Fråga 2018/19:862 Situationen i Hongkong

av Åsa Coenraads (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Hongkong har sedan den 1 juli 1997 varit en del av Folkrepubliken Kina. Dessförinnan var Hongkong en kronkoloni till Storbritannien. Överlämnandet av Hongkong föregicks av ett internationellt avtal mellan Storbritannien och Kina. I detta avtal (Sino-British Joint Declaration) lovade Kina att Hongkong fram till år 2047 skulle få behålla sitt rättssystem, sin yttrandefrihet och pressfrihet och Hongkong garanterades långtgående självstyre. Hongkongs autonoma ställning fastlades i Hongkongs minigrundlag (Basic Law) som även innehöll ett löfte från Kina om att införa allmän rösträtt.

Sedan 1997 har dock Kina agerat på ett sätt som gjort att många ifrågasatt Hongkongs autonomi. Dels avskaffade man direkt efter överlämnandet Hongkongs första fullt folkvalda lokala parlamentet och ersatte senare detta med ett parlament där endast hälften av ledamöterna valts genom allmänna val. Kina har därefter fördröjt införandet av allmän rösträtt genom att vägra bredda antalet direkt valda ledamöter och genom att neka Hongkong rätten att välja dess högsta regeringschef. I princip handplockar Kina i dag den högsta regeringschefen och valsystemet gynnar Peking-trogna grupper. Kina har även undergrävt Hongkongs juridiska autonomi ett flertal gånger. Exempelvis försvann fem Hongkong-bokhandlare under mystiska förhållanden, däribland den svenska medborgaren Gui Minhai, för att senare dyka upp i Kina åtalade för olika brott. Nu senast har Peking genom sina allierade i Hongkong försökt driva igenom en utlämningslag. En lag som många i Hongkong anser undergräver det juridiska systemet och friheterna i Hongkong, då personer skulle riskera att överlämnas till ett kinesiskt rättssystem som anses vara högst osäkert. 

Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Hur avser ministern att verka föratt Folkrepubliken Kina följer sina internationella åtaganden om att respektera Hongkongs juridiska, ekonomiska och politiska autonomi?