Fråga 2018/19:528 Krav i gymnasieskolan

av Johanna Rantsi (M)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

 

Att ställa krav är att bry sig. Ett kravlöst skolsystem fungerar inte.

Om en elev antas till ett gymnasieprogram ska vi ha förväntningar på eleven. Elevers rätt att välja att läsa på gymnasiet och vad de vill läsa på gymnasiet ska värnas, men om en elev har valt att läsa på gymnasiet ska eleven också ha skyldighet att försöka.

Om en elev i gymnasieskolan inte deltar i utbildningen eleven är antagen till är det enda medlet skolan kan ta till att rapportera till CSN så att elevens studiemedel dras in. Skolan kan inte ställa krav på eleven att närvara i någon större utsträckning, på att delta i undervisning eller på att prestera på annat sätt. Det krävs inte mycket mer närvaro än sporadiska besök i skolan för att behålla sin plats i tre år. Det finns heller inga tydliga krav på att uppnå resultat för att få behålla sin plats i tre år.

Gymnasieskolan är en frivillig skolform. Vi talar mycket om elevers rättigheter, och de är viktiga. Men vi behöver också tala om skyldigheter. Ingen ska ha rätt att använda skolan som en lekstuga där man stör andra elevers studiero utan att själv försöka. Tyvärr händer det i dag, och skolan har inte tillräckliga möjligheter att ställa krav. 

Det här leder även till att elever kan vara antagna till gymnasieplatser som inte utnyttjas, vilket missgynnar dem som står i kö till det aktuella gymnasieprogrammet men inte kommer in.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström: 

 

Tänker utbildningsministern vidta några åtgärder för att ge gymnasieskolan möjlighet att ställa fler krav?