av Tony Haddou (V)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Enligt januariavtalet föreslås att kravet på aktiekapital sänks från 50 000 till 25 000 kronor den 1 januari 2020. Frågan har snabbutretts med en svepande konsekvensanalys, och en rad remissinsatser är både oroade av och kritiska till ett för lågt kapitalkrav. Detta framfördes också i samband med den förra sänkningen av aktiekapitalet, som genomfördes 2010.
I regeringens egen promemoria Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6) påpekas det att aktiekapitalet utgör en seriositetsspärr. Ett högre kapitalkrav utgör ett visst hinder mot att aktiebolagsformen utnyttjas för oseriösa syften eller för att nå skattemässiga fördelar. Den föreslagna sänkningen av lägsta belopp för aktiekapitalet urholkar denna spärr. Vidare utgör aktiekapitalet också ett skydd för anställda, borgenärer, staten och investerare. I promemorian saknas det dock förslag till åtgärder som skulle kunna begränsa de negativa effekterna av en sänkning av kapitalkravet.
Att ytterligare sänka kraven riskerar att skapa en ökning av organiserad välfärdsbrottslighet och annan ekonomisk brottslighet, vilket många gånger bedrivs inom ramen för ett aktiebolag. Det har blivit allt vanligare att organiserad brottslighet använder aktiebolag som brottsverktyg, och bolagsformen blir allt vanligare i komplexa brottsupplägg. Eftersom det också saknas personligt ansvar och revisorsplikt för de minsta bolagen kan bulvaner och målvakter användas, utan insyn från någon annan aktör. Genom att ytterligare sänka kapitalkraven blir det alltså lättare för kriminella intressen att använda företag som brottsverktyg. I en stor andel av de brottsanmälningar som kommer in till Ekobrottsmyndigheten förekommer just aktiebolagsformen.
Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag tros också leda till att fler startar aktiebolag utan att ha förutsättningar att driva det, inte minst på grund av dålig bärkraft i verksamheten. Det i sin tur kan få en rad olika konsekvenser, exempelvis sämre skydd för anställda, att bokföringsbrott begås av oaktsamhet eller att bokföring och årsredovisning inte upprättas vid likvidation. Med ett aktiekapital på endast 25 000 kronor ska kontrollbalansräkning upprättas när det egna kapitalet är under 12 500 kronor. Det kan gå väldigt fort, vilket ökar risken för likvidation. Redan 50 000 kronor är lågt.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag ställa tre frågor till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson: