av Lotta Finstorp (M)
till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
En majoritet av de professionella kulturabetarna i Sverige är egna företagare. Kulturskapare ska kunna leva på sin konst och fler ska kunna utveckla sin konst. Den administrativa bördan måste minska för egenföretagande, skatterna måste sänkas och fler kulturarbetare behöver utbildas i företagande.
Kulturen måste ses i en helhet tillsammans med andra politikområden. Om det blir tuffare att anställa, svårare och dyrare att driva småföretag eller om hushållens konsumtionsutrymme minskar, då är det konsten och kulturen som drabbas.
Det är inom besöksnäringen flest nya jobb skapas. Inte minst unga människor får inom denna sektor sitt viktiga första jobb. Kulturen är till stor del motorn i hela denna växande näring. En modern kulturpolitik handlar därför både om att bejaka kulturens egenvärde och om dess möjlighet att bidra till jobb och tillväxt. Därför är rimliga villkor på arbetsmarknaden av största vikt.
I betänkandet Konstnär – oavsett villkor? (SoU 2018:23) framkommer att konstnärer har svårt att ta del av socialförsäkringssystemet. Regelverket både upplevs och är inte sällan ”stelbent” utformat. Konstnärerna nyttjar därför överlag socialförsäkringssystemen i mindre grad än befolkningen i stort.
Med ovanstående som bakgrund blir min fråga till kulturminister Amanda Lind:
Vilka åtgärder vidtar ministern och regeringen för genomföra förslagen i betänkandet SOU 2018:23 och förbättra konstnärernas ekonomiska trygghet?