Regeringens proposition 2018/19:56

Nya EU-regler om aktieägares rättigheter

Prop.

 

2018/19:56

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 7 mars 2019

Stefan Löfven

Peter Hultqvist (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår att verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare ska göras mer transparent genom att de offentliggör sina principer för aktieägarengagemang. Institutionella investerare ska också offentliggöra delar av sina investeringsstrategier och överenskommelser med kapitalförvaltare. Kapitalförvaltare ska lämna årliga redogörelser till de institutionella investerare som de träffat överenskommelser med.

Regeringen föreslår också att röstningsrådgivares verksamhet ska regle- ras i lag. De ska tillämpa en uppförandekod, offentliggöra hur undersök- ningar, råd och röstningsrekommendationer utarbetas och till sina kunder redovisa intressekonflikter. Finansinspektionen ska ha tillsyn över dem.

Regeringen föreslår ändringar i reglerna om ersättning till ledande be- fattningshavare i noterade aktiebolag. Riktlinjerna för ersättning får ett mer detaljerat innehåll. Bolaget ska beskriva det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Aktieägarna får ta ställ- ning till rapporten på årsstämman. Regeringen föreslår också en ny be- slutsordning för väsentliga transaktioner med närstående. Den innebär bl.a. att transaktionerna ska underställas bolagsstämman och att styrelsen dessförinnan ska lämna en särskild redogörelse.

Ändringarna genomför ett EU-direktiv. Syftet med direktivet är att skapa ett ökat engagemang hos aktieägarna och företagsledningarna och att motverka kortsiktiga risktaganden i noterade aktiebolag.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 10 juni 2019.

1

Prop. 2018/19:56

2

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext

..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om röstningsrådgivare ................................

5

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m. ................................

8

2.3Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) ......................................................................

13

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om

värdepappersfonder ..........................................................

14

2.5Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) ........................................................................

17

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

värdepappersmarknaden ...................................................

27

2.7Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen

(2010:2043) ......................................................................

32

2.8Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om

 

 

förvaltare av alternativa investeringsfonder .....................

37

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

41

4

Reformbehovet................................................................................

42

5

Utgångspunkter för genomförandet av ändringsdirektivet ..............

45

6

Institutionella investerare och kapitalförvaltare ..............................

47

 

6.1

Institutionella investerares och kapitalförvaltares

 

 

 

principer för aktieägarengagemang ..................................

47

6.2Institutionella investerares investeringsstrategier och

 

 

överenskommelser............................................................

54

 

6.3

Kapitalförvaltares redogörelser till investerare ................

57

 

6.4

Tillsyn och sanktioner ......................................................

61

7

Röstningsrådgivare .........................................................................

62

8

Aktieägares inflytande över ersättningar ........................................

68

8.1Riktlinjer för ersättning till ledande

 

befattningshavare .............................................................

68

8.2

Skyldighet att ta fram en rapport om ersättningar ............

77

8.3

Sanktioner ........................................................................

83

9 Väsentliga transaktioner med närstående ........................................

84

9.1En ny reglering av väsentliga transaktioner med

 

 

närstående.........................................................................

84

 

9.2

Sanktioner ........................................................................

95

10

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

96

11

Konsekvenser av förslagen .............................................................

98

12

Författningskommentar .................................................................

102

 

12.1

Förslaget till lag om röstningsrådgivare .........................

102

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om

tryggande av pensionsutfästelse m.m. ............................

109

12.3Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen

(1995:1554) ...................................................................

116

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om

värdepappersfonder .......................................................

116

12.5Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .....................................................................

119

12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

värdepappersmarknaden ................................................

139

12.7

Förslaget till lag om ändring i

 

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043) .............................

144

12.8Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561) om

 

förvaltare av alternativa investeringsfonder ..................

150

Bilaga 1

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)

 

 

2017/828 av den 17 maj 2017 om ändring av

 

 

direktiv 2007/36/EG ......................................................

155

Bilaga 2

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG

 

 

av den 11 juli 2007 ........................................................

180

Bilaga 3

Sammanfattning av promemorian (Ds 2018:15) ...........

188

Bilaga 4

Promemorians lagförslag ...............................................

194

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna ..............................

260

Bilaga 6

Lagrådsremissens lagförslag..........................................

261

Bilaga 7

Lagrådets yttrande .........................................................

296

Bilaga 8

Tabell över genomförandet av ändringsdirektivet .........

300

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 2019 ........

301

Prop. 2018/19:56

3

Prop. 2018/19:56

1

Förslag till riksdagsbeslut

 

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om röstningsrådgivare.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i årsredovis- ningslagen (1995:1554).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolags- lagen (2005:551).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkrings- rörelselagen (2010:2043).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

4

2

Lagtext

Prop. 2018/19:56

 

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om röstningsrådgivare

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller verksamhet som består i att yrkesmässigt analysera redovisningar och annan relevant information om aktiebolag i syfte att bistå aktieägare med undersökningar, råd eller röstningsrekommendatio- ner inför beslut på en bolagsstämma.

En röstningsrådgivare är en juridisk person som bedriver sådan verk- samhet.

2 § Lagen gäller verksamhet som bedrivs av en svensk röstningsrådgi- vare. Lagen gäller också verksamhet som bedrivs av en röstningsrådgivare från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) om

1.röstningsrådgivaren har sitt huvudkontor i Sverige, eller

2.verksamheten bedrivs från ett verksamhetsställe här, utan att röst- ningsrådgivaren har sitt huvudkontor inom EES.

Lagen gäller endast verksamhet avseende aktier som är förenade med rösträtt, är utgivna av ett bolag inom EES och är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Anmälan

3 § En röstningsrådgivare som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag ska anmäla detta till Finansinspektionen.

Uppförandekod

4 § En röstningsrådgivare ska ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar och redovisa hur den följs.

Om röstningsrådgivaren inte tillämpar någon uppförandekod, eller inte följer en eller flera delar av en sådan kod, ska röstningsrådgivaren tydligt ange skälen för det. Om en eller flera delar av koden inte har följts och alternativa åtgärder har vidtagits, ska även åtgärderna anges.

Uppförandekoden och de andra uppgifter som avses i första och andra styckena ska hållas tillgängliga utan kostnad på röstningsrådgivarens webbplats. Uppgifterna ska uppdateras varje år.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan- de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen-

tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

5

Prop. 2018/19:56

6

Årlig redogörelse

5 § En röstningsrådgivare ska varje år i en redogörelse beskriva hur råd- givaren tar fram undersökningar, råd och röstningsrekommendationer.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig utan kostnad på röstningsrådgiva- rens webbplats under minst tre år.

Redovisning av intressekonflikter

6 § En röstningsrådgivare ska identifiera och utan dröjsmål för sina kunder redovisa alla faktiska och potentiella intressekonflikter, inbegripet affärs- förbindelser, som kan påverka rådgivarens undersökningar, råd eller röst- ningsrekommendationer. Rådgivaren ska samtidigt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att undanröja, begränsa eller hantera den faktiska eller poten- tiella intressekonflikten.

Tillsyn

7 § Finansinspektionen har tillsyn över att röstningsrådgivare följer kra- ven i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

8 § En röstningsrådgivare ska till Finansinspektionen lämna de uppgifter och handlingar som inspektionen begär för tillsynen.

Ingripande

9 § Om en röstningsrådgivare åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska Finans- inspektionen antingen besluta att förelägga rådgivaren att inom en viss tid åtgärda bristen eller göra en anmärkning.

Finansinspektionen får förena ett föreläggande med vite. Finansinspektionen får avstå från ett ingripande om en brist är ringa eller

ursäktlig eller om röstningsrådgivaren gör rättelse.

Avgifter

10 § Röstningsrådgivare ska med årliga avgifter bekosta Finansinspek- tionens verksamhet med anknytning till denna lag.

Finansinspektionen får ta ut avgifter för att pröva anmälningar enligt 3 §.

Bemyndiganden

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den årliga redogörelsen enligt 5 §.

Regeringen får också meddela föreskrifter om avgifter enligt 10 §.

Överklagande

12 § Finansinspektionens beslut med stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 2018/19:56

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 5 § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

7

Prop. 2018/19:56 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (1967:531)

 

om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

dels att 9 a och 34 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 10 e–10 k §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 a §2

Bestämmelserna i 10 a § andra–

Bestämmelserna i 10 a § andra–

femte styckena, 10 b–10 d §§ och

femte styckena, 10 b–10 k §§ och

11 § fjärde och femte styckena,

11 § fjärde och femte styckena,

15 a–15 e och 16 a §§ gäller för en

15 a–15 e och 16 a §§ gäller för en

pensionsstiftelse som tryggar utfäs-

pensionsstiftelse som tryggar utfäs-

telse om pension till minst 100

telser om pension till minst 100

sådana personer som avses i 9 §

sådana personer som avses i 9 §

första stycket, och för vilka avsätt-

första stycket, och för vilka avsätt-

ningar har gjorts till stiftelsen.

ningar har gjorts till stiftelsen.

Bestämmelserna får tillämpas även av andra pensionsstiftelser i enlighet med 31 §, dock inte beträffande egenföretagares tryggande i stiftelse för egen räkning.

10 e §

En pensionsstiftelse som avses i

9 a § och som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsom- rådet, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur stiftelsen integrerar aktieägarengagemanget i sin inves- teringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur stif- telsen

 

1

Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnytt-

 

jande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparla-

8

mentets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

2

Senaste lydelse 2005:1124.

1.övervakar relevanta frågor om bolag som den investerar i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul- tat och risker, kapitalstruktur, socia- la och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättig- heter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktie- ägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och poten- tiella intressekonflikter.

10 f §

En pensionsstiftelse som enligt 10 e § ska anta principer för sitt aktieägarengagemang ska varje år redogöra för hur principerna har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av stif- telsens röstningsbeteende i port- följbolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som stiftelsen har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur stiftelsen har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröst- ningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktie- innehavet behöver dock inte redo- visas.

10 g §

En pensionsstiftelse får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 10 e och 10 f §§, om stiftelsen tydligt anger skälen för det.

Prop. 2018/19:56

9

Prop. 2018/19:56

10 h §

 

 

 

Principerna för aktieägarengage-

 

mang enligt 10 e §, den årliga redo-

 

görelsen enligt 10 f § och uppgifter

 

enligt 10 g § ska hållas tillgängliga

 

på pensionsstiftelsens

webbplats.

 

Om stiftelsen inte har en egen webb-

 

plats får informationen hållas till-

 

gänglig på en annan webbplats som

 

enkelt kan nås.

 

 

Om pensionsstiftelsen inte redovi-

 

sar omröstningar i den årliga redo-

 

görelsen på grund av att stiftelsen

 

har gett en sådan kapitalförvaltare

 

som avses i artikel 2 i Europa-

 

parlamentets och rådets direktiv

 

2007/36/EG av den 11 juli 2007 om

 

utnyttjande

av vissa

aktieägares

 

rättigheter i börsnoterade företag, i

 

lydelsen enligt Europaparlamentets

 

och rådets direktiv (EU) 2017/828, i

 

uppdrag att ansvara för investering-

 

arna, ska stiftelsen på webbplatsen

 

uppge var

kapitalförvaltaren har

 

offentliggjort informationen om om-

 

röstningarna.

 

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

10 i §

En pensionsstiftelse som avses i

9 a § och som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom Euro- peiska ekonomiska samarbetsom- rådet, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste in- slagen i investeringsstrategin bi- drar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt.

 

10 j §

 

 

 

 

Om en

sådan

kapitalförvaltare

 

som avses i artikel 2 i Europaparla-

 

mentets

och

rådets

direktiv

 

2007/36/EG, i

lydelsen

enligt

 

Europaparlamentets och

rådets

10

direktiv (EU) 2017/828, investerar

för en sådan pensionsstiftelse som avses i 9 a § och investeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad mark- nad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden och som har getts ut av ett bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska pensions- stiftelsen i fråga om sådana aktier redogöra för

1.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar investe- ringsbeslut som grundas på bedöm- ningar av portföljbolagens finan- siella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främ- jar ett engagemang i portföljbola- gen i syfte att förbättra deras resul- tat på medellång till lång sikt,

2.hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna beak- tar det långsiktiga resultatet i abso- luta tal,

3.hur pensionsstiftelsen bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättnings- hastighet eller gränser för omsätt- ningshastigheten, och

4.hur lång tid som överens- kommelsen med kapitalförvaltaren gäller.

Om överenskommelsen med kapi- talförvaltaren saknar en eller flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska pensionsstiftelsen tyd- ligt ange skälen för det.

10 k §

Den information som avses i 10 i och 10 j §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på pensionsstiftelsens webbplats. Om pensionsstiftelsen inte har en egen webbplats får infor- mationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Prop. 2018/19:56

11

Prop. 2018/19:56

12

 

 

 

 

 

 

 

Informationen

ska

uppdateras

 

 

 

 

 

 

 

varje

år. Pensionsstiftelsen får

 

 

 

 

 

 

 

dock avstå från att göra en uppda-

 

 

 

 

 

 

 

tering om det inte har skett någon

 

 

 

 

 

 

 

väsentlig förändring.

 

 

 

 

 

 

 

 

34 §3

 

 

 

 

 

Finansinspektionen

skall

utöva

Finansinspektionen

ska

utöva

tillsyn över att en pensionsstiftelse

tillsyn över att en pensionsstiftelse

som avses i 9 a § första stycket för-

som avses i 9 a § första stycket för-

valtas i enlighet med bestämmel-

valtas i enlighet med bestämmel-

serna i 10 a § andra–femte stycke-

serna i 10 a § andra–femte stycke-

na, 10 b–10 d §§, 11 § fjärde och

na, 10 b–10 k §§, 11 § fjärde och

femte

styckena,

15 a–15 e

och

femte

styckena,

15 a–15 e

och

16 a §§ samt i enlighet med före-

16 a §§ samt i enlighet med före-

skrifter som meddelats med stöd av

skrifter som meddelats med stöd av

någon

av

dessa

bestämmelser.

någon

av

dessa bestämmelser.

Inspektionen skall utöva sådan till-

Inspektionen ska också utöva sådan

syn också över förvaltningen av en

tillsyn över förvaltningen av en

stiftelse som med stöd av

9 a §

stiftelse som med stöd av

9 a §

andra stycket beslutat att tillämpa

andra stycket beslutat att tillämpa

de bestämmelserna.

 

 

 

de bestämmelserna.

 

 

Finansinspektionen skall i sin till-

Finansinspektionen ska i sin till-

synsverksamhet

samarbeta

med

synsverksamhet

samarbeta

med

motsvarande

utländska tillsyns-

motsvarande

utländska tillsyns-

myndigheter

i

den

utsträckning

myndigheter

i den

utsträckning

som följer av Sveriges medlemskap

som följer av Sveriges medlemskap

i Europeiska unionen.

 

 

i Europeiska unionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 10 f § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

3Senaste lydelse 2005:1124.

2.3

Förslag till lag om ändring i

Prop. 2018/19:56

 

årsredovisningslagen (1995:1554)

 

Härigenom föreskrivs1 att 6 kap. 1 a § årsredovisningslagen (1995:1554)

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

6kap.

1 a §2

I ett aktiebolag vars aktier är upp-

I ett aktiebolag vars aktier är upp-

tagna till handel på en reglerad

tagna till handel på en reglerad

marknad i Sverige ska förvaltnings-

marknad

eller en motsvarande

berättelsen även innehålla

marknad utanför Europeiska eko-

 

nomiska

samarbetsområdet,

ska

 

förvaltningsberättelsen även

inne-

 

hålla

 

 

1.de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2. styrelsens förslag till riktlinjer

2. i förekommande fall, styrel-

att gälla för tiden från nästa års-

sens förslag till nya riktlinjer.

stämma.

 

Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I sådant fall ska förvaltningsbe- rättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har läm- nats.

Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan- de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen- tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

2 Senaste lydelse 2015:813.

13

Prop. 2018/19:56 2.4

Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46)

 

om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2004:46) om värdepappers- fonder

dels att 7 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 2 kap. 17 h–17 k §§, och närmast före 2 kap. 17 h § en ny rubrik av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

2 kap.

 

 

 

Principer för aktieägar-

 

 

engagemang

 

 

 

17 h §

 

 

 

Ett fondbolag som förvaltar en

 

 

värdepappersfond eller ett fond-

 

 

företag vars medel placeras i aktier

 

 

som är upptagna till handel på en

 

 

reglerad marknad och som har

 

 

getts ut av ett bolag inom EES, ska

 

 

anta principer för sitt aktieägar-

 

 

engagemang i fråga om sådana

 

 

aktier. Av principerna ska det fram-

 

 

gå hur fondbolaget integrerar aktie-

 

 

ägarengagemanget

i placerings-

 

 

strategin för fonden.

 

 

 

Principerna ska

beskriva hur

 

 

fondbolaget

 

 

 

1. övervakar relevanta frågor om

 

 

bolag som det placerar i (portfölj-

 

 

bolag), däribland bolagens strategi,

 

 

finansiella och icke-finansiella

 

 

resultat och risker, kapitalstruktur,

 

 

sociala och miljömässiga påverkan

 

 

och bolagsstyrning,

 

 

 

2. för dialoger med företrädare

 

 

för portföljbolag,

 

 

 

3. utövar rösträtt

och andra

 

 

rättigheter som är knutna till aktie-

 

 

innehavet,

 

 

 

4. samarbetar med andra aktie-

 

 

ägare,

 

 

 

5. kommunicerar med relevanta

 

 

intressenter i portföljbolag, och

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan-

14

de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen-

tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

 

 

6.hanterar faktiska och poten- Prop. 2018/19:56 tiella intressekonflikter.

17 i §

Ett fondbolag ska varje år redo- göra för hur principerna för aktie- ägarengagemang som avses i 17 h § har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av fond- bolagets röstningsbeteende i port- följbolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som fondbolaget har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur fondbolaget har röstat på portföljbolagens stämmor. Om- röstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

17 j §

Ett fondbolag får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 17 h och 17 i §§, om bolaget tydligt anger skälen för det.

17 k §

Principerna för aktieägarenga- gemang enligt 17 h §, den årliga redogörelsen enligt 17 i § och upp- gifter enligt 17 j § ska hållas till- gängliga utan kostnad på fondbola- gets webbplats.

7kap. 3 §2

Ett fondbolag som utför diskre-

Ett fondbolag som utför diskre-

tionär portföljförvaltning avseende

tionär portföljförvaltning avseende

finansiella instrument ska i denna

finansiella instrument ska i denna

förvaltning och när det utför tjäns-

förvaltning och när det utför tjäns-

ter enligt 1 § första stycket tillämpa

ter enligt 1 § första stycket tillämpa

8 kap. 9–12, 14–16 och 22 §§ och

8 kap. 9–12, 14–16 och 22 §§ och

2 Senaste lydelse 2017:690.

15

Prop. 2018/19:56

9 kap. 1, 3–6, 9, 10, 12–23, 26–29

9 kap. 1, 3–6, 9, 10, 12–23, 26–29,

 

och 40 §§, 41 § första stycket och

30 a och 40 §§, 41 § första stycket

 

43 § lagen (2007:528) om värde-

och 43 § lagen (2007:528) om värde-

 

pappersmarknaden.

pappersmarknaden.

 

 

 

 

 

1.

Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

 

2.

En årlig redogörelse enligt 2 kap. 17 i § ska hållas tillgänglig första

gången 2020.

16

2.5

Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

Prop. 2018/19:56

 

(2005:551)

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om aktiebolagslagen (2005:551)2 dels att 8 kap. 52 § ska upphöra att gälla,

dels att 1 kap. 1 §, 7 kap. 49, 56 b och 61 §§, 8 kap. 51 och 53 §§ och rubrikerna närmast före 7 kap. 61 § och 8 kap. 51 § ska ha följande lydelse, dels att det ska införas ett nytt kapitel, 16 a kap., och fyra nya paragrafer,

7 kap. 62 § och 8 kap. 52, 53 a och 53 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §3

Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag. Bestämmelserna avser

bildande av aktiebolag (2 kap.),

bolagsordning (3 kap.),

aktierna (4 kap.),

aktiebok (5 kap.),

aktiebrev (6 kap.),

bolagsstämma (7 kap.),

bolagets ledning (8 kap.),

revision (9 kap.),

allmän och särskild granskning (10 kap.),

ökning av aktiekapitalet, utgivande av nya aktier, upptagande av vissa penninglån, m.m. (11 kap.),

fondemission (12 kap.),

nyemission av aktier (13 kap.),

emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier

(14 kap.),

emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier

(15 kap.),

vissa riktade emissioner m.m. (16 kap.),

vissa närståendetransaktioner

(16 a kap.),

värdeöverföringar från bolaget (17 kap.),

vinstutdelning (18 kap.),

förvärv av egna aktier m.m. (19 kap.),

minskning av aktiekapitalet och reservfonden (20 kap.),

lån från bolaget till aktieägare m.fl. (21 kap.),

inlösen av minoritetsaktier (22 kap.),

fusion av aktiebolag (23 kap.),

delning av aktiebolag (24 kap.),

likvidation och konkurs (25 kap.),

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan- de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen- tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

2Senaste lydelse av 8 kap. 52 § 2006:562.

3 Senaste lydelse 2018:1682.

17

I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet, ska styrel- sen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller styrelsens rapport enligt 8 kap. 53 a § och, i före- kommande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av hand- lingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktie- ägare som begär det och som uppger sin postadress.
Handlingarna ska hållas tillgäng- liga på bolagets webbplats under
Senast två veckor efter bolags- stämman ska protokollet hållas till- gängligt hos bolaget för aktie- ägarna. En kopia av protokollet ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.
I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området, gäller även 61 § andra stycket och 68 § tredje stycket.

Prop. 2018/19:56

18

byte av bolagskategori (26 kap.),

registrering (27 kap.),

aktiebolagets företagsnamn (28 kap.),

skadestånd (29 kap.),

straff och vite (30 kap.),

överklagande (31 kap.), samt

aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (32 kap.).

7kap. 49§4

Senast två veckor efter bolags- stämman ska protokollet hållas till- gängligt hos bolaget för aktie- ägarna. En kopia av protokollet ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

I fråga om publika aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbets- området, gäller även 68 § tredje stycket.

56 b §5

I ett publikt aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet, ska styrel- sen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller, i förekommande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap.

54 §. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för motta- garen sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgäng- liga på bolagets webbplats under

4Senaste lydelse 2010:1516.

5Senaste lydelse 2010:1516.

minst tre veckor närmast före års- stämman och dagen för stämman. De ska vidare läggas fram på stäm- man.

minst tre veckor fram till och med Prop. 2018/19:56 dagen för årsstämman. De ska

vidare läggas fram på stämman.

Beslut vid årsstämman i aktie- marknadsbolag

Beslut vid årsstämman i vissa publika aktiebolag

61 §6

 

 

I ett aktiebolag, vars aktier är upp-

I ett publikt aktiebolag vars aktier

tagna till handel på en reglerad mark-

är upptagna till handel på en regle-

nad i Sverige, skall det vid årsstäm-

rad marknad eller en motsvarande

man fattas beslut om riktlinjer för

marknad utanför Europeiska eko-

ersättning till ledande befattnings-

nomiska samarbetsområdet,

ska

havare. Riktlinjerna skall ha det

det vid årsstämman fattas beslut om

innehåll som anges i 8 kap. 51 §

riktlinjer för ersättning till ledande

första stycket och 52 § första

befattningshavare, om det har läm-

stycket.

nats ett förslag till sådana.

 

 

Riktlinjerna ska hållas tillgäng-

 

liga utan kostnad på bolagets

 

webbplats senast två veckor efter

 

årsstämman och så länge riktlinjer-

 

na gäller. Detsamma gäller stäm-

 

moprotokollet utom röstlängden.

 

I 8 kap. 51 och 52 §§ finns be-

 

stämmelser om styrelsens skyldig-

 

het att upprätta förslag till riktlin-

 

jer, vad riktlinjerna ska innehålla

 

och vad som gäller om stämman

 

inte godtar förslaget.

 

 

62 §7

 

 

 

I ett publikt aktiebolag vars

 

aktier är upptagna till handel på en

 

reglerad marknad eller en motsva-

 

rande marknad utanför Europeiska

 

ekonomiska

samarbetsområdet,

 

ska den rapport om ersättningar

 

som avses i 8 kap. 53 a § läggas

 

fram på årsstämman för godkän-

 

nande.

 

 

 

Rapporten ska hållas tillgänglig

 

utan kostnad på bolagets webbplats

 

under tio år från årsstämman. Om

 

rapporten

hålls tillgänglig

där

 

längre tid än tio år, ska personupp-

 

gifter avlägsnas från den.

 

6 Senaste lydelse 2007:566.

 

 

19

7 Tidigare 62 § upphävd genom 2010:1516.

 

 

I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en regle- rad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet, ska styrelsen upprätta ett förslag till årsstämman om riktlinjer för lön och annan ersättning till styrelse- ledamöter, verkställande direktör och vice verkställande direktör. Med ersättning jämställs överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värde- papper från bolaget. Riktlinjerna ska avse tiden från den stämma som beslutar dem.
Styrelsen ska upprätta ett förslag till nya riktlinjer för ersättning när det uppkommer behov av väsentli- ga ändringar av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år.
Om stämman inte beslutar rikt- linjer med anledning av ett förslag till sådana, ska styrelsen senast inför nästa årsstämma lämna ett nytt förslag. I ett sådant fall ska ersättning utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller sedan tidi- gare eller, om sådana inte finns, i enlighet med bolagets praxis.

