Interpellation 2018/19:105 Färjetrafik i skärgården

av David Josefsson (M)

till Statsrådet Tomas Eneroth (S)

 

I Göteborgs södra skärgård bor det ca 5 000 personer året runt och uppskattningsvis mer än det dubbla sommartid. Skärgården är ett levande kulturlandskap med en fungerande samhällsservice och ett blomstrande näringsliv inom bland annat shipping. Det är också ett populärt besöksmål med en utvecklad besöksnäring.

Samtidigt saknar hela Göteborgs södra skärgård fasta landförbindelser och är därmed helt beroende av möjligheten att transportera människor och gods med färjor.

Persontrafiken genomförs som en del av Västtrafiks kollektivtrafik medan godstrafiken hittills har subventionerats av Trafikverket genom det så kallade ”driftbidraget för färjeled”.

I ett beslut från Trafikverket i augusti 2018 framkommer dock att verket har för avsikt att successivt minska bidraget fram till 2021 då bidraget avskaffas. Detta med hänvisning till att kommunen ansvarar för färjeleden och att bidraget är riktat till föreningar som själva driver eller har gett i kommunen uppdrag att driva färjetrafik – det vill säga på rent formella grunder.

Man kan samtidigt göra en jämförelse med Göteborgs norra skärgård (Öckerö kommun) som också saknar fasta landförbindelser men där Trafikverkets färjerederi bedriver flera färjeleder för fordonstrafik med turer dygnet runt. Skillnaden i servicenivån är alltså att Trafikverket ansvarar för vägnätet i Göteborgs norra skärgård medan det i södra skärgården är kommunala eller enskilda vägar.

Totalt rör det sig om 13 miljoner kronor per år, och risken finns att en fungerande infrastruktur för godstrafik till och från Göteborgs södra skärgård antingen försvinner eller blir väsentligt mycket dyrare för de boende. Det riskerar i sin tur att slå negativt mot såväl näringslivet som möjligheten att bo i skärgården och därmed ett levande kulturlandskap.

Med bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Tomas Eneroth:

 

  1. Hur ser statsrådet och regeringen på att servicenivån på färjeleder blir olika i landet beroende på huvudman?
  2. Kan statsrådet och regeringen tänka sig att vidta åtgärder för att göra regelverket neutralt till vem som är huvudman för en viss väg för att få en mer likartad servicenivå vad gäller färjetrafik?