånd enligt 1 § behövs inte för företag som har tillstånd enligt

1)lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2)lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, i den utsträck- ning det är tillåtet enligt den lagen,

3)lagen (2010:751) om betaltjänster,

4)lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

5)lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investerings- fonder, i den utsträckning det är tillåtet enligt den lagen,

6)lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

eller

7)lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter. Undantagen enligt första stycket 1–5 och 7 gäller även för mot-

svarande utländska företag.

Ett företag som avses i första stycket 1 och 3–7 eller andra stycket ska anmäla till Finansinspektionen att det avser att driva verksamhet enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2.

SOU 2018:20

Författningsförslag

4 § Tillstånd till verksamhet enligt denna lag ska ges ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening, om

1.bolagsordningen eller stadgarna inte strider mot denna lag eller någon annan författning av betydelse för den planerade verksam- heten,

2.det finns skäl att anta att den planerade verksamheten kom- mer att drivas i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet,

3.den som har eller kan förväntas komma att få ett kvalificerat innehav i företaget bedöms som lämplig att utöva ett väsentligt in- flytande över ledningen av företaget, och

4.den som ska ingå i företagets styrelse eller vara verkställande direktör, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift.

5 § Vid bedömningen enligt 4 § 3 av om en innehavare är lämplig ska innehavarens anseende beaktas. Det ska också beaktas om det finns skäl att anta att

1.innehavaren kommer att motverka att företagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med kraven i denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet, eller

2.innehavet har samband med eller kan öka risken för

a)penningtvätt som avses i 1 kap. 6 § lagen (2017:630) om åt- gärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, eller

b)brott enligt 2 § 2, 3 § eller 4 § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser brott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

Om företaget har eller kan förväntas komma att få en nära för- bindelse med någon annan, får tillstånd ges bara om förbindelsen inte hindrar en effektiv tillsyn av företaget.

6 § Verksamhet som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får drivas av ett utländskt företag med filial i Sverige endast efter till- stånd av Finansinspektionen. Tillstånd ska ges, om

1. företaget driver motsvarande verksamhet i det land där det har sitt säte,

Författningsförslag

SOU 2018:20

2.företaget står under betryggande tillsyn av en behörig myndig- het i det land där det har sitt säte och har tillåtelse att etablera sig

iSverige,

3.det land där företaget har sitt säte har vidtagit nödvändiga åt- gärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism, och

4.det finns skäl att anta att verksamheten här i landet kommer att drivas i enlighet med denna lag och andra författningar som reglerar företagets verksamhet.

7 § Ett svenskt företag som avser att driva verksamhet som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 genom en filial i ett annat land ska underrätta Finansinspektionen innan verksamheten påbörjas.

8 § Bestämmelserna om ägarprövning i kreditinstitut i 14 kap. lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse ska tillämpas även be- träffande kapitalförmedlare. Bestämmelsen i 14 kap. 2 a § ska dock inte tillämpas.

Första stycket gäller inte företag som omfattas av motsvarande bestämmelser om ägarprövning enligt annan lag.

9 § När ett företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § får kännedom om att en ändring har skett i den krets som anges 2 § andra stycket 3, ska företaget snarast anmäla ändringen till Finansinspektionen. En juridisk person som har ett kvalificerat innehav i företaget ska snarast till inspektionen anmäla en ändring av vilka som ingår i dess ledning.

10 § En kapitalförmedlare ska ha minst en auktoriserad revisor, som utses av bolagsstämman eller föreningsstämman.

11 § Finansinspektionen ska föra ett register över företag som har tillstånd att driva verksamhet enligt denna lag och över företag som har registrerats enligt 2 § eller anmälts enligt 3 §.

SOU 2018:20

Författningsförslag

3 kap. Uppförande- och rörelseregler

1 § En kapitalförmedlares verksamhet ska organiseras och drivas så att dess organisation, förbindelser med andra företag och ställning kan överblickas.

En kapitalförmedlares verksamhet ska även i andra avseenden än som anges i första stycket drivas sunt.

Bestämmelserna i första och andra styckena ska tillämpas med beaktande av arten och omfattningen av kapitalförmedlarens verk- samhet.

2 § Kapitalförmedlare får förmedla finansiering mellan privatper- soner enligt 1 kap. 1 § första stycket 1, endast om kapitalförmedlaren är ombud för den som tillhandahåller finansieringen.

Vid förmedling av finansiering mellan en näringsidkare som kredit- givare och en privatperson som kredittagare eller mellan en privat- person som kreditgivare och en näringsidkare som kredittagare ska kapitalförmedlaren, innan finansieringen tillhandahålls, pröva om kredittagaren har ekonomiska förutsättningar att fullgöra sina åtagan- den enligt kreditavtalet. Kreditprövningen ska grundas på tillräckliga uppgifter om kredittagarens ekonomiska förhållanden. Finansiering- en får förmedlas endast om kredittagaren har ekonomiska förut- sättningar att fullgöra sitt åtagande.

Andra stycket gäller inte, om den som tillhandahåller finansier- ingen är ett företag med tillstånd av Finansinspektionen att lämna eller förmedla krediter.

3 § Innan anskaffning och tillhandahållande av finansiering enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får inledas ska kapitalförmedlaren lämna den information som krävs för att den som avser att till- handahålla finansiering ska kunna fatta välgrundade beslut.

Om information enligt första stycket är felaktig eller bristfällig ska kapitalförmedlaren omedelbart rätta eller komplettera informa- tionen.

Kapitalförmedlaren ska lämna tydlig information om att lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (1999:158) om in- vesterarskydd inte gäller vid tillhandahållande av finansiering enligt denna lag, och vad det innebär.

Författningsförslag

SOU 2018:20

Kapitalförmedlaren ska också tillgängliggöra klar och begriplig information om de tjänster som tillhandahålls samt om priser och avgifter.

Informationen ska på begäran lämnas i läsbar och varaktig form. Om information inte lämnas i enlighet med denna paragraf ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas, med undantag av bestäm- melserna i 29–36 §§ om marknadsstörningsavgift. Information enligt denna paragraf ska anses vara väsentlig enligt 10 § tredje stycket den

lagen.

4 § Innan finansiering enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 får tillhandahållas, ska kapitalförmedlaren begära att en kund som inte är näringsidkare lämnar uppgifter om sina kunskaper om och erfaren- heter av den avsedda investeringen så att kapitalförmedlaren kan bedöma om den passar kunden och förvissa sig om att kunden har förstått de risker som är förenade med investeringen.

Kapitalförmedlaren ska underrätta kunden om resultatet av bedömningen enligt första stycket.

Information enligt första och andra styckena får lämnas i stan- dardiserad form.

Kapitalförmedlaren ska, om kapitalförmedlaren eller företaget mot bakgrund av de uppgifter som erhållits enligt första stycket anser att tjänsten eller produkten inte passar kunden, informera kunden om detta. Kapitalförmedlaren ska, om en kund inte lämnar uppgifter enligt första stycket eller lämnar ofullständiga uppgifter, informera kunden om att förmedlaren eller företaget inte kan av- göra om tjänsten eller produkten passar kunden.

5 § Kapitalförmedlare ska fastställa och tillämpa effektiva organisa- toriska och administrativa förfaranden så att alla rimliga åtgärder vidtas för att identifiera, hantera och redovisa konflikter som trots detta uppkommer samt förhindra att kundernas intressen påverkas negativt av intressekonflikter.

6 § Kapitalförmedlare ska se till att de som anskaffat eller tillhanda- hållit finansiering enligt 1 kap. 1 § första stycket 1 eller 2 har möjlig- het att anmäla klagomål mot förmedlaren eller företaget. Förfarandet för hantering av anmälda klagomål ska vara effektivt. Förmedlaren eller företaget ska besvara klagomålen skyndsamt.

SOU 2018:20

Författningsförslag

7 § Kapitalförmedlare får uppdra åt någon annan att utföra visst arbete eller viss operativ funktion som ingår i verksamheten. Kapital- förmedlaren eller företaget ska anmäla sådana uppdragsavtal till Finansinspektionen.

Uppdrag åt någon annan att utföra sådana funktioner som är av väsentlig betydelse för verksamheten får ges bara om kapitalförmed- laren eller företaget ansvarar för att

1.verksamheten drivs av uppdragstagaren under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former, och

2.uppdraget inte väsentligt försämrar kvaliteten på verksamhetens internkontroll och Finansinspektionens möjligheter att övervaka att företaget följer de regler som gäller för den.

4 kap. Tillsyn

1 § Finansinspektionen har tillsyn över kapitalförmedlare med till- stånd enligt denna lag. Tillsynen omfattar att företagets verksamhet drivs enligt

1.denna lag,

2.andra författningar som reglerar verksamheten,

3.företagets bolagsordning eller stadgar, och

4.företagets interna instruktioner som har sin grund i författ- ningar som reglerar verksamheten.

I fråga om företag som avses i 2 kap. 3 § gäller bestämmelser om tillsyn i de författningar som reglerar deras verksamhet.

Finansinspektionens tillsyn omfattar inte konsumentkredit- lagen (2010:1846).

2 § Kapitalförmedlare ska lämna Finansinspektionen de upplysning- ar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § ska lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för att kunna kontrollera att företagen följer lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Författningsförslag

SOU 2018:20

Finansinspektionen får, när inspektionen anser att det är nödvän- digt, genomföra en undersökning hos en kapitalförmedlare och ett företag som driver verksamhet efter registrering enligt 2 kap. 2 §.

3 § Om en kapitalförmedlare ingår i en koncern, ska de övriga före- tagen i koncernen lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som in- spektionen begär för sin tillsyn över företaget.

4 § Om en kapitalförmedlare eller ett företag som är registrerat enligt 2 kap. 2 § har lämnat i uppdrag till ett annat företag att utföra ett visst arbete eller utföra en viss funktion, ska uppdragstagaren lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Finansinspektionen får genomföra undersökningar hos ett sådant företag, om inspektionen anser att det behövs för tillsynen över kapitalförmedlaren.

5 § Finansinspektionen ska, när ett företag som är registrerat en- ligt 2 kap. 2 § eller en juridisk person som har ett kvalificerat inne- hav i ett sådant företag har gjort en anmälan enligt 2 kap. 9 §, och därutöver minst en gång per år, kontrollera att kravet i 2 kap. 2 § andra stycket 3 är uppfyllt.

5 kap. Ingripanden

1 § Om en kapitalförmedlare åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag, andra författningar som reglerar företagets verksamhet, bolagsordning, stadgar eller interna instruktioner som har sin grund i en författning som reglerar verksamheten, ska Finansinspektionen ingripa.

Finansinspektionen ska då utfärda

1.ett föreläggande att inom viss tid begränsa verksamheten, minska riskerna i den eller vidta någon annan åtgärd för att komma till rätta med situationen,

2.ett förbud att verkställa beslut, eller

3.en anmärkning.

SOU 2018:20

Författningsförslag

Om överträdelsen är allvarlig ska kapitalförmedlarens tillstånd återkallas eller, om det är tillräckligt, varning meddelas.

2 § Om ett företag som är registrerat enligt 2 kap. 2 § inte följer Finansinspektionens begäran enligt 4 kap. 2 § andra stycket, får in- spektionen förelägga företaget att lämna de begärda upplysningarna. Om föreläggandet inte följs, får inspektionen förelägga företaget att upphöra med verksamheten.

Om företaget har överträtt en bestämmelse i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen ska Finans- inspektionen ingripa. Inspektionen får då förelägga företaget att göra rättelse eller, vid överträdelser som inte är ringa, besluta om sank- tionsavgift.

Vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser enligt andra stycket får Finansinspektionen förelägga företaget att upp- höra med verksamheten.

3 § Finansinspektionen ska ingripa mot någon som ingår i en kapitalförmedlares styrelse eller är dess verkställande direktör, eller ersättare för någon av dem, om förmedlaren har befunnits ansvarig för överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

Ett ingripande enligt första stycket får ske endast om överträ- delsen är allvarlig, upprepad eller systematisk och personen i fråga uppsåtligen eller av grov oaktsamhet orsakat överträdelsen.

Ingripande sker genom

1.beslut att personen i fråga under en viss tid, lägst tre och högst tio år, inte får upprätthålla en funktion som avses i första stycket hos en kapitalförmedlare, eller

2.beslut om sanktionsavgift.

Det som föreskrivs i första–tredje styckena gäller även den som ingår i styrelsen för ett företag som är registrerat enligt 2 kap. 2 § eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

4 § Vid valet av ingripande ska Finansinspektionen ta hänsyn till hur allvarlig överträdelsen är och hur länge den har pågått. Särskild hänsyn ska tas till skador som har uppstått och graden av ansvar.

Författningsförslag

SOU 2018:20

Finansinspektionen får avstå från ingripande om

1.en överträdelse är ringa eller ursäktlig,

2.kapitalförmedlaren gör rättelse eller om den fysiska personen verkat för att kapitalförmedlaren gör rättelse, eller

3.någon annan myndighet har vidtagit åtgärder mot kapitalför- medlaren eller den fysiska personen och dessa åtgärder bedöms till- räckliga.

Det som anges i första–tredje styckena gäller även företag som är registrerade enligt 2 kap. 2 § och den som ingår i styrelsen för före- taget eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

5 § I försvårande riktning ska det beaktas om kapitalförmedlaren tidigare har begått en överträdelse eller om den fysiska personen tidigare orsakat en sådan överträdelse.

I förmildrande riktning ska det beaktas om

1.kapitalförmedlaren eller den fysiska personen i väsentlig ut- sträckning genom ett aktivt samarbete har underlättat Finans- inspektionens utredning, och

2.kapitalförmedlaren snabbt har upphört med överträdelsen, eller den fysiska personen snabbt verkat för att överträdelsen ska upp- höra, sedan den anmälts till eller påtalats av Finansinspektionen.

Det som anges i första och andra styckena gäller även företag som är registrerade enligt 2 kap. 2 § och den som ingår i styrelsen för företaget eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

6 § Om någon som ingår i styrelsen i en kapitalförmedlare, eller är dess verkställande direktör, inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 4 § 4, ska Finansinspektionen återkalla förmedlarens tillstånd. Det får dock ske bara om inspektionen först har påtalat för kapitalför- medlaren att personen inte uppfyller kraven och han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid om högst tre månader har gått, fort- farande ingår i styrelsen eller är verkställande direktör.

I stället för att återkalla tillståndet, får Finansinspektionen be- sluta att en styrelseledamot eller verkställande direktör inte längre får vara det. Inspektionen får då förordna en ersättare. Ersättarens uppdrag gäller till dess företaget har utsett en ny styrelseledamot eller verkställande direktör.

SOU 2018:20

Författningsförslag

Det som anges om verkställande direktör i första och andra stycke- na gäller också en ställföreträdare eller ersättare för verkställande direktör.

7 § Finansinspektionen får förelägga ett företag som är registrerat enligt 2 kap. 2 § att göra rättelse, om det efter en kontroll enligt 4 kap. 5 § visar sig att kravet i 2 kap. 2 § andra stycket 3 inte är upp- fyllt.

Om det är en innehavare som avses i 2 kap. 2 § andra stycket 3 som inte uppfyller kravet, får inspektionen förelägga innehavaren att avyttra så stor del av aktierna eller andelarna att innehavet därefter inte är kvalificerat eller, om innehavaren är en juridisk person, att byta ut den person i dess ledning som är diskvalificerad.

Om ett föreläggande enligt första stycket inte följs, får Finans- inspektionen förelägga företaget att upphöra med verksamheten.

8 § Finansinspektionen ska återkalla tillståndet för en kapitalför- medlare, om förmedlaren

1.har fått tillståndet genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat otillbörligt sätt,

2.inte inom ett år från det att tillstånd beviljades har börjat driva sådan verksamhet som tillståndet avser,

3.under en sammanhängande tid av sex månader inte har drivit sådan verksamhet som tillståndet avser,

4.har förklarat sig avstå från tillståndet,

5.har överlåtit hela sin verksamhet, eller

6.har försatts i konkurs eller om beslut har fattats om att före- taget ska gå i likvidation.

I fall som avses i första stycket 1–3 får i stället varning meddelas, om det är tillräckligt.

Om Konsumentverket enligt 57 § konsumentkreditlagen (2010:1846) har förbjudit kapitalförmedlaren att medverka vid för- medling av krediter till konsumenter och beslutet har fått laga kraft, får Finansinspektionen återkalla tillståndet för företaget.

9 § Om tillståndet återkallas, får Finansinspektionen besluta om hur avvecklingen av verksamheten enligt denna lag ska ske.

Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta verksamheten.

Författningsförslag

SOU 2018:20

10 § Om någon driver verksamhet enligt denna lag utan att vara berättigad till det, ska Finansinspektionen utfärda ett föreläggande om att verksamheten ska upphöra. I fråga om verksamhet som kräver registrering enligt 2 kap. 2 §, ska inspektionen i stället utfärda ett föreläggande om att ansöka om registrering, och om det föreläggan- det inte följs eller om registrering vägras, ett föreläggande om att verksamheten ska upphöra. Inspektionen får besluta hur avveck- lingen av verksamheten ska ske.

Finansinspektionen får förelägga den som driver verksamheten att lämna de upplysningar om verksamheten som inspektionen be- höver för att bedöma om lagen är tillämplig på en viss verksamhet.

11 § Om en kapitalförmedlare har fått anmärkning eller varning enligt 1 §, får Finansinspektionen besluta att förmedlaren ska betala en sanktionsavgift.

Avgiften tillfaller staten.

12 § Sanktionsavgift enligt 11 § ska uppgå till lägst 5 000 kronor och högst 50 miljoner kronor. Avgiften får dock inte överstiga tio pro- cent av kapitalförmedlarens omsättning det närmast föregående räken- skapsåret.

Om överträdelsen har skett under kapitalförmedlarens första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

För en kapitalförmedlare som även driver annan verksamhet ska omsättningen enligt första stycket avse endast den tillståndspliktiga verksamheten enligt denna lag.

13 § När det är fråga om en överträdelse av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller före- skrifter som har meddelats med stöd av den lagen gäller i stället för 12 § att sanktionsavgiften ska uppgå till lägst 5 000 kronor och som högst fastställas till det högsta av

1.tio procent av kapitalförmedlarens omsättning närmast före- gående räkenskapsår eller, i förekommande fall, motsvarande om- sättning på koncernnivå,

2.två gånger den vinst som kapitalförmedlaren gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

3.ett belopp i kronor motsvarande fem miljoner euro.

SOU 2018:20

Författningsförslag

Om överträdelsen har skett under kapitalförmedlarens första verk- samhetsår eller om uppgifter om omsättningen annars saknas eller är bristfälliga, får omsättningen uppskattas.

Avgiften tillfaller staten.

Det som anges i denna paragraf gäller även företag som är regi- strerade enligt 2 kap. 2 §.

14 § En sanktionsavgift för en fysisk person ska som högst fast- ställas till det högsta av

1.två gånger den vinst som den fysiska personen gjort till följd av regelöverträdelsen, om beloppet går att fastställa, eller

2.ett belopp som per den 25 juni 2015 i kronor motsvarade fem miljoner euro.

Avgiften tillfaller staten.

15 § När sanktionsavgiftens storlek bestäms, ska hänsyn tas till sådana omständigheter som anges i 4 § första stycket och 5 §, till kapitalförmedlarens eller den fysiska personens finansiella ställning samt, om det går att fastställa, till den vinst som gjorts till följd av regelöverträdelsen.

Det som anges i första stycket gäller även företag som är registre- rade enligt 2 kap. 2 § och den som ingår i styrelsen för företaget eller är dess verkställande direktör eller ersättare för någon av dem.

16 § Frågor om ingripanden mot fysiska personer för överträdelser enligt 3 § tas upp av Finansinspektionen genom sanktionsföreläg- gande.

Finansinspektionen ska då tillämpa bestämmelserna om sanktions- föreläggande i 15 kap. 9 a–9 d §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

Vid beslut om sanktionsavgift ska 15 kap. 11–14 §§ lagen om bank- och finansieringsrörelse tillämpas i fråga om verkställighet av beslut om sanktionsavgift.

17 § Om en kapitalförmedlare inte i tid lämnar de upplysningar som den är skyldig att lämna enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 6 kap. 2 § 8, får Finansinspektionen besluta att företaget ska betala en förseningsavgift på högst 100 000 kronor.

Avgiften tillfaller staten.

Författningsförslag

SOU 2018:20

18 § Sanktionsavgiften eller förseningsavgiften ska betalas till Finansinspektionen inom trettio dagar efter det att beslutet om att ta ut avgiften har vunnit laga kraft eller den längre tid som anges i beslutet.

19 § Finansinspektionens beslut om sanktionsavgift eller försenings- avgift får verkställas enligt utsökningsbalkens bestämmelser, om avgiften inte har betalats inom den tid som anges i 18 §.

Om sanktionsavgiften eller förseningsavgiften inte betalas i tid, ska Finansinspektionen lämna den obetalda avgiften för indrivning. Bestämmelser om indrivning av statliga fordringar finns i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.

20 § En sanktionsavgift eller förseningsavgift faller bort i den ut- sträckning verkställighet inte har skett inom fem år från det att be- slutet att ta ut avgiften vann laga kraft.

21 § Finansinspektionens föreläggande eller förbud enligt denna lag får förenas med vite.

6 kap. Avgifter, bemyndiganden och överklagande

1 § Kapitalförmedlare och företag som driver verksamhet enligt denna lag efter registrering enligt 2 kap. 2 § ska bekosta Finans- inspektionens verksamhet enligt denna lag med årliga avgifter.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt denna lag.

2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.vilket innehåll en ansökan eller en anmälan om att få driva verksamhet enligt denna lag ska ha,

2.vilka uppgifter som ska ingå i en underrättelse enligt 2 kap. 7 §,

3.vilka åtgärder som en kapitalförmedlare ska vidta för att upp- fylla de krav på genomlysning och sundhet som avses i 3 kap. 1 §,

4.vilken information som ska lämnas enligt 3 kap. 3 §, och på vilket sätt informationen ska tillhandahållas,

5.vad som ska iakttas vid inhämtande av uppgifter 3 kap. 4 §,

SOU 2018:20

Författningsförslag

6.vad som ska iakttas vid en prövning enligt 3 kap. 4 §,

7.vad som ska iakttas vid hantering av klagomål enligt 3 kap. 6 §,

8.vilka upplysningar en kapitalförmedlare ska lämna till Finans- inspektionen för dess tillsynsverksamhet enligt 4 kap. 2 § första stycket, och

9.sådana avgifter som avses i 1 §.

3 § Finansinspektionens beslut enligt 5 kap. 10 § andra stycket samt beslut om sanktionsföreläggande får inte överklagas.

Finansinspektionens beslut i övrigt enligt denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detta gäller dock inte beslut i ären- den som avses i 20 § första stycket 5 förvaltningslagen (1986:223).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Finansinspektionen får bestämma att ett beslut om förbud, före-

läggande eller återkallelse ska gälla omedelbart.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

2.Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som vid ikraftträdandet driver verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna lag, och som inte omfattas av undantag från tillstånds- plikt, ska senast den 1 november 2019 ansöka om tillstånd hos Finans- inspektionen. Bolaget eller föreningen får, om en ansökan om tillstånd har getts in till inspektionen senast nämnda dag, fortsätta att driva verksamheten till dess att ansökan har prövats slutligt. Om tillstånd vägras, ska bolaget eller föreningen upphöra med verksamheten.

3.Det som sägs i punkten 2 gäller också för utländska företag som driver tillståndspliktig verksamhet enligt denna lag i Sverige från filial.

4.Ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som vid ikraftträdandet driver verksamhet enligt denna lag för vilken gäller skyldighet att ansöka om registrering, och som inte omfattas av undantag från denna skyldighet, ska senast den 1 november 2019 ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Bolaget eller för- eningen får, om en ansökan om registrering har getts in till inspek- tionen senast nämnda dag, fortsätta att driva verksamheten till dess att anmälan eller ansökan har prövats slutligt. Om registrering vägras, ska bolaget eller föreningen upphöra med verksamheten.

5.Det som sägs i punkten 4 gäller också för utländska företag som driver registreringspliktig verksamhet i Sverige från filial.

Författningsförslag

SOU 2018:20

6.Om en bedömning som motsvarar den som anges i 3 kap. 4 § har gjorts före ikraftträdandet av denna lag ska den gälla även efter ikraftträdandet.

7.Sanktionsavgift enligt 5 kap. 11–14 §§ får tas ut endast för överträdelser som har skett efter ikraftträdandet.

Vad som gäller om tystnads- plikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med tillstånd driver verk- samhet enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsu- mentkrediter, lagen (2016:1024) om verksamhet med bostads- krediter eller lagen om viss verk- samhet med förmedling av finan- siering hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalnings- försummelser och kreditmissbruk utväxlas för kreditupplysnings- ändamål inom en krets som ut- görs av dessa företag samt sådana företag som har tillstånd av Data- inspektionen enligt 3 § första stycket.

I den krets som anges i första stycket ingår även utländska kre- ditinstitut som avses i 4 kap. 1, 2, 4 och 6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörel- se, utländska företag som avses i 3 kap. 26 och 27 §§ lagen

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.2Förslag till lag om ändring

i kreditupplysningslagen (1973:1173)

Härigenom föreskrivs i fråga om kreditupplysningslagen (1973:1173) att 5 a § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 a §1 Vad som gäller om tystnads-

plikt i verksamheten hos svenska kreditinstitut, betalningsinstitut, institut för elektroniska pengar, värdepappersbolag och företag som med tillstånd driver verk- samhet enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med kon- sumentkrediter eller lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter hindrar inte att uppgifter om lämnade krediter, betalningsförsummelser och kre- ditmissbruk utväxlas för kredit- upplysningsändamål inom en krets som utgörs av dessa före- tag samt sådana företag som har tillstånd av Datainspektionen en- ligt 3 § första stycket.

1 Senaste lydelse 2016:1025.

Författningsförslag SOU 2018:20

(2010:751) om betaltjänster, ut-		(2010:751) om betaltjänster, ut-
ländska företag som avses i 3 kap.		ländska företag som avses i 3 kap.
26–28 §§ lagen (2011:755) om		26–28 §§	lagen (2011:755) om
elektroniska pengar,	utländska	elektroniska pengar, utländska
företag som avses i 4 kap. 1 och		företag som avses i 4 kap. 1 och
4 §§ lagen (2007:528) om värde-		4 §§ lagen (2007:528) om värde-
pappersmarknaden,	utländska	pappersmarknaden,		utländska
företag som avses i 2 § lagen		företag som avses i 2 § lagen
(2014:275) om viss verksamhet		(2014:275) om viss verksamhet
med konsumentkrediter och ut-		med konsumentkrediter, utländ-
ländska företag som avses i 1 kap.		ska företag som avses			i 1 kap.
3 § lagen (2016:1024) om verk-		3 § lagen (2016:1024) om verk-
samhet med bostadskrediter.		samhet med bostadskrediter och
		utländska	företag	som	avses i

lagen om viss verksamhet med förmedling av finansiering.

Bestämmelser om användningen av uppgifter om betalningsför- summelser och kreditmissbruk finns även i 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.3Förslag till lag om ändring i lagen (1992:169) om utländska filialer m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:169) om utländska filialer m.m. att 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Om rätt för vissa utländska företag att driva verksamhet i Sverige finns särskilda bestämmelser, nämligen

1.för kreditinstitut 4 kap. 1, 2 och 4–6 §§ lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.för värdepappersföretag 4 kap. 1 och 4 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

3.för finansiella institut 4 kap. 3 § lagen om bank- och finan- sieringsrörelse,

4.för utländska försäkringsgivare lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

5.för börser och clearingorganisationer 12 kap. 9 § och 19 kap. 12 § lagen om värdepappersmarknaden,

6.för förvaltningsbolag och fondföretag 1 kap. 6–7, 10 och 11 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

7.för utgivare av elektroniska pengar 3 kap. 26–28 §§ lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

8.för företag som driver inlåningsverksamhet 2 § lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

9.för utländska försäkringsförmedlare 3 kap. lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

10. för	företag som tillhandahåller betaltjänster 3 kap.		26 och
27 §§ lagen (2010:751) om betaltjänster,
11. för	utländska AIF-förvaltare 5 kap. lagen (2013:561) om
förvaltare av alternativa investeringsfonder,
12. för	företag som driver	12. för företag som	driver
verksamhet med konsumentkre-		verksamhet med konsumentkre-
diter 2 och 8 §§ lagen (2014:275)		diter 2 och 8 §§ lagen (2014:275)

2 Senaste lydelse SFS 2016:1026.

Författningsförslag

SOU 2018:20

om viss verksamhet med kon- sumentkrediter, och

13. för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksam- het med bostadskrediter.

om viss verksamhet med kon- sumentkrediter,

13.för företag som driver verksamhet med bostadskrediter 2 kap. 7 § och 3 kap. 6 och 7 §§ lagen (2016:1024) om verksam- het med bostadskrediter, och

14.för företag som driver verk- samhet med förmedling av finan-

siering 1 kap. 1 § fjärde stycket, 2 kap. 2 och 6 §§ lagen om viss verksamhet med förmedling av finansiering.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.4Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet att 2 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §3

En fysisk eller juridisk person som avser att ägna sig åt valuta- växling i väsentlig omfattning eller annan finansiell verksamhet ska ansöka om registrering hos Finansinspektionen. Ansökan behöver

inte göras av
1. företag som avses i 1 kap.	1. företag som avses i 1 kap.
2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9, 11	2 § första stycket 1–3, 6, 8, 9,
och 12 lagen (2017:630) om åt-	och 11–13 lagen (2017:630) om
gärder mot penningtvätt och	åtgärder mot penningtvätt och
finansiering av terrorism, och	finansiering av terrorism, och

2. fysiska eller juridiska personer som driver försäkringsförmed- ling enligt lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.

Finansinspektionen ska registrera personer som kommit in med ansökan, om

1.det finns skäl att anta att verksamheten kommer att drivas på ett sätt som är förenligt med lagen (2017:630) om åtgärder mot pen- ningtvätt och finansiering av terrorism och föreskrifter som med- delats med stöd av den lagen, och

2.kravet på ägare och ledning i 3 § första stycket är uppfyllt. Den som har blivit införd i registret ska tas bort ur registret när

ett beslut om föreläggande enligt 7, 9 eller 11 § att upphöra med verksamheten har fått laga kraft. Ett finansiellt institut ska också tas bort ur registret om det anmäler att det inte längre ägnar sig åt verksamhet som omfattas av lagen eller om det på något annat sätt framgår att registreringsplikt inte längre gäller.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

3 Senaste lydelse 2017:639.

Författningsförslag

SOU 2018:20

1.5Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:528) om värdepap- persmarknaden att 2 kap. 3 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §4

Ett värdepappersbolag får efter tillstånd av Finansinspektionen driva annan verksamhet än att tillhandahålla de sidotjänster som anges

i 2 §.
Ett värdepappersbolag får	Ett	värdepappersbolag		får
efter tillstånd av Finansinspek-	efter tillstånd av Finansinspek-
tionen driva valutahandel.	tionen driva
	1. valutahandel, och
	2. verksamhet		som avses	i
	1 kap.	1 § första	stycket 2 lagen
	om viss verksamhet med förmed-
	ling av finansiering

Tillstånd enligt första stycket behövs inte för att utöva försäk- ringsförmedling under de förutsättningar som föreskrivs i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling.

I 10 kap. finns bestämmelser om tillhandahållande av vissa data- rapporteringstjänster.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

4 Senaste lydelse SFS 2017:679.

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.6Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs i fråga om offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) att 30 kap. 5 och 6 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

30 kap.

5 §5

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i ett ärende hos en statlig myndighet om innehav av

1.aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappers- bolag, fondbolag eller försäkringsaktiebolag,

2.andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller

3. aktier eller andelar i börs,			3. aktier eller andelar i börs,
clearingorganisation,		svensk	clearingorganisation,		svensk
värdepapperscentral, betalnings-			värdepapperscentral, betalnings-
institut, institut för elektroniska			institut, institut för elektroniska
pengar eller företag som driver			pengar eller företag som driver
verksamhet	enligt	lagen	verksamhet	enligt	lagen
(2014:275) om viss verksamhet			(2014:275) om viss verksamhet
med konsumentkrediter eller			med konsumentkrediter, lagen
lagen (2016:1024) om verksam-			(2016:1024) om verksamhet med
het med bostadskrediter.			bostadskrediter,	eller	lagen om
			viss verksamhet	med förmedling
			av finansiering.

Sekretessen gäller inte beslut av myndigheten och inte heller för uppgift från en annan myndighet om uppgiften inte är sekretess- reglerad där.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

5 Senaste lydelse SFS 2016:1030.

Författningsförslag

SOU 2018:20

30 kap.

6 §6

Sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet som består i övervakning eller kontroll för sådan uppgift om en enskilds ekono- miska eller personliga förhållanden som på begäran har lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten, om över- vakningen eller kontrollen sker enligt

1.lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verk- samhet,

3.lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

4.lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktie- marknaden,

6. lagen	(2012:735)	med	6. lagen	(2012:735)	med
kompletterande bestämmelser till			kompletterande bestämmelser till
EU:s blankningsförordning, eller			EU:s blankningsförordning,
7. lagen	(2013:287)	med	7. lagen	(2013:287)	med
kompletterande bestämmelser till			kompletterande bestämmelser till
EU:s förordning om OTC-deri-			EU:s förordning om OTC-deri-
vat, centrala motparter och trans-			vat, centrala motparter och trans-
aktionsregister			aktionsregister, eller
			8. lagen	om viss verksamhet
			med förmedling av finansiering.

Om en uppgift som avses i första stycket rör den som övervak- ningen avser, gäller sekretessen endast om denne kan antas lida skada eller men om uppgiften röjs och sekretessen inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

6 Senaste lydelse SFS 2017:1313.

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.7Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)

Härigenom föreskrivs i fråga om konsumentkreditlagen att 55 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		55 §
Konsumentverket utövar till-			Konsumentverket utövar till-
syn över att denna lag följs.			syn över att denna lag följs.
Verkets tillsyn omfattar dock inte			Verkets tillsyn omfattar dock inte
Sveriges riksbank,		verksamhet	Sveriges	riksbank,		verksamhet
som står under tillsyn av Finans-			som står under tillsyn av Finans-
inspektionen	eller	verksamhet	inspektionen		eller	verksamhet
hos Kronofogdemyndigheten.			hos Kronofogdemyndigheten.
Med verksamhet som står under			Med verksamhet som står under
tillsyn av Finansinspektionen av-			tillsyn av Finansinspektionen av-
ses inte verksamhet som står			ses inte verksamhet som står
under Finansinspektionens tillsyn			under Finansinspektionens tillsyn
enligt lagen (2014:275) om viss			enligt lagen (2014:275) om viss
verksamhet	med	konsument-	verksamhet		med	konsument-
krediter.			krediter eller lagen om viss verk-
			samhet	med	förmedling av
			finansiering.

Tillsynen ska utövas så att den inte vållar större kostnad eller olägenhet än som är nödvändigt.

Denna lag träder i kraft den1 maj 2019.

Författningsförslag

SOU 2018:20

1.8Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

Härigenom föreskrivs i fråga lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter att 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §7 Tillstånd enligt denna lag behövs inte för 1. företag som har tillstånd enligt

a)lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

b)lagen (2010:751) om betaltjänster,

c) lagen (2011:755) om elek-	c) lagen (2011:755) om elek-
troniska pengar, eller	troniska pengar,
d) lagen (2016:1024) om verk-	d) lagen (2016:1024) om verk-
samhet med bostadskrediter,	samhet med bostadskrediter, eller
	e) lagen om viss verksamhet
	med förmedling av finansiering,

2.företag som avses i 2 kap. 3 § första stycket 2–7 lagen om bank- och finansieringsrörelse,

3.statliga och kommunala myndigheter, eller

4.juridiska personer som driver verksamhet med konsument- krediter i mindre omfattning utan vinstsyfte.

Undantagen enligt första stycket gäller även för motsvarande ut- ländska företag och utländska statliga, kommunala och andra offent- liga myndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

7 Senaste lydelse 2016:1032.

SOU 2018:20

Författningsförslag

1.9Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism att 1 kap. 2–4 §§, 2 kap. 7 §, 3 kap. 5, 6, 18, 19, 22 och 25 §§, 4 kap. 9 §, 5 kap. 9 § och 7 kap. 1 § ska följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

2 §

Denna lag gäller för fysiska och juridiska personer som driver

1.bank- eller finansieringsrörelse enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

2.livförsäkringsrörelse,

3.värdepappersrörelse enligt 2 kap. 1 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden,

4.verksamhet som kräver ansökan hos Finansinspektionen enligt lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

5.försäkringsförmedling enligt lagen (2005:405) om försäkrings- förmedling, i fråga om sådan verksamhet rörande livförsäkring, be- driven av andra än anknutna försäkringsförmedlare,

6.verksamhet för utgivning av elektroniska pengar enligt lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

7.fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

8.verksamhet med att som betalningsinstitut tillhandahålla betal- tjänster enligt lagen (2010:751) om betaltjänster,

9.verksamhet med att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster utan att vara betalningsinstitut,

10.verksamhet som förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11.verksamhet med konsumentkrediter enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

12.verksamhet med bostadskrediter enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter,

Författningsförslag

SOU 2018:20

13.verksamhet som fastig- hetsmäklare med fullständig regi- strering enligt fastighetsmäklar- lagen (2011:666),

14.verksamhet som anordnare av kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),

15.verksamhet som anordnare av speltjänster som bedrivs med tillstånd eller registrering enligt lotterilagen (1994:1000), dock inte till den del verksamheten av- ser anordnande av spel på varu- spelsautomater enligt 25 § sam- ma lag,

16.yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller en del av verk- samheten genomförs eller kom- mer att genomföras transaktion- er, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att utbetalt eller mottaget belopp

ikontanter uppgår till motsva- rande 5 000 euro eller mer,

17.verksamhet enligt pant- bankslagen (1995:1000),

18.verksamhet som auktori- serad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

13 verksamhet

a.som kapitalförmedlare enligt lagen om viss verksamhet med förmedling av finansiering, eller

b.som kräver ansökan om regi- strering enligt lagen om viss verk- samhet med förmedling av finan- siering,

14. verksamhet som fastig- hetsmäklare med fullständig regi- strering enligt fastighetsmäklar- lagen (2011:666),

15. verksamhet som anordnare av kasinospel enligt kasinolagen (1999:355),

16. verksamhet som anordnare av speltjänster som bedrivs med tillstånd eller registrering enligt lotterilagen (1994:1000), dock inte till den del verksamheten av- ser anordnande av spel på varu- spelsautomater enligt 25 § sam- ma lag,

17. yrkesmässig handel med varor, om det kan antas att det i verksamheten eller en del av verk- samheten genomförs eller kom- mer att genomföras transaktion- er, enstaka eller sådana som kan antas ha samband, som innebär att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till motsva- rande 5 000 euro eller mer,

18. verksamhet enligt pant- bankslagen (1995:1000),

19. verksamhet som auktori- serad eller godkänd revisor eller registrerat revisionsbolag,

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–13 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i ut- landet.