Prop. 2018/19:56

20

8 kap.

Riktlinjer för ersättning till le-

Riktlinjer för ersättning till le-

dande befattningshavare i aktie-

dande befattningshavare i vissa

marknadsbolag

publika aktiebolag

51 §8

I ett aktiebolag, vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, skall styrelsen varje år upprätta förslag till riktlin- jer för bestämmande av lön och annan ersättning till den verkstäl- lande direktören och andra perso- ner i bolagets ledning. Med ersätt- ning jämställs överlåtelse av värde- papper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna skall avse tiden från nästa årsstämma.

Information om tidigare beslu- tade ersättningar som inte har för- fallit till betalning skall fogas till förslaget.

Om, i fall som avses i 53 §, de riktlinjer som bolagsstämman har beslutat om inte har följts, skall även information om detta och om skälet till avvikelsen fogas till förslaget.

8Senaste lydelse 2007:566.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser som om-

Prop. 2018/19:56

fattas av 16 kap. Det gäller inte heller ersättning som omfattas av 23 a §

 

första stycket.

 

52 §

I riktlinjerna ska det förklaras hur de bidrar till bolagets affärs- strategi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Riktlinjerna ska innehålla

1.en beskrivning av de olika for- mer av ersättning som kan betalas ut, med angivande av varje ersätt- ningsforms relativa andel av den totala ersättningen,

2.uppgifter om hur lång tid ett avtal om ersättning gäller och om uppsägningstid, huvuddragen för villkoren för tilläggspension eller förtidspension samt villkoren för uppsägning och ersättning med anledning av en uppsägning,

3.uppgifter om de kriterier för utdelning av rörlig ersättning som ska tillämpas, den metod som ska användas för att fastställa om kri- terierna har uppfyllts och hur kri- terierna bidrar till målen i första stycket samt uppgifter om eventu- ella uppskovsperioder och om bo- lagets möjlighet att enligt avtal återkräva rörlig ersättning,

4.i fråga om aktiebaserad ersätt- ning, uppgifter om förvärvandeperio- der, och i förekommande fall upp- gifter om skyldigheten att behålla aktier under viss tid efter förvärv samt en förklaring av hur den aktie- baserade ersättningen bidrar till målen i första stycket,

5.en förklaring till hur lönen och anställningsvillkoren för bolagets anställda har beaktats när riktlin- jerna fastställdes,

6.en beskrivning av den besluts- process som tillämpas för att fast- ställa, se över och genomföra rikt- linjerna samt vilka åtgärder som vidtas för att undvika eller hantera intressekonflikter, och

21

I riktlinjerna får det bestämmas att styrelsen tillfälligt får frångå dem, om det anges vilka delar det ska vara möjligt att frångå och om ordningen för styrelsens hantering anges. Styrelsen får endast tillåtas att frångå riktlinjerna i enskilda fall där det finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
53 a §
Styrelsen ska för varje räken- skapsår upprätta en rapport över utbetald och innestående ersättning som omfattas av riktlinjerna.
Rapporten ska ange
1. den totala ersättningen till varje enskild befattningshavare upp- delad per ersättningsform, med upp- gift om den relativa andelen fast och rörlig ersättning, hur kriterier- na för utdelning av rörlig ersätt- ning har tillämpats och hur den totala ersättningen förhåller sig till bolagets riktlinjer,
2. den årliga förändringen av er- sättningen till varje enskild befatt- ningshavare, av bolagets resultat och av den genomsnittliga ersätt- ningen i måttenheten heltidsekvi- valenter för bolagets andra anställ- da under åtminstone de fem senaste räkenskapsåren,
3. ersättning till varje enskild be- fattningshavare från ett annat före- tag inom samma koncern,

Prop. 2018/19:56

22

7. om en översyn av riktlinjerna har gjorts, en beskrivning av alla betydande förändringar och en förklaring av hur aktieägarnas syn- punkter har beaktats.

53 §9

I de riktlinjer som avses i 51 § får det bestämmas att styrelsen får frångå riktlinjerna, om det i ett en- skilt fall finns särskilda skäl för det.

9Senaste lydelse 2006:562.

4. antalet aktier och aktieoptioner Prop. 2018/19:56 som har tilldelats eller erbjudits

varje enskild befattningshavare och de huvudsakliga villkoren för att ut- nyttja optionerna, inklusive lösen- pris och lösendatum, samt eventu- ella ändringar av villkoren,

5.om en möjlighet att enligt avtal kräva tillbaka rörlig ersättning har använts,

6.eventuella avvikelser som har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen,

7.avsteg som har gjorts från rikt- linjerna av särskilda skäl, med upp- gift om vilka dessa skäl har varit och vilka delar av riktlinjerna som det har gjorts avsteg från, och

8.hur synpunkter som har fram- förts i samband med en stämmobe- handling av en tidigare rapport om ersättningar har beaktats.

53 b §

Bolaget är personuppgiftsansva- rigt för den behandling av person- uppgifter som rapporteringen om er- sättningen innebär. Bolaget ska se till att rapporten om ersättningar inte innehåller känsliga personupp- gifter i den mening som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avse- ende på behandling av personupp- gifter och om det fria flödet av såda- na uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän data- skyddsförordning), eller personupp- gifter om enskildas familjesituation.

16 a kap. Vissa närståendetransaktioner Tillämpningsområde

1 § Detta kapitel tillämpas när ett publikt aktiebolag vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående. Kapitlet tillämpas även när en

23

Prop. 2018/19:56 väsentlig transaktion mellan ett helägt svenskt dotterbolag till ett sådant aktiebolag och en närstående till moderbolaget ska beslutas.

Vad som är en väsentlig transaktion

2 § En transaktion anses i detta kapitel vara väsentlig om den ensam, eller sammantagen med andra transaktioner som bolaget och dess helägda svenska dotterbolag har genomfört med samma närstående under det senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av bolagets värde.

Vem som är närstående

3 § När det avgörs vem som är närstående enligt detta kapitel tillämpas 1 kap. 8 och 9 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Det som sägs där om rapporterande företag ska i stället avse ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Undantag från tillämpningsområdet

4 § Kapitlet gäller inte beslut om

1.arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,

2.ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,

3.lån enligt 11 kap.,

4.emissioner enligt 12–16 kap.,

5.vinstutdelning enligt 18 kap.,

6.förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,

7.minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,

8.lån enligt 21 kap.,

9.fusion enligt 23 kap., eller

10.delning enligt 24 kap.

Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om reso- lution.

5 § Kapitlet gäller inte beslut om transaktioner mellan ett aktiebolag och ett helägt dotterföretag, eller transaktioner mellan ett aktiebolag och ett del- ägt dotterföretag som ingen annan närstående till bolaget har ett intresse i.

6 § Kapitlet gäller inte beslut om transaktioner som är en del av bolagets löpande verksamhet och som genomförs på marknadsmässiga villkor.

Styrelsen ska ha rutiner för att fortlöpande bedöma om en transaktion är av det slag som anges i första stycket.

Beslutsordning

7 § Styrelsen ska underställa bolagsstämman en väsentlig transaktion med en närstående till bolaget för godkännande.

Till underlag för stämmans beslut ska styrelsen upprätta en redogörelse för transaktionen. Av redogörelsen ska villkoren för transaktionen framgå,

24

i den utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget. Redogörelsen ska alltid innehålla information om

1.vilken relation bolaget har till den närstående,

2.namnet på den närstående,

3.datumet för transaktionen, och

4.det värde transaktionen avser.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman. Redogörelsen ska vidare läggas fram på stämman.

8 § Vid bolagsstämmans beslut i fråga om godkännande av en transak- tion ska aktier som innehas av den närstående inte beaktas. Inte heller ska aktier som innehas av ett annat företag i samma koncern som den närstå- ende beaktas. Med koncern likställs i detta sammanhang annan företags- grupp av motsvarande slag.

Vissa transaktioner i dotterbolag

9 § När ett helägt svenskt dotterbolag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående till moderbolaget ska styrelsen underställa bolagsstämman transaktionen för godkännande. Bestämmel- serna i 7 och 8 §§ gäller inte. Transaktionen anses vara väsentlig om den ensam, eller sammantagen med andra transaktioner som dotterbolaget och moderbolaget har genomfört med samma närstående under det senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av koncernens värde.

En väsentlig transaktion enligt första stycket ska även underställas bolagsstämman i moderbolaget för godkännande. Vid prövningen i moder- bolaget ska beslutsordningen i 7 och 8 §§ gälla.

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Bestämmelserna i 7 kap. 61 § och 8 kap. 51–53 §§ om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2019.

3.Bestämmelserna i 7 kap. 62 § och 8 kap. 53 a § om rapport om ersätt- ningar tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020.

4.Bestämmelserna i 16 a kap. tillämpas inte på transaktioner som bola- get har fattat beslut om men som inte genomförts före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 16 a kap. 2 § ska transaktioner som genomförts före ikraftträdandet inte beaktas.

5.Bestämmelserna i den äldre lydelsen av 7 kap. 61 §, 8 kap. 51 § första stycket och 53 § samt den upphävda 8 kap. 52 § gäller fortfarande i aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,

isamband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31december 2019.

6.Bestämmelserna i den äldre lydelsen av 8 kap. 51 § andra och tredje styckena gäller fortfarande i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel

Prop. 2018/19:56

25

Prop. 2018/19:56 på en reglerad marknad i Sverige, i samband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2020.

26

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528)

Prop. 2018/19:56

 

om värdepappersmarknaden

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden

dels att 9 kap. 2 § och 25 kap. 12 och 15 a §§ ska ha följande lydelse, dels att det ska införas fem nya paragrafer, 8 kap. 20 a–20 d §§ och

9 kap. 30 a §, och närmast före 8 kap. 20 a § och 9 kap. 30 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

Principer för aktieägar- engagemang

20 a §

Ett svenskt värdepappersinstitut som när det tillhandahåller port- följförvaltning investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägar- engagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det fram- gå hur värdepappersinstitutet integ- rerar aktieägarengagemanget i sin placeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur värdepappersinstitutet

1.övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul- tat och risker, kapitalstruktur, soci- ala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättig- heter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktie- ägare,

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan- de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen-

tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

27

Prop. 2018/19:56

5. kommunicerar med relevanta

 

intressenter i portföljbolag, och

 

6. hanterar faktiska och poten-

 

tiella intressekonflikter.

 

20 b §

 

Ett värdepappersinstitut som en-

 

ligt 20 a § ska anta principer för sitt

 

aktieägarengagemang ska varje år

 

redogöra för hur principerna har

 

tillämpats.

 

Redogörelsen ska innehålla

 

1. en allmän beskrivning av värde-

 

pappersinstitutets röstningsbeteen-

 

de i portföljbolagen,

 

2. en förklaring av de viktigaste

 

omröstningarna, och

 

3. uppgift om i vilka frågor som

 

värdepappersinstitutet har använt

 

sig av råd eller röstningsrekommen-

 

dationer från en röstningsrådgiva-

 

re.

 

Av redogörelsen ska det också

 

framgå hur värdepappersinstitutet

 

har röstat på portföljbolagens stäm-

 

mor. Omröstningar som är obetyd-

 

liga på grund av ämnet eller storle-

 

ken på aktieinnehavet behöver dock

 

inte redovisas.

 

20 c §

 

Ett värdepappersinstitut får av-

 

stå från att uppfylla ett eller flera

 

av kraven i 20 a och 20 b §§, om

 

institutet tydligt anger skälen för

 

det.

 

20 d §

 

Principerna för aktieägarengage-

 

mang enligt 20 a §, den årliga redo-

 

görelsen enligt 20 b § och uppgifter

 

enligt 20 c § ska hållas tillgängliga

 

utan kostnad på värdepappersinsti-

 

tutets webbplats. Om värdepappers-

 

institutet inte har en egen webbplats

 

får informationen hållas tillgänglig

 

på en annan webbplats som enkelt

 

kan nås.

28

 

9 kap.

Prop. 2018/19:56

2 §2

 

Av bestämmelserna om värde-

Av bestämmelserna om värde-

pappersinstitut i detta kapitel ska

pappersinstitut i detta kapitel ska

bara det som anges i 1, 10–39, 47

bara det som anges i 1, 10–30, 31–

och 48 §§ tillämpas på utländska

39, 47 och 48 §§ tillämpas på ut-

företag som driver värdepappersrö-

ländska företag som driver värde-

relse i Sverige enligt 4 kap. 1 §

pappersrörelse i Sverige

enligt

första stycket 1.

4 kap. 1 § första stycket 1.

 

Det som anges i 1, 10–12, 14–17, 20–29 och 31–39 §§ gäller inte för transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform enligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan del- tagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen.

Information till institutionella investerare

30 a §

Ett svenskt värdepappersinstitut som när det tillhandahåller port- följförvaltning till en sådan institu- tionell investerare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnote- rade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier varje år till investeraren lämna en redo- görelse med uppgift om

1.de mest betydande riskerna som investeringarna är förenade med på medellång till lång sikt,

2.portföljens sammansättning,

3.portföljens omsättning och om- sättningskostnader,

4.röstningsrådgivare som har an- litats för engagemang i portfölj- bolagen,

5.riktlinjer för utlåning av värde- papper och hur dessa tillämpas för att fullfölja engagemanget i tillämp- liga fall, särskilt vid portföljbola- gens bolagsstämmor,

2 Senaste lydelse 2017:679.

29

– 9 kap. 1, 10–12, 14–30 och 31– 39 §§,

Prop. 2018/19:56

30

6. hur placeringsstrategin för port-

följförvaltningstjänsten överens- stämmer med överenskommelsen med investeraren och hur den bidrar till utvecklingen av dennes tillgång- ar på medellång till lång sikt,

7. huruvida, och i så fall hur, värdepappersinstitutet fattar inves- teringsbeslut med utgångspunkt i en bedömning av portföljbolagens resultat på medellång till lång sikt, och

8. huruvida några intressekon- flikter har uppkommit och i så fall vilka och hur de har hanterats.

Om informationen redan är till- gänglig för allmänheten behöver den inte tas med i redogörelsen.

25kap.

12 §3

Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller före- skrifter som hänför sig till någon av dem:

8 kap. 15–20, 32 och 33 §§,

– 9 kap. 1, 10–12 och 14–39 §§,

13 kap. 9 §, och

lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyl- digheter enligt någon av artiklarna 14–26 i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen under- rätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappersföre- taget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hemland. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och marknads- myndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas.

15 a §4

Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansva- ret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget

3Senaste lydelse 2017:679.

4Senaste lydelse 2017:679.

1. har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat Prop. 2018/19:56 otillbörligt sätt,

2.har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller

3.har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a) någon av 8 kap. 9–34 §§ eller

a) någon av 8 kap. 9–20 eller 21–

föreskrifter som meddelats med

34 §§ eller föreskrifter som medde-

stöd av någon av bestämmelserna i

lats med stöd av någon av bestäm-

8 kap. 35 § 3–12,

melserna i 8 kap. 35 § 3–12,

b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje

b) någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje

stycket, 9–12, 14–17, 20–41 eller

stycket, 9–12, 14–17, 20–30, 31–41

43 §§ eller föreskrifter som medde-

eller 43 §§ eller föreskrifter som

lats med stöd av någon av bestäm-

meddelats med stöd av någon av

melserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller

bestämmelserna i 9 kap. 50 § 1, 3–

11,

9 eller 11,

c)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 eller 12 §§ eller driver en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 § inte är uppfyllda,

d)någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,

e) 22 kap. 2 § andra

stycket, 5

e) 22 kap. 2 § andra stycket, 5

eller 6 § eller inte har följt ett beslut

eller 6 § eller inte har följt ett beslut

som meddelats av Finansinspektio-

som meddelats av Finansinspektio-

nen enligt 22 kap. 1 §,

2 § fösta

nen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första

stycket eller 3 §, eller

 

stycket eller 3 §, eller

f)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en undersök- ning enligt 23 kap. 4 §.

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Årliga redogörelser enligt 8 kap. 20 b § och 9 kap. 30 a § ska lämnas första gången 2020.

31

Prop. 2018/19:56 2.7

Förslag till lag om ändring i

 

försäkringsrörelselagen (2010:2043)

Härigenom föreskrivs1 att det i försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska införas sju nya paragrafer, 6 kap. 13 a–13 d §§ och 16 kap. 8 a–8 c §§, och närmast före 6 kap. 13 a § och 16 kap. 8 a § nya rubriker av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

 

6 kap.

 

 

 

Livförsäkringsföretags principer

 

 

för aktieägarengagemang

 

 

 

13 a §

 

 

 

Ett livförsäkringsföretag som in-

 

 

vesterar i aktier som är upptagna till

 

 

handel på en sådan reglerad mark-

 

 

nad som avses i 1 kap. 4 b § lagen

 

 

(2007:528) om värdepappersmark-

 

 

naden och som har getts ut av ett

 

 

bolag inom EES, ska anta principer

 

 

för sitt aktieägarengagemang i

 

 

fråga om sådana aktier. Av princi-

 

 

perna ska det framgå hur för-

 

 

säkringsföretaget integrerar

aktie-

 

 

ägarengagemanget i sin investe-

 

 

ringsstrategi.

 

 

 

Principerna ska beskriva hur för-

 

 

säkringsföretaget

 

 

 

1. övervakar relevanta frågor om

 

 

bolag som det investerar i (portfölj-

 

 

bolag), däribland bolagens strategi,

 

 

finansiella och icke-finansiella

 

 

resultat och risker, kapitalstruktur,

 

 

sociala och miljömässiga påverkan

 

 

och bolagsstyrning,

 

 

 

2. för dialoger med företrädare

 

 

för portföljbolag,

 

 

 

3. utövar rösträtt och

andra

 

 

rättigheter som är knutna till aktie-

 

 

innehavet,

 

 

 

4. samarbetar med andra aktie-

 

 

ägare,

 

 

 

5. kommunicerar med relevanta

 

 

intressenter i portföljbolag, och

 

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan-

32

de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen-

tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

 

 

6.hanterar faktiska och poten- tiella intressekonflikter.

Denna paragraf gäller inte såda- na placeringar där försäkringsta- garna eller andra ersättningsbe- rättigade bär placeringsrisken.

13 b §

Ett livförsäkringsföretag ska varje år redogöra för hur princi- perna för aktieägarengagemang som avses i 13 a § har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av för- säkringsföretagets röstningsbeteen- de i portföljbolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som försäkringsföretaget har använt sig av råd eller röstningsrekommenda- tioner från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur försäkringsföretaget har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

13 c §

Ett livförsäkringsföretag får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 13 a och 13 b §§, om företaget tydligt anger skälen för det.

13 d §

Principerna för aktieägarenga- gemang enligt 13 a §, den årliga redogörelsen enligt 13 b § och upp- gifter enligt 13 c § ska hållas till- gängliga på livförsäkringsföreta- gets webbplats. Om försäkrings- företaget inte har en egen webb- plats får informationen hållas till- gänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Om försäkringsföretaget inte re- dovisar omröstningar i den årliga

Prop. 2018/19:56

33

Prop. 2018/19:56

34

redogörelsen på grund av att före- taget har gett en sådan kapitalför- valtare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktie- ägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europa- parlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag att an- svara för investeringarna, ska för- säkringsföretaget på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om om- röstningarna.

Informationen ska tillhanda- hållas utan kostnad.

16 kap.

Livförsäkringsföretags redogö- relser för investeringar i aktier

8 a §

Ett livförsäkringsföretag som in- vesterar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad mark- nad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i investerings- strategin stämmer överens med pro- filen och löptiden för försäkrings- företagets åtaganden och hur de inslagen bidrar till tillgångarnas ut- veckling på medellång till lång sikt.

Denna paragraf gäller inte såda- na placeringar där försäkringsta- garna eller andra ersättningsbe- rättigade bär placeringsrisken.

8 b §

Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen- tets och rådets direktiv (EU)

2017/828, investerar för ett livför- säkringsföretag och investeringar- na avser aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad mark- nad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska försäkrings- företaget i fråga om sådana aktier redogöra för

1.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar att inves- teringsstrategin och investerings- besluten stämmer överens med profilen och löptiden för försäk- ringsföretagets åtaganden,

2.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar investe- ringsbeslut som grundas på bedöm- ningar av portföljbolagens finan- siella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett engagemang i port- följbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

3.hur dels metoden och tiden för ut- värdering av kapitalförvaltarens pres- tationer, dels ersättningen för kapi- talförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur det långsiktiga resultatet i abso- luta tal beaktas,

4.hur försäkringsföretaget beva- kar dels kapitalförvaltarens kostna- der för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättnings- hastighet eller gränser för omsätt- ningshastigheten, och

5.hur lång tid som överens- kommelsen med kapitalförvaltaren gäller.

Om överenskommelsen med kapi- talförvaltaren saknar en eller flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska försäkringsföretaget tydligt ange skälen för det.

8 c §

Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas tillgänglig

Prop. 2018/19:56

35

Prop. 2018/19:56

 

utan kostnad på livförsäkringsföre-

 

 

tagets webbplats. Om försäkrings-

 

 

företaget inte har en egen webb-

 

 

plats får informationen hållas till-

 

 

gänglig på en annan webbplats som

 

 

enkelt kan nås.

 

 

 

Informationen ska

uppdateras

 

 

varje år. Försäkringsföretaget får

 

 

dock avstå från att göra en uppda-

 

 

tering om det inte har skett någon

 

 

väsentlig förändring.

 

 

 

Försäkringsföretaget

får lämna

 

 

informationen i den solvens- och

 

 

verksamhetsrapport som avses i 2 §.

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 6 kap. 13 b § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

3.Bestämmelserna i 6 kap. 13 a–13 d §§ och 16 kap. 8 a–8 c §§ ska även tillämpas av försäkringsföretag som enligt punkt 2 i övergångsbestämmel- serna till lagen (2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) tillämpar delar av försäkringsrörelselagen i en äldre lydelse för verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring.

36

Vid erbjudande och tillhanda- hållande av tjänster enligt första och andra styckena ska 8 kap. 2, 9– 12, 14–20 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–10, 1229, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmark- naden tillämpas. Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt andra stycket 2 ska omedel- bart avskiljas från AIF-förvaltarens egna tillgångar.

2.8

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:561)

Prop. 2018/19:56

 

om förvaltare av alternativa investeringsfonder

 

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder

dels att 3 kap. 2 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 8 kap. 27 a–27 d §§ och 10 kap. 6 a och 12 §§, och närmast före 8 kap. 27 a § och 10 kap. 12 § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

2 §2

En extern AIF-förvaltare med tillstånd enligt 1 §, får av Finansinspektio- nen ges tillstånd att utföra diskretionär förvaltning av investeringsportföl- jer.

En AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av inves- teringsportföljer får efter tillstånd av Finansinspektionen

1.förvara och administrera andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar,

2.ta emot medel med redovisningsskyldighet,

3.ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument,

och

4.lämna investeringsråd.

Vid erbjudande och tillhanda- hållande av tjänster enligt första och andra styckena ska 8 kap. 2, 9– 12, 14–20 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–10, 12–29 och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden tilläm- pas. Medel som tas emot med redovisningsskyldighet enligt and- ra stycket 2 ska omedelbart av- skiljas från AIF-förvaltarens egna tillgångar.

8 kap.

Principer för aktieägar- engagemang

27 a §

En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § som förvaltar en

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjan- de av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamen- tets och rådets direktiv (EU) 2017/828.

2 Senaste lydelse 2017:701.

37

Prop. 2018/19:56

alternativ

investeringsfond

vars

 

medel placeras i aktier som är upp-

 

tagna till handel på en reglerad

 

marknad och som har getts ut av ett

 

bolag inom EES, ska anta principer

 

för

sitt

aktieägarengagemang i

 

fråga om sådana aktier. Av princi-

 

perna ska det framgå hur förval-

 

taren integrerar aktieägarengage-

 

manget i fondens investeringsstra-

 

tegi.

 

 

 

 

 

Principerna ska beskriva hur för-

 

valtaren

 

 

 

 

1. övervakar relevanta frågor om

 

bolag som den placerar i (portfölj-

 

bolag), däribland bolagens strategi,

 

finansiella och icke-finansiella re-

 

sultat

och

risker, kapitalstruktur,

 

sociala och miljömässiga påverkan

 

och bolagsstyrning,

 

 

2. för dialoger med företrädare

 

för portföljbolag,

 

 

3. utövar rösträtt och andra rättig-

 

heter som är knutna till aktieinne-

 

havet,

 

 

 

 

 

4. samarbetar med andra aktie-

 

ägare,

 

 

 

 

5. kommunicerar med relevanta

 

intressenter i portföljbolag, och

 

6. hanterar faktiska och poten-

 

tiella intressekonflikter.

 

 

27 b §

 

 

 

 

En

AIF-förvaltare som enligt

 

27 a § är skyldig att anta principer

 

för

sitt

aktieägarengagemang

ska

 

varje år redogöra för hur princi-

 

perna har tillämpats.

 

 

Redogörelsen ska innehålla

 

 

1. en allmän beskrivning av för-

 

valtarens röstningsbeteende i port-

 

följbolagen,

 

 

 

2. en förklaring av de viktigaste

 

omröstningarna, och

 

 

3. uppgift om i vilka frågor som

 

förvaltaren har använt sig av råd

 

eller

röstningsrekommendationer

 

från en röstningsrådgivare.

 

 

Av

redogörelsen ska det också

framgå hur förvaltaren har röstat

38

på portföljbolagens stämmor. Om- röstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

27 c §

En AIF-förvaltare får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 27 a och 27 b §§, om förvaltaren tydligt anger skälen för det.

27 d §

Principerna för aktieägarenga- gemang enligt 27 a §, den årliga redogörelsen enligt 27 b § och upp- gifter enligt 27 c § ska hållas till- gängliga utan kostnad på AIF- förvaltarens webbplats.

10 kap.

6 a §

Om en sådan institutionell inves- terare som avses i artikel 2 i Europa- parlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, har investerat i en alternativ inves- teringsfond som inte är en special- fond, och fondens medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska årsberättelsen, utöver vad som anges i 5 §, i fråga om sådana aktier innehålla information om

1.de mest betydande riskerna som investeringarna är förenade med på medellång till lång sikt,

2.fondens sammansättning,

3.fondens omsättning och om- sättningskostnader,

4.de röstningsrådgivare som har anlitats för engagemang i de bolag som har gett ut de aktier som ingår

ifonden,

5.riktlinjer för utlåning av värde- papper och hur dessa tillämpas för

Prop. 2018/19:56

39

Prop. 2018/19:56

 

att fullfölja engagemanget i tillämp-

 

 

liga fall, särskilt vid bolagsstämmor

 

 

i de bolag som har gett ut de aktier

 

 

som ingår i fonden, och

 

 

6. huruvida, och i så fall hur,

 

 

AIF-förvaltaren fattar placerings-

 

 

beslut med utgångspunkt i en be-

 

 

dömning av resultaten på medel-

 

 

lång till lång sikt i de bolag som har

 

 

gett ut de aktier som ingår i fonden.

 

 

Information till institutionella

 

 

investerare

 

 

12 §

 

 

 

Om en AIF-förvaltare med till-

 

 

stånd enligt 3 kap. 1 § har ingått en

 

 

överenskommelse med en sådan

 

 

institutionell investerare som avses i

 

 

artikel 2 i Europaparlamentets och

 

 

rådets direktiv 2007/36/EG, i lydel-

 

 

sen enligt Europaparlamentets och

 

 

rådets direktiv (EU) 2017/828, om

 

 

placering av investerarens medel i

 

 

en alternativ investeringsfond som

 

 

inte är en specialfond, och fondens

 

 

medel placeras i aktier som är upp-

 

 

tagna till handel på en reglerad

 

 

marknad och som har getts ut av ett

 

 

bolag inom EES, ska AIF-förvalta-

 

 

ren i fråga om sådana aktier varje

 

 

år till investeraren lämna en redo-

 

 

görelse med uppgift om

 

 

1. hur fondens investeringsstrate-

 

 

gi i fråga om sådana aktier överens-

 

 

stämmer med

överenskommelsen

 

 

med investeraren och hur den bidrar

 

 

till utvecklingen av fondens tillgång-

 

 

ar på medellång till lång sikt, och

 

 

2. huruvida

några intressekon-

 

 

flikter har uppkommit och i så fall

 

 

vilka och hur de har hanterats.

 

 

 

 

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Årliga redogörelser enligt 8 kap. 27 b § och 10 kap. 12 § ska lämnas första gången 2020.

3.Bestämmelserna i 10 kap. 6 a § ska tillämpas första gången för den årsberättelse som ska lämnas 2020.

40

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2018/19:56

 

Den 17 maj 2017 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828 om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang, här benämnt ändringsdirektivet, se bilaga 1. Direktivet innehåller ändringar av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, här benämnt direktivet om aktieägares rättigheter, se bilaga 2. Direktivet om aktieägares rättigheter är genomfört i svensk rätt (prop. 2009/10:247, bet. 2010/11:CU7, rskr. 2010/11:40).

I departementspromemorian Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang (Ds 2018:15) lämnas förslag till författningsändringar med anledning av ändringsdirektivet. I promemorian behandlas även andra, närliggande frågor. Några av dessa frågor har initierats genom skrivelser från Bolags- verket (Ju2017/07981/L1, Ju2017/08001/L1 och Ju2017/08942/L1). Övriga frågor har aktualiserats under utredningsarbetet. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4.

Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (Ju2018/03135/L1). En förteckning över remissin- stanserna finns i bilaga 5. För att komplettera beredningsunderlaget har Nordic Investor Services Aktiebolag beretts tillfälle att yttra sig med anledning av Finansinspektionens remissvar. Det kompletterande remiss- svaret finns tillgängligt i samma ärende.

I EU-kommissionens regi har fem möten hållits om genomförandet av direktivet.

I denna proposition behandlas de lagförslag som läggs fram i prome- morian med anledning av ändringsdirektivet, med undantag för förslagen som syftar till att genomföra de nya artiklarna 3a–3e i direktivet om aktieägares rättigheter. Genomförandet av de artiklarna och övriga frågor i promemorian behandlas i ett senare ärende, tillsammans med eventuella anpassningar med anledning av Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018 om fastställande av minimikrav för genomförandet av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 januari 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådets synpunkter behandlas i författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets förslag.

I förhållande till lagrådsremissen tillkommer ett förslag till en ändring i 1 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551). Ändringen är en lagteknisk följdändring och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande i den delen skulle sakna betydelse.

41

Prop. 2018/19:56

42

4Reformbehovet

Engagerade aktieägare är viktiga för en god bolagsstyrning

Med en god bolagsstyrning kan säkerställas att ett bolag drivs för ägarna på ett hållbart, ansvarsfullt och effektivt sätt. En god bolagsstyrning är en förutsättning för en sund marknad och ett fungerande näringsliv. Det är därför av stor betydelse att aktieägare har rätt, möjlighet och vilja att enga- gera sig i de bolag som de investerar i.

Aktieägares rättigheter regleras framför allt i aktiebolagslagen (2005:551). Det finns vissa särskilda regler för aktieägare i finansiella företag, t.ex. bank- aktiebolag, fondbolag, värdepappersbolag och försäkringsaktiebolag, och för aktieägare i europabolag.

För utövandet av de rättigheter som är knutna till ett innehav av aktier utan aktiebrev är det en förutsättning att aktierna kontoförs. Kontoföringen reg- leras i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument (nedan benämnd kontoföringslagen).

Vid sidan av lagstiftningen har näringslivet genom självreglering tagit ett stort ansvar för bolagsstyrningsfrågor. Av central betydelse är Svensk kod för bolagsstyrning, här benämnd koden, som har antagits av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Koden ska bl.a. värna om att aktiebolagslagens likabehandlingsprincip tillämpas i praktisk handling och skapa största möjliga öppenhet gentemot aktieägare, kapitalmarknad och samhället i övrigt. Koden bygger på principen följ eller förklara. Principen innebär att ett bolag som tillämpar koden får avvika från enskilda regler. I sådana fall ska bolaget dock redovisa skälen för avvikelsen.

Ett annat viktigt exempel inom självregleringen är det omfattande regel- verk som gäller för de aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på någon av de reglerade marknaderna Nasdaq Stockholm och Nordic Growth Market (NGM Equity). Regelverken innehåller bl.a. bestämmelser om bolagens informationsskyldighet gentemot aktieägarna.

Direktivet om aktieägares rättigheter

En bolagsrättslig reglering av aktieägares rättigheter finns även på EU- nivå. Direktivet om aktieägares rättigheter antogs 2007. Syftet med direk- tivet är i första hand att underlätta för aktieägare som bor i en annan medlemsstat inom EU än den medlemsstat där bolagen är hemmahörande att utöva sitt ägarinflytande i bolagen. Bakgrunden till detta är att interna- tionellt verksamma aktieägare har en allt större ägarandel i de stora euro- peiska bolagen. Genom en förbättrad ägarstyrning ska företagens effekti- vitet och konkurrenskraft stärkas.

Direktivet omfattar publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad. Begreppet reglerad marknad definieras i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och innebörden är, något förenk- lat, ett multilateralt system inom Europeiska ekonomiska samarbetsom- rådet (EES) som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler (1 kap. 4 b §). Definitionen bygger på artikel 4.1.21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av

direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU (det s.k. MiFID II-direk- tivet).

I direktivet om aktieägares rättigheter, som syftar till en minimiharmo- nisering, anges vissa krav till skydd för aktieägarna i anslutning till bolags- stämman. Bland annat ska bolaget kalla till bolagsstämma senast den tjugoförsta dagen före stämman och samtidigt ge aktieägarna tillgång till viss information på bolagets webbplats. En aktieägare ska ha rätt att föra upp ärenden på dagordningen, lägga fram förslag till beslut och ställa frågor. Ett ytterligare exempel är att bolaget senast 15 dagar efter stämman ska offentliggöra röstningsresultatet för varje beslut.

Direktivet har genomförts i svensk rätt genom ändringar i främst aktie- bolagslagen (se prop. 2009/10:247). Direktivet omfattar endast publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad men de berörda reglerna i svensk rätt omfattar även publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en motsvarande marknad utanför EES.

Ändringsdirektivet

I maj 2017 antog EU ändringar i direktivet om aktieägares rättigheter. Utöver bolagsrättsliga frågor omfattar ändringsdirektivet även vissa frågor av finansmarknadsrättslig karaktär. Bakgrunden till ändringsdirektivet är att det visat sig att aktieägarna i många fall stödde kapitalförvaltarnas över- drivna och kortsiktiga risktaganden under finanskrisen. Enligt skälen till direktivet brister institutionella investerare och kapitalförvaltare ofta i engagemang i de bolag som de investerar i och de är alltför inriktade på kortsiktiga vinster, vilket kan leda till att bolagsstyrning och resultat inte blir optimala. Det övergripande målet med ändringsdirektivet är att mot- verka kortsiktiga risktaganden och främja ett transparent och långsiktigt engagemang i de stora europeiska bolagen. Målet ska uppnås genom flera åtgärder.

För att underlätta utövandet av aktieägarnas rättigheter och för att stärka ett aktivt ägande ska bolagen kunna identifiera sina aktieägare och ha direktkontakt med dem. Det ska införas nya krav för framför allt mellan- händer, s.k. intermediärer, som på olika sätt utför ägarrelaterade tjänster åt aktieägare. Bland annat ska intermediärerna vara skyldiga att förmedla viss information mellan bolaget och aktieägaren.

Andra ändringar syftar till att stärka aktieägarnas rättigheter, t.ex. när det gäller deltagandet på bolagsstämman och vilka avgifter som interme- diärerna får ta ut.

Det införs också krav på offentliggörande av de principer som styr insti- tutionella investerares och kapitalförvaltares placeringar och röstnings- rådgivares (proxy advisors) rekommendationer. Kapitalförvaltare som agerar på uppdrag av institutionella investerare ska rapportera viss infor- mation om uppdragets fullgörande till den institutionella investeraren. Öppenheten ska skapa incitament för de institutionella investerarna och kapitalförvaltarna att engagera sig långsiktigt i bolagen.

En annan del av ändringsdirektivet rör ersättningar till ledande befatt- ningshavare. Bolagen ska ha en ersättningspolicy och rapportera om de utbetalda ersättningarna. Utgångspunkten är att aktieägarna ska rösta om såväl policyn som rapporten. Policyn och rapporten ska publiceras på

Prop. 2018/19:56

43

Prop. 2018/19:56 bolagets webbplats. Tanken med kraven är att öka aktieägarnas delaktighet och insyn i ersättningsfrågorna (s.k. say on pay).

Ändringsdirektivet behandlar också bolagets transaktioner med närstå- ende. Bland annat krävs att sådana transaktioner, under vissa förutsättning- ar, underställs bolagsstämman eller styrelsen för godkännande. De ska också offentliggöras.

På vissa av ändringsdirektivets områden ges medlemsstaterna alternativ eller valmöjligheter i genomförandet. Till exempel kan en medlemsstat bestämma att bolagens möjlighet att identifiera sina aktieägare inte gäller aktieägare med ett visst mindre aktieinnehav. Ett annat exempel är att medlemsstaterna kan föreskriva att bolag i särskilda fall får göra tillfälliga undantag från ersättningspolicyn.

Kommissionen har antagit genomförandeakter som berör reglerna om identifikation av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövande av aktieägares rättigheter, Kommissionens genomförandeförord- ning (EU) 2018/1212 av den 3 september 2018 om fastställande av minimi- krav för genomförandet av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG vad gäller identifiering av aktieägare, överföring av in- formation och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter. Förord- ningen ska tillämpas från och med den 3 september 2020. Kommissionen ska också ta fram riktlinjer för utformningen av ersättningsrapporten.

Ändringsdirektivet ska vara genomfört i nationell rätt den 10 juni 2019, förutom de nya artiklarna 3a–3c om identifikation av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövande av aktieägares rättigheter, som ska vara genomförda senast den 3 september 2020.

Den svenska lagstiftningen behöver anpassas till de nya EU-reglerna

Det finns redan ett välfungerande system i Sverige som syftar till att ge aktieägare förutsättningar att engagera sig i bolagsstyrningen. Vid en över- siktlig jämförelse mellan ändringsdirektivet och den svenska ordningen är det också tydligt att kommissionen har inspirerats av den nordiska modellen vid utformningen av förslaget till ändringsdirektiv. Flera av de frågor som behandlas i ändringsdirektivet regleras redan i lagstiftning, koden och börsernas regler. Som exempel kan nämnas att kontoförings- lagen redan gör det möjligt för svenska avstämningsbolag att identifiera och kommunicera med de aktieägare som innehar aktier via intermediärer. Vidare finns det redan regler i aktiebolagslagen som ger bolagsstämman inflytande i fråga om ersättningen till ledande befattningshavare. I själv- regleringen finns krav på att styrelsen i vissa fall ska underställa bolags- stämman väsentliga transaktioner med närstående part. Även i röstnings- rådgivningsbranschen har självreglering skett i syfte att öka insynen för röstningsrådgivarnas kunder, bl.a. genom att en uppförandekod har tagits fram. På ett generellt plan kan därför sägas att den redan existerande ord- ningen i Sverige motsvarar ändringsdirektivets krav. Som framgår nedan medför de nya EU-reglerna ändå att det behövs flera anpassningar av svensk lag. Ändringarna får anses stärka aktieägarnas rättigheter ytterli- gare.

44

5

Utgångspunkter för genomförandet av

Prop. 2018/19:56

 

 

ändringsdirektivet

 

 

 

Regeringens förslag: De nya bestämmelser som Sverige inför på grund

 

av ändringsdirektivet ska tas in i författning. Bestämmelserna ska som

 

utgångspunkt inte gå längre än direktivet kräver. Utformningen av

 

bestämmelserna ska ansluta förhållandevis nära till direktivbestäm-

 

melsernas utformning. Den befintliga systematiken och redan etablera-

 

de begrepp ska dock behållas i möjligaste mån.

 

 

De ändrade bolagsrättsliga regler som ändringsdirektivet ger anled-

 

ning till ska ta sikte på publika aktiebolag vars aktier är upptagna till

 

handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför

 

EES. De bolag som omfattas ska i lagen beskrivas på detta sätt, och inte

 

ges en särskild benämning.

 

 

 

 

 

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens (se

 

promemorian s. 131 f.). I promemorian föreslås att det ska införas en kort-

 

form, publika noterade aktiebolag, för den kategori bolag som berörs av

 

de ändrade reglerna. Promemorians förslag utgår också från att det finns

 

skäl att gå utöver ändringsdirektivets krav när befintlig lag redan gör det.

 

 

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar förslagen

 

utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Några remissinstanser, bl.a.

 

Finansbolagens förening och Sveriges advokatsamfund, pekar på att

 

ändringsdirektivet medför en ökad administrativ börda för de bolag som

 

berörs och motsätter sig därför att ändringsdirektivets krav överskrids.

 

Några remissinstanser, bl.a. Uppsala universitet (juridiska fakulteten) och

 

Bokföringsnämnden, invänder mot förslaget om kortformen publika note-

 

rade aktiebolag.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Ändringsdirektivet ska genomföras i författning

 

Med Sveriges medlemskap i EU följer en skyldighet att införliva bestäm-

 

melserna i ändringsdirektivet med den svenska rättsordningen. En allmän

 

princip är att EU-direktiv ska genomföras genom nationellt bindande

 

regler. Härmed avses i första hand författningsbestämmelser och regler

 

som har etablerats genom fast rättspraxis i högsta instans (se t.ex. mål C-

 

144/99 Europeiska kommissionen mot Konungariket Nederländerna,

 

REG 2001 s. I-3541, punkt 17). Bestämmelser som har utfärdats inom ra-

 

men för näringslivets självreglering är normalt inte att betrakta som bin-

 

dande föreskrifter. Ändringsdirektivet anger inte heller att det kan genom-

 

föras genom bestämmelser i självregleringen. Medlemsstaterna är skyldi-

 

ga att ha sanktioner mot avvikelser, vilket också talar för författningsreg-

 

lering. Av dessa skäl bör de nya bestämmelserna införas i relevanta bolags-

 

rättsliga respektive finansmarknadsrättsliga författningar. Samma förhål-

 

lningssätt intogs när direktivet om aktieägares rättigheter genomfördes.

 

 

Ett direktiv riktar sig till medlemsstaterna och anger ett visst resultat som

 

ska uppnås inom en bestämd tid. Medlemsstaterna har viss handlingsfrihet

 

när det gäller formen och tillvägagångssättet för införandet av reglerna i

 

den nationella rätten. Det innebär bl.a. att författningsbestämmelserna inte

45

Prop. 2018/19:56

46

behöver ha samma språkliga och redaktionella utformning som motsva- rande bestämmelser i direktivet. Här gör sig olika intressen gällande. På ena sidan står intresset av att författningstexten utformas i enlighet med en för svenska tillämpare väl känd terminologi och att bestämmelserna passar in i den svenska författningsstrukturen. På andra sidan finns intresset av att författningstexten korrekt återspeglar innebörden av direktivet.

Vid genomförandet av ändringsdirektivet bör viss försiktighet iakttas och det finns också skäl att avstå från sådana förarbetsuttalanden som inte har direkt stöd i direktivet och som kan uppfattas som bindande för enskilda. Ytterst ankommer det på EU-domstolen att tolka innebörden av EU-direk- tivet. En författningstext som avviker för mycket från direktivets ordalydelse riskerar att underkännas av EU-domstolen. Utformningen av bestämmel- serna ska därför ansluta förhållandevis nära till utformningen av bestämmel- serna i ändringsdirektivet. Samtidigt finns det inte något egenvärde i att ersätta redan existerande, välfungerande system, om de är förenliga med ändringsdirektivets bestämmelser. De nya bestämmelserna bör därför i möjligaste mån ansluta till den systematik som redan finns. Redan etable- rade begrepp, som motsvarar dem som används i ändringsdirektivet, bör också lämnas orörda i största möjliga utsträckning. Vid utformningen av för- fattningsbestämmelserna bör vidare självregleringen utgöra en viktig utgångspunkt. Detta förhållningssätt är i samklang med hur direktiv på bl.a. associationsrättens område brukar genomföras.

Utgångspunkten bör vara att inte gå längre än direktivet kräver

Liksom direktivet om aktieägares rättigheter syftar ändringsdirektivet till en minimiharmonisering. Medlemsstaterna har alltså möjlighet att införa ytterligare förpliktelser för bolag eller på annat sätt vidta åtgärder för att göra det lättare för aktieägare att utnyttja de rättigheter som avses i direk- tivet. Möjligheten för enskilda medlemsstater att ställa mer långtgående krav aktualiseras inte enbart vid införandet av nya bestämmelser i nationell lagstiftning, utan har även relevans när det kommer till att bedöma hur redan existerande regler i nationell rätt ska hanteras med utgångspunkt i direktivet.

I promemorian görs bedömningen att det som utgångspunkt finns skäl att gå utöver ändringsdirektivets krav när den existerande lagstiftningen redan gör det. Regelbördan, och den administration som den medför för företagen, bör dock hållas nere (jfr t.ex. riksdagens tillkännagivande i bet. 2017/18:CU7 punkt 1, rskr. 2017/18:123). Regeringen utgår därför i stället från att de regler som genomför ändringsdirektivet inte ska gå längre än direktivet kräver.

Regleringen ska ta sikte på rättigheterna för aktieägare i noterade aktiebolag

Liksom direktivet om aktieägares rättigheter omfattar ändringsdirektivet endast publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, dvs. inom EES. Som nämnts har direktivet om aktieägares rättig- heter i Sverige genomförts på så sätt att de bolagsrättsliga reglerna om- fattar även publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en mot- svarande marknad utanför EES. Att göra något annat val vid de ändringar som sker nu är inte aktuellt.

I promemorian föreslås att den kategori bolag som berörs av de ändrade Prop. 2018/19:56 reglerna ska benämnas publika noterade aktiebolag i aktiebolagslagen och

på ett ställe i årsredovisningslagen. Regeringen ser i och för sig positivt på att omständliga begrepp förenklas. Den aktuella bolagskategorin omnämns emellertid i många fler bestämmelser än de som omfattas av promemorians förslag. Den föreslagna ändringen bör, om den ska göras, lämpligen omfatta samtliga författningar där bolagskategorin omnämns. Det är dock inte gör- ligt i detta lagstiftningsärende. I propositionen används i övervägandena för enkelhets skull uttrycket noterade aktiebolag. Med detta avses de berörda bolagen, men t.ex. inte publika aktiebolag vars aktier enbart är upptagna till handel på en handelsplattform.

Regleringen ska som utgångspunkt omfatta svenska aktörer

Enligt direktivet om aktieägares rättigheter är utgångspunkten att varje med- lemsstat ansvarar för att vidta nödvändiga åtgärder för att direktivets krav ska uppfyllas i förhållande till de aktörer som har sitt säte i medlemsstaten.

Inom svensk bolagsrätt används inte begreppet säte för att avgöra om ett bolag är svenskt eller inte. I stället är utgångspunkten att ett bolag som är registrerat i aktiebolagsregistret lyder under den svenska aktiebolagslagen och i den meningen är svenskt. Det är därför missvisande att tala om att ett bolag ska ha sitt säte i Sverige för att det ska omfattas av den lagstiftning som ändringsdirektivet kan ge upphov till. Begreppet säte är även problema- tiskt i förhållande till övriga EES-länder på grund av att det inte finns någon enhetlig bolagsrättslig reglering eller praxis rörande vilken eller vilka fakto- rer som ska vara avgörande för i vilket land ett bolag ska anses höra hemma. Vissa länder utgår från att bolaget ska ha sitt huvudkontor, sin huvudsakliga verksamhet eller liknande (s.k. faktiskt säte) i landet, medan andra länder – i likhet med Sverige – utgår från var bolaget är registrerat. Av den anled- ningen är det bättre att benämna det som avses hemvist, eftersom det uttryck- et inrymmer de olika förhållningssätt som har intagits i de olika medlems- staterna. När det fortsättningsvis anges att en aktör är svensk eller från ett land inom eller utanför EES avses med detta att aktören har sin hemvist där, om inte annat framgår.

6Institutionella investerare och kapitalförvaltare

6.1Institutionella investerares och kapital- förvaltares principer för aktieägarengagemang

Regeringens förslag: Institutionella investerare och kapitalförvaltare ska när det gäller sådana aktier som är utgivna av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, anta principer för aktieägarengagemang och årligen redogöra för hur de tillämpas.

Principerna ska beskriva hur aktören

integrerar aktieägarengagemang i investeringsstrategin,

– övervakar portföljbolagen i relevanta frågor,

47

Prop. 2018/19:56

för dialoger med företrädare för portföljbolagen,

 

– utövar rösträtter och andra rättigheter,

 

– samarbetar med andra aktieägare,

 

– kommunicerar med portföljbolagens intressenter, och

 

hanterar intressekonflikter.

Den årliga redogörelsen ska

allmänt beskriva aktörens röstningsbeteende,

förklara de viktigaste omröstningarna,

ange om röstningsrådgivares tjänster har använts, och

beskriva hur aktören röstat i frågor som inte är obetydliga.

Det ska vara möjligt att avvika från kraven under förutsättning att det anges tydliga skäl.

Principerna, den årliga redogörelsen och uppgifter om avvikelser ska publiceras på aktörens webbplats. Om aktören inte har någon egen webbplats får publiceringen ske på en annan webbplats som enkelt kan nås. Om en institutionell investerare har gett en kapitalförvaltare i upp- drag att genomföra principerna för aktieägarengagemang, ska investe- raren publicera uppgift om var kapitalförvaltaren har offentliggjort information om omröstningarna.

För försäkringsföretag ska skyldigheterna inte omfatta placeringar som försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade bär pla- ceringsrisken för.

