av Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Den 1 juli kan privata aktörer inom välfärden drabbas av en 25-procentig kostnadsökning när momsen höjs. De offentliga vårdgivarna ersätts för den ökade momskostnaden men inte de privata vårdgivarna. Det här slår undan benen på den privata sjukvården och det snedvrider konkurrensen. Orsaken är att läkare och annan legitimerad vårdpersonal som verkar som egenföretagare hos privata vårdgivare ska betraktas som bemanningsföretag och inte som momsbefriade vårdföretag.
SKL har i en skrivelse återigen påtalat för Skatteverket att de inte kan besluta om beskattningsåtgärder kring underleverantörers tillhandahållande av sjukvård innan rättsläget är klarlagt. Flera förhandsbesked har nu prövats. De nu meddelade förhandsbeskeden av en oenig skatterättsnämnd visar att rättsläget och Skatteverkets tolkning av domen från Högsta förvaltningsdomstolen är allt annat än självklar. Troligen kommer flera förhandsbesked också att överklagas. Frågorna är därmed inte rättsligt avgjorda.
I januariöverenskommelsen står det även tydligt i punkt 9: ”Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor.”
Mina frågor till statsrådet Ardalan Shekarabi är: