av Markus Wiechel (SD)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Den 4 mars återkom utrikesministern med ett svar på en skriftlig fråga från undertecknad som rörde återtagandet av svenska medborgare som anslutit sig till IS i Syrien och Irak. Svaret var som väntat att dessa personer inte kunde räkna med konsulär hjälp från svenska myndigheter. Med andra ord var svaret på frågan varken ja eller nej och knappast särskilt klargörande.
När regeringen tidigare har uttalat sig om återtagande av dessa terrorsympatisörer har tongången hela tiden visat att det är UD:s avrådan från resor till vissa konfliktdrabbade områden som anges som skäl för att inte direkt bistå terrorsympatisörerna. Regeringen har således inte kommit med några invändningar kring vilken eller vilka grupper personerna anslutit sig till eller lidandet dessa personer på olika sätt bidragit till. Detta faktum gör den ursprungliga frågeställningen än mer intressant, då man antyder att det bara är praxis som styr hanteringen som följd av det konsulära arbetets komplexitet i oroliga områden.
Det hade därför varit tacksamt om utrikesministern hade kommit med ett ja- eller nej-svar på frågan om svenska myndigheter under några omständigheter kan tänkas bistå IS-anslutna svenska medborgare med en resa till Sverige eller med annan konsulär hjälp. När det inte skett får ministern för enkelhetens skull en ny mer konkret fråga.
Min fråga till utrikesminister Margot Wallström är följande:
Kommer svenska myndigheter att bistå svenska medborgare som anslutit till IS om de exempelvis lyckas ta sig till ett svenskt konsulat, en svensk ambassad eller på annat sätt tagit sig ifrån konfliktzonen och sedan kommit i kontakt med svenska myndigheter?