Svar på fråga 2018/19:854 av Thomas Morell (SD)
Utsatthet i kollektivtrafiken
Thomas Morell har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stärka skyddet för personer som arbetar inom kollektivtrafiksystemet.
Jag vill inledningsvis understryka att jag delar din uppfattning. Att bli utsatt för brott inom ramen för sin yrkesutövning är oacceptabelt. För att förhindra och bekämpa såväl denna som annan typ av brottslighet krävs en ändamålsenlig lagstiftning och ett effektivt rättsväsende.
Straffbestämmelsen om våld och hot mot tjänsteman utgör här en viktig del. Bestämmelsen genomgick under den förra mandatperioden en förändring som bl.a. innebär att brottstypen ringa brott togs bort och att brottstypen grovt brott lades till. Regeringen har även nyligen lämnat förslag till riksdagen om att straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman ska höjas (prop. 2018/19:155). Regeringen har härutöver vidtagit ett antal andra åtgärder som är relevanta att nämna i detta sammanhang.
Under den förra mandatperioden har straffbestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning förtydligats och moderniserats. Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har också skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyper såsom grov misshandel, synnerligen grov misshandel och grovt olaga hot.
I februari redovisades regeringsuppdraget om kamerabevakning av allmänna transportmedel och stationer. Utredningen lämnar bl.a. förslag om att dagens tillståndsplikt ska tas bort för kamerabevakning i fordon som används i kollektivtrafiken och för knutpunkter i kollektivtrafiken, som stationer och terminaler. Undantagen från tillståndsplikten föreslås gälla om kamerabevakningen sker i brottsbekämpande syfte, i syfte att förhindra olyckor eller i ordningshållande syfte. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet.
Inom Regeringskansliet bereds också direktiv till en utredning för att göra en bred översyn av regelverket för ordningsvakter. Frågor som en sådan utredning kan komma att titta på är t.ex. på vilka platser ordningsvakter kan medverka till att upprätthålla den allmänna ordningen och vilka arbetsuppgifter och befogenheter en ordningsvakt bör ha.
Det är samtidigt viktigt att Polismyndighetens verksamhet förstärks. Regeringen är därför fast besluten att uppnå målsättningen om att antalet anställda i Polismyndigheten ska öka med 10 000 fram till 2024.
Åtgärderna som vidtagits innebär sammantaget ett bättre skydd för alla personer som inom ramen för sin yrkesutövning riskerar att utsättas för brott, vilket inkluderar personer som arbetar inom kollektivtrafiksystemet. Regeringen kommer fortsätta att följa denna fråga men avser inte vidta några ytterligare åtgärder i nuläget.
Stockholm den 15 augusti 2019
Mikael Damberg