av Maria Malmer Stenergard (M)
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Vi får nu rapporter om de allvarliga konsekvenserna av gymnasielagen, som S-MP-regeringen drev fram. Det rör sig om unga män som står utan bostad, tvingas bo på gatan och utnyttjas av kriminella gäng. Kommunerna står villrådiga inför hur de ska hantera situationen. Även från socialdemokratiska kommunalråd hörs kritiken.
Det allvarliga läget kan samtidigt knappast komma som en överraskning. Det rör sig om en lagstiftning som fick sällsynt skarp kritik från remissinstanser och Lagrådet. Inte minst vad gällde bristen på konsekvensanalys.
Gymnasielagen har lett till ca 6 000 uppehållstillstånd för vuxna personer som saknar skyddsskäl. Den riktar sig till unga vuxna som fått, eller skulle ha fått, ett utvisningsbeslut. De får nu i stället stanna i Sverige – inte för att de har skyddsbehov utan för att de studerar eller haft för avsikt att studera på gymnasiet.
För att få permanenta uppehållstillstånd måste de som omfattas av lagen få jobb och egen försörjning inom sex månader efter färdiga studier. Den som inte klarar detta ska då utvisas efter att ha varit en längre tid i Sverige. Det moraliskt riktiga och humana i detta kan ifrågasättas. Lagen riskerar snarare att bli en långvarig utvisning, vilket påtalats av bland andra Skåne Stadsmission.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka utvärderingar har regeringen gjort gällande konsekvenserna av gymnasielagen, och vilka slutsatser har regeringen dragit av dessa?