av Jens Holm (V)
till Statsrådet Tomas Eneroth (S)
När stora infrastrukturprojekt sjösätts får det förstås stora effekter på samhället. De planerade höghastighetsbanorna kommer exempelvis inte bara att göra det lättare att ta sig mellan Stockholm, Göteborg, Malmö och ett antal orter till. En mängd nya bostäder, jobb, nya samarbeten och utsläppsminskningar kommer därutöver att skapas. Dessvärre använder sig vår ansvariga myndighet för infrastrukturplanering, Trafikverket, i huvudsak endast av en modell för att analysera infrastrukturprojekt, den så kallade cost–benefit-analysen. Med den går det visserligen att beräkna minskade restider och vissa miljöeffekter, men många dynamiska effekter utesluts, såsom befolkningstillväxt, nya arbetstillfällen och större geografiska marknader. Enligt Dagens Nyheter den 21 mars 2019 har Europeiska investeringsbanken – där Sverige är medlem – erbjudit Sverige att kostnadsfritt använda deras mer dynamiska kalkylmodell, men enligt tidningen har regeringen tackat nej till dessa erbjudanden. Att analysera höghastighetsbanorna från fler perspektiv än förkortad restid skulle kunna ge oss en bättre bild av många ytterligare positiva effekter som projektet skulle kunna få för Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:
Stämmer det att Sverige har erbjudits att använda EIB:s kalkylmodell, och varför har i så fall departementet tackat nej?