Interpellation 2018/19:292 Utredningen om konfessionella inslag i skolväsendet

av Gudrun Brunegård (KD)

till Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Den 8 mars 2018 tillsattes en utredning för att analysera regelverket för konfessionella inslag i skolväsendet. Utredningsdirektiven innehåller bland annat att ”analysera för- och nackdelar med konfessionella inslag i olika skolformer, t.ex. förskola, grundskola och gymnasieskola”.

Utbildningsministern har i en intervju i tidningen Dagen den 14 mars 2018 meddelat att förskolor som drivs av en religiös aktör får vara kvar. Det har dock inte tillkommit något tilläggsdirektiv om att ta bort sådana från utredningen.

Den 29 maj 2019 beslutade regeringen att, med hänvisning till överenskommelsen med Centerpartiet och Liberalerna, ge tilläggsdirektiv till utredningen och därmed också förlänga utredningstiden. Tilläggsdirektivet ger utredaren i uppdrag att nu även

• lämna sådana författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas och
• analysera och redovisa vilka eventuella konsekvenser dessa författningsändringar kan få, bland annat i förhållande till grundlag, EU-rätten och Sveriges internationella åtaganden samt för befintliga fristående skolor med konfessionell inriktning.

Vidare har utbildningsministern i ett pressmeddelande på regeringens webbplats den 3 juni 2019 uttryckt följande:

”– De senaste åren har vi sett exempel på skolor som i religionens namn separerar flickor och pojkar, knappt undervisar om sex-och samlevnad och jämställer evolutionen med religiösa skapelsemyter. Det är fullkomligt oacceptabelt. Nu tar regeringen de första stegen mot att stoppa nya religiösa friskolor, säger utbildningsminister Anna Ekström.

– – –

– I den svenska skolan ska varje elev vara fri att forma sin egen uppfattning och framtid. Inte ett enda barn ska tvingas delta i konfessionella inslag eller nekas undervisning om exempelvis evolutionsläran eller sex- och samlevnad. Det är en fråga om att försvara själva grunden för skolan – att fokus ska vara på kunskap och bildning, inte religiös fostran, säger Anna Ekström.”

I detta instämmer Kristdemokraterna. Skollagen ger redan ett sådant uppdrag till de skolformer den omfattar. Ingen skola i Sverige tillåts verka som inte ger objektiv undervisning enligt skollagen. Ingen elev kan enligt skollagen tvingas delta i konfessionella inslag, ens på en fristående skola med religiös huvudman. Sådana inslag ska endast erbjudas avskilt från undervisningen, exempelvis morgonbön eller i anslutning till måltidsrast. Flickor och pojkar ska inte separeras. Skolor som bryter mot detta kan stängas, vilket också skett i några fall.

De flesta nu befintliga friskolorna med religiösa huvudmän har som regel mycket gott anseende, hos både föräldrar, elever och allmänhet. De är mångkulturella och tar emot elever med olika trosbekännelser. I många fall placeras elever som offentligt drivna skolor misslyckats med i sådana skolor, med goda resultat. Rent allmänt uppvisar de fristående skolorna med religiösa huvudmän ofta goda resultat på de nationella proven.

Med anledning av detta vill jag fråga utbildningsminister Anna Ekström:

1. När utredningsdirektiven talar om konfessionella inslag i olika skolformer och radar upp förskola, grundskola och gymnasium som exempel, vilka fler skolformer omfattas av utredningen – rörelseägda folkhögskolor?
2. Vad gäller egentligen beträffande förskolor som drivs av religiösa aktörer – ingår de i den fortsatta utredningen?
3. Bedömer ministern att Skolinspektionen har tillräckliga resurser och befogenheter att inspektera, varna och/eller frånta huvudmän rättigheterna att bedriva skolverksamhet om de inte uppfyller skollagens krav på objektivitet och så vidare?
4. Är det i överensstämmelse med ministerns rättsuppfattning att samtliga väl fungerande skolor med religiös huvudman ska utsättas för kollektiv bestraffning på grundval av ett fåtal som har misskött sig?