Fråga 2018/19:851 Återtagande av personer som fått utvisningsbeslut efter ansökan från Säkerhetspolisen

av Tobias Billström (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Säkerhetspolisen konstaterar att tillväxten i Sveriges extremistmiljöer är omfattande. Antalet individer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna bedöms ha gått från hundratals till tusentals. Därför har Säkerhetspolisen under våren ansökt till Migrationsverket om att ett antal individer som under längre tid och i stor utsträckning bidragit till radikalisering ska utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Säkerhetspolisen menar att de varit tongivande i verksamheter där radikalisering sker och därmed bidragit till tillväxten i våldsbejakande extremistmiljöer. De bedöms även utgöra ett säkerhetshot mot Sverige.

Enligt uppgifter rör det sig om sex individer som under våren tagits i förvar på Säpos begäran enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Flera fall har uppmärksammats i medierna. I Gävle har flera män, varav en imam, tagits i förvar. I Västerås och Umeå har Säkerhetspolisen begärt två imamer i förvar. En man som tidigare var Vetenskapsskolans vd har tagits i förvar i Göteborg. Säkerhetspolisen uppger att det totalt rör sig om sex personer som bidragit till extremism och radikalisering. Migrationsverket har fattat beslut att utvisa fem av männen. Tre av männen har överklagat besluten. 

Ett land har en skyldighet att ta emot sina egna medborgare. Trots detta präglas Sveriges återvändandearbete av att utvisningsbeslut inte verkställs. Antingen på grund av att människor avviker eller på grund av att verkställighet inte kan ske på grund av bristande samarbete med det mottagande landet. Säkerhetspolisen har uttalat att det inte är säkert att det går att utvisa de terrorstämplade imamerna på grund av verkställighetshinder. Då kan Säkerhetspolisen fortsätta att hålla en person under uppsikt med till exempel anmälningsplikt.

Återtagandeavtal är ett verktyg som bör användas i större utsträckning, både i Sverige och i EU. Sverige har ett fåtal återtagandeavtal men saknar fortfarande avtal med länder varifrån ett stort antal asylsökande har kommit och kommer från. Sverige måste ingå fler återtagandeavtal i syfte att stärka återvändandearbetet. Regeringen har därför ett ansvar att verka för fler bilaterala avtal och samtidigt driva på för fler gemensamma lösningar inom EU. Det ena utesluter dock inte det andra, och regeringen måste därför svara på frågan vilka åtgärder man avser att vidta vad gäller Sveriges bilaterala åtaganden på detta område.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:

 

Vilka bilaterala åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att Sverige i högre utsträckning ska kunna verkställa utvisningsbeslut som rör personer som enligt Säkerhetspolisen utgör en säkerhetsrisk?