1 kap. Inledande bestämmelser
1 § Denna lag syftar till att säkerställa ett gott
djurskydd och främja en god djurvälfärd och respekt för
djur.
2 § Lagen gäller djur som hålls av människan och
viltlevande försöksdjur.
I fråga om viltlevande försöksdjur tillämpas dock inte:
- 2 kap. 4 § och föreskrifter som har meddelats med stöd av
den para-grafen, och
- 4 kap. 1 §.
Bestämmelserna i 9 kap. 4 och 6 §§ gäller också övergivna
djur av tamdjursart samt förvildade djur av tamdjursart som
inte ingår i en etablerad population.
3 § Med försöksdjur avses djur som används eller är
avsedda att användas i djurförsök.
Med försöksdjur avses även djur som har använts eller har
varit avsedda att användas i djurförsök och som förvaras på
en anläggning eller i ett annat förvaringsutrymme för
försöksdjur.
4 § Med djurförsök avses användning av djur för
1. vetenskaplig forskning,
2. sjukdomsdiagnos,
3. utveckling och framställning av läkemedel eller kemiska
produkter,
4. undervisning, om användningen innebär att djuret avlivas,
utsätts för operativt ingrepp, injektion eller blodavtappning
eller om djuret orsakas eller riskerar att orsakas lidande,
och
5. andra jämförliga ändamål.
Med djurförsök avses också
- framställning av djur med förändrad arvsmassa, om
gentekniska, kemiska eller andra liknande metoder används,
och
- bevarande genom avel av en stam av djur med förändrad
arvsmassa med bibehållande av djurens genetiska egenskaper i
de fall där djur kan orsakas lidande.
4 a § I denna lag betyder
1. uttrycket offentlig kontroll
a) offentlig kontroll enligt Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig
kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa
tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av
bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och
växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och
rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG)
nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr
652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets
förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets
direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och
2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets
förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets
direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG,
96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG
(förordningen om offentlig kontroll), och
b) kontroll i övrigt av att denna lag och föreskrifter och
beslut som har meddelats med stöd av lagen följs,
2. uttrycket annan offentlig verksamhet
a) annan offentlig verksamhet enligt förordning (EU) 2017/625,
och
b) sådan offentlig verksamhet som i övrigt utförs med stöd av
lagen eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med
stöd av lagen, och
3. uttrycket organ med delegerade uppgifter samma sak som i
förordning (EU) 2017/625.
Lag (2021:175).
5 § Lagen kompletterar sådana bestämmelser i
EU-förordningar (EU-bestämmelser) som faller inom lagens
tillämpningsområde. Regeringen ska i Svensk
författningssamling tillkännage vilka grundförordningar som
avses.
I fråga om EU-bestämmelser som faller inom flera lagars
tillämpnings-område tillkännager regeringen på samma sätt som
i första stycket vilka bestämmelser som denna lag
kompletterar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter som är nödvändiga som
komplettering av EU-bestämmelserna.
2 kap. Allmänna bestämmelser om hur djur ska hanteras, hållas
och skötas
1 § Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande
och sjukdom.
Djur som används i djurförsök ska inte anses vara utsatta för
onödigt lidande eller sjukdom vid användningen om denna har
godkänts av en djurförsöksetisk nämnd.
2 § Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på
ett sådant sätt att
1. deras välfärd främjas,
2. de kan utföra sådana beteenden som de är starkt motiverade
för och som är viktiga för deras välbefinnande (naturligt
beteende), och
3. beteendestörningar förebyggs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om villkor för eller förbud mot viss
djurhållning för att till-godose kraven enligt första
stycket.
3 § Den som håller djur eller på annat sätt tar hand om
djur ska ha tillräcklig kompetens för att tillgodose djurets
behov.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om krav på särskild kompetens eller
utbildning vid viss djurhållning eller viss annan verksamhet
med djur.
4 § Djur ska ges tillräcklig tillsyn.
Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten som är av god
kvalitet. Foder, vatten och utfodringsrutiner ska anpassas
efter djurets behov.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om krav på tillsyn,
utfodring och vattning av djur.
5 § Ett djur får bindas endast om det görs på ett sätt som
inte är plågsamt för djuret samt under förutsättning att
djuret får behövlig rörelsefrihet och vila och tillräckligt
skydd mot väder och vind.
Ett djur får fixeras eller på annat liknande sätt få sin
rörelsefrihet begränsad endast om det sker tillfälligt och om
det är nödvändigt
1. av veterinärmedicinska skäl eller djurskyddsskäl,
2. med hänsyn till säkerheten för den som hanterar djuret,
eller
3. av liknande berättigade skäl.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om under vilka
förutsättningar djurs rörelsefrihet får begränsas på de sätt
som anges i första och andra styckena.
6 § Stall och andra förvaringsutrymmen för djur samt hägn
ska ge samtliga djur tillräckligt skydd. De ska även ge
djuren utrymme att kunna röra sig obehindrat och att kunna
vila på ett för djuren lämpligt sätt.
Stall och andra förvaringsutrymmen för djur ska hållas
rena.
Klimat, ljus- och ljudförhållanden i stall och andra
förvaringsutrymmen ska vara anpassade till djurens behov.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om krav på stall och andra
förvaringsutrymmen för djur samt hägn.
7 § Inredning och utrustning i stall, andra
förvaringsutrymmen för djur och inhägnader utomhus för djur
får inte utformas på ett sätt som
1. medför en risk för att djuren skadas eller för att djurens
hälsa försämras, eller
2. otillbörligt inskränker djurens rörelsefrihet eller annars
verkar störande på dem.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om krav på inredning och
utrustning i stall, andra förvaringsutrymmen för djur och
inhägnader utomhus för djur.
8 § Djur av tamdjursart får inte överges.
9 § Djur får inte agas, tillfogas skada eller
överansträngas.
Utrustning får inte användas på ett sätt som kan orsaka
djuret lidande eller skada.
Förbudet mot att tillfoga skada enligt första stycket och
förbudet enligt andra stycket gäller inte åtgärder som utförs
eller utrustning som används
1. av veterinärmedicinska skäl,
2. som en del av ett djurförsök som har godkänts av en
djurförsöksetisk nämnd, eller
3. av liknande berättigade skäl.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om krav på hur utrustning ska vara
utformad och användas för att förebygga lidande eller skada
hos djur.
10 § Det är förbjudet att genomföra sexuella handlingar
med djur.
Förbudet omfattar inte handlingar som utförs av
veterinärmedicinska skäl eller i samband med avel eller av
liknande berättigade skäl.
11 § Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning
att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller
avkomman.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
1. föreskrifter om förbudet enligt första stycket, och
2. föreskrifter om villkor för eller förbud mot avel som kan
påverka djurets naturliga beteende, normala kroppsfunktioner
eller förmåga att naturligt föda fram sin avkomma.
12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller
förbud mot försäljning eller annan överlåtelse av djur.
13 § Djur ska transporteras i transportmedel som är
lämpliga för ändamålet och som ger varje djur skydd mot värme
och kyla samt mot stötar, skavning och liknande. I den
utsträckning som det behövs ska djuren hållas skilda från
varandra.
Den som transporterar djur ska ha tillsyn över djuren och
vidta de åtgärder som behövs för att djuren under pålastning,
transport och urlastning inte ska skadas eller orsakas
lidande.
För transporter som omfattas av rådets förordning (EG) nr
1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under
transport och därmed sammanhängande förfaranden och om
ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning
(EG) nr 1255/97, gäller bestämmelserna i första och andra
styckena utöver vad som framgår av artiklarna 3 och 6 samt
bilaga I i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om transporten
sker enbart på svenskt territorium eller avser sjötransporter
från svenskt territorium.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om villkor för eller förbud
mot transport av djur.
3 kap. Tävling med och offentlig förevisning av djur
1 § Det är förbjudet att, på ett sådant sätt att djur
utsätts för lidande, träna djur för eller använda djur vid
1. tävlingar eller prov,
2. ljud- och bildinspelningar, eller
3. föreställningar eller andra förevisningar som anordnas för
allmänheten.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
1. ytterligare föreskrifter om träning eller användning av
djur som avses i första stycket 1-3, och
2. föreskrifter om undantag från förbudet mot att träna djur
för eller använda djur vid prov på ett sådant sätt att de
utsätts för lidande.
2 § Ett djur som tränas för eller deltar i en tävling
eller ett prov får inte utsättas för dopning eller andra
otillbörliga åtgärder som kan påverka djurets
prestationsförmåga eller temperament.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om förbudet enligt första stycket.
4 kap. Vård av djur och operativa ingrepp
1 § Ett djur som är skadat eller sjukt ska snarast ges
nödvändig vård eller avlivas. Om ett djur på annat sätt genom
sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska vård snarast ges
eller andra lämpliga åtgärder snarast vidtas.
Om skadan eller sjukdomen är så svår att djuret utsätts för
allvarligt lidande som inte kan lindras, ska djuret avlivas.
Vid behov ska vården ges av en veterinär eller av någon annan
som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om
verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård.
2 § Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller
ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat
av veterinärmedicinska skäl.
Första stycket gäller inte ingrepp som görs eller injektioner
som ges i en verksamhet som har godkänts av en
djurförsöksetisk nämnd.
Operativa ingrepp ska göras under bedövning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela
1. ytterligare föreskrifter om operativa ingrepp på och
injektioner till djur, och
2. föreskrifter om undantag från första och tredje
styckena.
3 § En veterinär eller någon annan som tillhör
djurhälsopersonalen enligt lagen (2009:302) om verksamhet
inom djurens hälso- och sjukvård ska anlitas, om någon av
följande åtgärder behöver vidtas:
1. operativa ingrepp på eller injektioner till djur,
2. annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra
eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen
kan orsaka lidande som inte är obetydligt, eller
3. behandling under allmän bedövning eller under lokal
bedövning genom injektion.
Första stycket gäller inte brådskande åtgärder som vidtas i
syfte att rädda djurets liv eller lindra dess lidande.
I en verksamhet som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd
får injektioner ges och ingrepp och behandlingar utföras
också av den som har utbildning enligt föreskrifter meddelade
med stöd av 7 kap. 7 § andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från första stycket.
4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om villkor för eller
förbud mot att ge djur hormoner eller andra ämnen för att
påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga,
påvisa, lindra eller bota en sjukdom eller ett
sjukdomssymtom, med undantag för ämnen som omfattas av lagen
(2006:805) om foder och animaliska biprodukter.
5 kap. Slakt och annan avlivning av djur
1 § När djur förs till slakt eller när de slaktas, ska de
skonas från onödigt lidande och obehag. Detsamma gäller när
djur avlivas i andra fall. Bestämmelsen gäller utöver vad som
framgår av artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av
den 24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för
avlivning.
Ett djur som slaktas eller i annat fall avlivas genom
avblodning ska vara bedövat. Innan djuret är dött får inte
några andra åtgärder vidtas. Bestämmelsen gäller utöver vad
som framgår av artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr
1099/2009.
Kravet enligt andra stycket första meningen gäller inte i
sådana situationer som avses i artikel 1.2 och 2 d i rådets
förordning (EG) nr 1099/2009 i den ursprungliga lydelsen.
2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela
1. ytterligare föreskrifter om slakt och avlivning av djur,
och
2. föreskrifter om undantag från kravet på bedövning i 1 §
andra stycket när det gäller avlivning av försöksdjur.
6 kap. Förprövning och tillstånd
1 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om krav på att låta
förpröva stall och andra förvarings-utrymmen för djur samt
hägn.
2 § Om en åtgärd i fråga om stall, annat förvaringsutrymme
för djur eller hägn som kräver förprövning enligt
föreskrifter som har meddelats med stöd av 1 § har vidtagits
utan någon sådan prövning, ska den myndighet som regeringen
bestämmer besluta om förbud mot att utrymmet eller hägnet
används för att hysa djur.
Något förbud ska inte meddelas om myndigheten finner att
åtgärden kan godkännas i efterhand.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om krav på att låta
förpröva ny teknik inom djurhållningen.
