av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Vita huset har bekräftat att det överväger en terrorklassning av det fruktade Muslimska brödraskapet, vilket naturligtvis skulle innebära att exempelvis företag eller individer kan drabbas av sanktioner om de har kopplingar till nätverket.
Förslaget är på intet sätt nytt, men till följd av att det är en så diffus och mångfasetterad organisation har verkställandet av en terrorklassning tidigare setts som svårgenomförbar. Brödraskapet är nämligen ett nätverk av löst anslutna grupper, med en mer eller mindre dold struktur, vars grenar sträcker sig till stora delar av världen.
Nu kommer dock Vita huset, enligt dess talesperson Sarah Sanders, att se över möjligheten att gå vidare med förslaget, vilket välkomnats av ett flertal aktörer. Inte minst i Mellanöstern och Nordafrika, där man lidit mycket på grund av nätverkets terror, ser många att detta är ett lovande initiativ.
Brödraskapet är sedan många år också en etablerad kraft i Sverige genom ett antal underorganisationer, vilka kunnat rida på vågen av islamistiska organisationers framfart – en framfart som kunnat bekräftas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), som också varnat för att deras växande popularitet blir en ny faktor att ta hänsyn till när man planerar vårt samhälles förmåga att skydda sig självt och våra grundläggande demokratiska värden.
Den 24 februari 2017 publicerades en vetenskaplig förstudie om brödraskapet av den respekterade terrorforskaren och statsvetaren Magnus Norell samt två framstående kollegor. I denna förstudie kan bilden bekräftas av hur nätverket är en mycket aktiv gruppering i det svenska och europeiska samhället och att rörelsen dessutom växer stadigt. MSB är den första myndigheten som gör en större genomlysning av detta fenomen, trots att brödraskapet har verkat i Sverige sedan slutet av 1970-talet och har som uttalat mål att bilda en islamistisk stat.
I Sverige består brödraskapets etablering främst av ett antal associerade organisationer som i dag får statligt stöd för sina respektive verksamheter, men vi har även sett antydningar till kopplingar mellan nätverket och olika politiska företrädare.
Målet i Europa baseras huvudsakligen på att knyta till sig muslimer snarare än majoritetssamhället, som är fallet i aktivisternas ursprungsländer. De ser sig därmed till stor del som en fadder åt den europeiska islamismen, genom organisationen Federation of Islamic Organisations in Europe (FIOE), vars vice ordförande råkar vara en tidigare svensk riksdagsledamot. Genom att bygga en ideologiskt uppbyggd rörelse fångar man in medlemmar i en introduceringsprocess, för att sedan förbereda dessa på ett långsiktigt, parallellt samhällsbygge. Man strävar efter att på sikt bygga en islamisk stat, och det är en utveckling som sker gradvis och delvis genom en viss form av anpassning till det europeiska värdsamhället.
Det finns en hel del internationell forskning om brödraskapet och dess europeiska gren, men i Sverige har denna forskning varit förbunden med olika villkor. Detta har delvis resulterat i att förståelsen för islamismens framfart har satts på undantag, vilket har medfört en låg kunskapsnivå i ämnet samtidigt som det har möjliggjort en snabb etablering i Sverige.
Den fråga som nu hanteras i USA är därmed även aktuell i Sverige. Inte minst då svenska skattemedel i dag går till Islamic Relief och andra organisationer som har en tydlig koppling till brödraskapet behövs tydliga budskap från styrande politiker. På senare år har brödraskapet främst riktat in sig på bygget av parallella samhällen snarare än på ett våldsamt engagemang. Våldet finns dock fortfarande där, och i grund och botten har organisationen precis samma teokratiska ideologi som förr.
Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Margot Wallström svara på följande fråga:
Hur ser ministern och regeringen på USA:s eventuella terrorklassning av Muslimska brödraskapet, och kan Sverige tänkas gå samma väg då nätverket också är ett hot i Sverige?