Inledande bestämmelse
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om när
fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska
beräknas.
2 § Ett fängelsestraff får verkställas när
1. en dom eller ett beslut i den del som avser fängelsestraff
fått laga kraft mot den dömde, eller
2. ett beslut om verkställighet i Sverige av ett motsvarande
utländskt straff fått laga kraft.
Om ett beslut enligt första stycket 2 innebär att en ny
påföljd ska bestämmas genom svensk dom får verkställighet ske
först när den domen fått laga kraft.
3 § Ett fängelsestraff får, om det följer av särskilda
bestämmelser, verkställas utan att en dom eller ett beslut
som avses i 2 § fått laga kraft.
4 § Kriminalvården ska kontrollera om ett fängelsestraff
är verkställbart.
5 § En dömd har rätt att påbörja verkställigheten av ett
fängelsestraff om han eller hon begär det och straffet är
verkställbart.
6 § Om en dömd inte är frihetsberövad när fängelsestraffet
är verkställbart ska han eller hon utan dröjsmål föreläggas
att senast en viss dag inställa sig vid den
kriminalvårdsanstalt där fängelsestraffet ska verkställas.
Om den dömde inte följer eller inte kan nås av ett
föreläggande enligt första stycket eller om det finns risk
för det, ska Polismyndigheten på begäran av Kriminalvården
förpassa honom eller henne till ett häkte eller en
kriminalvårdsanstalt.
Om det bedöms kunna ske utan risk för att den dömde undandrar
sig verkställighet, får Polismyndigheten förelägga honom
eller henne att inställa sig vid en kriminalvårdsanstalt i
stället för att förpassa honom eller henne dit.
7 § Kriminalvården får skjuta upp verkställigheten av ett
fängelsestraff
1. för domar eller beslut på fängelse i högst tre månader om
syftet är att åstadkomma en jämnare beläggning i
kriminalvårdsanstalterna,
2. i avvaktan på ett ställningstagande om överförande av
verkställighet av en svensk dom eller ett svenskt beslut på
fängelse till en annan stat, eller
3. i avvaktan på regeringens beslut i ett ärende om nåd.
I de fall som avses i första stycket 1 får verkställigheten
skjutas upp under högst sex månader från den dag
fängelsestraffet är verkställbart.
8 § Om en dömd är häktad, omhändertagen enligt 26 kap. 22 §
eller 28 kap. 11 § brottsbalken eller intagen i
kriminalvårdsanstalt för verkställighet i ett annat mål när
fängelsestraffet är verkställbart, ska verkställigheten
påbörjas omedelbart där han eller hon förvaras.
Om den dömde inte förvaras i kriminalvårdsanstalt när
verkställigheten enligt första stycket påbörjas och inte
heller samtidigt är häktad eller omhändertagen enligt 26 kap.
22 § eller 28 kap. 11 § brottsbalken i ett annat mål, ska han
eller hon överföras till kriminalvårdsanstalt för fortsatt
verkställighet.
Lag (2022:933).
9 § En dömd som ska överföras eller förpassas till
kriminalvårdsanstalt för verkställighet av fängelsestraff får
i anslutning till det tas in i häkte
1. i avvaktan på anstaltsplacering, eller
2. om det behövs med hänsyn till transportförhållandena.
Den dömde får i de fall som avses i första stycket
tillfälligt tas in i polisarrest. Är den dömde under arton år
får han eller hon tas in i polisarrest endast om det är
absolut nödvändigt.
10 § Tiden i häkte med stöd av 9 § första stycket får inte
vara längre än nödvändigt och inte längre än sju dagar, om
det inte finns särskilda skäl för en längre tid. Även om det
finns särskilda skäl får tiden inte vara längre än trettio
dagar.
Vid tillämpning av första stycket ska tid i polisarrest
räknas som tid i häkte.
11 § En dömd får förklara att han eller hon avstår från
att överklaga eller fullfölja ett överklagande av en dom
eller ett beslut i den del som avser fängelsestraff
(nöjdförklaring).
