av Lars Mejern Larsson (S)
till Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
Sedan bank- och finanskrisen i början av 1990-talet klingat av och banksektorn strukturerats om har vi fått fyra starka storbanker, flera nischbanker och några mindre affärsbanker samt lokala sparbanker.
Det som är mest oroande under de senaste 30 åren är att ett par storbanker i snabb takt lämnat landsbygden och lagt ned ca 250 lokalkontor. Ett svek mot landsbygden som under åtskilliga decennier försvårat en nödvändig modernisering, näringsmässig breddning och ekonomisk tillväxt i över hälften av landets regioner. Hela denna förändring av bankstrukturen har på ett ytterst allvarligt sätt försvårat i första hand småföretagens behov av nödvändigt lånekapital men även hushållens behov av kapital till bostadsrenovering och byggande av nya bostäder av olika slag.
Aktuella kommuner som bland annat de som förlorade sina Swedbankkontor i Värmland för drygt två år sedan har vid frågor om etablering av nya sparbankskontor fått svaret att Swedbank inte tillåter nya sparbankskontor på de aktuella platserna. De avgör således enligt uppgift vilka kommuner som ska få nya bankkontor utan att Swedbank formellt sett har något inflytande över de lokala sparbankernas etableringspolicy. Swedbank tycks använda samarbetet om it-system som en hållhake på sparbankernas etableringspolicy landet över.
Konkurrensverket ska enligt konkurrenslagen (2008:579) särskilt bevaka att det inte förekommer konkurrenshämmande samarbete mellan olika företag (2 kap. 1 §) och att ett företag med en dominerande ställning inte missbrukar sin starka ställning på marknaden (2 kap. 7 §). Dessa båda portalparagrafer torde vara aktuella för en analys, då banknärvaron är oerhört viktigt för landsbygden och för att företagen ska kunna vara etablerade i hela landet.
Jag vill därför fråga näringsminister Ibrahim Baylan:
Vilka åtgärder vidtar ministern för att Konkurrensverket ska säkra att lokala banker inte missgynnas i relation till stora banker?