av Barbro Westerholm (L)
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det förekommer allt oftare att läkemedel tar slut på apoteken och att berörd patient tvingas vänta på att få ut sitt läkemedel eller byta till något som ibland är mindre lämpligt för behandling av de aktuella hälsoproblemen. Särskilt allvarligt är det om det gäller läkemedel som behöver användas i akuta livshotande situationer som anafylaktisk chock eller vid allvarliga kroniska sjukdomar och infektioner.
När ett läkemedel tillfälligt tar slut ska ansvarigt läkemedelsföretag anmäla detta som restnoteringar till Läkemedelsverket. Läkemedelsverket ska i sin tur tillhandahålla en lista över dessa, hur länge restnoteringarna förväntas pågå samt råd om alternativa läkemedel. Dessutom informerar Läkemedelsverket om andra åtgärder som patienter och vårdgivare kan vidta när läkemedel tillfälligt tar slut. Insatserna är ofta tidskrävande och hjälper inte i alla situationer, främst när omedelbara åtgärder krävs.
Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2018:77) för att bland annat se över nuvarande ordning för att säkerställa att det finns tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser i fredstid respektive under höjd beredskap. Den siktar dock inte på att lösa den situation som i dag drabbar patienter i deras vardag.
Tidigare hade vi i Sverige beredskapslager med läkemedel avsedda för användning om våra gränser skulle bli stängda på grund av händelser i vår omvärld. Då kunde beredskapslagren användas om det på grund av tillverknings- eller andra problem blev brist på ett läkemedel. När bristen var hävd fylldes lagren på med det aktuella läkemedlet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Kan ministern och regeringen tänka sig att återskapa tillgången till beredskapslager med läkemedel för användning när tillgången på läkemedel godkända för användning i Sverige brister?