4 § Tillstånd för verksamheten ska den ha som yrkesmässigt
eller i större omfattning
1. håller, föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur
eller tar emot sällskapsdjur för förvaring eller utfodring,
2. håller, föder upp, upplåter eller säljer hästar eller
tar emot hästar för förvaring eller utfodring eller använder
hästar i ridskoleverksamhet, eller
3. föder upp pälsdjur.
Frågor om tillstånd prövas av den myndighet som regeringen
bestämmer.
Vid tillståndsprövningen ska särskild hänsyn tas till om den
sökande kan anses lämplig att bedriva verksamheten och om de
anläggningar som verksamheten ska bedrivas i är lämpliga från
djurskyddssynpunkt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från första stycket.
5 § Ett tillstånd får återkallas om kraven på lämplighet i
4 § tredje stycket inte längre uppfylls.
7 kap. Djurförsök
1 § Djurförsök får utföras endast under förutsättning att
1. det syfte som avses med verksamheten inte kan uppnås med
någon annan tillfredsställande metod där djur inte används,
2. så få djur som möjligt används,
3. verksamheten utformas så att djuren inte utsätts för
större lidande än vad som är absolut nödvändigt, och
4. det vid verksamheten inte används andra djur än sådana som
har fötts upp för ändamålet (destinationsuppfödning).
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från kravet på
destinationsuppfödning.
2 § Det krävs tillstånd för att få använda, föda upp,
förvara eller tillhanda-hålla försöksdjur. Frågor om
tillstånd prövas av den myndighet som regeringen bestämmer.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om undantag från kravet på tillstånd.
3 § Vid tillståndsprövningen ska särskild hänsyn tas till
om den sökande kan anses lämplig att bedriva verksamheten och
om de anläggningar som verksamheten ska bedrivas i är
lämpliga från djurskyddssynpunkt.
Vid prövning av tillstånd för uppfödning av försöksdjur ska
hänsyn också tas till behovet av sådana djur.
4 § Tillståndet ska innehålla uppgifter om
1. den fysiska person som är innehavare av tillståndet eller,
om innehavaren är en juridisk person, en ställföreträdare för
denne, och
2. de personer som innehar de funktioner som anges i 7 §
första stycket 1 och 2.
5 § Ett tillstånd får återkallas om kraven på lämplighet i
3 § första stycket inte längre uppfylls.
6 § Den person som avses i 4 § 1 ska se till att
verksamheten bedrivs enligt denna lag, föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen samt de EU-bestämmelser som lagen
kompletterar.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om
1. uppgifter som ska utföras för att se till att verksamheten
bedrivs enligt denna lag, föreskrifter som har meddelats med
stöd av lagen samt de EU-bestämmelser som lagen kompletterar,
och
2. utbildning och kompetens som ska finnas när dessa
uppgifter utförs.
Den myndighet som regeringen bestämmer får också i det
enskilda fallet besluta om frågor som avses i andra
stycket.
7 § Vid en verksamhet som är tillståndspliktig enligt 2 §
ska det finnas
1. en eller flera föreståndare som ansvarar för att bedriva
verksamheten,
2. en veterinär eller, när det är lämpligare, en annan
kvalificerad expert som ger råd och anvisningar om hur
verksamheten ska bedrivas och som bistår när djuren
behandlas,
3. en personalstyrka som är tillräckligt stor för
verksamheten och som har den utbildning och kompetens som
behövs för verksamheten, och
4. ett djurskyddsorgan som ger råd till personalen i frågor
om djurskydd och övervakar verksamheten från
djurskyddssynpunkt.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om vilka uppgifter och
vilken utbildning och kompetens som en föreståndare, en
veterinär eller en expert ska ha och om vilken utbildning och
kompetens personalen ska ha.
Den myndighet som regeringen bestämmer får också i det
enskilda fallet besluta om frågor som avses i andra stycket.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om djurskyddsorganets
uppgifter och sammansättning.
8 § Den som fångar försöksdjur som är viltlevande ska ha
den utbildning och kompetens som krävs för uppgiften. Djuren
ska fångas in med metoder som inte utsätter djuren för
onödigt lidande.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om sådan utbildning och kompetens och
sådana metoder.
9 § Utöver tillstånd enligt 2 § ska den som ska använda
djur i ett djurförsök ha ett godkännande från etisk synpunkt
av en regional djurförsöksetisk nämnd, innan användningen
påbörjas. Godkännandet får förenas med villkor.
En djurförsöksetisk nämnd får, vid beslut om godkännande för
djurförsöket, besluta om undantag från 2 kap. 5 § andra
stycket, 6 § första och tredje styckena, 7 § första stycket
och 11 § första stycket samt 4 kap. 2 § tredje stycket.
10 § Vid prövningen av ett ärende enligt 9 § ska försökets
betydelse vägas mot djurets lidande. Försöket ska, utifrån
graden av lidande hos djuret, klassificeras i någon av
kategorierna terminal, ringa svårhet, måttlig svårhet eller
avsevärd svårhet.
En ansökan om djurförsök får bifallas endast om en sådan
användning av djur kan anses angelägen från allmän synpunkt
och förutsättningarna i 1 § första stycket 1-3 är uppfyllda.
Vid prövningen av ärendet ska det även beslutas om försöket
ska utvärderas i efterhand.
11 § En djurförsöksetisk nämnd får återkalla ett
godkännande enligt 9 § om djurförsöket inte utförs i enlighet
med godkännandet.
12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om
1. skyldighet att lämna uppgifter i samband med ansökan om
att använda djur i djurförsök, och
2. undantag från kravet på att djurförsök ska godkännas.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela ytterligare föreskrifter om
1. prövningen av ett ärende om godkännande av djurförsök, och
2. utvärderingen i efterhand av godkända djurförsök.
13 § Det ska finnas en central djurförsöksetisk nämnd som
ska
1. pröva överklaganden enligt 11 kap. 1 § av en regional
djurförsöksetisk nämnds beslut, och
2. utföra en sådan utvärdering i efterhand som avses i 10 §
tredje stycket.
14 § Den centrala djurförsöksetiska nämnden ska bestå av
en ordförande och sex övriga ledamöter. Av de övriga
ledamöterna ska fyra ha vetenskaplig kompetens och två vara
lekmän. En av lekmännen ska företräda djurskyddsintressen.
Ersättare för ledamöterna får utses.
Ordföranden och den eller de som utses till ersättare för
ordföranden ska vara eller ha varit ordinarie domare.
Ledamöter och ersättare ska utses av regeringen för en
bestämd tid.
15 § Den centrala djurförsöksetiska nämnden är beslutsför
när ordföranden och minst tre ledamöter med vetenskaplig
kompetens och minst en lekman är närvarande. Ledamöterna med
vetenskaplig kompetens ska alltid vara i flertal när ett
ärende avgörs.
Nämnden är beslutsför med enbart ordföranden vid
1. en förberedande åtgärd,
2. en rättelse av skrivfel, räknefel eller liknande
förbiseende,
3. andra beslut som inte innebär något slutligt avgörande av
ett ärende, och
4. en prövning av en fråga om avvisning eller avskrivning av
ett ärende.
Ordföranden får överlämna uppgifter som avses i andra stycket
till en föredragande vid nämnden.
16 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om
1. villkor för eller förbud mot uppfödning, förvaring,
tillhandahållande eller användning av försöksdjur, och
2. undantag från lagen i fråga om djurförsök.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om att den som föder upp, förvarar,
tillhandahåller eller använder försöksdjur ska
1. märka djuren,
2. upprätta instruktioner för verksamheten, och
3. föra journal och lämna upplysningar om verksamheten och
djuren.
8 kap. Offentlig kontroll och myndigheternas uppgifter
Behörig myndighet för offentlig kontroll och annan offentlig
verksamhet
1 § Länsstyrelserna och de andra statliga myndigheter som
regeringen bestämmer (kontrollmyndigheterna) utövar offentlig
kontroll.
Annan offentlig verksamhet utförs av kontrollmyndigheterna och
andra statliga myndigheter enligt vad som anges i denna lag
och i föreskrifter som regeringen meddelar.
Lag (2021:175).
1 a § I förordning (EU) 2017/625 finns bestämmelser om att
vissa uppgifter som ingår i den offentliga kontrollen och
vissa uppgifter i samband med annan offentlig verksamhet får
delegeras till ett organ eller till en fysisk person.
Lag (2021:175).
1 b § Vid offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet
som utförs av ett organ med delegerade uppgifter eller av en
fysisk person som har delegerats vissa uppgifter ska följande
bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) tillämpas:
- 5 § om legalitet, objektivitet och proportionalitet,
- 10 § om partsinsyn,
- 16-18 §§ om jäv,
- 23 § om utredningsansvaret,
- 24 § om när man får lämna uppgifter muntligt,
- 25 § om kommunikation,
- 27 § om dokumentation av uppgifter,
- 31 § om dokumentation av beslut,
- 32 § om motivering av beslut,
- 33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur
ett överklagande går till,
- 36 § om rättelse av skrivfel och liknande, och
- 42 § om vem som får överklaga ett beslut.
Lag (2021:175).
1 c § Den som i enskild verksamhet utför eller har utfört
offentlig kontroll eller annan offentlig verksamhet får inte
obehörigen röja eller utnyttja det som han eller hon har fått
kännedom om medan uppgifterna utfördes. Detsamma ska gälla den
som i enskild verksamhet utför eller har utfört
laboratorieanalyser, laboratorietester eller
laboratoriediagnostik på prover som tas vid offentlig kontroll
och annan offentlig verksamhet.
I det allmännas verksamhet tillämpas offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400) i stället för första stycket.
Lag (2021:175).
2 § Kontrollmyndigheterna ska, utöver vad som framgår av
de EU-bestämmelser som lagen kompletterar, ha tillgång till
djurskyddsutbildad personal i den omfattning som behövs för
att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett
tillfredsställande sätt.
3 § Den kontrollmyndighet som regeringen bestämmer
samordnar övriga kontrollmyndigheters verksamhet och lämnar
vid behov råd och hjälp i denna verksamhet.
4 § Kontrollmyndigheterna ska genom rådgivning och
information och på annat sätt underlätta för den enskilde att
fullgöra sina skyldigheter enligt lagen, föreskrifter och
beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EU-bestämmelser som lagen kompletterar och de beslut som har
meddelats med stöd av EU-bestämmelserna.
5 § Kontrollmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder med
anledning av överträdelser av lagen. Detsamma gäller
överträdelser av föreskrifter eller beslut som har meddelats
med stöd av lagen och de EU-bestämmelser som lagen
kompletterar.
Kontrollmyndigheterna ska alltid anmäla överträdelser till
Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten
- när överträdelserna har lett till djurs lidande eller
inneburit en konkret risk för lidande, eller
- när det annars finns särskilda skäl för en anmälan.
Lag (2022:117).
Föreskrifter om offentlig kontroll och annan offentlig
verksamhet
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om
1. hur ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk
person som har delegerats vissa uppgifter ska bedriva
offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet,
2. skyldighet för ett organ med delegerade uppgifter, eller en
fysisk person som har delegerats vissa uppgifter, att lämna
information till den samordnande kontrollmyndighet som avses i
3 §, och
3. skyldighet för ett organ med delegerade uppgifter eller en
fysisk person som har delegerats vissa uppgifter att lämna
information och ge in handlingar till den myndighet som har
delegerat uppgiften.
Lag (2021:175).
6 a § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet för djurhållare att
lämna uppgifter om sin djurhållning till en kontrollmyndighet,
ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk person som
har delegerats vissa uppgifter.
Lag (2021:175).
Offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet som inte
omfattas av förordning (EU) 2017/625
7 § Vid offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet
tillämpas förordning (EU) 2017/625 i fråga om djurhållare som
håller animalieproducerande djur och i fråga om sådana som
ansvarar för levande ryggradsdjur vid transport i samband med
ekonomisk verksamhet.
Regeringen får meddela föreskrifter om att förordning (EU)
2017/625 ska tillämpas helt eller delvis vid offentlig
kontroll och annan offentlig verksamhet i fråga om andra
djurhållare än sådana som avses i första stycket.