Regeringens bedömning: Ett bemyndigande för regeringen att med- dela föreskrifter om hanteringen av intressekonflikter bör inte införas.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regeringens (se promemorian s. 227–248). I promemorian föreslås att den årliga redogörelsen ska ta sikte på stämmobeslut i stället för omröst- ningar, att uppgifter om röstningsrådgivare och förklaringar av de vikti- gaste omröstningarna ska ingå i den årliga redogörelsens allmänna be- skrivning och att en institutionell investerare och kapitalförvaltare alltid får välja att offentliggöra uppgifterna på en annan lättillgänglig webbplats än sin egen. I promemorian föreslås också att endast fondbolag som för- valtar värdepappersfonder ska omfattas av bestämmelserna om principer för aktieägarengagemang. I promemorian föreslås vidare att skyldighe- terna ska ta sikte på samtliga aktier upptagna till handel på en reglerad marknad och att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestäm- mer, ska bemyndigas att meddela föreskrifter i fråga om intressekonflikter.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar förslagen och bedömningarna utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Några remissinstanser, bl.a. Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) och Svenskt Näringsliv, invänder mot att pensionsstiftelser är institutionella in- vesterare och menar att dessa på grund av sin särart inte bör omfattas av ändringsdirektivets krav. Bland annat Näringslivets Regelnämnd och Fondbolagens förening pekar på att förslaget om att den årliga redogörel- sen ska ta sikte på stämmobeslut går längre än ändringsdirektivets ordaly- delse, som tar sikte på omröstningar. Vidare menar Fondbolagens förening att även fondbolag som förvaltar fondföretag bör omfattas av bestämmel- serna om principer för aktieägarengagemang och att det inte finns något behov av det föreslagna bemyndigandet.

48

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Prop. 2018/19:56

Institutionella investerare och kapitalförvaltare är viktiga aktieägare

I ändringsdirektivet framhålls att institutionella investerare och kapital- förvaltare ofta är viktiga aktieägare i noterade bolag och att de kan spela en viktig roll i dessa bolags bolagsstyrning, men också mer allmänt vad gäller deras strategi och långsiktiga resultat. Institutionella investerare och kapitalförvaltare ska därför uppmuntras att vara aktiva och engagerade aktieägare. Enligt direktivet ska det ställas krav på en offentlig redovisning av institutionella investerares och kapitalförvaltares investeringsstrategier och policy för engagemang, liksom en redogörelse för hur de tillämpas. Detta sägs bl.a. kunna öka investerarnas medvetenhet, göra det lättare för de slutliga förmånstagarna att optimera sina investeringsbeslut och under- lätta dialogen mellan bolag och deras aktieägare (skäl 14–16 i ändrings- direktivet).

Institutionella investerare

En institutionell investerare är enligt artikel 1.2 i ändringsdirektivet

ett företag som erbjuder livförsäkringar i den mening som avses i artikel 2.3 a–c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (det s.k. Solvens II-direktivet), och återförsäkring enligt definitionen i artikel 13.7 i det direktivet, förutsatt att den verksamheten täcker livförsäkringskrav och inte är utesluten enligt det direktivet, och

ett tjänstepensionsinstitut enligt artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksam- het och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (det s.k. IORP II-direktivet), om inte en medlemsstat har valt att helt eller delvis underlåta att tillämpa direktivet på det institutet.

Det är alltså EU-rätten, och det nationella genomförandet av den, som avgör vilka svenska aktörer som ska omfattas av de krav som ska ställas på institutionella investerare.

Solvens II-direktivet har genomförts i försäkringsrörelselagen (2010:2043) och definitionen av livförsäkringsföretag finns i 1 kap. 4 § i den lagen.

IORP II-direktivet har ännu inte genomförts i svensk rätt. Finansdeparte-

mentets förslag till genomförande (Fi2018/01129/FPM och Fi2018/02661/FPM) har remitterats och bereds för närvarande. Definitionen av tjänstepensionsinstitut i IORP II är emellertid densamma som i det direk- tiv som IORP II ersatte (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, det s.k. IORP I-direktivet). Genomförandet av IORP I-direktivet omfattade tjänstepensionskassor och större pensionsstiftelser (se prop. 2004/05:165 s. 107 f.). I lagen (1972:262) om understödsföreningar regleras tjänste- pensionskassornas verksamhet. Lagen är numera upphävd men gäller enligt övergångsbestämmelser fortfarande för kassor som registrerades före den 1 april 2011. Pensionsstiftelsernas verksamhet regleras i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (den s.k. tryggandelagen).

49

Prop. 2018/19:56 Utöver tjänstepensionsinstituten bedriver vissa livförsäkringsföretag tjänstepensionsverksamhet. Vid genomförandet av IORP I-direktivet val- de Sverige att tillämpa det regelverket även för den verksamheten. För de företagen gäller delar av en äldre lydelse av försäkringsrörelselagen (1982:713) för verksamheten som avser tjänstepensionsförsäkring. Före- tagen får dock välja att i stället tillämpa Solvens II-regelverket och således försäkringsrörelselagen i den nya lydelsen, se punkt 2 i övergångsbestäm- melserna till lagen (2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Bland andra Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) och Svenskt Näringsliv menar att pensionsstiftelser inte är institutionella investerare och att dessa på grund av sin särart inte bör omfattas av ändringsdirektivets krav.

Frågan om och i så fall vilka av pensionsstiftelserna som ska anses vara institutionella investerare avgörs inte i detta lagstiftningsärende. Utgångs- punkten i ärendet är dock att genomförandet av IORP II-direktivet inte kommer att innebära att fler pensionsstiftelser undantas än de som undan- togs vid genomförandet av IORP I-direktivet. I denna proposition föreslås därför att större pensionsstiftelser ska omfattas av kraven på institutionella investerare. En annan sak är att genomförandet ska anpassas till de särskilda förutsättningar som gäller för pensionsstiftelsernas verksamhet, när det är lämpligt och möjligt.

Kapitalförvaltare

En kapitalförvaltare är enligt artikel 1.2 i ändringsdirektivet

ett värdepappersföretag enligt punkt 1 i artikel 4.1 i MiFID II-direk- tivet som tillhandahåller portföljförvaltningstjänster åt investerare,

en AIF-förvaltare (förvaltare av alternativa investeringsfonder) enligt definitionen i artikel 4.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investerings- fonder samt om ändring av direktiv 2003/41/EG och 2009/65/EG och förordningarna (EG) nr 1060/2009 och (EU) nr 1095/2010 (det s.k. AIFM-direktivet), om inte förvaltaren uppfyller villkoren för undantag enligt artikel 3 i det direktivet, och

ett förvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.1 b i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om sam- ordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollek- tiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (det s.k. UCITS IV-direktivet) eller ett investeringsbolag som är auktoriserat enligt det direktivet, under förutsättning att investeringsbolaget inte utsett ett förvaltningsbolag som ansvarigt för förvaltningen och som auktoriserats enligt det direktivet.

Även i fråga om kapitalförvaltare är det EU-rätten, och det nationella genomförandet av den, som avgör vilka svenska aktörer som ska omfattas av de krav som ska ställas på kapitalförvaltare.

MiFID II-direktivet har genomförts i lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden. De svenska värdepappersföretag som omfattas av genomföran- det av ändringsdirektivet är de aktiebolag och de kreditinstitut som har

50

tillstånd att driva värdepappersrörelse, dvs. svenska värdepappersinstitut (jfr Prop. 2018/19:56 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden).

AIFM-direktivet har genomförts i lagen (2013:561) om förvaltare av alter-

 

nativa investeringsfonder. Definitionen av AIF-förvaltare finns i 1 kap. 3 §.

 

En svensk AIF-förvaltare ska som huvudregel ha tillstånd från Finans-

 

inspektionen, men registrering är tillräcklig i undantagsfall. Undantagen har

 

sin grund i artikel 3 i AIFM-direktivet. Kraven i ändringsdirektivet ska med

 

andra ord omfatta endast tillståndspliktiga AIF-förvaltare.

 

UCITS IV-direktivet har genomförts i lagen (2004:46) om värdepap-

 

persfonder. Svenska förvaltningsbolag benämns fondbolag. Definitionen

 

av fondbolag finns i 1 kap. 1 § första stycket 8.

 

Internationell avgränsning

 

Utländska aktörer kan under vissa förutsättningar bedriva verksamhet här

 

i landet som motsvarar svenska institutionella investerares och svenska

 

kapitalförvaltares verksamhet. Ändringsdirektivet förutsätter inte att en

 

medlemsstats krav på offentliggörande av principer för aktieägarengage-

 

mang och redogörelse för hur de tillämpas ska ställas även på utländska

 

aktörer. Det finns inte heller skäl till ett sådant utsträckt tillämpningsom-

 

råde i denna del av genomförandet av direktivet.

 

Kraven i direktivet får anses gälla endast investeringar i aktier som har

 

getts ut av bolag inom EES och som är föremål för handel på en reglerad

 

marknad (de nya punkterna 1 och 6 i artikel 1). Som redan nämnts är en

 

reglerad marknad, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som

 

möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med

 

särskilda regler (artikel 1.2 i ändringsdirektivet och 1 kap. 4 b § lagen om

 

värdepappersmarknaden, som genomför artikel 4.1.21 i MiFID II-direk-

 

tivet). Investeringar i t.ex. aktier som är upptagna till handel på marknader

 

utanför EES eller på multilaterala handelsplattformar faller alltså utanför

 

tillämpningsområdet. Det finns inte heller i denna del skäl att utsträcka

 

genomförandet.

 

Aktörerna ska anta principer för aktieägarengagemang

 

Enligt de nya artiklarna som förts in i direktivet om aktieägares rättigheter

 

ska det ställas krav på att institutionella investerare och kapitalförvaltare

 

utarbetar och offentligt redovisar en policy för aktieägarengagemang som

 

beskriver hur de integrerar aktieägarengagemanget i sin investeringsstra-

 

tegi. Policyn ska ange hur aktörerna övervakar sina investeringsobjekt i

 

relevanta frågor, bl.a. med avseende på strategi, finansiella och icke-finan-

 

siella resultat och risker, kapitalstruktur, social och miljömässig påverkan

 

samt bolagsstyrning. Policyn ska också beskriva hur aktören för dialoger

 

med investeringsobjekten, utövar rösträtter och andra rättigheter knutna

 

till aktier, samarbetar med andra aktieägare, kommunicerar med relevanta

 

intressenter i investeringsobjekten och hanterar faktiska och potentiella

 

intressekonflikter i samband med sitt engagemang (den nya artikel 3g.1 a

 

i direktivet om aktieägares rättigheter).

 

Det ska också krävas att institutionella investerare och kapitalförvaltare en

 

gång per år offentligt redovisar hur denna policy för aktieägarengagemang

 

har genomförts, med en allmän beskrivning av röstningsbeteende, en för-

 

klaring av de viktigaste omröstningarna och en uppgift om användningen av

51

 

Prop. 2018/19:56 röstningsrådgivares tjänster. De ska också offentligt redovisa hur de har röstat vid bolagsstämmor. Denna redovisning får utelämna omröstningar som är oviktiga på grund av ämnet för omröstningen eller storleken på aktie- innehavet (den nya artikel 3g.1 b i direktivet om aktieägares rättigheter).

52

Institutionella investerare och kapitalförvaltare ska kunna avstå från att anta en policy och från att lämna en årlig redogörelse. De ska också kunna avvika från det föreskrivna innehållet i policyn och redogörelsen. I sådant fall ska de lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför de valt att inte följa ett eller flera av kraven (den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter).

I svensk rätt finns det i dag inte några bestämmelser som ålägger insti- tutionella investerare och kapitalförvaltare sådana skyldigheter. Bestäm- melser om detta måste därför införas. Det som i direktivet avses med policy i detta sammanhang beskrivs mer träffande med ordet principer som föreslås i promemorian, och som därför används i förslaget. Såväl princi- perna som den årliga redogörelsen ska ha i vart fall det innehåll som anges i ändringsdirektivet.

Som Fondbolagens förening påpekar kan fondbolag förvalta inte bara svenska värdepappersfonder utan även utländska sådana, s.k. fondföretag. Fondbolags förvaltning av fondföretag bör omfattas av skyldigheterna.

När det gäller förslaget i promemorian att den årliga redogörelsen ska ta sikte på stämmobeslut i stället för omröstningar instämmer regeringen i det som framförs av bl.a. Näringslivets Regelnämnd och Fondbolagens förening om att promemorians förslag innebär en överimplementering. Det finns inte tillräckliga skäl för att belasta aktörerna med ett så långtgående krav. Vidare bedömer regeringen, till skillnad från den bedömning som görs i promemorian, att det endast är aktörens röstningsbeteende som ska ges en allmän beskrivning i redogörelsen. Uppgifter om röstningsrådgi- vare och förklaringar av de viktigaste omröstningarna ska alltså inte vara allmänt beskrivna.

Principerna ska hållas tillgängliga på aktörens webbplats

Enligt direktivet ska policyn, den årliga redogörelsen och förklaringarna kostnadsfritt finnas tillgängliga på den institutionella investerarens eller kapitalförvaltarens webbplats. Medlemsstaterna får kräva att informatio- nen ska offentliggöras kostnadsfritt på andra tillgängliga sätt på internet (den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

När en kapitalförvaltare genomför policyn för aktieägarengagemang för en institutionell investerares räkning även vad gäller omröstningar, ska den institutionella investeraren ange var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna (den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

Det ska införas en skyldighet för institutionella investerare och kapital- förvaltare att offentliggöra principerna, den årliga redogörelsen och eventu- ella förklaringar om avvikelser. Av ändringsdirektivet följer att offentlig- görandet ska ske på aktörens webbplats, men att medlemsstaterna får tillåta aktörerna att offentliggöra informationen på en annan, lättillgänglig webb- plats.

Regeringen menar att informationen bör publiceras på den egna webb- platsen, om en sådan finns. För mottagarna av informationen är det ett

naturligt ställe att leta efter informationen på. Först om aktören inte har en Prop. 2018/19:56 egen webbplats får offentliggörandet därför ske på en annan webbplats.

Den webbplatsen ska enligt ändringsdirektivet vara lättillgänglig. Det bör uttryckas som att webbplatsen enkelt kan nås och det får anses innefatta att valet av webbplats ter sig naturligt för mottagarna. För vissa aktörer är detta dock inte relevant eftersom befintlig lagstiftning redan förutsätter att aktören har en webbplats.

Om en institutionell investerare har gett en kapitalförvaltare i uppdrag att

 

genomföra principerna för aktieägarengagemang, är det kapitalförvaltaren

 

som röstar på portföljbolagens stämmor för den institutionella investerarens

 

räkning. Om detta får till följd att den institutionella investeraren inte beskri-

 

ver omröstningar i den årliga redogörelsen, ska investeraren i stället offen-

 

tliggöra en uppgift om var kapitalförvaltaren har offentliggjort informatio-

 

nen.

 

Befintliga regler om intressekonflikter är tillräckliga

 

Av direktivet följer att befintliga regler om intressekonflikter som är till-

 

lämpliga på institutionella investerare och kapitalförvaltare, inbegripet

 

artikel 14 i AIFM-direktivet, artikel 12.1 b och 14.1 d i UCITS IV-direk-

 

tivet och de berörda genomförandebestämmelserna samt artikel 23 i

 

MiFID II-direktivet, ska vara tillämpliga också i fråga om aktieägarenga-

 

gemang (den nya artikel 3g.3 i direktivet om aktieägares rättigheter).

 

De uppföranderegler som redan finns för institutionella investerare och

 

kapitalförvaltare är så generellt utformade att de kommer omfatta de nya

 

skyldigheterna. Ett försäkringsbolag ska t.ex. upprätta och följa riktlinjer

 

för hantering av intressekonflikter mellan företagets intressenter (10 kap.

 

24 § försäkringsrörelselagen). Vidare ska ett värdepappersinstitut t.ex. fast-

 

ställa och tillämpa effektiva organisatoriska och administrativa förfaranden

 

så att alla rimliga åtgärder vidtas för att förhindra att kundernas intressen

 

påverkas negativt av intressekonflikter (8 kap. 12 § och 9 kap. 9 § lagen om

 

värdepappersmarknaden). Bestämmelserna i lagen om värdepappersmark-

 

naden kompletteras av detaljerade bestämmelser på EU-nivå, se t.ex. artik-

 

larna 33 och 34 i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av

 

den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direk-

 

tiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verksamheten

 

i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet. Det

 

behöver således inte göras några ändringar för att institutionella investerare

 

och kapitalförvaltare även i samband med de nya skyldigheterna ska beakta

 

risken för intressekonflikter. Som Fondbolagens förening påtalar finns det

 

inte heller i dagsläget något konkret behov av kompletterande föreskrifter.

 

Något bemyndigande för regeringen, eller den myndighet som regeringen

 

bestämmer, att meddela föreskrifter om hanteringen av intressekonflikter

 

föreslås därför inte.

 

Fond- och depåförsäkringar bör inte omfattas

 

Regeringen delar bedömningen i promemorian att ändringsdirektivets krav

 

inte är tillämpligt på fond- och depåförsäkringar. Det är försäkringstagar-

 

na, och inte försäkringsföretagen, som bestämmer i vilka fonder och aktier

 

kapitalet placeras. Sådana placeringar bör därför undantas från de nya

 

skyldigheterna. Detta bör, i linje med förslaget från Svensk Försäkring,

53

 

Prop. 2018/19:56 uttryckas som att aktieplaceringar för vilka försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken undantas från de nya skyldig- heterna.

6.2Institutionella investerares investerings- strategier och överenskommelser

Regeringens förslag: Institutionella investerare ska när det gäller såda- na aktier som är utgivna av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, redogöra för vissa inslag i sina aktie- investeringsstrategier, bl.a. hur de viktigaste inslagen bidrar till till- gångarnas utveckling på medellång till lång sikt. För försäkringsföretag ska skyldigheterna inte omfatta sådana placeringar som försäkrings- tagarna och andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken för.

Institutionella investerare som träffar en överenskommelse med en kapitalförvaltare om investering i sådana aktier ska dessutom redogöra för vissa inslag i överenskommelsen, bl.a. hur den främjar ett engage- mang i portföljbolagen. Om överenskommelsen saknar ett eller flera av inslagen, ska investeraren tydligt ange skälen för det.

Redogörelsen ska publiceras på den institutionella investerarens webbplats. Saknas en egen webbplats, får publicering ske på en annan webbplats som enkelt kan nås. Redogörelsen ska uppdateras årligen, men bara om det skett någon väsentlig förändring.

Livförsäkringsföretag som är skyldiga att offentliggöra en solvens- och verksamhetsrapport ska få lämna informationen i den rapporten.

Regeringens bedömning: Krav som rör institutionella investerares åtaganden bör inte gälla pensionsstiftelser.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens (se promemorian s. 256 f.). I promemorian föreslås det att pensionsstiftelserna ska omfattas av ändringsdirektivets bestämmelser. I promemorian föreslås vidare att den information som ska lämnas vid fondförvaltning ska vara mer allmän, att en institutionell investerare alltid ska kunna välja att offentliggöra uppgifterna på en annan lättillgänglig webbplats än sin egen och att skyldigheterna ska ta sikte på samtliga aktier upptagna till handel på en reglerad marknad.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar förslagen utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Några remissinstanser, bl.a. Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) och Svenskt Näringsliv, ifrågasätter om förslaget som avser pensionsstiftelser utgör ett korrekt genomförande och pekar på att pensionsstiftelserna inte har några åtagan- den, att investeringsstrategin i en stiftelse inte med nödvändighet utgår från arbetsgivarens pensionsskuld och att stiftelsen inte strävar efter att tillgångarna ska matcha skulden. Finansinspektionen pekar på att pensions- stiftelserna inte kommer att kunna uppfylla kraven eftersom de inte har några åtaganden.

54

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Prop. 2018/19:56

Direktivets krav på information från institutionella investerare

Enligt ändringsdirektivet ska institutionella investerare offentligt redovisa hur de viktigaste inslagen i deras kapitalinvesteringsstrategi stämmer över- ens med deras ansvarsförbindelsers profil och löptid, i synnerhet för lång- fristiga ansvarsförbindelser, och hur de bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång sikt (den nya artikel 3h i direktivet om aktieägares rättig- heter).

Enligt direktivet ska en institutionell investerare för vars räkning en kapi- talförvaltare investerar, antingen på grundval av ett diskretionärt arrange- mang med varje enskild kund eller genom ett företag för kollektiva investe- ringar, dessutom offentligt redovisa följande information om sin överens- kommelse med kapitalförvaltaren:

Hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren uppmuntrar denne att anpassa sin investeringsstrategi och sina investeringsbeslut efter pro- filen och löptiden för den institutionella investerarens ansvarsförbin- delser, i synnerhet långfristiga ansvarsförbindelser.

Hur den överenskommelsen uppmuntrar kapitalförvaltaren att fatta investeringsbeslut som grundas på bedömningar av investeringsobjek- tets finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt, och att engagera sig i investeringsobjekten i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt.

Hur metoden och tidshorisonten för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer och ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för den institutionella investerarens ansvarsförbindelser, i synnerhet långfristiga ansvarsförbindelser, samt beaktar det långsiktiga resultatet i absoluta snarare än relativa termer.

Hur den institutionella investeraren bevakar kapitalförvaltarens kost- nader för portföljens omsättning och hur den definierar och bevakar portföljens avsedda omsättningshastighet eller hastighetsintervall.

Varaktigheten av överenskommelsen med kapitalförvaltaren.

Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren inte innehåller ett eller flera sådana inslag, ska den institutionella investeraren lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför det förhåller sig så.

Informationen ska finnas tillgänglig kostnadsfritt på den institutionella investerarens webbplats och uppdateras årligen. Om ingen väsentlig föränd- ring har skett, behöver dock ingen uppdatering göras. Medlemsstaterna får föreskriva att denna information ska finnas tillgänglig kostnadsfritt på andra lättillgängliga sätt på internet.

Institutionella investerare som regleras genom Solvens II-direktivet ska få ta med denna information i sin rapport om solvens och finansiell ställ- ning enligt artikel 51 i det direktivet.

Informationskraven ska införas i svensk lag

I dag finns det enligt svensk lag inte någon skyldighet för institutionella investerare att redovisa hur de viktigaste inslagen i deras aktieinvesterings- strategi (benämnt kapitalinvesteringsstrategi i ändringsdirektivet) stämmer överens med profil och löptid för deras åtaganden (benämnt ansvarsför-

55

Prop. 2018/19:56 bindelser i ändringsdirektivet) och hur de bidrar till tillgångarnas utveck- ling på medellång sikt. En sådan skyldighet behöver därför införas. Skyl- digheten ska endast avse de viktigaste inslagen i aktieinvesteringsstrategin och det ska alltså inte vara något krav på en heltäckande redovisning. Skyldigheten ska dessutom endast gälla investeringar i aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är föremål för handel på en reglerad mark- nad, dvs. inom EES (se avsnitt 5).

Det finns inte heller någon lagstadgad skyldighet för institutionella in- vesterare att offentliggöra inslag i överenskommelser med kapitalförval- tare. Även en sådan skyldighet behöver därför införas för överenskommel- ser om investering i aktier upptagna till handel på en reglerad marknad.

I promemorian föreslås att den information som ska lämnas vid fond- förvaltning ska vara mer allmän än den som ska lämnas vid överenskom- melser om diskretionär förvaltning. Regeringen instämmer i att det finns goda skäl för att göra skillnad mellan överenskommelser om diskretionär förvaltning och fondförvaltning men bedömer att ändringsdirektivet inte medger en sådan ordning. Även överenskommelser om fondförvaltning föreslås därför omfattas av informationsskyldigheten.

Redovisningen bör vara översiktlig och även i övrigt utformas med beaktande av att informationen i första hand riktar sig till den institutio- nella investerarens kunder, som ofta är privatpersoner.

Det bör framhållas att informationsskyldigheten inte tar sikte på varje enskild investering utan på de aktuella investeringarna som helhet. De nya kraven innebär således inte att en institutionell investerare ska redovisa hur varje enskild investering i aktier på en reglerad marknad överensstämmer med profilen och löptiden för dess åtaganden. Vidare ska den institutionella investeraren i redovisningen inte behöva ta hänsyn till varje enskilt portfölj- bolags resultat på medellång till lång sikt.

Krav på publicering och uppdatering ska utformas i enlighet med direk- tivet. Av de skäl som framgår av avsnitt 6.1 ska informationen publiceras på den egna webbplatsen, om en sådan finns, och annars på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Fond- och depåförsäkringar bör inte omfattas

Även i denna del delar regeringen bedömningen i promemorian att ändringsdirektivets krav inte är tillämpligt på fond- och depåförsäkringar. Aktieplaceringar för vilka försäkringstagarna eller andra ersättningsbe- rättigade bär placeringsrisken bör därför undantas från de nya skyldig- heterna.

