av Ludvig Aspling (SD)
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Europeiska unionen har ett strategiskt partnerskap med Afrika. Partnerskapets syfte är att genom investeringar lyfta levnadsstandarden på den afrikanska kontinenten och därmed också minska incitamenten för irreguljär migration till Europa. Sverigedemokraterna står bakom syftet att öka levnadsstandarden, men ser det som otroligt att detta skulle minska incitamenten att resa till Europa.
Forskning på migrationsområdet, av bland annat Paul Collier, visar att en begränsad ökning av levnadsstandarden leder till en ökad benägenhet att migrera eftersom migranter ser resan till Europa som en investering. Eftersom sådana resor är relativt kostsamma tillhör de som lyckas ta sig till Europa ofta också den afrikanska överklassen.
En ökad levnadsstandard riskerar alltså, om detta inte kombineras med verksamma åtgärder för att stävja migrationen, att leda till ökad irreguljär migration i stället för minskad. Det senare syftet med planen kommer i så fall inte att uppfyllas.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka vetenskapliga belägg har statsrådet för att Sveriges och EU:s bistånd till utvecklingsländer faktiskt leder till en minskad benägenhet att migrera till Sverige och rikare länder?