av Hans Wallmark (M)
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Under den förra rödgröna regeringen deltog Sverige i den multilaterala förhandlingsprocess som i juli 2017 ledde till ett godkännande av en konvention som förbjuder kärnvapen (kärnvapenförbudskonventionen). Sverige röstade ja till konventionen.
I den nationella röstförklaringen menade Sverige att den antagna texten i vissa avseenden inte tillgodosåg svenska önskemål. Sverige förklarade att konventionen skulle bli föremål för regeringens fortsatta överväganden.
Förutom att Moderaterna var kritiska till själva konventionen var vi också kritiska till att det inte skedde några konsultationer med de partier som ingår i försvarsuppgörelsen om den nämnda resolutionen och dess möjliga konsekvenser för svensk försvars- och säkerhetspolitik.
Den 23 oktober 2017 beslöt den rödgröna regeringen att utse ambassadör Lars-Erik Lundin, med mångårig erfarenhet av svensk och europeisk säkerhetspolitik, att analysera konventionen om ett kärnvapenförbud.
Syftet var enligt pressmeddelandet att analysera konventionens innebörd och de konsekvenser ett svenskt tillträde till konventionen kunde få för bland annat svensk nedrustnings- och icke-spridningspolitik, konventionens relation till andra relevanta konventioner och avtal, inklusive icke-spridningsfördraget NPT, provstoppsavtalet CTBT och EU-fördragen, samt Sveriges samlade bi- och multilaterala säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten.
Den 18 januari redovisade ambassadör Lars-Erik Lundin utredningen om konsekvenserna av ett eventuellt svenskt tillträde till konventionen om förbud mot kärnvapen. Utredarens sammanvägda bedömning av konsekvenserna för Sverige leder till slutsatsen att Sverige varken bör tillträda eller underteckna konventionen i dess nuvarande form. Utredningen har nu skickats på remiss.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur ser tidsplanen ut för det kommande arbetet med utredningen?