Lag (2021:175).
8 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om skyldighet att betala avgifter för
offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om beräkningen av de avgifter som tas ut
av en myndighet, ett organ med delegerade uppgifter eller en
fysisk person som har delegerats vissa uppgifter.
Lag (2021:175).
9 § Utöver vad som följer av de EU-bestämmelser som lagen
kompletterar får en kontrollmyndighet besluta de
förelägganden som behövs för efter-levnaden av lagen,
föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen,
de EU-bestämmelser som lagen kompletterar och de beslut som
har meddelats med stöd av EU-bestämmelserna.
Ett föreläggande som innebär förbud att ha hand om djur
enligt 9 kap. 1 § eller ett föreläggande att inom en viss tid
göra sig av med djur enligt 9 kap. 3 § får dock endast
beslutas i de fall som anges där.
Förelägganden enligt första stycket eller enligt de
EU-bestämmelser som lagen kompletterar får förenas med vite,
dock inte i de fall som avses i 9 kap. 1 och 3 §§.
Återkallelse av kompetensbevis för personal som deltar i
avlivning
9 a § Vid överträdelser av denna lag, de föreskrifter eller
beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EU-bestämmelser
som lagen kompletterar eller de beslut som har meddelats med
stöd av EU-bestämmelserna får en kontrollmyndighet tillfälligt
eller slutligt återkalla kompetensbevis som utfärdats enligt
artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den
24 september 2009 om skydd av djur vid tidpunkten för
avlivning.
Lag (2021:175).
9 b § Vid överträdelser av denna lag, de föreskrifter eller
beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EU-bestämmelser
som lagen kompletterar eller de beslut som har meddelats med
stöd av EU-bestämmelserna får en kontrollmyndighet tillfälligt
eller slutligt återkalla kompetensbevis för skötare som
utfärdats enligt artikel 17.2 i rådets förordning (EG) nr
1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under
transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring
av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr
1255/97.
Lag (2021:175).
10 § En kontrollmyndighet får besluta om rättelse på en
enskilds bekostnad om han eller hon inte rättar sig efter
lagen, föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd
av lagen, de EU-bestämmelser som lagen kompletterar eller de
beslut som har meddelats med stöd av EU-bestämmelserna.
I brådskande fall får kontrollmyndigheten besluta om rättelse
utan föregående föreläggande.
11 § En kontrollmyndighet, en officiell veterinär som har
förordnats enligt lagen (2009:1254) om officiella veterinärer,
ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk person som
har delegerats vissa uppgifter har, i den utsträckning det
behövs för offentlig kontroll eller annan offentlig
verksamhet, rätt att på begäran få upplysningar och ta del av
handlingar.
Lag (2021:175).
12 § En kontrollmyndighet, en officiell veterinär som har
förordnats enligt lagen (2009:1254) om officiella veterinärer,
ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk person som
har delegerats vissa uppgifter har, i den utsträckning det
behövs för offentlig kontroll eller annan offentlig
verksamhet, rätt att få tillträde till områden, anläggningar,
byggnader, lokaler och andra utrymmen där det kan antas att
djur hålls eller som berör djurhållningen, och att där
besiktiga djuren, göra undersökningar och ta prover.
Tillträde till bostäder får endast ske när det kan antas att
djur hålls där och
1. det kan antas att djurhållningen inte uppfyller
bestämmelserna i denna lag eller i föreskrifter eller beslut
som har meddelats med stöd av lagen,
2. syftet är att kontrollera att tidigare konstaterade brister
i djurhållningen har åtgärdats, eller
3. syftet är att kontrollera en djurhållning som kräver
tillstånd enligt denna lag eller föreskrifter som har
meddelats med stöd av lagen.
En kontrollmyndighet, en officiell veterinär som har
förordnats enligt lagen (2009:1254) om officiella veterinärer,
ett organ med delegerade uppgifter eller en fysisk person som
har delegerats vissa uppgifter har även rätt att få tillträde
till områden, anläggningar, byggnader, lokaler, andra utrymmen
och bostäder, när det behövs för att kontrollera att beslut om
djurförbud enligt 9 kap. 1 § följs.
Lag (2021:175).
Europeiska kommissionens rätt till upplysningar och
tillträde
13 § Bestämmelserna i 11 och 12 §§ gäller också för
Europeiska kommissionen, och för inspektörer och experter som
har utsetts av Europeiska kommissionen.
14 § Åtgärder enligt 11 och 12 §§ ska utföras så att
minsta skada och intrång orsakas.
Skyldighet för den som är föremål för offentlig kontroll och
för annan offentlig verksamhet
15 § Den som är föremål för offentlig kontroll eller annan
offentlig verksamhet ska, utöver vad som följer av artikel
15.2 och 15.6 i förordning (EU) 2017/625, lämna den hjälp som
behövs för att kontrollen eller verksamheten ska kunna
utföras.
Lag (2021:175).
16 § Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för
att en kontrollmyndighet ska kunna utöva offentlig kontroll
eller verkställa beslut enligt denna lag, föreskrifter eller
beslut som har meddelats med stöd av lagen, de
EU-bestämmelser som lagen kompletterar eller de beslut som
har meddelats med stöd av EU-bestämmelserna.
Hjälp enligt första stycket får begäras endast om
1. det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att
åtgärden inte kan utföras utan att en polismans särskilda
befogenheter enligt 10 § polislagen (1984:387) behöver
tillgripas, eller
2. det annars finns synnerliga skäl.
17 § Bestämmelserna i 2-6 a §§, 9 § tredje stycket, 10, 13 och
16 §§ tillämpas inte i fråga om djur som används inom
Försvarsmakten.
Lag (2021:175).
18 § Om den som tillhör djurhälsopersonalen enligt lagen
(2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård i
sin yrkesutövning finner anledning att anta att djur inte
hålls eller sköts i enlighet med denna lag, föreskrifter som
har meddelats med stöd av lagen eller de EU-bestämmelser som
lagen kompletterar, ska han eller hon anmäla detta till
kontrollmyndigheten, om inte bristen är lindrig och rättas
till omgående.
