1 § I denna förordning finns kompletterande föreskrifter
till lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
2 § Endast tjänstemän vid den finansunderrättelseenhet vid
Polismyndigheten som anges i 32 § förordningen (2022:1718)
med instruktion för Polismyndigheten får ha tillgång till
uppgifter i penningtvättsregister som förs med stöd av 5 kap.
18 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Endast tjänstemän som fullgör arbetsuppgifter vid den
nationella funktion för internationella uppgifter vid
Polismyndigheten som anges i 31 § förordningen med instruktion
för Polismyndigheten får ha tillgång till uppgifter i det
internationella registret som förs med stöd av 5 kap. 21 §
lagen om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område.
Polismyndigheten ska löpande föra en förteckning över de
tjänstemän vid myndigheten som behandlar uppgifter enligt
första och andra styckena. Förordning (2022:1724).
3 § Vid sökning enligt 3 kap. 5 § lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens
område får uppgifter som visar att den sökta personen
tidigare har varit misstänkt för ett visst brott inte tas
fram om en domstol, genom ett avgörande som har fått laga
kraft,
1. har ogillat åtalet,
2. meddelat frikännande dom, eller
3. avskrivit målet sedan åtalet lagts ner.
4 § Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten ska löpande
föra en förteckning över de tjänstemän vid respektive
myndighet som avses i 3 kap. 6 § andra stycket lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område.
5 § Om en uppgift i en förundersökning kan antas ha
betydelse för en konkursutredning, har konkursförvaltaren
rätt att ta del av uppgiften.
6 § Personuppgifter som behandlas enligt 2 kap. 1 § lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område får lämnas ut till en utländsk
myndighet som ansvarar för bekämpning av penningtvätt eller
finansiering av särskilt allvarlig brottslighet, om
utlämnandet är förenligt med svenska intressen och
uppgifterna behövs för att den utländska myndigheten ska
kunna förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra
brott.
7 § Polismyndigheten och Ekobrottsmyndigheten får ställa
villkor i fråga om behörighet och säkerhet för att
myndigheten ska medge direktåtkomst enligt 3 kap. 7 § lagen
(2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom
brottsdatalagens område.
Direktåtkomst får inte medges innan Polismyndigheten eller
Ekobrottsmyndigheten har försäkrat sig om att den mottagande
myndigheten uppfyller kraven på behörighet och säkerhet.
8 § Säkerhetspolisens, Ekobrottsmyndighetens,
Åklagarmyndighetens, Tullverkets och Kustbevakningens
direktåtkomst till register över dna-profiler enligt 5 kap.
10 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område, ska begränsas
till uppgifter om huruvida någon förekommer i sådana
register.
9 § Säkerhetspolisens, Ekobrottsmyndighetens, Tullverkets,
Kustbevakningens och Skatteverkets direktåtkomst enligt 5 kap.
17 § lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område ska, när det
gäller uppgifter om fingeravtryck, begränsas till uppgifter om
huruvida någon förekommer i fingeravtrycksregister.
Förordning (2020:1297).
10 § När Polismyndigheten med stöd av 24 c § förordningen
(1999:1134) om belastningsregister överför uppgifter om en dom
till den eller de medlemsstater inom Europeiska unionen där
den dömde är medborgare, ska tillgängliga uppgifter om
fingeravtryck, ansiktsbild, alias eller pseudonym bifogas.
Om uppgifter som avses i första stycket ändras eller gallras,
ska den eller de stater som tagit emot uppgifterna underrättas
om detta. Förordning (2022:774).
11 § När Polismyndigheten med stöd av 24 d § förordningen
(1999:1134) om belastningsregister på begäran lämnar ut
uppgifter ur registret till en annan medlemsstat inom
Europeiska unionen, ska även tillgängliga uppgifter om
fingeravtryck, ansiktsbild, alias eller pseudonym bifogas.
Förordning (2022:774).
12 § När uppgifter och handlingar arkiveras digitalt ska
de avskiljas så att de inte kan behandlas för att utföra en
uppgift som anges i 2 kap. 1 § lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Åtkomsten till arkiverade uppgifter och handlingar ska
begränsas till särskilt angivna tjänstemän.
13 § I 14-19 §§ föreskrivs att vissa kategorier av
personuppgifter i brottsanmälningar och avslutade
förundersökningar får behandlas för ändamål som omfattas av
tillämpningsområdet för lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område,
trots att den tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§ samma lag har
löpt ut. Detsamma gäller personuppgifter i andra utredningar
som handläggs enligt 23 kap. rättegångsbalken.
När personuppgifter får behandlas enligt 14-19 §§ får
dessutom följande uppgifter behandlas:
1. ärendenummer eller liknande referensuppgifter,
2. brottskoder, och
3. uppgifter om omständigheterna kring brottet.
14 § Uppgifter om den dömde i en förundersökning som har
lett till fällande dom får behandlas trots att den tid som
anges i 4 kap. 4 § första stycket lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens
område har löpt ut, om behandlingen av särskilda skäl är
nödvändig för att finna samband mellan olika brott eller
mellan tänkbara gärningsmän.
Behandlingen ska dock upphöra senast i samband med att
uppgifterna om den dömde tas bort ur belastningsregistret
enligt lagen (1998:620) om belastningsregister.
15 § Uppgifter om en person som har varit misstänkt i en
förundersökning som har lagts ner eller avslutats på annat
sätt än genom åtal, får i ett enskilt fall behandlas om det
är nödvändigt för att kunna lagföra personen trots att den
tid som anges i 4 kap. 4 § andra stycket lagen (2018:1693) om
polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens
område har löpt ut.
Behandlingen ska dock upphöra senast då åtal inte längre får
väckas för brottet eller, i fall som avses i 35 kap. 2 §
första stycket brottsbalken, senast sjuttio år från den dag
då brottet begicks.
16 § Uppgifter om personer som har dömts för, eller som
har varit misstänkta för, brott där det finns en betydande
risk för återfall i samma eller likartad brottslighet, får
behandlas trots att den tid som anges i 4 kap. 3 och 4 §§
lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter
inom brottsdatalagens område har löpt ut, om behandlingen av
särskilda skäl är nödvändig för att förebygga, förhindra
eller upptäcka brott för vilket det är föreskrivet fängelse i
fyra år eller mer.
I fråga om brott som har lett till fällande dom ska dock
behandlingen upphöra senast i samband med att uppgifterna tas
bort ur belastningsregistret enligt lagen (1998:620) om
belastningsregister och i övriga fall senast femton år efter
det att förundersökningen lades ner eller avslutades på annat
sätt.
17 § Om uppgifter om egendom som har varit föremål för
brott finns i en förundersökning eller i en brottsanmälan,
får uppgifterna behandlas trots att den tid som anges i 4
kap. 3 och 4 §§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område har löpt ut, om
behandlingen av särskilda skäl är nödvändig för att kunna
återställa egendomen till rätt ägare eller för att kunna
spåra föremålets användning vid något annat brott eller
brottslig verksamhet.
Behandlingen av personuppgifter som avser sådan egendom ska
dock upphöra när den inte längre är nödvändig för något av de
ändamål som anges i första stycket.
18 § Uppgifter om att en person varit eftersökt som
försvunnen får inte behandlas för ändamålet att återfinna
personen längre än tre månader efter det att personen har
anträffats.
19 § Skildringar av barn i det digitala
referensbiblioteket över barnpornografiska framställningar
får behandlas efter utgången av den tid som anges i 4 kap.
3 och 4 §§ lagen (2018:1693) om polisens behandling av
personuppgifter inom brottsdatalagens område, om behandlingen
är nödvändig för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brott mot barn enligt 4 kap. 1 a §, 6 kap. eller 16 kap.
10 a § brottsbalken.
Behandlingen ska dock upphöra senast fyrtio år efter det att
skildringarna infördes i referensbiblioteket.
20 § Riksarkivet får, efter att ha gett berörd myndighet
tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om att
personuppgifter som avses i 4 kap. 2 och 7-11 §§ och 5 kap.
15, 16, 20, 22 och 26 §§ lagen (2018:1693) om polisens
behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område
får behandlas under längre tid för arkivändamål av allmänt
intresse och vetenskapliga, statistiska eller historiska
ändamål.
21 § Polismyndigheten får, efter att ha gett Riksarkivet
tillfälle att yttra sig, meddela närmare föreskrifter om
digital arkivering.
Polismyndigheten får även, efter att ha gett berörd myndighet
tillfälle att yttra sig, meddela föreskrifter om
verkställigheten av lagen (2018:1693) om polisens behandling
av personuppgifter inom brottsdatalagens område och denna
förordning.
22 § Innan Polismyndigheten meddelar föreskrifter med stöd av
denna förordning, ska Integritetsskyddsmyndigheten ges
tillfälle att yttra sig i frågor som berör särskilda risker
för intrång i den personliga integriteten.
Förordning (2020:1150).
2018:1942
1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019.
2. Genom förordningen upphävs polisdataförordningen
(2010:1155).
3. Har upphävts genom förordning (2019:1240).