av Alexandra Anstrell (M)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
Under maj månad ska regeringen komma med sin proposition gällande implementeringen av EU:s vapendirektiv. Det tidigare utskickade förslaget, som vi också haft möjligheter att debattera med andra representanter i regeringen, innebär kraftiga inskränkningar för Sveriges sportskyttar. Det är helt enkelt så att med de tidigare föreslagna implementeringarna skulle det innebära att många av Sveriges sportskyttars vapen skulle klassas om till vapen i kategori A, det vill säga vapen som i huvudregel är förbjudna; de skulle klassas som krigsmateriel.
Vad EU-direktivet säger är att om man stoppar in ett magasin med fler än 10 patroner i ett halvautomatiskt gevär eller ett magasin med fler än 20 patroner i en halvautomatisk pistol räknas vapnet när magasinet är infört till kategori A. Regeringens tidigare förslag är att alla vapen som kan förses med ett sådant magasin per automatik ska hamna i den huvudsakligen förbjudna kategorin.
Vapen i kategori A kan inte transporteras över gränser utan mycket stora svårigheter. Det handlar om en kategori vapen där även sådant som luftvärnskanoner och robotar ingår och som inga flygbolag tillåter att man reser med. I praktiken innebär det här ett stopp för internationell tävlan. Svenska skyttar kan inte åka utomlands med sina vapen, och andra skyttar kan inte komma hit.
I många sportskyttegrenar använder man halvautomatiska skjutvapen. I till exempel dynamiskt sportskytte tävlar man i pistol, hagelgevär och kulgevär. Ett halvautomatiskt skjutvapen avfyrar ett skott varje gång man trycker på avtryckaren och matar automatiskt fram en ny patron.
Både internationellt och nationellt är skytte den största individuella idrotten. I Sverige är det en folkrörelse och en framträdande del av föreningslivet, och tack vare Sveriges starka skyttetradition tillhör svenska utövare världseliten.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:
1. Hur ser ministern på sportskyttets möjligheter att bedriva sin sport i framtiden om den tidigare föreslagna överimplementeringen av EU:s vapendirektiv beslutas?
2. Hur tänker sig ministern att Sverige ska kunna behålla sin ledande position inom sportskyttet om man inte kommer att kunna resa med sina vapen?
3. Har ministern för avsikt att agera för att säkerställa att hoten mot en väldigt stor sport i Sverige inte kommer att få genomslag i implementeringen av EU:s vapendirektiv?
4. Avser ministern att agera för att förenkla för dessa laglydiga sportskyttar?