9 kap. Djurförbud och omhändertagande
1 § Länsstyrelsen ska besluta om förbud att ha hand om djur
(djurförbud) för en fysisk person som
1. allvarligt har försummat tillsynen eller vården av ett
djur,
2. har misshandlat ett djur,
3. inte följer ett beslut som en kontrollmyndighet har
meddelat enligt 8 kap. 9 § om beslutet är av väsentlig
betydelse från djurskyddssynpunkt,
4. har varit föremål för upprepade beslut enligt 8 kap. 9 §,
om ett djurförbud är befogat från djurskyddssynpunkt,
5. genom en dom som har fått laga kraft eller genom ett
godkänt strafföreläggande har befunnits skyldig till
djurplågeri eller grovt djurplågeri enligt 16 kap. 13 §
brottsbalken,
6. genom en dom som har fått laga kraft eller genom ett
godkänt strafföreläggande har befunnits skyldig till brott
enligt 10 kap. 1-5 §§ eller ålagts företagsbot för sådant
brott, om ett djurförbud är befogat från djurskyddssynpunkt,
eller
7. genom ett beslut som en kontrollmyndighet har meddelat med
stöd av 10 kap. 6 a § har ålagts sanktionsavgift, om ett
djurförbud är befogat från djurskyddssynpunkt.
Djurförbud ska dock inte beslutas om det är sannolikt att den
omständighet som annars ska leda till djurförbud inte kommer
att upprepas.
Lag (2022:117).
2 § Ett djurförbud enligt 1 § får avse alla djurslag eller
begränsas till ett eller flera djurslag. Ett djurförbud får
också avse förbud att ha hand om fler än ett visst antal
djur. Ett djurförbud får även avse andra begränsningar i
rätten att ha hand om djur.
Ett djurförbud kan gälla för en viss tid eller tills vidare.
Länsstyrelsen ska upphäva djurförbudet om det inte längre
behövs.
3 § Om den som meddelas djurförbud äger eller håller djur,
ska länsstyrelsen samtidigt förelägga honom eller henne att
inom en viss tid göra sig av med det eller de djur som
omfattas av djurförbudet. Detta gäller dock inte om
länsstyrelsen i enlighet med 5 eller 6 § ska besluta att
omhänderta djuret eller djuren i samband med beslutet om
djurförbud.
4 § Om ett djur påträffas så svårt sjukt eller skadat att
det bör avlivas omedelbart, får det avlivas av en veterinär
eller polisman, även om djurägaren inte kan kontaktas. I
brådskande fall får även någon annan genast avliva djuret.
Den som har avlivat djuret ska informera ägaren eller någon
annan som är ansvarig för djuret om detta. Om det inte är
möjligt, ska länsstyrelsen underrättas.
5 § Länsstyrelsen ska besluta att ett djur ska omhändertas
om
1. djuret otillbörligt utsätts för lidande och detta inte
rättas till efter till-sägelse av kontrollmyndigheten,
2. ett beslut som har meddelats enligt 8 kap. 9 § inte följs
och beslutet är av väsentlig betydelse från
djurskyddssynpunkt, eller
3. ett beslut om djurförbud enligt 1 § eller ett beslut om
avveckling av djurinnehav enligt 3 § inte följs.
Länsstyrelsen ska ansvara för att omhändertagandet
verkställs.
6 § Länsstyrelsen eller Polismyndigheten ska, trots 5 §
första stycket 1, besluta att omedelbart omhänderta ett djur
om det är utsatt för lidande och om
1. det bedöms vara utsiktslöst att lidandet för djuret blir
avhjälpt,
2. ägaren till djuret är okänd eller inte kan nås, eller
3. det i övrigt bedöms vara absolut nödvändigt från
djurskyddssynpunkt.
Även om förutsättningarna enligt första stycket inte är
uppfyllda, får Polismyndigheten besluta att omedelbart
omhänderta djur som hålls i strid med ett beslut om
djurförbud.
Om ett beslut om omedelbart omhändertagande har meddelats av
Polismyndigheten, ska myndigheten skyndsamt informera
länsstyrelsen om beslutet. Länsstyrelsen ska skyndsamt pröva
om beslutet ska fortsätta att gälla.
Den beslutande myndigheten ska ansvara för att
omhändertagandet verkställs. Om länsstyrelsen beslutar att
Polismyndighetens beslut om omhänder-tagande ska fortsätta
att gälla, ska länsstyrelsen skyndsamt ta över ansvaret för
att beslutet verkställs.
7 § Beslut om omhändertagande eller omedelbart
omhändertagande av ett djur omfattar också avkomma som det
omhändertagna djuret föder under omhändertagandet. Sedan ett
djur har omhändertagits enligt 5 eller 6 § får ägaren inte
förfoga över djuret eller dess avkomma utan tillstånd av
läns-styrelsen.
8 § Vid omhändertagande av djur ska länsstyrelsen snarast
besluta om att djuret ska säljas, överlåtas på annat sätt
eller avlivas. Om det inte går att verkställa ett beslut om
att ett omhändertaget djur ska säljas eller överlåtas, får
länsstyrelsen i stället besluta att djuret ska avlivas.
Länsstyrelsen ska ansvara för att beslut enligt första
stycket verkställs.
9 § § Länsstyrelsen och Polismyndigheten får betala ut
förskott av allmänna medel för kostnader som uppkommer på
grund av åtgärder enligt 5 eller 6 §. Kostnaden för sådana
åtgärder ska slutligt betalas av den som åtgärden har riktats
mot, om det inte finns särskilda skäl för annat.
Om ett omhändertaget djur har sålts, och om kostnaden enligt
första stycket slutligt ska betalas av ägaren, får
länsstyrelsen och Polismyndigheten ta ut kostnaden ur
köpesumman. Köpesumman ska i första hand täcka länsstyrelsens
kostnader.
