av Amineh Kakabaveh (V)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Leyla Güven (HDP), parlamentsledamot och ordförande i Demokratiska Samhällskongressen, inledde en obegränsad hungerstrejk i turkiskt fängelse den 7 november 2018.
Leyla Güven har förklarat att hennes hungerstrejk är en protest mot den totala isoleringen av den kurdiske politikern Abdullah Öcalan. Öcalan har inte fått träffa sina advokater sedan den 27 juli 2011. Senast han träffade någon i sin familj var den 12 september 2016. Det finns ingen som helst information om hans hälsotillstånd sedan dess. Leyla Güven är 54 år och hennes hälsotillstånd är nu oroande.
Güven har tidigare varit borgmästare och är folkvald parlamentsledamot men hålls sedan valet 2018 fängslad. Hon greps den 31 januari 2018 för sin kritik av den turkiska arméns invasion av Afrin och för andra kritiska uttalanden hon har gjort mot den turkiska regeringen. Hon hotas av ett fängelsestraff på 31 år och sex månader. Leyla Güven har förklarat följande: Den isoleringspolitik som används mot Öcalan gäller inte bara honom själv, utan ett helt folk. Jag är en del av det folket, det kurdiska folket. Isolering är ett brott mot mänskliga rättigheter. Jag börjar därför en obegränsad hungerstrejk för att protestera mot isoleringen av Öcalan. Jag kommer inte att lägga fram något försvar till domstolen från och med nu. Jag kommer att fortsätta min protest fram tills att rättsväsendet upphör med sina olagliga beslut och denna politik av isolering avslutas. Om det så krävs kommer jag att fullfölja hungerstrejken till döden.
Med anledning av detta vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Vad avser ministern att göra för att förmå den turkiska staten att bryta den inhumana isoleringen av Abdullah Öcalan och förmå den turkiska regeringen att frige Leyla Güven och alla andra politiska fångar som i strid mot mänskliga och demokratiska rättigheter hålls fängslade och hotas att dömas till fängelsestraff, vars längd inte kan beskrivas som annat än absurd?