SOU 2018:20 Författningsförslag


19. yrkesmässig		verksamhet	20. yrkesmässig	verksamhet
som avser bokföringstjänster eller			som avser bokföringstjänster eller
revisionstjänster som inte om-			revisionstjänster som inte om-
fattas av 18,			fattas av 18,
20. yrkesmässig rådgivning av-			21. yrkesmässig rådgivning av-
seende	skatter och avgifter		seende skatter och avgifter
(skatterådgivare),			(skatterådgivare),
21. yrkesmässig		verksamhet	22. yrkesmässig	verksamhet
som advokat eller		biträdande	som advokat eller	biträdande
jurist på advokatbyrå, till den del			jurist på advokatbyrå, till den del
verksamheten avser tjänster som			verksamheten avser tjänster som
anges i 4 § första stycket,			anges i 4 § första stycket,
22. yrkesmässig		verksamhet	23. yrkesmässig	verksamhet
som annan oberoende jurist än			som annan oberoende jurist än
som avses i 21, till den del verk-			som avses i 21, till den del verk-
samheten avser tjänster som an-			samheten avser tjänster som an-
ges i 4 § första stycket, eller			ges i 4 § första stycket, eller
23. yrkesmässig		verksamhet	24. yrkesmässig	verksamhet
till den del verksamheten avser			till den del verksamheten avser
tjänster som anges i 4 § andra			tjänster som anges i 4 § andra
stycket	och verksamhetsutövar-		stycket och verksamhetsutövar-
en inte är en sådan person som			en inte är en sådan person som
avses i 18–22.			avses i 18–22.

Vissa speltjänster får undantas från tillämpning av lagen eller be- stämmelser i den enligt föreskrifter som meddelas med stöd av 8 kap. 1 § 1.

1 kap.

3 §

I fråga om verksamheter som avses i 2 § första stycket 1–8 och 10–12 gäller lagen även filialer i Sverige till utländska juridiska personer med huvudkontor i ut- landet.

Författningsförslag SOU 2018:20

1 kap.

4 §

Tjänster som avses i 2 § första	Tjänster som avses i 2 § första
stycket 21 och 22 omfattar	stycket 22 och 23 omfattar

1.handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, och

2.hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,

b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra till- gångar,

c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepappers- konton,

d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller ledning av företag, och

e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster och liknande juridiska konstruktioner.

1.handlande i en klients namn för dennes räkning vid finansiella transaktioner eller transaktioner med fastigheter, och

2.hjälp vid planering eller genomförande av transaktioner för en klients räkning vid

a) köp och försäljning av fastigheter eller företag,

b) förvaltning av klientens pengar, värdepapper eller andra till- gångar,

c) öppnande eller förvaltning av bank-, spar- eller värdepappers- konton,

d) anskaffande av nödvändigt kapital för bildande, drift eller led- ning av företag, och

e) bildande, drift eller ledning av bolag, föreningar, stiftelser eller truster och liknande juridiska konstruktioner.

Tjänster som avses i 2 § första stycket 23 omfattar

Tjänster som avses i 2 § första stycket 24 omfattar

1.bildande av juridiska personer, försäljning av nybildade aktie- bolag och förmedling av svenska eller utländska juridiska personer,

2.fullgörande av funktion som styrelseledamot eller bolagsrätts- ligt ansvarig, som bolagsman i handels- eller kommanditbolag eller

inågon liknande ställning i förhållande till andra juridiska personer,

SOU 2018:20

Författningsförslag

3.tillhandahållande av ett registrerat kontor eller en postadress och därmed sammanhängande tjänster till en fysisk person, en juridisk person eller en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

4.förvaltning av en trust eller en liknande juridisk konstruktion,

och

5.funktion som nominell aktieägare för någon annans räkning eller åtgärder som syftar till att någon annan ska ha en sådan funktion, med undantag för uppdrag åt en juridisk person som är noterad på en reglerad marknad.

2kap.

7 §

En verksamhetsutövare som				En verksamhetsutövare som
avses i	1 kap. 2 §		första styck-	avses i	1 kap. 2 §		första styck-
et 1–12	får	inte	etablera eller	et 1–13	får	inte	etablera eller
upprätthålla		korrespondentför-		upprätthålla		korrespondentför-
bindelser med brevlådebanker				bindelser med brevlådebanker
och ska se till att sådana förbin-				och ska se till att sådana förbin-
delser inte heller etableras eller				delser inte heller etableras eller
upprätthålls		med	institut som	upprätthålls		med	institut som
tillåter att deras konton används				tillåter att deras konton används
av sådana banker.				av sådana banker.

3kap.

5 §

En verksamhetsutövare som	En verksamhetsutövare som
avses i 1 kap. 2 § första styck-	avses i 1 kap. 2 § första styck-
et 14 och 15 ska, utöver vad som	et 15 och 16 ska, utöver vad som
följer av 4 § första stycket, vidta	följer av 4 § första stycket, vidta
åtgärder för kundkännedom	åtgärder för kundkännedom

1. vid enstaka transaktioner som avser utbetalning av vinster eller betalning av insatser som uppgår till ett belopp motsvarande 2 000 euro eller mer, och

2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 2 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

Vid korrespondentförbindel- ser mellan en verksamhetsutöva- re som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–13 och ett kredit- institut eller finansiellt institut med hemvist utanför EES ska verksamhetsutövare utöver åt- gärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ alltid

En verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första styck- et 17 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta åtgärder för kundkännedom

Författningsförslag

SOU 2018:20

3 kap.

6 § En verksamhetsutövare som

avses i 1 kap. 2 § första styck- et 16 ska, i stället för vad som följer av 4 §, vidta åtgärder för kundkännedom

1.vid etableringen av en affärsförbindelse, om det när förbindel- sen ingås är sannolikt eller under förbindelsens gång står klart att utbetalt eller mottaget belopp i kontanter inom ramen för affärs- förbindelsen uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer,

2.vid enstaka transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter uppgår till ett belopp motsvarande 5 000 euro eller mer, och

3.vid transaktioner där utbetalt eller mottaget belopp i kontanter understiger ett belopp motsvarande 5 000 euro och som verksam- hetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner i kontanter som tillsammans uppgår till minst detta belopp.

3 kap.

18 § Vid korrespondentförbindel-

ser mellan en verksamhetsutöva- re som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 och ett kredit- institut eller finansiellt institut med hemvist utanför EES ska verksamhetsutövare utöver åt- gärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ alltid

1.inhämta tillräckligt med information om motparten för att kunna förstå verksamheten och utifrån offentligt tillgänglig infor- mation bedöma motpartens anseende och tillsynens kvalitet,

2.bedöma motpartens kontroller för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism,

3.dokumentera respektive instituts ansvar att vidta kontroll- åtgärder och de åtgärder som det vidtar,

Om kunden eller kundens verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åt- gärder enligt 7, 8 och 10–13 §§ alltid

SOU 2018:20

Författningsförslag

4.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare innan en ny korrespondentförbindelse ingås, och

5.förvissa sig om att motparten har kontrollerat identiteten på kunder som har direkt tillgång till konton hos kreditinstitutet eller det finansiella institutet och fortlöpande följer upp dessa kunder samt på begäran kan lämna relevanta kunduppgifter.

3 kap.

19 § Om kunden eller kundens

verkliga huvudman är en person i politiskt utsatt ställning, ska en verksamhetsutövare utöver åt- gärder enligt 7, 8 och 10–12 §§ alltid

1.vidta lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån de tillgångar som hanteras inom ramen för affärsförbindelsen eller den enstaka transaktionen kommer,

2.tillämpa skärpt fortlöpande uppföljning av affärsförbindelsen enligt 13 § och övervaka aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap.

1§ i förhöjd omfattning, och

3.inhämta godkännande från behörig beslutsfattare inför beslut om att ingå eller avbryta en affärsförbindelse.

Första stycket tillämpas också om kunden är en familjemedlem eller känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning.

3 kap.
22 §
Med utomstående enligt 21 § avses
1. fysiska eller juridiska per-	1. fysiska eller juridiska per-
soner med verksamhet som anges	soner med verksamhet som anges
i 1 kap. 2 § första stycket 1–3,	i 1 kap. 2 § första	stycket 1–3,
5–8, och 10–15 eller motsvaran-	5–8, 10–13 a, och	14–16 eller
de verksamhet, auktoriserade eller	motsvarande verksamhet, aukto-
godkända revisorer och advokat-	riserade eller godkända revisorer
er som är etablerade inom EES,	och advokater som är etablerade
och	inom EES, och
2. fysiska eller juridiska per-	2. fysiska eller juridiska per-
soner med verksamhet som anges	soner med verksamhet som anges

Författningsförslag

SOU 2018:20

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5–

8 och 10–15 eller motsvarande verksamhet, auktoriserade eller godkända revisorer och advokat- er som är etablerade utanför EES, om de

1 kap. 2 § första stycket 1–3, 5– 8, 10–13 a, och 14–16 eller mot- svarande verksamhet, auktori- serade eller godkända revisorer och advokater som är etablerade utanför EES, om de

a)tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b)står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs.

3 kap.

25 §

En verksamhetsutövare som tillhandahåller konto som kunden innehar i syfte att förvalta medel som tillhör andra än kunden be- höver inte identifiera och kontrollera identiteten på den för vars

räkning kunden förvaltar medlen, om kunden
1. är en fysisk eller juridisk					1. är en fysisk eller juridisk
person	med	verksamhet		som	person	med	verksamhet	som
anges i 1 kap. 2 § första styck-					anges i 1 kap. 2 § första styck-
et 1–3, 5–8 och 10–15 eller mot-					et 1–3, 5–8 och 10–13 a och 14–
svarande	verksamhet,		auktori-		16 eller motsvarande verksam-
serad eller godkänd revisor och					het, auktoriserad eller godkänd
advokat eller biträdande jurist på					revisor och advokat eller biträ-
advokatbyrå		med hemvist		inom	dande jurist på advokatbyrå med
EES,					hemvist inom EES,
2. är en fysisk eller juridisk					2. är en fysisk eller juridisk
person	med	verksamhet		som	person	med	verksamhet	som
anges 1 kap.		2 § första styck-			anges	1 kap.	2 § första styck-
et 1–3, 5–8 och 10–15 eller mot-					et 1–3,	5–8,	10–13 a och 14–16
svarande	verksamhet,		auktori-		eller motsvarande verksamhet,
serad eller godkänd revisor och					auktoriserad eller godkänd revi-
advokat eller biträdande jurist på					sor och advokat eller biträdande
advokatbyrå med hemvist utan-					jurist på advokatbyrå med hem-
för EES, och					vist utanför EES, och

a)tillämpar bestämmelser om kundkännedom och bevarande av handlingar som motsvarar kraven i denna lag, och

b)står under tillsyn över att dessa bestämmelser följs, eller

SOU 2018:20

Författningsförslag

3. till följd av föreskrift i lag eller annan författning är skyldig att hålla medel som förvaltas för någon annans räkning avskilda från egna tillgångar och medel.

Första stycket får tillämpas endast om den risk som kan för- knippas med kunden enligt 2 kap. 3 § bedöms som låg och om verk- samhetsutövaren utan dröjsmål på begäran kan få del av uppgift om identiteten hos den för vars räkning kunden förvaltar medlen och den dokumentation som ligger till grund för uppgifterna.

4 kap.

9 §

Den fysiska personen, den juridiska personen, dess styrelseleda- möter eller anställda får inte för kunden eller för någon utomståen- de obehörigen röja att en bedömning enligt 2 § utförs, har utförts eller kommer att utföras eller att uppgifter har lämnats enligt 3 eller 6 §.

Som obehörigt röjande avses inte att

1. uppgifter lämnas till en tillsynsmyndighet eller en brottsbe-

kämpande myndighet,
2. uppgifter lämnas		mellan		2. uppgifter lämnas	mellan
verksamhetsutövare som avses i				verksamhetsutövare som avses i
1 kap. 2 § första stycket 1–12 med				1 kap. 2 § första stycket 1–13
hemvist i EES och som ingår i				med hemvist i EES och som in-
samma koncern eller mellan så-				går i samma koncern eller mellan
dana	verksamhetsutövare		och	sådana verksamhetsutövare och
deras	filialer och dotterföretag			deras filialer och dotterföretag
belägna i ett land utanför EES,				belägna i ett land utanför EES,
förutsatt att filialerna och dotter-				förutsatt att filialerna och dotter-
företagen utanför EES tillämpar				företagen utanför EES tillämpar
gemensamma rutiner som fast-				gemensamma rutiner som fast-
ställts	enligt 2 kap. 8	eller	9 §	ställts enligt 2 kap. 8	eller 9 §
eller motsvarande krav enligt lag-				eller motsvarande krav enligt lag-
stiftningen i det land där filialen				stiftningen i det land där filialen
finns	eller dotterföretaget		har	finns eller dotterföretaget har
hemvist,				hemvist,

3. uppgifter lämnas mellan advokater och biträdande jurister på advokatbyrå, andra oberoende jurister, revisorer, tillhandahållare av bokföringstjänster, skatterådgivare och fastighetsmäklare som om- fattas av direktiv (EU) 2015/849, i den ursprungliga lydelsen, eller likvärdiga bestämmelser i ett land utanför EES och som är anställda

Författningsförslag

SOU 2018:20

eller på annat sätt verksamma inom samma juridiska person eller olika juridiska personer med gemensamt ägande, gemensam ledning eller gemensam efterlevnadskontroll,

4.uppgifter som rör samma kund och samma transaktion och som omfattar fler än en verksamhetsutövare lämnas mellan sådana juridiska och fysiska personer som anges i 1 kap. 2 § första styck- et 1–12 och 18–22, förutsatt att de tillhör samma verksamhets- eller yrkeskategori och omfattas av skyldigheter i fråga om tystnadsplikt och skydd för personuppgifter som följer av denna lag, och

5.en kund får kännedom om att åtgärder enligt första stycket vidtas eller kan komma att vidtas, när ett röjande inte kan undvikas till följd av verksamhetsutövarens skyldighet att avstå från en trans- aktion, att avstå från att inleda en affärsförbindelse eller att avsluta en affärsförbindelse enligt 3 kap. 1–3 §§.

Bestämmelser om ansvar för den som bryter mot tystnadsplikten enligt första stycket finns i 20 kap. 3 § brottsbalken.

			5 kap.
			9 §
Förbudet	i	8 §	gäller inte	Förbudet	i	8 § gäller inte
samkörning av register med en				samkörning av register med en
filial till en verksamhetsutövare				filial till en verksamhetsutövare
som avses i	1 kap.		2 § första	som avses i	1 kap. 2 § första
stycket 1–12 som är etablerad i				stycket 1–13 som är etablerad i
ett land utanför EES, om kraven				ett land utanför EES, om kraven
enligt 2 kap. 10		och 11 §§ är		enligt 2 kap. 10		och 11 §§ är
uppfyllda i fråga om filialen.				uppfyllda i fråga om filialen.

Förbudet i 8 § gäller inte heller samkörning av register som sker mellan verksamhetsutövare som avses i 1 kap. 2 § första stycket 1–12 och som ingår i samma koncern, om verksamhetsutövarna har hem- vist i Sverige eller inom EES.

Om en verksamhetsutövare som avses i andra stycket har hem- vist i ett land utanför EES gäller andra stycket om kraven enligt 2 kap. 10 och 11 §§ är uppfyllda i fråga om den verksamhetsutövaren.

SOU 2018:20

Författningsförslag

7kap.

1 §

Detta kapitel tillämpas i fråga	Detta kapitel tillämpas i fråga
om tillsyn över och ingripanden	om tillsyn över och ingripanden
mot verksamhet som avses i	mot verksamhet som avses i
1 kap. 2 § första stycket 16, 19,	1 kap. 2 § första stycket 17, 20,
20, 22 och 23.	21, 23 och 24.

Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om vilka myndigheter som utövar tillsyn enligt detta kapitel.

Bestämmelser om tillsyn över och ingripanden mot annan verk- samhet som avses i 1 kap. 2 § första stycket finns i de lagar som reg- lerar dessa verksamhetsutövare.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2019.

2 Inledning

2.1Utredningens uppdrag

Utredningens direktiv beslutades av regeringen den 28 juli 2016. Direktiven finns i sin helhet bifogade till betänkandet som bilaga 1.

Utredningens uppdrag är bland annat att kartlägga marknaden för plattformar för gräsrotsfinansiering och analysera deltagarnas och plattformarnas roll, funktion och incitamentsstruktur. Vidare ska utredningen kartlägga vilka rättsregler som är tillämpliga på andels- baserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering samt om det behövs ny näringsrättslig reglering, eller om befintlig lagstiftning behöver justeras. I uppdraget ingår också att se över behovet av sanktioner. Däremot ingår inte att se över aktiebolagens (2005:551) kategoriindelning eller gränsdragningen mellan de olika bolagskategorierna. Utanför uppdraget ligger också konsument- kreditlagen (2010:1846) samt skatte- och avgiftsregler.

2.2Arbetets genomförande

Utredningens arbete inleddes i september 2016.

Sakkunniga och experter från berörda myndigheter och intresse- organisationer, näringslivet och den akademiska världen har förord- nats för att bistå utredningen. Arbetet har bedrivits i nära samarbete

Inledning

SOU 2018:20

med sakkunnig- och expertgrupperna genom sammanträden, där utredningens arbetspromemorior med preliminära bedömningar och förslag har presenterats och diskuterats. Sammanlagt har utredningen genomfört tio sammanträden, varav två har varit under två dagar. Dessutom har fortlöpande underhandskontakter med sakkunniga och experter bidragit till arbetets utveckling. Sakkunniga och experter har bidragit med upplysningar om exempelvis aktuella politiska och rättsliga initiativ med anknytning till utredningens arbete, samt om pågående branschdiskussioner. Utöver de ordinarie sammanträdena har utredningen haft några särskilda möten med representanter för Finansinspektionen. Utredningen har samrått med vid tidpunkten pågående utredningar såsom Utredningen om användarna i delnings- ekonomin (Fi 2015:13) samt deltagit i ett seminarium arrangerat av Agenda 2030-delegationen. Vidare har sekretariatet träffat företrädare för Svensk Försäkring, svenska riskkapitalbolagens intresseförening SVCA, Vinnova, Fintech Hub, Swedish Fintech Association, Handelshögskolan i Stockholm och European Banking Authority (EBA). Utredningssekreterarna har närvarat vid ett flertal seminarier om ämnesområdet i stort, arrangerade av Riksbanken, Finansinspek- tionen, Vinnova, Swedish House of Finance och Fintech Hub med flera. Sekretariatet deltog vid konferensen Crowd Dialog Europe, som hölls i september 2016 i Graz, Österrike, samt vid konferensen Crowdfunding Seminar i Kristiansand, Norge, i februari 2017.

Utredningen har haft ett antal möten med representanter för flera aktiva svenska plattformar för gräsrotsfinansiering i syfte att dels informera om utredningens uppdrag, dels samla in information om plattformarnas verksamhet, funktion och villkor. Även dessa möten har kompletterats med fortlöpande underhandskontakter.

Arbetet har i övrigt bedrivits på sedvanligt sätt genom studium av relevant information bestående av främst svenska och utländska rättskällor, rapporter och tillgänglig marknadsstatistik från myndig- heter, högskolor och näringsliv, debattartiklar etc. Utredningen har beaktat pågående arbete inom Regeringskansliet och har hållit sig informerad om reglerings- och tillsynsarbete i övriga nordiska länder och inom Europeiska unionen (EU). Detta har skett genom munt- liga och skriftliga kontakter med representanter från berörda myn- digheter.

SOU 2018:20

Inledning

2.3Disposition

Betänkandets första del, kapitel 3–6, ägnas åt en kartläggning av gräs- rotsfinansieringens utveckling internationellt och på den svenska marknaden. Den andra delen, kapitel 7–10, behandlar främst gräsrots- finansieringens förhållande till gällande rätt i Sverige samt en analys av regleringsbehovet. I den avslutande tredje delen, kapitel 11–15 redovisas och motiveras utredningens förslag till ny lagstiftning och dess konsekvenser.

Betänkandet inleds, efter detta kapitel, med en introduktion till gräsrotsfinansieringen i kapitel 3. Kapitlet beskriver gräsrotsfinan- sieringens framväxt och dess samband med delningsekonomin och fintech i stora drag. Kapitlet beskriver vidare gräsrotsfinansiering- ens olika huvudformer. Dessutom ges en kortfattad överblick över den nyetablerade forskningen på området. I kapitel 4 presenteras en kartläggning av gräsrotsfinansieringens marknadsutveckling i ett inter- nationellt perspektiv, samt en kartläggning av gräsrotsfinansiering- ens reglering i Förenta staterna, de större europeiska marknaderna samt i Norden utanför Sverige. Kapitel 5 behandlar gräsrotsfinan- sieringen i Sverige och beskriver flertalet av de större svenska platt- formarnas verksamheter. I kapitel 6 ges kort en introduktion till faktorer som kan komma att påverka gräsrotsfinansieringens fram- tida utveckling.

Kapitel 7 redogör för de olika partsförhållanden som kan upp- komma vid gräsrotsfinansiering. Partsförhållandena jämförs inled- ningsvis med andra förhållanden i delningsekonomin. Därefter redo- görs för näringsidkar- och konsumentförhållanden, samt för de avtals- konstellationer som uppkommer vid gräsrotsfinansiering. Kapitel 8 innehåller en beskrivning av för gräsrotsfinansiering relevant svensk lagstiftning. Redogörelsens inriktning är begränsad till hur lånebaserad gräsrotsfinansiering och andelsbaserad gräsrotsfinansiering förhåller sig till näringsrättslig och marknadsrättslig lagstiftning, samt till kon- sument- och annan kundskyddslagstiftning. I kapitel 9 behandlas spridningsförbudet i aktiebolagslagen. I kapitel 10 ges en överblick över de risker som kan förekomma vid gräsrotsfinansiering. Där- efter sammanfattas utredningens syn på regleringsbehovet.

I kapitel 11 redovisas och motiveras utredningens förslag till ny och ändrad lagstiftning. Kapitel 12 och 13 behandlar vissa ytterli- gare ändringar i annan lagstiftning samt ikraftträdande och övergångs-

Inledning

SOU 2018:20

bestämmelser. I kapitel 14 redovisas en konsekvensanalys. Författ- ningskommentarer återfinns i kapitel 15.

2.4Användning av vissa begrepp och uttryck

Benämningar för gräsrotsfinansiering och dess grundformer redovisas i avsnitt 3.3. Som anges där finns i vissa fall alternativa uttrycksätt. Detsamma gäller för de olika aktörerna på gräsrotsfinansierings- marknaderna. Vanligtvis uppkommer flera partsförhållanden (se kapitel 7). Plattformar för gräsrotsfinansiering är en benämning för den intermediär, eller mellanhand, som sammanför presumtiva parter samt tillhandahåller tjänster eller verktyg för kapitalanskaffning och, i förekommande fall, investering. Eftersom det uttrycket ofta före- kommer i exempelvis nyhetsrapportering och myndighetsrapporter används det också i de deskriptiva delarna av betänkandet. I den mån det behöver förtydligas att det är fråga om ett subjekt anges till exempel plattformsföretag eller företag som tillhandahåller tjänster som möjliggör gräsrotsfinansiering, alternativt tillhandahåller förmed- lingstjänster. I utredningens överväganden och i förslaget till ny lag används däremot kapitalförmedlare som benämning på denna aktör.

I betänkandet används i huvudsak kapitalsökande eller kapital- anskaffare för de företag eller privatpersoner som är i behov av finan- siering. Utredningen har enligt sitt uppdrag fokuserat på sådan gräs- rotsfinansiering där det finns möjlighet till ekonomisk avkastning. I sådana sammanhang brukar finansiär eller investerare användas för den bidragande parten, varför dessa benämningar används också i betänkandet. Beträffande gräsrotsfinansiering som sker genom lån används även termerna kredittagare respektive kreditgivare.

Syftet med gräsrotsfinansiering, nämligen resursöverföring mellan parter, uttrycks i betänkandet genom att det anges att kapital eller finansiering anskaffas respektive tillhandahålls. Yrkesmässig gräs- rotsfinansieringsverksamhet sker i princip uteslutande på särskilt in- rättade webbaserade plattformar, vilket i betänkandet uttrycks genom att dessa är digitala eller elektroniska.

3 Allmän bakgrund

3.1Historiskt perspektiv

3.1.1Tidiga former av gräsrotsfinansiering

Gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding, innebär enligt National- encyklopedin ”en metod för projektfinansiering genom att, oftast via internet, samla in mindre belopp från ett större antal personer. Insamlingen av kapital kan ske på olika villkor, vanligast är att ett delägarskap ges i utbyte, men även donationer, lån och olika typer av belöningar förekommer.”

Krigsobligationer, Nordiska museet, samt den insamling som Joseph Pulitzer anordnade i sin tidning New York World år 1885 för att finansiera färdigställandet av fundamentet till Frihetsgudinnan, brukar anföras som tidiga exempel på gräsrotsfinansiering.1 Samt- liga bidrag till Frihetsgudinnan oavsett storlek blev belönade med ett omnämnande i tidningen, vilket bidrog till att kampanjen blev framgångsrik.

De tidiga aktiviteterna och nätverken för gräsrotsfinansiering var lokala till sin natur. Internet har möjliggjort en betydligt större räckvidd för gräsrotsfinansieringar, men än i dag förekommer många lokala initiativ, som inte nödvändigtvis är digitala, när invånare på en viss ort finansierar den lokala skidliften eller när idrottsklubben ordnar gräsrotsfinansiering (i bokstavlig mening) av nya konstgräs- planer. Lokala gräsrotsinitiativ behöver inte vara ideella. Lokalkapi- tal är ett initiativ för att underlätta för lokala kommersiella projekt att få finansiering. Lokalkapital erbjuder delägarskap via gräsrots-

1 Pitts, J.B., Pulitzer Crowdfunded the Statue of Liberty? oktober 2010. dailycrowdsource.com/2010/10/20/earth/geography/pulitzer-crowdfunded-the-statue-of-liberty/

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

finansiering2, som ett lokalt komplement till riskkapital och sådd- finansiering3 och annat främjande från det offentliga.4

De tidigaste gräsrotsfinansieringarna via internet skedde på kul- turområdet. Redan år 1997 samlade fans av den engelska rockgrup- pen Marillion in över 60 000 dollar via internet för att gruppen skulle kunna genomföra sin turné i Förenta staterna. Amerikanska Artistshare.com, den första renodlade sajten för gräsrotsfinansiering, lanserades år 2001 och blev ett genombrott för kulturell gräsrots- finansiering i större skala. De största webbplatserna för gräsrots- finansiering i dag, Indiegogo och Kickstarter, etablerades år 2008 respektive 2009. Redan år 2005 etablerade brittiska Zopa sin platt- form för lånebaserad gräsrotsfinansiering.5

3.1.2Den digitala utvecklingens betydelse för gräsrotsfinansieringen

Framväxten av gräsrotsfinansiering har skett i takt med den digitala utvecklingen, men drivkrafterna har inte enbart varit teknikbaserade. En förklaringsmodell till fenomenet är att se gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding, som en av flera manifestationer av det större be- greppet crowdsourcing. Termen är en sammanslagning av engelskans ”crowd” och ”outsourcing.” Crowdsourcing innebär att ett stort antal individer samarbetar via en digital plattform för att nå ett specifikt mål, att lösa en uppgift, genomföra ett projekt eller att finansiera en aktivitet. Wikipedia brukar nämnas som ett exempel på crowd- sourcing. Crowdfunding definieras ofta som crowdsourcing av kapital. Förutom crowdfunding så är crowd innovation, crowd design, crowd creation och även crowd voting förekommande crowdsourcing- aktiviteter. Samarbete och medbestämmande är två starka drivkrafter bakom crowdsourcing. Dessa drivkrafter har stärkts av teknisk ut- veckling och ekonomiska händelser.

2Se lokalkapital.se om Åre Lokalkapital.

3Finansiering av företag i mycket tidig utvecklingsfas. Såddfinansiering är ofta avsedd att finansiera utvecklingen av den produkt eller tjänst som företaget ämnar marknadsföra.

4Exempelvis Almi.

5Citi GP, Digital Disruption: How Fintech is Forcing Banks to a Tipping Point, mars 2016.

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

Web 2.0 brukar anföras som en viktig katalysator för crowd- sourcing.6 Den första generationens webbplatser, web 1.0, skapade transpararens för internetanvändarna genom att mer information gjorde det möjligt att fatta bättre beslut. Ett sådant exempel var upp- komsten av internetresebyråer. Med tillgång till flygbolagens globala distributionssystem publicerade internetresebyråerna flygpriser, vilket skapade en internationell prispress och därmed billigare och enklare flygbokningar för konsumenten. Web 1.0 och den medföljande transparensen blev starten på en process där internetanvändarna och konsumenterna fick en allt större påverkan på internets innehåll och handel. Processen accelererade när den andra generationens webb- platser, web 2.0, tog över. Utmärkande för web 2.0 är att webbplats- ernas innehåll är genererat av användarna själva. Web 2.0 markerade starten för sociala medie-plattformar där allt innehåll skapas av användarna. Resenärer behövde inte längre nöja sig med att boka sina resor på nätet. Användarna kunde dessutom ge och få tips om resmål och hotell från vänner i sitt sociala nätverk på Facebook eller från okända med ett gemensamt reseintresse på forum som Tripadvisor. Web 2.0 stärkte användarnas och konsumenternas makt över infor- mationen på internet. De nya sociala digitala plattformarna blev nav för utvecklingen av den så kallade delningsekonomin, men också för den fortsatta utvecklingen av crowdsourcing.

Reseindustrin är bara ett av många exempel på hur utvecklingen av web 2.0 förändrade hela branschers affärsmodeller i grunden. Banker, fondkommissionärer och andra finansiella tjänster har flyttat över större delar av sina transaktionsintensiva tjänster på nätet och låter kunderna genomföra dessa själva. Även mer komplexa affärer som köp och försäljning av värdepapper sker via internet och fler- talet kunder ser det som en självklar och bekväm lösning. De flesta mindre aktörer på finansmarknaderna erbjuder enbart nätbaserade tjänster och slipper därmed kostnader för representationskontor. Svenska Nordnet och Avanza är två sådana exempel. En viktig skillnad mellan dessa aktörer och gräsrotsfinansieringsplattform- arna är att de förra riktar sig till en relativt fast och etablerad kund- grupp medan de senares kundkrets ofta varierar med de finansierade projekten.

6 Se exempelvis Bouncken, Komorek, Kraus, Crowdfunding: The Current State of Research, The International Business & Economics Research Journal, maj 2015.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

3.1.3Finanskrisen blev katalysator för gräsrotsfinansiering

Redan år 2005 etablerade engelska Zopa en marknadsplats för låne- baserad gräsrotsfinansiering och året därefter öppnade Funding Circle i Förenade kungariket samt Prosper och Lending Club i Förenta staterna. År 2007 etablerades Pangdia, den första webbplatsen för lånebaserad gräsrotsfinansiering i Kina. Den internationella finans- krisen år 2007-2008, med bland annat Lehman Brothers fall, blev ytterligare en katalysator för crowdsourcing i allmänhet och crowd- funding i synnerhet. Gräsrotsfinansiering framstod av flera skäl som ett nytt attraktivare alternativ till finansiering via bankerna och andra traditionella finansiella aktörer.

För det första så medförde finanskrisen stora utmaningar för mindre företag och organisationer att skaffa nytt kapital för att förverkliga sina planer. De finansiella marknaderna fungerade endast med stor svårighet. Bankerna var i många fall underkapitaliserade och tvingades i de flesta fall dra ner på sin kreditverksamhet. För det andra så skapade krisen i det finansiella systemet en betydande misstänksamhet riktad mot banksektorn och de finansiella mark- naderna. Crowdsourcingens grundläggande idéer om samarbete, med- bestämmande, konsumentdemokrati och socialt ansvar via digitala plattformar pekade på gräsrotsfinansiering som en lockande alter- nativ finansieringsmöjlighet. Att de två största webbplatserna för gräsrotsfinansiering, Indiegogo och Kickstarter, etablerades efter Lehman Brothers fall är inte någon tillfällighet.

Den globala finanskrisen åren 2007–2008 visade även att pro- blem bland finansiella aktörer utanför banksektorn, så kallade skugg- banker, kan få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Med skuggbanker avses institut och aktiviteter som bedriver bank- liknande verksamhet, men som inte lyder under samma reglering och tillsyn som de traditionella bankerna. Skuggbanker, som pen- ningmarknadsfonder och värdepapperiseringsinstitut, spelade en stor roll i finanskrisen åren 2007–2008. Det finns inget som utesluter att de och andra skuggbanksliknande företeelser kan få en liknande roll i eventuella kriser i framtiden.7 Den internationella organisa- tionen Financial Stability Board (FSB)8, som bevakar finansiella

7Financial Stability Board, fsb.org/2017/05/global-shadow-banking-monitoring-report-2016/

8FSB är ett internationellt samarbetsorgan mellan finansministerier och centralbanker med målsättningen att verka för global finansiell stabilitet. FSB grundades i samband med G20-

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

stabilitetsrisker i den globala ekonomin, anser att gräsrotsfinan- sieringen i Europa inte är ett hot mot den finansiella stabiliteten i dagsläget. Marknaden för lånebaserad gräsrotsfinansiering anses ännu vara alltför liten för att påverka den finansiella stabiliteten. En annan viktig faktor är att de lånebaserade gräsrotsfinansierings- aktörerna inte tar risk på egen balansräkning. Samtidigt varnar FSB att just undvikandet av egen riskexponering kan bli ett problem i framtiden. Gräsrotsfinansieringsaktörerna skulle kunna bedriva osund kreditgivning eftersom riskexponeringen drabbar någon annan.9

3.1.4Gräsrotsfinansiering och fintech

Riksbanken definierar fintech som ett samlingsbegrepp för en på- gående växelverkan mellan finansiell verksamhet och teknologisk innovation.10 Uppkomsten av gräsrotsfinansiering efter finanskrisen år 2008 är ett träffande exempel på denna växelverkan. Gräsrots- finansiering utgör några av en mängd alternativa finansieringsformer och finansiella tjänster som tillsammans utgör fintech. Riksbankens definition ger inte någon tydlig bild av vilka finansiella sektorer eller företag som ingår i begreppet fintech. Det finns heller ingen allmänt vedertagen beskrivning av vilka företeelser som hör till fintech och vilka som är en del av de traditionella finansmarknaderna. Kartan över finansmarknaderna förändras över tiden. Vanliga tillämpningar för fintechföretagen är betalningar, lån och finansiering, placeringar och sparformer, försäkringar (så kallad insurtech), regelefterlevnad (regtech) och finansiella blockkedjeapplikationer som kryptovalutor. De olika formerna för gräsrotsfinansiering räknas in bland tillämp- ningarna under samlingsbegreppet lån och finansiering enligt denna beskrivning.11

mötet i april 2009 och ersatte då det tidigare Financial Stability Forum (FSF). Medlemmar i FSB är samtliga G20-länder, tidigare FSF-medlemmar samt EU.

9Fenomenet beskrivs i ekonomisk litteratur med den engelska termen ”moral hazard”.

10Finansiell Stabilitet 2017:1, Riksbanken, fördjupning s. 42.

11Blue Institute: Fintech: Den digitala transformeringen av finansmarknaden, maj 2017.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

3.1.5Gräsrotsfinansiering och delningsekonomin

Gräsrotsfinansieringen tillhör i vissa delar delningsekonomin. I be- tänkandet Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26) definieras delningsekonomin som ”den del av ekonomin där privat- personer ger varandra tillgång till underutnyttjade resurser, egendom såväl som tjänster, mot eller utan betalning. Detta kan ske med hjälp av digitala plattformar eller via analoga fora. Gemensamt är dock att resurserna ska kunna delas med användare bortom den egna be- kantskapskretsen.”12 Gräsrotsfinansiering har samma grundläggande struktur som andra företeelser inom delningsekonomin, där använ- dare möts och genomför en transaktion på, eller i anslutning till, en plattform som matchar tillgång och efterfrågan och förmedlar kon- takten med användarna (se kap. 7, avsnitt 7.2). Vid gräsrotsfinan- siering är den underutnyttjade resursen pengar. I övriga delar av delningsekonomin är transporttjänster, bostadsuthyrning och hus- hållsnära tjänster vanligt förekommande.

3.2Gräsrotsfinansieringens olika former

3.2.1Gräsrotsfinansierings fyra huvudkategorier

Gräsrotsfinansiering är inte en marknad, utan flera olika finansie- ringsformer. Dessa former konkurrerar inte direkt med varandra, men kan i vissa fall ses som kompletterande alternativ. Det företag som i en etableringsfas söker stöd för att utveckla sin produkt på en plattform för belöningsbaserad gräsrotsfinansiering, kan i en senare utvecklingsfas söka ytterligare tillväxtkapital via en emission av aktier på en plattform för andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Konkurrensen är däremot betydande mellan gräsrotsfinansierings- plattformar på varje delmarknad och med aktörer som representerar mer traditionell finansiering eller andra alternativa finansierings- metoder. Gräsrotsfinansiering brukar delas in i fyra kategorier: dona- tionsbaserad, belöningsbaserad, lånebaserad och andelsbaserad gräs- rotsfinansiering.