10 kap. Straff och andra sanktioner
1 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet
1. bryter mot
- 2 kap. 4 § första eller andra stycket, 2 kap. 5 § första
eller andra stycket, 2 kap. 6 § första, andra eller tredje
stycket, 2 kap. 7 § första stycket, 2 kap. 8 §, 2 kap. 9 §
första eller andra stycket, 2 kap. 11 § första stycket eller
2 kap. 13 § första eller andra stycket,
- 3 kap. 1 § första stycket eller 3 kap. 2 § första stycket,
- 4 kap. 1 §, 4 kap. 2 § första eller tredje stycket eller
4 kap. 3 § första stycket,
- 5 kap. 1 § första eller andra stycket eller föreskrifter om
bedövning som regeringen har meddelat med stöd av 5 kap.
2 § 1,
- 6 kap. 4 § första stycket,
- 7 kap. 1 § första stycket, 7 kap. 2 § första stycket eller
7 kap. 9 § första stycket, eller
2. inte följer ett beslut om djurförbud enligt 9 kap. 1 §
eller ett föreläggande om skyldighet att avveckla djurinnehav
enligt 9 kap. 3 §.
Om brottet har begåtts med uppsåt och avsett en förpliktelse
av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt, är straffet
fängelse i högst två år.
Brott mot förbudet att genomföra sexuella handlingar med
djur
2 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
bryter mot förbudet i 2 kap. 10 § första stycket att
genomföra sexuella handlingar med djur.
Brott mot vissa EU-bestämmelser om transport och avlivning av
djur
3 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som
med uppsåt eller av oaktsamhet
1. transporterar djur i strid med artikel 6.3 och de tekniska
föreskrifter som anges i bilaga I till rådets förordning (EG)
nr 1/2005 av den 22 december 2004 om skydd av djur under
transport och därmed sammanhängande förfaranden och om
ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning
(EG) nr 1255/97,
2. i egenskap av djurhållare på avsändningsorten,
omlastningsplatsen eller bestämmelseorten i strid med artikel
8.1 inte ser till att de tekniska föreskrifter som anges i
kapitel I och i kapitel III avsnitt 1 i bilaga I till rådets
förordning (EG) nr 1/2005 uppfylls i fråga om de djur som
transporteras,
3. svarar för driften av en uppsamlingscentral och inte i
enlighet med artikel 9.1 ser till att djuren behandlas i
enlighet med de tekniska föreskrifter som anges i kapitel I
och i kapitel III avsnitt 1 i bilaga I till rådets förordning
(EG) nr 1/2005,
4. avlivar djur på annat sätt än efter bedövning i enlighet
med de metoder och de särskilda krav för tillämpningen av
dessa metoder som anges i artikel 4.1 och i bilaga I till
rådets förordning (EG) nr 1099/2009 av den 24 september 2009
om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning,
5. i strid med artikel 4.1 i rådets förordning (EG) nr
1099/2009, avlivar djur så att djuret efter bedövning återfår
medvetande eller känsel innan det dör,
6. i strid med artikel 9.3 i rådets förordning (EG) nr
1099/2009 medverkar till att ett djur placeras i
fixeringsanordningen, eller i en anordning där huvudet
fixeras, innan den person som ansvarar för bedövning eller
avblodning är beredd att bedöva eller avbloda det så fort som
möjligt,
7. inte i enlighet med artikel 15.1 ser till att
driftsbestämmelserna för slakterier i bilaga III till rådets
förordning (EG) nr 1099/2009 följs,
8. inte följer vad som enligt artikel 15.2 i rådets
förordning (EG) nr 1099/2009, gäller för fixering av djur vid
avlivning, eller
9. använder någon av de fixeringsmetoder som är förbjudna
enligt artikel 15.3 i rådets förordning (EG) nr 1099/2009.
Om brottet har begåtts med uppsåt och avsett en förpliktelse
av väsentlig betydelse från djurskyddssynpunkt, är straffet
fängelse i högst två år.
4 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet i
annat fall än enligt 3 § bryter mot skyldigheter, krav eller
förbud som finns i de EU-bestämmelser som lagen kompletterar.
Detta gäller inte om överträdelsen avser bestämmelser om
myndighetsutövning eller andra bestämmelser i förordning (EU)
2017/625.
Lag (2021:175).
5 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet
bryter mot föreskrifter som regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, en myndighet har meddelat med stöd
av
- 2 kap. 2 § andra stycket, 2 kap. 4 § tredje stycket, 2 kap.
5 § tredje stycket, 2 kap. 6 § fjärde stycket, 2 kap. 7 §
andra stycket, 2 kap. 9 § fjärde stycket, 2 kap. 11 § andra
stycket, 2 kap. 12 § eller 2 kap. 13 § fjärde stycket,
- 3 kap. 1 § andra stycket 1 eller 3 kap. 2 § andra stycket,
- 4 kap. 2 § fjärde stycket 1 eller 4 kap. 4 §,
- 5 kap. 2 § 1 i annat fall än som sägs i 1 §,
- 6 kap. 3 §,
- 7 kap. 8 § andra stycket eller 7 kap. 16 § första stycket 1
eller andra stycket.
6 § Om en gärning som avses i 1, 3, 4 eller 5 § är att anse
som ringa ska det inte dömas till ansvar. En gärning är att
anse som ringa om den är av mindre betydelse med hänsyn till
det intresse som straffbestämmelsen är avsedd att skydda.
Lag (2022:117).
6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en
sanktionsavgift ska betalas av den som
1. bryter mot bestämmelser i rådets förordning (EG) nr 1/2005
av den 22 december 2004 om skydd av djur under transport och
därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven
64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 om
a) transporthandlingar,
b) tillstånd,
c) intyg,
d) kompetensbevis,
e) att utse en fysisk person att ansvara för transporten,
f) tillgång till vissa uppgifter,
g) anmälan om förändringar i förhållande till tillstånd som
meddelats för en transportör,
h) krav på navigeringssystem och bevarande och
tillhandahållande av uppgifter från ett sådant system, och
i) krav på godkännande av transportmedel,
2. bryter mot bestämmelser om kompetensbevis, skyldighet att
meddela den behöriga myndigheten om att djur ska avlivas och
att utse djurskyddsansvarig i rådets förordning (EG)
nr 1099/2009 av den 24 september 2009 om skydd av djur vid
tidpunkten för avlivning,
3. inte uppfyller krav på att lämna information om djur vid
försäljning eller annan överlåtelse,
4. förevisar djur på cirkus och inte uppfyller krav på att
föra anteckningar om verksamheten och djuren eller lämna
upplysningar om verksamheten,
5. inte uppfyller krav på godkännande av djurparker eller
liknande anläggningar innan de tas i bruk, eller
6. föder upp, förvarar, tillhandahåller eller använder
försöksdjur och inte uppfyller krav på upprättande av
instruktioner för sådan verksamhet, på märkning av djur, på
journalföring eller på att lämna information om verksamheten.