Bestämmelserna om åtaganden är inte tillämpliga på pensionsstiftelser

Regler om information till de förmånsberättigade är lika relevanta för pensionsstiftelser som för försäkringsföretag och tjänstepensionskassor. En förmånsberättigad bör inte gå miste om väsentlig information om sin pension enbart på grund av att arbetsgivaren har valt att trygga pensions- utfästelsen i en pensionsstiftelse. Det finns emellertid ett problem med de nu aktuella bestämmelserna i ändringsdirektivet i förhållande till pensions- stiftelserna. Bestämmelserna tar i vissa delar sikte på den institutionella investerarens åtaganden. Som bl.a. Finansinspektionen påpekar har pen-

56

sionsstiftelserna inte några åtaganden. Det är till och med uttryckligen för- Prop. 2018/19:56 bjudet för en pensionsstiftelse att utfästa pension (12 § tryggandelagen). I

stället utgör en pensionsstiftelse en pant för arbetsgivarens pensions- utfästelser (jfr 9 § tryggandelagen). Stiftelsens uppgift är endast att förval- ta det kapital som arbetsgivaren avsätter och att säkerställa att arbetsgiva- rens pensionsutfästelser därmed kan uppfyllas. Om ändringsdirektivets bestämmelser är tillämpliga på pensionsstiftelserna, kan de således inte ta sikte på några åtaganden hos stiftelserna.

I promemorian föreslås att bestämmelserna ska ta sikte på de åtaganden som pensionsstiftelsen avser att trygga, dvs. arbetsgivarens pensionsåta- ganden. En sådan ordning bortser emellertid från ansvarsfördelningen mellan pensionsstiftelsen och arbetsgivaren. Ansvarsfördelningen innebär bl.a. att en pensionsstiftelse inte kan antas ha kännedom om de förmåns- berättigades individuella pensionsförmåner eller andra personliga för- hållanden. Som bl.a. Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) och Svenskt Näringsliv påpekar utgår investeringsstrategin inte heller med nödvändighet från arbetsgivarens pensionsskuld och stiftelsen strävar inte efter att tillgångarna ska matcha skulden. Promemorians förslag är därför inte lämpligt att genomföra.

Regeringen bedömer sammantaget att ändringsdirektivets bestämmelser om institutionella investerares åtaganden inte kan anses vara tillämpliga i fråga om pensionsstiftelserna. Pensionsstiftelserna bör därför inte omfattas av informationskraven i denna del. Enligt regeringens bedömning kommer de nya bestämmelserna för pensionsstiftelserna ändå att tillgodose ändringsdirektivets syften att utveckla mer långsiktiga investeringsstra- tegier, att uppmuntra ett ökat aktieägarengagemang och att tillförsäkra att överenskommelser med kapitalförvaltare inte sätter aktieinvesteringsstra- tegin på spel (jfr skäl 19).

6.3Kapitalförvaltares redogörelser till investerare

Regeringens förslag: Kapitalförvaltare som utför diskretionär portfölj- förvaltning för institutionella investerare och som då investerar i sådana aktier som är utgivna av bolag inom EES och som är upptagna till han- del på en reglerad marknad, ska årligen till den institutionella investe- raren redogöra för hur investeringsstrategin överensstämmer med överenskommelsen med investeraren och hur den bidrar till utveck- lingen av tillgångarna på medellång till lång sikt. Redogörelsen ska bl.a. innehålla information om de mest betydande riskerna som investe- ringarna är förenade med.

Information som redan är tillgänglig för allmänheten ska inte behöva redovisas.

Informationskraven ska gälla även vid förvaltning av alternativa in- vesteringsfonder som inte är specialfonder, men informationen ska läm- nas i årsberättelsen för fonden. Uppgifter om hur överenskommelsen påverkar fondens utveckling och om intressekonflikter ska dock lämnas direkt till den institutionella investeraren.

57

Prop. 2018/19:56

58

Informationskraven ska gälla även vid förvaltning av värdepappers- fonder och specialfonder, med undantag för krav som strider mot princi- pen om likabehandling av fondandelsägare. Informationen ska lämnas i årsberättelserna för fonderna.

Promemorians förslag och bedömning: Överensstämmer delvis med regeringens (se promemorian s. 282 f.). I promemorian föreslås att skyl- digheterna ska ta sikte på samtliga aktier upptagna till handel på en reg- lerad marknad och att den årliga redogörelsen ska lämnas tillsammans med den rapportering som redan i dag lämnas till en kund om utförda tjänster. I promemorian föreslås inte att den årliga redogörelsen ska innehålla upp- gifter om intressekonflikter. I promemorian behandlas inte förvaltning av andra alternativa investeringsfonder än specialfonder.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslagen, lämnar förslagen utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Fondbolagens förening understryker att fondbolag enligt 5 kap. 20 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder är förhindrade att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett företag.

Skälen för regeringens förslag

Kapitalförvaltares återkoppling till institutionella investerare

Medlemsstaterna ska enligt den nya artikel 3i.1 i direktivet om aktieägares rättigheter se till att kapitalförvaltare en gång per år redovisar för institutio- nella investerare med vilka de har ingått sådana överenskommelser som av- ses i den nya artikel 3h hur deras investeringsstrategi och genomförandet av den överensstämmer med överenskommelsen och bidrar till utvecklingen av den institutionella investerarens eller fondens tillgångar på medellång till lång sikt. Redovisningen ska inbegripa rapportering om de mest betydande riskerna på medellång till lång sikt som investeringarna är förenade med, portföljens sammansättning, omsättning och omsättningskostnader, anlitan- de av röstningsrådgivare för engagemang i bolagen samt förvaltarens policy för utlåning av värdepapper och hur denna tillämpas för att fullfölja engage- manget i tillämpliga fall, särskilt vid bolagsstämmor. Redovisningen ska innehålla information om huruvida, och i så fall hur, förvaltaren fattar inves- teringsbeslut på grundval av en bedömning av investeringsobjektets resultat på medellång till lång sikt, inklusive dess icke-finansiella resultat. Den ska också ange vilka intressekonflikter som har uppkommit i samband med engagemanget och hur förvaltaren har hanterat dem (den nya artikel 3i.1 i direktivet om aktieägares rättigheter).

Om den information som ska redovisas redan är tillgänglig för allmänhe- ten ska kapitalförvaltaren enligt direktivet inte vara skyldig att lämna infor- mationen direkt till den institutionella investeraren (den nya artikel 3i.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

Medlemsstaterna får föreskriva att informationen ska redovisas tillsam- mans med den årsrapport som avses i artikel 68 i UCITS IV-direktivet eller artikel 22 i AIFM-direktivet, alternativt de regelbundna meddelanden som avses i artikel 25.6 i MiFID II-direktivet (den nya artikel 3i.2 i direktivet om aktieägares rättigheter).

I avsnitt 6.1 finns en redogörelse för vilka svenska aktörer som omfattas av ändringsdirektivets krav på kapitalförvaltare. Dessa aktörer har redan i

dag en relativt omfattande skyldighet att regelbundet lämna redogörelser för Prop. 2018/19:56 sina investeringar respektive placeringar. Till exempel ska fondbolag och

AIF-förvaltare lämna bl.a. informationsbroschyrer, faktablad och årsbe- rättelser och informera om såväl risker som hållbarhet för varje värde- pappersfond respektive alternativ investeringsfond, se 4 kap. lagen om värdepappersfonder och 10 kap. lagen om förvaltare av alternativa inves- teringsfonder. Innehållet i årsberättelserna för värdepappersfonder och s.k. specialfonder, dvs. alternativa investeringsfonder som uppfyller de särskilda villkoren i 12 kap. lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, styrs i allt väsentligt av myndighetsföreskrifter, se 31 kap. i Finansinspek- tionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder och 12 kap. 13 och 14 §§ i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Även värdepappersinstitut ska förse sina kunder med information, bl.a. så att kunderna kan förstå riskerna med investeringarna, se 9 kap. 15–17 §§ lagen om värdepappersmarknaden. Informationskraven kompletteras av detaljerade bestämmelser på EU-nivå, se artiklarna 44–52 i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2017/565 av den 25 april 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU vad gäller organisatoriska krav och villkor för verk- samheten i värdepappersföretag, och definitioner för tillämpning av det direktivet.

Även om dessa bestämmelser innebär att kapitalförvaltare redan är skyl- diga att redovisa i vart fall delar av de uppgifter som de ska redovisa enligt ändringsdirektivet, svarar regleringen inte i någon del fullt ut mot ändrings- direktivets krav. Utgångspunkten är därför att kapitalförvaltare ska åläggas att lämna en årlig redogörelse till institutionella investerare med vilka de har ingått överenskommelser om investering i aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, med det innehåll som ändringsdirektivet kräver. Inget hindrar dock en kapitalför- valtare från att låta informationen omfatta även andra aktier.

Även denna del av ändringsdirektivet omfattar såväl diskretionär port- följförvaltning som fondförvaltning. Som framgår nedan finns det i detta sammanhang skäl att behandla förvaltningsformerna olika.

Information vid diskretionär portföljförvaltning

Det är oproblematiskt att ålägga kapitalförvaltare som utför diskretionär portföljförvaltning en sådan informationsskyldighet som redogjorts för ovan. En sådan skyldighet föreslås därför. Det föreslås också att informa- tionsskyldigheten begränsas så att information som redan är tillgänglig för allmänheten inte ska behöva lämnas direkt till den institutionella inves- teraren.

Genom att kapitalförvaltaren blir skyldig att lämna en årlig redogörelse till den institutionella investeraren säkerställs att den institutionella in- vesteraren har möjlighet att bilda sig en uppfattning om den investerings- strategi som kapitalförvaltaren tillämpar och hur den överensstämmer med den institutionella investerarens egen aktieinvesteringsstrategi. Det över- gripande syftet är att det ska lägga grunden för ett mer långsiktigt enga- gemang i portföljbolagen.

Informationen som ska redovisas grundar sig på ett kontraktuellt för-

hållande mellan två professionella aktörer. Det är önskvärt att ge parterna

59

Prop. 2018/19:56 så stor flexibilitet som möjligt när det gäller utformningen av redovis- ningen. Ändringsdirektivets möjlighet att föreskriva att informationen ska redovisas tillsammans med årsrapporten begränsar den flexibiliteten och bör därför inte utnyttjas. Det bör i stället stå parterna fritt att bestämma hur den årliga redogörelsen ska utformas och när den ska lämnas. Det kan dock många gånger vara lämpligt att informationen lämnas tillsammans med annan information som enligt gällande lagstiftning och myndighets- föreskrifter ska lämnas om de tjänster som utförs.

60

Information vid fondförvaltning

Som redan nämnts gäller informationskraven som utgångspunkt även vid fondförvaltning. Informationsskyldigheten måste emellertid anpassas ut- ifrån de förutsättningar som gäller för de verksamheterna.

Vid förvaltningen av en värdepappersfond eller en specialfond kräver principen om likabehandling att alla fondandelsägare behandlas på samma sätt. En konsekvens av detta är att en fondandelsägare inte får träffa några särskilda överenskommelser med kapitalförvaltaren. Ändringsdirektivets krav på att kapitalförvaltaren ska redogöra för hur överenskommelsen påverkar fondens utveckling är därför inte tillämpligt.

En annan konsekvens av likabehandlingsprincipen är att fondbolaget eller AIF-förvaltaren är förhindrade att ge en fondandelsägare viss infor- mation utan att samtidigt lämna informationen till övriga andelsägare. Den information som direktivet kräver att institutionella investerare ska ha rätt till ska därför inte lämnas direkt till den institutionella investeraren, utan i stället till samtliga fondandelsägare. Ändringsdirektivets möjlighet enligt den nya artikel 3i.2 bör lämpligen nyttjas så att informationen, om den inte redan är tillgänglig för allmänheten, lämnas i årsrapporten för varje fond. På så sätt kommer informationen den institutionella investeraren till del, samtidigt som principen om likabehandling respekteras.

Årsberättelserna för värdepappersfonder och specialfonder svarar inte fullt ut mot de delar av ändringsdirektivets krav som bedöms vara tillämp- liga på värdepappersfonder och specialfonder. Till exempel innehåller de inte uppgifter om risker, men sådana uppgifter finns i stället i varje värde- pappersfonds informationsbroschyr (4 kap. 15 § lagen om värdepappers- fonder). Vidare saknar årsredovisningarna uppgifter om omsättningskost- nader, röstningsrådgivare och riktlinjer för utlåning. Bestämmelserna om årsredovisningarnas innehåll måste därför ses över och anpassas till ändringsdirektivets krav. Innehållet i årsberättelserna regleras i allt väsent- ligt av Finansinspektionens föreskrifter. Det framstår som lämpligast att anpassningarna sker genom att Finansinspektionen ser över sina före- skrifter.

Förvaltning av andra alternativa investeringsfonder än specialfonder omfattas inte av Finansinspektionens föreskrifter. Informationskravet gäl- ler emellertid som utgångspunkt även vid förvaltningen av dem. Infor- mationsskyldigheten behöver därför regleras i lag. Det framstår som lämp- ligt att, i likhet med vad som gäller vid annan fondförvaltning, informa- tionen lämnas i årsberättelsen för fonden.

Till skillnad från värdepappersfonder och specialfonder kan en investerare i andra alternativa investeringsfonder ges förmånligare villkor än övriga in- vesterare, om det framgår av fondens fondbestämmelser, bolagsordning

eller motsvarande regelverk. Ändringsdirektivets krav på information om Prop. 2018/19:56 hur överenskommelsen påverkar fondens utveckling är därför tillämpliga.

Den informationen bör dock kunna lämnas direkt till den institutionella investeraren och inte behöva redovisas i årsberättelsen. Även information om intressekonflikter bör lämnas direkt till investeraren.

6.4Tillsyn och sanktioner

Regeringens förslag: Finansinspektionens tillsyn och möjligheter till sanktioner ska omfatta även de nya skyldigheterna för institutionella investerare och kapitalförvaltare.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens (se prome- morian s. 290 f.).

Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslagen utan invänd- ningar eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säker- ställa att de tillämpas. Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, pro- portionella och avskräckande (den nya artikel 14b i direktivet om aktie- ägares rättigheter).

Ändringsdirektivet medför att nya skyldigheter införs för institutionella investerare och kapitalförvaltare. Samtliga verksamheter står under tillsyn av Finansinspektionen. Tillsynsansvaret för större pensionsstiftelser är visserligen delat med länsstyrelserna, men Finansinspektionen ansvarar för en betydande del av tillsynen. Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksam- het se till att bl.a. fondbolags, svenska värdepappersinstituts, försäkrings- företags och svenska AIF-förvaltares verksamheter drivs i enlighet med de aktuella lagarna, medan tillsynen över pensionsstiftelserna främst tar sikte på att stiftelserna förvaltar sina medel på det sätt som tryggandelagen kräver (34 § tryggandelagen, 10 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder, 23 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden, 17 kap. 2 § försäkringsrörelselagen och 13 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

För att Finansinspektionen ska kunna fullgöra sitt tillsynsuppdrag finns det relativt långtgående skyldigheter för de institutionella investerarna och kapitalförvaltarna att lämna upplysningar till Finansinspektionen (35 § tryggandelagen, 10 kap. 2 § lagen om värdepappersfonder, 23 kap. 2 § lagen om värdepappersmarknaden, 17 kap. 5 § försäkringsrörelselagen och

13 kap. 7 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder). Finans-

 

inspektionen har också rätt att ingripa mot åsidosättanden av gällande skyl-

 

digheter, bl.a. genom att utfärda förelägganden och göra anmärkningar. I

 

vissa fall kan Finansinspektionen även återkalla tillstånd eller meddela

 

varningar (35 § tryggandelagen, 12 kap. 1 § lagen om värdepappersfonder,

 

25 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden, 18 kap. 1 och 2 §§ för-

 

säkringsrörelselagen och 14 kap. 1 § lagen om förvaltare av alternativa

 

investeringsfonder). Vidare kan Finansinspektionen i vissa fall besluta om

 

sanktionsavgifter (12 kap. 7 § lagen om värdepappersfonder, 25 kap. 8 §

 

lagen om värdepappersmarknaden, 18 kap. 16 § försäkringsrörelselagen och

 

14 kap. 11 § lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder).

61

Prop. 2018/19:56 Det befintliga regelverket utgör en tillräcklig garanti för att de aktuella lagarna efterlevs. Finansinspektionen har effektiva möjligheter att kon- trollera att skyldigheterna efterföljs och möjlighet att ingripa i de situatio- ner när så inte är fallet. Detta gäller även i förhållande till de nya skyldig- heterna för institutionella investerare och kapitalförvaltare utan att någon författningsändring behöver göras. För att Finansinspektionens tillsyns- ansvar ska omfatta de nya skyldigheterna för pensionsstiftelser krävs dock en justering av tillsynsbestämmelsen i tryggandelagen.

7Röstningsrådgivare

Regeringens förslag: Svenska och vissa utländska röstningsrådgivares verksamhet ska regleras i en ny lag.

Röstningsrådgivare ska när det gäller sådana aktier som är utgivna av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad

följa en uppförandekod eller lämna en tydlig och motiverad för- klaring till varför en sådan kod, eller rekommendationerna i den, inte följs,

lämna en årlig redogörelse för hur analyser, råd och röstningsre- kommendationer utarbetas, och

identifiera och för sina kunder redovisa intressekonflikter. Uppförandekoden, eventuella förklaringar och den årliga redogörel-

sen ska publiceras på röstningsrådgivarens webbplats.

En röstningsrådgivare ska anmäla sig hos Finansinspektionen, som ska ha tillsyn över röstningsrådgivarna. Finansinspektionen ska ha rätt att begära in uppgifter och handlingar för tillsynen. Finansinspektionen ska också ha rätt att ingripa vid överträdelser genom förelägganden som får förenas med vite och genom anmärkningar. Finansinspektionens beslut ska få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Röstningsrådgivare ska med årliga avgifter bekosta Finansinspektio- nens verksamhet. Finansinspektionen ska också få ta ut avgifter för anmälningar.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska ha rätt att meddela föreskrifter om innehållet i den årliga redogörelsen. Regeringen ska också få meddela föreskrifter om avgifter till Finans- inspektionen.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens (se promemorian s. 300 f.). I promemorian föreslås det inte att röstningsråd- givare ska följa den antagna uppförandekoden och redogöra för avvikelser, att röstningsrådgivare ska anmäla sig hos Finansinspektionen eller att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter för anmälningar och tillsyn.

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar förslagen utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Finansinspektionen av- styrker förslaget om inte den nya lagen kompletteras med dels en anmäl- nings- eller registreringsskyldighet, dels en avgiftsbestämmelse. Nordic Investor Services Aktiebolag tillstyrker förslaget och menar att någon regel

62

om avgiftsfinansiering inte bör införas utan att en kompletterande konse- Prop. 2018/19:56 kvensbedömning först genomförs. Uppsala universitet (juridiska fakul-

teten) menar att en röstningsrådgivare ska vara en juridisk person, medan Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Sveriges advokatsamfund menar att även röstningsrådgivning som bedrivs av en enskild näringsidkare ska omfattas av de krav som införs.

Skälen för regeringens förslag

Ändringsdirektivet syftar till ökad transparens hos röstningsrådgivare

Direktivet innehåller krav som syftar till att öka transparensen i fråga om röstningsrådgivares verksamhet (den nya artikel 3j). Med röstningsråd- givare avses en juridisk person som på yrkesmässig och kommersiell basis analyserar bolagens redovisningar och, i förekommande fall, annan infor- mation om börsnoterade bolag, i syfte att informera investerarna inför deras omröstningsbeslut genom att tillhandahålla undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer som relaterar till utövandet av rösträtten (artikel 1.2 i ändringsdirektivet).

I skälen till ändringsdirektivet framhålls att röstningsrådgivarna spelar en viktig roll i bolagsstyrningen genom att bidra till minskade kostnader för analyser av bolagsuppgifter, men att de också kan ha ett betydande inflytande över röstningsbeteendet hos investerare. Med tanke på den bety- delse som röstningsrådgivare har bör de omfattas av krav på transparens (skäl 25 och 26).

Direktivets krav gäller inte bara röstningsrådgivare inom unionen utan även röstningsrådgivare som varken har säte eller huvudkontor i unionen, om de bedriver verksamhet genom ett verksamhetsställe i unionen (den nya artikel 3j.4).

Röstningsrådgivarnas verksamhet ska lagregleras

I dag saknas det särskilda regler om den verksamhet som bedrivs av röst- ningsrådgivare. Ändringsdirektivets krav på transparens medför att röst- ningsrådgivarnas verksamhet behöver författningsregleras. Det föreslås därför att det införs en särskild lag som reglerar den. I lagen ska det införas en definition av röstningsrådgivare. I direktivet används begreppet juridisk person i definitionen. Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Sveriges advokatsamfund är inne på finns det skäl som talar för att även röstnings- rådgivning som bedrivs av enskilda näringsidkare borde omfattas av kraven. Med tanke på att direktivet uttryckligen begränsar vad som avses med röstningsrådgivare till juridiska personer och att kraven även ska tillämpas i fråga om vissa utländska aktörer förefaller det dock inte lämpligt. Det skulle kunna skapa tillämpningsproblem i gränsöverskridande fall och inte heller vara helt förenligt med direktivets harmoniseringssyfte.

Behörig medlemsstat är den där röstningsrådgivaren har sitt säte eller, om röstningsrådgivaren inte har sitt säte i en medlemsstat, där röstnings- rådgivaren har sitt huvudkontor eller, om röstningsrådgivaren varken har sitt säte eller sitt huvudkontor i en medlemsstat, där röstningsrådgivaren har ett verksamhetsställe (artikel 1.1 i ändringsdirektivet).

Svensk lag ska således reglera verksamheten hos svenska röstnings-

rådgivare och hos röstningsrådgivare från tredje land som har huvudkontor

63

Prop. 2018/19:56 eller verksamhetsställe här. Av ändringsdirektivet framgår inte närmare vad som avses med verksamhetsställe. Det bör dock i detta sammanhang förstås som att röstningsrådgivaren har etablerat en verksamhet här och inte endast bedriver tillfällig verksamhet i landet.

Kraven i den nya artikel 3j ska tillämpas i den mån rådgivningen avser röstning i bolag som har sitt säte i en medlemsstat och vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad (artikel 1.1 i ändringsdirektivet). En reglerad marknad är, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler (artikel 1.2 i ändringsdirektivet och 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden, som genomför artikel 4.1.21 i MiFID II- direktivet). Kraven gäller alltså bara med avseende på bolag inom EES vars aktier är upptagna till handel inom EES. Skyldigheterna ska inte gälla i förhållande till t.ex. bolag vars aktier är upptagna till handel på mark- nader utanför EES eller på multilaterala handelsplattformar. Skyldighe- terna ska inte heller gälla i förhållande till bolag från tredje land, även om bolagets aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Röstningsrådgivare ska följa en uppförandekod eller förklara sig

Medlemsstaterna ska se till att röstningsrådgivare offentligt hänvisar till en uppförandekod som de tillämpar samt redovisar hur de har tillämpat denna uppförandekod. Om röstningsrådgivare inte tillämpar en uppfö- randekod, ska de lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför det förhåller sig så. Om röstningsrådgivare tillämpar en uppförandekod men avviker från någon av rekommendationerna i den, ska de ange vilka delar de avviker från, lämna en förklaring till detta och i förekommande fall an- ge vilka alternativa åtgärder som har vidtagits. Informationen ska göras kostnadsfritt tillgänglig för allmänheten på röstningsrådgivarnas webb- platser och uppdateras årligen (den nya artikel 3j.1 i direktivet om aktie- ägares rättigheter).

En skyldighet för röstningsrådgivare att tillämpa en uppförandekod och följa rekommendationerna i den eller förklara sig bör införas i den nya lagen. Koden och eventuella förklaringar ska publiceras på röstningsråd- givarens webbplats och informationen ska uppdateras årligen.

Av ändringsdirektivet framgår inte vilka krav som ska ställas på en upp- förandekod. Innehållet får avgöras med utgångspunkt i att syftet med koden är att öka transparensen beträffande röstningsrådgivarnas verksamhet. Ett relevant innehåll kan många gånger inbegripa en redogörelse för de metoder som tillämpas för att hämta in de uppgifter som läggs till grund för röstnings- rekommendationerna, uppgifter om interna röstningspolicyer samt rutiner för att upptäcka och hantera intressekonflikter och för den externa kommu- nikationen i samband med utredningar. Röstningsrådgivaren ska självklart inte behöva avslöja uppgifter som är känsliga i konkurrenshänseende.

Röstningsrådgivare ska också lämna en årlig redogörelse

Röstningsrådgivarna ska på ett tillfredsställande sätt informera sina kunder om riktigheten och tillförlitligheten i sin verksamhet. För att säkerställa det ska medlemsstaterna enligt ändringsdirektivet se till att röstnings-

64

rådgivarna årligen offentligt redogör för utarbetandet av sina undersök- Prop. 2018/19:56 ningar, råd och röstningsrekommendationer. Redogörelsen ska åtminstone

ange

huvuddragen i de metoder och modeller de tillämpar,

vilka informationskällor de huvudsakligen använder,

vilka förfaranden de infört för att säkra kvaliteten på sina undersök- ningar, råd och röstningsrekommendationer och för att säkra kvalifi- kationerna för berörd personal,

om, och i så fall hur, de beaktar nationella marknadsvillkor, rättsliga villkor, regleringsvillkor och bolagsspecifika villkor,

huvuddragen i de röstningspolicyer de tillämpar för varje marknad,

om de för dialoger med bolag som är föremål för deras undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer och med bolagens intressenter samt, om så är fallet, dialogernas omfattning och natur, och

policyn för förebyggande och hantering av potentiella intressekonflik- ter.