12 SOU 2017:26, Delningsekonomi på användarnas villkor, mars 2017, s. 64–65.

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

3.2.2Donationsbaserad gräsrotsfinansiering

Att samla in pengar för ett gemensamt ändamål är inget nytt feno- men. Det som skiljer donationsbaserad gräsrotsfinansiering från andra penninginsamlingar är den digitala plattformen med dess sociala karaktär; plattformen gör det ofta möjligt för den som bidrar med pengar att interagera med de ansvariga för det projekt som är målet med insamlingen. Rent donationsbaserad gräsrotsfinansiering är altruistisk, som hos amerikanska plattformen Gofundme. Insamling- arna har ofta som mål att stödja socialt entreprenörskap, som hos svenska Polstjarna (Polstjarna avslutade sin verksamhet under år 2016). Amerikanska Kiva kopplar donationer till så kallade mikro- lån för entreprenörer i utvecklingsländer. Kiva är delvis donations- baserad och delvis lånebaserad, eftersom mikrolånen ofta betalas tillbaka. Finansiärerna kan då välja att finansiera nya projekt eller dra tillbaka finansieringsmedel.

3.2.3Belöningsbaserad gräsrotsfinansiering

Belöningsbaserad gräsrotsfinansiering är en väletablerad form av gräsrotsfinansiering. Formen för belöning varierar och det gör även styrkan i belöningsutfästelserna. Belöningsbaserad gräsrotsfinansi- ering av kulturevenemang är vanligt förekommande. Svenska Crowd- culture är ett närliggande exempel. I grunden utgörs belöningen av en möjlighet att ta del av ett evenemang som blir verklighet endast om tillräckligt mycket kapital samlas in. I vissa fall är belöningen utfäst som en biljett till det kommande evenemanget och bidraget blir närmast ett förköp. Den amerikanska gräsrotsfinansierings- plattformen Kickstarter myntade tidigt termen belöningsbaserad gräsrotsfinansiering för att distansera sig från förköpsdiskussionen, sannolikt i syfte att undvika amerikansk momslagstiftning. På Kick- starter och andra liknande internationella webbplatser för gräsrots- finansiering erbjuds en mängd belöningsmöjligheter av varierande art. Vanligast är kulturrelaterade projekt inom musik, film, böcker, serier och konst.13 Därefter följer spel och designutveckling. Dessa projekt innehåller i allmänhet erbjudanden om att få pröva den

13 Kickstarter redovisar statistik över samtliga projekt på sin webbsida: kickstarter.com/

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

färdiga produkten, alternativt betatesta spelprogram eller annan mjukvara vid bidrag till finansieringen.

3.2.4Lånebaserad gräsrotsfinansiering

Ett lån mellan två privatpersoner är sannolikt den äldsta formen av finansiering. Det nya består av att en tredje part, en digital plattform, sammanför långivare och låntagare på marknadsmässiga villkor utan att vara en part i kreditavtalet. Strukturen är gemensam för många aktörer och plattformar i delningsekonomin, där bland andra Airbnb och Uber sammanför enskilda aktörers utbud och efterfrågan av en viss tjänst, så att privatpersoner i stället för att vända sig till etable- rade näringsidkare, lånar, hyr eller köper varor och tjänster från andra privatpersoner.

Den digitala plattformen kan vara mer eller mindre delaktig i låne- transaktionen. Det finns passiva förmedlingsplattformar som endast står för sammanförandet, så att hela lånetransaktionen därmed sker utan plattformens direkta medverkan. På andra delen av skalan finns aktiva plattformar som svenska Lendify och finska Fixura. De sköter granskning av låneansökningar, betalningsflöden och i vissa fall inkassotjänster liknande ett mer traditionellt finansbolag. Flera plattformar erbjuder förmedling av lån till både privatpersoner och företag. Amerikanska börsnoterade Lendingclub är en av världens största plattformar för lånebaserad gräsrotsfinansiering till både privatpersoner och företag, med över 22 miljarder dollar i förmed- lade lån sedan starten år 200614. De plattformar som erbjuder för- medling av lånebaserad gräsrotsfinansiering till företag riktar sig oftast till både privatpersoner och företag som finansiärer. Svenska Toborrow är en renodlad förmedlare av lånebaserad gräsrotsfinan- siering till företag. En viss överlappning är annars vanlig. Svenska Tessin erbjuder både lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinan- siering till företag.

14 lendingclub.com

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

3.2.5Andelsbaserad gräsrotsfinansiering

Plattformar för andelsbaserad gräsrotsfinansiering sammanför finan- siärer med små och medelstora företag i behov av nytt kapital. Flera olika finansieringsformer förekommer internationellt. Emission av aktier är det vanligaste, men även preferensaktier, vinstandelslån och annan efterställd skuld erbjuds. Finansieringsformen är ofta styrd av den lokala lagstiftningen. En betydande andel av marknaden utgörs av gräsrotsfinansiering specialiserad på projekt och verksamheter på fastighetsmarknaden.

Tillgång till finansiering är avgörande för ett företags möjlig- heter att växa och överleva. Brist på kapital och likviditet är bland de vanligaste orsakerna till konkurs för små och medelstora företag. Svårigheterna att finna finansiering är störst när företaget är ny- etablerat och produkter, erbjudande och kundbas är under utveck- ling. Följaktligen är den andelsbaserade gräsrotsfinansieringen mest relevant i tidigare skeden av ett bolags tillväxt, som komplement till andra finansieringsformer.

3.2.6Andra alternativa finansieringsformer

Lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering i deras olika for- mer är fortfarande begränsade i jämförelse med traditionell finan- siering från banker och finansbolag, men betydelsen växer i takt med att fler plattformar etableras. Termen alternativa finansierings- former är en något svävande beskrivning. Förutom gräsrotsfinan- siering nämns bland dessa även fakturaköp, annan förskottsfinan- siering, vinstandelslån, leasing, mikrolån, inkubatorer,15 affärsänglar och annat riskkapital, samt i vissa fall nyare digitala finansierings- former som kryptovalutor.

15 En inkubator eller företagskuvös är en organisation med syfte att främja och underlätta ny- startade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. Inkubatorns främsta uppgift är att erbjuda kvalificerad affärsrådgivning eller affärscoachning, samt nätverk för att underlätta kontakterna med kunder, partners och investerare. I många fall kombineras affärsutvecklingsstödet med stödtjänster såsom uthyrning av lokalyta, telefon och IT-nätverk. Källa: Wikipedia.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

3.3Terminologi

Termen gräsrotsfinansiering måste anses vara väletablerad, även om engelskans crowdfunding ännu är vanligare på den svenska mark- naden. Beskrivningen i det föregående av gräsrotsfinansiering som en del av det större begreppet crowdsourcing ger vid handen att det saknas svenska benämningar i flera fall. Problematiken kan åskådlig- göras av följande bild.

Figur 3.1 Terminologiska alternativ

Crowdsourcing

Crowd

Crowdfunding

Crowd Design

(Gräsrots-

Crowd Creation

Crowd Voting

Innovation

finansiering)

Andelsbaserad

Lånebaserad

Belöningsbaserad

Gräsrots-

Donationsbaserad

Gräsrots-

finansiering eller

Gräsrotsfinansiering

finansiering

Gräsrotsutlåning

Peer-to-peer utlåning,

Gräsrotsbaserad utlåning,

Marknadsbaserade lån,

Marknadsbaserade lån

eller Gräsrotsutlåning till

företag

privatpersoner

Begreppet peer-to-peer syftar på en transaktion som genomförs direkt mellan två användare utan mellanman. Begreppet användes tidigt för att beskriva ett icke-hierarkiskt nätverk av datorer som delar filer. Utredningen kommer att undvika begreppet vid beskrivningar av lånebaserad gräsrotsfinansiering. Flera aktörer föredrar att använda termen marknadsbaserade lån för lånebaserad gräsrotsfinansiering. Marknadsbaserade lån är en term som inte beskriver transaktionens innebörd, men som möjligen är lättare att använda i marknads- föringssammanhang. I det följande kommer flera av de övriga be- nämningarna för gräsrotsfinansiering att användas, främst för att

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

undvika alltför många repetitioner, men huvudsakligen används ter- merna donationsbaserad, belöningsbaserad, lånebaserad och andels- baserad gräsrotsfinansiering för att beskriva de olika huvudformerna.

3.4Gräsrotsfinansieringens drivkrafter

Gräsrotsfinansieringen har mervärden som andra finansieringsalter- nativ utanför den digitala nätverksekonomin inte kan leverera. Ett nyetablerat företag får inte bara tillgång till kapital vid presenta- tionen av sin produktidé på en belöningsbaserad gräsrotsfinansie- ringsplattform. De kapitalsökande får även tillgång till ett nätverk av potentiella konsumenter som kan utgöra basen för vidare pro- duktutveckling och marknadsundersökningar. Om produkten blir framgångsrik och bolaget senare vill ta in tillväxtkapital via en emis- sion av nya aktier på en andelsbaserad gräsrotsfinansieringsplattform, så får det kapitalsökande bolaget, förutom tillgången på potentiella finansiärer, en möjlighet att skapa ett nätverk av trogna konsumen- ter och företagsambassadörer som kan bidra till den fortsatta till- växten på flera sätt än bara via tillväxtkapital. Max Valentin, grundaren till Crowdculture, illustrerar med följande bild hur drivkrafterna för initiativtagare till gräsrotsfinansiering varierar.16

16 Max Valentin, Den digitala folkrörelsen, rapport till Sveriges Kommuner och Landsting, 2013.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

Finansiärerna vid gräsrotsfinansiering har också ofta flera skäl till sin investering än de rent kommersiella, vilket knyter an till de grundläggande värderingar om samarbete och konsumentdemokrati som hör till gräsrotsfinansieringens ursprung. Max Valentin nämner flera sådana psykologiska drivkrafter och visar hur dessa kan variera beroende på syftet med gräsrotsfinansieringen.

Tabell 3.1	Gräsrotsfinansieringens drivkrafter

Donationsbaserad		Belöningsbaserad	Ägandebaserad
gräsrotsfinansiering		gräsrotsfinansiering	gräsrotsfinansiering

Personlig erfarenhet		Underhållning	Tro på hög avkastning
Vilja att göra skillnad		Nyfikenhet	Att få direktinvestera
Vilja att göra något aktivt		Tillhörighet	i uppstartsbolag
Att bli sedd		Empati	Lite administration
Idealism		Idealism	Stötta lokalt företagande
			Möjlighet till kontroll

Crowdculture är ett exempel på hur det offentliga kan använda gräsrotsfinansiering som en mötesplats för att engagera medborgare och demokratisera fördelningen av medel till regionala kulturprojekt. Europeiska kommissionen (EU-kommissionen) pekade tidigt på gräs- rotsfinansieringens möjligheter och betydelse för de kulturella och kreativa näringarna.17 På motsvarande vis kan gräsrotsfinansiering användas som en plattform för fördelning av offentliga medel inom flera andra områden, som infrastruktursatsningar och projekt av social eller näringslivsutvecklande natur, när det är önskvärt att sådan fördelning ska ske i direkt samspel med de som ska nyttja medlen i fråga.

Den engelska branschorganisationen för gräsrotsfinansierings- plattformar, UK Crowdfunding Association, driver vad som be- nämns privatekonomiska demokratiseringsfrågor under parollen

17 Meddelandet av den 26 september 2012, Att främja de kulturella och kreativa sektorerna för att främja tillväxt och sysselsättning i EU, (COM(2012)0537). För en sammanfattning av kommissionens syn på gräsrotsfinansiering inom de kulturella och kreativa näringarna, se crowdfunding4culture.eu/european-parliaments-view-crowdsourcing-and-crowdfunding- cultural-and-creative-sectors

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

”Wealth is not a skillset”.18 Branschföreningen menar att alla ska ha rätt och möjlighet att investera efter behov. Begränsningar i syfte att skydda konsumenten från att ta för mycket risk är ”inskränk- ningar i konsumentdemokratin… nedlåtande och diskriminerande”. Den engelska marknaden för gräsrotsfinansiering och andra alter- nativa finansieringsformer, som är den mest välutvecklade i Europa, behandlas utförligare i kapitel 4. Investerarrisk och andra risker speci- fika för gräsrotsfinansiering behandlas mer ingående i kapitel 10.

3.5Ekonomisk forskning om gräsrotsfinansiering

3.5.1Inledning

Nedan ges en sammanfattning av några av de forskningsarbeten som har varit tongivande för att spegla gräsrotsfinansieringens utveckling. Sammanfattningen gör inga anspråk på att vara en komplett översikt över all forskning på området.

Det finns argument för, och förhoppningar på, att gräsrotsfinan- siering ska vara ett positivt alternativ till traditionella riskkapital- investeringar i flera bemärkelser. Bland dessa finns möjligheter för entreprenörer och finansiärer att mötas trots långa avstånd, samt att i sammanhanget underrepresenterade grupper, som kvinnor och utlandsfödda, ges möjligheter till att göra och ta emot investeringar. Den ekonomiska forskningen om gräsrotsfinansiering är begrän- sad. Området är nytt och den tid som forskningen kräver för att kunna vederlägga slutsatser har ännu inte passerat. Ännu finns inga ovedersägliga bevis för förhoppningarna ovan. Flera mindre forsk- ningsrapporter har emellertid publicerats och ett stort antal studier är under arbete. De flesta forskningsarbeten som publicerats hittills är baserade på statistik från donations- och belöningsbaserade platt- formar, eftersom dessa har funnits längre än andra former av gräs- rotsfinansiering. Kickstarter intar en särställning i sammanhanget med sin öppna inställning till att offentliggöra statistik och tillgänglig- göra större mängder information för forskningsändamål. Det är emellertid inte troligt att teorier, samband och andra slutsatser från forskning på donationsbaserade och belöningsbaserade plattformar

18 Presentation av Julia Groves, Ordförande i UK Crowdfunding Association, vid Crowd Dialogue Europe konferens i Graz, september 2016.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

kan förmodas att också gälla för andelsbaserad gräsrotsfinansiering, som inte nödvändigtvis attraherar samma målgrupper av vare sig finansiärer eller kapitalsökande. I Sverige har FundedByMe tillgänglig- gjort data för ett antal mindre pionjärstudier av andelsbaserad gräs- rotsfinansiering.19 I ett snabbt växande antal internationella studier av lånebaserad gräsrotsfinansiering har undersökts hur accepterade lån och kreditförluster kan förklaras av bland annat demografiska skillnader. Det är ännu osäkert om dessa forskningsresultat visar på lokala fenomen eller kan översättas till svenska förhållanden. I dessa fall kan klassisk nationalekonomisk och beteendeekonomisk forsk- ning ge mer stöd.

3.5.2Individens val och risktagande i nationalekonomisk kontext

Även annan ekonomisk forskning än den som är specifikt ägnad åt gräsrotsfinansiering är av vikt för att förstå gräsrotsfinansieringens villkor. Forskningen kring individens val och risktagande är väl etablerad ekonomisk teori och relevant i sammanhanget. I betänk- andet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter20 ges en sammanfattning av hur individens val i klassisk national- ekonomisk såväl som beteendeekonomisk teori kan förklara beslut om att acceptera kreditavtal och nyttja krediter. Risker relaterade till värdering och nyttjande av krediter, både högkostnadskrediter och andra längre former av blankolån, förekommer inom gräsrots- finansieringen. Kreditrisker och andra för gräsrotsfinansieringen relevanta risker kan studeras i ljuset av dessa nationalekonomiska förklaringsmodeller. Både neoklassiska och beteendeekonomiska modeller kan följaktligen vara värdefulla vid en studie av riskerna inom gräsrotsfinansiering.

Den neoklassiska nationalekonomins rationella valhanterings- teori om att ”individen fattar, utifrån sina förutsättningar och begränsningar, ekonomiska beslut som på bästa sätt maximerar indi- videns egen nytta”21 förutsätter bland annat att alla individer fattar

19Se bland andra Mohammadi och Shafi Gender differences in the contribution patterns of equity-crowdfunding investors, juli 2016 och Silver, Berggren och Fili, The role of crowd- funding in entrepreneurial ventures: an analysis on recent trends in Sweden, 2016.

20SOU 2016:68, s. 72–78.

21Ibid.

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

rationella beslut, att alla aktörer på marknaden har tillgång till samma information och att alla har samma förutsättningar att tillgodogöra sig informationen.22

Beteendeekonomin ifrågasätter den neoklassiska nationalekono- mins antaganden om individens preferenser, förutsättningar och begränsningar. Beteendeekonomerna försöker förklara individens beteende utifrån psykologisk kunskap och observerade mänskliga beteenden.23 De pekar bland annat på självkontrollsproblem, inram- ningseffekter, effekter av att individen påverkas av den omgivande eller tillhörande gruppen (jämför engelskans peer effects) och för- lustaversion som tecken på svagheter i individens preferenser. Beteendeekonomiska modeller visar vidare att människor inte har perfekt tillgång till samma information och att de heller inte har sam- ma förmåga att bearbeta informationen. Finansinspektionen har i samarbete med fyra fristående forskare visat på betydande brister i konsumenters förmåga att svara på frågor om ränta, inflation och finansiell risk.24 Undersökningen visar dels att många konsumenter räknar fel trots tillgång till information och dels att många konsu- menter tar fel beslut vid brist på information.

Nobelpristagaren Daniel Kahneman25 liknar människans intellekt och dess beslutsprocesser vid två olika system som är mer eller mindre i samverkan. System 1 är autonomt och mycket snabbt, medan system 2 hanterar de intellektuella aktiviteter som kräver uppmärk- samhet och ansträngning. Båda systemen och deras inbördes sam- verkan kan leda till felaktiga beslut. Individens beslutsfattande är följaktligen inte alltid rationellt. I USA inrättades år 2013 en Social and Behavioural Sciences enhet (SBST)26 för att stödja Obama- administrationen med att säkerställa att federala program och policys skapas och genomförs på beteendevetenskapliga grunder. Storbritannien har följt efter och etablerat ett Behavioural Insight Team27 med liknande syfte. Brittiska Financial Conduct Authority har upprättat en separat enhet inom sin finansiella konsumentskydds-

22Östling, Beteendeekonomi och konsumentpolitik, s. 8–9.

23Ibid, s. 18–25.

24Finansinspektionen Dnr 1–1579, Räknefärdighet och finansiell förmåga, maj 2015.

25Kahneman, Thinking fast and slow, 2011.

26Se bland annat sbst.gov/ och whitehouse.gov/the-press-office/2015/09/15/executive-order- using-behavioral-science-insights-better-serve-american

27behaviouralinsights.co.uk/about-us

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

tillsyn baserad på beteendeekonomisk teori.28 Dessa enheter kallas populärt för nudging teams efter Thaler och Sunsteins bok Nudge.29 Robert Östling, forskare i beteendeekonomi vid Stockholms uni- versitet, har noterat att gräsrotsutlåning ”allmänt sett är ett positivt bidrag till utbudet av finansieringstjänster, särskilt vid en marknads- situation med negativ ränta där avkastningen på inlåning till tradi- tionella aktörer är marginell.”30 Enligt Östling gäller detta under förutsättning att informationen till kreditgivarna är tillräcklig och effektiv, samt att kreditgivarna ser investeringen som en mindre, mer riskfylld del av en väldiversifierad investeringsportfölj. Östling pekar på tidsrisken som särskilt anmärkningsvärd vid blankolån med längre löptider.31 Beteendeekonomin har visat att individer har gene- rellt mycket svårt att bedöma sannolikheter för att kvantifiera risker.32 Marknaden och plattformsföretagen är nyetablerade. Tidshorison- ten är för kort för att risken i förhållande till de lån med långa

löptider som erbjuds ska kunna bedömas.

3.5.3Hackordningsteorin

En i ekonomisk litteratur ofta framförd förklaringsmodell som har betydelse för diskussionen kring gräsrotsfinansieringen är den så kallade hackordningsteorin (eng. pecking order theory). Denna för- klaringsmodell innebär att entreprenörer väljer den typ av finan- siering som så långt det är möjligt säkerställer att entreprenören inte förlorar kontroll över bolaget.33 I extremfallet innebär det att en företagare hellre väljer att inte låta bolaget växa än att ta in en

28FCA Occasional Paper No. 1, Applying Behavioural Economics at the Financial Conduct Authority, april 2014.

29Thaler och Sunstein, Nudge, 2008.

30Intervju med Robert Östling den 2 december, 2016.

31Med blankolån menas lån till privatpersoner utan säkerhet. I det här sammanhanget syftar utredningen på blankolån med belopp större än 20 000 kronor och med löptider på minst ett år. Blankolån på lägre belopp, men kortare löptid och högre ränta kallas här högkostnads- krediter eller snabblån. Uppdelningen av marknaderna i blankolån och högkostnadskrediter är inte exakt. Dels är samtliga lån blankolån i bemärkelsen att det saknas säkerhet, dels är gränsen vad gäller belopp, löptider och räntenivåer något flytande. Definitionen för högkost- nadskrediter är densamma som den som används i betänkandet Stärkt konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter (SOU 2016:68).

32Se bland annat Kahneman, Thinking Fast and Slow, del 4, kapitel 25–34, 2011.

33Se exempelvis Silver, Berggren och Fili, The role of crowdfunding in entrepreneurial ven- tures: an analysis of recent trends in Sweden, Investment Management and Financial Inno- vations. Vol. 13:1 2016.

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

aktiv finansiär som kräver inflytande över bolagets styrning och utveckling. Teorin argumenterar således för att donations-, belönings- och lånebaserad gräsrotsfinansiering skulle vara attraktiva finan- sieringsformer för entreprenörer. Däremot skulle andelsbaserad gräs- rotsfinansiering inte vara lika lockande i detta perspektiv.

3.5.4Studier av gräsrotsfinansieringens effektivitet

En grundläggande forskningsfråga i sammanhanget är om gräsrots- finansiering är effektiv, det vill säga om gräsrotsfinansiering ger positiva resultat för finansiärer och kapitalsökande. En annan grund- läggande fråga utifrån ett forskningsperspektiv är om gräsrotsfinan- sieringens drivkrafter kan förklaras av klassisk ekonomisk teori om hur mindre, nystartade företag finansierar sig, eller om det krävs nya förklaringsmodeller för att förstå gräsrotsfinansieringen. Mollick34 är en pionjär inom detta nya forskningsområde. Redan i en studie från år 2013 visade han att de gräsrotsfinansieringsprojekt på Kick- starter som är mest framgångsrika är relativt små och geografiskt koncentrerade.35 Dessa projekt lyckas med relativt liten marginal, medan större mer komplexa projekt tenderar att ha svårare att nå finansieringsmålen.

Kuppuswammy och Roth36 har visat att donations- och belön- ingsbaserad gräsrotsfinansiering av affärsidéer kan fungera som konceptvalidering, det vill säga bevis på att konceptet eller affärs- idén håller vid en extern prövning (eng. proof-of-concept), som i sin tur kan underlätta för entreprenörer att skaffa externt tillväxt- kapital i senare skeden. Forskarna visade att konceptvalideringens mervärden var tydliga för mindre gräsrotsfinansieringsprojekt (under 75 000 dollar), men att dessa mervärden hade en avtagande marginal- nytta vid större gräsrotsfinansieringsprojekt.37

34Ethan Mollick på Wharton School of the University of Pennsylvania har publicerat ett antal studier som är delar av ett större forskningsprojekt om gräsrotsfinansiering.

35Mollick, The dynamics of crowdfunding: An exploratory study, februari 2013, Journal of Business Venturing.

36Kuppuswammy och Roth, Research on the Current State of Crowdfunding the Effect on Crowdfunding Performance and Outside Capital, sba.gov/advocacy/research-current-state- crowdfunding

37Slutsatsen kan tyckas motsägelsefull, eftersom riskkapital och affärsänglar ofta visar tvek- samhet till att investera i bolag som har stor ägarspridning. Det förtjänar därför att under- strykas att slutsatsen gäller donations- och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering av verksam- heter i mycket tidigt skede.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

Zhang, Datta och Kannan38 har undersökt belöningsstrukturer vid belöningsbaserad gräsrotsfinansiering. Studien visar dels att be- löningar fungerar vid gräsrotsfinansiering och dels att olika belön- ingsstrukturer fungerar olika väl. Zhang et al visar därmed hur viktigt det är för att nå bästa möjliga resultat att entreprenörer är noggranna när de konstruerar gräsrotsfinansieringskampanjen och särskilt när de skapar belöningsstrukturen.

Mollick och Kuppuswammy39 har undersökt ett stort antal gräs- rotsfinansieringsprojekt inom formgivning, teknik och datorspel som finansierades på Kickstarter före mitten av år 2012. Studien visade att över 90 procent av dessa projekt fortfarande pågick mer än ett år efter finansieringen. En betydande andel, 32 procent, av projek- ten hade årsintäkter på över 100 000 dollar. Forskningsresultaten pekar på ett antal mervärden som gräsrotsfinansiering medfört, t.ex. tillgång till kunder, supporters, publicitet och anställda.

Mollick40 visar att icke-professionella investerare i affärsidéer på en belöningsbaserad plattform som Kickstarter har en kollektiv för- måga att fånga upp och reagera på ungefär likartade signaler som riskkapitalbolag och andra professionella investerare letar efter vid en investeringsmöjlighet. Dessa signaler kan vara indikationer på erfarenhet från tidigare framgångsrikt nyföretagande, hög kvalitet i informationen till investerare och kampanjer uppbackade av större sociala nätverk. Mollick noterar vidare att professionella investerare inte är optimala i sina utvärderingar av investeringsmöjligheter. Investerarna tenderar att föredra investeringar som är lokala (eng. home bias) och investeringar i företag som grundas och drivs av män. Huruvida investerare på gräsrotsfinansieringsplattformar är bättre än professionella investerare inom dessa områden behandlas i de följande två avsnitten.

38Zhang, Datta och Kannan, An Analysis of Incentive Structures in Collaborative Economy: An Application to Crowdfunding Platform, oktober 2015.

39Mollick och Kuppuswammy, After the Campaign: Outcomes of Crowdfunding, januari 2014.

40Mollick, Swept Away by the Crowd? Crowdfunding, Venture Capital and the Selection of Entrepreneurs, mars 2013.

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

3.5.5Geografins betydelse för gräsrotsfinansiering

Till skillnad från de flesta andra former av tillväxtkapital är gräs- rotsfinansiering inte geografiskt bunden, åtminstone i teorin. Entre- prenörer från hela världen kan söka kapital av potentiella finansiärer på en i det närmaste global arena. Vid annan finansiering av tillväxt- kapital har det visat sig att finansiärer föredrar investeringsmöjlig- heter som är lokala.41 Riskkapitalbolags vilja att investera minskar i takt med att det geografiska avståndet, och därmed också informa- tionsasymmetrin, ökar. De geografiska aspekterna av gräsrotsfinan- sieringen har tidigt lockat forskares intresse. Resultaten är hittills något motsägelsefulla.

Agrawal, Catalini och Goldfarb42 undersökte redan år 2011 geo- grafiska effekter i gräsrotsfinansiering på artistplattformen Sellaband. Studien visade att de flesta negativa ekonomiska avståndseffekter som normalt förekommer vid finansiering, exempelvis möjligheter att erhålla mer information eller att bevaka finansieringens fram- steg, minskar vid gräsrotsfinansiering.43 En betydande avstånds- effekt fanns dock kvar. Framgångsrika kampanjer på Sellaband kännetecknades av att artistens sociala nätverk, familj och vänner, bidrog till kampanjen i ett tidigt skede. Detta gav information och motivation till potentiella stödjare på större geografiskt avstånd att bidra till kampanjen i nästa steg. De starka lokala sociala nätverken gjorde att lokala artister fick generellt större stöd på plattformen än långväga konkurrenter. Förklaringsmodellen stärks i en senare rapport av samma författare baserad på ytterligare studier av plattformen Sellaband.44 Även Mollick45 finner vid en studie av ett större antal kampanjer på Kickstarter att finansiärer vid gräsrotsfinansiering är geografiskt mindre begränsade än vad riskkapitalbolag är.

41Se exempelvis Ivkovic och Weisbrenner, Local Does as Local is: Information Content of the Geography of Individual Investors’ Common Stock Investments, Journal of Finance, februari 2005, som visar hur asymmetrisk information får amerikanska hushåll att föredra aktieinvesteringar i lokala företag hellre än en geografiskt väl diversifierad portfölj.

42Agrawal, Catalini och Goldfarb, The Geography of Crowdfunding, februari 2011.

43Det är värt att understryka att majoriteten av all forskning och i synnerhet den som be- handlar avståndseffekter, baseras på digitala gräsrotsplattformar. Icke-digitala plattformar har sannolikt kvar dessa avståndseffekter.

44Agrawal, Catalini och Goldfarb, Crowdfunding: Geography, Social Networks and the Timing of Investment Decisions, maj 2014.

45Mollick, Swept Away by the Crowd? Crowdfunding, Venture Capital and the Selection of Entrepreneurs, mars 2013.

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

Silver, Berggren och Fili46 argumenterar för att den geografiska spridningen inom gräsrotsfinansieringen inte nödvändigtvis behöver vara av godo för entreprenören i fråga. En investering via gräsrots- finansiering innebär en lägre tillgång till lokal kunskap som ofta affärsänglar eller riskkapitalbolag kan bidra med. Forskarna argumen- terar också för att det blir lättare för en entreprenör att dra sig ur ett företag i svårigheter när avståndet till finansiärerna är långt, efter- som den sociala pressen att inte ge sig blir mindre än om finan- siärerna varit lokala.

3.5.6Målgruppens betydelse för gräsrotsfinansiering

Mollick47 kommer i sin jämförande studie av hur icke-professionella investerares utvärdering av gräsrotskampanjer skiljer sig från risk- kapitalbolagens fram till att beslutsparametrarna verkar vara tämligen likartade. Han identifierar dock två undantag. Gräsrotsfinansiering- en verkar ha mindre överrepresentation av lokala investeringar (som berörts ovan) och en något mindre överrepresentation av invester- ingar i manliga entreprenörers affärsidéer. Enligt Mollick är 40 pro- cent av företagarna i Förenta Staterna kvinnor. Bara 6 procent av riskkapitalfinansieringen i Förenta Staterna hade historiskt gått till företag med kvinnliga företagsledare och bara 1,5 procent av de ny- startade företagen med kvinnliga entreprenörer hade fått riskkapital- finansiering. Mollicks studie är från år 2013 men ingenting tyder på att förhållandena ska ha ändrats dramatiskt sedan dess.48 Av de kam- panjer från Kickstarter som observerades visade sig 21,1 procent ha kvinnliga entreprenörer eller medgrundare. Kvinnliga grundare är i klar minoritet även i studien av gräsrotsfinansiering, men de är 5 gånger fler än i statistiken över riskkapitalfinansieringar.

46Silver, Berggren och Fili, The role of crowdfunding in entrepreneurial ventures: an analysis on recent trends in Sweden, 2016.

47Mollick, Swept Away by the Crowd? Crowdfunding, Venture Capital and the Selection of Entrepreneurs, mars 2013.

48Di Digital visade att över 90 procent av de svenska riskkapitalbolagens investeringar i s.k. tech- bolag i Sverige under de första tre kvartalen 2015 gjordes i bolag med manliga grundare, vilket antyder att den manliga överrepresentationen är ett lika stort problem i Sverige. Se digital.di.se/artikel/nio-av-tio-riskkapitalinvesteringar-gar-till-en-man

100

SOU 2018:20

Allmän bakgrund

I en senare studie visar Greenberg och Mollick49 på ytterligare gynnsamma effekter för kvinnliga grundare inom donationsbaserad gräsrotsfinansiering. Studien visar att kvinnliga finansiärer aktivt väljer att stödja kvinnliga entreprenörer. Stödet baseras på en sam- hörighet och insikt om att bägge grupperna, kvinnliga finansiärer och kvinnliga entreprenörer, är underrepresenterade. Greenberg och Mollick kallar fenomenet ”activist choice homophily”.

På den svenska marknaden har Mohammadi och Shafi50 under- sökt könsmässiga variationer bland finansiärer på den andelsbaserade gräsrotsfinansieringsplattformen Fundedbyme. Deras slutsatser mot- säger delvis de positiva indikationerna från forskningen ovan om den minskade snedrepresentationen för kvinnliga entreprenörer och finansiärer inom donationsbaserad gräsrotsfinansiering. Studien påvisar att det är mindre sannolikt att kvinnor investerar i aktier i yngre högteknologiska uppstartsbolag51 än att män gör det, vilket bekräftar studierna på donationsbaserad gräsrotsfinansiering ovan. Resultaten stämmer även överens med tidigare forskning om att kvinnor är generellt mindre benägna att acceptera finansiell risk än män52. Mohammadi och Shafi visar emellertid också att kvinnliga finansiärer på Fundebyme är mer benägna att investera i projekt med större andel manliga grundare, vilket inte ligger i linje med resul- taten från studierna på donationsbaserad gräsrotsfinansiering ovan.

3.5.7Studier av lånebaserad gräsrotsfinansiering

Flera initiativ har på senare år tagits för att studera den växande mark- naden för lånebaserad gräsrotsfinansiering. Flertalet har undersökt be- tydelsen av demografiska faktorer för att låntagare ska bli acceptera- de av långivare och för att prognosticera kreditförluster. Barasinska och Schäfer53 har undersökt könsmässiga skillnader på en tysk platt-

49Greenberg och Mollick, Activist Choice Homophily and the Crowdfunding of Female Founders, Administrative Science Quarterly, november 2016.

50Mohammadi och Shafi, Gender differences in the contribution patterns of equity-crowd- funding investors, Small Business Economics, juli 2016.

51Med uppstartsbolag menas ett nystartat företag som befinner sig i en första utvecklingsfas. Jämför med den engelska benämningen start-up.

52Se exempelvis Eckel och Grossman, Men, Women and Risk Aversion: Experimental Evi- dence, Handbook of Experimental Economics Results, 2008.

53Barasinska och Schäfer, Is Crowdfunding Different? Evidence on the Relation between Gender and Funding Success from a German Peer-to-Peer Lending Platform, The German Economic Review, vol. 15, 2014.

101

Allmän bakgrund

SOU 2018:20

form för marknadsbaserade lån och visar att kön inte har betydelse för låntagares möjligheter att få lån. Resultatet är en positiv indika- tion jämför med tidigare konstaterade könsmässiga snedvridningar av låntagares möjligheter vid traditionella banklån.54

Ytterligare ett antal studier visar på förekomsten av andra betydelsefulla faktorer vid marknadsbaserade lån. Lin, Prabhala och Wishwanathan55 och flera liknande studier visar på betydelsen av digitala sociala nätverk för huruvida lån blir accepterade. Andra studier påvisar att kvalitetsfaktorer som förekomsten av foton, stav- fel och positivt laddade värdeord i låneansökningarna påverkar lån- tagarens chanser att bli accepterad.56 För en mer skeptisk hållning till dessa faktorers betydelse vid lånebaserad gräsrotsfinansiering, se exempelvis Pötzsch och Böhmes57 studie av den tyska gräsrots- finansieringsplattformen Smava.

54Se exempelvis Beck, Behr och Madestam, Sex and Credit: is there Gender Bias in Lending? januari 2012.

55Lin, Prabhala och Wishwanathan, Judging Borrowers by the Company They Keep: Social Networks and Adverse Selection in Online Peer-to-Peer Lending, oktober 2009.

56Se exempelvis Yang, The Role of Photographs in Online Peer-to-Peer Lending Behavior, Social Behavior and Personality: An International Journal, april 2014 samt Dorfleitner et al, Description-text related soft information in peer-to-peer lending – Evidence from two leading European platforms, Journal of Banking and Finance vol. 64, mars 2016.

57Pötzsch och Böhme, The Role of Soft Information in Trust Building: Evidence from On- line Social Lending, Trust and Trustworthy Computing, 2010.

102

4 Internationell utblick

4.1Gräsrotsfinansieringens marknadsutveckling

4.1.1Om marknadsstatistiken

Det finns ett fåtal undersökningar som behandlar gräsrotsfinansier- ingen och dess utveckling som en helhet. Sedan genombrottet efter finanskrisen år 2008 beräknas gräsrotsfinansieringen ha vuxit till att omsätta 31,6 miljarder euro globalt år 2015 enligt den amerikanska marknadsundersökningsorganisationen Massolutions,1 vilket skulle innebära mer än en fördubbling av omsättningen jämfört med år 2014 (14,9 miljarder euro). Cambridge Centre for Alternative Finance redovisar helt andra omsättningsnivåer i sin marknadsstatistik över alternativa finansieringsformer från Asien, Nordamerika samt med- lemsländerna i Europeiska Unionen (EU). Här estimeras de alterna- tiva finansieringsformerna omsätta 133 miljarder euro, varav gräsrots- finansieringen står för cirka 123 miljarder euro. Enligt representanter för Cambridge Centre of Alternative Finance beror skillnaderna i estimat på att Cambridge har lättare att få plattformarna att rap- portera försäljningsstatistik och svara på kompletterande frågor i egenskap av att vara en akademisk icke-kommersiell aktör.2 Citybank3 rapporterar högre marknadsestimat än Massolutions, men betydligt lägre nivåer än Cambridge Center for Alternative Finance.

1Massolutions, 2015 CF Crowdfunding Industry Report, mars 2015.

2Enligt Louise Westerlind, Senior Industry and Policy Researcher vid Cambridge Centre for Alternative Finance.

3Citi GPS, Digital Disruption: How Fintech is Forcing Banks to a Tipping Point, mars 2016.

103

Internationell utblick SOU 2018:20

Tabell 4.1	Estimat av marknadsstorlek för lånebaserad
	gräsrotsfinansiering 2015

Lånebaserad gräsrotsfinansiering		Cambridge	Citibank
(miljarder euro)

Kina		89,8	61,5
Förenta staterna		26,0	15,3
Förenade kungariket		3,3	5,1

Tabellen ovan syftar till att åskådliggöra problematiken med den brist- ande marknadsinformationen. Marknadsstatistiken baseras ofta på aggregerad information från flera olika marknadsundersökningar med varierande undersökningsmetoder, ofta enkätundersökningar. Felkällorna är många och en skeptisk hållning till träffsäkerheten i beräkningarna är nödvändig. Aktörernas frivilliga rapportering av årsomsättningar, varierar beroende på hur uppgiften tolkas. Rapport- erna kan spegla ett kalenderår, ett rullande tolv månaders genom- snitt, årets budget, eller nästa års tillväxtplan. Statistiken bör tolkas med stor försiktighet, särskilt vad gäller gräsrotsfinansieringens omsättning på olika marknader, som en ungefärlig fingervisning om takten i marknadsutvecklingen. Dessutom skiftar definitionerna av vad som är gräsrotsfinansiering mellan olika rapporter.