En nöjdförklaring får lämnas inför Kriminalvården. Om en dömd
inte är frihetsberövad får en nöjdförklaring också lämnas
inför Polismyndigheten.
12 § En nöjdförklaring får inte tas emot utan att både den
som tar emot förklaringen och den dömde har tillgång till
domen, beslutet eller rättens bevis om utgången i målet som
rör den dömde (domsbevis). Om den dömde är frihetsberövad,
krävs även att han eller hon har haft betänketid till den
andra dagen efter den då domen avkunnades för honom eller
henne vid rätten eller på annat sätt delgavs honom eller
henne i sin helhet. Den dömde ska om möjligt ges tillfälle
att under betänketiden samråda med sin försvarare.
Innan en nöjdförklaring lämnas ska den som tar emot
förklaringen på lämpligt sätt ha klargjort innebörden och
verkan av nöjdförklaringen för den dömde.
När en nöjdförklaring lämnas ska ett vittne närvara. En
nöjdförklaring ska dokumenteras.
13 § En nöjdförklaring får inte tas tillbaka.
En nöjdförklaring innebär att domen eller beslutet i den del
som avser fängelsestraff får laga kraft mot den dömde.
14 § På ansökan av en dömd och i den utsträckning som
intresset av samhällsskydd medger det, får uppskov med
verkställigheten av ett fängelsestraff beviljas under högst
sex månader från den dag fängelsestraffet är verkställbart,
om det finns särskilda skäl med hänsyn till den dömdes hälsa,
familje-, arbets- eller utbildningsförhållanden eller andra
liknande omständigheter. Om det finns synnerliga skäl, får
uppskov beviljas under ytterligare högst sex månader. En dömd
som är gravid eller ammar barn får beviljas uppskov under så
lång tid som anses skälig.
En ansökan om uppskov får inte bifallas om den dömde är
berövad friheten som häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstalt för verkställighet i ett annat mål.
15 § Ett beslut om uppskov får återkallas om
1. det väsentligen brister i de förutsättningar som legat
till grund för beslutet, eller
2. den dömde lagförs för nytt brott.
16 § Om en dömd har ansökt om uppskov senast den dag han
eller hon enligt föreläggande som avses i 6 § första stycket
skulle ha inställt sig i en kriminalvårdsanstalt för
verkställighet av straffet och har uppskov inte tidigare
sökts i ärendet, får den dömde inte tas in i
kriminalvårdsanstalt för att påbörja verkställigheten innan
Kriminalvården prövat ansökan.
17 § Om inte annat framgår av särskilda bestämmelser ska
strafftiden beräknas från och med den dag fängelsestraffet är
verkställbart och
1. den dömde av den anledningen berövas friheten, eller
2. den dömde berövas friheten eller redan är berövad friheten
som häktad eller omhändertagen enligt 26 kap. 22 § eller
28 kap. 11 § brottsbalken.
Strafftiden ska beräknas till och med den dag den dömde blir
frigiven.
Om ett fängelsestraff redan har avtjänats före den dag som
avses i första stycket, ska tidpunkten för strafftidens början
i stället anses vara den dag domen eller beslutet i den del
som avser fängelsestraff fått laga kraft.
Lag (2022:933).
18 § När ett fängelsestraff på viss tid verkställs ska
strafftiden beräknas i dagar. Ett fängelsestraff i månader
eller år ska omräknas till dagar. Med en månad ska avses
trettio dagar och med ett år trehundrasextiofem dagar.
19 § Om flera fängelsestraff på viss tid verkställs
samtidigt, ska den sammanlagda fängelsetiden i dagar läggas
till grund för beräkningen av strafftiden.
20 § I lagen (2018:1250) om tillgodoräknande av tid för
frihetsberövande finns bestämmelser om tillgodoräknande av
tid för frihetsberövande som verkställighet av påföljd.