Informationen ska göras tillgänglig för allmänheten på röstningsråd- givarnas webbplatser och förbli tillgänglig kostnadsfritt under minst tre år från publiceringsdatum. Information som finns tillgänglig som en del av det som redovisas i röstningsrådgivarens uppförandekod ska inte behöva redovisas separat (den nya artikel 3j.2 i direktivet om aktieägares rättig- heter).

Det föreslås att en skyldighet för röstningsrådgivare att lämna en årlig redogörelse för hur analyser, råd och röstningsrekommendationer utarbe- tas ska införas i den nya lagen. Redogörelsen ska publiceras på röstnings- rådgivarens webbplats och finnas tillgänglig där under åtminstone tre år. Det kan vara ändamålsenligt att, som promemorian föreslår, inte reglera detaljerna i hur detta ska ske i lag. Det föreslås därför att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska bemyndigas att meddela föreskrifter om den årliga redogörelsen. Föreskrifterna behöver bl.a. ange krav på redogörelsens innehåll som innefattar den uppräkning som finns i artikel 3j.2.

Även i fråga om den årliga redogörelsen är det självklart att röstnings- rådgivaren inte ska behöva avslöja uppgifter som är känsliga i konkurrens- hänseende.

Röstningsrådgivare ska även redovisa intressekonflikter

Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att röstningsrådgivare identifierar och för sina kunder utan dröjsmål redovisar alla faktiska eller potentiella intressekonflikter eller affärsförbindelser som kan påverka utarbetandet av deras undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer samt de åtgär- der de har vidtagit för att undanröja, begränsa eller hantera de faktiska eller potentiella intressekonflikterna (den nya artikel 3j.3 i direktivet om aktie- ägares rättigheter).

En skyldighet för röstningsrådgivare att för sina kunder redovisa faktis- ka och potentiella intressekonflikter bör föreskrivas i den nya lagen. Med potentiella avses t.ex. kontakter som i förlängningen kan leda till en in- tressekonflikt. Även affärsförbindelser som kan påverka utarbetandet av

65

Prop. 2018/19:56 undersökningarna, råden eller röstningsrekommendationerna ska redo- visas.

66

Slutligen ska röstningsrådgivaren samtidigt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att undanröja, begränsa eller hantera en faktisk eller poten- tiell intressekonflikt. Syftet är att kunden ska kunna avgöra om röstnings- rådgivaren vidtar tillräckliga åtgärder för att hantera situationen.

Finansinspektionen ska utöva tillsyn och ges möjlighet till sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om åtgärder och sanktioner för över- trädelse av nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande (den nya artikel 14b i direktivet om aktieägares rättigheter).

Det är nödvändigt att utse en myndighet med uppgift att se till att röst- ningsrådgivarna rättar sig efter kraven i den nya lagen. Verksamheten är nära förbunden med aktiemarknaden, som tillhör Finansinspektionens tillsyns- område. Finansinspektionen bör därför få i uppdrag att utöva tillsynen.

För att Finansinspektionen på ett ändamålsenligt sätt ska kunna utöva sin tillsyn bör en röstningsrådgivare vara skyldig att lämna de uppgifter och handlingar som Finansinspektionen begär. En sådan skyldighet är vanlig för de aktörer som Finansinspektionen utövar tillsyn över (se t.ex. 23 kap. 2 § lagen om värdepappersmarknaden och 6 kap. 1 a § lagen om handel med finansiella instrument).

Bestämmelserna om sekretess för uppgifter om affärs- eller driftförhållan- den och för uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållanden i 30 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) kommer hos Finansinspek- tionen att omfatta uppgifter från en röstningsrådgivare. Röstningsrådgivarna kommer således ha samma sekretesskydd som övriga aktörer på finans- marknaden.

Det är viktigt att Finansinspektionen ges möjligheter att ingripa mot röst- ningsrådgivare som inte rättar sig efter den nya lagens krav. Finansinspek- tionens möjligheter till ingripande varierar från verksamhet till verksamhet. Sanktionssystemen är uppbyggda av mer eller mindre ingripande åtgärder, där en återkallelse av tillstånd får anses vara den mest ingripande. I de fall ett åsidosättande kan få långtgående negativa effekter på det finansiella systemet har Finansinspektionen getts större möjligheter att ingripa, jämfört med andra fall där ett åsidosättande inte riskerar att ge lika negativa följder.

För röstningsrådgivares del är det av betydelse att regleringen är be- gränsad till vissa uppgiftsskyldigheter, i första hand i förhållande till kun- derna. Ett åsidosättande av dessa skyldigheter skulle visserligen kunna försvåra för rådgivarens kunder att få en rättvisande bild av verksamheten, men inte få några mer långtgående konsekvenser. Verksamheten som om- fattas av regleringen är vidare så begränsad att den inte bör vara tillstånds- pliktig. Det är mot den bakgrunden tillräckligt att Finansinspektionen ges möjlighet att rikta förelägganden mot en röstningsrådgivare eller att göra en anmärkning (jfr 25 kap. 1 § lagen om värdepappersmarknaden). Ett föreläggande kan exempelvis avse att röstningsrådgivaren inom viss tid ska upprätta en årlig redogörelse för verksamheten eller lämna uppgifter och handlingar till Finansinspektionen. En anmärkning kan riktas t.ex. om en röstningsrådgivare har offentliggjort den årliga redogörelsen för sent.

Det bör också finnas en möjlighet för Finansinspektionen att avstå från ett ingripande när en brist är ringa eller ursäktlig eller om röstningsrådgivaren gör en rättelse (jfr 25 kap. 2 § lagen om värdepappersmarknaden). Till exempel bör Finansinspektionen kunna avstå från ett ingripande vid ett begränsat dröjsmål.

Ett föreläggande bör kunna förenas med vite (jfr 25 kap. 29 § lagen om värdepappersmarknaden). I likhet med vad som gäller enligt lagen om värdepappersmarknaden bör Finansinspektionen dock inte ha rätt att döma ut ett förelagt vite.

Finansinspektionens beslut bör kunna överklagas till allmän förvalt- ningsdomstol och prövningstillstånd bör krävas vid ett överklagande till kammarrätten.

Som Finansinspektionen påpekar är det svårt att utöva tillsyn om det inte krävs att den som utövar verksamhet som omfattas av den nya lagen har en anmälnings- eller registreringsskyldighet. En sådan skyldighet kan inte anses stå i strid med ändringsdirektivet. Så länge antalet röstningsrådgi- vare och omfattningen av tillsynen är begränsad (se nedan) bör en anmäl- ningsskyldighet vara tillräcklig. Det föreslås därför att röstningsrådgivare som bedriver verksamhet som omfattas av den nya lagen ska anmäla detta till Finansinspektionen. Det föreslås också att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot röstningsrådgivare som inte rättar sig efter anmälnings- kravet.

Vilket innehåll en anmälan ska ha och andra detaljer om anmälan kan regeringen meddela föreskrifter om (8 kap. 7 § regeringsformen).

Finansinspektionen ska ha rätt att ta ut avgifter

Finansinspektionens tillsyn över röstningsrådgivarna kommer framför allt att bestå av en årlig tillsyn av att uppförandekoden och eventuella förklaringar publiceras och uppdateras och att den årliga redogörelsen publiceras. För skyldigheten att redovisa intressekonflikter är det av bety- delse för tillsynen att redovisningen ska ske direkt till kund och i samband med att intressekonflikten identifieras, rimligtvis i samband med att en analys eller rekommendation levereras. Även i denna del borde den huvud- sakliga tillsynen bestå i årliga kontroller, eftersom relevant information om intressekonflikter i de allra flesta fall kan antas framgå av upp- förandekoden, eventuella förklaringar till varför koden inte har följts och den årliga redogörelsen. Särskilda kontroller på eget initiativ eller i anledning av klagomål från kunder kan väntas förekomma i endast begrän- sad omfattning. Därtill kommer att den svenska röstningsrådgivnings- branschen har en mycket begränsad omfattning. För närvarande finns det endast en svensk aktör, Nordic Investor Services. Därutöver finns det såvitt känt en utländsk aktör som har ett verksamhetsställe i Sverige, ISS (Integrated Service Solutions). Det finns inga indikationer på att den svenska marknaden är på väg att förändras i någon nämnvärd omfattning. Finansinspektionens tillsynsuppdrag enligt den nya lagen kommer således att ha en begränsad omfattning den närmaste tiden.

Finansinspektionens tillsynsverksamhet finansieras i huvudsak via an- slag på statens budget. De aktörer som inspektionen har tillsyn över betalar därefter årliga avgifter som totalt ska motsvara kostnaderna. Avgifterna förs till inkomsttitel på statens budget. Det finns inte skäl att särbehandla

Prop. 2018/19:56

67

Prop. 2018/19:56 tillsynen över röstningsrådgivare i detta hänseende. De kostnader som uppstår för Finansinspektionen till följd av uppgifter enligt den nya lagen behöver inspektionen därför ha rätt att ta ut avgifter för. Det bör därför, som Finansinspektionen påpekar, tas in en bestämmelse i den nya lagen med en skyldighet för röstningsrådgivare att betala årliga avgifter till Finansinspektionen.

Vid valet mellan att ta ut avgifterna från röstningsrådgivarna och de bolag som kan vara föremål för en röstningsrådgivares verksamhet måste det beaktas att långt ifrån alla bolag anlitar röstningsrådgivare. Det fram- står därför som lämpligast att avgiften tas ut från röstningsrådgivarna, som sedan kan föra över kostnaden på sina kunder vid prissättningen av sina tjänster.

Finansinspektionen bör också ha rätt att ta ut avgifter för sin prövning av anmälningar enligt den nya lagen.

Den närmare utformningen av avgifterna bör inte regleras i lagen. Det föreslås därför att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om av- gifterna.

8Aktieägares inflytande över ersättningar

8.1Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Regeringens förslag: Noterade aktiebolag ska ha riktlinjer för ersätt- ning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska omprövas av bolagsstämman minst vart fjärde år. De ska tas in i bolagets förvalt- ningsberättelse och hållas tillgängliga på bolagets webbplats.

I riktlinjerna ska det bl.a. finnas en förklaring till hur de bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet samt hur lö- nen och anställningsvillkoren för bolagets anställda har beaktats. Det ska vara möjligt att frångå riktlinjerna om det finns särskilda skäl för det.

Promemorians förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för- slag (se promemorian s. 326 f.). Promemorian föreslår att en bredare krets av ledande befattningshavare ska omfattas av riktlinjerna och att riktlin- jerna ska omprövas varje år.

Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser tillstyrker förslagen eller har inga invändningar mot dem. Några remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund, motsätter sig att riktlinjerna omfattar fler personer i bolagets ledning än vad ändringsdirektivet kräver. Många remissinstanser, bl.a. Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Närings- liv och Uppsala Universitet, motsätter sig att riktlinjerna ska omprövas år- ligen och menar att det är tillräckligt att det sker vart fjärde år, såsom ändringsdirektivet tillåter. Landsorganisationen i Sverige (LO) avstyrker förslaget om att bolag ska kunna göra avsteg från riktlinjerna.

68

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2018/19:56

Krav på riktlinjer

 

Ett av de övergripande syftena med ändringsdirektivet är att säkerställa att

 

aktieägarna i bolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad

 

marknad kan påverka ramarna för ersättning till bolagets ledande befatt-

 

ningshavare. Att skapa en sund ersättningskultur i ett bolag främjar bola-

 

gets långsiktiga intressen (jfr skäl 29).

 

Enligt direktivet ska medlemsstaterna ställa krav på att bolagen ska fast-

 

ställa riktlinjer för ersättning till sina ledande befattningshavare. Aktieägar-

 

na ska ha möjlighet att lämna synpunkter på riktlinjerna. De ska vara tydliga

 

och begripliga och bidra till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och

 

hållbarhet. Bolagen ska som utgångspunkt inte få betala ersättning till sina

 

ledande befattningshavare på ett sätt som avviker från riktlinjerna.

 

År 2006 infördes ett antal bestämmelser i den svenska aktiebolagslagen

 

bl.a. med syftet att säkerställa aktieägarnas insyn i och möjlighet att påverka

 

ersättningen till bolagets ledande befattningshavare (se prop. 2005/06:186).

 

Ändringarna hade sin grund i förslag i Förtroendekommissionens betän-

 

kande Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47). Kommissionen hade

 

tillsatts mot bakgrund av den försämring av allmänhetens förtroende för

 

näringslivet som uppstått. En av anledningarna till försämringen var enligt

 

Förtroendekommissionen brister inom bolagens löne- och ersättningssys-

 

tem.

 

En av de bestämmelser som infördes var att det alltid är stämman som

 

ska besluta om styrelsearvode (8 kap. 23 a §). Vidare infördes ett krav på

 

att bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i

 

Sverige ska ta fram riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befatt-

 

ningshavare (8 kap. 51 §). Genom riktlinjerna drar aktieägarna vid års-

 

stämman upp de ramar inom vilka styrelsen har att hålla sig vid utbetalning

 

av ersättning till de ledande befattningshavarna. Den hittillsvarande regle-

 

ringen uppfyller i stora drag ändringsdirektivets krav, men behöver

 

kompletteras.

 

I ändringsdirektivet används ordet ersättningspolicy, medan ordet rikt-

 

linjer används i aktiebolagslagen. I förarbetena anges att det av uttrycket

 

framgår att det är fråga om vilka principer för bestämmande av lön och

 

annan ersättning till de aktuella personerna som bolaget ska tillämpa (prop.

 

2005/06:186 s. 66). Detta bedöms överensstämma med det som avses med

 

ordet ersättningspolicy i ändringsdirektivet. Uttrycket riktlinjer för ersätt-

 

ning används därför även fortsättningsvis.

 

Bolag som bör omfattas av kraven

 

De nuvarande kraven på riktlinjer för ersättning till ledande befattnings-

 

havare gäller för bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad

 

marknad i Sverige, s.k. aktiemarknadsbolag (8 kap. 51 §). Direktivet

 

omfattar bolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad

 

belägen i eller med verksamhet inom en medlemsstat (artikel 1.1). De

 

svenska regler som genomför direktivet i den ursprungliga lydelse gäller

 

emellertid även publika aktiebolag som har aktier upptagna på en mot-

 

svarande marknad utanför EES. Det är en vidare krets av bolag än aktie-

 

marknadsbolag, och bestämmelserna i aktiebolagslagen om riktlinjer bör

 

anpassas så att de avser denna vidare krets. Det finns inget hinder mot att

69

Prop. 2018/19:56 även andra bolag antar styrdokument av detta slag i syfte att öka transpa- rensen i ersättningsfrågor.

Personkrets som bör omfattas av riktlinjerna

Riktlinjerna ska avse ersättningar till ledande befattningshavare. Med le- dande befattningshavare avses en medlem av ett företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan samt den verkställande direktören och vice verkställande direktören, även när de inte är medlemmar av bolagets för- valtnings-, lednings- eller kontrollorgan. Medlemsstaterna får utvidga personkretsen till att även omfatta personer som utför arbetsuppgifter som liknar dem som utförs av dessa befattningshavare (artikel 1.2 i ändrings- direktivet).

Enligt hittillsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen ska riktlinjerna omfatta den verkställande direktören och andra personer i bolagets led- ning. Ersättningar till styrelseledamöter och styrelsesuppleanter är undan- tagna, eftersom det är bolagsstämman som ska besluta om dem (8 kap. 51 § sista stycket och 8 kap. 23 a § första stycket). Om en styrelseledamot är anställd av bolaget, ska dock ersättningar som han eller hon får i denna egenskap omfattas av riktlinjerna, liksom konsultarvoden. Med andra personer i bolagets ledning avses personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställan- de direktören, t.ex. ekonomidirektör, finansdirektör och personalchef (se prop. 2005/06:186 s. 50 och 66).

Några remissinstanser, bl.a. Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsam- fund, motsätter sig att riktlinjerna omfattar fler personer i bolagets ledning än vad ändringsdirektivet kräver. Som skäl anförs bl.a. att en begränsning av personkretsen skulle underlätta framtagandet av riktlinjerna och minska bolagens administrativa börda.

Regeringens utgångspunkt i genomförandet är att inte gå längre än vad ändringsdirektivet kräver (se avsnitt 4). En fördel med en snävare person- krets är, som remissinstanserna påpekar, att det skulle minska bolagens administrativa börda. En vidare personkrets innebär att bolagen är skyldi- ga att redovisa uppgifter för fler befattningshavare än vad som kan komma att bli fallet för andra bolag inom EU. Som bl.a. Svenskt Näringsliv anger, kan det vara en konkurrensnackdel för svenska bolag.

Mot denna bakgrund anser regeringen att aktiebolagslagens bestämmelser bör justeras för den mer begränsade personkrets som ändringsdirektivet tillå- ter, dvs. styrelseledamöter, den verkställande direktören och vice verkställan- de direktören. I fråga om styrelseledamöter bör undantaget för bestämmande av styrelsearvodet gälla fortsatt. En sådan ordning bedöms förenlig med ändringsdirektivets syfte, eftersom aktieägarna genom stämmobesluten har direkt inflytande i frågan.

Regeringen vill i sammanhanget framhålla att det inte finns några hinder mot att inom ramen för näringslivets självreglering verka för en bredare tillämpning om det bedöms ändamålsenligt.

Ersättning som bör omfattas av riktlinjerna

Enligt den hittillsvarande regleringen i aktiebolagslagen ska riktlinjerna avse lön och annan ersättning till ledande befattningshavare (8 kap. 51 §).

70

Med detta avses alla typer av ersättningar och förmåner såsom lön, provi- sion, pension, avgångsvederlag, bonus samt ersättningsprogram som baseras på aktier, konvertibler och optioner (se prop. 2005/06:186 s. 66). Undantag görs för arvode till styrelseledamöter som stämman ska besluta om och för sådana emissioner och överlåtelser som omfattas av 16 kap. aktiebolags- lagen. I 16 kap. regleras bl.a. nyemissioner och överlåtelser av aktier till ledande befattningshavare i publika aktiebolag (de s.k. Leo-reglerna). Även när det gäller dessa ersättningar är det bolagsstämman som ska fatta beslut. Att dessa ersättningar undantas från riktlinjerna bedöms förenligt med ändringsdirektivets krav. Som Svenskt Näringsliv m.fl. pekar på är syftet med riktlinjer inte att styra det bolagsorgan som självt utfärdar riktlinjerna. De ska därför inte behöva omfatta de typer av ersättningar som aktieägarna beslutar på bolagsstämman.

Stämmans beslut om riktlinjer bör vara bindande

Direktivet ställer krav på att aktieägarna ska ha rätt att rösta om riktlinjerna på bolagsstämman (den nya artikel 9a.1). I aktiebolagslagen gäller den grundläggande principen att det bara ska ske omröstning i en fråga om en aktieägare begär det (7 kap. 37 §). Regeringen bedömer det vara tillräck- ligt om samma grundläggande princip tillämpas avseende riktlinjerna, dvs. att aktieägarna ges möjlighet att i det enskilda fallet begära att det ska ske en omröstning. Bolagsstämmans beslut utgörs av den mening som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna (7 kap. 40 §). Den nuvarande ord- ningen bedöms uppfylla ändringsdirektivets krav i denna del och behöver därför inte ändras.

Vidare anges i direktivet att omröstningen om riktlinjerna på bolags- stämman är bindande (den nya artikel 9a.2). Direktivet ger dock en möjlig- het för en medlemsstat att i stället föreskriva att stämmobehandlingen ska vara rådgivande (den nya artikel 9a.3). Gällande rätt innebär att års- stämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i princip är bindande för styrelsen. Den nuvarande ordningen uppfyller således ändringsdirektivets krav i denna del. Det rör sig om ett etablerat system inom svensk bolagsrätt och det saknas skäl att ersätta det med en rådgivande stämmobehandling. Den nuvarande ordningen bör därför inte ändras.

I direktivet ges medlemsstaterna möjlighet att tillåta att bolagen, under vissa förutsättningar, gör avsteg från riktlinjerna (den nya artikel 9a.4). Även enligt hittillsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen har styrelsen möjlighet att under vissa förhållanden frångå riktlinjerna (8 kap. 53 §). Den kan fylla en viktig funktion när ett bolag snabbt behöver fatta ett beslut angående ersättning, t.ex. vid rekrytering av en ny verkställande direktör (jfr prop. 2005/06:186 s. 68). Möjligheten bör därför behållas.

Enligt ändringsdirektivet ska det vara möjligt att frångå riktlinjerna vid exceptionella omständigheter, medan det enligt aktiebolagslagen krävs särskilda skäl. Regeringen bedömer att kravet på särskilda skäl kan kvar- stå, eftersom det får anses motsvara direktivets krav. I direktivet sägs att det ska vara möjligt att frångå riktlinjerna när det är nödvändigt för att tillgodose hela bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller att säker- ställa dess bärkraft. Enligt förarbetena till bestämmelsen i aktiebolags- lagen kan det finnas särskilda skäl om t.ex. den verkställande direktören

Prop. 2018/19:56

71

Prop. 2018/19:56 ska bytas ut och styrelsen anser att det bästa för bolaget är att erbjuda den tilltänkta nya direktören en ersättning som i något avseende inte är förenlig med riktlinjerna (prop. 2005/06:186 s. 68). Det handlar således även i sådana fall om att tillgodose ett bolags långsiktiga intressen.

72

Den hittillsvarande undantagsbestämmelsen behöver kompletteras i enlighet med de krav som ställs i ändringsdirektivet. Det bör införas krav på att det i riktlinjerna ska finns reglerat hur undantaget ska tillämpas och vilka delar av riktlinjerna som det ska vara möjligt att göra avsteg från. Stämman kan på så sätt fritt avgöra hur styrelsens möjligheter att avvika från riktlinjerna ska se ut. Stämman kan t.ex. ange ett tak för hur stora avvikelser som styrelsen får göra eller mer detaljerat ange i vilka situatio- ner som det är tillåtet att göra ett avsteg och därigenom begränsa tillämp- ningsområdet.

LO menar att möjligheten till avsteg inte främjar en sund ersättnings- kultur och att det i praktiken innebär att riktlinjerna inte får någon effekt. Regleringen innebär dock att det krävs en viss kvalitet på de skäl som åberopas och att det är fråga om verkliga undantagssituationer. Det är naturligtvis inte godtagbart att styrelsen avviker från riktlinjerna endast för att den anser att de riktlinjer som bolagsstämman har beslutat om har brister. I sådana fall är styrelsen hänvisad till att kalla till en extra bolags- stämma för att där lägga fram ett förslag till ändrade riktlinjer (prop. 2005/06:186 s. 69 och 70). Mot denna bakgrund bedömer regeringen att en sund ersättningskultur kan främjas även om det fortsatt finns en möjlig- het till avsteg från riktlinjerna.

Styrelsen ska minst vart fjärde år upprätta ett förslag till riktlinjer

Direktivet anger att medlemsstaterna ska se till att bolagen lägger fram riktlinjerna för omröstning av bolagsstämman vid varje väsentlig föränd- ring, dock minst vart fjärde år (den nya artikel 9a.5). De hittillsvarande bestämmelserna i aktiebolagslagen ställer mer långtgående krav, eftersom styrelsen enligt dessa inför varje årsstämma ska presentera ett förslag till riktlinjer (8 kap. 51 § första stycket).

Institutionella ägares förening (IÄF) ansluter sig till promemorians förslag om att riktlinjerna även i fortsättningen ska fastställas årligen. Många remissinstanser, bl.a. Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Näringsliv och Uppsala Universitet, motsätter sig dock promemorians förslag och anser att tidsintervallet bör ändras till vart fjärde år. En ändring av den aktuella be- stämmelsen i enlighet med vad ändringsdirektivet tillåter skulle, som flera remissinstanser är inne på, medföra en minskad administrativ börda för bolagen. Regeringen kan också instämma i den remisskritik som lyfter fram att en sådan ordning skulle vara bättre anpassad till det förhållandet att rikt- linjer fokuserar på frågor som långsiktighet och hållbarhet och därmed naturligen sträcker sig över en längre tidsperiod. Mot detta kan visserligen invändas att en sådan ändring skulle innebära en inskränkning av aktie- ägarnas möjlighet att lämna synpunkter på och påverka riktlinjernas utform- ning. Aktieägarna ges dock en sådan möjlighet varje år i samband med att rapporten om ersättningar läggs fram på årsstämman, se närmare om detta i avsnitt 8.2.

Enligt regeringens mening finns det inte tillräckliga skäl att ha krav som går längre än ändringsdirektivet. Bestämmelserna bör därför ändras så att

ett förslag till nya riktlinjer presenteras för stämman när det uppkommer Prop. 2018/19:56 behov av väsentliga ändringar, dock minst vart fjärde år. Riktlinjerna bör

fortsatt vara intagna i förvaltningsberättelsen.

Enligt direktivet ska bolagen endast få betala ersättning till sina ledande

 

befattningshavare enligt riktlinjer som har godkänts av bolagsstämman

 

(den nya artikel 9a.2). Om bolagsstämman inte godkänner de föreslagna

 

riktlinjerna, får bolaget antingen fortsätta betala ersättning i enlighet med

 

de dittills gällande riktlinjerna eller, om det inte finns sådana, i enlighet

 

med bolagets praxis. Styrelsen ska då senast vid nästa årsstämma presen-

 

tera ett nytt förslag till riktlinjer.

