Fråga 2018/19:550 Tillgång till gynekologisk vård

av Anna Vikström (S)

till Socialminister Lena Hallengren (S)

 

Ojämlik tillgång till vård i hela landet är en aktuell fråga. Men även ojämlik tillgång till vård inom en region kan vara ett problem.

Inom Region Stockholm ser vi exempel på ojämlik tillgång till vård med användande av Lagen om vårdval (LOV). Ett exempel gäller gynekologisk vård som inte kräver akutsjukhusets resurser eller kan utföras i primärvården och som omfattar specialiserad vård i öppenvård och slutenvård inom specialiteten gynekologi.

En karta över gynekologmottagningar i Region Stockholm visar att förorter och kranskommuner har få mottagningar, medan Stockholms innerstad har många: cirka 36 förutom sjukhusmottagningar. Den senaste tiden har dessutom flera mottagningar i kranskommunerna stängt, och kvinnor som bor i den södra delen av Storstockholm drabbas särskilt hårt. Nu blir det oacceptabelt stora avstånd till närmaste mottagning och förmodligen även köer. När mottagningen i Handen stängde den 28 februari stod över 100 kvinnor i kö utan någonstans att hänvisas i närområdet.

Denna skeva ojämlika tillgång till vård beror på att all gynekologisk öppenvård som inte finns på sjukhus utifrån politiska beslut drivs av vårdbolag, som kan etablera sig fritt i länet enligt LOV och som själva väljer om de ska stänga sin verksamhet. Gynekologisk specialistvård är alltså inte lika tillgänglig för kvinnor i alla delar av i länet, och den är minst tillgänglig i den södra länsdelen.

Det finns risker för längre vårdköer när fler mottagningar stänger, och det kan finnas hälsorisker med sämre tillgång till vård. Vi vet att socioekonomiska faktorer påverkar kvinnors deltagande negativt när det gäller gynekologisk cancerscreening (som framför allt utförs av mödrahälsovården), vilket ökar riskerna för insjuknande i allvarlig cancersjukdom.

Den förra S MP-regeringen satsade på jämlik kvinnohälsa och förlossningsvård under den förra mandatperioden.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är:

 

Avser ministern att genomföra några satsningar på jämlik vård för kvinnors hälsa?