av Johan Hultberg (M)
till Statsrådet Jennie Nilsson (S)
Den så kallade januariöverenskommelsen mellan de båda regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, samt deras två stöd- och samarbetspartier, Centerpartiet och Liberalerna, innehåller 73 punkter som de fyra partierna är överens om ska genomföras under mandatperioden. De flesta av dessa punkter är dock oprecisa och väcker därför en lång rad följdfrågor. Detta gäller inte minst fisket som behandlas i punkt 39 ”Förstärkta insatser för den biologiska mångfalden”.
För Bohuslän är yrkesfisket och då särskilt fisket av skaldjur alltjämt en mycket viktigt näring. Både direkt genom till exempel de arbetstillfällen som skapas inom fisket och, inte minst, indirekt genom att leverera råvara till beredningsindustrin och genom att vara en helt central del av Bohusläns varumärke och identitet. För besöksnäringen, som för Bohuslän är en basnäring, är fisket fundamentalt viktigt.
Antalet fiskare och fiskefartyg är i dag dock bara en bråkdel jämfört med antalet för bara några årtionden sedan. Nu är det mycket viktigt att värna det yrkesfiske som finns kvar och skapa bättre förutsättningar för generations- och ägarskiften. Konkurrenskraften behöver stärkas och regelbördan lättas.
Den svenska kåren av yrkesfiskare utgörs av engagerade personer och företagare med ett stort engagemang för att både föra vidare och utveckla den svenska fisketraditionen – ett engagemang som särskilt har synts i utvecklingen av ett mer hållbart fiske och i engagemanget för rena hav. Konkret tar det sig bland annat uttryck i projekt och initiativ för att tackla problemet med marint skräp liksom i förvaltningen av fiskeresurserna.
I början av 2000-talet gjordes en stor genomgång av räktrålningens miljöeffekter, vilket ledde till införandet av flera nya regler, men det bidrog också till Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen, som innebar att man på frivillig grund valde att gå över till att fiska med den mer skonsamma Kostertrålen, som har mindre trålbord liksom rist, vilket betyder ett mer skonsamt och selektivt fiske. Med utgångspunkt i Koster-Väderöfjordsöverenskommelsen har arbetet utvecklats och fördjupats. I dag finns det en modell för lokal samförvaltning i området där lokala fiskare, forskare, länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt politiker från Strömstads och Tanums kommuner deltar i vad som heter Samförvaltning Norra Bohuslän. Det yrkesfiske som i dag bedrivs i Koster-Väderöfjorden är hållbart, och den förvaltningsmodell som utvecklats har visat sig mycket framgångsrik och förtjänar att spridas.
Kosterhavet blev 2009 Sveriges första marina nationalpark, och fiske bedrivs även inom nationalparken. Framför allt är det räka och havskräfta som fiskas. Kräfta fiskas både med trål och med bur medan all räka trålas. Trålning sker dock inte grundare än 60 meter, och i Koster-Väderöfjorden finns sex områden där det helt råder trålförbud, varav tre områden ligger inom nationalparken.
I överenskommelsen mellan S, C, L och MP står att ett generellt stopp för bottentrålning ska införas i skyddade områden. Införs av ett generellt stopp för bottentrålning i hela Kosterhavets nationalpark skulle det vara ett dråpslag mot yrkesfisket i norra Bohuslän liksom mot den framgångsrika lokala samverkansmodell som vuxit fram.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Jennie Nilsson följande: