Kommenterad dagordning

Rådet

2019-05-31

Socialdepartementet

Enheten för EU- och internationell samordning

Rådets möte (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 13–14 juni 2019

Kommenterad dagordning

1. Godkännande av dagordningen

2.A-punkter

a) Icke lagstiftande verksamhet

b) Lagstiftning (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

SYSSELSÄTTNING OCH SOCIALPOLITIK

Lagstiftningsöverläggningar

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

3. Likabehandlingsdirektivet (artikel 19)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt. Lägesrapport

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Dokument:

9567/19 REV1

Förslagets innehåll:

Med stöd av artikel 13 i EG-fördraget (nu artikel 19.1 EUF-fördraget) presenterade kommissionen den 2 juli 2008 ett förslag till direktiv med förbud mot diskriminering på grund av religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning. Direktivet ska tillämpas på alla personer, såväl inom den offentliga som den privata sektorn i fråga om socialt skydd, inklusive social trygghet och hälso- och sjukvård, sociala förmåner, utbildning samt tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster, som är tillgängliga för allmänheten, inklusive bostäder. Syftet med förslaget är att diskrimineringsgrunderna ska få ett likvärdigt skydd på EU- nivå.

Det krävs enhällighet i rådet för att direktivet ska antas. Ett antagande av förslaget har sedan det lades fram i juli 2008 blockerats av några medlemsstater men förhandlingar äger fortsatt rum i rådsarbetsgruppen för sociala frågor. Vid EPSCO-rådets möte den 13 juni kommer ordförandeskapet presentera en lägesrapport.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Förslaget har behandlats i EU-nämnden den 26 september och den 12 december 2008, den 5 juni och den 25 november 2009, den 4 juni och den 3 december 2010, den 15 juni och den 25 november 2011, den 15 juni och den 30 november 2012, den 14 juni och den 6 december 2013, den 13 juni och den 5 december 2014, 12 juni och den 4 december 2015, den 10 juni och den 2 december 2016, den 9 juni och den 1 december 2017, den 15 juni 2018 samt den 6 december 2018.

Överläggning med Arbetsmarknadsutskottet skedde den 13 oktober 2015 och utskottet informerades senast den 16 maj 2019.

2 (15)

Fortsatt behandling av ärendet:

Det är ännu inte känt om och i vilken omfattning förslaget tas vidare.

Faktapromemoria:

2017/18:FPM77

Icke lagstiftande verksamhet

4. Den Europeiska planeringsterminen 2019 – Bidrag till Europeiska rådet (Bryssel 20-21 juni 2019)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

Dokument ännu ej tillgängliga

Förslagets innehåll:

Rådets ska föra en diskussion om genomförandet av medlemsstaternas sysselsättningspolitik inom den europeiska planeringsterminen inför Europeiska rådets möte den 20–21 juni 2019.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar denna diskussion. Regeringen avser att i diskussionen bland annat understryka behovet av att fortsätta vidta reformer på de europeiska arbetsmarknaderna trots det relativt goda arbetsmarknadsläget. Det är viktigt att fortsätta arbetet för mer jämställda arbetsmarknader och underlätta omställning. Regeringen avser också att välkomna det pågående arbetet i Sysselsättningskommittén och Kommittén för socialt skydd med att

3 (15)

utvärdera arbetet med Europa 2020-strategin och ser fram emot att ta del av den rapport som väntas presenteras i slutet av året.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Samråd om den europeiska planeringsterminen på EPSCO-rådet skedde senast i mars 2019. Planeringsterminen har därutöver varit uppe inför andra rådsformationers möten. Diskussionspunkten har inte varit föremål för samråd tidigare.

Fortsatt behandling av ärendet:

De landsspecifika rekommendationerna inom den europeiska planeringsterminen behandlas horisontellt på EPSCO-rådet den 13 juni, Ekofin den 14 juni, Allmänna rådet den 18 juni samt Europeiska rådet den 20–21 juni. De landsspecifika rekommendationerna väntas sedan godkännas vid EPSCO-rådet den 8 juli (sysselsättningsdelarna) och Ekofin den 9 juli för att formellt antas av rådet senare i juli.

