Svar på fråga 2018/19:19 av Barbro Westerholm (L)
Trafikmedicinska mottagningar

Barbro Westerholm har frågat mig om regeringen kan tänka sig att tillsätta en utredning om den trafikmedicinska verksamhetens organisation och kvalitet?

För arbetet med nollvisionen, dvs. att ingen ska dö eller skadas i trafiken, är bl.a. säkra förare och en säker trafikmiljö avgörande. Att bedöma medicinska lämplighet för körkortsinnehav på ett rättvisande sätt är då en viktig del i arbetet med nollvisionen. De medicinska kraven för körkort, som är harmoniserade inom EU, framgår närmare av Transportstyrelsens regler.

Organiseringen av verksamheter för trafikmedicinska bedömningar och intyg inom detta område är, i likhet med hälso- och sjukvården i stort, ett ansvar för landstingen att avgöra. Som framgår av frågan väljer landstingen att organisera arbetet på olika sätt. Utöver exemplen som ges kan även nämnas att Östergötlands läns landsting och Norrbottens läns landsting väljer att hantera dessa bedömningar och underlag för intyg via rehabiliterings-medicinska kliniker. Ordningen möjliggör för landstingen att utifrån de olika förutsättningar man har när det gäller t.ex. befolkningssammansättning, organisera arbetet på mest ändamålsenliga sätt. Även när det gäller verksamhetens kvalitet åligger det landstingen enligt bl.a. hälso- och sjukvårdslagen att säkerställa att denna systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Vägledningar i detta arbete finns bl.a. hos Socialstyrelsen.

Frågor rörande intygshantering inom vården, bl.a. gällandes körkort, lyfts dock av utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård i betänkandet God och nära vård (SOU 2018:39). Betänkandet har remitterats.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan och i frågan så ser jag inte i dagsläget någon anledning till att utreda denna verksamhet specifikt.

Stockholm den 30 januari 2019

Lena Hallengren