av Johan Forssell (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
I början av april beslutade regeringen att kartlägga tio stora myndigheters planer vad gäller lokalisering av verksamhet utanför Stockholms län fram till år 2022. De myndigheter som berörs är enligt uppdraget till Statskontoret följande: Arbetsförmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Lantmäteriet, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket och Trafikverket.
Statskontorets kartläggning, som ska redovisas till regeringen den 15 augusti i år, ska ligga till grund för om ytterligare regeringsbeslut kommer att krävas i frågan om en utlokalisering av myndigheter.
Polismyndigheten har under en längre tid rapporterat om svårigheter att fokusera på sin kärnverksamhet. Enligt såväl Riksrevisionen som Statskontoret tar det åtminstone fem år att omlokalisera en myndighet, värdefull tid då myndigheten får svårare att utföra ordinarie arbetsuppgifter. Givet de fastslagna konsekvenserna av myndighetsflyttar är det viktigt att de potentiella framtida utlokaliseringsprocesserna genomsyras av transparens och att fakta finns tillgänglig för alla parter att ta del av, från början till slut.
Moderaterna har länge förespråkat vikten av en lokal närvaro för polisen, men för det krävs främst fler poliser. Vi har därför föreslagit en riktad lönesättning för Sveriges poliser och en betald polisutbildning för att åtgärda den stora polisbristen.
Om regeringen avser att gå vidare med en flytt av Polismyndigheten krävs tydliga besked om och tydliga motiveringar till varför man anser det vara en nödvändig förändring för myndigheten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Vad innebär regeringens planer gällande omlokalisering av myndigheter specifikt för Polismyndigheten?