I 26 kap. brottsbalken finns bestämmelser om villkorlig
frigivning och prövotid efter villkorlig frigivning.
21 § En dömd ska meddelas ett strafftidsbeslut som
fastställer
1. dagen för strafftidens början,
2. fängelsestraffets längd i dagar,
3. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare
frihetsberövande, och
4. dagen för strafftidens slut.
Om fängelsestraffet uppgår till mer än trettio dagar, ska
beslutet även fastställa
1. tidigaste dag för villkorlig frigivning,
2. återstående strafftid i dagar, och
3. dagen för prövotidens utgång.
Om ett beslut enligt första stycket avser ett fängelsestraff
på livstid, ska beslutet fastställa
1. dagen för strafftidens början, och
2. antalet dagar som ska tillgodoräknas av tidigare
frihetsberövande om straffet tidsbestäms.
Beslutet ska meddelas utan dröjsmål.
22 § Ett strafftidsbeslut ska ändras när omständigheterna
ger anledning till det. Beslutet ska meddelas utan
dröjsmål.
23 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela ytterligare föreskrifter om inledande
av verkställighet, nöjdförklaring, uppskov och beräkning av
strafftid.
24 § Beslut enligt denna lag fattas av Kriminalvården.
Beslut enligt denna lag gäller omedelbart om inte något annat
beslutas.
25 § Kriminalvårdens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol om beslutet gäller
1. inställelse vid kriminalvårdsanstalt enligt 6 § första
stycket,
2. uppskov enligt 14 § eller återkallelse av ett beviljat
uppskov enligt 15 §, eller
3. strafftidsbeslut enligt 21 § eller ändring av
strafftidsbeslut enligt 22 §.
Andra beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Ett beslut överklagas till den förvaltningsrätt inom vars
domkrets den kriminalvårdsanstalt, det häkte eller det
frivårdskontor är beläget där den klagande var inskriven när
det första beslutet i ärendet fattades. Prövningstillstånd
krävs vid överklagande till kammarrätten.
26 § Ett beslut får inte överklagas enligt 25 § första
stycket innan beslutet har omprövats av Kriminalvården. En
sådan omprövning får begäras av den som beslutet angår om det
har gått honom eller henne emot. Ett överklagande av ett
beslut som inte har omprövats ska anses som en begäran om
omprövning.
Vid omprövning enligt första stycket får beslutet inte ändras
till den klagandes nackdel.
27 § En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ha
kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då
den klagande fick del av beslutet. I begäran om omprövning
ska den klagande ange vilket beslut som avses och vilken
ändring i beslutet som han eller hon begär.
Kriminalvården prövar om skrivelsen med begäran om omprövning
har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för
sent ska den avvisas, om inte förseningen beror på att
myndigheten lämnat den klagande felaktig underrättelse om hur
man begär omprövning.
2018:1251
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
2. Genom lagen upphävs lagen (1974:202) om beräkning av
strafftid m.m.
a) i fråga om sådan tillfällig förvaring i häkte eller
polisarrest som pågår vid ikraftträdandet,
b) för prövning av en nöjdförklaring som har lämnats före
ikraftträdandet,
c) för omprövning och överklagande av beslut i ärenden eller
mål om uppskov som har meddelats före ikraftträdandet, och
d) vid beräkning av strafftid för den som före
ikraftträdandet meddelats ett strafftidsbeslut. Dock ska vid
tillämpningen av bestämmelsen i 22 § i den upphävda lagen med
19 § andra stycket och 19 a § samma lag samt 33 kap. 7 §
brottsbalken även avses lagen (2018:1250) om tillgodoräknande
av tid för frihetsberövande. Avser strafftidsbeslutet ett
fängelsestraff på livstid ska beslutet dock anses ha
meddelats enligt den nya lagen.
4. Ett beslut om återkallelse enligt 15 § får endast grundas
på förhållanden som har inträffat efter ikraftträdandet.