av Ulla Andersson (V)
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Många kommuner och regioner står inför ekonomiska svårigheter. Det handlar främst om de demografiska förändringarna – andelen äldre ökar samtidigt som antalet elever i grundskolan ökar. Till detta ska läggas en vikande konjunktur med en svagare utveckling av skatteunderlaget. I SKL:s senaste prognos, Ekonomirapporten maj 2019, anges att det fattas 38 miljarder kronor fram till 2022 för att upprätthålla konstant personaltäthet i välfärden. Konjunkturinstitutets prognoser pekar på ett ännu större resursgap. I Konjunkturläget mars 2019 görs bedömningen att kommunsektorn fram till 2023 saknar hela 90 miljarder kronor för att klara en oförändrad personaltäthet. Mot denna bakgrund är regeringens planer på att höja statsbidragen till kommunsektorn med 5 miljarder kronor per år otillräckliga. I sammanhanget kan också nämnas att ett motiv till överskottsmålet, när det infördes på 1990-talet, var att den offentliga sektorn skulle gå med överskott i tider av gynnsam demografi, för att sedan kunna gå med underskott när de demografiskt betingade utgifterna stiger. Nu har vi sparat och betalat av på statsskulden, samtidigt som de demografiska utgifterna stiger, och det är därför hög tid att kommunerna och landstingen får det resurstillskott de behöver för att klara välfärden.
Region Gävleborg är en av de regioner som tvingas till stora besparingar; över en halv miljard kronor ska sparas. Det motsvarar drygt 5 procent av regionens nettokostnader, så det kommer att få stora konsekvenser. Det kommer självklart att påverka en redan hårt ansträngd sjukvård och en kollektivtrafik som skulle behöva öka sin tillgänglighet.
Mot bakgrund av vad som anförts ovan vill jag ställa följande fråga till finansminister Magdalena Andersson:
Hur avser ministern att prioritera resurserna i statens budget för att kompensera för de demografiska förändringar som nu sker i befolkningen och för den vikande konjunkturen som påverkar kommunsektorn mycket påtagligt, inte minst i Gävleborg?