Lag (2022:117).
6 b § Sanktionsavgifterna ska uppgå till minst 1 000 kronor
och högst 100 000 kronor. I de föreskrifter som avses i 6 a §
ska avgifternas storlek framgå. När regeringen meddelar
föreskrifter om avgiftens storlek ska hänsyn tas till hur
allvarlig överträdelsen är och till betydelsen av den
bestämmelse som överträdelsen avser.
Lag (2022:117).
6 c § Sanktionsavgift ska inte tas ut om det är oskäligt. Vid
denna prövning ska det särskilt beaktas
1. om överträdelsen berott på sjukdom som medfört att den
avgiftsskyldige inte förmått att på egen hand göra det som han
eller hon varit skyldig att göra och inte heller förmått att
ge någon annan i uppdrag att göra det,
2. om överträdelsen annars berott på en omständighet som den
avgiftsskyldige varken kunnat förutse eller borde ha förutsett
och inte heller kunnat påverka, eller
3. vad den avgiftsskyldige gjort för att undvika
överträdelsen.
Sanktionsavgift ska inte heller tas ut om överträdelsen är av
mindre betydelse med hänsyn till det intresse som bestämmelsen
är avsedd att skydda.
Lag (2022:117).
6 d § Kontrollmyndigheterna prövar frågor om sanktionsavgifter.
Lag (2022:117).
6 e § Innan kontrollmyndigheten beslutar om sanktionsavgift
ska den som avgiften ska tas ut av få tillfälle att yttra sig.
Lag (2022:117).
6 f § Sanktionsavgift får inte beslutas om den som avgiften
ska tas ut av inte har fått tillfälle att yttra sig inom två
år från den dag då överträdelsen ägde rum.
Lag (2022:117).
6 g § Ett beslut om sanktionsavgift får verkställas enligt
utsökningsbalken när det har fått laga kraft.
Lag (2022:117).
Sanktionsavgiften ska tillfalla staten.
6 h § En beslutad sanktionsavgift faller bort till den del
beslutet inte har verkställts inom fem år från det att
beslutet fått laga kraft.
Lag (2022:117).
6 i § Bestämmelserna i 6 a-6 h §§ tillämpas inte i fråga om
djur som används inom Försvarsmakten.
Lag (2022:117).
7 § Det får inte dömas till ansvar eller beslutas om
sanktionsavgift enligt denna lag för en gärning som omfattas
av ett föreläggande om vite, om gärningen ligger till grund
för en ansökan om utdömande av vitet.
Lag (2022:117).
7 a § Det får inte dömas till ansvar enligt 4 eller 5 § om
gärningen kan leda till en sanktionsavgift enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 6 a §.
Lag (2022:117).
8 § Till ansvar enligt 1-5 §§ döms det inte om gärningen
är belagd med samma eller strängare straff i brottsbalken.
9 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en avgift
ska betalas av den som inte låter förpröva stall, andra
förvaringsutrymmen för djur eller hägn enligt föreskrifter
som har meddelats med stöd av 6 kap. 1 §.
Avgiftens storlek ska framgå av regeringens föreskrifter.
Avgiften ska uppgå till minst 10 000 kronor och högst 40 000
kronor. När regeringen meddelar föreskrifter om avgiftens
storlek ska hänsyn tas till förprövningens komplexitet och
omfattning.
11 kap. Överklagande
1 § En regional djurförsöksetisk nämnds beslut i ett
ärende om godkännande av användning av djur i djurförsök och
om återkallelse av ett sådant godkännande får överklagas till
den centrala djurförsöksetiska nämnd som anges i 7 kap. 13 §.
Den centrala djurförsöksetiska nämndens beslut får inte
överklagas.
2 § Andra beslut enligt denna lag får överklagas till
allmän förvaltnings-domstol. Beslut som avser Försvarsmakten
överklagas dock till regeringen.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.
3 § Om ett beslut som har meddelats av en officiell veterinär
som har förordnats enligt lagen (2009:1254) om officiella
veterinärer överklagas, ska den myndighet som har förordnat
den officiella veterinären föra det allmännas talan i allmän
förvaltningsdomstol.
Den myndighet som har delegerat en uppgift att utöva offentlig
kontroll eller annan offentlig verksamhet till ett organ eller
till en fysisk person ska föra det allmännas talan i allmän
förvaltningsdomstol, om det överklagade beslutet har meddelats
av ett sådant organ eller en sådan fysisk person.
Lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ
med offentliga förvaltningsuppgifter ska gälla även för
överklagande av beslut som har meddelats av en fysisk person
som har delegerats vissa uppgifter.
Lag (2021:175).
4 § Ett beslut om sanktionsavgift gäller först när beslutet
fått laga kraft.
Regeringen får meddela föreskrifter om i vilka fall andra
beslut enligt denna lag, enligt föreskrifter som har meddelats
med stöd av lagen eller enligt de EU-bestämmelser som lagen
kompletterar ska gälla omedelbart även om de överklagas.
Lag (2022:117).
2018:1192
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2019.
2. Genom lagen upphävs djurskyddslagen (1988:534).
3. Förelägganden, förbud och andra beslut som har meddelats
enligt den upphävda lagen gäller fortfarande.
4. Djurförbud enligt 9 kap. 1 § får, i de fall förhållandena
som ligger till grund för beslutet har inträffat före
ikraftträdandet, beslutas endast om förutsättningarna för
djurförbud enligt den upphävda lagen är uppfyllda.
2021:175
Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer i
fråga om 8 kap. 9 b § och i övrigt den 1 april 2021.
2022:117
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2022.
2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överträdelser som
har skett före ikraftträdandet.