Omsättningsstatistiken redovisas i euro för att underlätta jäm- förelser mellan länder. Valutaberäkningarna beräknas på en genom- snittlig valutakurs för år 2015 mellan dollar och euro på 0,92.

Nedan redovisas marknadsstatistik från år 2015 som är härledd ur rapporterna från Cambridge Centre for Alternative Finance i första hand.4 Samma institut har publicerat marknadsdata även för år 2016 för vissa marknader, men för att möjliggöra jämförelser mellan fler marknader så har utredningen valt att främst redovisa marknadsdata från år 2015. Statistik över tillväxten år 2016 redo- visas i enstaka fall i mån av tillgång.

4 Cambridge Centre for Alternative Finance, Pushing Boundaries, The 2015 UK Alternative Finance Industry Report, februari 2016, Harnessing Potential, The Asia-Pacific Alternative Finance Benchmarking Report, mars 2016, Breaking New Ground, The Americas Alter- native Finance Benchmarking Report, april 2016, Sustaining Momentum, The 2nd European Alternative Finance Industry Report, september 2016

104

SOU 2018:20

Internationell utblick

Tabellen ovan indikerar att rapporterna från Cambridge Centre for Alternative Finance generellt överskattar storleken på gräsrots- finansieringen, men rapporterna bör ändå ge en någorlunda konse- kvent bild av skillnaderna mellan olika länder och regioner. Valet av rapporterna från Cambridge har främst på praktiska orsaker. Denna marknadsstatistik är förhållandevis aktuell och komplett. Dessutom har marknadsstatistiken enklare kunnat anpassas till de alternativa finansieringsformer som utgör gräsrotsfinansiering enligt utredning- ens direktiv, det vill säga omsättningen för donationsbaserad, be- löningsbaserad, lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering. I omsättningsstatistiken nedan har sådan gräsrotsfinansiering som rör fastigheter inkluderats. Finansieringsformer som baseras på faktura- köp och andra alternativa finansieringsformer har inte tagits med. Jämförelser mellan marknadssegment och nationer visar att varia- tioner i utvecklingstakten mellan länder, regioner och finansierings- former är en funktion av variationen i enskilda länders regleringar och marknadsvillkor. En viktig faktor i bedömningen av den varie- rande tillväxttakten för gräsrotsfinansiering internationellt är till- gången till krediter från bankerna. Utvecklingen av lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering har varit starkare i flera av de länder där bankernas kreditgivning har varit mer återhållsam sedan finanskrisen år 2008.

105

Internationell utblick

SOU 2018:20

Tabell 4.2 Den internationella utvecklingen av gräsrotsfinansiering år 2015 i sammanfattning

	Omsättning		Största Segment
	Euro M	Tillväxt	Typ	Euro M	Andel
Asien	92 500	366 %	Lån till privatpersoner	48 500	53 %
Nordamerika	27 788	229 %	Lån till privatpersoner	23 661	85 %
EU	4 755	92 %	Lån till företag	2 415	51 %
Förenade	3 830	84 %	Lån till företag	2 049	53 %
kungariket	3 830	84 %	Lån till företag	2 049	53 %
Frankrike	300	107 %	Lån till privatpersoner	135	45 %
Tyskland	248	78 %	Lån till privatpersoner	136	55 %
Nederländerna	102	42 %	Lån till företag	74	72 %
Norden	92,2	-23 %	Lån till privatpersoner	36,5	40 %
Finland	64	12 %	Lån till privatpersoner	34	54 %
Danmark	13	-	Lån till företag	8	62 %
Norge	1,3	-	Donationsbaserad	1,3	100 %
Sverige	13,1	-	Andelsbaserad	7	50 %

Alla marknadsdata ovan och nedan är estimat baserade på rapporter från Cambridge Institute for Alternative Finance. Osäkerheten är särskilt stor vad gäller estimaten för de enskilda nordiska ländernas utveckling.

4.2Gräsrotsfinansiering i Asien

4.2.1Den kinesiska gräsrotsfinansieringens särställning

Den kinesiska gräsrotsfinansieringen får alla andra marknader i Asien och Oceanien att blekna i jämförelse, på samma vis som gräsrots- finansieringen i Förenta staterna dominerar de övriga marknaderna på de amerikanska kontinenterna och Förenade kungariket har en sär- ställning i jämförelse med övriga marknader inom EU.

De asiatiska marknaderna har valt olika vägar för att reglera gräsrotsfinansiering. Den explosionsartade tillväxten i Kina beror åtminstone delvis på att gräsrotsfinansieringen har saknat regelverk i stora delar. I Australien är regelverket relativt strikt, vilket fram- för allt har hämmat utvecklingen av andelsbaserad gräsrotsfinan- siering. Singapore och Thailand har valt att anpassa det gällande regelverket till digitala alternativa finansieringsformer, medan Japan, Malaysia, Nya Zeeland och Sydkorea har valt att utveckla nya regler för gräsrotsfinansieringen. De senare länderna har önskat att und- vika en alltför strikt hållning till de nya finansieringsformerna.

106

SOU 2018:20

Internationell utblick

4.2.2Kina

Den kinesiska marknaden för alternativa finansieringsformer är störst i världen. Lånebaserad gräsrotsfinansiering omsatte närmare 90 miljarder euro under år 2015, varav lån till privatpersoner var den största andelen med 48 miljarder euro.5 Att omsättningsnivåer- na i Kina är betydligt högre än i övriga världen kan förklaras av flera faktorer. Kina är världens näst största ekonomi. Den totala bankut- låningen till privatpersoner var ungefär 3 biljoner euro under år 2015, vilket är 57 gånger mer än den lånebaserade gräsrotsfinansieringen till privatpersoner i Kina samma år. Kina har dessutom flest inter- netanvändare, flest smarta mobiltelefoner och mest aktiva användare av sociala medier i världen. Den snabba utvecklingen av den kinesiska marknaden för gräsrotsfinansiering och andra alternativa finansi- eringsformer har fram tills nyligen skett helt utan regleringsåtgär- der. Dessutom har stora kinesiska institutioner och företag aktivt bidragit till den snabba marknadsutvecklingen. Cirka 58 procent av de kinesiska plattformarna har någon form av institutionellt ägande. Sammantaget beräknas antalet kinesiska plattformar ha ökat till 2 595 stycken vid slutet av år 2015. Dessa plattformar har tillgodo- sett behov av snabb och relativt kortsiktig finansiering av både privatpersoner och mindre företag som den traditionella kinesiska banknäringen inte har lyckats med. Flera sedan länge etablerade men oreglerade finansiella aktörer har tagit steget över till internet och är svåra att åtskilja från renodlade gräsrotsfinansieringsplattformar. Den snabba marknadsutvecklingen har dock inte varit problemfri. Ett betydande antal nya plattformar har fått ekonomiska problem på grund av bristande rutiner för riskkontroll och kreditprövning, oerfarna företagsledningar och i vissa fall rena bedrägerier. E’zu Bao är ett exempel på det senare. Plattformen för lånebaserad gräsrots- finansiering till privatpersoner kollapsade efter att ha lånat upp 6,7 miljarder euro i vad som liknats vid ett ponzibedrägeri.6 Enligt det kinesiska ministeriet för offentlig säkerhet så ökade bedrägerier relaterade till gräsrotsutlåning med 71 procent under år 2015 till

5Cambridge Centre for Alternative Finance, Harnessing Potential, The Asia-Pacific Alter- native Finance Benchmarking Report, mars 2016.

6nytimes.com/2016/02/02/business/dealbook/ezubao-china-fraud

107

Internationell utblick SOU 2018:20

6 000 fall.7 Under första kvartalet år 2016 noterades ytterligare 2 300 fall.

Den kinesiska regeringen är trots detta försiktigt positivt inställd till internetbaserade alternativa investeringsformer. Den kinesiska bankövervakningskommissionen har under de senaste två åren etable- rat ett ramverk av riktlinjer för en bättre fungerande marknad. Här ingår bland annat föreskrifter om att plattformarna måste tillhanda- hålla klientmedelskonton hos en registrerad finansiell institution, bestämmelser för att motverka alltför vidlyftig marknadsföring, samt på sikt också regler för kreditprövning och riskkontroll.

4.2.3Australien

Omsättningen för gräsrotsfinansiering i Australien var 112 miljo- ner euro under år 2015, det vill säga ungefär lika mycket som i Nederländerna.8 I termer av alternativa finansieringsformer är den australiska marknaden betydligt större. Olika former av fakturaköp och andra företagslån, med stort institutionellt deltagande, gör att den totala marknaden för alternativa finansieringsformer var 320 mil- joner euro, vilket är i samma storleksklass som Frankrike. Låne- baserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner är den största gräs- rotsfinansieringsformen i Australien med 40 miljoner euro i om- sättning år 2015. Australien har en förhållandevis stor marknad för belöningsbaserad gräsrotsfinansiering som omsatte 26 miljoner euro under år 2015. Det är särskilt den kulturstödjande gräsrotsfinan- sieringen som är stark inom detta marknadssegment.

Onoterade bolag kan inte använda sig av andelsbaserad gräsrots- finansiering i Australien och möjligheterna för icke-professionella investerare att investera är begränsade. Australien planerade att göra så kallade ”Crowd-Sourced Equity Funding Amendments” till sin Corporation Act i mars 2016 för att möjliggöra för onoterade bolag att söka upp till fem miljoner australiska dollar (motsvarande 3,2 miljoner euro) per år via andelsbaserad gräsrotsfinansiering, med en begränsning på 10 000 australiska dollar (6 300 euro) per investe-

7caixinglobal.com/2017-02-08/101053120

8Cambridge Centre for Alternative Finance, Harnessing Potential, The Asia-Pacific Alter- native Finance Benchmarking Report, mars 2016, Sustaining Momentum, The 2nd European Alternative Finance Industry Report, september 2016.

108

SOU 2018:20

Internationell utblick

rare. Denna begränsning skulle göra det möjligt för icke-professio- nella investerare att engagera sig i andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Förslaget röstades emellertid aldrig igenom. Australiens Corporation Act begränsar antalet aktieägare i ett privat bolag till maximalt 50 stycken,9 vilket i praktiken omöjliggör för privata bolag att an- vända andelsbaserad gräsrotsfinansiering även om de ovan nämnda ändringarna skulle genomföras i framtiden.

4.2.4Singapore

Gräsrotsfinansieringen i Singapore skiljer sig från den i övriga asiatiska länder såtillvida att andelsbaserad gräsrotsfinansiering av fastigheter är det största marknadssegmentet, följt av annan andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Av den totala omsättningen i Singapore under år 2015 på 25 miljoner euro var 16 miljoner euro, eller 64 procent, någon form av andelsbaserad gräsrotsfinansiering.10 Singapores Securities and Futures Act kräver att andelsbaserade gräsrotsfinan- sieringsplattformar är licensierade.11 Dessutom krävs ett eget kapi- tal på 500 000 singaporedollar, motsvarande 315 000 euro. Om platt- formen enbart vänder sig till professionella investerare krävs ett eget kapital på 250 000 singaporedollar (157 500 euro). Den finansiella tillsynsmyndigheten Money Authority of Singapore har börjat se över möjligheter för att underlätta för mindre företag att söka kapital via andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Bland annat tillåts att mindre emis- sioner, under fem miljoner singaporedollar under ett år, inte längre ska kräva fullt prospekt. Singapore har ett strikt regelverk vad avser utlåning till privatpersoner, så lånebaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner förekommer inte. Däremot växer gräsrotsutlåningen till företag och utgjorde 14 procent av den totala omsättningen för gräsrotsfinansieringen i Singapore under år 2015.

Intresset är stort från regeringens sida att uppmuntra tillväxten av fintech i Singapore. The Monetary Authority of Singapore har lovat att satsa 105 miljoner euro under de kommande åren för att

9assembleadvisory.com/international-equity-crowdfunding

10Cambridge Centre for Alternative Finance, Harnessing Potential, The Asia-Pacific Alter- native Finance Benchmarking Report, mars 2016.

11fintechnews.sg/7153/crowdfunding/singapore-crowdfunding-scene

109

Internationell utblick

SOU 2018:20

underlätta uppbyggnaden av ett livskraftigt system för uppstarts- bolag inom främst denna sektor.

4.2.5Malaysia

Gräsrotsfinansieringen i Malaysia domineras av det donationsbaserade segmentet som utgör 92 procent av den totala omsättningen på cirka tre miljoner euro. Belöningsbaserad gräsrotsfinansiering är näst största segment med sex procent. Malaysias tillsynsmyndighet, Malaysia Securities Commission, gav ut nya regler för andels- baserad gräsrotsfinansiering under år 2015 och hittills har sex platt- formar fått tillstånd att verka som alternativa finansieringsplatt- formar för små företag och entreprenörer. Bland dessa aktörer finns Alix Global i samarbete med svenska Fundedbyme. Kapital- sökandet är begränsat till 658 000 euro under en tolvmånaders period. Det finns även begränsningar vad avser icke-professionella investerare. Dessa får investera maximalt 1 100 euro per bolag och som mest 11 000 euro per år. Malaysias Securities Commission har på motsvarande vis börjat utreda ett regelverk för lånebaserad gräs- rotsfinansiering under år 2016.

4.3Gräsrotsfinansieringen i Nordamerika

4.3.1Förenta staterna

Gräsrotsfinansieringen i Förenta staterna beräknas ha omsatt cirka 27,6 miljarder euro under år 2015.12 Förenta staterna står för 99 pro- cent av all omsättning för internetbaserade alternativa finansierings- former i Nord- och Sydamerika. Lånebaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner är det dominerande marknadssegmentet i Förenta staterna med 23,7 miljarder euro. Den genomsnittliga lånesumman var ungefär 22 700 euro under år 2015. Omsättningen för marknads- baserad gräsrotsutlåning till företag slutade på 2,5 miljarder euro år 2015. Företagen lånade i genomsnitt 79 000 euro per lån. Den andelsbaserade gräsrotsfinansieringen i Förenta staterna beräknas

12 Cambridge Centre for Alternative Finance, Breaking New Ground, The Americas Alter- native Finance Benchmarking Report, april 2016.

110

SOU 2018:20

Internationell utblick

ha överstigit en miljard dollar år 2015. De amerikanska gräsrots- utlåningsplattformarnas framgång är anmärkningsvärd i ljuset av Förenta staternas ”Fair Lending” lagar som förbjuder plattformarna och andra amerikanska finansiella aktörer att använda demografisk information och annan information som bland annat visar ålder, kön och ras. Plattformar för lånebaserad gräsrotsfinansiering i andra länder bygger åtminstone delar av sina kreditprövningsmodeller på just demografiska faktorer. Den amerikanska lånebaserade gräsrots- finansieringen som riktas till privatpersoner används främst för att refinansiera kreditkortslån eller för att finansiera renoveringsarbeten i hemmet.13

Reglering av gräsrotsfinansiering i Förenta staterna

Med erfarenheter från börskraschen år 1929 är de amerikanska värde- papperslagarna (Securities Act of 1933 och Securities Exchange Act of 1934) inriktade på att säkra att investerare får tillgång till finan- siell och annan betydande information rörande värdepapper som erbjuds till försäljning på den öppna marknaden, samt att motverka svindleri, vilseledande och andra former av bedrägeri vid handel med värdepapper. Marknadsplatser och i princip varje emission som ska genomföras måste därför registreras hos den amerikanska över- vaknings- och regleringsmyndigheten för värdepappersmarknaden, U.S. Securities and Exchange Commission (SEC).14 Därutöver finns särskilda förfaranderegler och informationskrav.

Den gällande värdepappersmarknadsregleringen har ansetts inne- bära alltför stora begränsningar för andelsbaserad gräsrotsfinan- siering, bl.a. för att registreringsförfarandet är både kostsamt och tidskrävande. Inte heller regelverken för finansiella intermediärer, såsom banker och investmentbanker vilka kanaliserar kapital, har utgjort något reellt alternativ för andelsbaserad gräsrotsfinansiering.

13Citi GPS, Digital Disruption: How Fintech is Forcing Banks to a Tipping Point, mars 2016.

14I Regulation D, som utgör tilläggslagstiftning till Securities Act, finns tre undantag från registreringskravet (17 C.F.R. §230.501 et seq.). Undantagen (Rules 504–506) gäller under vissa förutsättningar, bl.a. får försäljningsvärdet inte överstiga vissa beloppsgränser (en respektive fem miljoner USD) och erbjudanden måste riktas till professionella eller ett begränsat antal icke-professionella investerare. I Regulation D finns även den nya bestämmelsen (”safe harbour”) om förutsättningarna för att ett erbjudande inte ska anses utgöra ett offentligt erbjudande (Rule 506).

111

Internationell utblick

SOU 2018:20

I syfte att göra det lättare för nystartade och små företag15 att skaffa kapital godkände den amerikanska kongressen redan i april 2012 The Jumpstart of Our Business Startups (JOBS) Act. Lagen är indelad i ett antal avdelningar, varav en (Title III) går under rubriken Capital Raising Online While Deterring Fraud and Un- ethical Non-disclosure (CROWDFUND) Act. I denna del finns bestämmelser avseende andelsbaserad gräsrotsfinansiering och förut- sättningar och krav för sådan verksamhet. Efter det att SEC ut- arbetat kompletterande bestämmelser kunde CROWDFUND Act, och JOBS Act i sin helhet, träda i kraft den 16 maj 2016.16

Lånebaserad gräsrotsfinansiering

JOBS Act innehåller således inga bestämmelser om lånebaserad gräsrotsfinansiering, utan denna typ av verksamhet faller in under de registreringskrav som gäller enligt varje delstats värdepappers- marknadslagstiftning och på delstaternas bestämmelser om auktori- sation och kreditgivning.

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering

CROWDFUND Act innebär ett undantag från kraven på regi- strering av värdepapper och emissionsinformation (Securities Act Section 5), som kommer till uttryck genom att det har införts nya bestämmelser i bl.a. Securities Act. Undantaget (Section 4[6]) förut- sätter att följande villkor är uppfyllda:

1.En emittents kapitalanskaffning får sammanlagt uppgå till högst en miljon USD under en tolvmånadersperiod.17

2.En investerare18 får under en tolvmånadersperiod göra investe- ringar som uppgår till

15Emerging Growth Companies (EGC) är företag med en omsättning om mindre än en mil- jard USD per år under de senaste fem åren med hänsyn tagen till inflationskorrektion (JOBS Act 15 U.S.C. 77b[a][19] [2012]), vilket innebär att EGC:er utgör drygt 85 procent av samtliga företag i Förenta staterna.

16Securities and Exchange Commission 17 CFR Parts 200, 227, 232, 239, 240, 249, 269, and 274, (Release Nos. 33-9974; 34–76324; File No. S7–09–13), RIN 3235–AL37.

17Beloppen kan komma att höjas till fem miljoner USD när beslut om att införa Fix Crowd- funding Act är antaget vilket beräknas till slutet av år 2017.

112

SOU 2018:20

Internationell utblick

a)högst 2 000 USD eller – om beloppet är större – fem procent av det minsta beloppet av investerarens årsinkomst eller netto- förmögenhet, om inkomsten eller förmögenheten understiger 100 000 USD, eller

b)högst tio procent av det minsta beloppet av investerarens års- inkomst eller nettoförmögenhet, om såväl inkomsten som för- mögenheten uppgår till eller överstiger 100 000 USD, men med ett absolut investeringstak om högst 100 000 USD.19

3.Investeringen måste vara genomförd med hjälp av en ”funding portal” (intermediär/mellanman), som ska vara registrerad hos SEC.

4.Både intermediär och emittent ska uppfylla de informationskrav som ställs upp av SEC.

5.En investerare ska låta bli att överlåta aktier under det år som följer på emissionen.

Undantaget är inte tillämpligt i fråga om

(i)företag som inte är från Förenta staterna,

(ii)företag som redan rapporterar till SEC,

(iii)vissa investmentbolag,

(iv)företag som enligt definitionerna i reglerna inte får utnyttja gräsrotsfinansiering,

(v)företag som inte har uppfyllt sina årliga rapporteringsskyl- digheter enligt reglerna,

(vi)företag som inte har en tydlig och detaljerad affärsplan, och

(vii)företag som har meddelat att deras affärsplan är att överta eller gå samman med ett inte närmare angivet bolag.

18Makar får vid beräkningen lägga samman sina årsinkomster och nettoförmögenheter.

19Alla med årsinkomst och nettoförmögenhet vilka överstiger en miljon USD kommer att träffas av investeringstaket.

113

Internationell utblick

SOU 2018:20

Krav på intermediär och emittent

Utöver de allmänna förutsättningarna för tillämpning av undan- taget från registreringsskyldigheten, förutsätts att vissa ytterligare krav som ställs på intermediärer är uppfyllda (Securities Act Section 4A[a]). Det innebär bl.a. att en investerare, före investeringen, måste få del av visst utbildnings-/informationsmaterial rörande investe- ringar och måste förklara sig vara medveten om att hela placeringen kan gå förlorad. Dessutom måste investeraren besvara vissa frågor för att därigenom visa sig ha erforderlig finansiell kunskap. Det an- kommer alltså på intermediären att se till att investeraren ges före- skriven utbildning/information samt att kontrollera att övriga krav är uppfyllda (Section 4A[a][4]). Intermediären ska därutöver vara registrerad som antingen ”broker” (mäklare) eller ”funding portal” (Section 4A[a][1]). Det sistnämnda är en i samband med JOBS Act ny möjlighet. En ”funding portal” kan jämföras med en intermediär som agerar enbart som en mötesplats för investerare och mottagare av kapital, och således inte erbjuder några övriga tjänster såsom finansiell rådgivning eller handel med värdepapper (se definitionen av “funding portal” i Securities Exchange Act Section 3[a][80]). Vid sidan av registreringen hos SEC ska intermediären vara registre- rad hos något av de självreglerande organ som finns i landet (Securities Act Section 4A[a]2). Vidare måste intermediären bl.a. vidta vissa åtgärder, exempelvis granska de företag som avser att nyttja inter- mediärens tjänster, för att motverka bedrägerier, samt ha rutiner för att behandla personuppgifter på adekvat sätt (Section 4A[a][5] och [9]). I detta sammanhang kan tilläggas att intermediären är förbjuden att ha annat finansiellt intresse i emittenten (dvs. mottagaren av gräsrotsfinansiering) än att få ersättning för sina tjänster.

Också emittenten måste uppfylla vissa krav, såsom att tillhanda- hålla SEC, intermediär, investerare och potentiella investerare en generell beskrivning av bolaget och vilka som är dess befattnings- havare och större aktieägare samt viss finansiell information, om t.ex. värderingen av bolaget och hur det har beräknats.20 Därutöver ska emittenten lämna information om bolagets struktur och orga-

20 Innehållet och omfattningen av sådan finansiell information varierar beroende på det kapi- talbelopp som bolaget avser att anskaffa. Skillnaderna består främst i huruvida dokumenten måste granskas av en oberoende revisor eller om bolagets företrädare kan gå i god för riktig- heten av den finansiella informationen.

114

SOU 2018:20

Internationell utblick

nisation samt syftet med kapitalanskaffningen och hur kapitalet ska användas (Section 4A[b][1]). Informationskraven är förenade med ansvarsbestämmelser. Om en emittent medvetet har lämnat miss- visande information skyddas en investerare genom att i efterhand ha rätt att kräva skadestånd (Section4A[c]). Utöver informations- kraven ska emittenten upprätta och tillhandahålla SEC årliga upp- följningar (Section 4A[b][4]).

Det är inte tillåtet för emittenten att annonsera om en gräsrots- finansieringskampanj i annan form än genom hänvisningar till inter- mediären (eller mäklaren), där information om kampanjen finns (Section 4A[b][2]).

Det har riktats en del kritik mot CROWDFUND Act, bl.a. har anförts att lagen inte i någon större utsträckning kommer att under- lätta kapitalanskaffning för EGC:er21 genom gräsrotsfinansiering, eftersom lagen är alltför detaljerad och innebär relativt stora kost- nader, exempelvis för att anlita revisorer (om mer än 100 000 USD anskaffas).22 Vidare har det anförts att beloppsbegränsningarna som gäller för investerare är för generösa med hänsyn till det åsyftade investerarskyddet då det rör sig om investeringar i osäkra företag.23 Med hänvisning till att användningsområdet är begränsat har det även ifrågasatts om det finns ett behov av s.k. ”funding portals”; intermediärer torde komma att välja mäklaralternativet (broker), eftersom det ger möjlighet till fler verksamheter och därmed större inkomster.24

21Se not 15.

22J. M. Hemingway, How Congress Killed Investment Crowdfunding: A Tale of Political Pressure, Hasty Decisions, and Inexpert Judgments That Begs for a Happy Ending, Ken- tucky Law Journal, Vol. 102, 2013-2014, s. 867f. För andra författare som är av samma upp- fattning se not. 22 i Hemingways artikel.

23H. Jones, Securities Regulation – An Sec-Mandated Asset Verification System For Un- accredited Investors Must Be Added To The Proposed Regulatory Regime Under Title III Of The Jobs Act, Emory Corporate Governance And Accountability Review, Vol. 1, 2014, s. 50 ff.

24Se Darke, To Be or Not to Be a Funding Portal: Why Crowdfunding Platforms will Become Broker-Dealers, Hastings Business Law Journal, Vol. 10, Winter 2013-14, s. 194 ff.

115

Internationell utblick

SOU 2018:20

Något om spridnings- och annonseringsförbudet

En väsentlig förändring är att det generella annonseringsförbudet vid försäljning av värdepapper i Förenta staternas motsvarighet till privata aktiebolag (Securities Act Section 5) inte gäller en inter- mediär som ansvarar för en viss gräsrotsfinansieringskampanj.

Genom JOBS Act Title II tillåts numera också annonsering om erbjudanden av värdepapper förutsatt att alla investerare är s.k. ackrediterade investerare (accredited investors). Ackrediterad in- vesterare anses den vara som antingen har en nettoförmögenhet om 1 000 000 dollar (i vilken förmögenhet personens permanentbostad inte får inräknas), eller har en årsinkomst överskridande 200 000 dollar under de tre senaste åren före den ifrågavarande gräsrotsfinansier- ingen. Det är emittenten som, genom att vidta ”rimliga åtgärder”, ska kontrollera och påvisa att investerarna uppfyller rekvisiten för ackrediterade investerare. Avsikten med denna nya ordning är att det ska bli lättare för EGC:er att finna kapital, förvisso inte från allmänheten i sin helhet men från fler potentiella investerare än vad som tidigare har varit möjligt.

4.3.2Kanada

Den totala omsättningen för all gräsrotsfinansiering i Kanada var 151 miljoner euro under år 2015, varav donations- och belönings- baserad gräsrotsfinansiering var 106 miljoner euro, eller 70 procent. Av Kanadas cirka 100 plattformar är 62 stycken fokuserade på dona- tions- och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering.25 Marknaden för marknadsbaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner etablerades först år 2014 och växte kraftigt under år 2015 till det tredje största segmentet med en omsättning på 26 miljoner euro. Tillväxten av platt- formar för gräsrotsutlåning och andelsbaserad gräsrotsfinansiering hämmas av att det saknas ett centralt regelverk. Regleringen varierar mellan Kanadas tio provinser och tre territorier. Plattformarna måste förhandla separat med varje enskild provins för att utverka tillstånd för sin verksamhet. Vissa ansträngningar pågår för att förbättra

25 National Crowdfunding Association of Canade (NCFA): 2016 Report on Alternative Finance Crowdfunding in Canada.

116

SOU 2018:20

Internationell utblick

situationen. Under år 2015 gick sex provinser26 samman för att skapa en gemensam registreringsprocess och en samsyn kring pro- spektregler för uppstartsföretag som vill använda andelsbaserad gräs- rotsfinansiering för att söka kapital. Harmonisering av regelverket är en prioriterad fråga för Kanadas branschorganisation, National Crowdfunding Association of Canada.

4.4Gräsrotsfinansieringen i EU utanför Norden

4.4.1Översikt

Den europeiska marknaden för gräsrotsfinansiering omsatte cirka 4,8 miljarder euro år 2015.27 Förenade kungariket står för över 80 pro- cent av omsättningen, cirka 3,8 miljarder euro, följt av Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Finland. Omsättningen i Europa ökade med 92 procent jämfört med år 2014 (72 procent undantaget För- enade kungariket). Ökningen var 41 procent år 2016, Undantaget Förenade kungariket, så ökade övriga europeiska marknader med 101 procent under år 2016.28

Lånebaserad gräsrotsfinansiering är den överlägset största gräs- rotsfinansieringsformen i Europa. Utvecklingen är en liten motvikt mot den kraftiga minskningen av utlåningen från banker till små och medelstora företag (i rapporten nedan kallade SMEs) under samma period. Europeiska bankmyndigheten, European Banking Authority, noterade att bankernas lån till små och medelstora företag inom EU minskade från 95 miljarder euro vid mitten av år 2008, det vill säga vid början av finanskrisen, till 54 miljarder under åren 2013/2014.29 Bankernas kreditgivning varierar kraftigt mellan medlemsländerna. SCB rapporterade i september år 2016 att de svenska bankernas utlåning under det andra kvartalet 2016 var tillbaka på nivåer i paritet med utlåningen före finanskrisen år 2008, samt att utlåningen till icke-finansiella företag ökade mest.30 Lån till företag står för mer än

26British Columbia, Saskatchewan, Manitoba, Quebec, New Brunswick och Nova Scotia.

27Cambridge Centre for Alternative Finance, Pushing Boundaries, The 2015 UK Alternative Finance Industry Report, februari 2016, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

28Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

29EBA, Report on SMEs and SME Supporting Factor, mars 2016.

30SCB.se: Finansrakenskaper/Finansrakenskaper-kvartal-och-ar

117

Internationell utblick

SOU 2018:20

hälften av den totala marknaden för gräsrotsfinansiering i Förenade kungariket, följt av lån till privatpersoner som utgör ytterligare en tredjedel av marknaden. I övriga Europa är den lånebaserade gräs- rotsfinansieringen till privatpersoner störst med 36 procent av den totala omsättningen, följt av lånebaserad gräsrotsfinansiering till företag på 21 procent. Marknadssegmenten för belöningsbaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering är ungefärligen lika stora med cirka 14 procent av omsättningen vardera, men här råder betydande skillnader mellan länderna, ofta drivna av variationer i prospekt- regler.

4.4.2Förenade kungariket

Förenade kungariket är den mest väletablerade och största mark- naden för gräsrotsfinansiering i Europa31. Zopa, en plattform för lånebaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner och småföretag, grundades redan år 2005 och anses vara den första i världen av sitt slag.32 Tillväxten är kraftig i alla marknadssegment. Det största, lånebaserad gräsrotsfinansiering till företag, växte med 84 procent mellan åren 2014 och 2015 till två miljarder euro, varav fastighets- marknaden stod för 837 miljoner euro. Gräsrotsfinansierade lån till små och medelstora företag beräknas stå för tolv procent av den totala lånemarknaden till småföretag i Förenade kungariket.

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering växte ännu snabbare. Omsätt- ningen nästan fyrdubblades under år 2015 till att nå 456 miljoner euro. Detta beräknas innebära en marknadsandel på 15 procent av alla tidiga riskkapitalinvesteringar i landet. Trots att den brittiska marknaden är betydligt större än de i övriga Europa, så är den gränsöverskri- dande verksamheten begränsad. Den lånebaserade gräsrotsfinan- sieringen har i det närmaste obefintlig gränsöverskridande verk- samhet. De andelsbaserade plattformarna rapporterar att inflödet av internationellt kapital till plattformarna var cirka elva procent och utflödet fem procent.

31Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016. Cambridge Centre for Alternative Finance, Pushing Boundaries, the 2015 UK Alternative Finance Industry Report, februari 2016.

32Citi GPS, Digital Disruption: How Fintech is Forcing Banks to a Tipping Point, mars 2016.

118

SOU 2018:20

Internationell utblick

Den genomsnittliga tillväxten för alternativa finansieringsformer i Förenade kungariket var något långsammare under år 2016 (43 pro- cent) vilket torde vara en indikation på att den brittiska marknaden har nått en större mognad än i andra europeiska länder.33

Reglering av lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering i Förenade kungariket

För donationsbaserad och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering finns ingen specifik reglering i Förenade kungariket. Däremot om- fattas plattformar som tillhandahåller lånebaserad eller andelsbase- rad gräsrotsfinansiering av lagstiftning. Finansmarknaden och dess aktörers verksamheter regleras i Financial Services and Markets Act 2000 (FSMA), som i många delar grundar sig på EU-rätt. För till- synen ansvarar Financial Conduct Authority (FCA), som också är regleringsmyndighet på finansmarknadsområdet.34 Alla aktörer (fysiska och juridiska personer) som bedriver verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för FSMA och utgör ”regulated activities”, måste godkännas eller registreras av FCA, såvida de inte är undantagna (Part II, Section 19 och 22). Att verka utan tillstånd kan bland annat leda till fängelsestraff i högst två år (Part II, Section 23). En investerare har i sådant fall även rätt att få det insatta kapitalet åter samt erhålla ersättning för eventuell skada (Part II, Section 27).

Till hjälp för att navigera i de omfattande regelverken för finans- marknaden finns FCA Handbook, som utgör en väsentlig källa för redovisningen i det följande.35

33Cambridge Centre for Alternative Finance, Entrenching Innovation, the 4th UK Alter- native Finance Industry Report, December 2017.

34Sedan den 1 april 2014 regleras även konsumentkrediter under FSMA (och Regulated Activities Order), på ett liknande sätt som t.ex. investeringsverksamhet (Investment Business). FCA övertog vid nämnda tidpunkt tillsyns- och regleringsansvaret avseende konsument- krediter från Office of Fair Trading.

35Handboken, som är uppdelad i tio avdelningar, är i sig omfattande och innehåller bl.a. lag- regler, principer, manualer, blanketter samt alla sekundärregler för finansmarknaden som ut- färdats av FCA (FCA Legal Instruments), www.handbook.fca.org.uk/

119

Internationell utblick

SOU 2018:20

Lånebaserad gräsrotsfinansiering

Med beaktande av att lånebaserad gräsrotsfinansiering karakteri- seras av att ett antal investerare (fysiska eller juridiska personer) tillgängliggör kapital för ett antal låntagare (fysiska eller juridiska personer) ansågs det föreligga behov av en reglering som tar hän- syn till både dem som lånar ut pengar och dem som lånar. En sådan reglering sattes därför i kraft 1 april 2014.36 Bestämmelserna ska tillämpas bara på utlåning där antingen (1.) långivaren är en privat- person eller (2.) låntagaren är en privatperson och (a) lånet inte överstiger 25 000 pund, eller (b.) lånet inte ansöks huvudsakligen för affärsverksamhet.37 Olika bestämmelser är tillämpliga beroende på vilken affärsmodell plattformen har valt, t.ex. om plattformen enbart förmedlar kontakter och överför pengar mellan parterna, eller om den förvarar och hanterar kundmedel (se vidare nedan).

Enligt de nya bestämmelserna ska en plattform ha tillstånd för verksamheten ”operating an electronic system in relation to lending”, dvs. drift av ett elektroniskt system avseende utlåning (Regulated Activities Order Artikel 36H). Om verksamheten inbegriper han- tering av kundmedel gäller också bestämmelser om skydd för sådana medel, men det finns inte något krav på att dessa ska omfattas av insättningsgaranti (Financial Services Compensation Scheme).38

Drift av en plattform omfattas av krav på ”full permission” (jfr ”limited permission”).39 Det krävs således bl.a. (a) att uppgifter om lånets och låneskötselns historia offentliggörs, (b) att investerar- skydd ordnas för den händelse att verksamheten via plattformen miss- lyckas, (c) att plattformen uppfyller ett kapitalkrav (20 000 pund)40,

(d) att kundmedel separeras från plattformens egna medel, (e) att tydlig, rättvis och icke vilseledande information ges långivarna, och

(f) att det, i förekommande fall, finns en eller flera utsedd(a) repre-

36Financial Services and Markets Act 2000 (Regulated Activities) (Amendment) (No.2) Order 2013.

37Bestämmelserna är alltså tillämpliga på ”person till person”-lån och ”person till företag”-lån, men inte mellan två juridiska personer.

38http://www.fscs.org.uk/

39https://www.fca.org.uk/firms/authorisation/consumer-credit/regulated-activities

40Minimikapitalkravet är för närvarande 20 000 pund, men det kommer från den 1 april 2017 att höjas till det högsta beloppet av 50 000 pund eller en procentsats av lånade medel, se ”The FCA’s regulatory approach to crowdfunding over the internet, and the promotion of non- readily realisable securities by other media Feedback to CP13/13 and final rules”, March 2014, s. 20 f.

120

SOU 2018:20

Internationell utblick

sentant(er) för plattformen (Appointed Representatives)41. Dess- utom ska skuldebrev upprättas mellan investerare och långivare, varvid plattformen inte har någon roll i skuldförhållandet och inte heller är någon egentlig avtalspart i finansieringsarrangemanget.42

Plattformar som tillhandahåller lånebaserad gräsrotsfinansiering verkar även under reglerna och principerna i Client Assets Source- book (CASS). Det innebär att investerarnas (långivarnas) insatta kapital kan återfås för det fall plattformen är på obestånd eller lik- videras. Detta gäller dock bara till tidpunkten då kapitalet har mot- tagits av låntagaren. Som nämnts (punkten d ovan) gäller vidare be- stämmelser om att klientmedel och övriga medel ska hållas separerade, och att även olika slags klientmedel (”person till person”-lån och ”person till företag”-lån) ska hållas separerade från varandra (CASS 7).

Sedan år 2016 finns möjlighet att inom ramen för ett Innovative Finance ISA göra skatteförmånliga investeringar genom lånebase- rad gräsrotsfinansiering.43

Slutligen kan tilläggas att the Treasury44 i januari 2016 ändrade sekundärregler med innebörd att verksamhet med tillstånd att driva ett elektriskt system avseende utlåning inte ska anses utgöra ett företag för kollektiva investeringar (även om verksamheten i och för sig kan bedömas utgöra ett sådant företag enligt reglerna i AIFM- direktivet).

41En utsedd representant (AR) är ett företag eller en person som driver reglerad verksamhet och fungerar som en agent för det auktoriserade företaget (the principal), FSMA (Appointed Representatives) Regulations 2001 (SI 2001/1217).

42Bestämmelserna är i stor utsträckning förenliga med Europaparlamentets och rådets direk- tiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG. Kraven i direktivet är dock strängare i många avseenden. Se vidare FCA Policy Statement PS16/8”Handbook changes regarding the segregation of client money on loan-based crowdfunding platforms, the Innovative Finance ISA, and the regulated activity of advising on peer-to-peer agreements Including feedback to CP16/4 and CP16/5, and final rules”.

43Det finns flera varianter av ISA, vilket är en förkortning av Individual Savings Account, tillgängliga för personer (över 16 år), bosatta i Förenade kungariket. Utöver lånebaserad gräsrotsfinansiering mellan privatpersoner kan investeringar göras i bl.a. kontanta medel (Cash ISA) samt aktier och andra värdepapper (Stocks and Shares ISA). Till ISA har inne- havaren rätt att årligen göra insättningar av beskattade medel till ett visst bestämt belopp (15 240 pund för beskattningsåret 2016/17). ISA är undantaget från inkomstskatt, och ränta och annan avkastning från tillgångar (som återinvesteras?) omfattas inte av kapitalskatt. Inte heller uttag som görs från ett ISA beskattas. ISA regleras genom the Individual Savings Account Regulations 1998 (SI 1998/1870).

44Finansdepartementet (ansvar för offentliga finanser och ekonomisk politik).

121

Internationell utblick

SOU 2018:20

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering

Aktörer som möjliggör kapitalanskaffning för företag genom trans- aktioner av ”non-readily realisable securities” (icke omedelbart om- sättningsbara värdepapper) omfattas av den reglerade aktiviteten ”inbjuda till och främja investeringsverksamhet” (dvs. MiFID- verksamhet45), som faller in under tillämpningsområdet för FSMA. Det innebär att sådana aktörer måste ha tillstånd från FCA, ha ett startkapital motsvarande 50 000 euro eller en ansvarsförsäkring, och uppfylla bl.a. bestämmelser med krav på investerarskydd (FSMA Part II, Section 21). För tillstånd krävs också att personerna i före- tagets styrelse och ledning bedöms ha tillräcklig kunskap och insikt samt vara lämpliga för att driva verksamheten. Vidare uppställs ett flertal organisatoriska krav, inbegripet rutiner för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.46

Vid sidan av ovan nämnda krav (som alltså gäller för alla MiFID- företag) finns regler som är tillämpliga specifikt för andelsbaserad gräsrotsfinansiering. För det första gäller restriktioner i fråga om marknadsföring till andra än professionella investerare47; direkta erbjudanden får riktas till privatpersoner som bekräftar (a) att de mottagit investeringsrådgivning eller investeringstjänster från en behörig aktör, (b) att de har viss nettoförmögenhet eller uppfyller kraven för att utgöra ”erfarna investerare” eller ”sofistikerade inve- sterare”, eller (c) att de kommer att investera mindre än tio procent av sina nettotillgångar i denna typ av värdepapper. För det andra gäller att företagen ska kontrollera – vid varje transaktion till följd av marknadsföringen – om kunderna har erforderlig kunskap och

45Eller sådan verksamhet som får regleras nationellt enligt undantaget i artikel 3 i MiFID. MiFID är en akronym för Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den

21april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG. Direktivet har sedermera ersatts dels av Europa- parlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finan- siella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (MiFID II), dels av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den

15maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (MiFIR).

46Liksom i andra länder är ansökan om verksamhetstillstånd en dyr och tidskrävande pro- cess, varför många plattformar verkar som utsedda representanter (tied agent) för bolag med tillstånd enligt finansmarknadslagstiftningen. På så vis kan de dra nytta av sådana bolags lag- stadgade tillstånd men avtalsmässigt vara bundna endast till vissa av FCA:s regler.

47Från restriktionerna avseende marknadsföring undantas även icke professionella inve- sterare som är ”venture capital contacts” eller ”corporate finance contacts”.

122

SOU 2018:20

Internationell utblick

erfarenhet för att förstå riskerna som är sammankopplade med inve- steringen (s.k. Appropriateness test), såvida de inte har tagit del av rådgivning. Företagen är också skyldiga att varna en kund, om före- tagen bedömer att investeringen inte är lämplig för honom eller henne. Dessa bestämmelser är tillämpliga oberoende av om förmed- lingen av gräsrotsfinansiering sker över internet eller genom andra medier.48

I likhet med alla MiFID-verksamheter gäller också att företaget ska garantera att allmänheten ges tillräckliga uppgifter om investe- ringsobjektet; informationsskyldigheten gäller således det bolag som utgör föremål för investering. Det råder dock ingen skyldighet att upprätta och publicera prospekt, om vederlaget för de värde- papper som emitteras under en tolvmånadersperiod understiger fem miljoner euro (FSMA Part VI, Section 85).

Något om spridnings- och annonseringsförbudet

Liksom i Sverige finns det ett förbud mot att, genom erbjudande till allmänheten, sprida aktier (eller företagsobligationer) i privata aktiebolag (Companies Act 2006, Part 20, Chapter 1, Section 755).49 Otillåtna är också sådana erbjudanden vilka riktar sig till enbart någon del av allmänheten, oavsett hur denna del har valts ut. Där- emot undantas sådana erbjudanden som inte kan antas resultera i att värdepapper i bolaget blir tillgängliga för andra än dem som fick erbjudandet, eller om det på annat sätt är fråga om en privat ange- lägenhet mellan givare och mottagare av erbjudandet (Section 756).50 Härutöver finns även vissa andra undantag. I samband med att den särskilda regleringen om gräsrotsfinansiering trädde i kraft gjorde FCA ändringar i den del av handboken som går under benämning- en Conduct of Business Sourcebook (COBS). Genom ändringen tyd- liggjordes att det är tillåtet att erbjuda icke omedelbart omsätt- ningsbara värdepapper till bl.a. ”restricted investors”, dvs. personer som kan garantera att investeringar i sådana värdepapper inte uppgår till mer än tio procent av personens tillgångar vare sig under den

48Se vidare FCA, Crowdfunding and the Promotion of Non-Readily Realisable Securities Instrument 2014.

49Förbudet gäller inte i fråga om professionella investerare.

50I lagrummet preciseras närmare vad som avses med privat angelägenhet.

123

Internationell utblick

SOU 2018:20

föregående eller under den efterföljande tolvmånadersperioden (COBS 4.7.7 R).51 En ytterligare förutsättning är att det kapital- sökande bolaget eller en ”retail firm”, som bolaget anlitar för erbju- dande och förmedlingsarrangemang (plattformen), uppfyller krav av- seende lämpligt uppträdande som finansiell aktör (Suitability och Appropriateness, COBS 9 respektive COBS 10).

4.4.3Frankrike

Den franska omsättningen för gräsrotsfinansiering är den näst största i Europa med 300 miljoner euro under år 2015.52 Omsättningen i Frankrike har fördubblats varje år mellan år 2013 och år 2015. Till- växten under år 2016 var 40 procent.53 Lånebaserad gräsrotsfinan- siering till privatpersoner utgjorde 45 procent eller 135 miljoner euro av den totala gräsrotsfinansieringen år 2015. Störst tillväxt redo- visade den andelsbaserade gräsrotsfinansieringen (295 procent), som då var näst största segment med 88 miljoner euro i omsättning.

Frankrike införde ny lagstiftning om andelsbaserad gräsrotsfinan- siering under år 2014.54 (Ordonnance n° 2014-559 du 30 mai 2014 relative au financement participatif och Décret n°2014-1053 du 16 septembre 2014 relatif au financement participatif).55 Målet var att stärka marknadsutvecklingen, öka rättssäkerheten för aktörerna och förbättra investerarskyddet. Lagen identifierade två möjliga verk- samheter för nyetablerade plattformar; som investeringsrådgivare eller investeringsförmedlare av gräsrotsfinansiering. Det ställs inga krav på kapital eller auktorisation för en investeringsrådgivare, men väl registrering hos den franska marknadsövervakningsmyndigheten. Det är obligatoriskt att utnyttja en investeringsförmedlare vid låne- baserad gräsrotsfinansiering, men inte vid donationsbaserad. Inve- steringar via en investeringsförmedlare är reglerade till 4 000 euro

51Erbjudanden får också riktas till erfarna eller s.k. sofistikerade investerare och till personer med viss nettoförmögenhet.

52Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

53Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

54Se utförligare beskrivning i den finska propositionen med förslag till lag om gräsrots- finansiering: valtioneuvosto.fi/documents

55Se www.amf-france.org/en_US/Acteurs-et-produits/Prestataires-financiers/Financement- participatif---crowdfunding/Cadre-reglementaire

124

SOU 2018:20

Internationell utblick

per person och år vid räntefria lån, samt 1 000 euro per person och år vid lån med ränta. Denna ränta ska vara fast och lånet får gälla i högst sju år. Andelsbaserad gräsrotsfinansiering är begränsad till högst en miljon euro per projekt och år. Tröskeln för prospekt- skyldighet ligger också vid en miljon euro under tolv månader.

4.4.4Tyskland

Gräsrotsfinansieringen i Tyskland omsatte 248 miljoner under år 2015, vilket är en ökning med 78 procent mot föregående år.56 Till- växten år 2016 var 23 procent.57 Lånebaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner stod för 136 miljoner euro eller 55 procent av totalen år 2015. Ett tyskt särdrag är den blygsamma utvecklingen av andels- baserad gräsrotsfinansiering som nådde 32 miljoner euro år 2015. Direkt avgörande för den relativt långsamma utvecklingen är den tyska marknadsregleringen, som hittills har starkt prioriterat inve- sterarskydd före mer stödjande marknadsåtgärder.

Reglering av lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering i Tyskland

I Tyskland finns det inga specifika bestämmelser om lånebaserad gräsrotsfinansiering mellan två enskilda aktörer, men om lån för- medlas via en plattform till flera låntagare, är det i regel fråga om kommersiell verksamhet som är att jämställa med bankverksamhet. Ett tillåtet upplägg är således att en bank, som har erforderligt verk- samhetstillstånd, deltar i lånebaserad gräsrotsfinansiering genom att i praktiken bevilja lån till låntagaren och därefter fördela och över- föra lånet på gräsrotsinvesterarna (långivarna).

Aktörer som erbjuder andelsbaserad gräsrotsfinansiering har i stor utsträckning använt sig av finansiella instrument, som inte om- fattas av tillämpningsområdet för MiFID, såsom framför allt efter-

56Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

57Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

125

Internationell utblick SOU 2018:20

ställda lån (Nachrangdarlehen) och vinstandelslån (partiarische Darlehen).58

Om en plattform för gräsrotsfinansiering medverkar eller under- lättar emissioner avseende värdepapper, investeringsprodukter enligt Vermögensanlagengesetz (VermAnlG, fritt översatt lagen om in- vesteringsprodukter) eller fondandelar, är detta att betrakta som investeringstjänster enligt Kreditwesengesetz (fritt översatt, bank- och finansieringslagen). Som regel ska plattformen i sådana fall ha verksamhetstillstånd från övervakningsmyndigheten för finansmark- naden, Bundesanstalt für Finanzdienstleistungsaufsicht (BaFin). Sådant tillstånd krävs dock inte om (a) plattformen endast förmedlar investeringar eller avtalsbaserade rättigheter, (b) emissionsobjekten utgörs endast av investeringsprodukter, i den betydelse som avses VermAnlG, eller fondandelar och (c) plattformen inte äger och inte innehar sina kunders medel eller aktier (utan särskild auktorisa- tion). I sådana situationer behöver plattformen bara ha tillstånd i enlighet med Gewerbeordnung (GewO), dvs. den tyska närings-, handels- och industriregleringen.

Under vissa förutsättningar är detta fortfarande tillräckligt, även efter det att den nya lagen Kleinanlegerschutzgesetz (KASG, fritt översatt, lagen om skydd för konsumentinvesterare) trädde i kraft i juli månad år 2015.59 I samband därmed utvidgades och skärptes regleringen avseende efterställda lån och vinstandelslån samt övriga investeringsprodukter enligt VermAnlG, men samtidigt infördes ett ”gräsrotsfinansieringsundantag”, som innebär att flera av de nya kraven inte gäller för sådan verksamhet (KASG § 2a).

Undantagen gäller särskilt skyldigheten att upprätta och offentlig- göra ett prospekt. I stället för prospekt ska investerarens rätt att få information uppfyllas genom ett särskilt tresidigt informations- dokument ”faktablad” om det bolag eller finansieringsprojekt som är föremål för investeringen (Vermögensanlageninformationsblatt). Dokumentet, som måste innehålla en markerad varningstext, ska

58Det kan alltså hävdas att denna verksamhet ”bygger på” lånebaserad gräsrotsfinansiering, eftersom de instrument som används (och sannolikt kommer att fortsätta att användas) inte utgör medel som motsvarar eget kapital.

59Till skillnad från tidigare omfattas nu efterställda lån och vinstandelslån av tillämpnings- området för VermAnlG (§ 1[2]). Också ”person till person”-lån torde omfattas av lagens tillämpningsområde då de kan anses uppfylla rekvisiten i § 1[2]7: andra investeringar som berättigar till ränta och återbetalning eller, i utbyte vid en tillfällig överföring av pengar, ge rätt till kontantavräkning.

126

SOU 2018:20

Internationell utblick

skickas till investerarna antingen elektroniskt eller med post. Tillämpningen av undantagsbestämmelsen är kopplad till det i finan- sieringsprojektet sökta investeringsbeloppet, som inte får överstiga 2,5 miljoner euro (och förutsatt att investeringen görs i form av vinstvinstandelslån, efterställda lån eller kommersiellt jämförbara investeringar [wirtschaftlich vergleichbare Anlagen]). Undantagen omfattar också bl.a. kraven på att upprätta en förvaltningsberättelse och att årsredovisningen ska granskas (§ 25). Dessutom gäller inve- steringsbegränsningar för sådana investerare som är privatpersoner. Endast investeringar som uppgår till högst 1 000 euro är tillåtna utan ytterligare krav (§ 2a [3] 1). Vid investeringar om högst 10 000 euro krävs att investeraren först tillhandahåller viss information, samt att han eller hon har fritt disponibla tillgångar i form av kontanta medel eller finansiella instrument om minst 100 000 euro, eller att det avsedda investeringsbeloppet inte uppgår till ett högre belopp än personens dubbla, genomsnittliga månadsnettoinkomst (Kapital- gesellschaften, § 2a [3] 2 och 3). Det är den som driver plattformen som är ansvarig för att dessa krav efterlevs. För professionella in- vesterare gäller dock inte nämnda investeringsbegränsningar.

Som en del i det förstärkta investerarskyddet gäller en obligato- risk ångerrätt (Widerrufsrecht). En investerare har rätt att inom två veckor avstå från sin avsedda investering (§ 2d). Därutöver har det införts särskilda krav avseende marknadsföring av gräsrotsfinansie- ringsprojekt. Detaljnivån är hög och bestämmelserna avseende både marknadsföring och innehållet i Vermögensanlageninformationsblatt specificerar ordagrant lydelser för varningstexter och typografi (och påminner om bestämmelser om reklam för tobaksvaror). Dessa detaljerade bestämmelser finns i VermögensanlagenInformations- blatt Bestätigungsverordnung. Marknadsföring och kommunikation i sociala medier är tillåten, vilket inledningsvis i lagstiftningsärendet föreslogs vara förbjudet.

Slutligen kan tilläggas att BaFin har fått utökade befogenheter för sin tillsyn över verksamheten.

127

Internationell utblick

SOU 2018:20

4.4.5Nederländerna

Den nederländska gräsrotsfinansieringen, som omsatte 102 miljo- ner euro år 2015,60 domineras av företagsutlåning. Gräsrotsfinan- sierad utlåning till privatpersoner förekommer inte i Nederländerna. Däremot växer den andelsbaserade gräsrotsfinansieringen. Segmentet ökade 49 procent i omsättning mellan åren 2014 och 2015. Gräsrots- finansieringen i Nederländerna beräknas ha ökat med 76 procent under år 2016.61

Reglering av lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering i Nederländerna

I Nederländerna har gräsrotsfinansiering ansetts utgöra främst en förmedlingsverksamhet och, beroende på affärsmodell, bedömts vara delvis reglerad inom gällande lagstiftning om finansmarknaden, t.ex. har förmedlare av andelsbaserad gräsrotsfinansiering ansetts vara värdepappersföretag enligt MiFID och därmed skyldiga att ha till- stånd för tjänsten mottagande och förmedling av erbjudanden som gäller finansiella instrument. Mest central är Wet op het financieel toezicht (Wft), eller, fritt översatt, lagen om finansiell tillsyn. Liksom i andra medlemsländer aktualiseras också vissa implementerade eller direkt tillämpliga EU-regelverk om exempelvis betalningstjänster, e- handel, otillbörliga affärsmetoder, vilseledande reklam och penning- tvätt.62

I december 2014 publicerade den nederländska övervaknings- myndigheten för finansmarknaden, Stichting Autoriteit Financiële Markten (AFM),63 rapporten ”Crowdfunding – Towards a sustain- able sector”, i vilken myndigheten identifierar ett antal ”regula- toriska flaskhalsar” för fortsatt utveckling av marknaden för gräs-

60Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

61Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

62Direktiv 2007/64/EG (nu ersatt av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG, Direktiv 2000/31/EG, Direktiv 2005/29/EG Direk- tiv 2006/114/EG respektive Direktiv 2015/849/EU.

63Vid sidan av AFM är även centralbanken, De Nederlandse Bank N.V., övervaknings- myndighet för (delar av) finansmarknaden.

128

SOU 2018:20

Internationell utblick

rotsfinansiering och lämnar vissa förslag till kortsiktiga och lång- siktiga åtgärder.64 Som ett svar på rapporten remitterade det nederländska finansdepartementet ett förslag till nya bestämmelser om lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering.65 Sedan för- slaget granskats, bl.a. av Raad van State66, justerats och antagits, trädde nya bestämmelser i kraft den 1 april 2016.67

Lånebaserad gräsrotsfinansiering

Det är förbjudet att på affärsmässig grund agera som mellanman (van een beroep of bedrijf als tussenpersoon) avseende inlåning av återbetalningspliktiga medel (opvordebare gelden) från allmän- heten (Artikel 4:3 Wft). Majoriteten av de plattformar som till- handahåller lånebaserad gräsrotsfinansiering driver verksamheten med stöd av en beviljad dispens från detta förbud (Artikel 4:3 [4] Wft), och kan således förmedla, anskaffa och låna ut sådana medel.68 Ett beslut om dispens har varit förenat med vissa krav, t.ex. att informera om riskerna med investeringen, och restriktioner bl.a. avseende storleken på investerade belopp.69 Dispenser från för- buden ansågs dock kunna beviljas alltför lätt.70

I syfte att bl.a. skapa mer jämlika spelregler i förhållande till andelbaserad gräsrotsfinansiering har, genom de nya reglerna, kraven för dispens skärpts så att förfarandet påminner mer om ett system.71

64Som en långsiktig lösning föreslår AFM två särskilda lagar för respektive form av gräs- rotsfinansiering för att därigenom fastställa ett tillräckligt investerarskydd och förutsätt- ningarna för serviceplattformarnas verksamhet. AFM lämnar också rekommendationer i syfte att utöka insynen inom branschen, samt föreslår ett förbättrat samarbete genom självreglering och genom ett organ för sådan reglering, standardiserade avtal och utbildning av allmän- heten.

65Consultatie Wijzigingsbesluit financiele markten 2016.

66Raad van State är ett oberoende rådgivande organ till regeringen avseende lagstiftning och förvaltning och (en del av) högsta allmänna förvaltningsdomstolen, www.raadvanstate.nl/

67Besluit van 18 februari 2016 tot wijziging van het Besluit Gedragstoezicht financiële ondernemingen Wft, het Besluit bestuurlijke boetes financiële sector en enige andere be- sluiten op het terrein van de financiële markten (härefter Wijzigingsbesluit financiële markten 2016).

68Utöver detta dispensförfarande är gräsrotsutlåning tillåten om företaget har 1. tillstånd som värdepappersföretag, dvs. tillhandahålla MiFID-tjänster (Artikel 2:99 Wft, gäller andels- baserad gräsrotsfinansiering), 2. tillstånd att förmedla lån (Artikel 2:83 Wft), eller 3. tillstånd att driva kreditverksamhet (§2: 63 Wft).

69Crowdfunding – Towards a sustainable sector, s. 31.

70Wijzigingsbesluit financiële markten 2016, s. 16.

71Dessutom anses numera att verksamheten i hög grad kan jämställas med beviljande av kon- sumentkrediter, snarare än förmedling av lån.

129

Internationell utblick

SOU 2018:20

En förutsättning för att få verka som förmedlare av gräsrots- utlåning via en plattform är att dess ledningspersoner, dvs. styrelse och även majoritetsägare, ska uppfylla krav avseende tillförlitlighet (betrouwbaarheid). Vissa beslutsfattare (i den dagliga verksamheten) ska dessutom ha sådan behörighet/licens som avses enligt Beleidsregel Geschiktheid 2012, vilken förutsätter att personerna i fråga har be- dömts vara lämpliga för sina uppgifter och ha tillräckliga kunskaper, erfarenheter och insikter (Artikel 2 a het Besluit Gedragstoezicht financiële ondernemingen Wft, BGfo). Verksamheten ska utövas på ett professionellt och sunt sätt så att allmänhetens förtroende för finansmarknaden upprätthålls. Detta inbegriper bl.a. en skyldighet att genast informera AFM om eventuella incidenter samt att det finns rutiner på plats för hantering av t.ex. intressekonflikter. Det innebär också att det ska finnas administrativa rutiner och finan- siella lösningar som säkerställer att investeraren kan erhålla åter- betalning av lån och avkastning därav även om förmedlaren måste upphöra med sin verksamhet, t.ex. på grund av konkurs. Vidare ska det finnas en funktion för klagomålshantering. Ägarstrukturen får inte vara sådan att den utgör eller kan utgöra ett hinder för adekvat tillsyn av AFM. (Artiklarna 2b och 2c BGfo).

För att öka investerarskyddet ytterligare finns krav på förmed- laren att bedöma huruvida en investering är lämplig (Verantwoord) för icke-professionella investerare. Genom ett särskilt test, som ska utvecklas av plattformarna, ska det gå att bedöma om investeraren har tillräckliga kunskaper och erfarenhet för att förstå riskerna med gräsrotsfinansiering i allmänhet, i det ifrågavarande investerings- projektet och i den specifika förmedlaren/plattformen. Utfallet ska meddelas på ett objektivt sätt (inte som en rekommendation) och, om resultatet är negativt, bör plattformen betona riskerna med hjälp av en tydlig varning. Resultatet är inte bindande.

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering

Som framgått anses en förmedlare av andelsbaserad gräsrotsfinan- siering utgöra ett värdepappersföretag enligt MiFID-regelverket och faller därmed in under denna omfattande reglering med krav på bl.a. tillstånd (för tjänsten mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument).

130

SOU 2018:20

Internationell utblick

Värdepappersföretag får inte, direkt eller indirekt, ge eller ta emot någon ersättning för sina tjänster från andra än sina kunder (pro- visieverbod, Artikel 168a BGfo). I syfte att inte hindra utveck- lingen av marknaden för gräsrotsfinansiering gäller dock nu, enligt de nya reglerna, ett undantag från detta förbud för förmedlare/platt- formar som tillhandahåller andelsbaserad gräsrotsfinansiering.72 För tillämpning av undantaget måste följande villkor vara uppfyllda:

(a) plattformen får enbart tillhandahålla tjänsterna mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument, (b) dessa tjänster ska avse värdepapper som är emitterade i en gräsrotsfinan- sieringskampanj och (c) plattformen ska meddela AFM om att tillämpning av undantaget åberopas samt att villkoren i a och b kom- mer att efterlevas. För att undantaget inte ska få en vidare tillämp- ning än den avsedda finns också en definition av andelsbaserad gräsrotsfinansiering i anslutning till bestämmelsen.

Slutligen kan nämnas att det inte finns någon skyldighet att upp- rätta prospekt, om vederlaget för de värdepapper som emitteras under en tolvmånadersperiod understiger 2,5 miljoner euro.

Vissa gemensamma krav

De tidigare beloppsnivåerna för tillåtna investeringar har höjts, beträffande gräsrotsutlåning, från 40 000 euro till 80 000 euro per person och plattform (inbegripet dotterbolag), och i fråga om andels- baserad gräsrotsfinansiering, från 20 000 euro till 40 000 euro per person och plattform (inbegripet dotterbolag). Enligt AFM bör privatpersoner inte investera mer än tio procent av sina disponibla tillgångar i gräsrotsfinansieringsprojekt. Beloppsbegränsningarna gäller endast plattformar som är verksamma i Nederländerna med stöd av tillstånd alternativt dispens från AFM. (De gäller dock för alla icke-professionella investerare i fråga om plattformar som över- vakas av AFM och därmed oberoende av sådana investerares hem- vist).

En investerare bör ges tillfälle att under 24 timmar överväga huruvida han eller hon önskar genomföra investeringen, antingen genom att därefter aktivt bekräfta överenskommelsen (i annat fall

72 Wijzigingsbesluit financiële markten 2016, s. 12 ff.

131

Internationell utblick

SOU 2018:20

upphävs den), eller genom att plattformen tillhandahåller en enkel och avgiftsfri tjänst för att avstå från en investering.73

Alla plattformar åläggs en särskild rapporteringsskyldighet och måste halvårsvis ge in en ifylld blankett med uppgifter om plattform- ens storlek och ekonomiska situation, antalet aktiva investerare, an- talet finansieringsansökningar, inbegripet hur många som acceptera- des, antalet framgångsrika respektive misslyckade finansieringsprojekt (på grund av t.ex. konkurs) och vilken slags investeringsprojekt det varit fråga om, exempelvis person- eller företagslån.

4.5Gräsrotsfinansieringen i de nordiska grannländerna

4.5.1Översikt

Gräsrotsfinansieringen i Norden omsatte 92,2 miljoner euro under år 2015.74 Den finska marknaden är störst med 64 miljoner euro (69 procent). Även den nordiska omsättningen domineras av låne- baserad gräsrotsfinansiering. Lån till privatpersoner står för 36,5 mil- joner euro (40 procent) och lån till företag för 28 miljoner euro, motsvarande 30 procent av marknaden. Det som emellertid är mest utmärkande för den nordiska gräsrotsfinansieringen vid en inter- nationell jämförelse är att den nordiska årstillväxten var negativ, 23 procent år 2015. Anledningen är svenska Trustbuddys konkurs i oktober 2015. Den nordiska marknaden för gräsrotsfinansiering till privatpersoner föll därmed från 114 miljoner euro 2014 till 36,5 mil- joner 2015.

Den nordiska gräsrotsfinansieringen tog fart igen under år 2016 och ökade med 211 procent.75 Ökningen är en av de största i Europa. De segment som står för de största nordiska ökningarna under år 2016 var den andelsbaserade gräsrotsfinansieringen i Sverige och Finland och gräsrotsfinansiering av fastigheter i Sverige och Danmark.

73Denna ”reflektionstid” påverkar inte ångerrätten för konsumenter (14 dagar) enligt direk- tiv 2002/65/EG (distansförsäljning) och direktiv 2011/83/EU (konsumenträttigheter), se nyhetsbrev den 10 december 2015, http://afm.m13.mailplus.nl/archief/mailing-488439.html

74Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

75Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

132

SOU 2018:20

Internationell utblick

4.5.2Finland

Lånebaserad gräsrotsfinansiering stod för 54 miljoner euro, mot- svarande 85 procent av den totala omsättningen i Finland under år 2015. Lån till privatpersoner var det största marknadssegmentet med 34 miljoner euro i omsättning under år 2015 (54 procent). Det bör noteras att de finska plattformarna Fixura (lånebaserad gräsrots- finansiering till privatpersoner) och Invesdor (andelsbaserad gräsrots- finansiering) säger sig ha svenska kunder. Finlands finansministerium har publicerat marknadsstatistik för den finska gräsrotsfinansie- ringens utveckling under år 2016.76 Statistiken, som baseras på en enkätundersökning gjord av finansministeriet, stämmer rimligt väl med resultaten från marknadsundersökningen av Cambridge Centre for Alternative Finance. Enligt finansministeriets enkätundersök- ning har den finska gräsrotsfinansieringen mer än fördubblats under år 2016 och nått en omsättning på 153 miljoner euro. Marknads- baserad gräsrotsutlåning till privatpersoner är fortsatt det största segmentet med 71,3 miljoner euro, en ökning med 106 procent. Andelsbaserad gräsrotsfinansiering har ökat med 184 procent till 41,3 miljoner euro och blivit näst största segment, före marknads- baserad gräsrotsutlåning till företag på 39,9 miljoner euro som ökade med 92 procent.

Ny finsk lag för viss gräsrotsfinansiering

Sedan september 2016 finns det i Finland en särskild reglering för andelsbaserad och viss lånebaserad gräsrotsfinansiering. I samband med att den nya lagen om gräsrotsfinansiering trädde i kraft ändrades lagar som berör andra former av gräsrotsfinansiering. Uppgifterna i redovisningen av lagstiftningen är hämtade från främst den finska riksdagspropositionen.77

76vm.fi/artikkeli/-/asset_publisher/joukkorahoituksen-suosio-kasvaa-nopeasti? 101_INSTANCE_C91M3tdJeutx_languageId=sv_SE

77Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om gräsrotsfinansiering och till vissa lagar som har samband med den RP 46/2016.

133

Internationell utblick

SOU 2018:20

Donationsbaserad och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering

I lagen om penninginsamlingar (255/2006) finns numera bestäm- melser om donationsbaserad gräsrotsfinansiering (utan motpresta- tion), t.ex. om det är fråga om att (i regel) med stöd av tillstånd till penninginsamling anskaffa medel för allmännyttiga ändamål genom vädjan till allmänheten (3 § 1 mom.). Annan form av till allmän- heten riktad donationsbaserad gräsrotsfinansiering utan motpresta- tion är förbjuden enligt nämnda lag och straffbar som penning- insamlingsbrott. Räntefri gräsrotsfinansiering med främmande kapital räknas inte som penninginsamling i de fall då det är meningen att det finansiella kapitalet senare ska betalas tillbaka utan ränta. Vid penninginsamlingar är utgångspunkten att det donerade kapitalet inte fås tillbaka. Vid bedömningen ska det dessutom beaktas att t.ex. provision eller annat arvode i regel likställs med ränta eftersom en ändring av benämningen på motprestationen inte ändrar verk- samhetens faktiska karaktär och inte gör att den inte kräver mot- prestation.

När det gäller belöningsbaserad gräsrotsfinansiering (mot veder- lag) som tillhandahålls konsumenter finns det bestämmelser i kon- sumentskyddslagen (38/1978), om bl.a. marknadsföring, oskäliga avtalsvillkor, förfaranden i kundrelationer och konsumentkrediter. Om verksamhet av denna typ bedrivs mellan privatpersoner eller mellan näringsidkare, omfattas den till stor del av avtalsfrihet, men även köplagen (355/1987) kan i vissa situationer tillämpas på den.

Lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering

Lagen om gräsrotsfinansiering (734/2016) är indelad i fem kapitel med rubrikerna Allmänna bestämmelser, Rätt att förmedla gräs- rotsfinansiering, Kundskydd, Tillsyn och påföljder samt Särskilda bestämmelser78.

Till de allmänna bestämmelserna i 1 kap. hör tillämpningsområde och definitioner. Tillämpningsområdet för lagen omfattar ”låne- och investeringsbaserad gräsrotsfinansiering mot vederlag i syfte att

78 I det femte och sista kapitlet finns bestämmelser om bl.a. god gräsrotsfinansieringssed, självreglering, tystnadsplikt, överklagande, samt ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Regleringen motsvarar den övriga finansmarknadslagstiftningen.

134

SOU 2018:20

Internationell utblick

finansiera näringsverksamhet”. En ytterligare förutsättning är att kapitalanskaffningen tillhandahålls av en förmedlare av gräsrots- finansiering (1 kap. 1 §).79 Lagen gäller dock inte för lånebaserad gräs- rotsfinansiering där gäldenären är en konsument, dvs. ”person till person”-lån via en tjänst som tillhandahålls av ett kreditförmedlings- företag.80

Det väsentliga för tillämpningsområdet är avgränsningen gentemot framför allt värdepappersmarknadslagen (746/2012), lagen om pen- ninginsamlingar och konsumentskyddslagen (38/1978) när det gäller gräsrotsfinansiering. I lagen erinras därför om att verksamhetsmodell- en för gräsrotsfinansiering kan påverkas även av annan reglering, – förutom ovan nämnda – köplagen och finansmarknadslagstiftning- en, exempelvis kreditinstitutslagen (610/2014), lagen om investerings- tjänster (747/2012) och lagen om förvaltare av alternativa investe- ringsfonder (162/2014).81

Lånebaserad gräsrotsfinansiering utgörs av ”anskaffning, tillhanda- hållande eller förmedling av kredit mot vederlag där skuldförhållan- det uppstår mellan mottagaren av gräsrotsfinansiering och kunden till förmedlaren av gräsrotsfinansiering” (1 kap. 2 § 1).

Med investeringsbaserad gräsrotsfinansiering avses ” investering med eget eller främmande kapital i syfte att förvärva, tillhandahålla eller förmedla en ägar- eller skuldandel eller annan andel som för- värvas mot vederlag i en mottagare av gräsrotsfinansiering i en om-

79Lagen hindrar inte att sammanslutningar som söker finansiering utnyttjar sina möjligheter att inom näringsfrihetens ram bjuda ut egna värdepapper till allmänheten för att skaffa kapital. Värdepapper kan t.ex. bjudas ut på den egna webbplatsen i form av en aktieemission. Då används inte en förmedlare av gräsrotsfinansiering, men den sammanslutning som söker finansiering ska själv se till att lagstiftningen följs, bl.a. aktiebolags- och värdepappersmark- nadslagarna. Ur lagens synvinkel är detta inte gräsrotsfinansiering, utan en självständigt genomförd emission eller motsvarande kapitalanskaffningsåtgärd som riktas till allmänheten.

80Enligt en nyligen antagen lagändring i konsumentskyddslagen (38/1978) likställs sådana lån med konsumentkrediter. Förmedlare av ”person till person-lån” ska således se till att konsumentskyddslagens bestämmelser om konsumentkrediter (7 kap.) iakttas i kreditför- hållandet. Vidare gäller en registreringsplikt för förmedlare av ”person till person-lån” och verksamheten omfattas av den tillsyn som utövas av Regionförvaltningsverket i Södra Finland, som också upprätthåller ett särskilt kreditgivarregister, se Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av konsumentskyddslagen, lag om förmedlare av konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom och lag om registrering av vissa kreditgivare och kreditförmedlare samt till vissa lagar som har samband med dem (RP 77/2016 rd).

81Som framgått i det föregående regleras gåvobaserad gräsrotsfinansiering (dvs. vederlagsfri verksamhet) genom bestämmelser i lagen om penninginsamlingar. Belöningsbaserad gräsrots- finansiering regleras till viss del av konsumentskyddslagen, om det är fråga om en relation mellan konsument och näringsidkare. Är det en relation mellan två privatpersoner eller två näringsidkare gäller i stället den finska köplagen.

135

Internationell utblick

SOU 2018:20

fattning som anges i ett tecknings- eller investeringsavtal eller annat jämförbart avtal som gäller finansiella instrument eller andra värde- papper än sådana som avses i värdepappersmarknadslagen” (1 kap. 2 § 2).

En förmedlare av gräsrotsfinansiering är ”en näringsidkare som inte är ett kreditinstitut, betalningsinstitut, fondbolag eller värde- pappersföretag eller en AIF-förvaltare (anm. en förvaltare av alter- nativa investeringsfonder) och som yrkesmässigt förmedlar låne- eller investeringsbaserad gräsrotsfinansiering” (1 kap. 2 § 3).82

Mottagare av gräsrotsfinansiering definieras som ”ett företag, dock inte ett börsbolag, eller en annan organisation eller en stiftelse som skaffar medel genom gräsrotsfinansiering” (1 kap. 2 § 4). De sammanslutningar som kan komma i fråga är således aktiebolag, andelslag, kommanditbolag, öppet bolag, europabolag, europa- andelslag, förening eller stiftelse. Näringsidkaren behöver inte vara en juridisk person, utan möjligheten ges även till enskilda firmor.

Registreringsskyldighet och kapitalkrav

Centrala delar i lagen gäller för förmedlare av gräsrotsfinansiering. En förmedlare ska vara registrerad i ett särskilt register hos den finska tillsynsmyndigheten, Finansinspektionen (2 kap. 3 §).83 Vid sidan av registreringsskyldigheten krävs ett eget kapital om minst 50 000 euro, alternativt att förmedlaren tecknar en yrkesansvarsför- säkring, bankgaranti eller annan motsvarande säkerhet som Finans- inspektionen bedömer vara tillräcklig (2 kap. 6 §).

Lagen innehåller tämligen detaljerade bestämmelser med villkor för registreringen (2 kap. 4–8 §§). Den som avser att förmedla gräs- rotsfinansiering ska ha rätt att driva näringsverksamhet och får alltså inte vara försatt i konkurs eller genomgå ett saneringsförfarande för företag. Motsvarande gäller i fråga om en fysisk person; han eller hon måste vara myndig och får inte ha begränsad handlingsbehörig- het eller genomgå skuldsanering för privatpersoner. Enbart tillför-

82Att mottagaren inte får vara ett börsbolag innebär att värdepapper i börsnoterade aktie- bolag inte kan utgöra investeringsobjekt i låne- eller investeringsbaserad gräsrotsfinansiering.

83Registreringsskyldigheten gäller dock inte näringsidkare som är etablerade i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES-stat) och tillfälligt förmedlar gräsrotsfinan- siering i Finland (2 kap. 3 § andra stycket).

136

SOU 2018:20

Internationell utblick

litliga aktörer med tillräckligt god kännedom om finansmarknaden kan godkännas som förmedlare av gräsrotsfinansiering. Som tillför- litlig anses inte den som har dömts till fängelse- eller bötesstraff under de senaste fem respektive tre åren före en bedömning, om det är ett brott som kan anses visa att personen i fråga är uppenbart olämplig att förmedla gräsrotsfinansiering, att vara ägare till en för- medlare eller att vara medlem eller ersättare i styrelsen, verkställande direktör eller ställföreträdande verkställande direktör eller på annat sätt medlem av högsta ledningen i en sådan förmedlare, eller om personen i fråga annars genom sin tidigare verksamhet har visat sig uppenbart olämplig för en sådan uppgift. Styrelsen samt verkstäl- lande direktören och den övriga verkställande ledningen ska ha sådan allmän kännedom om finansmarknaden och om betydande risker i anslutning till den som behövs med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Till den verkställande ledningen räknas för- valtningsrådet och jämförbara organ, ansvariga bolagsmän och andra som hör till den högsta ledningen. (2 kap. 6 och 7 §§).