5. Rådsslutsatser om lönegapet och åtgärder för att förbättra balans mellan arbete och privatliv

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Dokument:

9357/19

Förslagets innehåll:

I utkastet framhålls att det genomsnittliga lönegapet i EU fortfarande är 16 procent och har sin grund i en mängd faktorer såsom ojämställd fördelning av obetalt omsorgsarbete, könssegregation i utbildning och på arbetsmarknaden, inklusive större svårigheter för kvinnor att nå ledande positioner, samt diskriminering.

4 (15)

I slutsatserna uppmärksammas behovet av att säkerställa den rättsliga tillämpningen av principen om lika lön för likvärdigt arbete, att flickor och pojkar såväl som kvinnor och män ska ges samman möjligheter att välja inriktning på sin utbildning och karriär fritt från könsstereotyper. Vidare framgår att åtgärder krävs för att alla ska ges möjlighet att uppnå balans mellan arbete och privatliv, till exempel genom att pappor bör ges samma möjlighet att ta ut föräldraledighet och att fler barn ska ha tillgång till barnomsorg, i enlighet med Barcelonamålen.

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen avser att ställa sig bakom antagandet av utkastet till rådslutsatser, som tar upp flera för jämställdheten viktiga ämnen, så som underliggande faktorer för lönegapet och mäns roll och ansvar för omsorg och hemarbete, för att uppnå jämställdhet.

Regeringen välkomnar att rådslutsatserna uppmanar kommissionen att anta en ny jämställdhetsstrategi efter 2019. Det är också positivt att rådslutsatserna belyser stärkt jämställdhetsintegrering inom samtliga politikområden.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Överläggning i arbetsmarknadsutskottet skedde den 26 mars 2019. Socialförsäkringsutskottet gavs information den 28 maj 2019.

6. Rådsslutsatser Ett arbetsliv i förändring: reflektioner om nya arbetsformer och följderna för arbetstagarnas arbetsmiljö

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande

Ansvarigt statsråd:

Ylva Johansson

Dokument:

9686/19

5 (15)

Förslagets innehåll:

Den 21 mars presenterade det rumänska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd sitt utkast till rådsslutsatser “Ett arbetsliv i förändring; reflektioner om nya arbetsformer och konsekvenser för arbetstagarnas arbetsmiljö”. Förhandlingarna i rådsarbetsgruppen påbörjades 1 april 2019.

Mot bakgrund av bland annat kommissionens arbetsmiljöstrategi, det så kallade ramverket för säkerhet och hälsa i arbetslivet 2014–2020, för att möta framtida utmaningar och främja en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden, uppmanas i utkastet rådet, medlemsstaterna, kommissionen och arbetsmarknadens parter att arbeta vidare med arbetsmiljöfrågorna utifrån olika perspektiv.

Rådsslutsatserna tar bland annat sikte på att identifiera och förstå arbetsmiljörisker för arbetstagarna i förhållande till bland annat nya sätt att organisera arbetet. Kommissionen uppmanas att fortsätta vidta åtgärder på arbetsmiljöområdet för att bemöta nya typer av arbetsmiljöutmaningar.

Förslag till regeringens ståndpunkt

Regeringen välkomnar initiativet att sätta fokus på arbetsmiljö på EU-nivå. Rådsslutsatserna innehåller för Sverige viktiga frågor som att arbetsmiljörisker måste identifieras och utvärderas i förhållande till nya sätt att organisera arbetet. Att det arbetet ska, där det är nödvändigt, åtföljas av åtgärder för att kunna garantera en god arbetsmiljö samt ett genusperspektiv. Rådsslutsatserna innehåller också budskap om att arbetsmarknadens parters autonomi och medlemsstaternas olika arbetsmarknadsmodeller ska respekteras.

Regeringen avser ställa sig bakom ett antagande av utkastet till rådsslutsatser.

6 (15)

7. Rådsslutsatser om Europeiska revisionsrättens rapport om Fead

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

9575/19

Förslagets innehåll:

Europeiska revisionsrätten har under våren publicerat en särskild rapport om fonden för dem som har det sämst ställt (Fead). I rapporten konstateras att fonden ger värdefullt stöd, men hur fonden bidrar till att minska fattigdomen har ännu inte kunnat fastställas. I rapporten presenteras ett antal slutsatser och rekommendationer om fonden i stort baserat på studier av nio medlemsstater. Sverige är inte en av de medlemsstater som ingår i granskningen. Rekommendationerna från revisionsrätten är att; rikta stödet bättre, garantera åtgärder för social delaktighet för mottagare av det grundläggande materiella biståndet samt förbättra bedömningen av den sociala delaktigheten för slutmottagarna av stödet.

Det rumänska ordförandeskapet har föreslagit rådsslutsatser mot bakgrund av revisionsrättens rapport. I utkastet till rådsslutsatser konstateras bland annat att Europeiska kommissionen har föreslagit att Fead ska ingå i Europeiska socialfonden plus (ESF+) för programperioden 2021–2027.

I utkastet till rådsslutsatser påtalas att det inom ramen för den kommande fonden ESF+ finns möjlighet att, ifall det är relevant, omhänderta rekommendationerna från revisionsrätten.

I slutsatserna uppmanas kommissionen att fortsätta med erfarenhets- och kunskapsutbyte gällande Fead. Det konstateras att den särskilda rapporten kan bidra, där det är relevant, till vidare kunskapsutbyte.

7 (15)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen välkomnar utvärderingar och uppföljningar av hur EU:s fonder och program används. Det är därför positivt att revisionsrättens rapport uppmärksammas genom dessa rådsslutsatser.

Regeringen anser att Sverige bör stödja ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Socialutskottet informerades om utkastet till rådsslutsatser den 16 maj 2019. Socialförsäkringsutskottet gavs information den 28 maj 2019.

Övriga frågor

8. a) Aktuella lagstiftningsförslag

(Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

i) Förordning om Europeisk socialstatisk

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

ii)Revidering av förordning 883/2004 om samordningen av de sociala trygghetssystemen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Annika Strandhäll

b) Ordförandeskapsevenemang

8 (15)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

c) Jämnare könsfördelning bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Morgan Johansson

d) Resultatet av EU-Arabiskt högnivåmöte om funktionshindrades rättigheter (Malta den 25 april 2019)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

e) Jämställdhetsintegrering av den fleråriga budgetramen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Åsa Lindhagen

Förslagets innehåll:

9 (15)

MT avser på rådsmötet lyfta vikten av att prioritera jämställdhetsbudgetering i EU:s kommande långtidsbudget. MT menar att EU utifrån fördragen har långtgående åtaganden att jämställdhetsintegrera sitt arbete, inklusive långtidsbudgeten. Mot bakgrund av det endast mycket långsamt minskande lönegapet mellan kvinnor och män, och att innevarande budget endast öronmärkt 1 % till jämställdhet, är det en nödvändighet att EU prioriterar jämställdhet i nästa MFF, och säkerställer att hela budgeten med dess fondprogram genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv.

f) Information från det inkommande ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

10 (15)

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Icke lagstiftande verksamhet

9. Rådsslutsatser om att bekämpa anti-mikrobiell resistens

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Beslutspunkt. Antagande

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

Dokument:

9274/19

Förslagets innehåll:

Det rumänska ordförandeskapet anordnade ett ministermöte om antimikrobiell resistens (AMR) den 1 mars 2019 och presenterade därefter ett utkast till rådsslutsatser om att motverka antimikrobiell resistens. Förslaget har därefter förhandlats i rådsarbetsgruppen för folkhälsa och en preliminär överenskommelse har nåtts i rådsarbetsgruppen.

De föreslagna rådsslutsatserna uppmanar till fortsatt prioritering av AMR- frågan och välkomnar fortsatta åtgärder för att motverka AMR på såväl nationell nivå, EU-nivå som internationell nivå. Rådsslutsatserna innehåller skrivningar utifrån ett humanhälso-, djurhälso- och miljöperspektiv (ett så kallat One Health-perspektiv). Bland annat uppmanas medlemsstaterna att ha nationella AMR-handlingsplaner, begränsa försäljning av antibiotika utan recept samt sätta mål för minskad användning av antibiotika. Vidare uppmanas medlemsstaterna och EU-kommissionen bland annat att verka för korrekt användning och diagnostik, stödja innovation samt att överväga ytterligare lagstiftningsåtgärder avseende närvaro av antimikrobiella ämnen i miljön. Därtill uppmanas kommissionen att på olika sätt stödja medlemsstaterna i det fortsatta arbetet.

11 (15)

Förslag till svensk ståndpunkt:

Regeringen prioriterar arbetet mot antibiotikaresistens (AMR) högt och välkomnar utkastet till rådsslutsatser.

Det är viktigt att användningen av antibiotika minskar för att bromsa utvecklingen av resistens. Det är Sveriges bestämda uppfattning att antibiotika ska vara receptbelagda läkemedel och inte säljas över disk utan recept. Regeringen välkomnar att utkastet till rådsslutsatser slår fast att utgångspunkten är att varje land behöver arbeta i enlighet med sin nationella handlingsplan.

Regeringen stödjer att EU bör verka för att utvecklingen av nya antibiotika och ny diagnostik främjas samt att användningen i djurhållning minskas. Dessutom bör antibiotikarester i miljön, både från användning och tillverkning, övervakas och reglering bör övervägas för att hantera miljöförorening som en orsak till AMR. Regeringen ser positivt på att det så kallade One Health-perspektivet lyfts fram i utkastet till rådsslutsatser.

Regeringen anser att EU bör stötta den globala process som pågår inom FN- systemet och verka för att den får uppmärksamhet och leder till en intensifierad global respons på AMR-hotet.

Regeringen anser att Sverige bör stödja ett antagande av rådsslutsatserna.

Datum för tidigare behandling i riksdagen:

Information i Socialutskottet gavs den 14 februari 2019, överläggning i Socialutskottet den 9 april 2019 samt information i Socialutskottet den 16 maj 2019.

10. Underlätta investeringar för att omvandla och förbättra hälso- och sjukvårdssystemen

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Diskussionspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

12 (15)

Dokument:

9555/19

Förslagets innehåll:

Rådet väntas hålla en diskussion om att underlätta investeringar för att omvandla och förbättra hälso- och sjukvårdssystemen. Inför diskussionen har det rumänska ordförandeskapet tagit fram ett diskussionsunderlag som beskriver hur investeringar inom hälsoområdet kan genomföras med hjälp av EU-finansiering. Underlaget innehåller även två frågor. Den ena handlar om hur finansiella instrument och fonder kan optimeras och matchas för investeringar inom hälsoområdet. Den andra frågan berör hur synergier mellan olika EU-stöd kan säkerställas på bästa sätt.

Förslag till svensk ståndpunkt:

En utgångspunkt för det svenska inlägget kommer att vara att svensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar, vilket vi delar med många andra EU-länder som precis som Sverige genomför stora strukturförändringar för att möta utmaningarna. Detta kan t.ex. göras genom att ta till vara på de möjligheter som digitaliseringen erbjuder och stärka det förebyggande arbetet. En del i att bemöta utmaningarna är också att delta i kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring hälso- och sjukvården. EU kan på olika sätt stödja medlemsstaternas nationella utvecklingsarbete, liksom samarbeten mellan medlemsstaterna.

Det svenska inlägget kommer att betona att det är centralt att stöden ska används till det medlemsstaterna efterfrågar, så som att motverka antimikrobiell resistens och främja digitalisering och att medlemsstaterna är nära involverade i att ta fram prioriteringar för sådana stöd. Det är också viktigt att använda sig av redan existerande finansieringsinstrument och fonder samt utveckla dessa vid behov. Det är även positivt med ökad samverkan mellan olika finansieringsinstrument och fonder som har bäring på hälsoområdet för att stärka effektivitet och synergi. Nationell samordning och samarbete mellan länder kan också bidra till att medel från EU används på bästa sätt. Kontinuerlig dialog samt transparent och regelbunden uppföljning är också av central betydelse.

13 (15)

Övriga frågor

11. a) Aktuella lagstiftningsförslag (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

12. Medicintekniska produkter: Implementering av förordning (EU) 2017/745 om medicintekniska produkter (MDR)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

13. Återrapportering från det informella hälsoministermötet (Bukarest, 14-15 april 2019) och andra möten arrangerade av det rumänska ordförandeskapet

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

Ansvarigt statsråd:

Lena Hallengren

14. Information från det inkommande ordförandeskapet

14 (15)

Vilken typ av behandling förväntas i rådet:

Informationspunkt

15 (15)