Redogörelse till riksdagen 2018/19:RJ1
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning 2018
Sammanfattning
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överlämnar i enlighet med sina stadgar härmed årsredovisning och förvaltningsberättelse för 2018. Därutöver ges en översikt över den forskningsstödjande verksamheten under samma tid.
Stockholm den 28 februari 2019
Göran Blomqvist
Verkställande direktör
1
2018/19:RJ1
2
2018/19:RJ1
Vd:s förord
Detta är mitt trettonde och sista förord som vd för Stiftelsen Riksbankens Ju- bileumsfond (RJ). Jag överlämnar stafettpinnen till fil.dr Marika Hedin, som blir RJ:s sjunde vd sedan starten 1965. Jag vet att hon kommer att göra viktiga insatser och önskar henne all framgång. Och Marika:
RJ:s grundläggande uppdrag är att stödja forskning av högsta kvalitet. Det utför RJ genom att finansiera de ansökningar som bedömts vara de bästa. Den aktiva finansförvaltningen i kombination med positiv börsutveckling har gjort det möjligt för RJ att hela tiden öka insatserna, och att inkludera flera proaktiva insatser. Dessa måste för att fungera vara förankrade i forskningssystemet, tydligt profilerade och uthålliga. Jag tänker ofta på en företrädares ord om lärosätenas ”obenägenhet att prioritera någon annan tillväxt än den egna tjänstekaderns”. Dialogen med lärosätena syftar till att säkerställa att effekterna av RJ:s satsningar blir optimala. Samtidigt ställer den krav på att det finns interna prioriteringar och kvalitetsprocesser hos dem som söker anslag. Företrädarna för vetenskapen har hög integritet och vet vad som kan gynna eller missgynna forskningen, de akademiska miljöerna och värdena. Men de kan behöva hjälp på traven i ansträngningarna att utforma goda forskningsmiljöer och stödja utvecklingen av en attraktiv forskarkarriär.
Dagligen hör och läser vi om alla utmaningar som jorden, mänskligheten och vetenskapen står inför. Forskningen inom RJ:s humaniora och samhällsvetenskap har en särskild betydelse för att tolka utmaningarna, kritiskt diskutera möjliga lösningar, presentera alternativ och motverka den faktaresistens som numera gör sig gällande. Av flera tecken att döma håller dock det sociala kontraktet mellan universiteten och samhället i stort på att förändras. Detta kan få till följd att värden som akademisk frihet och integritet – som hittills har erkänts därför att de också gynnar samhället – undergrävs. Hoten kommer inte bara från politiken och marknaden utan också från en akademisk opportunism som rymmer allt från goda avsikter och dåliga idéer till ren omdömeslöshet. Därför är det viktigt att RJ utformar sina insatser på ett sådant sätt att de förstärker de värden som är unika för universitet och högskolor. Det är främst fråga om att kunna fokusera på den nyfikenhetsdrivna grundforskning som ger utrymme för nyorientering och risktagande.
Dragkampen mellan öppenhet och slutenhet är ett återkommande fenomen i vetenskapshistorien. Också i nutiden breder nationalistiska stämningar ut sig, stundtals underbyggda med retorik om vetenskapen som en tävling mellan stater, politiska system eller kulturer. När detta skrivs framträder ett annat fenomen allt starkare: betalningsvallarna. Det är nödvändigt att forskarsamhället tar tillbaka kontrollen över den vetenskapliga publiceringen så att resultaten inte stängs in bakom betalningsmurar utan görs öppet tillgängliga för andra forskare och samhället i stort. Robert K. Merton har formulerat grundläggande
3
| 2018/19:RJ1 | VD:S FÖRORD |
| normer – och ideal – för god forskning, oftast omtalade bara med förkort- | |
| ningen av nyckelorden: Cudos. Den första bokstaven står för ”communism”, | |
| senare på grund av ordets politiska belastning i stället ofta uttytt som ”com- | |
| munalism”. Innebörden är att kunskapen ska vara gemensam egendom, till- | |
| gänglig på lika villkor för alla forskare. Numera är det enligt min mening önsk- | |
| värt att kravet på öppenhet och tillgänglighet vidgas till att gälla hela sam- | |
| hället. Öppen vetenskap är grundläggande för en modern demokrati. | |
| Göran Blomqvist | |
| Vd |
4
2018/19:RJ1
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2018
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning genom anslag till enskilda forskare och forskargrupper. Enligt 2 § andra stycket RJ:s stadgar ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Sedan
Stadgarna uppmanar vidare RJ att utnyttja sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som inledningsvis har varit unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ strävar efter att utforma anslagen på ett sådant sätt att de attraherar de främsta forskarna och de bästa idéerna. RJ tar även ansvar för hela forskningsprocessen genom att bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med så kallad öppen tillgång, så att forskningsresultaten inte stängs inne bakom betalningsvallar i form av höga prenumerations- och publiceringskostnader, utan sprids och blir fritt tillgängliga. Det är viktigt att hålla i minnet att de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten också kan ha strategisk betydelse. Denna insikt vägleder RJ:s arbete med forskningskommunikation och samverkan. Inom dessa och andra områden gör flexibla samarbeten med lärosäten och andra finansiärer det möjligt att medverka i insatser som innebär att RJ:s bidrag får långt större effekt än om stiftelsen skulle arbeta på egen hand. Graden av formalisering av samarbetsrelationerna varierar, från skriftliga avtal i kombination med gemensam styrgrupp till lösare överenskommelser med ömsesidig tillit som det bärande inslaget.
I årsberättelsen ges en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2018. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare och uppdaterad information, se RJ:s webbplats (rj.se).
Arbetssätt, stödformer och kvalitetsbedömning
Målet för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde möjlighet att nå en framträdande ställning internationellt. RJ arbetar efter två linjer. För det första finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, det vill säga fritt idéstöd enligt den så kallade
5
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
översynen är att RJ erbjuder stödformer som är väl avpassade för både individuella forskare och för grupper av forskare: Program, Projekt, Infrastruktur för forskning samt Forskningsinitiering. Styrelsen har samtidigt uppmärksammat att det finns utrymme för förbättringar i utformningen av bidragen. Beslut om sådana förändringar bör kunna fattas under 2019 så att de kan slå igenom från 2020. RJ utlyser anslag till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning en gång per år. Forskarna kan däremot söka medel till Forskningsinitiering – vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk – fortlöpande under hela året.
RJ gör för det andra, som komplement till de rent forskarinitierade bidragen, riktade insatser som kan utveckla och stärka svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Inspiration till sådana riktade insatser kan komma från flera håll, exempelvis från utvärderingar av pågående verksamheter, konferenser, beredningsgrupper eller från styrelsen.
De strategiska målsättningarna som styrelsen fastställde under 2018 lyfter sammanfattningsvis fram följande mål för de kommande årens arbete:
•RJ ska stärka humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, dess synlighet och genomslag.
•RJ ska vara öppen för nya forskningsfält och verka för internationalisering.
•RJ ska stödja övergången till ett öppet vetenskapssystem.
•RJ ska utforma stödformer med hänsyn till hela den vetenskapliga karriären efter disputation, samt verka för en tydlig vetenskaplig karriär.
•RJ ska arbeta både med öppna utlysningar och riktade insatser.
•RJ ska verka för en likvärdig och rättvis bedömning i hela processen, med höga krav på god forskningsetik.
•RJ ska stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturen.
•RJ ska utveckla sätten att kommunicera vetenskap. All finansiering ska förenas med krav på att tillgängliggöra resultaten.
Målsättningarna utgår således från att RJ även framgent ska finansiera forskare med doktorsexamen och högre vetenskaplig kompetens. Stiftelsens anslag och andra insatser ska utformas så att de ger forskare oberoende av kön, position i den akademiska karriären, lärosäte med mera samma möjligheter samt tid och frihet att pröva nya, djärva forskningsidéer.
Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang prioriteras ansökningar med internationell anknytning. Om ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas de på samma sätt som ansökningar till Vetenskapsrådet. Frågor om jäv hanteras i enlighet med de riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. Under 2018 har instruktionerna till beredningsgrupperna om bland annat jäv utökats och förtydligats. Det är nödvändigt att säkerställa att forskare som kommer från skilda vetenskapliga traditioner följer gemensamma regler och riktlinjer då de tjänstgör för RJ. Under
6
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
kommande år kan det även bli aktuellt för RJ att ta ställning till hur stiftelsen ska hantera forskare som agerar oredligt: Vetenskapsrådet har tvingats agera i sådana ärenden, vilket aktualiserar om finansiärer bör samordna sina åtgärder. Stiftelsen följer upp och utvärderar anslagen (se s. 37) och omprövar fortlöpande sina stöd- och arbetsformer.
Tillgång till kvalificerad sakkunskap är en förutsättning för beslutens kvalitet och trovärdighet. I allt större omfattning anlitar RJ utländska forskare som bedömare. Därigenom minskas riskerna för jäv, och förutsättningarna stärks för att det är internationellt gångbara kvalitetsnormer som används. Ansökningarna till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning bereds i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild beredningsgrupp med ledamöter enbart från utlandet. De ansökningar som väljs ut granskas därpå av sakkunniga inom det specifika området, varefter beredningsgruppen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. Ansökningar till Projekt och infrastrukturprojekt behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som ska gå vidare. Projektansökningar behandlas i mer än en beredningsgrupp om det är nödvändigt för att den ska få en rättvisande bedömning. Fortsättningsvis ska sådana ansökningar i den andra omgången dock enbart behandlas av den grupp som har prioriterat den. De sökande som går vidare till den andra omgången lämnar in en längre, mer utvecklad ansökan som sedan bedöms av minst två externa sakkunniga, oftast från andra länder. Deras utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten genomförs vid behov även en utfrågning av de sökande. Styrelsen fattar beslut om forskningsmedel såvida inte attest- och delegationsordningen anger något annat.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal svenska och
Bedömningsarbetet är utformat så att beredningsgrupperna ska kunna skaffa sig nödvändigt underlag för sina ställningstaganden. Den expertis som finns bland de vetenskapliga ledamöterna är utgångspunkten. Därutöver ska beredningsgrupperna anlita externa sakkunniga vars skriftliga utlåtanden ingår i beslutsunderlaget. Det skulle inte vara godtagbart om beredningsgrupperna mer eller mindre automatiskt följde slutsatserna i dessa utlåtanden, utan RJ begär att grupperna aktivt prövar rekommendationernas användbarhet och kvalitet. Det är av samma skäl inte heller godtagbart att grupperna enbart räknar samman de sakkunnigas förslag. Slutligen innebär detta att det inte ingår i beredningsgruppernas uppdrag att exempelvis skriftligt motivera de fall då gruppen avviker från slutsatserna i de sakkunnigas utlåtanden.
Frågan om relationen mellan RJ:s styrelse och beredningsgrupperna, som har diskuterats under de senaste åren, avgjordes under 2018. RJ eftersträvar en
7
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| klar arbets- och ansvarsfördelning mellan beredning och beslut, mellan bered- | |
| ningsgrupper och styrelse. Processerna för bedömning och beslut ska vara | |
| ändamålsenliga och tillgodose krav på vetenskaplig kompetens, opartiskhet, | |
| transparens och god förvaltning så att RJ åtnjuter förtroende. Ordningar som | |
| kan väcka misstro i fråga om beredningsgruppernas och styrelsens möjligheter | |
| att göra självständiga, oberoende ställningstaganden eller ge upphov till miss- | |
| tankar om jäv och jävsliknande omständigheter ska inte förekomma. | |
| Styrelsens beslut bygger för det första på att det även är styrelsen som fattar | |
| beslut om forskningsanslagen. Beredningsgrupperna ska inte besluta i ekono- | |
| miska frågor utan bedöma ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Varje bered- | |
| ningsgrupps ordförande ska vid styrelsemötet innan beslut fattas föredra den | |
| egna gruppens förslag till anslag. Syftet är att tydligt förankra beredningsgrup- | |
| pernas arbete och bedömningar i styrelsen. Härigenom skapas också utrymme | |
| och tillfälle till diskussion om beslutsförslagen, liksom om behovet av åtgärder | |
| och strategiska insatser. | |
| Beslutet innebär för det andra att den rådande arbetsfördelningen behålls | |
| utom på en punkt. Förändringen är att de styrelseledamöter som deltagit i be- | |
| redningen av forskningsanslag inte får delta i styrelsens beslut i de ärenden | |
| som de har varit med om att bereda. I övrigt görs inga förändringar utan be- | |
| redningsgruppernas ordförande och politiska ledamöter fortsätter att även vara | |
| ledamöter av RJ:s styrelse, och där är de med och fattar beslut om forsknings- | |
| anslag förutsatt alltså att de inte deltagit i beredningen. | |
| De regelbundna uppföljningarna och utvärderingarna av beviljade anslag | |
| syftar till att säkerställa att den finansierade forskningen kan genomföras som | |
| planerat. Alla beviljade anslag ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvill- | |
| kor, vilket normalt betyder att projektledaren ska lämna in både en vetenskap- | |
| lig och en ekonomisk slutredovisning senast tre månader efter dispositionsti- | |
| dens slut. |
Beviljade forskningsanslag
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2018 per donation (belopp tkr)
| Jubileumsdonationen | 144 139 |
| Kulturvetenskapliga donationen | 290 446 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade | |
| sjukdomar | 600 |
| Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga | |
| barnaåren | 200 |
| Summa | 435 385 |
Som framgår av tabell 1 beviljade RJ drygt 435 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under 2018. Anslagen fördelas på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen enligt tabell 2 och 3. Alla nya anslag till Projekt och Program beviljas i form av engångsanslag. Beslutet innebär att medel sätts av ur årets budget och att den sökande (destinatären) får rekvirera
8
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
medel i takt med att arbetet framskrider. Produktionsstöd till böcker, bidrag till publicering med öppen tillgång och översättningsbidrag kan beviljas för den forskning som finansieras av RJ. Dessa kostnader finansieras inom de årliga budgetramarna. Genom att erbjuda forskarna bidrag till översättning vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2018 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
| Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna |
143 599 |
| Samarbete med riksdagen | 540 |
| Summa | 144 139 |
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2018 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
| Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 7) | 46 940 |
| Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 134 899 |
| Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 78 578 |
| Forskningsinitiering | 15 260 |
| Internationellt samarbete | 5 404 |
| Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 9 365 |
| Summa | 290 446 |
Projekt
Hos RJ ska ett projekt vara en avgränsad forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Till den senare kategorin räknas 2018 de anslag som är större än 4,3 miljoner kronor, vilket är 17 procent (7 av 42) av de nya projektanslagen, en minskning från tidigare år (2017 var det 41 procent). Det är värt att notera att beviljandegraden 2018 ökade något i jämförelse med föregående år (se nedan s. 14). En förklaring verkar vara att den genomsnittliga arbetstidsvolymen har minskat något, förmodligen tillfälligt. Däremot förefaller driftskostnadernas andel av de totala budgetarna att öka. Förklaringarna är flera, däribland behovet att finansiera höga kostnader för datamaterial, hjärnavbildningar och andra kostsamma undersökningstekniker.
Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den öppnar för nyorientering av forskningen och gör det möjligt för forskare att anta riskfyllda vetenskapliga utmaningar. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för publicering med öppen tillgång, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett projektanslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Antalet ansökningar fortsätter att vara stort. I flera fall söker forskarna därför anslag även hos andra finansiärer för samma eller liknande forskning. I många fall väljer
9
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| forskarna RJ:s anslag, men åtta forskare (2017 var det fyra) – fem kvinnor och | |
| tre män – tackade nej till RJ med hänvisning till att Vetenskapsrådet eller Forte | |
| antingen beviljar finansiering för fyra år eller ett något högre bidrag till så | |
| kallade indirekta kostnader. Detta förhållande, tillsammans med att RJ under | |
| både 2017 och 2018 har kunnat finansiera nästintill alla ansökningar som tagits | |
| upp på beredningsgruppernas prioriteringslistor, gör det nödvändigt att se över | |
| projektbidragens utformning. Av rapporteringen från ordförandena för bered- | |
| ningsgrupperna framgick att även flera av de listade ansökningarna hade be- | |
| tydande kvalitetsbrister. Situationen i stort påverkas av Vetenskapsrådets be- | |
| slut att kraftigt öka sina anslag till just de fria projektbidragen, där ansökning- | |
| arna ofta är mer eller mindre identiska med dem som också lämnas till RJ. | |
| Styrelsen avser att återkomma till vilka förändringar som bör göras. De | |
| ovan nämnda strategiska målsättningarna betonar att RJ inom stödformen Pro- | |
| jekt ska stimulera samarbete mellan forskare från olika forskningsmiljöer. De | |
| detaljerade observationerna under de årliga uppföljningarna ger en del uppslag | |
| om vad som behöver förändras, liksom rapporten om hur jämställdhetsfrå- | |
| gorna behandlas i berednings- och beslutsprocesserna. Eventuellt behövs dis- | |
| kussioner med lärosätena om gemensamma insatser för att höja ansökningar- | |
| nas kvalitet. Slutligen måste relationerna till andra finansiärers projektanslag | |
| övervägas, liksom vad som kan göras för att ytterligare profilera de anslag RJ | |
| finansierar. | |
| Under 2018 har följande 42 projekt (2017 var det 39) fått finansiering av | |
| RJ. |
10
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 | |||
| Projektanslag 2018 (belopp kr) | ||||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Dr Tom Cubbin | Hantverksmässig Åtrå: en internationell |
| designhistoria över manlig gay fetish- | |
| tillverkning | |
| Docent Eva | Social uppmärksamhet bland barn och |
| Serlachius | ungdomar med social ångest |
| Professor Lars | Translatio musicae: fransk och italiensk |
| Berglund | musik i norra Europa, ca. |
| Direktör Kristian | Kontakt och konflikt: Grekerna i antikens |
| Göransson | Cyrenaika |
| Fil.dr Anna | Visioner om den goda framtiden: Hållbar |
| Friberg | utveckling och långsiktigt politiskt tän- |
| kande inom svensk klimatdebatt 1970– | |
| 2015 | |
| Fil.dr Sara | Förändringar i minnesprocesser under |
| Pudas | vuxenlivet – Utveckling snarare än |
| avveckling? | |
| Professor Ulf | Stärkt konkurrensposition genom etiskt |
| Elg | beteende: Svenska företag på utvecklings- |
| marknader | |
| Docent Cecilia | Genus och nation i kalla krigets spår: |
| Åse | Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv |
| Fil.dr Angelica | Alkoholberusade ögonvittnen i fältet: På- |
| Hagsand | verkar hög berusningsgrad, emotionell |
| stress och val av förhörsmetod minnet av | |
| ett brott? | |
| Docent Dimitrios | Rationaliteten i rampljuset – förnuft och |
| Iordanoglou | femininitet i det klassiska grekiska dramat |
| Professor Aris | Nabokovs ryggrad |
| Fioretos | |
| Dr Malin | En neuropsykologisk undersökning av |
| Björnsdotter | länken mellan anorexia nervosa och autism |
| Fil.dr Linda | Vilken betydelse har högläsning för späd- |
| Forssman | barns kognitiva och språkliga utveckling? |
| En randomiserad kontrollerad studie | |
| Docent Nina | Legitimeringsprocesser för att inte handla i |
| Wormbs | klimatfrågan |
| Fil.dr Per | Åter till Tuna – |
| Vikstrand | av språkliga innovationer och uppkomsten |
| av centralplatser i norra Europa under | |
| första årtusendet e.Kr. |
| Högskolan för design och | |
| konsthantverk, Göteborgs | 2 556 000 |
| universitet | |
| Barn- och ungdomspsykia- | |
| triskt forskningscentrum, | |
| Karolinska institutet | 2 589 000 |
| Institutionen för musik- | |
| vetenskap, Uppsala | |
| universitet | 3 918 000 |
| Svenska Institutet i Athen | 2 558 000 |
| Institutionen för huma- | |
| niora, Mittuniversitetet | |
| Campus Sundsvall | 2 201 000 |
| Umeå centrum för funk- | |
| tionell hjärnavbildning | |
| (UFBI), Umeå universitet | 3 293 000 |
| Ekonomihögskolan, Lunds | |
| universitet | 7 369 000 |
| Institutionen för etnologi, | |
| religionshistoria och | |
| genusvetenskap, | |
| Stockholms universitet | 6 069 000 |
| Psykologiska institutionen, | |
| Göteborgs universitet | |
| 3 435 000 | |
| Institutionen för lingvistik | |
| och filologi, Uppsala | 1 632 000 |
| universitet | |
| Institutionen för kultur och | |
| lärande, Södertörns | |
| högskola | 2 053 000 |
| Centrum för social och | |
| affektiv neurovetenskap | |
| (CSAN), Linköpings | |
| universitet | 3 923 000 |
| Institutionen för | |
| psykologi, Uppsala | 3 746 000 |
| universitet | |
| Avdelningen för historiska | |
| studier av vetenskap, tek- | |
| nik och miljö, KTH | 2 550 000 |
| Institutionen för nordiska | |
| språk, seminariet för | |
| nordisk namnforskning, | |
| Uppsala universitet | 3 748 000 |
11
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Dr Loretta Platts | Arbete efter pensionering: Ett sätt att för- | Stressforskningsinstitutet, | ||
| länga arbetslivet som skapar nya ojämlik- | Stockholms universitet | |||
| heter? En jämförelse mellan Sverige, USA | ||||
| och Japan | 3 214 000 | |||
| Professor | Portföljbeslut, regleringar, och finansiella | Institutionen för finansiell | ||
| Marcus Opp | intermediärer | ekonomi, Handelshög- | 2 250 000 | |
| skolan i Stockholm | ||||
| Fil.dr Thomas | Hur fungerar psykologisk behandling? – | Institutionen för | ||
| Ågren | Underliggande neurobiologiska mekan- | psykologi, Uppsala | ||
| ismer när inlärd rädsla minskas genom | universitet | |||
| talade instruktioner. | 2 921 000 | |||
| Professor Maris | Smutsig gruvindustri blir ren gruvturism | Institutionen för globala | ||
| Boyd Gillette | studier, Göteborgs | |||
| universitet | 1 940 000 | |||
| Professor John | Vem är känslig för sömnbrist? En stor- | Stressforskningsinstitutet, | ||
| Axelsson | skalig studie för att förstå, kartlägga och | Stockholms universitet | ||
| predicera individuella skillnader i kognitiv | 5 694 000 | |||
| förmåga efter experimentell sömnbrist. | ||||
| Docent Henrik | Den offentliga förvaltningens konstitution- | Juridiska institutionen, | ||
| Wenander | ella roll i Norden: demokrati,rättssäkerhet | Lunds universitet | ||
| och effektivitet under europeisk påverkan | 1 883 000 | |||
| Docent Annika | Sårbara omgivningar, starka familjer – | Institutionen för lingvistik | ||
| Teppo | socioekonomisk uthållighet och osäkerhet | och filologi, Uppsala | ||
| bland Sydafrikas afrikander | universitet | 2 679 000 | ||
| Professor Daniel | Proaktivt skapande av marknader – | Institutionen för ekono- | ||
| Kindström | Aktörer, aktiviteter och beteenden | misk och industriell | ||
| utveckling (IEI), | 2 434 000 | |||
| Linköpings universitet | ||||
| Professor Peo | ”Håller Afrika på att lämna EEC?” Den | Institutionen för samhälls- | ||
| Hansen | europeiska integrationens roll i Afrikas | och välfärdsstudier, | ||
| kolonisering och avkolonisering, | Linköpings universitet, | |||
| Campus Norrköping | 3 322 000 | |||
| Jur.dr Yaffa | Naturvetenskap och rättsvetenskap: Teori | Juridiska institutionen, | ||
| Epstein | och metoder för tvärvetenskaplig miljö- | Uppsala universitet | ||
| forskning | 3 170 000 | |||
| Docent Martin | Resiliens mot ekonomisk krympning: | |||
| Andersson | social kapabilitet och utvecklingsländernas | stitutionen, Lunds | 4 759 000 | |
| framväxt sedan |
universitet | |||
| Fil.dr Amber | Psykosociala och miljömässiga barndoms- | Demografiska avdelning- | ||
| Beckley | prediktorer för brottslighet och brottsoffer- | en, Stockholms | ||
| skap genom livet | universitet | 2 875 000 | ||
| Docent Lars | Satellitstationer och datacenter: nätverks- | Institutionen för kultur | ||
| Lundgren | byggnader som transnationella infrastruk- | och kommunikation, | ||
| turer och logistiska medier | Södertörns högskola | 3 739 000 | ||
| Professor Erik | Filterbubblor och ideologisk segregering | Filosofiska institutionen, | 3 787 000 | |
| Olsson | online: behövs reglering av sökmaskiner? | Lunds universitet | ||
| Fil.dr Rouzbeh | Statsbygge, defensiv modernisering, och | Historiska institutionen, | ||
| Parsi | inhemsk kolonisation: det |
Lunds universitet | ||
| gendarmeriet i Persien |
2 680 000 | |||
| Professor Alf | Känslor i |
Institutionen för kultur- | ||
| Arvidsson | kön och fromhet i Pehr Stenbergs levernes- | och medievetenskaper, | ||
| beskrivning | Umeå universitet | 4 973 000 | ||
12
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Fil.dr Emilia | En dubbel ögonrörelsemätningsstudie av | Institutionen för | ||
| Thorup | interaktion mellan spädbarn och föräldrar: | psykologi, Uppsala | ||
| tidig utveckling och konsekvenser på | universitet | |||
| längre sikt | 4 125 000 | |||
| Lektor José | En elektroencefalografisk studie av | Centrum för tvåspråkig- | ||
| Alemán Bañón | prediktiv processning hos andraspråks- | hetsforskning, Stockholms | 3 412 000 | |
| talare | universitet | |||
| Fil.dr Fredrik | Humanistisk kunskap i den svenska för- | Avdelningen för historiska | ||
| Bertilsson | svarsforskningen: Humanvetenskapen vid | studier av vetenskap, | ||
| FOA 5 | teknik och miljö, KTH | 2 217 000 | ||
| Professor Sven | Arv via miljö: Nya ansatser för att möjlig- | Statsvetenskapliga | ||
| Oskarsson | göra ökad kunskap om hur vi som sociala, | institutionen, Uppsala | ||
| ekonomiska och politiska varelser formas | universitet | |||
| av samspelet mellan genetiska och sociala | ||||
| faktorer | 5 762 000 | |||
| Dr Janina | Synestesti och autism i en tvillingstudie om | Institutionen för kvinnors | ||
| Neufeld | överlappande neurala mekanismer och de- | och barns hälsa, | 3 776 000 | |
| ras orsaker | Karolinska institutet | |||
| PhD Erin Cory | Performativitet och integration – delta- | Konst, kultur och kommu- | ||
| gande konstnärliga praktiker och nya | nikation, Malmö | |||
| offentligheter i Malmö | universitet | 2 184 000 | ||
| Docent Daniel | Fostran av vetenskapliga eliter i kalla kri- | Institutionen för pedagogik | ||
| Lövheim | gets skugga |
och didaktik, Stockholms | ||
| universitet | 2 548 000 | |||
| Fil.dr Anne | Kanon och konsertliv: Formeringsproces- | Institutionen för musik- | ||
| Rese Willén | ser inom Stockholms musikliv |
vetenskap, Uppsala | 2 229 000 | |
| universitet | ||||
| Doktor Torkel | Urbana drogscener som riskmiljöer – hur | Institutionen för socialt | ||
| Richert | intervenerar polisen och sociala välfärds- | arbete, Malmö universitet | ||
| institutioner och hur påverkar det | ||||
| narkotikaanvändare? | 4 137 000 | |||
| Professor Peter | Uppsägningar: Vilka individer drabbas och | Nationalekonomiska | ||
| Fredriksson | hur påverkas dessa individer av policy? | institutionen, Uppsala | ||
| universitet | 5 509 000 | |||
| Professor Mats | Ting för att leva med terror: en global | |||
| Fridlund | historia av den urbana terrorns och säker- | Berlin, Tyskland | 2 829 000 | |
| hetens materialiteter | ||||
| Summa | 142 688 000 | |||
Med tanke på att projektanslagen i Sverige anses ha stor betydelse för den individuella karriären har RJ under en följd av år analyserat hur anslagen fördelas på sökande av olika kön och karriärålder. De årliga talen är relativt små och måste tolkas med försiktighet, men RJ:s databas gör det möjligt att följa utvecklingen under längre tid, vilket också görs i den årliga uppföljningen av jämställdhetspolicyn. År 2018 kom 647 ansökningar in (2017 var det 626). Av dessa har 282 (43 procent) kvinnliga projektledare och 365 (57 procent) manliga. Av de 42 beviljade anslagen har 17 kvinnliga projektledare och 25 manliga, det vill säga 40 respektive 60 procent.
RJ har även studerat anslagsbesluten utifrån så kallad karriärålder, vilken anger antalet år som har gått sedan forskaren avlade doktorsexamen. Medianen
13
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| för kvinnliga projektledare som fick anslag 2018 är betydligt lägre än för man- | |
| liga. RJ:s policy är att i första hand bedöma ansökningarnas kvalitet och origi- | |
| nalitet och inte forskarnas tidigare prestationer (så kallad track record). Denna | |
| princip har genom åren vanligtvis visat sig vara gynnsam för de yngre forskar- | |
| nas möjligheter att framgångsrikt konkurrera om anslag. Under 2018 var det | |
| tydligast för kvinnliga sökande. | |
| RJ:s styrelse beslutade under 2017 att utöver den kvantitativa analysen an- | |
| lita externa experter för att analysera beredningsprocesserna ur ett jämställd- | |
| hetsperspektiv som även inkluderar intersektionella inslag, det vill säga makt- | |
| ordningar som ålder, etnicitet och vetenskaplig status. Rapporten har under | |
| 2018 bland annat diskuterats i beredningsgrupperna och vid en halvdagskon- | |
| ferens i augusti. Vid det senare tillfället medverkade även experter från Veten- | |
| skapsrådet genom att informera om deras erfarenheter av hur man kan åstad- | |
| komma jämställd beredning. Analysen av beredningsarbete och andra proces- | |
| ser, instruktioner, utlysnings- och informationstexter med mera kan tillföra in- | |
| sikter som de kvantitativa analyserna inte kan ge och säkerställa att inga ovid- | |
| kommande hänsyn påverkar besluten. Ett omedelbart resultat är att styrelsen | |
| har gett RJ:s kansli i uppdrag att utarbeta en beredningshandbok som ska vara | |
| betydligt mer detaljerad och omfattande än de nuvarande skriftliga instruk- | |
| tionerna. Syftet med beredningshandboken och insatserna för att införa dess | |
| innehåll i bedömningsarbetet är att säkerställa att all beredning görs på samma | |
| sätt. Dessutom ska RJ förtydliga varför stiftelsen ser det som viktigt att arbeta | |
| med jämställdhet. | |
| De begränsningar i rätten att söka projektanslag som RJ:s styrelse införde | |
| under 2014 permanentades efter tre års försöksverksamhet. En forskare får | |
| därmed enbart vara med i en enda ansökan som projektledare eller som pro- | |
| jektdeltagare. Vidare får forskare som medverkat i ansökan som projektledare | |
| eller projektdeltagare och har fått avslag två år i följd inte söka nästa år. Av- | |
| sikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga vil- | |
| ken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan för- | |
| hoppningsvis ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan för | |
| beredningsgrupperna minska. Några oförutsedda, eller negativa effekter av be- | |
| gränsningsreglerna har inte kunnat ses. Som resultat av åtgärderna har antalet | |
| ansökningar sedan 2013 minskat med cirka 275, från 925 till 649. Beviljande- | |
| graden är 6,5 procent, men är 7,7 procent om de åtta forskare som avstod från | |
| RJ:s anslag räknas med. | |
| Som framgår av tabell 5 och 6 är anslagens spridning på lärosäten (eller | |
| motsvarande) och på olika ämnen stor. |
14
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 20182018/19:RJ1
Tabell 4 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2018 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
| Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
| Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
| Antikvetenskap | 2 | 2 | 4 190 | 5 | 2 | 3 | |
| Arbetslivsstudier | 1 | 1 | 3 214 | 2 | 1 | 1 | |
| Arkeologi | 0 | 12 | 5 | 7 | |||
| Arkitektur | 0 | 2 | 1 | 1 | |||
| Biblioteks- och informations- | |||||||
| vetenskap | 0 | 1 | 1 | ||||
| Design | 0 | 3 | 2 | 1 | |||
| Didaktik | 0 | 6 | 3 | 3 | |||
| Ekonomisk geografi | 0 | 2 | 1 | 1 | |||
| Ekonomisk historia | 0 | 11 | 4 | 7 | |||
| Etik | 0 | 3 | 3 | ||||
| Etnologi | 1 | 1 | 4 973 | 8 | 6 | 2 | |
| Filmvetenskap | 0 | 3 | 2 | 1 | |||
| Filosofi | 1 | 1 | 3 787 | 27 | 5 | 22 | |
| Folkhälsovetenskap, global hälsa, | |||||||
| socialmedicin och | |||||||
| epidemiologi | 0 | 9 | 5 | 4 | |||
| Företagsekonomi | 3 | 3 | 12 053 | 40 | 9 | 31 | |
| Genusstudier | 0 | 10 | 6 | 4 | |||
| Globaliseringsstudier | 0 | 3 | 1 | 2 | |||
| Historia | 3 | 1 | 2 | 8 203 | 57 | 21 | 36 |
| Hälso- och sjukvårdsorganisation, | |||||||
| hälsopolitik och hälsoekonomi | 0 | 1 | 1 | ||||
| Idé- och lärdomshistoria | 1 | 1 | 2 217 | 12 | 6 | 6 | |
| Internationell migration och | |||||||
| etniska relationer (Imer) | 0 | 7 | 5 | 2 | |||
| Juridik (exklusive juridik och sam- | |||||||
| hälle) | 2 | 1 | 1 | 5 053 | 16 | 7 | 9 |
| Juridik och samhälle | 0 | 12 | 7 | 5 | |||
| Jämförande språkvetenskap och | |||||||
| lingvistik | 1 | 1 | 3 412 | 19 | 6 | 13 | |
| Kommunikationsvetenskap | 0 | 3 | 3 | ||||
| Konstvetenskap | 0 | 9 | 8 | 1 | |||
| Kulturgeografi | 0 | 10 | 5 | 5 | |||
| Kulturstudier | 3 | 2 | 1 | 10 809 | 10 | 7 | 3 |
| Litteraturstudier | 0 | 11 | 7 | 4 | |||
| Litteraturvetenskap | 1 | 1 | 2 053 | 17 | 3 | 14 | |
| Lärande | 0 | 3 | 1 | 2 | |||
| Medicinsk etik | 0 | 1 | 1 | ||||
| Medievetenskap | 1 | 1 | 3 739 | 11 | 5 | 6 | |
| Miljömedicin och yrkesmedicin | 0 | 1 | 1 | ||||
| Musikvetenskap | 2 | 1 | 1 | 6 147 | 9 | 3 | 6 |
| Mänsklig interaktion med IKT | 0 | 3 | 2 | 1 | |||
| Nationalekonomi | 2 | 2 | 10 268 | 29 | 8 | 21 | |
15
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | |||||||
| Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | |||||||
| Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män | |
| Neurovetenskaper | 1 | 1 | 3 776 | 1 | 1 | |||
| Omvårdnad | 0 | 1 | 1 | |||||
| Pedagogik | 0 | 17 | 9 | 8 | ||||
| Pedagogiskt arbete | 0 | 2 | 2 | |||||
| Psykologi (exklusive tillämpad | ||||||||
| psykologi) | 7 | 5 | 2 | 26 291 | 33 | 11 | 22 | |
| Religionshistoria | 0 | 3 | 3 | |||||
| Religionsvetenskap | 0 | 9 | 3 | 6 | ||||
| Sannolikhetsteori och statistik | 0 | 3 | 1 | 2 | ||||
| Sjukgymnastik | 0 | 1 | 1 | |||||
| Socialantropologi | 2 | 2 | 4 619 | 20 | 14 | 6 | ||
| Socialt arbete | 1 | 1 | 4 137 | 5 | 4 | 1 | ||
| Sociologi (exklusive socialt | ||||||||
| arbete, socialpsykologi och | ||||||||
| socialantropologi) | 1 | 1 | 2 875 | 36 | 15 | 21 | ||
| Språkstudier | 1 | 1 | 3 748 | 11 | 4 | 7 | ||
| Språkteknologi |
||||||||
| lig databehandling) | 0 | 1 | 1 | |||||
| Statsvetenskap (exklusive studier | ||||||||
| av offentlig förvaltning och | ||||||||
| globaliseringsstudier) | 1 | 1 | 5 762 | 49 | 25 | 24 | ||
| Studier av offentlig förvaltning | 0 | 8 | 1 | 7 | ||||
| Systemvetenskap | 0 | 1 | 1 | |||||
| Systemvetenskap, informationssy- | ||||||||
| stem och informatik med | ||||||||
| samhällsvetenskaplig inriktning | 0 | 3 | 1 | 2 | ||||
| Teknikhistoria | 3 | 1 | 2 | 7 927 | 5 | 2 | 3 | |
| Tillämpad psykologi | 1 | 1 | 3 435 | 13 | 6 | 7 | ||
| Tvärvetenskapliga studier | 0 | 24 | 14 | 10 | ||||
| Övrig annan humaniora | 0 | 11 | 6 | 5 | ||||
| Övrig annan samhällsvetenskap | 0 | 2 | 1 | 1 | ||||
| Summa | 42 | 17 | 25 | 142 688 | 647 | 282 | 365 | |
16
ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 20182018/19:RJ1
Tabell 5 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2018 (belopp tkr)
| Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
| Göteborgs universitet | 10 760 | 4 |
| Handelshögskolan i Stockholm | 2 250 | 1 |
| Karolinska institutet | 6 365 | 2 |
| KTH, Kungliga Tekniska högskolan | 4 767 | 2 |
| Linköpings universitet | 5 756 | 2 |
| Lunds universitet | 17 798 | 4 |
| Malmö universitet | 6 321 | 2 |
| Mittuniversitetet Campus Sundsvall | 2 201 | 1 |
| Sahlgrenska universitetssjukhuset | 3 923 | 1 |
| Stockholms universitet | 23 812 | 6 |
| Svenska Institutet i Athen | 2 558 | 1 |
| Södertörns högskola | 5 792 | 2 |
| Umeå universitet | 8 266 | 2 |
| Uppsala universitet | 39 439 | 11 |
| Utrikespolitiska Institutet | 2 680 | 1 |
| Summa | 142 688 | 42 |
| Produktionsstöd | 911 | |
| Summa | 911 | |
| Summa total | 143 599 | 42 |
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp under sex till åtta år. År 2018 utlystes RJ Program för fjortonde gången, och totalt har nu 37 forskargrupper beviljats programstöd sedan starten 2005. Under året kom 31 programansökningar in. Beredningsgruppen beslutade att föra sex av dessa vidare till beredning i en andra omgång inklusive intervjuer med respektive forskargrupp. Av dessa beviljades följande:
•Professor Kimmo Granqvist, 43 770 000 kronor till programmet Romernas språkliga repertoarer i en öppen värld, med Södertörns högskola som anslagsförvaltare
•Professor Bo Malmberg, 40 240 000 kronor till programmet Lyckliga gatan? Geografisk polarisering och social sammanhållning i dagens Sverige, med Stockholms universitet som anslagsförvaltare
•Professor Åsa Wikforss, 50 400 000 kronor till programmet Kunskapsresistens – Orsaker, konsekvenser och motmedel, med Stockholms universitet som anslagsförvaltare.
Riksbankens Jubileumsfond öronmärker inte medel till olika forskningsområden när det gäller stödformen Program. Därför kan det vara av intresse att stu-
17
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| dera den större fördelningen mellan samhällsvetenskap och humaniora. En ge- | |
| nomgång av alla program sedan starten 2005 visar på en mycket jämn fördel- | |
| ning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade program. Av to- | |
| talt 348 inskickade ansökningar är 171 att betrakta som i huvudsak samhälls- | |
| vetenskapliga och 153 som humanistiska, medan 14 är en likvärdig blandning | |
| av de båda. Av de 37 beviljade ansökningarna är 18 i första hand samhällsve- | |
| tenskapliga och 19 humanistiska. |
Tabell 6 Antalet programansökningar 2018 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön på projektledarna
| Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Sökt | Antal | Beviljat |
| belopp | beviljade | belopp | ||||
| Ekonomisk historia | 1 | 1 | 30 593 | |||
| Etik | 1 | 1 | 26 771 | |||
| Filosofi | 2 | 1 | 1 | 67 528 | 1 | 50 400 |
| Folkhälsovetenskap, global hälsa, | ||||||
| socialmedicin och epidemiologi | 1 | 1 | 33 126 | |||
| Företagsekonomi | 1 | 1 | 36 767 | |||
| Gerontologi, medicinsk/hälsovetenskap- | ||||||
| lig inriktning | 1 | 1 | 25 348 | |||
| Historia | 3 | 1 | 2 | 86 141 | ||
| Jämförande språkvetenskap och | ||||||
| lingvistik | 3 | 2 | 1 | 101 775 | 1 | 43 770 |
| Kulturgeografi | 1 | 1 | 34 737 | 1 | 40 240 | |
| Kulturstudier | 1 | 1 | 28 981 | |||
| Litteraturstudier | 1 | 1 | 29 035 | |||
| Lärande | 1 | 1 | 30 123 | |||
| Nationalekonomi | 1 | 1 | 32 912 | |||
| Religionsvetenskap | 3 | 1 | 2 | 106 705 | ||
| Sociologi (exklusive socialt arbete, | ||||||
| socialpsykologi och socialantropologi) | 2 | 2 | 74 698 | |||
| Statsvetenskap (exklusive studier av | ||||||
| offentlig förvaltning och | ||||||
| globaliseringsstudier) | 2 | 2 | 73 241 | |||
| Systemvetenskap, informationssystem | ||||||
| och informatik med samhällsvetenskap- | ||||||
| lig inriktning | 1 | 1 | 24 307 | |||
| Tvärvetenskapliga studier | 3 | 3 | 113 228 | |||
| Övrig annan humaniora | 2 | 2 | 80 931 | |||
| Summa | 31 | 11 | 20 | 1 036 947 | 3 | 134 410 |
| Produktionsstöd | 214 | |||||
| Översättningsbidrag | 275 | |||||
| Summa | 489 | |||||
| Summa total | 134 899 |
18
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
Infrastruktur för forskning
Ansökningarna till Infrastruktur för forskning hanterades tidigare av ordförandena för beredningsgrupperna
Ansökningarnas mycket olika natur – från statistiska databaser till digitalisering av material på väg att falla sönder – har gjort att olikartade kriterier vägts in för olika ansökningar. Till exempel har kriteriet ”långsiktig hållbarhet” ibland fått tolkas så att material i dåligt skick prioriterats trots att det dokumenterade forskningsbehovet kanske inte varit överdrivet starkt. Ett antal ansökningar har också haft svårt att precisera de forskningsbehov som kan motivera projektansökan, främst inom humaniora och i synnerhet från museer. Det hänger möjligen delvis samman med att möjligheterna och behoven för forskning med digitala material och metoder ännu inte är särdeles utvecklade inom dessa områden. Samhällsvetenskapen har kommit längre, men också där finns en betydande utvecklingspotential.
Gruppen bjöd därför in till ett seminarium i februari 2018 och föreslog en separat utlysning för mixed methods, där fokus skulle ligga på kombinationen av kvantitativ och kvalitativ metod och där infrastruktur skulle ingå som en möjlig, men inte nödvändig, del. Beredningsgruppen konstaterar att kvaliteten på ansökningarna stadigt har förbättrats under dessa fyra år. Projekten har också blivit större till sitt omfång och samarbeten med redan etablerade infrastrukturer har ökat. Detta är trender som RJ välkomnar.
19
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
Anslag till infrastruktur för forskning 2018 (belopp kr)
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
| belopp | |||
| Kristian | Mötesplats Medelhavet – En forskningsplattform | Svenska Institutet | |
| Göransson | för digitaliserade arkeologiska samlingar och arkiv | i Rom | |
| vid de svenska instituten i Athen, Rom och Istanbul | 10 958 000 | ||
| Mattias | SweLiMuS (Swedish Liturgical Music Sources): En | Institutionen för | |
| Lundberg | onlineportal för liturgiska musikhandskrifter i Sve- | musikvetenskap, | |
| rige |
Uppsala universitet | 2 133 000 | |
| Maria Sjöberg | Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2.0 | Institutionen för | |
| historiska studier, | |||
| Göteborgs universi- | |||
| tet | 7 495 000 | ||
| Christian Horn | Hällristningar i tre dimensioner – dokumentation, | Institutionen för | |
| forskning och förmedling | historiska studier, | ||
| Göteborgs universi- | |||
| tet | 5 480 000 | ||
| Kristine Eck | Automatisering av Uppsala konfliktdataprogram | Institutionen för | |
| (UCDP) | freds- och konflikt- | ||
| forskning, | |||
| Uppsala universitet | 5 478 000 | ||
| Kenneth | SPIN databasen: en uppdatering och utvidgning | Institutet för social | |
| Nelson | forskning (Sofi), | ||
| Stockholms univer- | |||
| sitet | 9 000 000 | ||
| Lars Björk | Utvärdering och anpassning av en förbättrad OCR- | Kungliga biblioteket | |
| process vid massdigitalisering | 1 689 000 | ||
| Jonas Nordin | Svenska eftermedeltida handskrifter i Kungliga | Kungliga biblioteket | |
| biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek – ett | |||
| katalogiserings- och digitaliseringsprojekt | 4 220 000 | ||
| Summa | 46 453 000 |
Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning fördelade efter anslagsförvaltare 2018 (belopp tkr)
| Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
| Göteborgs universitet | 12 975 | 2 |
| Kungliga biblioteket | 5 909 | 2 |
| Stockholms universitet | 9 000 | 1 |
| Svenska Institutet i Rom | 10 958 | 1 |
| Uppsala universitet | 7 611 | 2 |
| Summa | 46 453 | 8 |
| Tilläggsanslag | 487 | |
| Summa total | 46 940 | 8 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om stöd till vetenskapliga möten och nya nätverk ger RJ anslag till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser, arbetskonfe-
20
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
renser kring nya forskningsområden samt skapandet av nya nätverk och förberedelser för nya forskningsprogram. Forskningsinitiering har under de senaste tio åren tydligt bidragit till att stimulera svensk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning och lett till att hundratals forskare och forskargrupper fått möjlighet att utveckla och förbättra sin forskning genom i första hand internationella kontakter. Genom stödformens fokus på vetenskapliga möten och initieringen av ny forskning är stödformen betydelsefull och dessutom relativt unik i Sverige.
Under året beviljades 94 av 154 ansökningar.
Anslag till forskningsinitiering 2018 (belopp kr)
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat |
| belopp | |||
| Docent Lisa Maria | Intressegrupper, internationella organisa- | ||
| Dellmuth | tioner och global problemlösningsförmåga | institutionen, Stockholms | |
| universitet | 225 000 | ||
| Professor Stefan | Värdering av tillgångar – ur företagsekono- | Fakulteten för humaniora | |
| Olsson | miskt och rättsvetenskapligt perspektiv | och samhällsvetenskap, | 50 000 |
| Karlstads universitet | |||
| Professor Helena | Nära relationer: en mång- och tvärveten- | Centrum för genusveten- | |
| Wahlström | skaplig konferens för kritiska studier om | skap, Uppsala universitet | |
| Henriksson | familj och släktskap | 160 000 | |
| Fil.dr Johannes | Det tidiga minnet av Förintelsen i Sverige: | Högskolan för lärande och | |
| Heuman | Arkiv, vittnesmål och reflexioner | kommunikation, | |
| Jönköping University | 50 000 | ||
| Docent Anna Forné | Nya perspektiv på rum och rumslighet i | Institutionen för språk och | |
| samtida litteratur- och kulturteori – En | litteraturer, Göteborgs | 65 000 | |
| interdisciplinär workshop | universitet | ||
| Fil.dr Sara Ellis | Mot en ontologi av digitalhistoria | Fakulteten för lärande och | |
| Nilsson | samhälle, Malmö | ||
| universitet | 105 000 | ||
| Docent Magnus | Mobila socialiteter: en länk mellan mobili- | Institutionen för kommuni- | |
| Andersson | tet och mobil kommunikationsforskning, en | kation och medier, Lunds | |
| internationell workshop | universitet | 90 000 | |
| Fil.dr Olga (Volha) | Transnationell solidaritet: Genus och | Institutionen för | |
| Sasunkevich | sexualitet bortom geopolitik | kulturvetenskaper, | 180 000 |
| Göteborgs universitet | |||
| Fil.dr Peter | Populärmusikens diskurser: Autenticitet | Institutionen för språk, | |
| Wikström | och mediatisering | litteratur och interkultur, | |
| Karlstads universitet | 100 000 | ||
| Dr Doris | Reproduktion för queera och transpersoner | Centrum för genusveten- | |
| Leibetseder | genom ART (Assisted Reproductive | skap, Uppsala universitet | |
| Technology, assisterad befruktning): | |||
| Lagliga, kulturella, och socioekonomiska | |||
| utmaningar | 80 000 | ||
| Dr Erik Edoff | Makromodellering av kulturarvet – | Institutionen för kultur- och | |
| stärkande av datadriven textanalys | medievetenskaper, Umeå | 200 000 | |
| universitet | |||
| Fil.dr Magnus | Estetik inom |
Institutionen för musik och | |
| Tessing Schneider | framföra, erfara upplysningen | teatervetenskap, | |
| Stockholms universitet | 185 000 |
21
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Professor Jonas | Globala utmaningar: Gränser, populism och | Föreningen för vetenskaplig | ||
| Svensson | det |
publicering, institutionen för | ||
| kulturvetenskaper, | ||||
| Linnéuniversitetet Växjö | 170 000 | |||
| Fil.dr Henrik | Thoreau vid 200: Bruk och missbruk, ett | Institutionen för litteratur, | ||
| Otterberg | symposium vid institutionen för litteratur, | idéhistoria och religion, | ||
| idéhistoria och religion, Göteborgs univer- | Göteborgs universitet | 110 000 | ||
| sitet, |
||||
| Professor Gunnel | Logistik i grekiska helgedomar – Att | Institutionen för arkeologi | ||
| Ekroth | utforska den mänskliga närvaron på antika | och antik historia, | ||
| kultplatser | Uppsala universitet | 355 000 | ||
| Docent Yulia | Intimitetsrevolutioner och postsocialism? | CBEES – Centre for Baltic | ||
| Gradskova | Sexualitet, rättigheter och backlash – | and East European Studies, | ||
| konferens och etablering av nätverket för | Södertörns högskola | |||
| forskning om intimiteter i förändring i | ||||
| ”nya Öst” | 85 000 | |||
| Dr Michael Loader | Lettland vid ett vägskäl: Hundra år av | Institutionen för Rysslands- | ||
| självständighet | och Eurasienstudier, | 100 000 | ||
| Uppsala universitet | ||||
| Professor Lars | Högtillitssamhällen under tryck: Migration, | Enheten för forskning om | ||
| Trägårdh | mångfald och social tillit i Skandinavien | det civila samhället, | ||
| Ersta Sköndal Bräcke | ||||
| högskola, Campus Ersta | 120 000 | |||
| Professor Joakim | Mellan människor och djur – arkeologiska | Institutionen för | ||
| Goldhahn | perspektiv på en animerad relation | kulturvetenskaper, | ||
| Linnéuniversitetet Kalmar | 95 000 | |||
| Docent Per | Challenging Europe: Technology, Environ- | Avdelningen för historiska | ||
| Högselius | ment and the Quest for Resource Security, | studier av vetenskap, teknik | 75 000 | |
| 18152015 | och miljö, KTH | |||
| Fil.dr Linn | Strandade encyklopedier: internationellt | Institutionen för kultur och | ||
| Holmberg | symposium om encyklopediska drömmar | estetik, Stockholms | ||
| och praktiker, ca. |
universitet | 200 000 | ||
| PhD Marina | Tvärvetenskapliga korruptionsforsknings- | Statsvetenskapliga | ||
| Povitkina | forum: Korruptionens mekanismer – re- | institutionen, Göteborgs | ||
| gionala perspektiv och potentiella lösningar | universitet | 400 000 | ||
| Professor Lars | Current Practices in Pop Music Studies: en | Institutionen för musik- | ||
| Berglund | internationell, tvärvetenskaplig konferens | vetenskap, Uppsala | 150 000 | |
| vid Uppsala universitet, |
universitet | |||
| Docent Beáta | HistoCrypt 2018 – Den första internation- | Institutionen för lingvistik | ||
| Megyesi | ella konferensen i historisk kryptologi | och filologi, Uppsala | ||
| universitet | 400 000 | |||
| Professor Isabell | Policyinramningen av ”migrationskrisen” | Institutionen för globala | ||
| Schierenbeck | ur ett jämförande perspektiv: Från problem- | studier, Göteborgs | ||
| formulering till institutionalisering (eller inte) | universitet | 200 000 | ||
| Universitetslektor | Kvotering till bolagsstyrelser för ökad | Företagsekonomiska | ||
| Iñaki Rodríguez | mångfald: ja, nej, kanske? | institutionen, Stockholms | 200 000 | |
| Longarela | universitet | |||
| Docent Marie | Transnationella perspektiv på civilförsvar | Institutionen för kommuni- | ||
| Cronqvist | kation och medier, Lunds | |||
| universitet | 215 000 | |||
22
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Universitetslektor | Anordnandet av den internationella kon- | Språk- och litteraturcent- | ||
| Vassilios | ferensen the 6:th European Congress of | rum, Lunds universitet | ||
| Sabatakakis | Modern Greek Studies, Lunds universitet, | |||
| 90 000 | ||||
| Fil.dr Niklas | Efter paradigmens slut i IR – bygga eller | Utrikespolitiska Institutet | ||
| Bremberg | bränna broar i studiet av europeisk | 75 000 | ||
| säkerhet? | ||||
| Fil.dr Maths | Den vikingatida Östersjöregionen och den | Institutionen för humaniora, | ||
| Bertell | muslimska världen | Mittuniversitetet Campus | ||
| Sundsvall | 100 000 | |||
| Fil.dr Astrid von | Scenografi & konsthistoria – nya kritiska | Institutionen för kultur- | ||
| Rosen | perspektiv, internationell workshop | vetenskaper, Göteborgs | ||
| universitet | 70 000 | |||
| Professor Stina | Kommunikation och universell utformning | Institutionen för svenska | ||
| Ericsson | språket, Göteborgs | 200 000 | ||
| universitet | ||||
| Professor Susanna | Organiserandet av en internationell, |
| Fellman | |
| Nationella perspektiv på internationella | |
| karteller |
| Avdelningen för ekono- | |
| misk historia, institutionen | |
| för ekonomi och samhälle, | |
| Handelshögskolan vid | |
| Göteborgs universitet | 190 000 |
| Professor Hercules | The Seventh Swedish Language Technol- | Institutionen för data- och | |
| Dalianis | ogy Conference (SLTC), Stockholms | systemvetenskap, | |
| universitet, |
Stockholms universitet | 175 000 | |
| Fil.dr Andreas | Interkulturalitet i lärarutbildning: Metoder, | Institutionen för språk, | |
| Jacobsson | kritiska perspektiv och hållbarhet | litteratur och interkultur, | 100 000 |
| Karlstads universitet | |||
| Professor Mats | Politisk retorik bortom politiken: workshop | Litteraturvetenskapliga | |
| Rosengren | om ghananska och svenska retoriska | institutionen, Uppsala | |
| kulturer | universitet | 145 000 | |
| Docent Peter | Berättande i hällristningar | Institutionen för kultur- | |
| Skoglund | vetenskaper, | ||
| Linnéuniversitetet Kalmar | 85 000 | ||
| Professor Eleanor | Institutionen för lingvistik | ||
| Coghill | och filologi, Uppsala | 445 000 | |
| universitet | |||
| Docent Helene | Samlande och samlare i Stilla havet – för- | Campus Gotland, | |
| Martinsson Wallin | koloniala, koloniala och postkoloniala | Uppsala universitet | |
| effekter | 40 000 | ||
| Professor Pauliina | Konferensen Know Your Place: Alcibiades | Filosofiska institutionen, | |
| Remes | I Revisited?, i Cambridge, |
Uppsala universitet | |
| september 2018 | 55 000 | ||
| Fil.dr Ahmed El | Sociala medier, metoder och Big Data | Humanistiska institutionen, | |
| Gody | Analytics – mot ett nytt ramverk för ”mixed | Örebro universitet | 110 000 |
| methods,” en internationell workshop | |||
| Docent Torun | Ansökan om konferensmedel för the 69:th | Institutionen för arkeologi | |
| Zachrisson | International Sachsensymposion, | och antikens kultur, | |
| Stockholm, |
Stockholms universitet | ||
| Wallenberglaboratoriet | 125 000 | ||
| Dr Diana | Kraft och auktoritärt stryre i Centralasiens | Rättssociologiska institu- | |
| Kudaibergenova | internationella workshop | tionen, Lunds universitet | 115 000 |
23
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| PhD |
Oanständighet, rasism och populism: |
| son | Interaktiva praktiker och diskurser i |
| Europa, USA och globalt | |
| Docent Stefan | Återskapad medeltid, publik historia och |
| Nyzell | akademin: Återskapandet av tidigmedeltida |
| Europa, ca. |
|
| Professor Angelika | Herrgårdsbibliotek och kunskapens infra- |
| Linke | strukturer under |
| Fil.dr Linn | Internationellt forskningsnätverk för |
| Sandberg | kritiska demensstudier |
| Professor Patrik | Mot en ny humaniora i Sverige |
| Svensson | |
| Professor Lars | Interrelationer mellan olika kommunika- |
| Elleström | tionsformer, workshop om viktiga |
| forskningsproblem | |
| Professor Sara | Att bekämpa fattigdom: definierande och |
| Stendahl | säkerställande av ett ”socialt minimum” |
| Professor Fredrik | Initiering av ny forskning kring hjälpande: |
| Björklund | Vem hjälper, när och varför? |
| Professor Hans | Plats och förflyttning: Historiens |
| Ruin | rumslighet (konferensstöd) |
| Universitetslektor | Att blicka bakåt mot framtiden: Kontrafak- |
| Daniel Pargman | tisk historieskrivning som metod för |
| framtidsstudier | |
| Fil.dr Helge Räihä | Digitala multiliteracies, integration, |
| språk och ömsesidigt kulturellt lärande | |
| Docent Francoise | Högkvalificerade flyktingars arbetsmark- |
| Micheline van | nadsintegration i Sverige, Tyskland och |
| Riemsdijk | Nederländerna |
| PhD Montserrat | EH. Emerging Asia: källor, förklaring och |
| Lopez Jerez | konsekvenser av den långsiktiga |
| ekonomiska utvecklingen i Sydostasien | |
| Direktör Kristian | Konferensen The Mediterranean and |
| Göransson | History III: Documenting Port Cities |
| Fil.dr Henrik | En ny regional ordning med globala konse- |
| Chetan Aspengren | kvenser? Studier av ett framväxande |
| partnerskap i |
|
| PhD Paul Levin | Konflikt och samlevnad inom Turkiet och |
| bortom dess gränser | |
| Docent Magnus | Privat och offentligt runbruk på Öland, |
| Källström | Gotland och Bornholm – om runorna i |
| olika sociala miljöer från senvikingatid till | |
| efterreformatorisk tid |
Teologiska institutionen,
Uppsala universitet
| 150 000 | |
| Lärarutbildningen, Malmö | |
| universitet | 240 000 |
| Institutionen för kultur och | |
| kommunikation, Linkö- | |
| pings universitet | 150 000 |
| Institutionen för kultur och | |
| lärande, Södertörns | |
| högskola | 215 000 |
| Avdelningen för historiska | |
| studier av vetenskap, teknik | 200 000 |
| och miljö, KTH | |
| Föreningen för vetenskaplig | |
| publicering, institutionen för | |
| film och litteratur, | |
| Linnéuniversitetet Växjö | 105 000 |
| Juridiska institutionen, | |
| Handelshögskolan vid | |
| Göteborgs universitet | 110 000 |
| Institutionen för psykologi, | 55 000 |
| Lunds universitet | |
| Södertörns högskola | 90 000 |
| Medieteknik och | |
| interaktionsdesign, KTH | 160 000 |
| Institutionen för huma- | |
| niora, utbildnings- och | |
| samhällsvetenskap, Örebro | 250 000 |
| universitet | |
| Kulturgeografiska | |
| institutionen, Uppsala | |
| universitet | 120 000 |
| institutionen, Lunds | |
| universitet | 110 000 |
| Svenska Institutet i Rom | 150 000 |
| Utrikespolitiska Institutet | |
| 160 000 | |
| Institutionen för |
|
| Mellanöstern- och Turkiet- | |
| studier, Stockholms | |
| universitet | 115 000 |
Riksantikvarieämbetet,
Visby
60 000
24
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Professor Anna | Child Studies Multiple |
| Sparrman | |
| Docent Adrienne | Politikens resurser: Forskningsinitierande |
| Sörbom | projekt om betydelsen av ekonomiska |
| resurser för politisk organisering | |
| Dr Marina | State Capacity Research: Conceptual and |
| Nistotskaya | Methodological Frontiers |
| Docent Birgit | Sverige, Norge och andra världskriget |
| Karlsson | |
| Fil.dr Judit Novak | Universitet “i världsklass”: ett omtvistat |
| begrepp | |
| Teol.dr Susanne | Ivan Aguéli |
| Olsson | konstnär, sufi |
| Professor André | Geomedia 2019: Revisiting the Home |
| Jansson | |
| Professor Steffen | Gemensam europeisk reglering av gransk- |
| Hindelang | ning av utländska direktinvesteringar – |
| Europas svar på utländska makters investe- | |
| ringstrategier som exempelvis Kinas ”nya | |
| Sidenväg” | |
| PhD Ingrid | Kvinnor i film ur ett jämförande perspek- |
| Stigsdotter | tiv: villkor, positioner och erfarenheter i |
| filmindustrin i Australien, Irland, Litauen, | |
| Norge, Storbritannien, Sverige och Turkiet | |
| Professor Lars | Musik, scenkonst och artister i Norden: |
| Berglund | fransk och italiensk diaspora |
| Dr Olle Folke | EGEN Europa |
| Professor Björn | The Swedish Society for the Study of |
| Sundmark | English: English in Transformation |
| Professor Kerstin | Workshop om nyinstitutionell |
| Sahlin | organisationsteori, 2019 |
| Fil.dr Louise | Mellankrigstidens linskulturer: fotografi |
| Wolthers | och film i förändring |
| (symposium) | |
| Fil.dr Åsa | IRSCL Congress 2019: Tystnad och |
| Warnqvist | tystanden i barnlitteraturen |
| Fil.dr Henrik | Ett tvärspråkligt perspektiv på dialogicitet |
| Bergqvist | och auktoritet i grammatiken |
| Docent Fataneh | Gästfrihet, fientlighet och allt däremellan |
| Farahani | |
| Fil.dr Rustamjon | Wanea workshop: vad är det nya i ”new |
| Urinboyev | autoritarianism?” |
| Tema Barn, | |
| Linköpings universitet | 360 000 |
| Institutionen för samhälls- | |
| vetenskaper, Södertörns | 365 000 |
| högskola | |
| Göteborgs universitet | 250 000 |
| Institutionen för ekonomi | |
| och samhälle, avdelningen | |
| för ekonomisk historia, | |
| Göteborgs universitet | 120 000 |
| Institutionen för pedagogik, | |
| didaktik och utbildnings- | 250 000 |
| studier, Uppsala universitet | |
| Institutionen för etnologi, | |
| religionshistoria och genus- | |
| vetenskap, Stockholms | |
| universitet | 200 000 |
| Fakulteten för ekonomi, | |
| kommunikation och IT, | |
| Karlstads universitet | 90 000 |
| Syddansk Universitet, | |
| Odense | |
| 445 000 | |
| Institutionen för mediestu- | |
| dier/modevetenskap, | |
| Stockholms universitet | 125 000 |
| Institutionen för musikve- | |
| tenskap, Uppsala universitet | 95 000 |
| Statsvetenskapliga institu- | 215 000 |
| tionen, Uppsala universitet | |
| Lärarutbildningen, | |
| Malmö universitet | 150 000 |
| Företagsekonomiska | |
| institutionen, Uppsala | |
| universitet | 200 000 |
| Hasselbladstiftelsen | |
| 60 000 | |
| Svenska Barnboksinstitutet | 600 000 |
| Institutionen för lingvistik, | |
| Stockholms universitet | 200 000 |
| Institutionen för etnologi, | |
| religionshistoria och genus- | |
| vetenskap, Stockholms | 125 000 |
| universitet | |
| Rättssociologiska institu- | |
| tionen, Lunds universitet | 250 000 |
25
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | |||
| Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat | |
| belopp | ||||
| Professor Cecilia | International Society of Psychoanalysis and | Institutionen för kultur och | ||
| Sjöholm | Philosophy: Psykoanalysens sanningar | kommunikation, Södertörns | ||
| högskola | 140 000 | |||
| Dr Luis de Miranda | Crea: Ett nytt internationellt och tvär- | Humanistiska institutionen, | 125 000 | |
| vetenskapligt nätverk om ”Anticipation” | Örebro universitet | |||
| Direktör Alexander | Arkiv utan gränser – Gränser för arkiv | Centrum för Näringslivs- | ||
| Husebye | (Archive ohne Grenzen – Grenzen für | historia | ||
| Archive) | 200 000 | |||
| Fil.dr Torkel | Radikala muslimer – definitioner och kon- | Uppsala universitet | ||
| Lindquist | sekvenser för forskning, internationell | |||
| konferens vid Karlstads universitet |
||||
| mars 2019 | 80 000 | |||
| Professor Leos | Den glömda flottan | Historiska institutionen, | 85 000 | |
| Müller | Stockholms universitet | |||
| Professor Marie | Genus och utbildning i lokal och global | Institutionen för sociologi | ||
| Carlson | kontext – Forskningsperspektiv från | och arbetsvetenskap, | ||
| Turkiet, Sverige och några andra regioner | Göteborgs universitet | 330 000 | ||
| Universitetslektor | Revolutionsteori för det tjugoförsta | Sociologiska institutionen, | ||
| Daniel Ritter | århundradet | Stockholms universitet | 80 000 | |
| Professor Annette | Media Mixing, internationellt symposium | Institutionen för kommuni- | ||
| Hill | kation och medier, Lunds | 95 000 | ||
| universitet | ||||
| Docent Katarzyna | Ett rådigt civilsamhälle? Resursernas roll | Institutionen för ekonomi | ||
| Jezierska | för civilsamhällen i Ryssland, Polen och | och IT, Högskolan Väst | ||
| Sverige | 120 000 | |||
| Professor Ann | Internationell workshop om gender och | Statsvetenskapliga | ||
| Towns | diplomati | institutionen, Göteborgs | ||
| universitet | 230 000 | |||
| Dr Alison Gerber | Forskningsinitiering: Photography as/and | Sociologiska institutionen, | 90 000 | |
| knowledge conference |
Lunds universitet | |||
| Fil.dr Patricia | I barndomens och välfärdsstatens gränslän- | Teologiska institutionen, | ||
| Lorenzoni | der: En workshop om ensamkommande | Uppsala universitet | ||
| barn och ungdomar i asylprocessen | 70 000 | |||
| Dr Liesbeth | Dynastier och statsbildning i Europa, | Historiska institutionen, | ||
| Geevers | Lunds universitet LUX | 115 000 | ||
| Docent Julie | Flerspråkig litteratur och läsaren | Institutionen för Rysslands- | ||
| Hansen | och Eurasienstudier, | 180 000 | ||
| Uppsala universitet | ||||
| Professor Barbro | Historiska flyttleder i Europas kultur- | Svenska Institutet i Rom | ||
| Santillo Frizell | landskap | 65 000 | ||
| Professor Arja | Konferensen International collaborative | Institutionen för arkeologi | ||
| Karivieri | missions in Sicily | och antikens kultur, | ||
| Stockholms universitet | 230 000 | |||
| Summa | 15 260 000 | |||
26
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
Riktade satsningar
RJ använder de riktade insatserna för att utveckla och förstärka svensk forskning. De är av varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom forskningsområden som är angelägna ur vetenskaplig eller samhällelig synvinkel. Insatserna ger också utrymme för att pröva nya lösningar och alternativa arbetsformer. För de riktade utlysningarna gäller att de sökande inom givna ramar fritt får formulera sina frågor, det vill säga bottom-
Den stora satsningen om 60 miljoner kronor på mixade forskningsmetoder, som kommer att utlystes i början av 2019, förbereddes genom en workshop inriktad på att ringa in forskningsbehoven och forskningsmöjligheterna i skärningspunkten mellan kvantitativa och kvalitativa metoder. Bakgrunden till initiativet var iakttagelsen i beredningsgruppen för infrastrukturella projekt att data av nya slag och i stora mängder förändrar forskningen och påverkar de krav som måste ställas på metoder och teoretiska ramar. Däremot valde styrelsen att inte satsa på ett förslag till flerårigt samarbete med lärosätena om ett nytt och omfattande karriärprogram. Målet skulle vara att introducera biträdande lektorat som den reguljära meriteringsanställningen. Styrelsen ansåg emellertid att det föreslagna engagemanget inte var en fristående stiftelses uppgift och skulle innebära en risk för att RJ blev en del av högskolesektorn. Slutligen ska den workshop nämnas som kansliet ordnade, ”Forskningsfinansiering och big data”, med deltagare från svenska och utländska stiftelser. Den kretsade kring frågor om och i så fall hur finansiärerna skulle kunna använda analyser av stora datamängder i sitt proaktiva arbete.
27
2018/19:RJ1 ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018
Tabell 8 Riktade insatser 2018 ur Kulturvetenskapliga donationen (belopp tkr)
| Flexit | 7 615 |
| RJ Sabbatical | 15 531 |
| Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar | 10 000 |
| Pro Futura XIII | 30 000 |
| RJ 1 Year Research Grant | 3 000 |
| Kommunikationsprojekt | 4 511 |
| Sommarkurs Oxford | 2 000 |
| Swedish Foundations’ Starting Grant | 1 836 |
| Övrigt | 4 085 |
| Summa | 78 578 |
Pro Futura
RJ Pro Futura är ett karriärprogram inom humaniora och samhällsvetenskap, i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Det är ett spetsforskningsprogram inriktat på juniora forskare som ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. Under den tiden ska Pro
Följande forskare beviljades medel:
•Fredrik Charpentier Ljungqvist, historia, föreslagen av Stockholms universitet
•Eric Cullhed, lingvistik och filologi, föreslagen av Uppsala universitet
•Sarah Nouwen, juridik, föreslagen av universitetet i Cambridge
•Karin Jensen, klinisk neurovetenskap, föreslagen av Karolinska institutet
•Orri Stefánsson, filosofi, föreslagen av Stockholms universitet.
Urvalskommittén utser även forskare som inte kan erbjudas plats i programmet men som ter sig mycket lovande. Dessa erbjuds ett års forskningstid för att vidareutveckla och fördjupa en forskningsidé. De utvalda forskarna av årets RJ 1 Year Research Grant är:
•Jenny Pelletier, föreslagen av Göteborgs universitet, som kommer att forska om medeltida filosofer som William Ockham, Walter Chatton och Adam Wodeham
28
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
•
•Ewan Jones, föreslagen av universitetet i Cambridge, som kommer att fokusera på den så kallade systemteorin.
Global Issues
Tillsammans med tyska Volkswagen Stiftung, italienska Compagnia di San Paolo och brittiska Wellcome Trust har RJ tidigare deltagit i satsningen Europe and Global Challenges. Satsningen hade ambitionen att stimulera europeiska forskare att i större utsträckning än hittills samarbeta med kollegor i andra delar av världen i forskningsprojekt om vår tids stora utmaningar. Medel har utlysts i fyra omgångar, och totalt har 22 forskargrupper beviljats medel.
Som en vidareutveckling av ovanstående satsning har nu ett delvis nytt initiativ arbetats fram av en rad europeiska stiftelser. Dels i samarbete med våra tidigare samarbetspartner, men nu också tillsammans med en rad nya forskningsstiftelser som spanska La Caixa Foundation, danska Novo Nordisk Fonden och Carlsbergfonden, samt de svenska finansiärerna Mistra och Wallenbergstiftelserna.
Satsningen som går under rubriken Global Issues – Integrating Different Perspectives on Social Inequality syftar även det till att stimulera internationellt forskningssamarbete och att skapa nya insikter kring underbeforskade frågor av global relevans. Detta program är ett övergripande paraply för olika utlysningar på olika tematiska områden, som alla på olika sätt återspeglar utmaningar som har identifierats i FN:s hållbarhetsmål. Först ut bland de tematiska områdena är så kallad social inequality, vilket resulterade i en utlysning under året och där internationella forskargrupper hade möjlighet att ansöka om forskningsmedel för att problematisera olika aspekter av detta fenomen. Ut- lysningen genererade hela 252 ansökningar med forskarkonstellationer över hela världen. Beslut kommer att fattas under 2019.
RJ Sabbatical
Från och med 2019 kommer RJ Sabbatical att vara en permanent stödform med årliga utlysningar. RJ Sabbatical har mellan åren 2014 och 2018 varit en försöksverksamhet med utlysningar som har inneburit att tillsvidareanställda lektorer och professorer vid svenska lärosäten har kunnat slutföra vetenskapliga arbeten och skriva större verk och synteser. Samtidigt innebär stödet att forskarna uppmuntras att tillbringa delar av tiden utomlands, och på detta sätt bidrar RJ till att stärka svensk forsknings och utbildnings internationella kontakter. Genom utvärderingar och uppföljningar har det styrkts att RJ Sabbatical fyller en viktig funktion för forskare inom det humanistiska och samhällsvetenskapliga området. Flera av de lektorer som har fått RJ Sabbatical har därefter avancerat till professor och menar i utvärderingsrapporter att de antagligen inte hade gjort det utan möjligheten att slutföra forskningsarbeten.
29
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
Liksom tidigare år hade även den femte utlysningen av RJ Sabbatical ett högt söktryck. 109 ansökningar kom in. Ansökningarna och fördelningen på karriärålder hos de sökande visar att stödformen träffar rätt målgrupp, nämligen lektorer och professorer mitt i karriären. Könsfördelningen bland de sökande var före kansliets utgallring 44 kvinnor (40 procent) och 65 män (60 procent). Efter gallringen (det vill säga de ansökningar som behandlades av panelen) var könsfördelningen 44 kvinnor (43 procent) och 59 män (57 procent). Beviljandegraden är därmed 11,6 procent, och per kön är den 50 procent kvinnor och 50 procent män.
I den femte utlysningen beviljades följande forskare medel:
•Bo Andersson, Uppsala universitet: Aurora von Königsmarcks ”Nordischer weÿrauch” – En kontextualiserad edition
•Erik Angner, Stockholms universitet: Vad är beteendeekonomin och
•Joakim Goldhahn, Linnéuniversitetet: Hällbilder i norra Europa – en ny syntes
•Erik Green, Lunds universitet: Etablerandet och expansionen av en bosät-
tarekonomi: Kapkolonin,
•Jenny Gunnarsson Payne, Södertörns högskola: Framtidens släktskap: Att teoretisera släktskap i den assisterade befruktningens tidevarv
•Magnus Hörnqvist, Stockholms universitet: Lusten att straffa – en forskningssyntes
•Wiebke Kolbe, Lunds universitet: Till havet! Tyska havsbad och kustturism
•Yvonne Leffler, Göteborgs universitet: Det svenska romanundret – Svensk
•Sonja Opper, Lunds universitet: Sociala nätverk och entreprenörskap
•Sharon Rider, Uppsala universitet: Universitetets idé: En
•Mattias Tydén, Stockholms universitet: Rastänkande och politik – Rasismens omvandlingar under svenskt
•Jenny White, Stockholms universitet: Polariseringens dynamik i Turkiet – Inblickar i Turkiets samhällsutveckling under
Flexit
RJ:s samverkanssatsning Flexit som bidrar till kunskapsöverföring mellan lärosätena och organisationer utanför akademin fortsatte under 2018 med utlysning av fyra nya
•Janet Johansson, Södertörns högskola i samarbete med Riksteatern: Skapa jämlikhet genom att dramatisera dagliga rutiner bakom och framför scenen: ett projekt om sociala innovativa metoder för jämställdhetsstrategi vid Riksteatern
30
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
•Katja Lindqvist, Lunds universitet i samarbete med Kulturförvaltningen, Region Skåne: Forskning om utvecklingsarbete kring kulturella och kreativa näringar: drivkrafter och samspel
•Caroline
Tjänsten på Myndigheten för tillgängliga medier tillsattes inte.
Under året gjordes fyra halvtidsuppföljningar av pågående
Utlysningen som planerades till december sköts fram till 2019 då flera tilltänkta värdorganisationer hoppade av i ett sent skede. Programgruppen för Flexit sammanträdde i september och diskuterade olika åtgärder för att öka kunskapen om och intresset för
Swedish Foundations’ Starting Grant
Swedish Foundations’ Starting Grant är ett samarbete mellan RJ och ett antal andra stiftelser. Ambitionen är att fånga upp de forskare vid svenska lärosäten som ligger i den europeiska tätgruppen – men som inte tilldelas medel från ERC – och ge dem långsiktiga förutsättningar för att bedriva sin forskning. I årets stiftelseutlysning fanns det en ansökan inom samhällsvetenskap som RJ kommer att finansiera. Den gällde Lisa Strömbom, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, och hennes projekt Pushing the Boundaries of Peace Research – Reconceptualizing and Measuring Agonistic Peace.
Kommunikationsprojekt
RJ beslutade att avsätta fyra miljoner kronor årligen i tre år till en satsning på kommunikationsprojekt. Syftet var att uppmuntra forskare att sprida sina resultat, samverka mer och att öka förtroendet för forskning samt minska utbredningen av faktaresistens. Efter tre år utvärderas satsningen internt i syfte att analysera möjligheterna för en fortsättning. Totalt har 211 ansökningar skickats in och 34 ansökningar beviljats. Beviljandegraden uppgick därmed till 22,6 procent. Både vad det gäller beviljade ansökningar och söktrycket har det varit en jämn fördelning mellan kvinnor och män, liksom mellan juniora och mer etablerade forskare.
31
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
Följande elva ansökningar beviljades medel 2018:
•Viking Bohman, Utrikespolitiska Institutet: Kommunikationssatsning om Kinas nya sidenvägar
•Ellinor Gustafsson, Umeå universitet: Forskningskommunikation riktad till baspersonal inom äldre- och funktionshinderomsorg samt deras chefer
•Angelica Hagsand, Göteborgs universitet: Samverkan för att överbrygga
kunskapsglappet mellan akademin och rättsväsendet: En viktig förstärkning av rättssäkerheten i Sverige
•Cornelius Holtorf, Linnéuniversitetet: En målarbok om arkeologi
•Anna Jonsson, Stockholms universitet: Kunskapsserien: Om konsten att kommunicera och samverka bortom elfenbenstorn och marknadstorg genom serieteckningar
•Mats Lekander, Stockholms universitet: Stressforskningspodden – en kulturell forskningspodd om stress och hälsa
•Magnus Linton, Institutet för Framtidsstudier: Skriven mening
•
•Janne Kontio, Stockholms universitet:
•Bodil Petersson, Linnéuniversitetet: Experimentellt Kulturarv – publikt gestaltningsprojekt mellan konst och vetenskap
•Heinz Werner Wessler, Uppsala universitet: Ett kosmopolitiskt språk: Hindustani i Surat – 300 år sedan
•Maria Magdolna Béky Winnerstam, Långsjö teater: Don Quijote i Urkarnas Värld.
Sommarkurs i digital humaniora i Oxford
Beredningsgruppen för infrastruktur har tre gånger kombinerat sina beredningsmöten med studiebesök för att hämta intryck och inspiration. Vid beredningsgruppens besök i Oxford etablerade de kontakt med Oxford
Digitalisering
Vetenskapsrådet fick 2017 regeringens uppdrag att stödja datadriven forskning, bland annat genom utlysning av projektbidrag för digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar för forskningsändamål. RJ bidrar till uppdraget, tillsammans med Kungl.
32
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
nio projekt sammanlagt 121 500 000 kronor. RJ kommer att medverka även under nästa utlysning inom satsningen som planeras till 2020.
Mixade metoder
Under 2018 fattade styrelsen ett beslut om att avsätta 64 miljoner kronor för en utlysning med inriktning mot så kallade mixade metoder och metodutveckling som kombinerar kvalitativa samt kvantitativa metoder. Utlysningen är planerad att genomföras under våren 2019.
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning
I syfte att stärka och samla den svenska forskningen om forskning, högre utbildning, innovationspolitik och samverkan har RJ tagit initiativ till programmet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning tillsammans med Formas, Forte och Vetenskapsrådet. I oktober 2015 beviljades åtta projekt totalt 80 miljoner kronor. Forskningen började att bedrivas 2016, och samma år tillträdde fil.dr Fredrik
Under 2018 har såväl det programinterna som utåtriktade arbetet intensifierats. Vid den årliga programkonferensen diskuterades forskningskommunikation med politiker och andra inbjudna intressenter. En forskningspolitisk seminarieserie i riksdagen har initierats i samarbete med Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo), och programmets forskare har framträtt vid Bokmässan och i andra publika sammanhang. Programmet har hittills resulterat i 33 vetenskapliga artiklar. Under året genomfördes en halvtidsuppföljning med sex av programmets projekt.
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Till denna budgetpost förs kostnaderna för RJ:s forskningsförberedande insatser, liksom för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar. Den innehåller också en rad forskningskommunikativa insatser: medlemskapen i Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg
33
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| för en stärkt forskningsinfrastruktur. Några anslag avser den framtida infra- | |
| strukturen för humanistisk vetenskap, ett tema som bearbetades vid ett par väl- | |
| besökta workshoppar. Ett liknande tema i kombination med utvecklingen mot | |
| öppen vetenskap behandlades inom ramen för ett stöd till redaktörerna för en | |
| rad vetenskapliga tidskrifter. I det arbetet fick ofta små och underfinansierade | |
| tidskrifter möjlighet att diskutera hur de kan manövrera i en snabbt föränderlig | |
| miljö för vetenskaplig publicering. Mindre bidrag lämnades bland annat till | |
| forskning, popularisering och publicering inom kulturarvsområdet, däribland | |
| Arkeologidagen och hur forskare kan använda Wikipedia som verktyg för | |
| forskningskommunikation. |
Internationellt samarbete
Uppmärksamheten som svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter drar till sig växer. Regeringens utredare av ökad internationalisering av universitet och högskolor har bland annat lagt fram förslag om vikten av att omvärldsbevakningen förbättras, ett behov som förmodligen kan tillgodoses bäst genom samarbete mellan flera finansiärer. Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint) fortsätter att presentera nya analyser och rekommendationer. RJ ingår i referensgruppen för Stints Kinasatsning. RJ medverkade tillsammans med en rad svenska universitet och forskningsfinansiärer i Sweden Japan University and Research Leadership Summit som Stint och svenska ambassaden i Tokyo arrangerade i anslutning till STS Forum i Kyoto i oktober 2018.
RJ bidrar till internationaliseringen av svensk forskning genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. I RJ:s strategiska arbete har de internationella insatserna en framskjuten position. De är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. En av beredningsgrupperna gjorde under året studiebesök i Cambridge, en annan i Helsingfors och en tredje i Düsseldorf och Mainz. Medverkan av utländska forskare i ansökningarna ökar stadigt, och detta trots att inga formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Utvecklingen är positiv, och RJ stöder den genom att på olika sätt möjliggöra kontakter och lagarbeten. Andra insatser från RJ gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering.
RJ deltar i arbetet i den nationella referensgruppen för samhällsutmaning 6 ”Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen” som är en del av EU:s ramprogram för forskning och innovation – Horisont 2020.
Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ i det forskningsforum som arbetar både med att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera stiftelsernas arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt när brexit blir verklighet. Volkswagen Stiftung i Hannover stod för värdskapet när årets EFC Research Forum Conference genomfördes, medan Wellcome Trust bjöd in till work-
34
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
shoppen Developing Foundation Thinking for Future Data Policy. I april anordnades en workshop på temat Innovative Forms of Achieving Research Goals: Beyond Grants. I oktober hölls en större konferens i Hannover under rubriken Thinking beyond National Border: Research and Funding across Boundaries, och i december diskuterades Developing Foundation Thinking for Future Data Policy vid ett seminarium i London.
Dessutom undertecknade RJ tillsammans med EFC och flera andra forummedlemmar ett uttalande initierat av Wellcome Trust för att förbättra samarbetet mellan europeiska stiftelser och
Med det femåriga bidraget till tidskriften Alliance stöder RJ stiftelsers och civilsamhällets kontakter och informationsutbyte. Inom det europeiska stiftelsesamarbetet diskuterades även hanteringen av den europeiska dataskyddsförordningen GDPR.
Årets nordiska stiftelsekonferens hölls i Oslo. För arrangörskapet stod Sparebankstiftelsen DNB, Gjensidigestiftelsen och Fritt ord. Konferensen som samlade drygt 100 deltagare hade temat A society for all – how can foundations contribute och kretsade kring frågor om hur stiftelser kan bidra till att hantera samhällsutmaningar som social exkludering, främlingsfientlighet och så kallade fake news. Nästa nordiska stiftelsekonferens hålls i november 2019 i Helsingfors. I april anordnade RJ en workshop om ”big data” i vilken flera nordiska forskningsstiftelser deltog.
RJ:s insatser är tidsbegränsade och av olika karaktär:
•Medlemsavgifter eller arbetsinsatser in natura inom intresse- och samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt, till exempel EFC.
•Medverkan i uppbyggnaden av institut för avancerade studier har funnits på RJ:s agenda i cirka 25 år. Avsikten har varit att förbättra förutsättningarna för ökat forskningssamarbete mellan å ena sidan Sverige och andra forskningsstarka nationer, å andra sidan de delar av världen där vetenskapen inte är lika väl utvecklad och har mindre ekonomiska resurser. Under 2018 beviljade styrelsen anslag till avslutandet av
•Samfinansiering av forskningsprojekt har hittills förekommit inom främst regionala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling. En ny
35
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
satsning har påbörjats på temat Global Issues – Integrating Different Perspectives on Social Inequality, med ett större antal deltagande stiftelser än tidigare. Samarbetet planeras pågå under en flerårsperiod och innehålla tematiska utlysningar som genomförs successivt. Ett annat anslag gäller delfinansiering av en forskargrupp från Sverige, USA och Vietnam som arbetar med en bok på temat Vietnam: State, Economy, Society in a Shifting Global Environment.
•Gästprofessurer,
•Bidrag till olika typer av insatser som syftar till att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till det europeiska forskningsrådet ERC.
•Breda, komparativa perspektiv på forskningen kan inspirera utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. En av beredningsgrupperna har tagit initiativ som syftar till att ytterligare lyfta fram de internationella perspektiven både som en möjlighet och en nödvändighet, en annan att fördjupa analysen av hur de tvärvetenskapliga aspekterna kan utvecklas ytterligare. Under 2018 presenterades resultaten av ”International Panel on Social Progress”, där RJ har finansierat en del av Institutet för Framtidsstudiers medverkan. Ett annat bidrag gick till översättningen och publiceringen av ”Iran Social Survey”, vilken har tillkommit bland annat vid Lunds universitet.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under
36
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
Forskningskommunikation
I linje med stiftelsens ändamål att främja samhällsvetenskap och humaniora arbetar RJ strategiskt för att lyfta fram forskningen inom dessa områden och göra den tillgänglig för andra samhällsfunktioner och grupper. RJ för ut forskningsresultaten och lyfter fram forskningspolitiska frågor via konferenser, skriftserier och andra arrangemang. Bland dessa kan nämnas Bokmässan med scenen Forskartorget, Almedalen, Vetenskapsfestivalen, Järvaveckan och Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo).
Årsbokens tema var musikens makt. Boken, med samma titel, har uppmärksammats genom både egenarrangerade och andra seminarier och dessutom recenserats i fackpress.
Samarbetet med humorklubben Oslipat har rönt stor uppmärksamhet. De
15 kvällar som har arrangerats i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö har varit i princip fullsatta. Såväl Vetenskapsmedia, Sveriges Radio, Vetenskapsfestivalen och den internationella konferensen PCST har, liksom en rad andra finansiärer, intresserat sig för satsningen och för RJ:s engagemang i forskningskommunikativa frågor.
RJ:s webbplats är navet som kommunikationen baseras på. Här samlas information om utlysningar och diskussioner samt forskningspresentationer. Webbplatsen uppdateras dagligen med omvärldsbevakning, artiklar om vår forskning, bokpresentationer och debatter. Dessutom har ett tjugotal pressmeddelanden publicerats. Informationen på webbplatsen sprids med hjälp av RJ:s
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Lärosätena erhåller sedan flera år ett bidrag vars storlek är beroende av den arbetstidsvolym som RJ finansierar. För en heltidsanställning i ett år betalades under 2018 ett bidrag på 150 000 kronor ut för lokalkostnader och indirekta kostnader. Genom att anslagen betalas ut i takt med att forskarna använder dem kan de ligga kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet.
Uppföljning och utvärdering
RJ genomför både årliga uppföljningar och riktade utvärderingar. Syftet är att fastställa att forskningsstödet används på det sätt som är avsett, att ge information internt och externt om hur RJ:s forskningsstödjande verksamhet fungerar samt att bidra till kvalitetssäkringen av RJ:s arbete. I flera fall tar det relativt lång tid innan vetenskapliga resultat och effekter kan bedömas på ett rättvisande sätt. Detta gäller kanske främst användningen av de infrastrukturer som blir resultatet av stora anslag. Slutredovisningarna ska därför numera innehålla
37
| 2018/19:RJ1 | ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 |
| uppgifter om forskare som använt sig av infrastrukturen eller forskning som | |
| blivit utförd med infrastrukturen, krav som ännu inte har hunnit slå igenom. | |
| För uppföljning och slutredovisning av stödformerna Projekt, Infrastruktur | |
| för forskning och Program finns fastställda rutiner. Samtliga projekt och infra- | |
| strukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovis- | |
| ning och träffar också den ansvariga beredningsgruppen. Dessa uppföljningar | |
| har visat sig vara betydelsefulla för såväl projektledarna som för berednings- | |
| grupperna och för RJ. Stödformen Program följs upp för första gången efter | |
| två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen | |
| av resterande medel. Tvåårsuppföljningarna görs av RJ:s ordförandekommitté. | |
| Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga | |
| samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar pro- | |
| grammen dessutom sin forskning vid en utfrågning. Program som varar längre | |
| än sju år följs även upp efter sex år. RJ:s riktade satsningar följs upp enligt | |
| samma riktlinjer som de ovan nämnda. 2018 gällde detta |
|
| bileumsutlysningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap, Sam- | |
| lingarna och forskningen, som genomförs i samarbete med Vitterhetsakade- | |
| mien, och Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Sammanlagt rör det sig | |
| om 75 uppföljningar och utvärderingar, en ansenlig arbetsinsats från såväl de | |
| granskade forskarna som RJ:s beredningsgrupper och anställda. De spontana | |
| reaktionerna från så gott som alla som på ett eller annat sätt är involverade är | |
| att dessa uppföljningar och utvärderingar bidrar till höjd vetenskaplig kvalitet. | |
| Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom att forskarna inför rapporte- | |
| ringen tvingas tänka igenom sitt pågående arbete och att de i samband med | |
| presentationen får kommentarer som de har nytta av i fortsättningen. I tre av | |
| dessa uppföljningar och utvärderingar har forskarnas redovisning varit otill- | |
| fredsställande. Då görs en fördjupad uppföljning innan – förhoppningsvis – | |
| klartecken ges till att fortsätta forskningen. |
Digital humaniora
Riksbankens Jubileumsfond har finansierat en särskild arbetsgrupp som haft fokus på att belysa och bemöta behovet av humanistisk infrastruktur, i dag och i framtiden. Arbetsgruppen har letts av professor Patrik Svensson och man har genomfört dialoger med olika aktörer, en enkät med humanistiska fakultetsledningar och ett flertal aktiviteter inklusive en workshop om humanistisk infrastruktur som hölls den 18 oktober med 70 deltagare från lärosäten, kulturarvsaktörer, finansiärer och flera departement samt internationella talare. Den rapport som blev resultatet av arbetet efter workshoppen har varit öppen för synpunkter, och en slutgiltig version kommer att publiceras under den första halvan av 2019.
38
| ÖVERSIKT ÖVER DEN FORSKNINGSSTÖDJANDE VERKSAMHETEN 2018 | 2018/19:RJ1 |
Öppen vetenskap
Enligt RJ:s riktlinjer för publicering på internet ska forskare som får anslag av RJ publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferenspublikationer så att de blir öppet tillgängliga på internet. RJ uppmuntrar forskarna att även publicera monografier och bokkapitel så att även de blir öppet tillgängliga på nätet. För att stödja forskarna beviljar RJ öronmärkta bidrag till publicering på internet (öppen tillgång). Projektledarna kan ansöka om ytterligare medel under projekttiden. Det går också att ansöka om stöd till publicering med open access efter att slutredovisningen är gjord.
RJ följer årligen upp hur forskarna som har beviljats projektmedel uppfyller RJ:s krav på publicering med open access. Även i slutredovisningen ska forskarna redovisa hur de har säkerställt detta. Uppföljningarna visar att forskarna har god kunskap om publiceringsformen.
RJ ska enligt de strategiska målsättningar som styrelsen fastställde 2018 fortsätta att stödja och driva på utvecklingen mot så kallad öppen vetenskap, inklusive att forskningsdata görs tillgängliga för återanvändning och granskning. RJ ingår i ett nätverk för forskningsfinansiärer, vilket fokuserar på open
Med tanke på bland annat de starkt växande kostnaderna för vetenskaplig publicering är det dock nödvändigt att under 2019 se över hur RJ bäst kan driva på den utveckling som stiftelsen vill stödja. Mot denna bakgrund undertecknade RJ den så kallade Plan S, som syftar till att öka tempot i den påbörjade förändringen mot att forskningen ska publiceras fritt tillgängligt i öppna kanaler. Det kan exempelvis handla om att motverka så kallad hybridpublicering. Med denna form av publicering har förlagen under de senaste åren konserverat skenande publiceringskostnader och tvingat forskarna att betala extremt höga artikelavgifter för att köpa loss sina publikationer. Styrelsen beslutade dock att beslutsunderlaget under 2019 skulle kompletteras eftersom det under diskussionen i styrelsen gjorts gällande att Plan S skulle strida mot svenskt forskningsintresse.
39
2018/19:RJ1
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma Riksbankens
RJ är en fristående stiftelse med säte i Stockholm. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka sedan stiftelsens tillkomst preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
40
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
•Riksdagen utsåg nya styrelseledamöter från den 1 november 2018, och styrelsen utsåg nya ledamöter av beredningsgrupperna från samma datum. I båda fallen innebär besluten att cirka hälften av ledamöterna byttes ut.
•Styrelsen anställde fil.dr Marika Hedin som ny vd, hon tillträder den 1 februari 2019.
•Styrelsen fattade beslut om att förtydliga principerna för dels personsamband, dels arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsen och beredningsgrupperna.
•Styrelsen fastställde dokumentet Strategiska målsättningar.
•Styrelsen beslutade efter en försöksverksamhet att RJ Sabbatical ska vara en återkommande, ordinarie stödform samt avsatte medel bland annat till satsningar på forskning om så kallade mixade metoder, till medfinansiering av Global
•Arbetet med att färdigställa en omfattande och detaljerad beredningshandbok påbörjades bland annat som följd av de förslag och observationer som finns i rapporten om hur jämställdhetsfrågorna behandlas i berednings- och beslutsprocesserna.
•Fastigheten Styrpinnen 23 vid Kungsträdgårdsgatan tomställdes för grundförstärkning och ombyggnad, och samtliga hyresgäster evakuerades och RJ:s kansli flyttade till temporära lokaler vid Regeringsgatan 67.
•Fastigheten Sånglärkan 12 såldes till en köpeskilling som väsentligen översteg den externa värderingen.
•Investeringsåtagandena i de onoterade delägda bolagen Midstar Hotels AB och Intea Fastigheter AB ökades med vardera cirka 50 miljoner kronor och i den nystartade fonden Areim IV gjordes ett investeringsåtagande om 150 miljoner kronor.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Genom att i princip hälften av ledamöterna utnämns vartannat år förnyas styrelsen undan för undan, senast den 1 november 2018. Styrelsen beslutar om budget, strategier för forskningsfinansiering och den finansiella verksamheten, delegationsregler samt anslag till forskning. Den sammanträdde fyra gånger under året. Styrelsen konkretiserar i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet hur de ändamål som anges i stadgarna ska fyllas.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, sammanträdde sex gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering, produktionsstöd för böcker, samarbete med riksdagen och vissa frågor om uthyrning av lägenheter i RJ:s fastigheter.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, består av två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har under 2018
41
2018/19:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
sammanträtt vid fyra tillfällen, då den har behandlat dels specifika ärenden enligt ett årsschema, dels olika typer av löpande förvaltningsfrågor. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Vd:n svarar enligt den årligen fastställda attest- och delegationsordningen för den löpande verksamheten och för ledningen av RJ:s kansli.
Årets budget och anslag
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Budgeten för 2018 omfattade totalt cirka 560 miljoner kronor, varav 503 miljoner kronor avsåg nya forskningsanslag. Hela detta utrymme har inte utnyttjats, utan anslagen till forskning uppgår till drygt 435 miljoner kronor. Det ligger i sakens natur att de belopp som budgeteras för olika insatser är ungefärliga och måste anpassas till de behov som verkligen finns. Det har vidare varit nödvändigt och naturligt att invänta resultatet av styrelsens strategiarbete innan beslut fattas om nya insatser, i vart fall för insatser som beräknas pågå under flera år. Styrelsen valde att inte följa ett förslag till nytt, långvarigt karriärprogram, med målet att etablera biträdande lektorat som den reguljära meriteringsanställningen. Vissa budgetposter har under 2018 inte kunnat tas i anspråk fullt ut beroende på att lämpliga användningsområden inte har hunnit förberedas. Beviljande av så kallade ramanslag (se nedan) går till så att hela eller delar av det belopp som under ett år öronmärks för senare fördelning inte kostnadsförs förrän då beslut om mottagare är fattat, vilket ofta sker först efter flera år. Liksom tidigare beräknas storleken på RJ:s bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader utifrån volymen på den forskningstid som RJ finansierar, en modell som har fungerat väl under snart ett decennium.
RJ stöder sedan tillkomsten av Kulturvetenskapliga donationen i början av
42
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
Innehållet i beslutet om strategiska målsättningar ansluter till de senaste årens prioriteringar genom att ange följande mål för de kommande årens arbete:
•RJ ska stärka humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, öka dess synlighet och genomslag.
•RJ ska vara öppen för nya forskningsfält och verka för internationalisering.
•RJ ska stödja övergången till ett öppet vetenskapssystem.
•RJ ska utforma stödformer med hänsyn till hela den vetenskapliga karriären efter disputation, samt verka för en tydlig vetenskaplig karriär.
•RJ ska arbeta både med öppna utlysningar och riktade insatser.
•RJ ska verka för en likvärdig och rättvis bedömning i hela processen, med höga krav på god forskningsetik.
•RJ ska stärka den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsinfrastrukturen.
•RJ ska utveckla sätten att kommunicera vetenskap. All finansiering ska förenas med krav på att tillgängliggöra resultaten.
RJ ska således fortsätta att finansiera forskare med doktorsexamen och högre vetenskaplig kompetens. Insatserna ska utformas på sådant sätt att forskare oberoende av kön, position i den akademiska karriären, lärosäte med mera får samma möjligheter samt tid och frihet att pröva nya, djärva forskningsidéer.
De strategiska målsättningarna bygger på att stadgarna ger RJ stort utrymme att arbeta probleminriktat och flexibelt. Goda resultat under lång tid i den aktiva finansförvaltningen i kombination med positiv utveckling på finansmarknaden har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser. Ett mått på ambitionerna är att RJ för femårsperioden
Större delen av RJ:s anslag får genom styrelsens beslut direkt en mottagare (lagstiftningens term är ”destinatär”). Återstoden är som nämndes ovan så kallade ramanslag. I det fallet beslutar styrelsen att en eller flera utlysningar ska
43
2018/19:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
göras senare och öronmärker samtidigt ett visst totalbelopp. I takt med att besluten om anslag fattas och kontrakt skrivs med mottagare och anslagsförvaltare redovisas beloppen mot eget kapital och skuld.
RJ:s styrelse har tidigare beslutat att lärosätena ska rekvirera medel i takt med att de kan styrka att de har haft kostnaderna, vilket ökar RJ:s kontroll över att anslagen används på det sätt som avsetts. Denna ordning, liksom motsvarande tidigare lösningar, ger RJ betydande ekonomiska fördelar. Under en följd av år ligger i genomsnitt cirka 1 miljard kronor (under 2018 cirka 1,3 miljarder kronor) av de beviljade anslagen kvar i RJ:s förvaltning och bidrar till stiftelsens totala avkastning. Rutinerna ökar i viss mån kansliets administrativa arbete, men hittills i rimlig omfattning. Samtidigt motverkar åtgärden att lärosätena samlar på sig stora beviljade men oförbrukade belopp, som i statens förvaltning genererar ingen eller mycket låg avkastning.
a. Ordinarie stödformer
Till Program, Projekt och Infrastruktur för forskning kom 2018 sammanlagt 711 nya ansökningar in (2017 kom det 703). Inom dessa stödformer beviljades totalt cirka 325 miljoner kronor. Till Program kom 31 ansökningar (2017 kom det 37), varav 3 (samma antal 2017) slutligen finansierades. I programmen utnyttjar svenska forskare i allt större omfattning möjligheterna att finansiera också internationella kollegors medverkan. Av de 33 (2017 var det 40) ansökningarna om Infrastruktur för forskning beviljades medel till 8 (samma antal 2017). Stödformen Projekt ger forskare i olika stadier av karriären möjlighet att pröva nya idéer. Antalet ansökningar var 647 (2017 var det 626), varav 42 (2017 var det 40) fick anslag, de flesta för tre år. Ytterligare 8 projekt, som hade beviljats anslag, valde i stället finansiering från en annan finansiär, oftast med hänvisning till att denna gav finansiering för fyra år eller – i enstaka fall
–större bidrag till de indirekta kostnaderna. Några negativa effekter av RJ:s regler som begränsar möjligheterna att söka projektanslag har inte kunnat ses. Antalet ansökningar har ökat svagt sedan regeln infördes, men det ligger fortfarande
RJ har under både 2017 och 2018 kunnat finansiera nästintill alla ansökningar som tagits upp på beredningsgruppernas prioriteringslistor. Av rapporteringen till styrelsen från beredningsgruppernas ordförande framgick även i år att flera av de listade ansökningarna hade betydande kvalitetsbrister. RJ:s styrelse avser återkomma till vilka åtgärder som bör vidtas för att stärka ansökningarna. De detaljerade observationerna under de årliga uppföljningarna ger en del uppslag om vad som skulle kunna förändras, liksom rapporten om hur jämställdhetsfrågorna behandlas i berednings- och beslutsprocesserna. Eventuellt behövs diskussioner med lärosätena om gemensamma insatser för att förbättra ansökningarnas kvalitet. Situationen i stort påverkas av Vetenskapsrådets beslut att kraftigt öka sina anslag till just de fria projektbidragen, där
44
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
ansökningarna ofta är mer eller mindre identiska med dem som också lämnas till RJ. Hur RJ:s anslag förhåller sig till andra finansiärers projektanslag bör därför övervägas, liksom vad som kan göras för att ytterligare profilera de anslag RJ finansierar. Som exempel på vad detta skulle kunna innebära kan nämnas att de strategiska målsättningar som nämns ovan betonar att RJ inom stödformen Projekt ska stimulera samarbete mellan forskare från olika forskningsmiljöer.
b. Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter enligt stadgarna är att förnya och förstärka forskningen och forskningssystemet. De riktade insatserna fyller som styrelsen konstaterar i de strategiska målsättningarna en viktig funktion för RJ:s roll som experimentator och igångsättare. Syftet med försöksverksamheten RJ Sabbatical har varit både att inspirera till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka den akademiska karriären genom anslag till lektorer och professorer för att slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Många kvinnor har sökt, och de har varit framgångsrika i konkurrensen, så RJ Sabbatical har bidragit positivt till jämställdheten. Styrelsen har med ledning av de positiva erfarenheterna beslutat att permanenta RJ Sabbatical som bidragsform.
45
2018/19:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
omfattade dessa bland annat de framtida behoven i fråga om digitala verktyg och infrastrukturer för forskning, jämställd beredning av ansökningarna, forskningsbehoven och forskningsmöjligheterna i skärningspunkten mellan kvantitativa och kvalitativa metoder samt möjligheterna för forskningsfinansiärer att använda analyser av så kallade big data i sitt eget beslutsfattande om riktade insatser.
Anslagsprocess och kvalitetsbedömning
RJ:s beslut om anslag vilar enbart på direkta bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och internationella standard, inte på indirekta värderingar på grundval exempelvis av bibliometriska data. Den valda principen gynnar av erfarenhet resultatens långsiktiga värde och nytta. Föreskrifterna på webbplatsen om hur anslag från RJ får kombineras med anslag från andra finansiärer har under året förtydligats ytterligare. De ansökningar som går vidare från det första granskningssteget prövas därefter alltid av särskilt sakkunniga inom området, i de flesta fall av utländska forskare. Anvisningarna om jäv har på förekommen anledning förtydligats för de externa sakkunniga. Le- damöterna i beredningsgrupperna, liksom externa sakkunniga, får skriftliga och muntliga instruktioner för bedömningsarbetet. Under 2018 presenterade experterna som på uppdrag av RJ har observerat hur jämställdhet behandlas i berednings- och beslutsprocesserna sina iakttagelser och rekommendationer. Med anledning av deras rapport har styrelsen gett RJ:s kansli i uppdrag att utarbeta en beredningshandbok som ska vara betydligt mera detaljerad och omfattande än de nuvarande skriftliga instruktionerna. Syftet är att säkerställa att inga ovidkommande hänsyn påverkar bedömningarna och att all beredning görs på samma sätt. RJ ska dessutom förtydliga varför jämställdheten är en viktig fråga för stiftelsen.
Bedömningsarbetet är utformat så att beredningsgrupperna ska kunna skaffa sig nödvändigt underlag för sina ställningstaganden. Den expertis som finns bland de vetenskapliga ledamöterna är utgångspunkten. Därutöver ska beredningsgrupperna anlita externa sakkunniga vars skriftliga utlåtanden ingår i beslutsunderlaget. På förekommen anledning ska det understrykas att det inte skulle vara godtagbart om beredningsgrupperna mer eller mindre automatiskt följde slutsatserna i dessa utlåtanden, utan RJ begär att grupperna aktivt prövar rekommendationernas användbarhet och kvalitet. Det är av samma skäl inte heller godtagbart att grupperna enbart räknar samman de sakkunnigas förslag. Slutligen innebär detta att det inte ingår i beredningsgruppernas uppdrag att exempelvis skriftligt motivera de fall då gruppen avviker från slutsatserna i de sakkunnigas utlåtanden.
Internationellt
Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter har under senare år fått större uppmärksamhet. Internationalisering är kvalitetsdrivande och för-
46
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
nyar och förstärker svensk forsknings kontakter och genomslag. RJ:s strategiska målsättningar framhåller vikten av att RJ vidareutvecklar sitt internationella arbete. RJ stöder internationalisering genom stödformernas utformning och genom att medverka i internationellt samarbete. Insatserna är inriktade både på individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. Det behövs flexibla stödformer som gör både kortare och längre utlandsvistelser möjliga för svenska forskare, liksom för att utveckla samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. RJ beviljar särskilda bidrag till internationalisering direkt inom flera stödformer, vilket minskar behovet av särskilda beslut om finansiering. Under senare år har medverkan av forskare från andra länder ökat i ansökningarna, utan att formella krav på internationellt samarbete ställs i utlysningarna. Detta är en positiv utveckling. Styrelsen beviljade under året ett anslag till en utredning av de svenska Me- delhavsinstitutens framtida verksamhet och deras möjliga bidrag till svensk kunskapsuppbyggnad om Medelhavsregionen. Tre beredningsgrupper har besökt forskningsmiljöer och infrastrukturella miljöer i Storbritannien, Tyskland och Finland för att knyta kontakter och samla inspiration till RJ:s kommande arbete.
Andra insatser gäller finansiering av internationella samarbeten och att stödja svenska forskare i konkurrensen om internationell finansiering, till exempel från Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC). Inom European Foundation Centre (EFC) medverkar RJ aktivt i det forskningsforum som inriktar sig både på att lyfta fram stiftelsernas roll som forskningsfinansiärer och att effektivisera deras arbetsformer. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå förväntas öka i betydelse, särskilt när brexit ska förverkligas. Styrelsen har beslutat att RJ ska delta i en satsning på temat Global Issues – Integrating Different Perspectives on Social Inequality. Satsningen bygger på medverkan av ett flertal stiftelser som samverkar under flera år med koordinerade utlysningar, däribland från svensk sida en Wallenbergstiftelse och Mistra. Inom Norden stöder RJ även stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte, främst genom medverkan i en årlig sammankomst där ansvaret för att organisera cirkulerar mellan länderna. Det treåriga anslag som beviljades under 2017 till den svenska avdelningen av Scholars at Risk bidrar till svenska lärosätens möjligheter att ta emot hotade forskare från andra länder.
Kommunikation och samverkan
RJ:s insatser inom kommunikation och samverkan vägleds av övertygelsen om att förtroendet för forskningen främjas av de resultat som når den intresserade allmänheten, medier, beslutsfattare och andra forskare. Stiftelsen för ut forskningsresultaten och lyfter fram forskningspolitiska frågor via konferenser, skriftserier och andra arrangemang. Bland dessa kan nämnas Bokmässan med scenen Forskartorget, Almedalen, Vetenskapsfestivalen, Järvaveckan och
47
2018/19:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
Sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Årsbokens tema var Musikens makt. Boken har uppmärksammats genom både egenarrangerade och andra seminarier och dessutom recenserats i fackpress. Föreningen Vetenskap
&Allmänhet (VA) beviljades bidrag till kostnader för att medverka och genomföra två sessioner vid den internationella konferensen Euroscience Open Forum i Toulouse (Esof). VA fick också anslag till undersökningen Vetenskapen i samhället, som bland annat ska studera förklaringar till allmänhetens relativt låga förtroende för humanistisk forskning.
Samarbete med riksdagen är ett regelbundet återkommande inslag, under 2018 tydligast i samband med
RJ anknyter till tidigare finansierade analyser av hur förändringar i medier återverkar på forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap och leder till behov av nya former för samverkan. Samarbetet med humorklubben Oslipat har mött stor uppskattning – och uppmärksamhet. De 15 kvällar som har arrangerats i Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö har varit i princip fullsatta. Såväl Vetenskapsmedia, Sveriges Radio, Vetenskapsfestivalen och den internationella konferensen Public Communication of Science and Technology (PCST) har, liksom en rad andra finansiärer, intresserat sig för satsningen. Försöksverksamheten med kommunikationsprojekt visar RJ:s ambition att stödja forskarnas egna initiativ och intresse av samverkan. Styrelsen kommer under 2019 att ta ställning till om denna typ av projekt ska fortsätta i en eller annan form. RJ har under det senaste decenniet aktivt stött arbetet nationellt och internationellt för att öka publiceringen med open access, det vill säga öppen digital tillgång till vetenskapliga publikationer på nätet. RJ samordnar sin ambition att bidra till så kallad öppen vetenskap med att bevilja tryckbidrag och annat produktionsstöd som behövs övergångsvis under teknikförändringen.
Med tanke på bland annat de starkt växande kostnaderna för vetenskaplig publicering är det dock nödvändigt att under 2019 se över hur RJ bäst kan driva på den utveckling som stiftelsen vill stödja. Mot denna bakgrund undertecknade RJ den så kallade Plan S, som syftar till att öka tempot i den påbörjade förändringen mot att forskningen ska publiceras fritt tillgängligt i öppna kanaler. Det kan exempelvis handla om att motverka så kallad hybridpublicering. Med denna form av publicering har förlagen under de senaste åren kon-
48
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
serverat skenande publiceringskostnader och tvingat forskarna att betala extremt höga artikelavgifter för att köpa loss sina publikationer. Styrelsen beslutade dock att beslutsunderlaget under 2019 skulle kompletteras eftersom det under diskussionen i styrelsen gjorts gällande att Plan S skulle strida mot svenskt forskningsintresse.
RJ:s webbplats informerar om utlysningar, om beviljade anslag och om forskarnas slutredovisningar. Dessutom har ett tjugotal pressmeddelanden publicerats. Webbplatsen uppdateras dagligen med omvärldsbevakning, artiklar om RJ:s forskning, bokpresentationer och debatter. Den är ett viktigt instrument för den utåtriktade kommunikationen, liksom Twitter, Facebook, årsberättelsen, årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet,
Kvalitetssäkring och måluppfyllelse
Grundvalen för kvalitetssäkringen är den bedömning som görs av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet. Därutöver följer RJ årligen upp och utvärderar de anslag som beviljats för att kvalitetssäkra arbetet och säkerställa att resultaten av forskningsstödet motsvarar syftet och stiftelsens ändamål. Det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd visar sig i många fall dock först efter längre tid, då resultaten slagit igenom. Detta gäller kanske främst användningen av de infrastrukturer som blir resultatet av stora anslag. Slutredovisningarna ska därför numera innehålla uppgifter om forskare som använt sig av infrastrukturen eller forskning som blivit utförd med infrastrukturen, krav som ännu inte har hunnit slå igenom. Efter avslutad projekttid lämnar forskarna en ekonomisk redovisning och en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och publikationerna. Med hjälp av detta material har RJ tagit fram en rapport om förändringarna i forskarnas publiceringsmönster.
För uppföljning och slutredovisning av stödformerna Projekt, Infrastruktur för forskning och Program finns fastställda rutiner. Samtliga projekt och infrastrukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovisning och träffar också den ansvariga beredningsgruppen. Dessa uppföljningar har visat sig vara betydelsefulla för såväl projektledarna som för beredningsgrupperna och för RJ. Stödformen Program följs upp för första gången efter två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år inför utbetalningen av resterande medel. Tvåårsuppföljningarna görs av RJ:s ordförandekommitté. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar programmen dessutom sin forskning vid en utfrågning. Program som varar längre än sju år följs även upp efter sex år. RJ:s riktade satsningar följs upp enligt samma riktlinjer som de ovan nämnda. 2018 gällde detta
49
2018/19:RJ1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
bileumsutlysningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap, Samlingarna och forskningen, som genomförs i samarbete med Vitterhetsakademien, och Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Sammanlagt rör det sig om 75 uppföljningar och utvärderingar, en ansenlig arbetsinsats från såväl de granskade forskarna som RJ:s beredningsgrupper och anställda. De spontana reaktionerna från så gott som alla som på ett eller annat sätt är involverade är att dessa uppföljningar och utvärderingar bidrar till höjd vetenskaplig kvalitet. Detta kan ske på olika sätt, till exempel genom att forskarna inför rapporteringen tvingas tänka igenom sitt pågående arbete och att de i samband med presentationen får kommentarer som de har nytta av i fortsättningen. I tre av dessa uppföljningar och utvärderingar har forskarnas redovisning varit otillfredsställande. Då görs en fördjupad uppföljning innan – förhoppningsvis – klartecken ges till att fortsätta forskningen.
Riktlinjerna för jämställdhetsarbetet följs varje år upp genom en kvantitativ redovisning av anslagens fördelning på forskarnas kön och så kallad karriärålder, det vill säga antalet år som har gått sedan doktorsexamen. Under 2018 presenterades den kvalitativa analys av beredningsprocesserna ur ett jämställdhetsperspektiv som under 2017 hade gjorts av externa experter (se ovan avsnittet Anslagsprocess och kvalitetsbedömning).
Administration
Styrelsens instruktion för internrevisionen kompletteras med en årlig plan i vilken fokusområdena för den årliga granskningen anges. Övergången till årsredovisning enligt regelverket K3 är genomförd. Under 2018 trädde den europeiska dataskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation, GDPR) i kraft och ersatte i Sverige personuppgiftslagen (PUL). RJ har arbetat med att anpassa verksamheten till den nya dataskyddsförordningen och säkerställa att stiftelsen agerar i enlighet med förordningen. Grunden i RJ:s arbete definieras i RJ:s policy för personuppgifter som finns på
Funktionaliteten och säkerheten i RJ:s olika
50
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE2018/19:RJ1
åren. Övergången till digital hantering av samtliga handlingar i forskningsadministrationen går vidare. Under 2018 har RJ gått över till en molnbaserad itmiljö med virtuella servrar och backuper hos molntjänsten Microsoft Azure samt Office 365. Inom kapitalförvaltningen vidareutvecklas den elektroniska hanteringen av alla transaktioner. Fastigheten Styrpinnen 23, där RJ:s kansli under ett drygt decennium har haft sina kanslilokaler, måste grundförstärkas, och kansliet har därför flyttat till temporära lokaler. Med övriga fyra hyresgäster har ekonomiska överenskommelser om evakuering träffats; i samtliga fall utom ett är avflyttningen permanent. Beskrivningarna av arbetsrutiner inom kansliet ses över vid behov. Personalhandboken för kansliets personal uppdateras och kompletteras när det behövs med riktlinjer och policydokument. Forskningsavdelningens anställda har goda möjligheter att delta i forskningspolitiska seminarier och liknande. Flera anställda anlitas som experter i andra organisationers arbetsgrupper. Ordföranden, vd och kansliets personal har deltagit i en rad lokala informationsmöten om RJ som forskningsfinansiär, samt i dialogmöten med pågående statliga utredningar eller universitets- och fakultetsledningar om aktuella och kommande forskningsfrågor.
Personal
I slutet av 2018 hade RJ:s kansli 19 anställda (2017 var det 17). Rekryteringen av efterträdare till vd, som går i pension den 1 mars 2019, genomfördes och fil.dr Marika Hedin anställdes den 1 februari 2019. Under året slutade en anställd medan två nyanställda och en vikarie tillträdde. Tre anställda var föräldralediga under en del av året, två av dem ersattes av konsulter och för den tredje anställdes en vikarie.
51
2018/19:RJ1
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 563 mkr (690 mkr)1. Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2018 till
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 283 mkr. Administrationskostnaderna för RJ:s verksamhet var under året 51 mkr2 (47 mkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital till marknadsvärde.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2018 till 14 mkr (1 248 mkr), se finansiellt resultat. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2018 utgjorde aktier 52 procent (54), räntebärande placeringar 25 procent (23), fastighetsinvesteringar 20 procent (18) och hedgefonder 3 procent (5).
Under 2018 gav RJ:s aktieportföljer
Den svenska aktieportföljen gav under 2018 en avkastning på
Den internationella aktieportföljen gav under året en avkastning på
1Siffror inom parentes avser 2017.
2 Till det kommer den interna hyran.
52
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 |
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid bolag som är ”bäst i sin klass” med rimlig värdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Under 2018 uppgick avkastningen i den totala ränteportföljen till 0,3 procent (0,5), vilket överstiger jämförelseindex med 0,2 (0,5) procentenheter. Ob- ligationsportföljen, som har säkerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en avkastning på 0,7 procent (0,5), vilket understeg jämförelseindex med 0,1 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till
Den direktägda fastighetsportföljen gav under året en avkastning på 11,6 procent (11,4). Fastigheternas marknadsvärde har bedömts genom externa värderingar utförda av Cushman & Wakefield, vilka bygger på kassaflödesanalyser. Under året avyttrade RJ kontorsfastigheten Sånglärkan 12 i Lärkstaden i centrala Stockholm till en köpeskilling som väsentligen översteg den externa värderingen. Den återstående helägda fastighetsportföljen består av sju bostadsfastigheter i Stockholms innerstad samt kontorsfastigheten Styrpinnen 23, belägen vid Kungsträdgårdsgatan i centrala Stockholm. Styrpinnen 23 har under året tomställts i samband med att en grundförstärkning och ombyggnad ska genomföras. Projektet kommer att pågå hela 2019 och en del av 2020. De direktägda fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 0,9 procent (0,9).
RJ:s investeringar i delägda onoterade fastighetsbolag och fastighetsfonder är den tillgångsklass som har gett högst avkastning de senaste fyra helåren, och för helåret 2018 uppgick avkastningen till 13,3 procent (21,4). RJ har under året beslutat att utöka investeringsåtagandena i de onoterade delägda bolagen Midstar Hotels AB (hotellfastigheter) och Intea Fastigheter AB (samhällsfastigheter) med vardera cirka 50 mkr till ett totalt åtagande om 300 mkr per bolag. Därutöver har RJ gått in i ett investeringsåtagande om 150 mkr i den nystartade fonden Areim IV, som vid årsskiftet ännu inte genomfört några fastighetsförvärv. RJ har beslutat att lösa in halva innehavet i Thule Real Estate Fund som ger exponering mot Skandias svenska fastighetsbestånd, vilket beräknas frigöra cirka 147 mkr i april 2019.
Under de två senaste åren har RJ successivt minskat innehaven i hedgefonder från 8,2 procent till 3,0 procent av de totala tillgångarna. Nettoförsäljningar i hedgefonder uppgick under 2018 till 283 (276) mkr. Den minskade exponeringen mot hedgefonder syftar till att reducera de externa förvaltningskostnaderna. Under RJ:s hela innehavsperiod i hedgefonder har investeringarna uppnått RJ:s avkastningsmål efter avgifter, men under de senaste fem åren har
53
| 2018/19:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
| avkastningen endast uppgått till i genomsnitt 3,3 procent per år. För perioden | |
| 2002 till 2018 gav RJ:s investeringar i hedgefonder i genomsnitt cirka 6,2 pro- | |
| cent i avkastning per år, vilket är avsevärt högre än HFRX Global Hedge Fund | |
| Index som under samma period avkastade i genomsnitt 1,3 procent per år. | |
| För diversifiering investerar RJ i internationella aktier och alternativa inve- | |
| steringar som denomineras i andra valutor än svenska kronor. Finansavdel- | |
| ningen valutasäkrar normalt 25 till 75 procent i dollar, euro, pund och yen, där | |
| 50 procent utgör neutral position. Per den 31 december 2018 hade RJ 26,2 | |
| (27,9) procent av totalportföljen denominerad i utländsk valuta, och den öppna | |
| valutapositionen uppgick till 13,9 (16,1) procent. Valutasäkringen på investe- | |
| ringar i dollar har under året uppgått till i genomsnitt 49 procent. Även valuta- | |
| säkringarna i pund och yen har varit nära en neutral nivå på 50 procent, medan | |
| investeringar i euro i genomsnitt under året har valutasäkrats till 69 procent. | |
| Under 2018 uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till |
|
| mkr (99). Kronförsvagningen under året har lett till förluster på valutatermi- | |
| nerna. |
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposternas upplupna anskaffningsvärde och jämförande verkliga värden, se separat bilaga sidan 90. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 3 114 mkr (3 718).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 9 247 mkr till 9 398 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) minskade från 12 965 mkr till 12 513 mkr. I slutet av året utgjorde det balanserade resultatet till marknadsvärde 15,4 gånger årets beviljade forskningsmedel om hänsyn tas till stiftelsens administrationskostnader samt eventualförpliktelser och ramanslag (se ovan sidan 4), att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2018 utgjorde svenska och internationella aktier vardera 26 procent, svenska räntebärande tillgångar 25 procent, direktägda fastigheter 9 procent, onoterade delägda fastighetsbolag och fastighetsfonder 11 procent samt hedgefonder 3 procent.
Av tillgångarna var 27 procent denominerad i utländsk valuta. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2018 uppgick till 1 753 mkr (1 705), medförde dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 14 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt de avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en
54
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 |
genomsnittlig årlig real avkastning på minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent. Detta mål gällde för perioden
RJ:s finansiella resultat uppgick för perioden
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Referensportföljen föreslås av finansdirektören i ett beslutsunderlag och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 till 2018 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 119,6 procentenheter.
Därutöver överträffade den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden
Samtliga tillgångsslag som jämförs med marknadsindex uppnådde under perioden
Risker och riskhantering
RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
•marknadsrisker inklusive
•kreditrisker, inklusive motpartsrisker
•likviditetsrisker.
55
| 2018/19:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
| Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, li- | |
| miter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål | |
| och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskom- | |
| mittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till fi- | |
| nansavdelningen där stiftelsens finansdirektör har ett övergripande placerings- | |
| och resultatansvar för RJ:s kapitalförvaltning. På finansavdelningen arbetar | |
| ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investe- | |
| ringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadmi- | |
| nistrationen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna admi- | |
| nistrativ direktör, |
Tillämpning av etisk policy
RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn, vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Detta bygger på FN:s Global Compact som är väl etablerat med cirka 9 900 företag som medlemmar i 160 länder.
Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte följer RJ:s etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att stiftelsen avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.
Den 1 oktober 2013 bytte RJ jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex inriktat på hållbara företag. Syftet med bytet var att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. DJSI bygger på omfattande hållbarhetsanalyser av alla bolag som är kandidater att ingå i indexet. Det är Robeco SAM som genomför analyserna i samarbete med indexleverantören. Information om indexet finns på
Finansavdelningen har integrerat hållbarhetsanalysen i de löpande investeringsbesluten eftersom det är faktorer som kan ha stor betydelse för bolagens långsiktiga värdeutveckling och framför allt för deras varumärken. I den placeringspolicy som trädde i kraft den 1 januari 2017 har det även formellt fastställts att ”RJ ska integrera hållbarhet i investeringsanalyser i den löpande förvaltningen av stiftelsens tillgångar”.
56
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 |
Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
57
| 2018/19:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET |
58
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 | |||
| Finansiellt resultat (KSEK) 2018 | ||||
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 2018 | 2017 | |
| Fastigheter | Intäkter | 37 651 | 41 849 | |
| Realisationsvinster/förluster | 134 223 | – | ||
| Avskrivningar | ||||
| Räntekostnader | ||||
| Övriga kostnader | ||||
| Återföring från periodiseringsfonder | 1 055 | 2 591 | ||
| Löpande fastighetskostnader Rekryten | – | |||
| Skatt på årets resultat | ||||
| Förändring av orealiserade vinster | 27 438 | 38 455 | ||
| Summa Fastigheter | 153 877 | 44 814 | ||
| Aktier | Utdelningar | 233 240 | 216 917 | |
| Realisationsvinster/förluster | 476 172 | 413 391 | ||
| Återföring nedskrivningar | 199 376 | 110 618 | ||
| Nedskrivningar, aktier | ||||
| Förändring av orealiserade vinster, aktier | 328 495 | |||
| Summa Aktier | 870 045 | |||
| Aktier och aktieägartill- | Utdelning, fastighetsfonder | 12 951 | 6 395 | |
| skott, fastighetsfonder | ||||
| Realisationsvinster/förluster | 25 972 | – | ||
| Räntekostnader Areim och Profi | – | |||
| Förändring av orealiserade vinster, fastighetsfonder, | ||||
| aktier och aktieägartillskott | 103 892 | 163 897 | ||
| Summa Aktier och aktieägartillskott, | ||||
| fastighetsfonder | 142 815 | 166 326 | ||
| Hedgefonder | Realisationsvinster/förluster | 58 670 | 51 217 | |
| Förändring av orealiserade vinster | ||||
| Summa Hedgefonder | 3 948 | |||
| Onoterade | Utdelningar | 10 079 | 10 042 | |
| fastighetsfonder | ||||
| Realisationsvinster/förluster | – | 20 | ||
| Förändring av orealiserade vinster | 6 633 | 14 041 | ||
| Summa Onoterade fastighetsfonder | 16 712 | 24 103 | ||
| Vinstandelslån | Ränteintäkter | 4 447 | – | |
| Realisationsvinster/förluster | 183 | |||
| Förändring av orealiserade vinster | ||||
| Summa Vinstandelslån | 1 714 | |||
| Räntebärande lån, | Ränteintäkter | 14 437 | 12 708 | |
| Areim, Profi och Intea | ||||
| Summa Räntebärande lån, Areim, Profi och Intea | 14 437 | 12 708 | ||
59
| 2018/19:RJ1 | FINANSIELL VERKSAMHET | |||
| Tillgång | Intäkt/kostnad | 2018 | 2017 | |
| Räntebärande | ||||
| Bankmedel | Ränteintäkter | 145 | 60 | |
| Räntekostnader | ||||
| Valutakursvinster/förluster | ||||
| Certifikat | Ränteintäkter | 15 | ||
| Nedskrivningar | – | |||
| Förändring av orealiserade vinster | 21 | |||
| Ränteintäkter | 3 143 | |||
| Realisationsvinster/förluster | 49 | – | ||
| Förändring av orealiserade vinster | 5 281 | |||
| Obligationer | Ränteintäkter | 7 183 | 6 744 | |
| Realisationsvinster/förluster | 4 576 | 15 200 | ||
| Förändring av orealiserade vinster | 870 | 3 238 | ||
| Summa Räntebärande tillgångar | 8 429 | 32 639 | ||
| Valutaterminer | Ränteintäkter | 14 | 149 | |
| Räntekostnader | ||||
| Valutakursvinster/förluster | 121 612 | |||
| Förändring av orealiserade vinster | 18 866 | 2 188 | ||
| Summa Valutaterminer | 98 621 | |||
| Finansiella kostnader | Finansiella kostnader | |||
| Summa Finansiella kostnader | ||||
| Finansiellt resultat | 13 630 | 1 247 613 | ||
60
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 | |||
| Resultaträkning (KSEK) 2018 | ||||
| Not | 2018 | 2017 | ||
| Stiftelsens intäkter | ||||
| Utdelningar | 1 | 256 270 | 233 354 | |
| Ränteintäkter | 2 | 25 843 | 22 819 | |
| Hyresintäkter | 3 | 35 129 | 37 604 | |
| Övriga intäkter | 3 | 134 298 | 77 | |
| Summa stiftelsens intäkter | 451 540 | 293 854 | ||
| Stiftelsens kostnader | ||||
| Finansiella kostnader | 5 | |||
| Fastighetskostnader | 3 | |||
| Personalkostnader | 8, 9 | |||
| Externa kostnader | 10 | |||
| Avskrivningar och återförda nedskrivningar av | ||||
| anläggningstillgångar | 3, 15, 11 | |||
| Summa stiftelsens kostnader | ||||
| Förvaltningsresultat | 349 118 | 207 310 | ||
| Finansiella poster | ||||
| Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella | ||||
| anläggningstillgångar | 4 | 393 859 | 390 529 | |
| Resultat från avyttring och nedskrivning av övriga | ||||
| finansiella instrument | 0 | |||
| Valutakursresultat m.m. | 7 | 120 833 | ||
| Räntekostnader | 6 | |||
| Summa finansiella poster | 214 286 | 481 392 | ||
| Resultat före bokslutsdispositioner | 563 404 | 688 702 | ||
| Bokslutsdispositioner | ||||
| Förändring av periodiseringsfonder | 3 | 1 055 | 2 591 | |
| Resultat före skatt | 564 459 | 691 293 | ||
| Skatt på årets resultat | 3 | |||
| Årets resultat | 563 241 | 689 578 | ||
För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.
61
2018/19:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
Balansräkning (KSEK)
| Not | |||
| Tillgångar | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Fastigheter | 14, 15 | 297 675 | 349 113 |
| Pågående nyanläggningar och förskott | 16 | 7 958 | – |
| Inventarier | 11 | 392 | 165 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 306 025 | 349 278 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Obligationer | 17 | 2 086 912 | 1 994 451 |
| 18 | 968 097 | 972 561 | |
| Aktier | 19 | 5 589 769 | 5 424 349 |
| Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 20 | 557 174 | 522 323 |
| Hedgefonder | 20 | 329 764 | 612 619 |
| Vinstandelslån | 20 | 300 | 1 611 |
| Räntebärande lån, fastighetsfonder | 20 | 232 490 | 214 692 |
| Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 000 | 250 000 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 10 014 506 | 9 992 606 | |
| Summa anläggningstillgångar | 10 320 531 | 10 341 884 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | 21 | 79 663 | 77 589 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 32 787 | 30 119 |
| Certifikat | 23 | 339 984 | 200 049 |
| Valutaterminer | 24 | – | – |
| Kassa och bank | 114 489 | 96 065 | |
| Summa omsättningstillgångar | 566 923 | 403 822 | |
| Summa tillgångar | 10 887 454 | 10 745 706 | |
| Eget kapital och skulder | |||
| Bundet eget kapital | 25 | ||
| Stiftelsekapital | 2 801 565 | 2 747 899 | |
| Fritt eget kapital | 25 | ||
| Kulturvetenskapliga donationen | 2 025 925 | 1 987 116 | |
| Balanserat resultat | 4 570 944 | 4 511 880 | |
| Summa eget kapital | 9 398 434 | 9 246 895 | |
| Obeskattade reserver | |||
| Periodiseringsfonder | 26 | 7 107 | 8 161 |
| Summa obeskattade reserver | 7 107 | 8 161 |
62
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 | |||
| Not | ||||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner | 300 | 323 | ||
| Avsättning skatter | 9 973 | 8 759 | ||
| Summa avsättningar | 10 273 | 9 082 | ||
| Långfristiga skulder | ||||
| Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 | |
| Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||
| Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 320 171 | 1 283 441 | ||
| Leverantörsskulder | 14 265 | 5 405 | ||
| Valutaterminer | 24 | – | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | 28 | 77 840 | 135 593 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 14 314 | 12 079 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 426 590 | 1 436 518 | ||
| Summa skulder och avsättningar | 1 489 020 | 1 498 811 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 10 887 454 | 10 745 706 | ||
Information om balansposters upplupna anskaffningsvärden och verkliga värden återfinns i separat bilaga.
63
2018/19:RJ1 FINANSIELL VERKSAMHET
Specificering förändring eget kapital (KSEK)
| Bundet eget kapital 1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | ||
| Kulturvetenskapliga | Balanserat | |||
| donationen | resultat | |||
| Eget kapital |
2 747 899 | 1 987 117 | 4 511 880 | 9 246 896 |
| Avsättning för bevarande av | – | |||
| donationernas realvärde 2) | 53 666 | 38 808 | ||
| Årets resultat | 563 241 | 563 241 | ||
| Återbetalade forskningsmedel | 23 682 | 23 682 | ||
| Beviljade forskningsmedel 3) | ||||
| Eget kapital |
2 801 565 | 2 025 925 | 4 570 944 | 9 398 434 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tid. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3)Se not 32.
