av Alexandra Anstrell (M)
till Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
Officersförbundet har konstaterat att det är illa ställt med materiel som är anpassad för kvinnor i Försvarsmakten. Utifrån en enkät till förbundets kvinnliga medlemmar kan konstateras att ca 40 procent av kvinnorna inte har ett kroppsskydd som passar, att ca 40 procent inte har en uniform som passar och att ca 40 procent har själva fått tjata till sig någon utrustning som passar.
Enligt FOI:s rapport Karriärhinder för unga militära kvinnor från den 19 januari 2018 fastställs att militära kvinnors tillgång till materiel skiljer sig från männens. Rapporten påvisar att skyddsutrustningen många gånger inte passar kvinnor, vilket leder till en högre säkerhetsrisk för denna grupp.
Nu har vi i Sverige återaktiverat värnplikten, vilket innebär att många kvinnor och män kommer att kallas till militär grundutbildning. Detta betyder att materielproblemen för både kvinnor och män behöver åtgärdas för att man ska säkerställa framtidens behov av tjänstgörande militärer. Om Försvarsmakten ämnar behålla kvinnor i organisationen måste den se till att de har samma förutsättningar som männen.
Under ett besök i Mali nyligen berättades till exempel att den enda godkända sport-bh som fanns att tillgå var i merinoull och alldeles för varm att ha på sig i öknens hetta, varför man fått köpa egna underkläder. För att våra soldater ska kunna göra en bra insats under sin utlandsplacering i länder som Mali är den personliga utrustningens kvalitet avgörande. Att kläder är funktionella på så vis att man lätt kan röra sig och att man på ett bra sätt ska kunna bära sin skyddsutrustning är av yttersta vikt.
Under besök runt om i Sverige bekräftas bilden av att det inte finns utrustning för kvinnor som är bra, godkänd och ändamålsenlig. Frågan är inte på något sätt ny; flera av mina moderata kollegor har lyft frågan till statsrådet tidigare. Planer har funnits, men problemen kvarstår.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga försvarsminister Peter Hultqvist:
Hur ämnar ministern och regeringen, utöver den helt grundläggande frågan om möjligheter till ändamålsenligt materiel, arbeta för att öka jämställdheten inom försvaret?