av Johan Hultberg (M)
till Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
EU:s ramdirektiv för vatten vållar betydande problem i Sverige. Mest uppmärksammad har problematiken varit kopplad till vattenkraften. Under arbetet i Energikommissionen drev Moderaterna på för att det skulle klargöras hur Sverige kan leva upp till nämnt direktiv utan att äventyra produktionen av vattenkraft. Arbetet i kommissionen ledde bland annat fram till ett antal myndighetsuppdrag om översyn av föreskrifter och vägledningar. Detta eftersom de problem som vi har i Sverige kopplat till vattendirektiv till stor del tycks bero på en överimplementering av direktivet, inte minst genom svenska myndigheters tolkningar av direktivet samt den för rättspraxis betydelsefulla Weserdomen.
Nu pågår ett arbete med att se över hur Sverige implementerar EU:s vattendirektiv specifikt kopplat till vattenkraften men regeringen bör säkerställa att en överambitions implementering inte sätter käppar i hjulet också för andra verksamheter. Undertecknad har t.ex. lyft hur företaget Smögenlax inte beviljats miljötillstånd av Mark- och miljödomstolen i Vänersborg med hänvisning till att Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) uttalat tveksamheter om huruvida den planerade anläggningen vore förenlig med kraven i EU:s ramdirektiv för vatten. Smögenlax planerade anläggning skulle bli världens mest miljövänliga laxodling och innebära en satsning på halv miljard. En minst sagt mycket välkommen och betydelsefull investering för Sotenäs och Bohuslän i stort. Mark- och miljööverdomstolen har tagit upp Smögenlax ansökan för prövning och kommer förhoppningsvis med ett positivt beslut vad det lider. Om inte bör regeringen tillsätta en haveriutredning rörande den svenska implementeringen av EU:s vattendirektiv för att söka svar på hur på vi i Sverige har kunnat hamna så snett att vi med hänvisning till miljöskäl säger nej till en miljömässigt absolut världsledande anläggning. Om ett företag nekas tillstånd som inte bara använder sig av bästa tillgängliga teknik utan dessutom utvecklar densamma har vi som land allvarliga problem.
Det vilar ett stort ansvar på regeringen att säkerställa en korrekt implementering av vattendirektivet i Sverige. Regeringen måste säkerställa att vi inte skjuter oss själva både ekonomiskt och miljömässigt i foten. Detta kan regeringen göra genom att se över implementeringen av vattendirektivet hela vägen från miljöbalkens övergripande bestämmelser till myndigheternas föreskrifter och vägledningar. Klart är dock att själva direktivet också dras med betydande problem. Därför är det viktigt att regeringen inte försitter möjligheten att påverka direktivets framtida utformning.
Under hösten 2017 påbörjades en översyn av EU:s ramdirektiv för vatten. Sedan dess har det bland annat hållits hearings och workshops för att kommissionen ska få in synpunkter och erfarenheter från såväl allmänhet som företag, organisationer och myndigheter. Dessvärre vittnar svenska organisationer och företag om att den svenska regeringen inte varit särskilt intresserad av en diskussion i Sverige om ramdirektivets utformning, dess styrkor och svagheter samt om vilka ändringar som vore önskvärda. Det framstår som om den svenska regeringen intagit en väldigt avvaktande roll under pågående översyn. Det är mycket olyckligt eftersom denna passivitet minskar Sveriges möjlighet till påverkan av ett oerhört viktigt direktiv. Allting i ett samhälle är vattenberoende. Därför bör regeringen nu vakna och inta en aktiv roll i syfte att uppnå revideringar av ramdirektivet som gör att direktivet fortsatt bidrar till dess grundläggande syfte – att skydda och förbättra vattenkvaliteten – men utan de stora negativa konsekvenser som direktivet idag tyvärr har på möjligheterna till alltifrån livsmedelsproduktion till bostadsbyggande.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin följande.
Har ministern och regeringen någon plan för att få fram erfarenheter och synpunkter från alla delar av samhället som berörs av ramdirektivet för vatten, inte minst för att Sverige ska kunna påverka eventuella förändringar av direktivet?