64
| FINANSIELL VERKSAMHET | 2018/19:RJ1 | |||
| Kassaflödesanalys (KSEK) | ||||
| 2018 | 2017 | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||||
| Årets resultat | 563 241 | 689 578 | ||
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | ||||
| Avskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8 391 | 7 | ||
| Nedskrivningar av övriga finansiella anläggningstillgångar | 50 | – | ||
| Återföring av nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 371 139 | 199 376 | ||
| Realisationsresultat materiella anläggningstillgångar | – | |||
| Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | ||||
| Förändring av avsättningar till pensioner | ||||
| Förändring av avsättningar till skatter | 1 214 | – | ||
| Förändringar räntefordran | ||||
| Förändringar ränteskuld | 8 | 1 | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar | ||||
| av rörelsekapital | 41 975 | 272 666 | ||
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||||
| Förändring av kortfristiga fordringar | 96 501 | |||
| Förändring av kortfristiga skulder | 98 525 | |||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 467 692 | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||||
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | ||||
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar | 188 630 | – | ||
| Pågående nyanläggningar och förskott | – | |||
| Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 4 289 503 | 4 575 043 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 541 045 | |||
| Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||||
| Årets utbetalda anslag | ||||
| Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||||
| Årets kassaflöde | 18 424 | 22 987 | ||
| Kassa, bank vid årets ingång | 96 065 | 73 078 | ||
| Kassa, bank vid årets utgång | 114 489 | 96 065 | ||
65
| 2018/19:RJ1 | REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
| Redovisnings- och värderingsprinciper | |
| Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen, Bokförings- | |
| nämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovis- | |
| ning (K3) med tillämpning av kapitel 11, finansiella instrument värderade ut- | |
| ifrån anskaffningsvärdet. | |
| Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksam- | |
| het och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upp- | |
| lysningar om tillgångars verkliga värde samt årets resultat inklusive förändring | |
| av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen. In- | |
| formation om balansposternas upplupna anskaffningsvärden och jämförande | |
| verkliga värden återfinns i en separat bilaga. | |
| Värdering materiella anläggningstillgångar | |
| Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med | |
| avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till | |
| förvärvet av tillgången. | |
| När en komponent i en anläggningstillgång byts ut, utrangeras eventuell | |
| kvarvarande del av den gamla komponenten och den nya komponentens an- | |
| skaffningsvärde aktiveras. | |
| Tillkommande utgifter som avser tillgångar som inte delas upp i kompo- | |
| nenter läggs till anskaffningsvärdet till den del tillgångens prestanda ökar i | |
| förhållande till tillgångens värde vid anskaffningstidpunkten. | |
| Utgifter för löpande reparation och underhåll redovisas som kostnader. | |
| I samband med fastighetsförvärv bedöms om fastigheten väntas ge upphov | |
| till framtida kostnader för rivning och återställande av platsen. I sådana fall | |
| görs en avsättning och anskaffningsvärdet ökas med samma belopp. | |
| Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens be- | |
| dömda nyttjandeperiod. När tillgångarnas avskrivningsbara belopp fastställs, | |
| beaktas i förekommande fall tillgångens restvärde. RJ:s mark har obegränsad | |
| nyttjandeperiod och skrivs inte av. Linjär avskrivningsmetod används för öv- | |
| riga typer av materiella tillgångar. |
66
| REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | 2018/19:RJ1 |
Följande avskrivningstider, komponenter och nyttjandeperioder tillämpas på fastigheter:
För inventarier tillämpas avskrivning på 5 år och för datorer avskrivning på 3 år.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med nödvändiga nedskrivningar.
Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterade fastighetsfonder värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med nödvändiga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper redovisas (inklusive
Obligationer och
Anskaffningsvärdet vid försäljning beräknas enligt
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
67
| 2018/19:RJ1 | REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
Värdering övriga finansiella instrument
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs. Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets
princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt verkligt värde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett upplupet anskaffningsvärde som är högre än det verkliga värdet görs nödvändig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Kortfristiga skulder redovisas till anskaffningsvärde. Långfristiga skulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beviljade anslag som ska betalas ut av kommande års avkastning tas upp som eventualförpliktelse. Det innebär att det finns anslag som beviljats innevarande år, men som RJ åtagit sig att betala ut i framtiden, ur kommande års avkastning. Upplysningar om beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare lämnas i en not.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. En- ligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till
68
| REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER | 2018/19:RJ1 |
ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Inkomstskatter
Aktuella skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som gäller på balansdagen. Uppskjutna skatter värderas utifrån de skattesatser och skatteregler som är beslutade före balansdagen.
Fordringar och skulder nettoredovisas endast när det finns en legal rätt till kvittning.
Aktuell skatt, liksom förändring i uppskjuten skatt, redovisas i resultaträkningen om inte skatten kan hänskjutas till en händelse eller transaktion som redovisas direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatteeffekten i eget kapital.
Den uppskjutna skatteskulden beror på temporära skillnader för fastigheter, vilka uppkommer genom olika aktiveringsprinciper, skattemässigt och redovisningsmässigt samt skattemässiga avskrivningar som är högre än de redovisningsmässiga. Den uppskjutna skatteskulden som redovisas av RJ beror på att de skattemässiga värdena för förvaltningsfastigheterna avviker från redovisade värden. Skatten beräknas som 20,6 procent av skillnaden mellan det skattemässiga och redovisningsmässiga restvärdet för förvaltningsfastigheter.
Skattestatus
Stiftelsens ändamål är allmännyttigt och uppfyller även i övrigt kraven för inskränkt skattskyldighet. Detta innebär att RJ endast är skattskyldig för fastighetsinkomster och eventuella andra rörelseinkomster.
Leasing
Samtliga leasingavtal där stiftelsen är leasetagare samt stiftelsens uthyrning redovisas som operationell leasing (hyresavtal), oavsett om avtalen är finansiella eller operationella. Leasingavgiften redovisas som en kostnad linjärt över leasingperioden.
Ersättningar till anställda
Löpande ersättningar till anställda i form av löner, sociala avgifter och liknande kostnadsförs i takt med att de anställda utför tjänster.
Eftersom alla pensionsförpliktelser till anställda klassificerats som avgiftsbestämda redovisas en kostnad det år pensionen tjänas in. Övrig pensionsutfästelse redovisas till sitt kapitalvärde per bokslutsdagen som en avsättning i balansräkningen.
69
| 2018/19:RJ1 | REDOVISNINGS OCH VÄRDERINGSPRINCIPER |
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod och visar stiftelsens in- och utbetalningar uppdelade på den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansieringsverksamheten. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medfört in- eller utbetalningar.
70
2018/19:RJ1
Noter (KSEK)
| Not 1 | Utdelningar | 2018 | 2017 |
| Aktier | 233 240 | 216 917 | |
| Alternativa placeringar | 23 030 | 16 437 | |
| Summa | 256 270 | 233 354 | |
| Not 2 | Ränteintäkter | 2018 | 2017 |
| Bankmedel | 145 | 60 | |
| Certifikat | 15 | ||
| 3 143 | |||
| Obligationer | 7 183 | 6 744 | |
| Räntebärande lån, Areim, Profi och Intea | 14 437 | 12 708 | |
| Valutaterminer | 14 | 149 | |
| Vinstandelslån | 4 447 | – | |
| Summa | 25 843 | 22 819 | |
| Not 3 | Resultat fastigheter | 2018 | 2017 |
| Hyresintäkter | 35 129 | 37 604 | |
| Övriga intäkter, realisationsresultat fastigheter | 134 223 | – | |
| Avskrivningar och utrangeringar | |||
| Övriga kostnader | |||
| Löpande fastighetskostnader, Rekryten | – | ||
| Resultat fastigheter före bokslutsdispositioner och skatt | 124 483 | 1 629 | |
| Återföring från periodiseringsfond | 1 055 | 2 591 | |
| Skatt på årets resultat | |||
| Summa | 124 320 | 2 505 |
Resultatet för fastigheter bruttoredovisas här. I resultaträkningen används nettoredovisning, och skatt på årets resultat och förändring av periodiseringsfonder visas separat. Se även not 6, 14, 15 och 16.
71
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
| Not 4 | Resultat från avyttring och nedskrivning av | |||
| finansiella instrument | 2018 | 2017 | ||
| Realisationsresultat obligationer | 4 576 | 15 200 | ||
| Realisationsresultat aktier | 476 172 | 413 391 | ||
| Realisationsresultat aktier och aktieägartillskott, | ||||
| fastighetsfonder | 25 972 | – | ||
| Återförd nedskrivning aktier | 199 376 | 110 618 | ||
| Nedskrivning aktier | 139 | |||
| Realisationsresultat |
49 | – | ||
| Realisationsresultat hedgefonder | 58 670 | 51 217 | ||
| Realisationsresultat, onoterade fastighetsfonder | – | 20 | ||
| Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III | 183 | |||
| Summa | 393 859 | 390 529 | ||
| Not 5 | Finansiella kostnader | 2018 | 2017 | |
| Depåavgift | 1 071 | 1 064 | ||
| Övriga finansiella kostnader | 5 023 | 2 668 | ||
| Summa | 6 094 | 3 732 | ||
| Not 6 | Räntekostnader | 2018 | 2017 | |
| Intea | – | 3 966 | ||
| Bankmedel | 475 | 285 | ||
| Fastigheter | 403 | 391 | ||
| Valutaterminer | 36 408 | 25 328 | ||
| Summa | 37 286 | 29 970 | ||
| Not 7 | Valutakursresultat m.m. | 2018 | 2017 | |
| Valutakursresultat orealiserat | ||||
| Valutakursresultat valutaterminer | 121 612 | |||
| Summa | 120 833 | |||
| Not 8 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | 2018 | 2017 | |
| Löner och andra ersättningar | ||||
| Styrelse och verkställande direktör | 3 755 | 3 847 | ||
| Övriga anställda | 14 522 | 13 156 | ||
| Summa | 18 277 | 17 003 | ||
| Sociala kostnader | 9 831 | 8 807 | ||
| – varav pensionskostnader | 3 630 | 3 210 | ||
| Av pensionskostnader avser 0 (0) verkställande direktör. Pensionskostnader eller pensionsförmåner för | ||||
| styrelseledamöter förekommer inte. | ||||
72
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | ||||
| Not 9 | Medelantal anställda | 2018 | 2017 | ||
| Kvinnor | 11 | 11 | |||
| Män | 7 | 7 | |||
| Summa | 18 | 18 | |||
| Not 10 | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | 2018 | 2017 | ||
| PwC | |||||
| Internrevisionsuppdrag | 425 | 453 | |||
| Rådgivning | 104 | 117 | |||
| Riksrevisionen | |||||
| Externrevisionsuppdrag | 1 120 | 1 213 | |||
| Summa | 1 649 | 1 783 | |||
| Not 11 | Inventarier | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 4 505 | 4 430 | |||
| Inköp | 448 | 75 | |||
| Försäljningar och utrangeringar | – | ||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 3 976 | 4 505 | |||
| Ingående avskrivningar | |||||
| Försäljningar och utrangeringar | 977 | – | |||
| Årets avskrivningar | |||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | |||||
| Utgående restvärden enligt plan | 392 | 165 | |||
| Not 12 Årets resultat inklusive förändring av | 2018 | 2017 | |||
| orealiserade vinster | |||||
| Årets resultat | 563 241 | 689 578 | |||
| Förändring av orealiserade vinster, se nedan | 507 029 | ||||
| Summa | 1 196 607 | ||||
| Förändring av orealiserade vinster | 2018 | 2017 | Förändring | ||
| Fastigheter | 947 325 | 919 887 | 27 438 | ||
| Obligationer | 4 108 | 3 238 | 870 | ||
| 2 210 | 5 281 | ||||
| Aktier | 1 580 197 | 2 268 959 | |||
| Fastighetsfonder, aktier och aktieägartillskott | 396 281 | 292 389 | 103 892 | ||
| Hedgefonder | 100 875 | 167 311 | |||
| Onoterade fastighetsfonder | 43 923 | 37 290 | 6 633 | ||
| Vinstandelslån, Sveafastigheter | 334 | 3 250 | |||
| Certifikat | – | 31 | |||
| Valutaterminer | 39 233 | 20 367 | 18 866 | ||
| Summa | 3 114 486 | 3 718 003 | |||
| Se även not 25. | |||||
73
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
Not 13 Avsättning för bevarande av realvärden
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2018 uppgick till 328,40. Motsvarande indexvärde för 2017 var 322,11. Mellan 2017 och 2018 ökade således konsumentprisindex med 1,953 %. Det indexerade reala stiftelsekapitalet (bundet eget kapital) ska därför ökas med 2 747 899 x 1,953 % = 53 666 medan Kulturvetenskapliga donationen (fritt eget kapital) ökas med 1 987 117 x 1,953 % = 38 808.
Se vidare not 25 och rapporten Specificering förändring eget kapital (KSEK).
| Not 14 Fastigheter | Bokfört värde | Verkligt värde 1) |
| Styrpinnen 23, Stockholm | 118 509 | – |
| Brännaren 7, Stockholm | 12 790 | – |
| Sländan 2, Stockholm | 5 962 | – |
| Rekryten 6, Stockholm | 104 672 | – |
| Snöklockan 1, Stockholm | 16 975 | – |
| Jasminen 4, Stockholm | 13 665 | – |
| Apelträdet 5, Stockholm | 11 569 | – |
| Hjorten 17, Stockholm | 13 533 | – |
| Marknadsvärde samtliga fastigheter | – | 1 245 000 |
| Summa | 297 675 | 1 245 000 |
Fastigheterna ägs till 100 %.
1)Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av Cushman & Wakefield (f.d. DTZ). Värderingarna utförs vid varje årsskifte för samtliga fastigheter.
| Not 15 Fastigheter | ||
| Byggnader | ||
| Ingående anskaffningsvärden | 363 408 | 276 928 |
| Årets anskaffning/omklassificering | 11 138 | 94 537 |
| Avyttring och utrangering | ||
| Effekt av övergång till K3 | – | 3 388 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 324 831 | 363 408 |
| Ingående avskrivningar | ||
| Återföring avskrivningar utrangering ROT Rekryten | – | 7 594 |
| Avyttring och utrangering | 17 750 | – |
| Årets avskrivningar | ||
| Effekt av övergång till K3 | – | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
74
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | ||||
| Not 15 | Fastigheter | ||||
| Mark | |||||
| Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | |||
| Försäljningar | – | ||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 74 177 | 96 619 | |||
| Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark 297 675 | 349 113 | ||||
| Taxeringsvärden, byggnader | 272 527 | 272 527 | |||
| Taxeringsvärden, mark | 375 776 | 375 776 | |||
| Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 6 och 16. | |||||
| Not 16 Pågående nyanläggningar och förskott | |||||
| Ingående anskaffningsvärde | – | 77 278 | |||
| Under året nedlagda kostnader | 7 958 | – | |||
| Omklassificering | – | ||||
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 7 958 | – | |||
| Not 17 | Obligationer | Nominellt | Upplupet | Verkligt | |
| belopp | anskaffnings- | värde 1) | |||
| värde | |||||
| Svenska nominella obligationer, bostad | |||||
| Förfalloår | |||||
| 2020 | 208 000 | 221 365 | 221 259 | ||
| 2021 | 689 000 | 711 498 | 712 285 | ||
| 2022 | 406 000 | 465 625 | 466 762 | ||
| 2023 | 425 000 | 440 138 | 441 176 | ||
| 2024 | 15 000 | 15 456 | 15 507 | ||
| Summa | 1 743 000 | 1 854 082 | 1 856 989 | ||
| Svenska nominella obligationer, företag | |||||
| Förfalloår | |||||
| 2019 | 85 000 | 84 983 | 85 409 | ||
| 2020 | 103 000 | 102 972 | 103 224 | ||
| 2023 | 30 000 | 30 880 | 31 428 | ||
| 2025 | 14 000 | 13 995 | 13 969 | ||
| Summa | 232 000 | 232 830 | 234 030 | ||
| Summa total | 1 975 000 | 2 086 912 | 2 091 019 | ||
75
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
| Not 17 Obligationer | Nominellt | Upplupet | Verkligt | |
| belopp | anskaffnings- | värde 1) | ||
| värde | ||||
| Obligationer | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 1 994 451 | 1 726 150 | ||
| Justering K3 | – | |||
| Återförd nedskrivning | – | 15 593 | ||
| Ingående balans | 1 994 451 | 1 708 819 | ||
| Investeringar | 1 179 000 | 1 465 000 | ||
| Försäljningar | ||||
| Förändring av över/underkurs | 29 632 | |||
| Redovisat värde | 2 086 912 | 1 994 451 |
1)Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av företagsobligationer.
| Not 18 |
Nominellt | Upplupet | Verkligt |
| belopp | anskaffnings- | värde 1) | |
| värde | |||
| Svenska |
|||
| Förfalloår | |||
| 2019 | 224 000 | 224 000 | 224 288 |
| 2020 | 252 000 | 252 000 | 253 158 |
| 2021 | 184 000 | 184 000 | 185 418 |
| 2022 | 103 000 | 103 097 | 102 972 |
| 2023 | 105 000 | 105 000 | 104 845 |
| 2024 | 20 000 | 20 000 | 20 286 |
| 2025 | 80 000 | 80 000 | 79 341 |
| Summa | 968 000 | 968 097 | 970 308 |
| Ingående anskaffningsvärden | 972 561 | 759 668 | |
| Justering K3 | – | ||
| Återförd nedskrivning | – | 3 539 | |
| Ingående balans | 972 561 | 757 000 | |
| Investeringar | 296 000 | 299 000 | |
| Försäljningar | |||
| Förändring av över/underkurs | 561 | ||
| Redovisat värde | 968 097 | 972 561 |
1)
76
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | |||
| Not 19 Aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | |||
| Svenska aktier | ||||
| Alfa Laval | 350 000 | 59 275 | 66 378 | |
| Assa Abloy B | 410 000 | 40 910 | 64 842 | |
| Astra Zeneca SDB | 160 000 | 92 967 | 107 792 | |
| Atlas Copco B | 860 000 | 120 340 | 166 255 | |
| Atrium Ljungberg AB B | 430 000 | 63 143 | 65 360 | |
| Autoliv SDB | 85 000 | 53 533 | 53 533 | |
| Balco | 680 000 | 34 068 | 34 068 | |
| Balder, Fastighets AB | 300 000 | 69 911 | 75 600 | |
| Beijer Alma AB B | 291 933 | 24 722 | 37 945 | |
| Betsson AB B | 450 000 | 27 394 | 32 850 | |
| Boliden | 400 000 | 76 792 | 76 792 | |
| CellaVision | 70 000 | 7 839 | 13 405 | |
| Coor Service | 860 000 | 40 997 | 60 544 | |
| CTT SYSTEMS | 181 570 | 22 369 | 22 369 | |
| Dometic | 650 000 | 35 750 | 35 750 | |
| Electrolux B | 450 000 | 84 195 | 84 195 | |
| Elekta B | 600 000 | 58 523 | 63 210 | |
| Epiroc AB B | 750 000 | 35 268 | 59 160 | |
| Ericsson B | 2 700 000 | 210 384 | 210 384 | |
| Essity AB B | 670 000 | 46 008 | 145 792 | |
| Fabege | 670 000 | 49 601 | 79 167 | |
| Fagerhult | 260 000 | 19 786 | 19 786 | |
| Fenix Outdoor International B | 75 000 | 10 084 | 64 275 | |
| Hennes & Mauritz B | 635 000 | 80 023 | 80 023 | |
| Hexagon AB B | 260 000 | 77 523 | 106 080 | |
| Hexpol | 400 000 | 28 020 | 28 020 | |
| Holmen B | 200 000 | 33 947 | 34 988 | |
| Indutrade | 150 000 | 18 986 | 30 840 | |
| Investor B | 460 000 | 100 011 | 172 776 | |
| Kindred Group | 450 000 | 36 720 | 36 720 | |
| Kinnevik B | 320 000 | 68 384 | 68 384 | |
| Nobina | 700 000 | 39 478 | 41 930 | |
| Nolato B | 150 000 | 53 452 | 54 975 | |
| Nordea | 1 450 000 | 92 721 | 108 141 | |
| SAAB AB B | 185 000 | 56 943 | 56 943 | |
| Sandvik | 900 000 | 88 860 | 113 715 | |
| SCA B | 675 000 | 46 386 | 46 386 | |
| SEB A | 1 800 000 | 133 487 | 154 980 | |
| Securitas B | 415 000 | 58 920 | 59 034 | |
| Skanska B | 470 000 | 66 270 | 66 270 | |
77
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
| Not 19 Aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | |||
| SOBI | 150 000 | 18 066 | 28 950 | |
| Swedbank A | 1 120 000 | 181 848 | 221 480 | |
| Tele2 B | 900 000 | 91 935 | 101 655 | |
| Telia Co. | 2 200 000 | 92 356 | 92 356 | |
| Trelleborg B | 160 000 | 22 296 | 22 296 | |
| Veoneer Inc SDR | 90 000 | 20 219 | 20 219 | |
| Volvo B | 1 375 000 | 140 974 | 159 431 | |
| ÅF B | 235 000 | 31 952 | 37 694 | |
| Summa svenska aktier | 2 963 636 | 3 583 738 | ||
| Utländska aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | |||
| Australien | ||||
| Iluka Resources | 300 000 | 13 599 | 14 264 | |
| Westpac Banking Corp. | 120 000 | 18 749 | 18 749 | |
| Woodside Petroleum Ltd | 107 500 | 20 609 | 21 008 | |
| Brasilien | ||||
| ITAU Unibanco | ||||
| (American Deposit Receipts) | 385 500 | 18 127 | 31 194 | |
| Frankrike | ||||
| BNP Paribas | 40 000 | 16 031 | 16 031 | |
| Kering | 7 100 | 20 825 | 29 669 | |
| LVMH | 16 100 | 25 578 | 42 204 | |
| Rubis | 61 000 | 28 732 | 29 033 | |
| Total | 109 000 | 44 091 | 51 104 | |
| Holland | ||||
| ING Groep | 424 000 | 40 507 | 40 507 | |
| NN Group NV | 132 000 | 46 637 | 46 637 | |