 

Den ordning direktivet föreskriver överensstämmer med hur aktie-

 

bolagslagens bestämmelser om riktlinjer för ersättning tillämpas. För att

 

tydliggöra genomförandet av ändringsdirektivet i denna del bör dock be-

 

stämmelser med motsvarande innebörd föras in i aktiebolagslagen.

 

Riktlinjerna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats

 

Bolaget ska enligt direktivet kostnadsfritt tillhandahålla gällande riktlinjer

 

på sin webbplats (den nya artikel 9a.7). Riktlinjerna ska finnas tillgängliga

 

åtminstone så länge som de gäller. Något motsvarande krav finns inte

 

enligt hittillsvarande bestämmelser i aktiebolagslagen och en ny bestäm-

 

melse om detta bör därför införas.

 

Tillsammans med riktlinjerna ska enligt ändringsdirektivet dagen för och

 

resultatet av stämmans omröstning hållas tillgängligt på bolagets webbplats.

 

Enligt direktivet gäller sedan tidigare att medlemsstaterna får tillåta att bola-

 

gen, för det fall ingen aktieägare begär en fullständig redovisning av en om-

 

röstning, fastställer ett röstningsresultat endast i den omfattning som behövs

 

för att säkerställa att en tillräcklig majoritet har uppnåtts för varje beslut.

 

Röstningsresultaten ska offentliggöras på bolagets webbplats (artikel 14 i

 

direktivet). En sådan ordning är införd i den svenska aktiebolagslagen (se

 

prop. 2009/10:247 s. 48 f. och 7 kap. 68 § andra stycket). I fråga om stämmo-

 

protokollen, där röstningsresultat redovisas, föreskrivs att de ska hållas till-

 

gängliga på webbplatsen senast två veckor efter bolagsstämman och under

 

minst tre år. Med den valda lösningen att riktlinjerna ska omprövas av

 

bolagsstämman minst vart fjärde år följer att det nu bör krävas att proto-

 

kollen från sådana stämmor hålls tillgängliga senast två veckor efter aktuell

 

stämma och så länge riktlinjerna gäller. Det bör därför föras in en särskild

 

bestämmelse om det.

 

Nya krav på riktlinjernas innehåll

 

Det finns redan i dag vissa krav på innehållet i riktlinjerna för ersättning

 

till ledande befattningshavare. De krav som ställs i ändringsdirektivet på

 

riktlinjernas innehåll är dock betydligt mer detaljerade. Dessutom ställs

 

det krav på innehåll som helt saknar motsvarighet i de svenska bestäm-

 

melserna.

 

För att genomföra ändringsdirektivet behöver de befintliga lagkraven

 

kompletteras i flera avseenden. De nya bestämmelserna kommer att ställa

 

mer långtgående krav på styrelsens arbete med riktlinjerna. Av ändrings-

 

direktivet framgår dock att riktlinjerna kan utformas som en ram inom

 

vilken ersättningen till ledande befattningshavare måste hållas (skäl 29).

 

Avsikten är således inte att styrelsens beslutanderätt i ersättningsfrågor ska

73

 

Prop. 2018/19:56

74

kringskäras, utan riktlinjerna ska även i fortsättningen kunna utgöra en ram som styrelsen agerar inom (jfr prop. 2005/06:186 s. 46 f.).

Vidare bör det inte vara nödvändigt att lämna en redogörelse i rikt- linjerna för sådana uppgifter som kan vara känsliga i konkurrenshänseende (jfr skäl 45).

I ändringsdirektivet anges att riktlinjerna ska vara tydliga och begripliga. Ett sådant krav får enligt allmänna principer anses gälla för all information som riktas till bolagets aktieägare. Det bedöms därför inte nödvändigt att ange det särskilt i lagen.

Beskrivning av övergripande mål

Enligt direktivet ska det i riktlinjerna förklaras hur de bidrar till bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen och hållbarhet (skäl 29 och den nya artikel 9a.6). Riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av de olika former av ersättning som kan utgå till ledande befattningshavare, med an- givande av deras relativa andelar. Dessa grundläggande krav bör anges i aktiebolagslagen.

Direktivet anger att det i riktlinjerna särskilt ska anges hur den rörliga ersättningen bidrar till bolagets affärsstrategi och långsiktiga intressen och hållbarhet. Kravet bör föras in i lagen.

I riktlinjerna ska det enligt direktivet förklaras hur lönen och anställ- ningsvillkoren för bolagets anställda beaktades när riktlinjerna fastställ- des. Tanken med detta krav är att det ska vara möjligt för aktieägarna att bilda sig en uppfattning om hur utvecklingen av avståndet mellan de le- dande befattningshavarnas och övriga anställdas ersättning påverkar inne- hållet i riktlinjerna. Även detta krav bör föras in i lagen.

En fråga som uppkommer är hur detaljerade uppgifter som behöver läm- nas i riktlinjerna. Exempelvis kan bolagets affärsstrategi innehålla uppgif- ter som är känsliga i konkurrenshänseende. Detta måste naturligtvis beak- tas vid utformningen av riktlinjerna och intresset av insyn vägas mot in- tresset av att skydda känsliga uppgifter. Det får avgöras från fall till fall hur detaljerade uppgifter som kan lämnas utan att skada bolagets intressen. Det viktiga är att riktlinjerna lämnar en tydlig och begriplig redogörelse för hur de relevanta delarna har beaktats. Det bör vara möjligt att redovisa dessa uppgifter på ett generellt sätt och därmed avstå från att lämna känsliga uppgifter.

Beskrivning av rörliga ersättningar

I direktivet ställs krav på att riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av förutsättningarna för utbetalning av rörlig ersättning (den nya artikel 9a.6 tredje stycket). Detta fyller samma funktion som redan gällande bestäm- melser i aktiebolagslagen (8 kap. 52 §). Syftet är att aktieägarna med hjälp av riktlinjerna ska kunna bilda sig en uppfattning om de ekonomiska åtagandena för bolaget och vilken påverkan de kommer att ha på bl.a. bolagets långsiktiga intressen (jfr prop. 2005/06:186 s. 47 och skäl 33 i ändringsdirektivet). Ändringsdirektivets krav är mer detaljerade. För att genomföra direktivet i denna del bedöms det nödvändigt att utforma lagens krav så att de ansluter närmare till ändringsdirektivet. Den nya utform- ningen medför dock inte någon större praktisk skillnad för de bolag som berörs. Det krävs redan i dag att riktlinjerna ger tydlig och lättöverskådlig

information om de huvudsakliga komponenterna i bolagets principer för ersättning samt om vad ersättningarna högst kan komma att kosta bolaget (prop. 2005/06:186 s. 47).

I likhet med vad som gällt hittills bör riktlinjerna inte innehålla tekniska detaljer i förekommande ersättningsprogram. Däremot följer av den aktu- ella bestämmelsen i ändringsdirektivet att riktlinjerna ska innehålla tydli- ga, uttömmande och varierade kriterier för utdelning av den rörliga ersätt- ningen. I riktlinjerna ska de finansiella och icke-finansiella kriterierna anges. Exempel på det senare kriteriet är bolagets sociala ansvar.

Utformningen av bestämmelsen kan tolkas som att ett bolag alltid ska tillämpa finansiella och icke-finansiella kriterier. Det torde dock inte vara avsikten. Centralt i denna del är att det finns tydliga kriterier som den rörliga ersättningen är knuten till och att det av riktlinjerna framgår hur ersättningen ska fastställas om dessa kriterier är uppfyllda. Det måste vara upp till stämman att avgöra vilka dessa kriterier bör vara och det måste även fortsatt finnas utrymme för bolagen att knyta kriterierna enbart till exempelvis det finansiella resultatet. Regeringen anser därför att det är tillräckligt att det i lagen anges att riktlinjerna ska ange de kriterier för utdelning av rörlig ersättning som ska tillämpas och den metod som ska användas för att fastställa om kriterierna har uppfyllts. Alternativet, att bolagen alltid skulle vara tvungna att ange en viss typ av kriterier, riskerar att leda till ett slentrianmässigt angivande av kriterier som inte fyller någon funktion. Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Sveriges advokatsam- fund är inne på detta, och anser också att uttrycket varierande, som föreslås i promemorian, inte bör användas, eftersom det inte fyller någon funktion. Direktivet ger ingen närmare ledning för att avgöra vad som avses med uttrycket, men det får förstås som en anvisning om att en eventuell differentiering i kriterierna ska redovisas. Kriterierna bör alltså inte beskrivas på ett alltför övergripande sätt. Det bedöms inte nödvändigt att precisera detta i lagtexten.

Av direktivet framgår att riktlinjerna ska innehålla uppgifter om eventu- ella uppskovsperioder och om bolagets möjlighet att återkräva rörlig ersätt- ning. Den senare delen bedöms ta sikte på eventuella klausuler i ett avtal som gör det möjligt att kräva tillbaka utbetald ersättning (s.k. clawback). Detta bör framgå av ett lagkrav. Med uppskovsperioder får förstås villkor om att utbetalning av ersättningen inte ska ske direkt i samband med att kvalificeringsperioden för densamma avslutas, utan senare.

Enligt gällande rätt ska i riktlinjerna för ersättningen anges vad åtagandena gentemot de personer som omfattas sammanlagt kan beräknas kosta bolaget vid olika tänkbara utfall (8 kap. 52 § andra stycket). Något sådant krav finns inte i ändringsdirektivet. Frågan är därför om kravet bör kvarstå. Det som talar för det är att beräkningen har som syfte att göra riktlinjerna tydliga och lättbegripliga och alltså har samma syfte som ändringsdirektivet. Det som dock talar emot att det kvarstår är att ändringsdirektivet ställer betydligt mer detaljerade krav på innehållet i den rapport om ersättningar som ska lämnas. Den kommer därför på annat sätt att underlätta aktieägarnas förståelse av kostnaden för de olika ersättningsformerna. Bolagen kan besparas ett visst dubbelarbete om kravet på beräkning av det ekonomiska utfallet tas bort, utan att det sker en försämring av aktieägarnas möjligheter att bilda sig en uppfattning i ersättningsfrågorna. Regeringen anser att denna förenklings- möjlighet bör utnyttjas.

Prop. 2018/19:56

75

Prop. 2018/19:56

76

Beskrivning av aktiebaserad ersättning

Direktivet ställer krav på att det i riktlinjerna i fråga om aktiebaserad ersättning ska finnas uppgifter om förvärvandeperioder och i tillämpliga fall uppgifter om skyldigheten att behålla aktier under viss tid efter för- värv, med en förklaring av hur den aktiebaserade ersättningen bidrar till bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen och hållbarhet (den nya artikel 9a.6 fjärde stycket). Kravet bedöms kunna förenas med de lagkrav som redan i dag finns avseende utformningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare. I likhet med vad som gällt hittills innebär kravet att det i riktlinjerna ska lämnas uppgifter i sådan omfattning att aktieägarna får en uppfattning om vilket ekonomiskt åtagande ersättnings- formen utgör för bolaget. Avsikten är att sådan ersättning som omfattas av Leo-reglerna inte måste redovisas i denna del.

Uppgifter om avtals varaktighet

Enligt direktivet ska riktlinjerna ange varaktigheten av avtal eller överens- kommelser med ledande befattningshavare. Tillämpliga uppsägnings- perioder, huvuddragen för systemen för tilläggspension eller förtidspen- sionering samt villkoren för uppsägning och betalningar kopplade till uppsägning ska anges (den nya artikel 9a.6 femte stycket). Inte heller dessa krav bedöms medföra ett nytt inslag i fråga om vad som ska redovisas i riktlinjerna. Hur detaljerad information som ska redovisas i denna del måste, precis som övriga delar, bedömas från fall till fall. Vid bedömning- en är riktlinjernas övergripande syfte av betydelse. Aktieägarna ska med de uppgifter som lämnats kunna bilda sig en uppfattning om vilket ekono- miskt åtagande överenskommelserna utgör för bolaget.

Beskrivning av beslutsprocessen

I direktivet anges att riktlinjerna ska innehålla en förklaring av den besluts- process som tillämpas för att fastställa, se över och genomföra den, inbe- gripet åtgärder för att undvika eller hantera intressekonflikter (den nya artikel 9a.6 sista stycket). I förekommande fall ska även rollen för ersätt- ningskommittén eller andra berörda kommittéer förklaras. I gällande rätt saknas krav på att riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare ska innehålla en beskrivning av beslutsprocessen för ersättning m.m. Däremot finns det i koden krav på att bolagen ska ha formaliserade besluts- processer i ersättningsfrågor och att dessa ska vara kända (avsnitt 9 i koden). Som redovisas i avsnitt 4, kan ändringsdirektivet inte genomföras genom självreglering. De krav som ställs i direktivet i denna del bör därför i tillämpliga delar införas i lag.

Syftet med att beskriva beslutsprocessen, och vilka åtgärder som vidtas för att undvika eller hantera intressekonflikter, är att aktieägarna ska ges möjlighet att bedöma om riktlinjerna kommer att tillämpas på sådant sätt att bolagets långsiktiga mål tillgodoses. Det bör även i denna del vara tillräckligt att beskrivningen är översiktlig och att det med hjälp av be- skrivningen är möjligt att få en övergripande bild av hur arbetet med ersätt- ningsfrågorna går till.

Beskrivning av betydande förändringar

Prop. 2018/19:56

Direktivet ställer också krav på att det i riktlinjerna ska finnas en beskriv-

 

ning och förklaring av alla betydande förändringar som har skett i för-

 

hållande till de tidigare riktlinjerna (den nya artikel 9a.6 sista stycket). Det

 

ska anges hur riktlinjerna beaktar aktieägarnas synpunkter på riktlinjerna

 

sedan de antogs av bolagsstämman. Genom informationen ska aktieägarna

 

kunna få en bild av vad de föreslagna förändringarna kan väntas medföra.

 

Kravet behöver anges i lag.

 

8.2 Skyldighet att ta fram en rapport om ersättningar

Regeringens förslag: Styrelsen i ett noterat aktiebolag ska för varje räkenskapsår ta fram en särskild rapport över sådan utbetald och inne- stående ersättning till den verkställande direktören, vice verkställande direktören och styrelseledamöter som omfattas av riktlinjerna för ersätt- ning till ledande befattningshavare.

Bolagets aktieägare ska ta ställning till rapporten på årsstämman och rapporten ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats. Om det har fram- förts synpunkter på en tidigare rapport om ersättningar ska det i rappor- ten anges hur dessa har beaktats. Av rapporten ska det också framgå om det gjorts avvikelser från beslutsprocessen för hur ersättningar fastställs och om det gjorts avsteg från bolagets riktlinjer.

Alla former av ersättning som kan betalas ut till de ledande befatt- ningshavarna ska framgå av rapporten. Arvoden för styrelseuppdrag som har beslutats av bolagsstämman samt emissioner och överlåtelser som omfattas av Leo-reglerna ska dock kunna utelämnas i rapporten.

Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med regering- ens förslag (se promemorian s. 351 f. och 362). I promemorian föreslås att ersättningen till vissa ledande befattningshavare ska redovisas i anonymi- serad form.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har ingen invändning mot förslagen. Flera remissinstanser, bl.a. Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund, avstyrker förslaget om att en särskild rapport ska upprättas och menar att det bör vara tillräckligt med att relevanta uppgifter redovisas i årsredovisningen. Några remissinstanser lämnar synpunkter på omfattningen av och innehållet i rapporten, bl.a. Institutionella ägares förening (IÄF) och Nordic Investors Services Aktiebolag (NIS), som menar att den totala ersättningsnivån blir otydlig om inte ersättningar enligt 16 kap. aktiebolagslagen omfattas av rapporten.

Skälen för regeringens förslag

Det ska införas en skyldighet att ta fram en rapport om ersättningar

Enligt direktivet ska medlemsstaterna se till att bolagen tar fram en tydlig och lättbegriplig rapport som ger en heltäckande bild över den ersättning, inklusive alla förmåner oavsett form, som har betalats ut eller som är

innestående (den nya artikel 9b.1). Den rapporterade ersättningen ska avse

77

Prop. 2018/19:56 enskilda ledande befattningshavare, inklusive nyrekryterade och tidigare ledande befattningshavare. Rapporten ska bidra till ökad transparens i ersättningsfrågor och stärka aktieägarnas möjlighet till tillsyn och engage- mang (skäl 34). Genom rapporten ska det vara möjligt för aktieägarna att bedöma sambandet mellan en enskild befattningshavares ersättning och prestation. På så sätt blir det möjligt för aktieägarna att reagera om ersätt- ningen inte är berättigad, t.ex. med tanke på en individuell befattnings- havares prestation.

78

I dag finns det ingen skyldighet att ta fram en särskild rapport om ersätt- ningar. Bestämmelser om detta behöver därför tas in i aktiebolagslagen. Den hittillsvarande regleringen i lagen fyller till viss del samma syfte som ändringsdirektivets i den här delen. Styrelsen ska i förslaget till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare lämna information dels om tidigare beslutade ersättningar som inte har förfallit till betalning, dels om huruvida styrelsen frångått riktlinjerna (8 kap. 51 § andra och tredje styckena). Vidare ska bolagets revisor före årsstämman yttra sig om huru- vida styrelsen har följt riktlinjerna för ersättning till ledande befattnings- havare (8 kap. 54 §). Vissa av de uppgifter som ändringsdirektivet före- skriver ska redovisas i årsredovisningen och i bolagsstyrningsrapporten (se 5 kap. 40–44 §§ årsredovisningslagen).

Flera remissinstanser, bl.a. Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund, anser att det inte bör krävas en särskild rapport utan att det bör räcka med att relevanta uppgifter på något sätt redovisas i årsredovisningen. De menar att direktivets krav bör kunna uppfyllas genom att de noter i årsredovisningen där uppgifterna om ersätt- ning finns utvecklas och byggs ut, alternativt genom att bolagen i rappor- ten om ersättningar hänvisar till noter i årsredovisningen där uppgifter finns. Vissa remissinstanser pekar på att risken för fel och feltolkningar på så sätt minskas.

Enligt regeringens bedömning ger ändringsdirektivet inte utrymme för att låta rapporten om ersättningar utgöra en del av årsredovisningen. En sådan lösning finns vad gäller bolagsstyrningsrapporter, där bolaget kan välja att arbeta in rapporten i förvaltningsberättelsen. I det fallet är det dock ett av EU:s redovisningsdirektiv uttryckligen medgivet alternativ (artikel 20). Ändringsdirektivet ger enligt sin lydelse en liknande möjlig- het i viss del (se den nya artikel 3i.2), men inte i fråga om rapporten om ersättningar. Avsikten är tvärtom att det ska vara en särskilt upprättad rapport.

På samma sätt som i fråga om riktlinjerna bör det vara möjligt för styrel- sen att avstå från att i rapporten redovisa uppgifter som bedöms vara känsliga och som riskerar att skada bolagets ekonomiska intressen. Vid den intresseavvägning som måste göras bör rapportens övergripande syfte tillmätas stor betydelse.

Ansvaret för att utarbeta rapporten om ersättningar

I direktivet anges att bolagets ledande befattningshavare, inom ramen för den behörighet som nationell rätt ger dem, ska ha ett kollektivt ansvar för att se till att rapporten om ersättningar utarbetas och offentliggörs i enlig- het med kraven i ändringsdirektivet (den nya artikel 9b.5 andra stycket). Vidare anges att medlemsstaterna ska säkerställa att deras lagar och andra

författningar om ansvar, åtminstone gentemot bolaget, tillämpas på bola- Prop. 2018/19:56 gets ledande befattningshavare vid åsidosättande av dessa skyldigheter.

Med ledande befattningshavare avses i det här sammanhanget styrelse- ledamöterna. Styrelsen har ett ansvar för rapporteringen och kan inte delegera den till någon annan (jfr prop. 2008/09:71 s. 80 f.).

Genom det befintliga skadeståndsrättsliga regelverket i aktiebolagslagen säkerställs ändringsdirektivets krav på att befattningshavarna ska kunna ställas till ansvar om de inte fullföljer sina skyldigheter att upprätta en rapport om ersättningar (29 kap. 1 § första stycket).

Personkrets och ersättning som bör omfattas av rapporten om ersättningar

Utgångspunkten vid utformningen av rapporten om ersättningar är rikt- linjerna om ersättning till ledande befattningshavare. I direktivet ställs kra- vet att rapporten ska omfatta ersättning till enskilda ledande befattnings- havare, inklusive nyrekryterade och tidigare ledande befattningshavare (den nya artikel 9b.1). Som redovisas i avsnitt 8.1, gör regeringen bedöm- ningen att den snävare personkrets som ändringsdirektivet tillåter ska om- fattas av riktlinjerna, dvs. styrelseledamöterna, den verkställande direk- tören och vice verkställande direktören. Sådant arvode till styrelseledamö- ter som årsstämman ska besluta om, omfattas dock inte (jfr 8 kap. 23 a §). Däremot ska exempelvis lön och konsultarvode som en styrelseledamot får från bolaget och som därmed omfattas av riktlinjerna redovisas i rapporten. Det förhållandet att arvode för styrelseuppdrag inte ska ingå bör innebära att det ofta endast är ersättning till den verkställande direktören och den vice verkställande direktören, om sådan har utsetts, som rappor- teras. För att skapa ett enhetligt system och hålla den administrativa bördan nere bör den snävare personkretsen även gälla vid utformningen av rapporten.

Utgångspunkten är att ersättning som omfattas av 16 kap. aktiebolags- lagen inte behöver redovisas i rapporten, eftersom den inte omfattas av riktlinjerna. IÄF och NIS pekar på att den totala ersättningsnivån kan bli otydlig när rapporten inte omfattar alla ersättningar, som t.ex. ersättningar enligt 16 kap. aktiebolagslagen. Regeringen ser det dock inte som moti- verat att i lag kräva att en styrelse ska rapportera om ersättningar som stämman själv beslutar. Det hindrar givetvis inte att aktieägarna i ett bolag beslutar att rapporten om ersättningar ska omfatta fler befattningshavare eller fler ersättningar än vad lagen kräver.

Innehållet i rapporten om ersättningar

Direktivet kräver att rapporten om ersättningar ger en heltäckande översikt över utbetalad och innestående ersättning (den nya artikel 9b.1). Att rapporten ska ge en heltäckande översikt bör som regel innebära att redo- görelser av mer teknisk karaktär om ersättningsprogrammen kan avstås. Det krävs dock att vissa specifika uppgifter redovisas. En av uppgifterna är den totala ersättningen uppdelad per ersättningsform med uppgift om den relativa andelen fast och rörlig ersättning. Det ska förklaras hur den totala ersättningen följer riktlinjerna och hur den bidrar till bolagets lång- siktiga resultat. Det ska också finnas uppgift om hur resultatkriterierna

79

Prop. 2018/19:56

tillämpats. Som Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Sveriges advokat-

 

samfund är inne på, får med resultatkriterierna förstås kriterierna för rörlig

 

ersättning, i förekommande fall knutna till resultat. Utgångspunkten för

 

rapportens utformning är således riktlinjerna och det är dessa som

 

styrelsen måste förhålla sig till när den utformar rapporten. I fråga om

 

kravet på att lämna information om hur resultatkriterierna har tillämpats

 

kan det röra sig om för bolaget i konkurrenshänseende känslig infor-

 

mation. Det bör därför räcka med att styrelsen lämnar översiktliga upp-

 

gifter.

 

Vidare ska rapporten innehålla uppgift om den årliga förändringen av

 

ersättningen, av bolagets resultat och av den genomsnittliga ersättningen i

 

måttenheten heltidsekvivalenter för bolagets andra anställda än ledande

 

befattningshavare under åtminstone de fem senaste räkenskapsåren, pre-

 

senterat tillsammans på ett sätt som medger jämförelse. Syftet med kravet

 

i denna del är att aktieägarna ska kunna bedöma om bolaget har en ersätt-

 

ningskultur som främjar bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet.

 

Jämförelsen mellan ersättningen till de ledande befattningshavarna och

 

den genomsnittliga ersättningen till bolagets andra anställda tjänar som

 

underlag för denna bedömning. Av ändringsdirektivet framgår inte vilka

 

anställda som jämförelsen ska göras med och därmed om redovisningen

 

exempelvis ska omfatta anställda i andra länder. Hur redovisningen bör

 

utformas får avgöras från fall till fall. Stämman får sedan slutligt avgöra

 

om redovisningen i denna del är relevant och godtagbar.

 

Rapporten om ersättningar ska även innehålla information om sådan

 

ersättning som den ledande befattningshavaren har fått från ett annat före-

 

tag inom samma koncern. Med koncern avses i ändringsdirektivet ett

 

moderföretag och alla dess dotterföretag, vilket motsvarar definitionen i

 

1 kap. 11 § aktiebolagslagen (jfr artikel 2.11 i redovisningsdirektivet).

