Interpellation 2018/19:277 Sveriges utvisningspolitik

av Louise Meijer (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Nyligen kom det ett nytt prejudikat från Högsta domstolen angående förutsättningarna för utvisning på grund av brott när den tilltalade har vistats länge i Sverige. En man dömdes för våldtäkt men undgick utvisning på grund av att hans anknytning till Sverige inte ansågs vara särskilt svag och att det vid en helhetsbedömning inte fanns synnerliga skäl för utvisning.

Mannen hade bott i Sverige i åtta och ett halvt år, men hade ingen egen familj här. Han hade under större delen av sin vistelse här haft sysselsättning i form av studier, praktik eller anställning. Vid tiden för gripandet var han dock både arbetslös och bostadslös.

Den här mannen får stanna i Sverige. Samtidigt utvisas familjer som har bott här längre tid än så, för så små saker som felaktig semesterlön, att personen i fråga inte tagit ut semesterdagar eller arbetsgivarens försäkringsmissar. Trots Migrationsöverdomstolens domar från år 2017, som innebar en mer generös tolkning av reglerna i förhållande till den sökande, kvarstår problemen med arbetskraftsutvisningar.

Detta är en orättvis utvisningspolitik och urholkar förtroendet för politikens förmåga att skilja på rätt och fel.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Vilka initiativ är ministern beredd att ta med anledning av det som har framförts om Sveriges utvisningspolitik?