| Unilever NL | 89 000 | 36 352 | 42 847 | |
| Hongkong | ||||
| AIA Group | 690 000 | 28 235 | 50 703 | |
| CK Asset Holdings LTD | 310 000 | 18 291 | 20 081 | |
| Japan | ||||
| Itochu | 300 000 | 26 187 | 45 228 | |
| KDDI Corp | 177 000 | 37 504 | 37 504 | |
| Keyence Corp. | 6 900 | 22 713 | 31 023 | |
| Nidec Corp. | 23 200 | 15 011 | 23 370 | |
| Panasonic | 500 000 | 39 995 | 39 995 | |
| Recruit Holding | 31 000 | 6 665 | 6 665 | |
| Seven & I Holdings Co. | 111 500 | 33 060 | 43 064 | |
| Sony | 45 000 | 19 353 | 19 353 | |
| Tokio Marine HLD Inc | 83 000 | 31 407 | 35 093 |
78
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | |||
| Not 19 Aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | |||
| Toyota Motor | 68 400 | 30 853 | 35 382 | |
| Kanada | ||||
| Rogers Communications Inc. | 23 000 | 6 582 | 10 448 | |
| 140 000 | 43 881 | 61 685 | ||
| Kina | ||||
| Alibaba Group | 20 000 | 13 879 | 24 270 | |
| Baidu ADR Inc. | 5 900 | 8 284 | 8 284 | |
| China Construction Bank | 2 075 000 | 12 373 | 15 154 | |
| Tencent | 25 000 | 8 874 | 8 874 | |
| Norge | ||||
| Olav Thon | 100 000 | 14 344 | 14 344 | |
| Schweiz | ||||
| Nestlé | 83 500 | 37 832 | 60 125 | |
| Novartis | 48 400 | 33 033 | 36 703 | |
| Roche | 16 000 | 29 165 | 35 140 | |
| Singapore | ||||
| DBS Group | 285 000 | 23 853 | 43 805 | |
| Spanien | ||||
| Banco Santander | 352 845 | 14 232 | 14 232 | |
| Red Eléctrica | 140 000 | 26 845 | 27 709 | |
| Storbritannien | ||||
| Astra Zeneca | 54 000 | 31 114 | 35 812 | |
| Prudential | 100 000 | 12 037 | 15 831 | |
| Reckitt Benckiser | 57 000 | 33 943 | 38 702 | |
| Royal Dutch Shell B | 398 000 | 89 190 | 105 165 | |
| Sverige | ||||
| Atlas Copco B | 110 000 | 21 265 | 21 265 | |
| Boliden | 100 000 | 19 198 | 19 198 | |
| Epiroc AB B | 110 000 | 8 538 | 8 677 | |
| Volvo B | 290 000 | 33 626 | 33 626 | |
| Sydkorea | ||||
| Samsung | 25 000 | 2 534 | 7 643 | |
| Samsung Electronics | ||||
| (Global Deposit Receipts) | 8 300 | 33 736 | 63 709 | |
| Taiwan | ||||
| Taiwan Semiconductor | ||||
| Manufacturing Company Ltd | ||||
| (American Deposit Receipts) | 25 000 | 8 169 | 8 169 | |
| Tyskland | ||||
| Daimler | 61 000 | 28 432 | 28 432 | |
| Fresenius SE | 20 000 | 8 276 | 8 605 | |
| Kion Group AG | 42 000 | 18 323 | 18 903 | |
79
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
| Not 19 Aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | |||
| Linde Plc | 15 400 | 14 282 | 21 662 | |
| USA | ||||
| 3M | 12 000 | 9 926 | 20 243 | |
| Abbvie | 44 100 | 35 994 | 35 994 | |
| Adobe Inc. | 9 300 | 18 628 | 18 628 | |
| Alexion Pharmaceuticals | 17 500 | 15 084 | 15 084 | |
| Alphabet Inc. Class A | 2 500 | 5 367 | 23 128 | |
| Alphabet Inc. Class C | 2 100 | 7 164 | 19 254 | |
| Amazon.com Inc. | 8 400 | 111 698 | 111 699 | |
| Anthem Inc. | 15 000 | 24 422 | 34 877 | |
| Apple Inc. | 94 000 | 87 819 | 131 274 | |
| AT&T Inc. | 103 000 | 26 025 | 26 025 | |
| Bank of America | 192 000 | 26 793 | 41 884 | |
| Biogen | 10 000 | 25 247 | 26 641 | |
| Blackstone | 165 000 | 20 065 | 43 546 | |
| Boston Scientific Corp. | 98 000 | 22 859 | 30 662 | |
| Bristol Myers Squibb | 32 900 | 15 140 | 15 140 | |
| Broadcom Ltd | 13 200 | 25 885 | 29 716 | |
| CBRE Group | 78 500 | 25 015 | 27 827 | |
| Cisco Systems | 183 000 | 28 897 | 70 201 | |
| Citigroup | 51 400 | 14 174 | 23 690 | |
| 121 500 | 45 063 | 50 933 | ||
| Comcast Corp. | 69 000 | 17 087 | 20 800 | |
| Electronic Arts | 42 000 | 29 342 | 29 342 | |
| Eli Lilly & Co. | 45 000 | 31 583 | 46 103 | |
| Exxon Mobil | 68 000 | 41 052 | 41 052 | |
| Facebook Inc. | 12 350 | 14 333 | 14 333 | |
| Fedex Corp. | 19 200 | 27 423 | 27 423 | |
| Halliburton Co. | 89 300 | 21 014 | 21 014 | |
| Home Depot | 23 000 | 29 357 | 34 987 | |
| Ingersoll Rand | 47 900 | 29 813 | 38 688 | |
| Intel | 50 000 | 7 160 | 20 774 | |
| International Flavors & | ||||
| Fragrances | 24 700 | 27 557 | 29 362 | |
| Johnson & Johnson | 9 300 | 7 094 | 10 625 | |
| JP Morgan Chase | 106 500 | 34 228 | 92 044 | |
| KKR & Co. | 107 000 | 18 596 | 18 596 | |
| Medtronic Inc. | 15 300 | 8 313 | 12 321 | |
| Merck US | 93 100 | 38 620 | 62 980 | |
| Microsoft Corp. | 222 000 | 45 024 | 199 630 | |
| Mondelez International | 135 000 | 29 736 | 47 844 | |
| Morgan Stanley | 28 000 | 9 829 | 9 829 |
80
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | ||||
| Not 19 | Aktier | Antal | Upplupet | Verkligt | |
| anskaffningsvärde | värde 1) | ||||
| Nike | 68 000 | 20 155 | 44 634 | ||
| Pepsi Co. | 50 000 | 30 582 | 48 906 | ||
| Procter & Gamble Co. | 26 000 | 17 908 | 21 159 | ||
| Rockwell Automation Inc. | 27 000 | 26 004 | 35 971 | ||
| Starbucks | 57 800 | 20 903 | 32 955 | ||
| Thermo Fisher Scientific Inc. | 16 500 | 27 427 | 32 691 | ||
| Union Pacific | 14 000 | 15 173 | 17 133 | ||
| United Health Group | 29 200 | 45 721 | 64 402 | ||
| United Parcel Service | 13 600 | 11 743 | 11 743 | ||
| Visa Inc. | 43 000 | 24 059 | 50 228 | ||
| Walt Disney | 57 400 | 25 606 | 55 722 | ||
| Wells Fargo | 48 000 | 17 447 | 19 582 | ||
| WestRock | 30 000 | 10 029 | 10 029 | ||
| Summa utländska aktier | 2 626 134 | 3 586 228 | |||
| Summa aktier totalt | 5 589 769 | 7 169 966 | |||
| Not 19 | Aktier | ||||
| Ingående anskaffningsvärden | 5 623 724 | 5 567 978 | |||
| Investeringar | 2 254 742 | 2 476 475 | |||
| Försäljningar | |||||
| Utgående anskaffningsvärden | 5 960 908 | 5 623 724 | |||
| Ingående nedskrivningar | 110 618 | ||||
| Återförd nedskrivning | 199 376 | ||||
| Årets nedskrivning | |||||
| Utgående nedskrivningar | |||||
| Redovisat värde | 5 589 769 | 5 424 348 | |||
1)Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
81
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
||||
| Not 20 | Alternativa placeringar | Antal andelar | Anskaffnings- | Verkligt | |
| värde | värde 1) | ||||
| Hedgefonder | |||||
| Blackstone Partners OS | 3 842 | 44 128 | 54 562 | ||
| Bodenholm One | 41 231 | 50 000 | 49 970 | ||
| Carve | 51 574 | 52 549 | 61 429 | ||
| Manticore | 17 237 | 30 972 | 38 262 | ||
| Nektar | 34 946 | 60 082 | 86 335 | ||
| Observatory | 30 740 | 56 654 | 98 672 | ||
| Ram One | 30 031 | 35 379 | 41 409 | ||
| Summa, hedgefonder | 329 764 | 430 639 | |||
| Vinstandelslån | |||||
| Sveafastigheter Fund II | 300 | 634 | |||
| Summa, vinstandelslån | 300 | 634 | |||
| Onoterade fastighetsfonder | |||||
| Skandia/Thule | 226 665 | 250 000 | 293 923 | ||
| Summa, onoterade fastighetsfonder | 250 000 | 293 923 | |||
| Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | |||||
| Aktier och aktieägartillskott | 557 174 | 953 454 | |||
| Räntebärande lån | 232 490 | 232 490 | |||
| Summa, fastighetsfonder | 789 664 | 1 185 944 | |||
| Summa alternativa placeringar | 1 369 728 | 1 911 140 | |||
| Not 20 | Alternativa placeringar | ||||
| Hedgefonder | |||||
| Ingående anskaffningsvärden | 612 619 | 888 654 | |||
| Investeringar | 60 001 | – | |||
| Försäljningar | |||||
| Utgående anskaffningsvärden | 329 764 | 612 619 | |||
| Redovisat värde | 329 764 | 612 619 | |||
| Vinstandelslån | |||||
| Ingående anskaffningsvärden | 1 611 | 4 600 | |||
| Investeringar | – | – | |||
| Försäljningar | |||||
| Utgående anskaffningsvärden | 300 | 1 611 | |||
| Redovisat värde | 300 | 1 611 | |||
82
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | ||
| Not 20 Alternativa placeringar | |||
| Onoterade fastighetsfonder | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 250 000 | 250 994 | |
| Investeringar | – | – | |
| Försäljningar | – | ||
| Utgående anskaffningsvärden | 250 000 | 250 000 | |
| Redovisat värde | 250 000 | 250 000 | |
| Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 522 323 | 323 246 | |
| Investeringar | 88 000 | 280 395 | |
| Försäljningar | |||
| Utgående anskaffningsvärden | 557 174 | 522 323 | |
| Redovisat värde | 557 174 | 522 323 | |
| Räntebärande lån, fastighetsfonder | |||
| Ingående anskaffningsvärden | 214 692 | 92 628 | |
| Investeringar | 39 802 | 143 118 | |
| Försäljningar | |||
| Utgående anskaffningsvärden | 232 490 | 214 692 | |
| Redovisat värde | 232 490 | 214 692 | |
| Kvarstående investeringsåtagande i fastighets- | |||
| fonder och delägda fastighetsbolag | |||
| Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II | |||
| (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den | |||
| 30 juni 2019. | 2 560 | 2 560 | |
| Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III | |||
| (vinstandelslån). Åtagandet gäller t.o.m. den | |||
| 31 december 2017. | – | 11 230 | |
| Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim II. | 41 932 | 48 435 | |
| Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim | |||
| Brädstapeln. | 17 192 | 17 192 | |
| Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim III. | |||
| Åtagandet gäller t.o.m. den 14 december 2019. | 76 318 | 153 998 | |
| Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim IV. | 148 440 | – | |
| Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi. | |||
| Åtagandet gäller t.o.m. den 26 november 2021. | 36 287 | 46 875 | |
| Kvarstående åtagande i Midstar Hotels. | |||
| Åtagandet gäller t.o.m. den 31 december 2028. | 63 815 | 12 645 | |
| Kvarstående åtagande i Intea. | 118 487 | 100 677 | |
| Summa | 505 031 | 393 612 | |
1)Hedgefonder, vinstandelslån, onoterade fastighetsfonder och fastighetsfonder marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
83
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
||||
| Not 21 | Kortfristiga fordringar | ||||
| Hyresfordringar m.m. | 363 | 982 | |||
| Löneförskott | – | 1 | |||
| Skattefordran 2017 | – | 223 | |||
| Skattefordran 2018 | 2 753 | 2 998 | |||
| Skattefordran 2019 | 3 033 | – | |||
| Uppskjuten skattefordran | 6 493 | 6 497 | |||
| Momsfordran | 1 130 | – | |||
| Sålda ej betalda värdepapper | 65 891 | 49 770 | |||
| Övriga | – | 17 118 | |||
| Summa | 79 663 | 77 589 | |||
| Not 22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | |||||
| Upplupna räntor | 31 573 | 29 817 | |||
| Förutbetalda kostnader | 1 214 | 302 | |||
| Summa | 32 787 | 30 119 | |||
| Not 23 | Certifikat | Nominellt | Upplupet | Verkligt | |
| belopp | anskaffnings- | värde 1) | |||
| värde | |||||
| Förfall 2019 | |||||
| Företagscertifikat | |||||
| Kvartal 1 | 340 000 | 339 984 | 339 984 | ||
| Kvartal 2 | – | – | – | ||
| Kvartal 3 | – | – | – | ||
| Kvartal 4 | – | – | – | ||
| Summa | 340 000 | 339 984 | 339 984 | ||
1)Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Not 24 Valutaterminer
| Köpt/såld valuta | Nominellt belopp | Marknadsvärde 1) |
| Förfallomånad |
||
| SEK/EUR | 119 114 | 2 368 |
| SEK/GBP | 62 052 | 2 254 |
| SEK/JPY | 88 722 | |
| SEK/USD | 243 594 | 5 025 |
| Förfallomånad |
||
| SEK/EUR | 27 750 | 337 |
| SEK/USD | 405 279 | 8 793 |
84
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | ||
| Not 24 Valutaterminer | |||
| Köpt/såld valuta | Nominellt belopp | Marknadsvärde 1) | |
| Förfallomånad |
|||
| SEK/EUR | 155 691 | 3 328 | |
| SEK/GBP | 41 281 | 720 | |
| SEK/JPY | 56 549 | 23 | |
| SEK/USD | 553 098 | 16 469 | |
| Summa | 1 753 130 | 39 233 | |
1)Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 25 Eget kapital, marknadsvärde 5)
| Bundet eget kapital 1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | ||
| Kulturvetenskapliga | Balanserat | |||
| donationen | resultat | |||
| Eget kapital |
2 747 899 | 1 987 117 | 8 229 882 | 12 964 898 |
| Avsättning för bevarande av | ||||
| donationernas realvärde 2) | 53 666 | 38 808 | – | |
| Årets resultat inklusive förändring | ||||
| av orealiserade vinster 3) | ||||
| Återbetalade forskningsmedel | 23 682 | 23 682 | ||
| Beviljade forskningsmedel 4) | ||||
| Eget kapital |
2 801 565 | 2 025 925 | 7 685 429 | 12 512 919 |
1)Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2)Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tid. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3)Se not 12.
4)För beviljade forskningsmedel, se not 32.
5)Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
| Not 26 | Periodiseringsfonder | ||
| Periodiseringsfond 2012 | – | 1 055 | |
| Periodiseringsfond 2013 | 1 579 | 1 579 | |
| Periodiseringsfond 2015 | 1 878 | 1 878 | |
| Periodiseringsfond 2016 | 3 650 | 3 649 | |
| Summa | 7 107 | 8 161 | |
| Not 27 | Inteckningslån | ||
| Räntesats | Förfallodag | Belopp | |
| 3 månader rörligt | Räntebindningsperiod 90 dagar, rörligt | 7 100 | |
| 3 månader rörligt | Räntebindningsperiod 90 dagar, rörligt | 18 000 | |
| 3 månader rörligt | Räntebindningsperiod 90 dagar, rörligt | 19 950 | |
| Summa | 45 050 |
85
| 2018/19:RJ1 | NOTER (KSEK) |
|||
| Not 28 | Övriga kortfristiga skulder | |||
| Personalens källskatt | 1 284 | 1 320 | ||
| Förvaltade medel för samprojekt | 76 362 | 14 097 | ||
| Moms hyror redovisningskonto | – | 623 | ||
| Ej likviderade affärer | – | 119 213 | ||
| Övrigt | 194 | 340 | ||
| Summa | 77 840 | 135 593 | ||
| Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2018 | 2017 | ||
| Sociala avgifter | 1 156 | 1 221 | ||
| Intjänade ej uttagna semesterdagar | 1 061 | 618 | ||
| Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier | 818 | 720 | ||
| Upplupna räntor | 40 | 32 | ||
| Förutbetald hyresintäkt | 2 549 | 3 997 | ||
| Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 792 | 130 | ||
| Övriga upplupna kostnader | 7 898 | 5 361 | ||
| Summa | 14 314 | 12 079 | ||
| Not 30 | Ställda säkerheter | 2018 | 2017 | |
| För egna avsättningar och skulder | ||||
| Avseende skuld för inteckningslån och derivathandel | ||||
| Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | ||
| Summa | 49 371 | 49 371 | ||
| Not 31 | Eventualförpliktelser | 2018 | 2017 | |
| Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning | 41 800 | 3 700 | ||
| Summa | 41 800 | 3 700 | ||
| Not 32 Beviljade medel till forskning | 2018 | 2017 | ||
| Medel från Jubileumsdonationen | 144 139 | 147 941 | ||
| Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 290 446 | 278 918 | ||
| Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning | ||||
| om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 | 600 | ||
| Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning | ||||
| om sjukdomar under de tidiga barnaåren | 200 | 200 | ||
| Summa | 435 385 | 427 659 | ||
För mer detaljerad information, se avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2018 (s.
86
| NOTER (KSEK) |
2018/19:RJ1 | |||
| Not 33 | Ramanslag | 2018 | 2017 | |
| Ej utnyttjade ramanslag | 124 993 | 40 705 | ||
| Summa | 124 993 | 40 705 | ||
| Not 34 | Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut | |||
| Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. | ||||
Riksrevisionens revisionsberättelse avser den formella årsredovisningen och överlämnas av Riksrevisionen separat till riksdagen.
87
2018/19:RJ1
BILAGA 1
Donationernas marknadsvärde (belopp i
KSEK)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fyra donationer:
•Jubileumsdonationen, donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning
•Kulturvetenskapliga donationen
•Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
•Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2018.
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2018 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
| 1. | Jubileumsdonationen | 9 041 526 | 69,74 % |
| 2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3 884 309 | 29,96 % |
3.Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande
| och åldersrelaterade sjukdomar | 29 871 | 0,23 % |
4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar
| under de tidiga barnaåren | 9 192 | 0,07 % |
| Totalt eget kapital vid ingången av 2018 | 12 964 898 |
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2018 (bokföringsmässigt resultat +– förändring av orealiserade vinster = 563
88
| DONATIONERNAS MARKNADSVÄRDE (BELOPP I KSEK) | BILAGA 1: | 2018/19:RJ1 | |
| 1. | Jubileumsdonationen | ||
| Ingående värde | 9 041 526 | ||
| Andel av årets totala avkastning | |||
| Årets anslag och återbetalade anslag | |||
| Marknadsvärde |
8 726 323 | ||
| 2. | Kulturvetenskapliga donationen | ||
| Ingående värde | 3 884 309 | ||
| Andel av årets totala avkastning | |||
| Årets anslag och återbetalade anslag | |||
| Marknadsvärde |
3 748 895 | ||
| 3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | |||
| Ingående värde | 29 871 | ||
| Andel av årets totala avkastning | |||
| Årets anslag och återbetalade anslag | |||
| Marknadsvärde |
28 830 | ||
| 4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | |||
| Ingående värde | 9 192 | ||
| Andel av årets totala avkastning | |||
| Årets anslag och återbetalade anslag | |||
| Marknadsvärde |
8 871 | ||
| Totalt eget kapital till marknadsvärde |
12 512 919 | ||
89
2018/19:RJ1
BILAGA 2
Balansposters upplupna anskaffningsvärden och jämförande verkliga värden (KSEK) 2018
| Tillgångar | Not | ||||
| Upplupna | Verkliga | Upplupna | Verkliga | ||
| anskaffningsvärden | värden | anskaffningsvärden | värden | ||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Fastigheter | 14,15 | 297 675 | 1 245 000 | 349 113 | 1 269 000 |
| Pågående nyanläggningar och | – | – | |||
| förskott | 16 | 7 958 | 7 958 | ||
| Inventarier | 11 | 392 | 392 | 165 | 165 |
| Summa materiella | |||||
| anläggningstillgångar | 306 025 | 1 253 350 | 349 278 | 1 269 165 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Obligationer | 17 | 2 086 912 | 2 091 019 | 1 994 451 | 1 997 689 |
| 18 | 968 097 | 970 308 | 972 561 | 977 842 | |
| Aktier | 19 | 5 589 769 | 7 169 966 | 5 424 349 | 7 693 307 |
| Aktier och aktieägartillskott, | |||||
| fastighetsfonder | 20 | 557 174 | 953 454 | 522 323 | 814 712 |
| Hedgefonder | 20 | 329 764 | 430 639 | 612 619 | 779 930 |
| Vinstandelslån | 20 | 300 | 634 | 1 611 | 4 861 |
| Räntebärande lån, fastighets- | |||||
| fonder | 20 | 232 490 | 232 490 | 214 692 | 214 692 |
| Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 000 | 293 923 | 250 000 | 287 290 |
| Summa finansiella anläggnings- | |||||
| tillgångar | 10 014 506 | 12 142 433 | 9 992 606 | 12 770 323 | |
| Summa anläggningstillgångar | 10 320 531 | 13 395 783 | 10 341 884 | 14 039 488 | |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Kortfristiga fordringar | 21 | 79 663 | 79 663 | 77 589 | 77 589 |
| Förutbetalda kostnader och | |||||
| upplupna intäkter | 22 | 32 787 | 32 787 | 30 119 | 30 119 |
| Certifikat | 23 | 339 984 | 339 984 | 200 049 | 200 080 |
| Valutaterminer | 24 | – | 39 233 | – | 20 367 |
| Kassa och bank | 114 489 | 114 489 | 96 065 | 96 065 | |
| Summa omsättningstillgångar | 566 923 | 606 156 | 403 822 | 424 220 | |
| Summa tillgångar | 10 887 454 | 14 001 939 | 10 745 706 | 14 463 708 | |
90
| BALANSPOSTERS UPPLUPNA ANSKAFFNINGSVÄRDEN OCH JÄMFÖRANDE VERKLIGA VÄRDEN | 2018/19:RJ1 | |||||
| (KSEK) 2018 BILAGA 2: | ||||||
| Tillgångar | Not | |||||
| Upplupna | Verkliga | Upplupna | Verkliga | |||
| anskaffningsvärden | värden | anskaffningsvärden | värden | |||
| Eget kapital och skulder | ||||||
| Bundet eget kapital | 25 | |||||
| Stiftelsekapital | 2 801 565 | 2 801 565 | 2 747 899 | 2 747 899 | ||
| Fritt eget kapital | 25 | |||||
| Kulturvetenskapliga donationen | 2 025 925 | 2 025 925 | 1 987 116 | 1 987 116 | ||
| Balanserat resultat | 4 570 944 | 7 685 429 | 4 511 880 | 8 229 882 | ||
| Summa eget kapital | 9 398 434 | 12 512 919 | 9 246 895 | 12 964 897 | ||
| Obeskattade reserver | ||||||
| Periodiseringsfonder | 26 | 7 107 | 7 107 | 8 161 | 8 161 | |
| Summa obeskattade reserver | 7 107 | 7 107 | 8 161 | 8 161 | ||
| Avsättningar | ||||||
| Avsättningar för pensioner | 300 | 300 | 323 | 323 | ||
| Avsättning skatter | 9 973 | 9 973 | 8 759 | 8 759 | ||
| Summa avsättningar | 10 273 | 10 273 | 9 082 | 9 082 | ||
| Långfristiga skulder | ||||||
| Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | |
| Summa långfristiga skulder | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | ||
| Kortfristiga skulder | ||||||
| Beviljade ej utbetalda | ||||||
| forskningsmedel | 1 320 171 | 1 320 171 | 1 283 441 | 1 283 441 | ||
| Leverantörsskulder | 14 265 | 14 265 | 5 405 | 5 405 | ||
| Valutaterminer | 24 | – | – | – | – | |
| Övriga kortfristiga skulder | 28 | 77 840 | 77 840 | 135 593 | 135 593 | |
| Upplupna kostnader och | ||||||
| förutbetalda intäkter | 29 | 14 314 | 14 314 | 12 079 | 12 079 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 426 590 | 1 426 590 | 1 436 518 | 1 436 518 | ||
| Summa skulder och avsättningar | 1 489 020 | 1 489 020 | 1 498 811 | 1 498 811 | ||
| Summa eget kapital och skulder | 10 887 454 | 14 001 939 | 10 745 706 | 14 463 708 | ||
91
Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2019