Förutom uppgifter om bl.a. näringsidkarens namn eller beteck- ning ska det i registret införas information om ingripandeåtgärder, dvs. offentliga varningar, ordningsavgifter och påföljdsavgifter samt förbud (2 kap. 5 §). Lagen innehåller också en bestämmelse om att en förmedlare ska avregistreras i vissa fall, bl.a. om förmedlaren har upphört med sin verksamhet, om förutsättningarna för en registre- ring inte längre är uppfyllda eller om förmedlaren är mellanhand för någon annan (2 kap. 9 §).

Registreringskravet syftar till att garantera en tillräckligt hög tröskel för marknadsinträde, som i sin tur – liksom avregistrerings- möjligheten – har betydelse för investerarskydd och finansierings- formens trovärdighet. Ambitionen har dock varit att förmedlar- registreringen inte ska vara lika betungande som annan finans- marknadsreglering eftersom målet är att diversifiera den inhemska finansmarknaden genom hållbara och förutsägbara villkor för nya alternativa finansieringsformer. Den relativt lätta regleringen moti- veras av branschens begränsade storlek samt dess tillväxtfas, riskprofil och övriga särdrag.

137

Internationell utblick

SOU 2018:20

Rätt att förmedla låne- och investeringsbaserad gräsrotsfinansiering m.m.

En registrerad förmedlare kan med stöd av lagen erbjuda både lånebaserad och investeringsbaserad finansiering, oberoende av om överlåtbara eller icke-överlåtbara värdepapper används i verksam- heten. Om förmedlaren använder överlåtbara värdepapper behövs en mellanhand eller ett ombud med auktorisation som aktör på finansmarknaden84. Denna skyldighet gäller emellertid inte om de överlåtbara värdepapperna endast erbjuds till vissa professionella investerare som definieras närmare i MiFID.

Förmedlare får också förmedla och ta emot order som avser värdepapper eller andra fondföretagsandelar enligt bestämmelser i lagen om investeringstjänster85 samt erbjuda investeringsrådgivning som anknyter till låne- och investeringsbaserad gräsrotsfinansiering (2 kap. 9 § lagen om gräsrotsfinansiering).

Informationskrav och andra kundskyddsregler

För att garantera ett tillräckligt investerarskydd innehåller lagen bestämmelser om informationsskyldighet för såväl förmedlare som mottagare av gräsrotsfinansiering. Dessutom föreskriver lagen vissa ytterligare skyldigheter för mottagare av gräsrotsfinansiering samt vissa rättigheter för investerare.

Som framgått ska medelsanskaffningen vara avsedd att finan- siera näringsverksamhet. Mottagaren får, som nämnts, inte vara ett börsbolag och får inte heller vara försatt i konkurs eller befinna sig i något annat insolvensförfarande. Ett saneringsförfarande utgör dock inte något hinder mot gräsrotsfinansiering, om investerarna får tillräcklig information om denna omständighet samt tillhörande risker. Genom lagen gäller alltså numera ett investerarskydd också i situationer där andra värdepapper än sådana som avses i värde- pappersmarknadslagen, dvs. i praktiken icke-överlåtbara värdepapper,

84Genomförande av artikel 3 i MiFID I. Auktoriserade finansmarknadsaktörer kan t.ex. bilda ett dotterbolag som förmedlar låne- eller investeringsbaserad gräsrotsfinansiering eller koppla en redan verksam förmedlare av gräsrotsfinansiering till sin auktoriserade verksamhet i form av anknutet ombud. Även kreditinstitut, betalningsinstitut, fondbolag, värdepappers- företag och förvaltare av alternativa investeringsfonder kan förmedla gräsrotsfinansiering med sin auktorisation, om de följer specifika bestämmelser i lagen om gräsrotsfinansiering.

851 kap. 10 § 1 mom. 1 och 2 punkten och 11 § 1 och 5 punkten.

138

SOU 2018:20

Internationell utblick

används vid anskaffning eller förmedling av gräsrotsfinansiering. Icke-överlåtbara värdepapper omfattas inte heller av tillämpnings- området för lagen om investeringstjänster.

Investerarskyddet preciseras ytterligare genom en särskild för- ordning om informationsskyldigheten för sammanslutningar som skaffar kapital genom gräsrotsfinansiering. Förordningen innehåller bestämmelser om bl.a. riskvarningar.

Tillsyn och påföljder

Finansinspektionen utövar tillsyn över att bestämmelserna i lagen följs (4 kap. 13 § 1 mom.). En gränsdragning mellan lagen om gräs- rotsfinansiering och konsumentskyddslagen har varit oundviklig; dels omfattas långivning till konsumenter av 7 kap. i konsument- skyddslagen, dels kan även en konsument vara investerare och borgenär vid lånebaserad gräsrotsfinansiering. Även konsument- ombudsmannen (som har tillsynsansvar enligt konsumentskydds- lagen) och Regionförvaltningsverket i Södra Finland har därför ett visst övervakningsansvar, när en förmedlare av (lånebaserad) gräsrots- finansiering har en konsument som kund (2 mom.). Myndigheterna är skyldiga att samarbeta (3 mom., som hänvisar till 46 § i lagen om Finansinspektionen).

I 4 kap. 14 § finns straffbestämmelser och innehållet i dem mot- svarar annan finansmarknadslagstiftning, såsom lagen om investe- ringstjänster. För gräsrotsfinansieringsbrott bestraffas den som för- medlar gräsrotsfinansiering utan att vara registrerad eller underlåter att iaktta kravet på kundkontroll eller informationsskyldigheten. Administrativa påföljder är enligt 4 kap. 15 § ordningsavgift och på- följdsavgift, som påförs för vissa i lagen specificerade överträdelser eller försummelser. I lagen om Finansinspektionen finns bestämmel- ser om att påföra, offentliggöra och verkställa administrativa påfölj- der samt om behandlingen i marknadsdomstolen av ärenden som gäller administrativa påföljder.

Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i 4 kap. 16 §. De gäller såväl förmedlare som mottagare av gräsrotsfinansiering, men också förmedlares och mottagares högsta ledning.

139

Internationell utblick

SOU 2018:20

4.5.3Danmark

Omsättningen för gräsrotsfinansiering i Danmark beräknades till 13 miljoner euro år 2015.86 Lånebaserad gräsrotsfinansiering till före- tag var det största danska marknadssegmentet med en omsättning på åtta miljoner euro (62 procent). Under år 2016 växte den danska omsättningen till 6787 miljoner euro.88 Gräsrotsfinansiering av fastig- heter var det största segmentet med 55 miljoner euro.

Ingen specifik reglering för gräsrotsfinansiering i Danmark

I likhet med Sverige finns det i Danmark inte någon lagstiftning som gäller specifikt för gräsrotsfinansiering. Den danska tillsyns- och regleringsmyndigheten, Finanstilsynet, publicerade år 2013 en väg- ledning (”Orientering om samspillet mellem alternativ finansiering og den finansielle regulering”) i vilken redovisas hur gräsrotsfinan- siering förhåller sig till dansk lagstiftning. Därefter, i maj 2015, upp- rättade Erhvervs- og Vækstministeriet89 en rapport (Crowdfunding i Danmark), enligt vilken gällande lagstiftning ansågs vara tillräck- lig för alla former av gräsrotsfinansiering som ditintills hade före- kommit på den danska marknaden. Vägledning om vilka skatteregler som kan aktualiseras vid gräsrotsfinansiering finns sedan i april månad samma år på SKAT:s webbplats.90 I det följande återges delar av innehållet i dessa källor.

86Cambridge Centre for Alternative Finance, Sustaining Momentum, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

87Cambridee Centre för Alternative Finance anger en total omsättning på 88 miljoner euro, men då ingår fakturahandel på 19 miljoner. Fakturahandel ingår inte i den definition av gräs- rotsfinansiering som utredningen använder sig av.

88Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

89I arbetet deltog också Erhvervsstyrelsen, Finanstilsynet, Patent- og Varemærkestyrelsen och Konkurrence- og Forbrugerstyrelsen samt Skatteministeriet.

90SKAT är en del av Skatteministeriet, som utgörs av Skatteministeriets departement och – förutom SKAT – Skatteankestyrelsen (Skattenämnden) och Spillemyndigheden.

140

SOU 2018:20

Internationell utblick

Donationsbaserad och belöningsbaserad gräsrotsfinansiering

Donationsbaserad gräsrotsfinansiering omfattas av tillämpnings- området för Lov om indsamling m.v., som gäller för alla offentliga insamlingar. Donationsbaserad gräsrotsfinansiering (varje enskild finansieringskampanj) ska anmälas i förväg hos Indsamlingsnævnet och medel som anskaffats är skattepliktiga och måste rapporteras till skattemyndigheterna.91 Enbart juridiska personer eller en kom- mitté bestående av minst tre fysiska personer har rätt att genom- föra en offentlig insamling.

Lagen är tillämplig också på belöningsbaserad gräsrotsfinansier- ing, om belöningen är att betrakta som en symbolisk gest snarare än en produkt eller tjänst. I de fall investerare erhåller en reell förmån motsvarar belöningsbaserad gräsrotsfinansiering, också i skattehän- seende, en vanlig försäljning av en produkt eller tjänst. Mottagaren av finansieringen är därmed skattskyldig, på samma sätt som vid försäljningsintäkter, och måste följa bestämmelser om bolagsskatt och regler om registrering och rapportering av mervärdesskatt. Om det totala (erhållna) finansieringsbeloppet skulle bli mindre än kost- naden för den produkt eller tjänst som investerarna får i gengäld (dvs. kampanjen har genererat ett underskott på grund av t.ex. att produktionen blev dyrare än beräknat) kan mottagaren få skatte- avdrag för förlusten. Motsatsvis medför ett väsentligt övervärde (när investeringsbeloppet sätts i relation till den erhållna varan eller tjänsten) att den överskjutande delen bedöms som en gåva som utlöser gåvoskatt.

Förutsatt att belöningen är en tjänst eller en produkt med mer än ett symboliskt värde gäller även regler om marknadsföring i Lov om markedsføring och fortrydelse og returret (ångerrätt) i Lov om forbrugeraftaler. Också den som förmedlar belöningsbaserad gräs- rotsfinansiering måste följa marknadsföringsreglerna och, i före- kommande fall, bolagsrätt och bestämmelser om bolagsskatt, men är i övrigt inte föremål för särskilda krav.

91 Det finns dock omständigheter som medför att donationen är skattefri för mottagaren, t.ex. om det är fråga om näringsinkomst som är nära sammankopplad med välgörande ända- mål eller om det är en donation till en skattebefriad organisation. I det senare fallet har investeraren/gåvogivaren rätt till skatteavdrag till visst belopp, se SKAT, http://www.skat.dk/ SKAT.aspx?oId=2172087

141

Internationell utblick

SOU 2018:20

Lånebaserad gräsrotsfinansiering

Lånebaserad gräsrotsfinansiering är tillåten i Danmark, om verk- samheten (på plattformen) har fått tillstånd av Finanstilsynet som pengeinstitut92, sparevirksomhed93 (§ 7 respektive § 334 Lov om Finan- siel Virksomhed) eller betalingsinstitut (§ 7 Lov om betalings- tjenester og elektroniske penge).94 Vilket slags tillstånd som krävs beror på plattformens affärsmodell. Om exempelvis en investerare kan återkräva sin insättning (investering) enbart av den person eller det företag som, via plattformen, har erhållit ett lån anses det inte vara fråga om pengeinstitutvirksomhed. I sådana fall kan det i stället vara fråga om penningöverföring, dvs. plattformen överför enbart ett visst belopp till en mottagare som utsetts av insättaren, vilket i princip kräver auktorisation som betalingsinstitut.

En plattform måste vidare uppfylla vissa krav för att motverka penningtvätt (Lov om forebyggende foranstaltninger mod hvidvask af udbytte og finansiering af terrorisme).

Skattemässigt behandlas gräsrotsutlåning som ett vanligt låne- arrangemang. Räntan, men inte återbetalningen av fordran, utgör skattepliktig inkomst för långivaren. Räntebetalningar är avdragsgilla för låntagaren, om lån och långivare redovisas (i årsopgørelsen) till SKAT. En plattform för gräsrotsutlåning är, beroende på dess juridiska form, föremål för bolagsrelaterad skatt.

92Ett pengeinstitut tar från allmänheten emot ”inlån og andre midler” (insättningar eller andra medel) som ska återbetalas, eller lämnar kredit för egen räkning. I fråga om andra medel (t.ex. kreditforeningsobligationer/bostadsobligationer) förutsätts att det rör en väsentlig del av verk- samhet för att rekvisiten för pengeinstitut ska vara uppfyllda. Se vidare http://www.ftnet.dk/ da/Regler-og-praksis/Tilsynsreaktioner/2012/FIL-7-334-Finanstilsynets-Fortolkning- modtagelse-andre-tilbagebetalingspligtige-midler.aspx

93Sådan verksamhet som innebär att antingen insättningar eller andra medel tas emot från och återbetalas till allmänheten, men som inte innefattar lån för egen räkning, och där mot- tagna insättningar och medel placeras på annat sätt än vid insättningar i ett pengeinstitut.

94Det är dock möjligt att få ett begränsat tillstånd för pengeoverførselsvirksomhed, om ge- nomsnittet av de samlade betalningstransaktionerna för de senaste 12 månaderna (som ge- nomförs av företaget i fråga) inte överstiger ett belopp motsvarande värdet av 3 000 000 euro per månad (§ 37 Lov om betalingstjenester og elektroniske penge).

142

SOU 2018:20

Internationell utblick

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering

Spridningsförbud

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering anses vara ett erbjudande av aktier till allmänheten. För anpartsselskaber (privata aktiebolag), inbegripet iværksætterselskaber (entreprenörsföretag), är det inte tillåtet att erbjuda aktier i företaget till allmänheten (§ 1, stk. 3 Lov om aktie- og anpartsselskaber).95 Att allmänheten inte kan erbjudas att teckna aktier ska förstås som att erbjudandet måste göras till en definierad grupp, vilket inte anses vara fallet om aktierna erbjuds på en webb- plats. Anpartsselskaber kan därmed inte använda gräsrotsfinan- siering för kapitalanskaffning. Det är däremot tillåtet för aktiesel- skaber, dvs. publika aktiebolag, och kommanditselskab (kommandit- bolag), eftersom sådana företag får erbjuda aktier till allmänheten. För ett aktieselskab gäller att dess grundare måste teckna aktier i samband med bolagets bildande. Med detta i beaktande anses det inte (heller) finnas något hinder mot att teckning av aktier erbjuds via en plattform för gräsrotsfinansiering för att anskaffa medel för att täcka bolagets aktiekapital (500 000 DKR, som utgör minimi- nivån för aktieselskaber), förutsatt att övriga regler för bolags- bildande och aktieemission efterlevs.

Plattformar – förmedlare av gräsrotsfinansiering

En verksamhet som gör det möjligt att sammanföra kapitalsökande företag och investerare, och som på uppdrag tillhandahåller tjänst- erna ta emot, vidarebefordra eller utföra order avseende finansiella instrument, kräver som regel tillstånd som værdipapirhandler (§ 9 stk. 1 i Lov om finansiel virksomhed).96 En værdipapirhandler som inte (också) har tillstånd som pengeinstitut, realkreditinstitut eller investeringsforvaltningsselskab är att anse som fondsmægler- selskab (§ 9, stk. 2, 1 pkt. samt § 14). En förutsättning för lagens tillämpning är att transaktionerna rör värdepapper (dvs. finansiella

95Anpartsselskaber har en känd och sluten ägarkrets, vilket innebär att sådana företag inte omfattas av vissa EU-direktiv. För att göra det möjligt för anpartsselskaber att erbjuda aktier till allmänheten anses det nödvändigt att införa nya, betydligt högre ställda krav på dessa företag för att den nationella lagstiftningen fortfarande ska vara förenlig med unionsrätten.

96Samtliga tjänster som omfattas av tillståndsplikten framgår av bilaga 4, avsnitt A, Lov om finansiel virksomhed.

143

Internationell utblick

SOU 2018:20

instrument, se bilaga 5 till ovan nämnda lag), exempelvis aktier97 och skuldinstrument, samt att tjänsterna tillhandahålls på affärsmässig grund (§9 stk. 3, 1 pkt. nämnda lag).98 Tillståndskravet gäller obe- roende av transaktionernas storlek. Något krav på tillstånd uppställs dock inte för ett företags handel med och förmedling av egna emit- terade värdepapper, däremot kan det föreligga en skyldighet att tillämpa prospektregler (se vidare nedan).

Tillstånd enligt lagen kan ges enbart till aktieselskaber (publika aktiebolag) med ett aktiekapital som – beroende på vilka tjänster som ska tillhandahållas – uppgår minst till 300 000 euro eller en miljon euro, och som har tillräcklig kapitaltäckning (§ 9 stk. 8 respektive § 125 stk. 5 nämnda lag). Vid sidan av ett flertal orga- nisatoriska krav måste bolagets styrelse och ledning uppfylla krav på lämplighet och erfarenhet för att bedriva verksamheten (§ 64 nämnda lag). Därutöver finns särskilda investerarskyddsregler som syftar till att säkerställa bl.a. att fysiska och juridiska personer in- vesterar i produkter som är ägnade och lämpliga för dem, och att de dessförinnan fått tillräcklig information om produkten i fråga.99

För en verksamhet som syftar till förmedling av andelsbaserad gräsrotsfinansiering gäller alltså inget krav på att tillhandahålla inve- steringsrådgivning, men om det är fråga om en icke-professionell in- vesterare måste det göras en lämplighetsbedömning, som kan göras med hjälp av information som lämnas av investeraren. Informa- tionen kan inhämtas elektroniskt.

Prospektkrav

Om den valda gräsrotsfinansieringsmodellen är organiserad på så- dant sätt att investerarna erhåller värdepapper som vederlag kan prospektregler bli aktuella att tillämpa.

Prospektreglerna gör skillnad mellan små och stora prospekt, varav de förstnämnda ska upprättas för offentliga erbjudanden som uppgår till mellan en och fem miljoner euro (12 kap. Lov om værdi-

97Som aktier jämställs andelar i kommanditselskaber med fler än tio delägare.

98Affärsmässig grund innebär att enbart transaktioner av privat natur, såsom hjälp för familje- medlemmar, utesluts. Detta medför att plattformar för gräsrotsfinansiering som är icke- vinstdrivande kan omfattas av tillståndskravet.

99Mer detaljerade regler om investerarskydd finns i Bekendtgørelse om investorbeskyttelse ved værdipapirhandel.

144

SOU 2018:20

Internationell utblick

papirhandel m.v.).100 Om det är fråga om offentliga erbjudanden som överstiger fem miljoner euro måste ett stort prospekt upprättas (kap. 6 Lov om værdipapirhandel m.v.).101 Prospektskyldighet gäller således inte för offentliga erbjudanden som understiger en miljon euro.102

Från prospektskyldigheten, finns ett antal undantag, bl.a. för er- bjudanden som riktar sig till färre än 150 icke-kvalificerade fysiska eller juridiska personer.103 Det anses dock inte vara möjligt att annonsera ett erbjudande på en plattforms eller en emittents webb- plats och sedan begränsa utbudet till de första 149 personer som an- mält sitt intresse. Avgörande för huruvida undantaget är tillämpligt är således hur många som nås av ett erbjudande och inte det faktiska antalet investerare.

Vissa övriga krav

Även vid andelsbaserad gräsrotsfinansiering är Lov om forebygg- ende foranstaltninger mod hvidvask af udbytte og finansiering af terrorisme tillämplig.

Både företag som söker gräsrotsfinansiering och verksamheter som förmedlar sådan finansiering omfattas av samma marknadsförings- regler som gäller för alla företag vilka är verksamma i Danmark. Marknadsföringen såväl i massmedia som i sociala medier måste vara förenlig med bestämmelserna i Lov om markedsføring och Lov om tjenester i informationssamfundet, herunder visse aspekter af elektro- nisk handel. Eftersom gräsrotsfinansiering och marknadsföring av

100Detaljerade bestämmelser finns i Bekendtgørelse nr. 644 af 19 juni 2012 om prospekter ved offentlige udbud mellem 1 000 000 euro og 5 000 000 euro af visse værdipapirer.

101Detaljerade bestämmelser finns i Bekendtgørelse nr. 643 af 19 juni 2012 om prospekter for værdipapirer, der optages til handel på et reguleret marked, og ved offentlige udbud af værdipapirer over 5 000 000 euro. Den huvudsakliga skillnaden är att stora prospekt är be- tydligt mer omfattande till sitt innehåll och omfattas av strängare krav än de krav som gäller för små prospekt, som är helt nationellt reglerade.

102För värdepapper som handlas på en reglerad marknad ska det dock alltid finnas ett prospekt som uppfyller kraven för tillhandahållande av fem miljoner euro.

103Undantagen gäller för (1) erbjudanden till endast s.k. kvalificerade investerare, (2) er- bjudanden till färre än 150 icke-kvalificerade, fysiska eller juridiska personer i en medlemstat

(EU), eller i ett land som EU har ingått ett avtal med om det finansiella området,

(3) erbjudande till investerare, vilka förvärvar värdepapper för minst 100 000 euro vid varje erbjudande, och (4) erbjudanden av värdepapper, vars nominella värde uppgår till minst 100 000 euro per värdepapper. ”Kvalificerade investerare” definieras i § 2 i Bekendtgørelse nr. 643. De fyra angivna undantagen från prospektskyldigheten gäller i stort sett för både stora och små prospekt.

145

Internationell utblick

SOU 2018:20

projekt och verksamheter som önskar sådan finansiering i stor utsträckning sker genom sociala medier, rekommenderas företag och plattformar att särskilt uppmärksamma reglerna om utformning och identifiering av marknadsföring samt om distribution av elektro- nisk marknadsföring (§ 3 stk. 1. och § 6 Lov om markedsføring).

Beskattning

Andelsbaserad gräsrotsfinansiering förutsätter som sådan att det rör sig om ett associationsrättsligt subjekt. Generellt sett gäller därför att företagets inkomster beskattas enligt bolagsrättsliga regler (22 procent). Om kapital har anskaffats genom teckning av aktier (i form av mottagna inbetalningar av gräsrotsfinansiärer) är det dock inte fråga om en inkomst utan en skattefri kapitalskuld. Mottagna investeringar beskattas därför inte, oavsett om aktierna tecknas till en överkurs.104

För investeraren utgör inbetalat bidrag i gräsrotsfinansierings- kampanjen anskaffningsvärdet för erhållna aktier. Det föreligger varken avdragsrätt eller skattskyldighet för mottagandet av dessa aktier, förutsatt att investeraren är en fysisk person. Vinst eller förlust vid en senare avyttring är däremot skattepliktig respektive avdragsberättigad enligt Lov om den skattemæssige behandling af gevinster og tab ved afståelse af aktier m.v. Eventuell utdelning beskattas enligt Lov om påligningen af indkomstskat til staten.

4.5.4Norge

Gräsrotsfinansieringens utveckling i Norge släpar efter grannländerna. Omsättningen beräknades till 1,3 miljoner euro år 2015 och kom- mer enbart från donationsbaserad gräsrotsfinansiering i olika for- mer. Situationen var oförändrad under år 2016.105

104SKAT (mars 2015), http://www.skat.dk/SKAT.aspx?oId=2172087

105Cambridge Centre for Alternative Finance, Expanding Horizons, the 3rd European Alter- native Finance Report, januari 2018.

146

SOU 2018:20

Internationell utblick

Ingen specifik reglering för gräsrotsfinansiering i Norge

Liksom i Sverige och Danmark saknas särskild reglering om gräs- rotsfinansiering i Norge. Den norska tillsynsmyndigheten Finans- tilsynet har uttalat sig i frågan om hur befintligt regelverk förhåller sig till gräsrotsfinansieringsverksamhet i en skrivelse i december 2017.106 Finanstillsynet konstaterar att det inte finns behov av nytt regelverk för gräsrotsfinansiering. Från finansmarknaderna finns dock fortfarande ett intresse av klarläggande och eventuell ny re- glering, särskilt i fråga om andelsbaserad och lånebaserad gräsrots- finansiering. Intresseorganisationen Finans Norge påtalade behovet av att rättsläget klarläggs i ett brev till det norska finansdeparte- mentet i september 2016. I brevet föreslogs lagstiftningsåtgärder.107 Det påtalades bl.a. att oklarheten hämmar framväxt och utveckling av denna nya marknad för kapitalanskaffning. Samtidigt antyddes att värdepappersmarknadslagstiftningen (som har sin grund i MiFID) är ett alltför komplext och omfattande regelverk med krav som inte (i alla delar) är ändamålsenliga för gräsrotsfinansiering.

4.6Arbetet inom Europeiska Unionen

Kommissionen har uttryckt sig positivt om gräsrotsfinansiering som en lovande alternativ källa till kapital för företag, bland annat i Grönboken KOM (2015) 63 om att utveckla en kapitalmarknads- union och i ett senare kompletterande dokument från maj 2016. Det eventuella behovet av att reglera gräsrotsfinansiering på EU- nivå har diskuterats under de senaste åren, men Kommissionen har valt att avvakta och hänvisat till de direktiv som kan vara aktuella för att reglera gräsrotsfinansieringen, bland annat MiFID, Prospekt- direktivet 2003/71/EG, Direktivet om betaltjänster 207/64/EG och Direktiv om penningtvätt och finansiering av terrorism 2005/60/EG med flera. Den ”Opinion on Investment-based Crowdfunding” som Esma publicerade i december 2014 exemplifierar denna hållning.

106www.finanstilsynet.no/contentassets/02f8b13090054db99bf685ce7f9818fe/lanebasert- folkefinansiering-crowdfunding--en-veiledning-om-laneformidling-pdf.pdf

107www.finansnorge.no/contentassets/c593226ead6f40779a986fabeaf00b38/brev-til- finansdepartementet-26.09.2016-16-1123---behov-for-regulering-av-folkefinansiering.pdf

147

Internationell utblick

SOU 2018:20

Under tiden följer Kommissionen med intresse de enskilda med- lemsländernas något varierande ansatser till lokal reglering.

Under hösten år 2017 intensifierades Kommissionens arbete med att ta fram ett ramverk för reglering av gräsrotsfinansiering. Arbetet syftar till att främja tillgången till kapital för små och medelstora företag via lånebaserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering. Kom- missionen ämnar bland annat skapa bättre förutsättningar för gräns- överskridande finansiering. Kommissionen har i en rapport publicerad i december 2017 konstaterat att marknaderna för gräsrotsfinan- siering skiljer sig markant år mellan medlemsländerna, vilket skapar hinder för gränsöverskridande verksamhet.108 Dessa hinder är delvis digitala i den mening att brister i homogena system för digital iden- tifiering och hantering av personlig information skapar osäkerhet och i vissa fall högre transaktionskostnader för potentiella finan- siärer. Andra gränsöverskridande hinder har sitt ursprung i att gräs- rotsfinansieringen av historiska skäl regleras på olika vis bland medlemsstaterna, vilket leder till ökad komplexitet och fragmentering. Ett första förslag om ett ramverk för gränsöverskridande låne- baserad och andelsbaserad gräsrotsfinansiering av små och medelstora företag kommer att presenteras under det första halvåret av år 2018 inom ramen för arbetet med kapitalmarknadsunionen.109

108Se https://ec.europa.eu/info/business-economy-euro/growth-and-investment/financing- investment/crowdfunding_en#commission-actions-on-crowdfunding

109Se https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/cwp_2018_annex_i_en.pdf

148

5 Gräsrotsfinansieringen i Sverige

5.1Utredningens kartläggningsuppdrag

I utredningsuppdraget ingår att kartlägga marknaden för de plattfor- mar som används vid gräsrotsfinansiering, samt att klargöra platt- formarnas roll, funktion, status och incitamentsstruktur. Nedan följer en mer ingående beskrivning av ett urval av de svenska platt- formarnas inriktning och verksamhet. Plattformarna är utvalda för att spegla vidden av erbjudanden och variationen i inriktning bland de svenska aktörerna. Majoriteten av gräsrotsfinansieringsplattfor- marna konkurrerar inte inbördes. Den enskilda plattformen konkur- rerar i stället med andra alternativa och mer traditionella finansierings- former inom respektive marknadssegment. Utredningen bedömer att en anonymisering av plattformarna inte skulle vara meningsfull, eftersom det i de flesta fall endast finns en gräsrotsfinansierings- plattform i ett visst finansiellt marknadssegment. Att beskriva platt- formarna och deras verksamhet är inte oproblematiskt. Marknads- förutsättningarna och plattformarnas verksamheter förändras snabbt. Kartläggningen blir därför en ögonblicksbild som hastigt kan bli in- aktuell. En fullständigt objektiv beskrivning skulle kräva en djup- gående revisionsliknande genomgång av respektive bolag, vilket ut- redningen inte har resurser till att genomföra. Beskrivningarna nedan som berör respektive bolags verksamhet, affärsmodeller, system och rutiner är därför baserade på intervjuer med representanter från respektive företags ledning. Huvudinnehållet i beskrivningarna är följaktligen företagens egna. Företagens beskrivningar av sin respek- tive verksamhet har i vissa fall kompletterats med uppgifter i års- redovisningar och annat offentligt material.

149

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

Den svenska gräsrotsfinansieringen omsatte 13 miljoner euro, motsvarande 122,6 miljoner kronor, under år 2015,1 vilket var unge- fär i nivå med den danska omsättningen. Andelsbaserad gräsrots- finansiering var den största delmarknaden med 6,5 miljoner euro (60,8 miljoner kronor) i omsättning, följt av donationsbaserad gräs- rotsfinansiering på 4,6 miljoner euro (43 miljoner kronor). Utveck- lingen under år 2015 präglades framför allt av den kraftiga rekyl på marknaden för lånebaserad gräsrotsfinansiering till privatpersoner som följde av konkursen i den då marknadsledande plattformen Trustbuddy.2 Bolaget gick i konkurs i oktober 2015. Vid konkurs- tillfället hade Trustbuddy 3 500 finansiärer som lånat ut cirka 300 miljoner kronor till kapitalsökande bolag och privatpersoner. Konkursförvaltarens förvaltarberättelse avslöjade stora brister i Trust- buddys hantering och kontroll av både låneförmedling och klient- medel. Konkursen är inte avslutad.

Tillväxten för gräsrotsfinansieringen i Sverige var emellertid mycket stark under år 2016.3 Cambridge University of Alternative Finance redovisar en total omsättning på 86 miljoner euro, vilket innebär en ökning på 548 procent från år 2015. Den största till- växten kom inom andelsbaserad gräsrotsfinansiering och inom gräs- rotsfinansiering av fastigheter.

En diskussion om gräsrotsfinansieringsplattformarnas betydelse för den svenska marknaden för tillväxtkapital finns i kapitel 14, av- snitt 14.5.

1Cambridge Centre for Alternative Finance: “Sustaining Momentum”, the 2nd European Alter- native Finance Industry Report, september 2016.

2lindahl.se/se/om-oss/senaste-nytt/aktuellt/2016/bristande-kontroller-och-rutiner-bakom- trustbuddys-konkurs/

3Cambridge Centre for Alternative Finance: “Expanding Horizons,” the 3rd European Alternative Finance Report, januari 2018.

150

SOU 2018:20 Gräsrotsfinansieringen i Sverige

Tabell 5.1	Gräsrotsfinansieringsplattformar i Sverige, samt utländska
	aktörer med ett betydande antal svenska kunder

Typ	URL	Målgrupp	Ursprung	Inriktning/Kommentar
Donations-	kickstarter.com	privatpersoner	USA	visst fokus på kultur,
baserade				teknik, spel och
				opinionsbildning
	indiegogo.com	privatpersoner	USA	visst fokus på kultur,
				teknik, spel och
				opinionsbildning
	crowdculture.se	privatpersoner	Sverige	kulturprojekt
	manymade.org	privatpersoner	Norden	kulturprojekt och
				kulturellt entreprenörskap
	takespace.se	privatpersoner	Sverige	media och
				opinionsbildning
Lånebaserade	toborrow.se	lån från	Sverige	lån till företag
		företag och
		privatpersoner
	kameo.se	lån från	Sverige	lån till företag och
		företag och		fastighetsprojekt
		privatpersoner
	tessin.se	enskilda	Sverige	lån till fastighetsprojekt
		investerare
	lendify.se	lån från	Sverige	lån till privatpersoner
		privatpersoner
	savelend.se	lån från	Sverige	lån till privatpersoner
		privatpersoner		och företag
	sparlan.se	lån från	Sverige	lån till privatpersoner
		privatpersoner
	fixura.fi	lån från	Finland	lån till privatpersoner
		privatpersoner
Andels-	pepins.com	enskilda	Sverige	investeringar i
baserade		investerare		etablerade tillväxtföretag
	fundedbyme.com	enskilda	Sverige	investeringar i yngre
		investerare		tillväxtföretag
	crowdcube.se	enskilda	England	investeringar i yngre
		investerare		tillväxtföretag
	arantus.se	enskilda	Sverige	investeringar i yngre
		investerare		tillväxtföretag
	invesdor.com	enskilda	Finland	investeringar i yngre
		investerare		tillväxtföretag
	innovestor.com	enskilda	Finland	investeringar i yngre
		investerare		tillväxtföretag, efter sådd

151

Gräsrotsfinansieringen i Sverige SOU 2018:20

Typ	URL	Målgrupp	Ursprung	Inriktning/Kommentar
	oikocredit.com	enskilda	Nederländerna	hållbara finansierings-
		investerare		projekt i utvecklingsländer
	lokalkapital.se	enskilda	Sverige	investeringar i lokala
		investerare		initiativ
	trine	enskilda	Sverige	solenergiprojekt i
	(jointrine.com)	investerare		utvecklingsländer
	tessin.se	enskilda	Sverige	investeringar i
		investerare		fastighetsprojekt
	co-owning.com	enskilda	Sverige	investeringar i
		investerare		fastighetsprojekt
	sciety.se	enskilda	Sverige	investerar i life science
		investerare		bolag

Nordea har lanserat en gräsrotsfinansieringstjänst i Finland4 riktad till bankens egna kunder.

5.2De svenska plattformarnas verksamheter

Det finns en stor spridning i de svenska plattformarnas affärsidéer och strategiska inriktning. Plattformarnas affärsmodeller är emellertid i grunden relativt homogena. Den kapitalsökande parten står för merparten av plattformarnas intäkter. De plattformar som står under Finansinspektionens tillsyn som betalningsinstitut eller som värde- pappersbolag enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden är mer aktiva i sina erbjudanden till finansiärer och kapitalansökande kunder. Dessutom skiljer sig plattformar för andelsbaserad respek- tive lånebaserad gräsrotsfinansiering åt vad beträffar till vilken part plattformarnas mervärdestjänster riktas till. De företag som emit- terar aktier eller vinstandelar kan räkna med ett aktivt stöd från plattformarnas sida vad gäller framtagande av investeringsunderlag, presentationsmaterial och marknadsföring. Eftersom ingen av de andelsbaserade plattformarna för gräsrotsfinansiering säger sig ge råd till investerare, så erbjuds inte mycket mer till finansiärerna än tillhandahållandet av information kring investeringsmöjligheterna i olika former.

4 Se bland annat digital.di.se/artikel/nordea-lanserar-plattform-for-crowdfunding

152

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

Förhållandet är det motsatta vid lånebaserad gräsrotsfinansie- ring. Plattformarna erbjuder kreditprövningar och i vissa fall inkasso- tjänster, automatiska fördelningsfunktioner och kreditförlustfonder till kreditgivare, medan erbjudandet till låntagarna fokuserar på till- gången till kapital. Plattformarna använder ofta termen kredit- bedömning i stället för kreditprövning i sin marknadsföring. Det framgår inte av plattformarnas information till kredittagare och kreditgivare om en kreditbedömning innebär en kreditprövning i konsumentkreditlagens mening. Utredningen har inte haft tillräck- lig insyn i plattformarnas verksamhet för att kunna bedöma kredit- prövningarnas omfattning och genomförande. Intervjuer ger en bild av att kreditprövningarna av kapitalsökande privatpersoner och före- tag främst består av en prövning av den kapitalsökandes återbetal- ningsförmåga. Prövningen baseras på information som den kapital- sökande lämnar till plattformarna och med hjälp av kreditinformation och beslutsmodeller från kreditinformationsföretag. Utredningen har inte fått information om förekomsten av andra former av kredit- prövningar, som så kallade ”kvar-att-leva-på” beräkningar. Automa- tiska fördelningsfunktioner5 fördelar kreditgivarens kapital över ett större antal lån med olika löptider. Syftet med fördelningsfunk- tionen är att skapa en viss riskspridning. Spridningen är begränsad eftersom den endast sker inom ett visst riskintervall utifrån kredit- givarens avkastningspreferenser. Rena persontill-person lån, där en enskild kreditgivare fullt ut finansierar en enskild låntagare, före- kommer endast i undantagsfall. Flera internationella plattformar för lånebaserad gräsrotsfinansiering har tagit bort möjligheten för kreditgivaren att välja låntagare och erbjuder enbart automatiska fördelningstjänster.6

5Gräsrotsfinansieringsplattformarna kallar vanligen dessa funktioner för ”auto-invest” eller ”auto-select.”

6www.thetimes.co.uk/article/funding-circle-to-end-investor-choice

153

Gräsrotsfinansieringen i Sverige SOU 2018:20

Tabell 5.2	Svenska plattformars avgiftsstruktur, exempel

Aktör	Platt-	Kapitalsökande		Investerare
	form
		Avgift	Tjänst	Avgift	Tjänst

FundedByMe	Andel	1 000 euro i	Tillgång till investerare,	-
		ingångsavgift.	marknadsförings-
		8 % av beloppet	rådgivning, inkludering i
		vid fullgjord	marknadskommunikation
		emission
Pepins	Andel	Varierande.	Tillgång till investerare,	-	Genomlysning
		Fast avgift vid	genomlysning av före-		av företaget,
		projektstart och	taget, rådgivning och		så kallad
		en andel (9 %	praktisk hjälp att ta fram		”due diligence”
		i vissa fall) av	investeringsunderlag och
		emissionsbeloppet	presentationsmaterial till
			investerarträffar, och
			sociala media
Tessin	Andel,	Inte offentlig	Tillgång till investerare,	-	Genomlysning
	vinst-	information	framtagande av juridisk		av företaget
	andel,		struktur och finansiella
	lån		instrument för projektet,
			administrativt stöd, samt
			viss projektrådgivning
Toborrow	Lån	2–4 % av	Tillgång till långivare,	-	Kreditprövning,
		lånebeloppet,	administrativt stöd		inkassotjänster,
		beroende på			tillhandahåller
		löptid.			juridisk
					dokumentation
Lendify	Lån	Eventuella	Tillgång till långivare,	Service-	Kreditprövning,
	(P2P)	dröjsmåls och	administrativt stöd	avgift på	inkassotjänster,
		inkassoavgifter		1.4–4,5 %	kreditförlustfond,
				årligen	automatisk för-
					delningsfunktion

Crowdculture

Crowdculture är en belöningsbaserad gräsrotsfinansieringsplattform för kulturprojekt. Crowdculture startades år 2010 och är därmed den äldsta gräsrotsfinansieringsplattformen i Sverige. Initiativtagare till Crowdculture är Fabel Kommunikation AB. Målet med Crowd- culture är att skapa en digital plattform och ett komplement av kulturstödsmetoder som involverar publiken tidigt. Tanken är att

154

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

idén ska stå i centrum utan att begränsas av de indelningar i olika kulturuttryck som dans, musik och teater med mera, som annars ofta kännetecknar offentliga kulturinvesteringar. Plattformen möjlig- gör för kulturella projekt att möta och söka stöd från både publik och det offentliga. Dessutom kan publiken med sitt aktiva stöd på- verka vilka kulturprojekt som ska få offentligt stöd och i viss mån hur stort det stödet ska vara. Crowdculture har haft samarbete med Stockholms Stad, Region Kronoberg, Region Västra Götaland, Region Blekinge, Region Gävleborg, Nacka kommun, Region Jönköpings län och Landstinget i Sörmland samt Riksförbundet Sverok. Den offentliga parten sätter upp kriterier, inom ramen för kommunal- lagen, för hur stor del av det regionala kulturstödet som ska fördelas via plattformen, vilken typ av kulturprojekt som kommunerna är intresserade av att stödja, samt vilken bolagsform som kan accepte- ras. Crowdcultures intäkter kommer från försäljning av licenser kopplade till hanteringen av de regionala kultursstödsfonderna, samt viss utbildning i samband med dessa.

Kulturprojekt som söker stöd via Crowdculture får hjälp av plattformen med att paketera en genomtänkt kampanj, så att bästa möjliga engagemang skapas hos potentiella stödjare. Om fem eller fler privatpersoner stödjer en viss kampanj med minst 50 kronor vardera, så kvalificeras kampanjen för offentligt stöd. Offentligt stöd fördelas mellan de kampanjer som erhållit mest stöd från privat- personer enligt en fördelningsnyckel som säkerställer att det finns lika förutsättningar för alla kulturprojekt, oavsett tidpunkten för ansökan. Det offentliga stödet är inte givet. Några av de mest fram- gångsrika kampanjerna på Crowdculture fick inte offentligt stöd. Flera av dessa var bokprojekt. Crowdculture använder sig av klient- medelskonton och transaktionskonton i en svensk bank för att över- föra stöd till kulturprojekten. Stödet överförs först när kampanjmålet har uppnåtts. Om kampanjmålet inte nås betalas pengarna tillbaka till respektive stödjare.

FundedByMe

FundedByMe är en förmedlare av andelsbaserad och lånebaserad gräsrotsfinansiering och registrerat som finansiellt institut enligt lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Företaget

155

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

grundades år 2011 och var en av de första svenska aktörerna inom gräsrotsfinansiering. FundedByMe är baserat i Stockholm men har också närvaro i Sydostasien med ett samriskföretag (eng. joint ven- ture) i Malaysia. Dessutom har FundedByMe nyligen träffat avtal om att etablera ytterligare samriskföretag i Dubai, Mexiko och Finland. FundedByMe har även tecknat strategiska samarbetsavtal med Nord Fondkommission och Nordic Tech House på den svenska marknaden.

FundedByMes verksamhet fokuserar på att förmedla tillväxt- kapital till företag, oftast privata aktiebolag, som är i en tidig fas av sin utveckling och har ett finansieringsbehov på mellan 250 000 och 20 miljoner kronor. Finansieringen sker huvudsakligen via emissioner, men plattformen förmedlar även lån till företag. FundedByMe säger sig vara en passiv förmedlare, vilket innebär att investeringen och överföringen av medel sker utanför plattformen. FundedByMe han- terar inga betalningar eller klientmedel och är således inte registre- rat enligt betaltjänstlagen eller lagen om värdepappersmarknaden.

FundedByMe gör inga ingående bedömningar av ett kapitalsök- ande företags affärsmodell annat än att verksamheten måste vara laglig och moraliskt försvarbar. Det kapitalsökande företaget får be- gränsad rådgivning i hur det bör presentera sitt investeringsförslag på FundedByMes webbplats. Företaget betalar en fast avgift på 1 000 euro i inledningsskedet och har därtill möjlighet att köpa till ett förstärkt marknadsföringspaket, utöver närvaron på webbplatsen och viss marknadsföring i sociala medier och via email till in- vesterarbasen. Investeringsförslaget marknadsförs i inledningsfasen till ett begränsat antal av FundedByMes återkommande investerare. Om mottagandet är positivt, expanderas investeringsförslaget till samtliga investerare. För att få tillgång till fördjupad finansiell in- formation om företaget och investeringen krävs att den potentiella investeraren är registrerad och inloggad på FundedByMes webbplats. FundedByMe ger inga investeringsråd och investerar inte själv i de presenterade investeringsförslagen. Det är upp till det kapitalansökan- de företaget att kontakta dem som på FundedByMes webbplats har indikerat att de är villiga att investera för att genomföra emissionen och kapitaltransaktionen. Därmed ges investerare en implicit ånger- period innan betalningen ska genomföras. FundeByMe tar betalt när transaktionen är genomförd.

156

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

FundedByMe säger sig ha fler än 100 000 registrerade investe- rare i sitt nätverk. Fler än 100 bolag ska ha finansierat sig till ett värde som sammanlagt överstiger 450 miljoner kronor. FundedByMe har under hösten 2017 tagit in 20 miljoner kronor i nytt eget till- växtkapital via en kampanj på sin egen plattform. Årsredovisningen för år 2016 visar ett negativt årsresultat på 10,6 miljoner kronor, jämfört med 14,1 miljoner i förlust under år 2015. Nettoomsätt- ningen var fyra miljoner kronor under år 2016, vilket är en dubb- lering jämfört med året innan.

Pepins

Pepins är en plattform för andelsbaserad gräsrotsfinansiering som grundades år 2014. Året efter gick Pepins samman med Alternativa Aktiemarknaden och fick därmed sin nuvarande form och inrikt- ning. Alternativa Aktiemarknaden var en marknadsplats för aktie- handel i icke börsnoterade bolag. Vid samgåendet bidrog Pepins med den nya tekniken för andelsbaserad gräsrotsfinansiering och Alternativa Aktiemarknaden med investerarnätverk och struktur. Finansinspektionen fann senare att de fem olika tillstånd enligt lagen om värdepappersmarknaden som Alternativa Aktiemarknaden inne- hade också kunde gälla Pepins nya verksamhet. Pepins innehar där- med följande tillstånd:

•Förvara finansiella instrument och ta emot medel med redovis- ningsskyldighet.

•Råd till företag samt utföra tjänster vid fusion och företagsköp.

•Mottagande och vidarebefordran av order avseende finansiella instrument.

•Utförande av order avseende finansiella instrument på kunders uppdrag.

•Placering av finansiella instrument utan fast åtagande.

Pepins är baserat i Nacka och riktar sig till svenska företag och in- vesterare. Pepins hanterar i allmänhet emissioner på mellan 10 och 200 miljoner kronor. Detta innebär ett fokus på tillväxtföretag som fortfarande är små eller medelstora, oftast privata men även publika

157

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

aktiebolag, som har kommit relativt långt i sin etableringsfas. Pepins har även genomfört en fullskalig börsintroduktion av spel- företaget Paradox. Paradox och Pepins har en stor gemensam ägare i investment AB Spiltan.

Efter det att ett företag har kontaktat Pepins för en kapital- ansökan gör Pepins en genomlysning av företaget, en så kallad due diligence. Därefter betalas en startavgift och arbetet med investe- ringsunderlag och presentationsmaterial inleds. Arbetet sker under Pepins aktiva ledning och utmynnar i en enklare form av prospekt. Under denna fas erbjuder Pepins även vissa andra kringtjänster som att hjälpa till med att förstärka styrelsen om detta anses nödvändigt för att emissionen ska bli framgångsrik. Investeringsprojektet lanseras ofta med ett flertal investerarträffar parallellt med marknadsföring via den digitala plattformen, via email till investerarbasen och i sociala medier. Investerare behöver registrera sig och logga in för att få tillgång till fördjupad finansiell information om det kapital- sökande företaget. Plattformen erbjuder sociala funktioner som gör det möjligt att interagera med företagsledningen och andra investe- rare före och efter beslutet att investera. Investeringsbesluten och överföringen av kapital sker på Pepins digitala plattform. Ingen ångerperiod medges. Investeringarna förvaras på ett klientmedels- konto till dess att hela emissionen är fulltecknad. Pepins sätter undre och övre investeringsnivåer för varje emission (exempelvis 15–20 miljoner kronor). Uppnår emissionen inte den undre investe- ringsnivån så betalas investeringarna tillbaka.

Investeringarna och aktieägandet sker i ett holdingbolag, även kallat specialföretag eller Special Purpose Vehicle, SPV. Detta SPV, som är ett publikt aktiebolag, blir i sin tur aktieägare i det emit- terande bolaget. Ett specifikt SPV skapas för varje emission. Det egna kapitalet i ett SPV finansieras av emissionen i fråga. Syftet med denna konstruktion är dels att kunna säkerställa investerarnas rättigheter via ett anpassat aktieägaravtal, dels att undvika den kom- plexitet som ett stort antal nya aktieägare medför för det emit- terande bolaget och slutligen att kunna erbjuda investerarna framtida handel i det onoterade bolaget. Dessutom möjliggör konstruktionen för det privata bolaget att, via det publika specialföretaget, anskaffa kapital utan att bryta mot spridningsförbudet i aktiebolagslagen. När emissionen är genomförd tar Pepins betalt i form av en viss

158

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

procent på det emitterade beloppet, enligt tabell ovan. Pepins teck- nar inte aktier i de emitterande bolagen för egen räkning.

Pepins har ett arrangemang för handel med onoterade aktier i de publika specialföretag som tidigare har genomfört emissioner via Pepins andelsbaserade gräsrotsfinansieringsplattform. Handeln och handelsplatsens regleringsmässiga status är under utveckling.

Pepins har genomfört 18 emissioner och genererat tillväxtkapital från cirka 16 000 investerare till ett sammanlagt värde som överstiger 500 miljoner kronor sedan starten år 2015. Enligt bokslutskommu- nikén för år 2016 så uppgick Pepins nettointäkter till 19,1 miljoner kronor. Pepins gräsrotsfinansieringsverksamhet reste aktiekapital till ett värde av 280 miljoner kronor under året, varav cirka 100 miljo- ner i samband med börsintroduktionen av Paradox.7 Årsförlusten blev 4 miljoner kronor, med lönsamhet under det fjärde kvartalet. I november 2017 tog Pepins in 100 miljoner kronor i tillväxtkapital till sin egen verksamhet via den egna plattformen.

Trine

Trine är en förmedlare av gräsrotsfinansiering till solenergiprojekt i utvecklingsländer i främst Östafrika. Finansieringen riktas till entre- prenörer som säljer och distribuerar solenergibaserade lösningar till byar och enskilda hushåll. Lösningarna kan bestå av solcellslampor, andra mindre solcellssystem för enskilda hushåll, samt större lokala solenergisystem som kan ge elförsörjning till ett helt samhälle. Trine startade år 2015 i Göteborg, som en del av Chalmers inkubatorverk- samhet. Trine Finance Limited är registrerat som Appointed Repre- sentative under en Appointed Representative Principal som heter Thornbridge Investment Management LLP. Thornbridge Investment Management LLP har MIFID-tillstånd hos FCA i Förenade kunga- riket. Det brittiska systemet med Appointed Representative Principals kan liknas vid regleringsmässiga inkubatorer som erbjuder fintech- företag en förenklad tillståndsgivning. Dessa Appointed Represen-

7 www.breakit.se/artikel/5437/hur-gar-det-egentligen-for-crowdfundingplattformen-pepins

159

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

tative Principals sköter den löpande tillsynen av företagen på upp- drag av FCA8.

Trines mål är att använda finansiella lösningar byggda på ny digital teknik för att göra världen bättre. En investering via Trine skall ge social, miljömässig och ekonomisk vinst. Efter att ha identi- fierat ett projekt på jointrine.com, så krävs registrering för att en investerare skall kunna påbörja sin investering. I samband med att investeraren bestämmer storleken på investeringssumman ges infor- mation om Trines riskbedömning av det specifika solenergiprojek- tet. Riskbedömningen sker utifrån ett antal parametrar, exempelvis politiska risker, korruptionsrisker, affärsrisker och valutarisker. In- vesteringsmedlen sätts in på ett klientmedelskonto, hos det franska betalningsinstitutet Lemonway. Trine kallar kontot en digital plån- bok. Lemonway, som tillhandahåller liknande tjänster för ett stort antal internationella fintech-aktörer, har i sin tur samarbete med den franska banken BNP Parisbas. När finansieringen av projektet i fråga är fullfinansierat betalas lånet ut till den lokala entreprenören. Lånevillkoren varierar mellan olika projekt, men i skrivande stund erbjuds ett projekt i norra Tanzania till 6,5 procents ränta, som löper över 24 månader. Minsta enskilda investeringsnivå är 25 euro. När investerat belopp återbetalas med ränta så kan investeraren välja att ta ut kapitalet från klientmedelskontot eller att återinvestera hela eller delar av beloppet. Trine tar en ersättning på 5 procent av låne- beloppet från den kapitalsökande entreprenören när kampanjen är fullfinansierad. Dessutom delar Trine ränteintäkter med investerar- na. I exemplet ovan innebär detta att om investerarna får 6,5 procent i ränta så får Trine lika mycket. Trine tar också årsavgifter från före- tag som blir stödjande partners med Trine. Trine har aktiva investe- rare från ett tjugotal länder.

Trines nettoomsättning uppgick år 2016 till 703 000 kronor med ett negativt resultat på 2,4 miljoner.

8 För mer information om systemet med Appointed Representative Principals, se kapitel 4 om reglering av gräsrotsfinansiering i Förenade kungariket. Se även: https://www.fca.org.uk/firms/appointed-representatives-principals

160

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

Tessin

Tessin är en förmedlare av gräsrotsfinansiering för fastigheter och fastighetprojekt. Tessin grundades år 2014 och är registrerat som finansiellt institut enligt lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. De flesta aktörer på fastighetsmarknaden använder i allmänhet en kapitalstruktur där 20–40 procent av den totala finan- sieringen består av egen insats (eget kapital) och övriga 60–80 pro- cent består av seniorfinansiering, typiskt sett banklån. Kapitaltäck- ningsreglerna i Basel III begränsar i viss mån möjligheterna för banker att fullt ut finansiera fastigheter och fastighetsprojekt. Bank- ernas kreditexponering mot fastigheter reduceras därmed jämfört med situationen före införandet av Basel III, vilket i praktiken innebär att en större andel behöver finansieras med eget kapital eller med extern finansiering. Tessins affärsidé är att brygga över det finan- sieringsgap som Basel III orsakat på fastighetsmarknaden genom att förmedla gräsrotsfinansiering av lån samt preferensaktier. Tessin kon- kurrerar därmed främst med fastighetskonsulter, corporate finance- firmor och banker, snarare än med andra plattformar för gräsrots- finansiering.

Tessin arbetar aktivt med det kapitalsökande företaget i alla led av kapitalanskaffningen. Plattformen är delaktig i att ta fram den struktur som är mest lämpad för fastighetsprojektet utifrån både kapitalbehovet och juridiska förutsättningar. Tessin genomför en viss genomlysning av projektet, som i allmänhet använder sig av ett privat aktiebolag eller en bostadsrättsförening. I vissa fall nyttjas en konsult för att göra en ytterligare bedömning till Tessins investe- ringskommitté. Investeringskommittén består av en eller flera per- soner med särskilda kunskaper inom fastighetsfinansiering. Kom- mitténs uppgift är att översiktligt granska och försäkra sig om att vissa grundläggande krav är uppfyllda innan ett projekt lanseras på plattformen. Därefter hjälper Tessin till med att färdigställa mark- nadsföringsmaterialet. Projektet marknadsförs i inloggat läge på Tessins webbplats, anonymiserat i sociala medier och via email till Tessins investerarnätverk. Tessin har fler än 33 000 potentiella in- vesterare registrerade. Plattformen vänder sig främst till svenska investerare, eftersom utländska investerare skapar viss problematik i skattehanteringen för det kapitalansökande bolaget, enligt Tessin. Registrering och inloggning på Tessin.se krävs för att en investerare

161

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

ska få tillgång till fördjupad information om fastighetsprojektet i fråga. Finansieringarna varierar i allmänhet mellan 5 och 20 miljoner i stor- lek, med en löptid på mellan 1 till 4 år. Minsta investeringsinsats är ofta 50 000 kronor. När projektet är fulltecknat genomför Tessin också visst administrativt emissionsarbetet. Visst efterarbete tillkom- mer senare i form av kommunikation till investerarbasen om det enskilda projektets utveckling och färdigställande.

Tessin har under hösten 2017 inlett ett samarbete med Zimpler, ett svenskt betalningsinstitut, som ska göra det lättare för Tessins kunder att administrera och hantera kapitalflödena. Målsättningen är att Zimpler ska ta hand om samtliga transaktioner mellan in- vesterare och fastighetsbolagen. Sedan starten år 2014 till och med januari 2018 har Tessin förmedlat över 800 miljoner kronor till 65 olika fastighetsprojekt och förvärv, vilket gör Tessin till den tredje största gräsrotsfinansieringstjänsten i Europa mätt i förmedlat kapital.9

Tessins nettoomsättning under år 2016 var knappt tolv miljo- ner kronor med ett positivt årsresultat på 270 000 kronor.

Sciety

Sciety är en plattform för andelsbaserad gräsrotsfinansiering av privata aktiebolag. Sciety fokuserar uteslutande på investeringar i tillväxt- bolag inom hälsa och medicin. Sciety är registrerat som betaltjänst- leverantör enligt lagen om betaltjänster samt finansiellt institut enligt lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Sciety skiljer sig från flera andra plattformar inom andelsbaserad gräsrotsfinan- siering genom att potentiella investeringsobjekt aktivt söks upp. Uppstartsbolag inom hälsa och medicin analyseras kontinuerligt. Plattformen tar kontakt med de företag som anses ha förutsätt- ningar för att lyckas med en investeringsrunda. Efter undertecknat finansieringsavtal sker en genomlysning (”due diligence”) av före- taget, dess marknad samt de forskningsrapporter som ligger till grund för det finansieringssökande bolagets tillväxtmöjligheter. Sciety genomför genomlysningen i egen regi, via en investeringskommitté

9 Enligt en studie genomförd av webbtidningen Business Insider Nordic http://nordic.businessinsider.com/three-nordic-platforms-among-the-10-biggest-crowdfunding- players-in-europe-2017-10/

162

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

med anlitade experter på det aktuella medicinska området. Sciety ställer krav på att det emitterande företagets aktieägaravtal anpassas för att en finansiering med ett större antal nya ägare skall vara möjlig, för att exempelvis säkra minoritetsägarskyddet. I samtliga fall an- litas även en advokatbyrå för den juridiska genomlysningen. Sciety leder arbetet med att ta fram investerarpresentationsmaterialet, ett så kallat ”Investment Memorandum”. Sciety tar också explicit ansvar för att innehållet i den framtagna investerarpresentationen är verifi- erat och korrekt. Begränsade delar av informationsmaterialet finns öppet och tillgängligt för alla, men för att ta del av själva investe- ringserbjudandet, den detaljerade investerarpresentationen och för att kunna teckna aktier krävs registrering, identifiering, besvarade kundkännedomsfrågor och inloggning. Dessutom arrangeras inve- sterarträffar för att presentera de emitterande bolagen.

Sciety vänder sig till privata investerare, ängelinvesterare och små riskkapitalbolag med god kännedom om investeringar inom hälsa och medicin. Det genomsnittliga investeringsbeloppet per investerare och bolag har sedan starten varit ungefär 270 000 kro- nor och medianinvesteringen ungefär 100 000 kronor. Teckning av aktier sker genom betalning via bankgiro till Scietys klientmedels- konto. Privatpersoner ges ångerrätt på 14 dagar enligt lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Sciety begär in det emitterande bolagets aktiebok och gör en avslutande kontroll av bolaget för att säkerställa att exempelvis inte tillgångar har förts ut ur bolaget under emissionen. Därefter betalas finansieringen ut till bolaget och emissionen avslutas. Sciety har sedan starten under hösten 2016 finansierat fyra bolag och ytterligare sex bolag under våren 2017. Sciety har cirka 700 investerare registrerade.

Scietys nettomsättning var 1,4 miljoner år 2016 med ett negativt årsresultat på 1,4 miljoner.

Toborrow

Toborrow är en plattform för lånebaserad gräsrotsfinansiering till små och medelstora företag. Toborrow är registrerad betaltjänst- leverantör enligt lagen om betaltjänster. Kreditgivarna är privatper- soner, företag och även bank. Sedan starten år 2013 har Toborrow förmedlat krediter på cirka 65 miljoner kronor till en genomsnittlig

163

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

ränta på 8,9 procent. Ett företag som ansöker om ett lån hos Toborrow genomgår en första webbaserad kreditprövning i sam- band med ansökan. Kreditprövningen sker, enligt Toborrow, med hjälp av externa affärs- och kreditinformationsföretag där bokslut, omsättning och riskprognos analyseras. De godkända kreditansök- ningarna klassificeras i olika riskklasser. Med hjälp av Toborrow skriver sedan de kreditansökande företagen det material som pre- senteras för kreditgivarna på Toborrows webbplats. Materialet innehåller främst en företagspresentation och en plan för hur lånet ska användas. Företagens låneansökningar varierar mellan 100 000 och 5 miljoner kronor. Säkerhet krävs för varje lån och lämnas i form av personlig borgen, moderbolagsborgen, pant i fastighet, pant i aktier eller företagshypotek.

Potentiella kreditgivare ansöker genom att fylla i personlig in- formation via ett webbformulär.10 Kreditgivarna förblir anonyma för de låntagande företagen under hela processen, fram till dess att lån- tagande företag accepterar lånet och då får information om kredit- givarna i skuldebrevet. Därefter deponeras medel på ett klientmedels- konto i en svensk bank. Kreditgivarnas insättningar är i genomsnitt 30 000 kronor. Krediterna fördelas i allmänhet över ett flertal olika lån med ett genomsnitt på 7 000 kronor per lån. Räntan på de av företagen ansökta lånen sätts via ett auktionsförfarande. Kredit- givarna bjuder den årsränta som anses acceptabel för att låna ut ett visst belopp till ett företag i en viss riskklass antingen genom aktivt bjudande eller automatiska bud. När auktionen är avslutad kan före- taget välja att acceptera det låneerbjudande som presenteras med ansökt lånebelopp samt snitträntan av samtliga bud. Låntagarna har alltid rätt att betala tillbaka sitt lån i förtid. Efter accept administre- ras lånehandlingar av Toborrow och utbetalning sker från klient- medelskontot. Toborrow ombesörjer att kvartalsvisa inbetalningar av räntor och amorteringar fördelas på respektive kreditgivares lån- givarportfölj samt att skatt på ränteintäkter betalas och kontroll- uppgifter skickas ut. Om låntagaren är försenad med en betalning påbörjas inkassoprocessen med hjälp av Toborrows inkassopartner.

10 Informationen gäller de kundkännedomsfrågor (så kallade KYC-frågor) som krävs enligt Lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Se bland annat fi.se/Regler/Penningtvatt/Regelverket/Riskbaserad-kundkannedom/

164

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

Toborrow är ombud för samtliga kreditgivare vid ett eventuellt konkursförfarande.

Under år 2017 ingick Toborrow ett samarbete med Marginalen Bank vilket bland annat innebär att Marginalen Bank kommer att delta som långivare på Toborrows plattform. I årsredovisningen för år 2016 redovisade Toborrow en nettoomsättning på 809 000 och ett årsresultat på -8,8 miljoner.

Lendify

Lendify är en marknadsplats för lån till privatpersoner. Lendify är ett betalningsinstitut grundat år 2014. Lendify erbjuder lånebaserad gräsrotsfinansiering, men lånar också ut från egen balansräkning eftersom efterfrågan från låntagare överstiger efterfrågan från kredit- givande privatpersoner. Lånen från den egna balansräkningen finan- sieras via obligationer med säkerhet i de utställda lånen. Obligations- finansieringen är ett sätt att möjliggöra för institutionella placerare att investera i lån via Lendifys plattform. Lendify erbjuder dessutom en andrahandsmarknad för lån via sin plattform. Lendify konkur- rerar med banker, kreditinstitut och förmedlare på marknaden för blankolån till privatpersoner. På Lendifys webbplats, samt i övrigt presentationsmaterial, presenterar bolaget sig som ett alternativ till framför allt mindre banker. Lendify pekar på att det som skiljer plattformen från andra aktörer på marknaden för blankolån är finan- sieringen av lånen. Samtliga övriga processer, som kundservice, kredithantering, avtal, betalningar och inkasso, sker på ett för mark- naden liknande sätt. Att finansiera utlåningen via direkta lån från privatpersoner, lån som inte tas upp på Lendifys balansräkning, ger en lägre kapitalkostnad som kommer både långivare och låntagare till godo i form av mer förmånliga räntevillkor, hävdar man.

Kapitalsökande privatpersoner fyller i en sedvanlig låneansökan hos Lendify, som därefter gör en kreditprövning.11 Efter genom- förd kreditprövning ger Lendify ett räntebesked till den kapital- sökande parten. Om låntagaren är nöjd med den erbjudna räntan, så publiceras lånet på Lendifys webbplats. Högsta lånebelopp är 500 000 kronor och genomsnittet ligger på 120 000 kronor. Genom-

11 Lendify säger kreditbedömning. Se diskussion om den eventuella skillnaden mellan kredit- bedömning och kreditprövning ovan.

165

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

snittlig löptid är sju år. Den nominella räntan varierar mellan 2,95 och 17,95 procent med ett genomsnitt på 9 procent. Lendifys lån- tagare har en genomsnittlig årsinkomst på 400 000 kronor och en genomsnittlig ålder på 45 år. Majoriteten av låntagarna bor i mindre städer eller på landsbygden. Om lånet inte tecknas fullt så kan lån- tagaren välja huruvida han eller hon vill fullfölja sin ansökan och låna det lägre beloppet. Lånet betalas tillbaka månatligen med ett fast belopp under hela löptiden. Lendify sköter själv inkassoären- den under de första 120 dagarna och därefter lämnas ärendet över till en tredje part.

En långivare öppnar ett konto hos Lendify med hjälp av mobilt BankID. I normalfallet väljer långivaren den så kallade automatiska fördelningsfunktionen. Detta innebär att långivaren väljer bland vissa fast angivna löptider och räntenivåer, varefter Lendify fördelar den investerade summan över flera lån. Långivaren väljer också huruvida räntor och amorteringar ska återinvesteras eller betalas tillbaka. Den genomsnittliga intjänade räntan har den senaste 12 månaders perioden i genomsnitt varit drygt 6 procent efter avgifter och kredit- förluster. Lendify säger sig ha kreditförluster på 1 procent netto. Lendifys långivare har en genomsnittsålder på 35 år12 och är bosatta i storstäderna. Ungefär 70 procent av alla lån återinvesteras.

Lendify har betalat ut lån för över 600 miljoner kronor sedan lanseringen. I maj 2017 emitterades en obligation på 200 miljoner kronor för att finansiera den fortsatta lånetillväxten och i oktober samma år utökades obligationen med ytterligare 100 miljoner. Bola- get har tagit in över 210 miljoner kronor i tillväxtkapital sedan starten år 2014.

Enligt årsredovisningen för det brutna räkenskapsåret 2015/2016 redovisades en förlust på 14,1 miljoner kronor och för räkenskaps- året 2016/2017 en förlust på 41,7 miljoner kronor.

Savelend

Savelend är en plattform för lånebaserad gräsrotsfinansiering som grundades år 2014. Plattformen förmedlar huvudsakligen lån till privatpersoner men har nyligen också introducerat lån till företag.

12 Enligt Lendifys årsredovisning 2015/16: lendify.se

166

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

Savelend är ett registrerat finansiellt institut enligt lagen om valuta- växling och annan finansiell verksamhet samt betaltjänstleverantör enligt lagen om betaltjänster. Savelend använder sig av flera olika varumärken för att diversifiera sina erbjuden. Huvudvarumärket Savelend används mot plattformens investerare. Lån till privatpersoner erbjuds under varumärket Loanstep och nyligen har fakturaköp och företagslån lanserats under varumärket Credstep. Savelend har ambi- tionen att under de närmaste åren utveckla ett större sortiment av låneprodukter för investerare och lanseringen av Credstep är en del av denna tillväxtstrategi.

Savelend erbjuder i dag två investeringsformer. Investerare kan välja mellan att göra individuellt anpassade investeringar i större lån till privatpersoner eller att investera i lån till privatpersoner eller företag via en automatisk fördelningsfunktion.13 Den senare sprider investeringsbeloppet över ett stort antal14 lån till privatpersoner och företag, givet den av investeraren angivna riskprofilen. Risk- profilen anges främst i termer av en önskad räntenivå. Savelend har ett uttalat mål att investerare skall kunna uppnå en genomsnittlig ränta på 10 procent årligen på insatta pengar avgifter och kredit- förluster. Savelend uppger att den genomsnittliga räntan var 14,8 pro- cent under år 2015. Ränta betalas ut i samband med att det enskilda lånet betalas tillbaka. Investerare förväntas ha en tidshorisont på 18 till 24 månader för det insatta kapitalet, enligt Savelend. Det insatta kapitalet hanteras via ett klientmedelskonto i en svensk bank.

Majoriteten av de lån till privatpersoner som erbjuds av Savelend (under varumärket Loanstep) har en löptid på under 12 månader. Plattformen konkurrerar i det sammanhanget på marknaden för hög- kostnadskrediter med för marknaden typiska processer och ränte- villkor.15 Låntagaren identifierar sig med BankID och genomgår en kreditprövning där Savelend tar hjälp av kreditupplysningsföretag. Låntagaren får i allmänhet besked och utbetalat belopp inom 24 tim- mar. För större lån med längre löptider sätts räntevillkoren indivi- duellt. Samtliga lån som inte betalas tillbaka på utsatt tid och inte

13Savelend kallar funktionen Smartinvest.

14Investeringen sprids i allmänhet över flera hundra lån. Savelend rekommenderar investerare att sprida sina investeringar över minst 160 lån. Plattformen rekommenderar också att en in- vestering bör vara minst 10 000 kronor för att spridningen skall kunna uppnås.

15Ett undantag är att Savelend erbjuder låntagaren att betala tillbaka kortidslånet inom 14 dagar utan kostnad, vilket är en för låntagare på snabblånemarknaden ovanlig möjlighet.

167

Gräsrotsfinansieringen i Sverige

SOU 2018:20

förlängts, säljs vidare till inkassoföretag. Savelends intäkter består av förmedlingsavgifter som tas av låntagarna vid beviljat lån, samt serviceavgifter som tas av investerarna när lånet betalas tillbaka. För- medlingsavgifterna varierar mellan 0,5 och 20 procent av kredit- beloppet beroende på utfallet av kreditprövningen. Serviceavgiften är i allmänhet en procent på det återbetalade beloppet. Ränta erläggs i samband med att lånet återbetalas. Ränteintäkterna går till Savelends investerare.

Under år 2016 förmedlades lån för 50 miljoner kronor, vilket var mer än en fördubbling mot året innan (22 miljoner). Nettoomsätt- ningen uppgick till 14,6 miljoner och årsresultatet var 209 000 kronor.

168

6Gräsrotsfinansieringens vidare utveckling

6.1Marknadsutvecklingen

6.1.1Fortsatt tillväxt

Marknadsutvecklingen för gräsrotsfinansiering är stark. Enligt Massolution så var tillväxttakten allra högst i Asien där årstillväxten nådde 210 procent mellan år 2014 och år 2015. Europas tillväxttakt var 98,6 procent, Nordamerika 82 procent, Sydamerika 50 procent, Afrika 101 procent och Oceanien 59 procent. The Cambridge Institute for Alternative Finance beräknar i sin senaste rapport att Europas omsättning kommer var 7,7 miljarder euro med en i sam- manhanget blygsam tillväxttakt på 41 procent år 2016. Världsbanken gav ut en rapport om gräsrotsfinansieringens möjligheter redan år 2013 och uppskattade att den globala marknaden för gräsrotsfinan- siering skulle komma att omsätta 90 miljarder dollar (motsvarande 83 miljarder euro) år 2020.1 Det är rimligt att anta en fortsatt stark tillväxt för gräsrotsfinansieringen, men årstakten kommer sannolikt att gradvis minska allt eftersom marknaderna blir större. Konsoli- dering är en annan naturlig följd av att marknaden växer och mognar. Det finns rapporter om att antalet plattformar i de större europeiska marknaderna har börjat minska i antal. Ökad reglering kommer också sannolikt att dämpa tillväxttakten, trots att ambitionen i de flesta fall är att balansera stärkt investerarskydd med främjande marknadsåtgärder.

1 openknowledge.worldbank.org/Crowdfunding’s Potential for the Developing World, 2013.

169

Gräsrotsfinansieringens vidare utveckling

SOU 2018:20

6.1.2De stora företagens inträde

Det finns flera exempel på hur stora internationella företag har an- vänt crowdsourcing som ett instrument för att utveckla, formge och marknadsföra sina produkter. Apples Appstore är ett tydligt exempel på crowdsourcing som affärsidé. Även Nokia, Unilever, Sony och Coca Cola har använt crowdsourcing i produktutveckling och mark- nadsföring med framgång. Belöningsbaserade gräsrotsfinansierings- plattformar har använts flitigt i stora konsumentvaruföretags mark- nadsföring.

Vad beträffar andelsbaserad gräsrotsfinansiering så har de stora multinationella företagen varit mer försiktiga. Cambridge Institute for Alternative Finance rapporterar emellertid om att antalet institu- tionella investerare ökar.2 Av plattformarna för gräsrotsfinansiering i Förenade kungariket så rapporterade 45 procent någon aktivitet av institutionella investerare under år 2015, jämfört med 28 procent året innan. Det finns också tecken på ett ökat intresse från de stora finansiella företagens sida att tillägna sig tekniken bakom platt- formarna för gräsrotsfinansiering och därmed ta upp konkurrensen i detta alternativa finansieringssegment. Som tidigare nämnts så har Nordea lanserat en plattform för gräsrotsfinansiering i Finland. Även Goldman Sachs ämnar lansera en plattform för gräsrots- finansiering med inriktning på utlåning. Amerikanska JP Morgan, franska BNP Parisbas och spanska BBVA har sedan tidigare inlett samarbeten med lånebaserade gräsrotsfinansieringsplattformar för att närma sig marknaden.

6.2Teknikutvecklingen - om blockkedjan

En blockkedja är en digital, decentraliserad och öppen loggbok för tillgångar, ägare och deras gemensamma transaktioner.3 Tekniken används för kryptovalutor som bitcoin, men det finns stort intresse för att applicera blockkedjeteknik inom ett flertal andra områden på finansmarknaderna och för flera samhällsfunktioner där behov

2Cambridge Centre for Alternative Finance, Pushing Boundaries, the 2015 UK Alternative Finance Industry Report, februari 2016.

3Se exempelvis Bauman, Lindblom, Olsson, Blockchain Decentralized Trust, Näringspoli- tiskt forum rapport nr. 15, oktober 2016 för en utförlig beskrivning av blockkedjetekniken och dess möjligheter.

170

SOU 2018:20

Gräsrotsfinansieringens vidare utveckling

av säker registrering och verifiering krävs, som inom sjukvård, fastigheter och patenthantering.

En expertstudie från World Economic Forum år 2015 beräkna- de att 10 procent av världens BNP kommer att registreras i block- kedjor år 2025 och en uppföljning från samma forum publicerad i augusti 2016 räknar med att 80 procent av alla banker ska ha inlett någon form av blockkedjeprojekt senast år 2017.4 Vidare sägs att ett nittiotal centralbanker har frågan om blockkedjetekniken högt på sin dagordning. Nordea och SEB är sedan år 2015 medlemmar i det internationella banksamarbetet R3 tillsammans med bland andra JP Morgan, Barclays och Credit Suisse. R3 utvecklar den gemen- samma blockkedjeteknikbaserade plattformen Corda, en så kallad distributed ledger för finansiella avtal5.

Gräsrotsfinansiering är synnerligen väl lämpad för blockkedje- teknik och är därmed en av de finansieringsformer som ligger närmast i tiden för att använda den nya tekniken. Flera blockkedjeteknik- baserade plattformar har redan lanserats. Waves (wavesplatform.com) är den mest kända, med ambitioner att bli ett blockkedjeteknik- baserat alternativ till Kickstarter. Teambrella (teambrella.com) er- bjuder försäkringslösningar baserat på bitcoin som påminner om peer-to-peer strukturen i lånebaserad gräsrotsfinansiering. Block- kedjetekniken förändrar gräsrotsfinansieringsplattformens roll och funktion i grunden. Precis som vid all annan blockkedjebaserad verk- samhet så sker transaktionerna i en öppen decentraliserad loggbok. Därmed finns på längre sikt möjligen inte längre behov av en central tredje part och följaktligen inte heller någon juridisk person att förhålla sig till.6

4weforum.org/reports/the-future-of-financial-infrastructure-an-ambitious-look-at-how- blockchain-can-reshape-financial-services/

5Se exempelvis digital.di.se/artikel/storbankerna-sluter-upp-bakom-blockkedjan

6Se exempelvis Bauman, Lindblom, Olsson, Blockchain Decentralized Trust, Näringspoli- tiskt forum rapport nr. 15, oktober 2016 för tankegångar kring hur blockkedjetekniken kan komma att påverka samhället.

171

7 Roller och avtalssituationer

7.1Inledning

I kommittédirektiven konstateras att gräsrotsfinansiering kan träffas av befintliga regler på EU-nivå eller i nationell lagstiftning. En del av uppdraget består därför i att analysera vilka regler på finansmark- naden och i den associationsrättsliga lagstiftningen som är tillämp- liga avseende framför allt andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering, och om dessa är ändamålsenliga. Om nya eller andra, mer ändamålsenliga regler bedöms vara nöd- vändiga, är en därmed sammanhängande fråga huruvida sådana regler kan införas i gällande näringsrättslig reglering eller om det behövs en ny, särskild lag om gräsrotsfinansiering. Även kundskyddsaspekten framhålls i direktiven och vad som ska gälla om plattformarna en- bart fungerar som en mötesplats för investerare och kapitalsökande.

Före en genomgång av relevanta regelverk är det lämpligt att sam- manfattande redovisa de olika avtalssituationer som aktualiseras vid andelsbaserad och gräsrotsfinansiering lånebaserad gräsrotsfinan- siering samt utredningens syn på aktörernas roller. Partsrelationer och rollfördelning är av betydelse för bedömningen av huruvida gällan- de lagstiftning är tillämplig på verksamheten och på avtalen som träffas.

7.2Partsrelationer vid gräsrotsfinansiering

Bedömning: Vid gräsrotsfinansiering uppkommer, generellt sett, tre olika partsrelationer. Kapitalsökande och finansiärer ingår sinsemellan kreditavtal respektive avtal om överlåtelse eller för- värv av ägar- eller skuldandelar utgivna av det kapitalsökande bo- laget (huvudavtal). Parterna i huvudavtalet har dessförinnan, var

173

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

för sig, ingått ett användar-/uppdragsavtal med en mellanhand, plattformsföretaget, som tillhandhåller vissa tjänster och viss infra- struktur.

Som tidigare har konstaterats bygger befintliga former av gräsrots- finansiering vanligtvis på en modell med tre aktörer – de som an- skaffar och de som tillhandahåller kapital samt den som sammanför de förstnämnda. Modellen liknar den struktur som förekommer i andra delningsekonomiska sammanhang (se avsnitt 3.1.5.).1 Parts- relationerna i delningsekonomiska modeller kan beskrivas med nedan- stående figur.2

Partsrelationer i delningsekonomin

Plattform

Matchning

Betygssystem

Ev. betalningslösning

Användare	Avtal	Användare
nyttjar något		erbjuder något
	Betygssättning

Precis som i det mer övergripande delningsekonomiska samman- hanget brukar benämningen plattform användas för den aktör som sammanlänkar presumtiva parter vid gräsrotsfinansiering. Plattformen som sådan är vanligtvis digital, dvs. den utgörs av en webbplats men skulle, åtminstone i teorin, kunna vara analog, till exempel en fysisk

1I betänkandet Delningsekonomi på användarnas villkor (SOU 2017:26) beskrivs de delnings- ekonomiska modellerna mer utförligt, se s. 75–99.

2A. a. s. 65.

174

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

mötesplats/lokal eller en anslagstavla. De inom delningsekonomin benämnda ”användarna” kan vid gräsrotsfinansiering preciseras. På den ena sidan finns de som söker/mottar kapital och på den andra sidan finns de som tillhandahåller kapital. För enkelhets skull används här uttrycken kapitalsökande respektive finansiär. En vanlig syno- nym för finansiär är investerare, särskilt i samband med gräsrots- finansiering av näringsverksamhet.

Aktörerna vid gräsrotsfinansiering kan alltså schematiskt åskådlig- göras med följande figur.

Partsrelationer vid gräsrotsfinansiering

I ett arrangemang med gräsrotsfinansiering är kapitalsökande vanligt- vis den aktivare parten medan de som erbjuder finansiering har en mer passiv roll. Det är inte finansiärerna (utbudssidan) utan de kapi- talsökande (efterfrågandesidan) som presenterar sig och sitt finan- sieringsbehov på plattformen, varför det kan vara mer relevant att tala om anskaffning snarare än tillhandahållande av kapital. Vid låne- baserad gräsrotsfinansiering och andelsbaserad gräsrotsfinansiering, då kapital tillhandahålls mot någon form av vederlag, kan dock före- teelsen anses utgöra också en investeringsmöjlighet. Det är således fråga om ett partsförhållande i vilket det, vid en första anblick, inte är otvetydigt vem som är att anse som tjänsteleverantör – den som erbjuder kapital såsom kredit eller förvärv av aktier i ett kapitalsökan-

175

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

de bolag, eller den som erbjuder en investering såsom att överlåta aktier i sitt bolag.

När det gäller plattformarna skiljer sig dessa mer eller mindre åt beroende på vilken eller vilka finansieringsformer som erbjuds, och vilka funktioner eller tjänster som tillhandahålls. En gemensam näm- nare är att deltagande i gräsrotsfinansiering på en plattform förut- sätter att kapitalsökande och finansiärer först registrerar sig som medlem eller som kund hos plattformsföretaget. Detta uttrycks ibland också som att intressenter först måste skapa en användarprofil eller ett användarkonto på plattformen. Vidare sker finansiella transak- tioner alltid i anslutning till avslutad kapitalanskaffning (benämndes tidigare kampanj). Det gäller oberoende av vilken finansieringsform det rör sig om, och oavsett om plattformsföretaget sköter betalnings- strömmarna eller anlitar en tredje part för att utföra den uppgiften.

Vid närmare granskning visar det sig dock att partsrelationerna vid framför allt lånebaserad gräsrotsfinansiering kan vara fler, mer varierande och mer komplexa än i figuren ovan. Kapitalsökande och finansiärer kan vara såväl privatpersoner som företag. Företagen på utbudssidan kan i sin tur vara finansiella företag eller icke-finan- siella företag. Som nämnts kan plattformen även ha träffat avtal med tredje part om exempelvis betalningstjänster eller inkassotjänster.

Dessa relationer kan åskådliggöras med en mer detaljerad figur.

176

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

Partsrelationer vid låne- eller andelsbaserad gräsrotsfinansiering

7.3Vad är en plattform för gräsrotsfinansiering?

Bedömning: På en plattform för gräsrotsfinansiering förmedlas kontakter mellan kapitalsökande och finansiärer. Den som be- driver verksamheten och tillhandahåller nödvändig infrastruktur är att betrakta som en mellanhand som ger stöd till kapital- sökande och finansiärer så att finansiella kontrakt kan upprättas mellan parterna och transaktioner dem emellan genomföras eller i vart fall underlättas. Affärsmodell och tillhandahållna tjänster är avgörande för hur den bedrivna verksamheten ska bedömas. Generellt sett erbjuds dock tjänster av sådan art och omfattning att plattformsföretaget får anses ha en förmedlarroll jämförbar med exempelvis kreditförmedlare och försäkringsförmedlare.

177

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

Inom näringslivsforskningen brukar en plattform definieras som ett företag som kopplar samman två eller flera grupper av aktörer som värderar varandras närvaro på plattformen.3 I kommissionens strategi för en digital inre marknad har begreppet online-plattform ett vidsträckt användningsområde och omfattar till exempel sök- motorer, sociala medier, e-handelsplattformar, app-butiker, och webb- platser för prissammanställning. Det anförs att dessa plattformar gör det möjligt för användarna att bland annat hitta information och företag som finns tillgängliga respektive marknadsför sig online. Plattformarna har vidare vissa gemensamma egenskaper, framför allt användningen av informations- och kommunikationsteknik för att underlätta interaktioner, inbegripet kommersiella transaktioner, mellan användare, samt insamling och användning av data om dessa interaktioner och transaktioner. Användningen av plattformarna skapar i sin tur nätverkseffekter, ju fler användare en viss plattform har desto mer värdefull (i bemärkelsen användbar) blir den för andra användare.4

När begreppet plattform används inom delningsekonomin, är det med en snävare och mer specifik betydelse.5 Det gäller särskilt i fråga om gräsrotsfinansiering. I det sammanhanget omfattar begrep- pet plattformar inrättade för (vanligtvis) yrkesmässigt bedriven verk- samhet i vilken ingår att erbjuda tjänster eller verktyg som under- lättar för presumtiva avtalsparter som avser att anskaffa respektive tillhandahålla kapital (till exempel i form av krediter) att komma i kontakt med varandra. De betalningsöverföringar som sker i an- slutning till sådan finansiering utförs inte alltid av plattformsföre- taget, men i så fall finns i regel anvisade, kontrakterade kreditinstitut eller betalningsleverantörer. Plattformsföretaget får således anses bistå också med förmedling, direkt eller indirekt, av den av parterna anskaffade och tillhandahållna finansieringen. Med automatisk för- delningsfunktion, som erbjuds på vissa plattformar för lånebaserad gräsrotsfinansiering, skapas ett urval som kan sägas härröra direkt från plattformsföretaget. Genom denna funktion förses en finansiär

3Tåg J. ”Policies och regleringar i telekommunikations-, media- och teknologiindustrierna.”, 2009, Ekonomiska Samfundets Tidskrift 62(2) s. 83–87. Exempel som nämns är marknads- platser (till exempel fastighetsförmedlare och auktionsföretag, där säljare kopplas samman med köpare), och kreditkortssystem (butiker och kortinnehavare).

4https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/policies/online-platforms

5Se till exempel rapporten Konkurrens och tillväxt på digitala marknader. Ett regerings- uppdrag om e-handel och delningsekonomi. Konkurrensverkets rapportserie 2017:2, s. 20.

178

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

med motparter utifrån dennes anvisningar, vilket ytterligare för- stärker karaktären av förmedlingstjänst.

Med denna begreppsanvändning träffas inte söktjänster såsom Google, sökmotorer eller sociala medier vilka, åtminstone teoretiskt, skulle kunna användas av dem som är i behov av finansiering respek- tive söker investeringsmöjligheter. Dessa tjänster eller program är – till skillnad från plattformar för gräsrotsfinansiering – inte specifikt inriktade på anskaffning, tillhandahållande eller förmedling av kapi- tal. Utredningen återkommer till denna gränsdragningsfråga i av- snitt 11.2.1.

Det förekommer att den som har inrättat en plattform för gräs- rotsfinansiering gör gällande att det som erbjuds enbart är en mötes- plats för dem som söker respektive erbjuder kapital, en plats där kapitalsökande genom en egen utformad presentation kan attrahera finansiärer. Utan närmare inblandning av plattformsföretaget kan kapitalsökande och finansiärer direkt med varandra ingå till exem- pel kreditavtal. Det ska dock ställas mot de aktiviteter som vanligt- vis företas av plattformsföretag. Genom registrering och kravet på ”medlemskap” skapas och upprätthålls ett investerarnätverk som tillhandahålls fysiska eller juridiska personer som söker finansiering. Det är plattformsföretaget som efter granskning och sållning av an- sökningar, avgör vilka kapitalsökande som tillåts presentera sig på plattformen. Via plattformen, en teknisk infrastruktur som tillhanda- hålls av plattformsföretaget, kan sedan intresseanmälningar/order mottas och vidarebefordras. Även annan information mellan intres- senter eller presumtiva avtalsparter kan förmedlas via plattformen, liksom – i förekommande fall – anskaffad och tillhandahållen finan- siering. Sett mot den bakgrunden kan tillhandahållna tjänster inte betraktas som erbjudande av enbart en mötesplats eller ett utrymme på en annonssida. Ett ensidig uttalande i ett standardiserat användar- avtal torde i detta sammanhang inte spela någon avgörande bety- delse. En omständighet som också kan tala mot att plattformen skulle vara att betrakta som en annonsplats är att den huvudsakliga ersättningen till plattformsföretaget erläggs efter (en framgångsrikt) avslutad kapitalanskaffning, i samband med att anskaffat och till- handahållet kapital har förmedlats mellan ifrågavarande parter. Ersätt- ning till plattformsföretaget kan vara antingen fast eller rörlig, eller utgöra en kombination av båda, och i vissa fall tas avgifter ut av både kapitalsökande och finansiärer. Sett ur detta perspektiv får

179

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

plattformsföretaget för gräsrotsfinansiering anses ha en mellanhands- eller mäklarroll. En mäklare anges vara en person eller ett företag som mot arvode eller annan ersättning förmedlar affärer och kontakter mellan köpare och säljare av t.ex. fast eller lös egendom, värdepapper, fartyg, försäkringar eller valutor.6 I yrkesmässig för- medling av försäkringar ingår moment såsom att lägga fram förslag till avtal eller annat förberedande arbete innan parterna ingår avtal med varandra (1 kap. 1 § lagen om försäkringsförmedling, 2005:405). Den typen av tjänster utförs vanligtvis också, direkt eller indirekt, av plattformsföretag för lånebaserad eller andelsbaserad gräsrots- finansiering. En jämförelse kan göras även med förmedling av kon- sumentkrediter. En sådan förmedlare definieras som ”en näringsidkare som, utan att vara kreditgivare och mot ersättning, erbjuder ett kreditavtal, bistår en konsument innan ett kreditavtal ingås eller ingår ett kreditavtal som ombud för kreditgivaren” (48 § första stycket konsumentkreditlagen, 2010:1846).

Givet att ett företag bedriver en sådan verksamhet som beskri- vits i det föregående är det alltså fråga om tillhandahållande av olika förmedlingstjänster och inte enbart en mötesplats för dem som söker respektive tillhandahåller finansiering.

Vid gräsrotsfinansiering, åtminstone lånebaserad och andels- baserad, uppkommer alltså tre olika partsrelationer. Kapitalsökande och finansiärer ingår sinsemellan kreditavtal respektive avtal om överlåtelse av ägar- eller skuldandelar utgivna av det kapitalsökande bolaget (huvudavtal). Plattformsföretaget har därvid en roll som mellanhand, som stödjer kapitalsökande och finansiärer att komma i kontakt med och utföra transaktioner mellan varandra. Parterna i huvudavtalet har dessförinnan ingått, var för sig, ett användaravtal samt, i förekommande fall, ett uppdragsavtal med plattformsföre- taget. Att plattformsföretaget inte kan anses erbjuda enbart en annonstjänst beror främst på den valda ersättningsmodellen; den huvudsakliga betalningen för tjänsten erläggs efter en framgångsrik kapitalanskaffning, i samband med förmedling av kapitalet.

Plattformar för gräsrotsfinansiering, oavsett om de är digitala eller inte, är i sig inte ett rättssubjekt. Om de är digitala utgör de, som framgått, en informationsteknisk infrastruktur. Den som har inrättat och driver en plattform är däremot en juridisk eller en fysisk person

6 www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mäklare

180

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

med rättskapacitet. Av de svenska aktörer som driver plattformar för (lånebaserad eller andelsbaserad) gräsrotsfinansiering, och som utredningen har studerat närmare, är samtliga aktiebolag (se kapitel 5). Denna omständighet är av betydelse bland annat eftersom det med- för att det kan uppkomma ett konsumentförhållande mellan platt- formsföretaget och dess kunder.

7.4Konsument, näringsidkare och konsumentförhållande

För att ett konsumentförhållande ska vara för handen förutsätts ett avtal om köp eller tjänst som har ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument.

I samband med genomförandet av direktivet om oskäliga villkor i konsumentavtal7 togs frågan upp om hur begreppet konsument skulle definieras. Det ansågs finnas skäl att införa en från lagens tillämpningsområde fristående definition av konsumentbegreppet.8 Konsument definieras som ”en fysisk person som handlar huvud- sakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet” (2 § lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, 1994:1512). Därefter har liknande definitioner införts i bland andra konsumenttjänstlagen (1985:716), konsumentköplagen (1990:932), försäkringsavtalslagen (2005:104), lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler och konsumentkreditlagen (2010:1846).

Konsumentbegreppet innefattar således endast fysiska personer. Genom kravet på att konsumenten handlar huvudsakligen för ända- mål som faller utanför näringsverksamhet klargörs att konsument- lagstiftningen gäller även om köpet eller tjänsten avses att användas till viss, mindre väsentlig del för annat ändamål. Något uttryckligt krav på att ändamålet ska vara synbart för motparten har däremot inte ställts upp.9

I ett konsumentförhållande betecknas alltså konsumentens mot- part näringsidkare. Med en näringsidkare avses såväl en fysisk som en juridisk person som handlar för ändamål som har samband med

7Rådets direktiv 93/13/EEG av den 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, se även avsnitt 8.6.3.

8Prop. 1994/95:17 s. 30 f. Se även prop. 2001/02:134 s. 27.

9Herre, J. under medverkan av Ramberg, J. Konsumentköplagen. En kommentar, 2014, s. 58.

181

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

den egna näringsverksamheten (ibland med tillägget ”oavsett om den är offentlig eller privat”). För att en verksamhet ska utgöra när- ingsverksamhet förutsätts att den dels är av ekonomisk natur, dels är att betrakta som yrkesmässig.10 Kravet på yrkesmässighet är uppfyllt så snart det är fråga om till exempel handels- eller service- verksamhet eller andra tjänster som inte endast sker tillfälligtvis, om det sker mot en ersättning in natura eller kontant. Detta inne- bär inte några större krav på verksamhetens omfattning. En person som på sin fritid mot ersättning kontant eller in natura – utför tjänster åt andra bör sålunda betraktas som näringsidkare i lagens mening så snart det inte bara är fråga om något enstaka uppdrag. Häri ligger även ett krav på viss regelbundenhet.11 Något krav på vinstsyfte uppställs däremot inte.12 Tjänster som lämnas av offent- liga myndigheter faller in under näringsidkarbegreppet i vid mening.

Av både förarbeten och rätts- och nämndpraxis följer att konsu- mentskyddet ska ges en relativt heltäckande omfattning. Försälj- ning, köp och tjänster behöver således inte ingå i den huvudsakliga verksamheten för att de ska anses ha samband med näringsverk- samheten. Det innebär inte att varje avtal som näringsidkaren ingår kan anses ha samband med näringsverksamheten. Det är dock bara i de fall likheterna med privatlivets transaktioner är påtagliga som skyddet enligt konsumentlagstiftningen inte ska kunna åberopas, såsom när tjänster utförs åt släktingar och nära vänner.13 Detta torde dock inte innebära ett krav på att ändamålet ska vara synbart för konsumenten. För att erbjuda sina tjänster behöver en närings- idkare inte annonsera eller vidta andra marknadsföringsåtgärder, men om så sker faller tjänsterna etc. inom området för närings- verksamhet.14

I exempelvis lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler finns ett tillägg om att begreppet näringsidkare även omfattar den som agerar för en näringsidkares räkning (se avsnitt 8.6.5). Tillägget torde inte ha någon innebörd i sak och påverkar inte att avtals- parten alltid är ansvarig för andra uppdragstagare som anlitas för att

10Se till exempel prop. 1984/85:110 s. 141.

11SOU 1979:36 s. 131.

12Prop. 1989/90:89 s. 60.

13SOU 1979:36 s. 131 och prop. 1984/85:110 s. 141.

14Ibid.

182

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

utföra arbete.15 I stället för att agera ombud händer det ibland att en näringsidkare enbart anvisar någon annan att utföra till exempel en tjänst. Ofta är då den som anvisas också näringsidkare, vilket i praktiken ger konsumenten samma skydd. Beroende på upplägget och omständigheterna i det enskilda fallet kan den anvisande näringsidkare anses vara motpart till konsumenten.16

Med beaktande av det som framkommit om svenska plattformar för (åtminstone) andelsbaserad gräsrotsfinansiering och lånebaserad gräsrotsfinansiering (kapitel 5), kan det konstateras att de tillhanda- hållna tjänsterna, liksom plattformsföretagen, uppfyller rekvisiten för näringsverksamhet respektive näringsidkare. Konsumentförhållande kan således uppkomma i avtalsrelationen mellan plattformsföre- taget och dels (a) en kapitalsökande, dels (b) en finansiär, om (a) eller (b) är att anse som konsument. Ett konsumentförhållande kan också råda i de kreditavtal eller de avtal om överlåtelse av ägar- eller skuldandelar som, efter en framgångsrik matchning på plattformen, träffas mellan kapitalsökande och finansiärer, om det på ena sidan finns en näringsidkare och det på motpartssidan finns en konsu- ment. Detta behandlas närmare i avsnitten 7.6 och 7.7.

7.5Plattformsföretagets avtal

7.5.1Användar- och uppdragsavtal

För att anskaffa kapital via en plattform för gräsrotsfinansiering och nå plattformens nätverk av finansiärer förutsätts, som nämnts, att den kapitalsökande registrerar sig samt godkänner plattforms- företagets användarvillkor. Användaravtalet som därmed ingås mellan plattformsföretaget och den kapitalsökande består av en mängd standardavtalsklausuler och villkor som reglerar främst förhållandet mellan parterna, men avtalsinnehållet kan påverka, i vart fall in- direkt, också avtal som sedermera ingås via plattformen mellan en

15Redan enligt allmänna kontraktsrättsliga principer är fullmäktigen att likställa med huvud- mannen, förutsatt att fullmäktigen är näringsidkare. Se till exempel SOU 1979:36 s. 133.

16Se Allmänna reklamationsnämndens avgörande den 28 november 2003, 2003–5812. I ären- det hade den anvisande näringsidkaren skött administrationen beträffande en båtreparation genom att dels ha tagit emot och lämnat ut motorer som skulle repareras av den andra näringsidkaren, dels tagit betalt för den aktuella reparationen. Det fanns inget som tydde på att det administrerande företaget skulle ha uttryckligen klargjort för kunden att det var den andra näringsidkaren och inte företaget som var kundens avtalsmotpart.

183

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

kapitalsökande och dennes finansiärer. Den metod som ofta används av digitala plattformar (i allmänhet) brukar benämnas ”click wrap”. Metoden leder till avtalsbundenhet, även i konsumentförhållanden, förutsatt att det finns möjlighet att ta del av avtalsvillkoren innan de godkänns av en användare av tjänsten. Om användarvillkoren (viljeförklaring) har kommit användaren (adressaten) tillhanda och innehållet är tillgängligt, finns det inget krav på att användaren faktiskt ska ha tagit del av innehållet för att rättslig verkan ska uppstå, så länge tjänsteleverantören har gjort det som kan göras för att få an- vändaren att ta del av det.17

Det är inte enbart kapitalsökande som är kunder till den som äger plattformen. Också de som tillhandahåller kapital, dvs. finan- siärer är att betrakta som plattformsföretagets kunder. Detta gäller åtminstone i fråga om andelsbaserad eller lånebaserad gräsrots- finansiering, som sker mot någon form av förväntat vederlag (ränta eller annan avkastning). Beskrivningen av användaravtalen och sättet på vilket de ingås överensstämmer i allt väsentligt beträffande dessa kunder. Vissa skillnader förekommer dock. De mervärdestjänster som vissa plattformsföretag tillhandahåller är riktade mot kapitalsökande eller finansiär beroende på om det är fråga om andelsbaserad eller lånebaserad gräsrotsfinansiering. Vanligtvis är det dock kapitalsökan- den som också åläggs att bekosta plattformsföretagets verksamhet via service- eller förmedlingsavgifter, även om det händer att också finansiärer beläggs med avgifter (se avsnitt 5.2, tabell 5.2).

Vid främst lånebaserad gräsrotsfinansiering, i synnerhet om det är fråga om privatpersoner som anskaffar eller tillhandahåller kapi- tal, är de uppställda villkoren ofta sådana att det får anses ha ingåtts (också) ett uppdragsavtal mellan plattformsföretaget och de som tillhandahåller kapital, och i vissa fall även med kapitalsökanden. Villkoren innebär att plattformsföretaget ges fullmakt att agera om- bud vid framför allt indrivning av obetald skuld. I vissa fall kan villkoren innebära att det föreligger även ett uppdrag för plattforms- företaget att som ombud ingå kreditavtalet för endera parts (ofta

17Lindberg, A. & Westman, D. Praktisk IT-rätt, 2001 s. 86 och 380–382. Se även NJA 1980 s. 46, och Bernitz U. Standardavtalsrätt, 2013, s. 62 ff. Även Europeiska unionens domstol har berört frågan i samband med en tolkning av artikel 23.2 i Bryssel I-förordningen, varvid domstolen fastslog att ”click wrap”-teknik är en godkänd metod för att ingå pro- rogationsavtal, se dom den 21 maj 2015 i mål nr. C-322/14 Jaouad El Majdoub mot CarsOnTheWeb.Deutschland GmbH.

184

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

finansiärens), eller bådas, räkning (se avsnitt 5.2 och avsnitt 11.7.3). Något motsvarande behov av att agera ombud för kapitalsökande företag eller för deras presumtiva investerare föreligger vanligtvis inte i samband med andelsbaserad gräsrotsfinansiering, men där- emot förekommer det att tjänster som rör exempelvis aktieägar- avtal erbjuds och att plattformsföretaget sköter administration av betalningar i samband med emissionen för såväl kapitalsökande före- tag som investerare.

Ur ett konsumenträttsligt perspektiv är plattformsföretaget en näringsidkare, medan företagets kunder kan vara såväl företag som privatperson, och det är alltså bara i fråga om de senare som kon- sumentskyddande lagstiftning är tillämplig. Vid köp av tjänst mellan två näringsidkare, finns ingen specifik obligationsrättslig lagregler- ing utan vägledning får hämtas genom analogier till exempelvis köplagen (1990:931).18

7.5.2Samarbetsavtal

Plattformens användarvillkor reglerar bland annat administrationen av betalningar. Som regel tar plattformsföretaget, direkt eller indirekt, ansvar för detta och ser till att finansiärens utbetalningar och den kapitalsökandes avbetalningar görs från och till ett av plattformen angivet klientmedelskonto. Som tidigare redovisats finns finansiärens klientmedelskonto oftast hos en bank som plattformsföretaget har ett samarbetsavtal med. Vederbörligt uppgiftslämnande och kontroll av penningtvätt och finansiering av terrorism kan följaktligen ske antingen vid registreringen på plattformen eller vid registreringen av klientmedelskontot hos den anknutna banken.

7.6Kreditavtalens olika konstellationer vid lånebaserad gräsrotsfinansiering

Vid sidan av de användaravtal och, i förekommande fall uppdrags- avtal, som ingås mellan ett plattformsföretag och varje kapitalsökan- de och presumtiv finansiär kan de sistnämnda sinsemellan komma att

18 Ramberg, J. och Herre, J., Allmän köprätt, 2012, s. 29.

185

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

ingå, direkt eller med plattformsföretaget som ombud, ett kreditavtal, vilket får betraktas som huvudavtalet vid lånebaserad gräsrotsfinan- siering.19

Det finns fyra olika konstellationer för sådana kreditavtal. Bort- sett från de fall då kapital anskaffas och tillhandahålls av enbart näringsidkare (1), eller kapital anskaffas och tillhandahålls av enbart fysiska personer för ändamål som faller utanför näringsverksam- het (2), kan det föreligga ett konsumentförhållande mellan kapital- sökande och finansiärer. Ett konsumentförhållande uppkommer om anskaffat kapital är avsett för näringsverksamhet och tillhandahålls av en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför eventuell egen näringsverksamhet (3), eller om en kapital tillhanda- hålls en fysisk person av en näringsidkare och det anskaffade kapitalet inte är avsett för kapitalsökandes eventuella egna näringsverksam- het (4).

En finansiär skulle kunna vara ett icke-finansiellt företag, näm- ligen om ett företag inom ramen för sin verksamhet vid något en- staka tillfälle väljer att tillhandahålla kapital till ett annat företag eller till en privatperson via en plattform för lånebaserad gräsrotsfinan- siering, varav det sistnämnda fallet ger upphov till ett konsument- förhållande.

19 I detta sammanhang bortses från att det föreligger en viss överlappning mellan lånebaserad gräsrotsfinansiering och andelsbaserad gräsrotsfinansiering beträffande finansiering av/investering i näringsverksamhet.

186

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

7.6.1Kreditavtal i vilka parterna är näringsidkare

Att en näringsidkare anskaffar kapital i form av krediter på en platt- form för lånebaserad gräsrotsfinansiering är en av de mer vanligt förekommande formerna av gräsrotsfinansiering. Vanligtvis förknip- pas sådan kapitalanskaffning inte av att det på utbudssidan (finan- siärerna) enbart finns andra näringsidkare. Det är dock inte orimligt att anta att finansiering i större omfattning än i dag kommer att tillhandahållas av finansiella företag såsom banker. Som nämnts är det vidare tänkbart att icke-finansiella företag, som alltså inte yrkes- mässigt tillhandahåller krediter, väljer att investera i företagskrediter på en plattform för lånebaserad gräsrotsfinansiering.

När (delar av) anskaffat kapital tillhandahålls av andra närings- idkare ingås alltså ett kreditavtal mellan två parter som anses vara jämbördiga. Konsumenträttslig lagstiftning är inte tillämplig på kredit- avtalet och parternas inbördes förhållande. I stället gäller allmän civilrättslig reglering såsom skuldebrevslagen (1936:81), som inne- håller såväl obligationsrättslig som sakrättsliga bestämmelser, lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhets- rättens område samt skadeståndslagen (1972:207). I likhet med an- vändaravtal mellan plattformsföretag och deras kunder, kan det även bli aktuellt att hämta vägledning genom analogier till exempelvis bestämmelser i köplagen.

187

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

I de fall ett finansiellt företag tillhandahåller en näringsidkare kapital via en plattform för lånebaserad gräsrotsfinansiering torde det inte finnas några oklarheter i de olika partsförhållanden som därmed uppstår, vare sig med anledning av kreditavtalet eller av- talen mellan plattformsföretaget och dess kunder. Arrangemanget överensstämmer i princip med traditionell kreditgivning eller kredit- förmedling.

Om, eller när, ett icke-finansiellt företag deltar i finansieringen är det däremot inte lika självklart att företrädarna för ett sådant före- tag har full insikt om sin roll som kreditgivare och vad det innebär i fråga om risker, rättigheter och skyldigheter (se avsnitt 8.3.5). Trots att det i användarvillkoren påtalas att plattformsföretaget inte är part i kreditavtalet eller eventuella avtal om ställda säkerheter, och att det vanligtvis erbjuds färre mervärdestjänster i dessa fall, finns risk för att även det kapitalsökande företaget kan ha en felaktig uppfattning om rollfördelningen mellan plattformsföretaget och kreditgivare.

7.6.2Kreditavtal i vilka ingen av parterna är näringsidkare

När enbart fysiska personer för ändamål som huvudsakligen faller utanför eventuell egen näringsverksamhet lånar eller lånar ut pengar av respektive till varandra på en plattform för lånebaserad gräsrots- finansiering ingås kreditavtal mellan privatpersoner. Denna form av finansiering blir alltmer frekvent både internationellt och i Sverige.

En följd av den tekniska utveckling som utgör en viktig anled- ning till delningsekonomis framväxt, är att gränsen mellan privat och professionell verksamhet har blivit mindre skarp. Att bli en aktör på utbudssidan har förutsatt bland annat en verksamhet av viss stor- lek. Delningsekonomiska plattformar, inbegripet sådana som är in- rättade för gräsrotsfinansiering, kan sägas göra tröskeln till mark- naden lägre, främst eftersom det blir enklare att komma i kontakt med efterfrågandesidan. När partsförhållandet mellan en kapital- sökande och en finansiär vid lånebaserad gräsrotsfinansiering jämförs med partsförhållandet mellan en auktoriserad kreditgivare och en låntagare blir förändringen tydlig. I olikhet mot parterna i det senare fallet skiljer sig vanligtvis den långivande privatpersonen knappast alls från den låntagande privatpersonen. Utgångspunkterna för kon-

188

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

sumentskyddande reglering är att näringsidkaren är tjänsteleve- rantör och att denne är den starkare parten i avtalsrelationen. Så ser situationen inte ut när ett kreditavtal ingås mellan två privatpersoner (eller, som ovan, två näringsidkare). Att konsumenträttslig lagstift- ning inte gäller mellan privatpersoner som anskaffar och tillhanda- håller kapital genom lånebaserad gräsrotsfinansiering anses medföra särskilda risker för såväl kapitalsökanden som finansiärerna, exem- pelvis för överskuldsättning på grund av obefintlig eller bristfällig kreditprövning.20

Som redovisats i det föregående intar i regel plattformsföretag, i de fall där privatpersoner anskaffar och tillhandahåller kapital genom kredit, en mer aktiv roll. Ofta är plattformsföretaget ombud för i vart fall presumtiva finansiärer. Det medför att viss näringsrättslig och konsumenträttslig reglering kan träffa plattformsföretaget. I använ- daravtalen framhålls visserligen att plattformsföretaget inte är part i kreditavtal eller eventuella avtal om säkerhet för lämnade krediter. När plattformsföretaget är ombud för kreditgivare som inte är näringsidkare torde det vara fråga om en sådan situation som om- fattas av konsumentkreditlagen, och att lagen i sin helhet gäller (se vidare avsnitt 8.3.5). Därmed finns det förutsättningar för att kapital- sökande privatpersoner får det skydd som den lagen är avsedd att ge en kredittagare, vilket indirekt kan komma också finansiärer till godo. Det kräver dock att det faktiskt finns ett bemyndigande för plattformsföretaget att agera ombud (för finansiären i fråga). I likhet med när icke-finansiella företag tillhandhåller andra sådana företag kapital, finns således en inte obetydlig rättsosäkerhet för både kapital- sökande och finansiärer på grund av att rollfördelningen mellan platt- formsföretag och finansiärerna inte görs tydlig. Beroende på kredit- avtalens formulering kan, för mottagaren av kapitalet, dessutom oklarhet uppkomma eller förstärkas beträffande vem/vilka som är faktiska kreditgivare. Exempel finns på avtalsformuleringar som kan ge intryck av att det är plattformsföretaget som är kapitalsökandens motpart.

En aspekt som ytterligare kan komplicera bilden är att bedöm- ningen av huruvida finansiären är näringsidkare eller konsument måste göras utifrån avtalsparterna i det enskilda fallet. En fysisk person

20 Se exempelvis Gräsrotsfinansiering i Sverige – en kartläggning, Finansinspektionens rapport, 2015, s. 12 f.

189

Roller och avtalssituationer

SOU 2018:20

kan vid en första anblick förefalla handla huvudsakligen för ända- mål som faller utanför näringsverksamhet men, vid närmare gransk- ning, visa sig uppfylla rekvisiten för näringsidkare. Det är inte orimligt att anta att en fysisk person som systematiskt och i större om- fattning tillhandahåller kapital via en plattform för lånebaserad gräs- rotsfinansiering kan anses vara näringsidkare.21 I sådant fall bör här

– och av plattformsföretag – framhållas att det föreligger tillstånds- plikt vid yrkesmässig kreditgivning till konsumenter (se vidare avsnitt 8.3.5). Beträffande kapitalsökande torde det sällan uppstå osäkerhet om denne är näringsidkare eller inte. Det kan antas att detta i regel framgår av presentationen av finansieringsprojektet, åtminstone i fråga om lånebaserad gräsrotsfinansiering.22

7.6.3Kreditavtal i vilka det råder konsumentförhållande

När en fysisk person för ändamål som huvudsakligen faller utanför näringsverksamhet anskaffar kapital genom lånebaserad gräsrots- finansiering råder det otvetydigt ett konsumentförhållande, om kapitalet som förmedlats via plattformen härrör från kredit som tillhandahålls av ett finansiellt företag. I teorin skulle också ett icke- finansiellt företag kunna vara finansiär, om det rör sig om en enstaka investering från företagets sida (se vidare avsnitt 8.3.5). Även i det fallet råder ett konsumentförhållande mellan mottagaren och till- handahållaren av kapitalet. Som framgått, och som närmare behandlas i nästa kapitel, gäller exempelvis konsumentkreditlagen för dessa krediter.

En skillnad mellan kapitalanskaffning genom lånebaserad gräs- rotsfinansiering och traditionell kreditgivning är att även den om- vända situationen kan bli aktuell, dvs. kredit kan tillhandahållas en näringsidkare av en privatperson. Trots att det även då föreligger

21Jfr Allmänna reklamationsnämndens avgörande den 14 augusti 2001; 2001–1724, i vilket nämnden gjorde en bedömning av om en s.k. daytrader, som handlar med aktier, var att anse som konsument eller näringsidkare. I ärendet konstaterade nämnden att den omständigheten att en privatperson gör en ekonomisk förtjänst i sig inte är tillräckligt för att det ska anses vara fråga om yrkesmässig verksamhet. För att så ska vara fallet krävs även att verksamheten är kontinuerlig, med viss omfattning och av mer kvalificerad art. Den i avgörandet aktuella personen gjorde flera aktieaffärer per dag varför nämnden ansåg att denne agerade yrkes- mässigt snarare än för enskilt ändamål.

22När det gäller belöningsbaserad gräsrotsfinansiering finns det sannolikt fler tveksamma fall kring kapitalsökandens status som eventuell näringsidkare.

190

SOU 2018:20

Roller och avtalssituationer

ett konsumentförhållande mellan avtalsparterna gäller inte konsu- mentkreditlagen (se avsnitt 8.3.5). I stället får allmänna civilrätts- liga bestämmelser om avtal och skuldebrev tillämpas. Även om det alltså är den kapitalsökande (näringsidkaren) som är den mer aktiva parten vid gräsrotsfinansiering och kan sägas lämna erbjudande om en investeringsmöjlighet, är det ett kreditavtal som parterna seder- mera ingår. I det ingångna avtalet är det finansiären, dvs. privat- personen i fråga, som är tjänsteleverantör.

Det är problematiskt om en långivande privatperson saknar eller har bristfällig insikt om sin rättsliga ställning och vilka förvänt- ningar rättssystemet har på honom eller henne som kreditgivare. Oaktat att en finansiär inte har något kunskapsövertag i partsför- hållandet med en kapitalsökande näringsidkare, faller det på honom eller henne (kreditgivaren) att säkerställa att utifrån vad dispositiv rätt tillåter skaffa sig ett civilrättsligt skydd genom avtalet. Den omständigheten att finansiären inte är professi