 

Vidare ska rapporten om ersättningar innehålla en redogörelse för anta-

 

let aktier och aktieoptioner som tilldelats eller erbjudits och de huvud-

 

sakliga villkoren för att lösa in optionerna, inklusive lösenpris och lösen-

 

datum, och eventuella ändringar av dessa. Vid bedömningen av hur detal-

 

jerade uppgifter rapporten måste innehålla bör det beaktas att rapporten

 

ska ha en övergripande karaktär. För att rapporten om ersättningar ska

 

anses uppfylla kraven som ställs i denna del, måste det vara möjligt att

 

avgöra om villkoren för optionerna är marknadsmässiga eller inte.

 

Om det finns möjlighet för bolaget att begära tillbaka någon del av den

 

ersättning som betalats ut till den ledande befattningshavaren, ska detta

 

också anges i rapporten. Det är bara aktuellt att redovisa de möjligheter

 

som bolaget har använt för att återkräva ersättning enligt det aktuella

 

ersättningsavtalet och således inte andra möjligheter enligt gällande rätt,

 

t.ex. med stöd av allmänna avtalsrättsliga principer.

 

Rapporten om ersättningar ska slutligen innehålla uppgifter om even-

 

tuella avvikelser från beslutsprocessen för fastställande av riktlinjerna och

 

om eventuella avsteg som har gjorts, inklusive förklaringen av arten av

 

särskilda omständigheter och uppgifter om de specifika delar som det har

 

gjorts avsteg från. Redan i dag finns enligt aktiebolagslagen en skyldighet

 

att redovisa en avvikelse från riktlinjerna i samband med fastställandet av

 

ersättning till en ledande befattningshavare och skälet till avvikelsen

 

(8 kap. 51 § tredje stycket). De krav som ställs i denna del är därför inte

80

någon nyhet för bolagen. Med hjälp av de uppgifter som redovisas ska det

vara möjligt för aktieägarna att bilda sig en uppfattning om huruvida Prop. 2018/19:56 förutsättningarna för att avvika från riktlinjerna har varit uppfyllda. För de

fall styrelsen har frångått beslutsprocessen måste det framgå på vilket sätt detta har skett och varför det bedömts nödvändigt.

Stämmans inflytande

Ett av syftena med rapporten om ersättningar är att öka aktieägarnas engagemang och inflytande i frågor som rör ersättning till bolagets led- ning. Enligt direktivet ska medlemsstaterna säkerställa att den årliga bolagsstämman har rätt att hålla en rådgivande omröstning om rapporten om ersättningar för det senaste räkenskapsåret (den nya artikel 9b.4).

I svensk aktiebolagsrätt finns inte begreppet rådgivande omröstning. I stället är beslut av bolagsstämman bindande. Vidare gäller att om en aktie- ägare begär det, ska en omröstning ske (7 kap. 37 §). Syftet med kravet på rådgivande omröstning synes vara att aktieägarna ska ges möjlighet att framföra eventuella synpunkter på rapporten om ersättningar och på så sätt påverka antingen den fortsatta tillämpningen av riktlinjerna eller utform- ningen av dem. Det stämman har att ta ställning till i första hand är om de antagna riktlinjerna har tillämpats på ett korrekt sätt. Det kan även vara så att stämman väljer att inte godkänna en rapport om ersättningar på grund av att den inte uppfyller de krav som ställs i aktiebolagslagen. För att upp- nå direktivets syfte bedöms det vara tillräckligt att införa en ny bestäm- melse enligt vilken rapporten om ersättningar ska läggas fram för god- kännande på bolagsstämman.

Enligt ändringsdirektivet ska företaget i nästa rapport om ersättningar förklara hur resultatet av omröstningen på bolagsstämman har beaktats. Styrelsen ska således återkoppla till aktieägarna om resultatet av en stäm- mobehandling av en tidigare rapport om ersättningar. Ett lagkrav som i denna del överensstämmer med direktivets ordalydelse skulle göra det nödvändigt för en aktieägare att begära att omröstning sker för att senare få en återkoppling på hur aktieägarnas synpunkter har beaktats. Det fram- står som onödigt formalistiskt. Direktivet bör i denna del genomföras på så sätt att redovisningsskyldigheten knyts till de synpunkter som framförts i samband med en stämmobehandling av en tidigare rapport om ersätt- ningar.

Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund menar att det bör klar- göras att det inte finns någon skyldighet för bolaget att beakta eller redo- visa synpunkter som visserligen framfördes, men inte fick gehör på stäm- man. IÄF gör en annan bedömning och anser att bolaget bör vara skyldigt att redogöra för alla synpunkter som förts fram och hur de har beaktats, oavsett om de lett till någon ändring. Dessutom ifrågasätter IÄF hur styrelsen kan uppfylla kravet att beakta såväl röster som synpunkter när någon röstsammanställning inte gjorts och anser därför att regeringen bör överväga att införa ett krav på votering.

Enligt regeringens bedömning kan det inte av ändringsdirektivet anses framgå att rapporten ska behöva redogöra för alla synpunkter som förts fram vid stämman. Det skulle vara onödigt betungande för bolagen. Det bör vara tillräckligt att rapporten anger hur synpunkter som har framförts i samband med en stämmobehandling av en tidigare rapport har beaktats.

81

Prop. 2018/19:56

82

I ändringsdirektivet ges möjlighet för medlemsstaterna att beträffande små och medelstora bolag som alternativ föreskriva att rapporten om ersättningar ska läggas fram för diskussion på den årliga bolagsstämman. Den föreslagna ordningen att stämman ska godkänna rapporten om ersättningar har samma funktion. Att införa en möjlighet att i stället diskutera rapporten om ersätt- ningar bedöms inte vara av praktisk betydelse för bolagen. Det saknas därför skäl att föreslå en sådan möjlighet.

Revisorns skyldighet

Enligt direktivet ska bolagets revisor kontrollera att den information som krävs enligt den nya artikel 9b.5 har lämnats.

Enligt redovisningslagstiftningen måste större aktiebolag i sina årsredo- visningar lämna olika uppgifter om ersättningar till respektive bolags led- ning (se 5 kap. 39–44 §§ årsredovisningslagen). Genom revisorns gransk- ning av årsredovisningen blir dessa uppgifter föremål för revisorskontroll. Någon särskild avstämning mot de av bolagsstämman beslutade riktlinjer- na behöver dock inte göras enligt dessa regler. Enligt aktiebolagslagen finns däremot en skyldighet för revisorn att yttra sig särskilt om huruvida riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har följts och, om så inte är fallet, ange skälen för denna bedömning (8 kap. 54 §). Revisorns granskning och yttrande kan utgöra ett viktigt stöd för aktieägarna vid bedömningen av om det råder en sund ersättningskultur i bolaget eller inte. Bestämmelsen har således samma övergripande syfte som ändrings- direktivet. Bedömningen i promemorian är att det nuvarande kravet på att bolagets revisor ska yttra sig om huruvida riktlinjer för ersättning har följts, uppfyller direktivets krav.

FAR är tveksam till om direktivet i denna del kan anses fullständigt genomfört genom regleringen i 8 kap. 54 § aktiebolagslagen och menar att revisorns granskningsansvar av rapporten uttryckligen bör framgå av lag. Revisorsinspektionen är av motsatt uppfattning. Regeringen delar bedöm- ningen i promemorian att skyldigheten fullgörs genom den granskning som revisorn redan i dag är skyldig att göra. En förutsättning för att granskningen ska kunna genomföras är att den information som ska finnas i rapporten om ersättningar är tillgänglig. Något ytterligare ansvar för revisorn i förhållande till rapporten om ersättningar bör således inte föreskrivas.

Rapporten om ersättningar ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats

Enligt direktivet ska bolagen efter bolagsstämman göra rapporten om er- sättningar tillgänglig för allmänheten utan kostnad på sina webbplatser under en period om tio år (den nya artikel 9b.5). En föreskrift om detta bör tas in i aktiebolagslagen. Perioden om tio år räknas från det att rapporten lagts fram på bolagets årsstämma. Avsikten med att hålla rapporten till- gänglig under en relativt lång tid är att möjliggöra för aktieägare, poten- tiella investerare och andra intressenter att korrekt bedöma om ersätt- ningen belönar långsiktiga resultat och för att mäta hur ledande befatt- ningshavares prestationer och ersättningar utvecklas på medellång till lång sikt, särskilt i relation till bolagets resultat. I skälen till ändringsdirektivet framhålls att det i många fall är först efter flera år som det är möjligt att bedöma om den beviljade ersättningen är i linje med bolagets långsiktiga intressen (skäl 38).

Rapporteringen om ersättningar kommer att innebära en behandling av Prop. 2018/19:56 de ledande befattningshavarnas personuppgifter. Det är bolaget som kom-

mer att vara personuppgiftsansvarigt för de uppgifter som tas in i rappor- ten. En erinran om detta bör införas i aktiebolagslagen.

Av direktivet (den nya artikel 9b.2) framgår att medlemsstaterna ska se till att bolagen i rapporten om ersättningar inte tar med känsliga person- uppgifter i den mening som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Det rör sig om personuppgifter som avslöjar t.ex. etniskt ursprung, politiska åsikter eller religiös eller filosofisk övertygelse. Mot denna bakgrund bör det införas ett lagkrav på att rapporten inte får innehålla sådana uppgifter.

Det följer av skälen till ändringsdirektivet att rapporten om ersättningar

för att ge en fullständig bild – i förekommande fall ska ange hur stort ersättningsbelopp som beviljats på grundval av enskilda ledande befatt- ningshavares familjesituation. Rapporten om ersättningar bör därför också, i förekommande fall, inkludera ersättningskomponenter såsom familjetillägg och barntillägg. Eftersom personuppgifter som avser enskil- da ledande befattningshavares familjesituation är särskilt känsliga bör rapporten redovisa ersättningsbeloppet utan att ange de närmare skälen till att det beviljades (skäl 36). Det bör med tanke på det anförda särskilt före- skrivas att bolaget ska se till att rapporten om ersättningar inte innehåller personuppgifter om enskildas familjesituation.

Ändringsdirektivet tillåter inte att bolagen håller rapporten om ersätt- ningar tillgänglig efter det att den tidigare nämnda tioårsperioden har löpt ut, om den innehåller personuppgifter (artikel 9b.5 första stycket). Det bör därför införas en skyldighet för bolagen att avlägsna personuppgifterna om bolaget väljer att hålla rapporten tillgänglig längre tid än tio år.

8.3

Sanktioner

 

 

 

Regeringens bedömning: Aktiebolagslagens regler om styrelseleda-

 

möters och revisorers skadeståndsansvar innefattar tillräckliga sank-

 

tionsmöjligheter för att säkerställa att de föreslagna bestämmelserna

 

tillämpas.

 

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-

 

ning (se promemorian s. 367).

 

Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar bedömningen utan in-

 

vändningar eller avstår från att yttra sig.

 

Skälen för regeringens bedömning: Medlemsstaterna ska fastställa

 

regler om åtgärder och sanktioner för överträdelser av nationella bestäm-

 

melser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för

 

att säkerställa att de tillämpas. Åtgärderna och sanktionerna ska vara effek-

 

tiva, proportionella och avskräckande (den nya artikel 14b i direktivet).

 

I aktiebolagslagen finns bestämmelser som rör bl.a. en styrelseledamots

 

och en verkställande direktörs skadeståndsansvar (29 kap. 1 §). Av dessa

 

bestämmelser följer att om exempelvis en styrelseledamot uppsåtligen

83

Prop. 2018/19:56 eller av oaktsamhet skadar bolaget vid fullgörandet av sitt uppdrag ska han eller hon ersätta skadan. Detsamma gäller när skadan tillfogas en aktieäga- re eller någon annan genom överträdelse av aktiebolagslagen, tillämplig lag om årsredovisning eller bolagsordningen. Skadeståndsbestämmelserna gäller även för bolagets revisor, som dessutom ska ersätta skada som orsakas uppsåtligen eller av oaktsamhet av hans eller hennes medhjälpare (29 kap. 2 §).

Talan om skadestånd till bolaget får väckas om majoriteten, eller en mi- noritet bestående av ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget, vid bolagsstämman har biträtt ett förslag om att väcka en skadeståndstalan eller, när det gäller en styrelseledamot eller den verkställande direktören, har röstat mot ett förslag om ansvarsfrihet (29 kap. 7 §, jfr 29 kap. 1–3 §§). Dessutom får ägare till minst en tiondel av samtliga aktier i bolaget i eget namn föra talan om skadestånd till bolaget (29 kap. 9 §). Om en aktieägare sedan talan har väckts avstår från talan, kan de övriga ändå fullfölja denna. Det finns även bestämmelser om tiden för att väcka talan (29 kap. 10– 13 §§).

Angivna skadeståndsbestämmelser kommer att vara tillämpliga på över- trädelser av föreslagna bestämmelser om ersättning till ledande befattnings- havare. Det innebär att om exempelvis styrelseledamöterna orsakar bolaget eller en aktieägare ekonomisk skada genom att uppsåtligen eller av oaktsam- het åsidosätta någon av ersättningsbestämmelserna, kommer det vara möj- ligt att rikta en skadeståndstalan mot styrelseledamöterna. Enligt regering- ens bedömning är detta en tillräcklig sanktionsmöjlighet för att säkerställa att de föreslagna bestämmelserna kommer att tillämpas.

9Väsentliga transaktioner med närstående

9.1En ny reglering av väsentliga transaktioner med närstående

Regeringens förslag: Det ska införas en ny beslutsordning som ska tillämpas i noterade aktiebolag vid en väsentlig transaktion med någon som är närstående till bolaget. Beslutsordningen innebär bl.a. att tran- saktionen ska godkännas av bolagsstämman och att styrelsen dess- förinnan ska lämna en särskild redogörelse.

Definitionen av närstående ska överensstämma med den som används när det gäller årsredovisning. En transaktion ska anses vara väsentlig om den

avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av bolagets värde, eller

kommer upp till ett sådant värde när den räknas samman med andra transaktioner med samma närstående under det senaste året.

Beslutsordningen ska tillämpas även vid en väsentlig transaktion mellan ett helägt svenskt dotterbolag och en närstående till moder- bolaget.

84

Vissa typer av transaktioner ska vara undantagna, bl.a. sådana som redan omfattas av en ordning enligt vilken beslut ska fattas av bolags- stämman.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se promemorian s. 382, 388, 391 f., 397 f., 402 f. och 407).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslagen eller har ingen invändning mot dem. Fondbolagens förening, Nasdaq Stockholm Aktiebolag (Nasdaq) och Institutionella ägares förening (IÄF) är kritiska till att definitionen av närstående är snävare än den som gäller enligt själv- regleringen. Fondbolagens förening och IÄF anser att en informationsplikt om transaktioner bör övervägas och detta oavsett transaktionens värde. Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Nasdaq och Kollegiet för svensk bolagsstyrning menar att det bör förtydligas att en transaktion mellan systerbolag undantas från beslutsordningen.

Skälen för regeringens förslag

En särskild beslutsordning för väsentliga transaktioner

I ändringsdirektivet framhålls att transaktioner med en närstående kan skada bolagen och deras aktieägare, eftersom de kan ge den närstående en möjlighet att tillägna sig värden som tillhör bolaget (skäl 42). Det anges att det därför är viktigt med lämpliga skyddsåtgärder för bolagens och aktieägarnas intressen. Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna säkerställa att det införs en särskild beslutsordning för väsentliga transak- tioner med närstående. Detta innebär bl.a. att transaktionen antingen ska godkännas av bolagsstämman eller av bolagets förvaltnings- eller kon- trollorgan (den nya artikel 9c.4). Vidare ska bolaget offentligt tillkännage närståendetransaktioner senast vid den tidpunkt då transaktionen slutförs. Beslutsordningen innebär således att transaktionerna blir föremål för granskning innan de äger rum (ex ante).

Varken i aktiebolagslagen eller i annan svensk lag finns en reglering med ett sådant generellt tillämpningsområde för närståendetransaktioner som ändringsdirektivet föreskriver. Däremot finns det i aktiebolagslagen en beslutsordning som har likheter med den direktivet föreskriver, men den gäller endast vissa särskilda situationer. Beslutsordningen i de s.k. Leo-reglerna (16 kap.) syftar till att skydda aktieägare i samband med att ett bolag beslutar om bl.a. riktade emissioner av aktier, teckningsoptioner eller konvertibler till vissa närstående. Vidare finns i aktiebolagslagen flera grundläggande regler med samma skyddssyfte som ändringsdirekti- vet, nämligen att hindra olovliga värdeöverföringar. En är att bolagets verksamhet ska bedrivas i vinstsyfte, om inte annat framgår av bolagsord- ningen (3 kap. 3 §). En annan är att alla aktier har lika rätt i bolaget, om inte annat framgår av bolagsordningen (4 kap. 1 §) och ytterligare en är den s.k. likabehandlingsprincipen (7 kap. 47 § och 8 kap. 41 §). Dessutom finns jävsregler för styrelseledamot och verkställande direktör (8 kap. 23 och 34 §§) och värdeöverföringsregler, som bl.a. kan innebära att närstå- endetransaktioner som inte har rent affärsmässig karaktär måste återbäras till bolaget (17 kap. 1 § första stycket 4 och 6 §).

Reglerna gör det möjligt att ingripa mot olovliga värdeöverföringar i efterhand (ex post) med återkrav som ser till att bolagen och därmed

Prop. 2018/19:56

85

Prop. 2018/19:56 aktieägarna hålls skadeslösa. Reglerna skiljer sig från ändringsdirektivets krav om att antingen bolagets aktieägare eller dess styrelse ska ha rätt att ta ställning till vissa närståendetransaktioner innan de genomförs. Den nu- varande regleringen bedöms därför inte tillräcklig för att uppfylla direk- tivets krav.

86

I avsaknad av regler i aktiebolagslagen har regler om en särskild besluts- ordning för transaktioner med närstående utvecklats inom ramen för själv- regleringen på aktiemarknaden. Aktiemarknadsnämnden verkar för god sed på den svenska aktiemarknaden och har i ett uttalande konstaterat att det finns en risk för intressekonflikter om ett aktiebolag eller dotterföretag till ett aktiebolag gör vissa överlåtelser till eller förvärv från en befattnings- havare eller stora aktieägare i bolaget (AMN 2012:05). Av uttalandet fram- går att god sed på aktiemarknaden kräver att en viss beslutsordning iakttas om transaktionen inte är av oväsentlig betydelse för bolaget. Beslutsord- ningen innebär bl.a. att transaktionen ska underställas bolagsstämman för godkännande och att styrelsen ska redogöra för den. I stora delar motsvarar beslutsordningen de krav som ställs i ändringsdirektivet. Självreglering be- döms dock, som tidigare konstaterats, inte tillräckligt för att genomföra ändringsdirektivet och bestämmelser om närståendetransaktioner behöver därför föras in i lag.

Vad som ska anses utgöra en väsentlig transaktion

Enligt direktivet ska medlemsstaterna fastställa en definition av vad som utgör väsentliga transaktioner (den nya artikel 9c). Vid utformningen ska beaktas dels det inflytande som information om transaktionen kan ha på de ekonomiska beslut som bolagets aktieägare fattar, dels de risker som transaktionen skapar för bolaget och aktieägare som inte är närstående part. Det är möjligt att använda en eller flera kvantitativa faktorer baserade på transaktionens påverkan på bolagets finansiella ställning, intäkter, till- gångar, kapitalisering (inbegripet eget kapital) eller omsättning eller att ta hänsyn till transaktionens art och den närstående partens ställning. Direk- tivet ger således medlemsstaterna relativt stort utrymme att välja hur be- stämmelserna i denna del utformas.

Aktiemarknadsnämndens praxis kan ge viss vägledning för bedömning- en av vilka transaktioner som ska omfattas. Med utgångspunkt i nämndens praxis skulle en definition kunna utgå från 1) värdet av vad som överlåts i förhållande till bolagets värde, 2) om transaktionen avser en rörelse, omsättningen i denna rörelse i förhållande till bolagets omsättning, och 3) resultatet i rörelsen i förhållande till bolagets resultat (se t.ex. AMN 2016:24). Fördelen med att anknyta till Aktiemarknadsnämndens praxis uppvägs dock av nackdelen att definitionen blir komplicerad och kan leda till tillämpningssvårigheter. Att t.ex., som Fondbolagens förening är inne på, enbart knyta an till transaktionens värde, är å andra sidan inte till- räckligt. Ett bättre alternativ är att enbart utgå från transaktionens värde i förhållande till bolagets värde. Enligt regeringens bedömning står en sådan ordning bäst i överensstämmelse med ändringsdirektivets syfte att hindra att närstående tillägnar sig värden som tillhör bolaget. Den överensstäm- mer också med värdeöverföringsreglerna i 17 kap. aktiebolagslagen.

Vid bedömningen av transaktionens värde kan de principer som tillämpas för att bedöma s.k. förtäckt vinstutdelning ge viss ledning (se prop.

2004/05:85 s. 747). Bedömningen utgår i de sammanhangen huvudsakligen från en objektiv bedömning av värdet av parternas respektive prestationer. Aktiemarknadsnämndens uttalanden ger dock inte någon tydlig ledning för bedömningen av var gränsen mellan en värdemässigt oväsentlig och en väsentlig transaktion lämpligen bör dras. Nämndens uttalanden tar i allt väsentligt sikte på förhållandena i enskilda fall.

Gränsen för transaktionens värde ska ge en rimlig balans mellan skyddet för aktieägarna och bolagets intresse av att inte behöva tillämpa den mer komplexa beslutsordningen i alltför stor omfattning. Promemorians för- slag, en procent av bolagets värde, förefaller väl avvägt och förenligt med hittillsvarande praxis. Regeringen väljer därför detta gränsvärde.

Användningen av ett nyckeltal kan av naturliga skäl ge olika resultat beroende på bolagets storlek. Mindre bolag kan bli skyldiga att tillämpa den särskilda beslutsordningen på transaktioner som i absoluta tal framstår som mindre viktiga. Det är möjligt att differentiera gränsvärdet efter bola- gets storlek. En sådan reglering riskerar dock att bli tekniskt komplicerad. Ett enklare alternativ är att ha en begränsning enligt vilken en transaktion måste överstiga ett absolut värde för att det överhuvudtaget ska finnas skäl att pröva dess värde i förhållande till bolagets värde. En sådan lösning minskar risken för en tyngande administration.

Regeringens förslag är sammantaget att en transaktion ska anses som väsentlig endast om den har ett värde om minst en miljon kronor och vär- det samtidigt motsvarar minst en procent av bolagets värde.

Transaktionstyper som med den valda definitionen kan vara väsentliga är framför allt överlåtelser av olika slag av tillgångar men det kan också handla om t.ex. hyresavtal och serviceavtal av olika slag. Enligt självreg- leringen omfattas endast överlåtelser av aktier, andelar i ett annat företag eller andra tillgångar.

Enligt direktivet ska medlemsstaterna se till att transaktioner med sam- ma närstående part som slutförs under en valfri tolvmånadersperiod eller under ett räkenskapsår räknas ihop vid väsentlighetsbedömningen. Regeln om vad som ska anses vara en väsentlig transaktion bör således också föreskriva att det ska göras en sådan sammanräkning. I sammanräkningen bör ingå sådana transaktioner som skett mellan den närstående och bola- gets helägda svenska dotterbolag (se nedan om avgränsningen till svenska dotterbolag). Sammanräkningen ska förhindra ett kringgående genom att en transaktion delas upp i mindre delar som var för sig inte är väsentliga.

Bolag som bör omfattas av den nya regleringen

De krav i svensk lag som motsvarar kraven i direktivet om aktieägares rättigheter ställs generellt mot aktiebolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

Näringslivets självreglering om närståendetransaktioner har ett vidare tillämpningsområde. Aktiemarknadsnämndens uttalanden omfattar även publika aktiebolag vars aktier är föremål för handel på någon av handels- plattformarna Spotlight Stockmarket (tidigare Aktietorget), Nordic MTF eller First North (AMN 2012:05). Det som talar för att de nya lagkraven ska riktas också mot dessa bolag är att skyddsaspekterna gör sig gällande även där. Det som med övervägande styrka talar emot är att den admini- strativa bördan skulle öka för bolagen. De nya bestämmelserna kommer

Prop. 2018/19:56

87

Prop. 2018/19:56 att omfatta fler typer av transaktioner än självregleringen. Bolagen vars aktier handlas på handelsplattform kan i allmänhet antas ha sämre förut- sättningar att bära den administrativa bördan. Regeringens bedömning är därför att tillämpningsområdet för de nya lagkraven om närstående- transaktioner bör stanna vid publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Detta hindrar inte att man inom ramen för självregleringen även fortsätt- ningsvis utvecklar vad som ska anses utgöra god sed vid närstående- transaktioner i andra bolag.

88

Definitionen av närstående

Enligt ändringsdirektivet (artikel 1.2) ska begreppet närstående part ha samma betydelse som i de internationella redovisningsstandarder som antagits i enlighet med IAS-förordningen (förordningen EG/1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder). Härmed avses IAS 24 i den version som antagits av kommissionen genom förordning EU/632/2010, senast ändrad genom förordning EU/28/2015.

I årsredovisningslagen finns en definition av närstående (se 1 kap. 8 och

9 §§ årsredovisningslagen). Definitionen togs in i lagen vid genomföran- det av redovisningsdirektivet och är anpassad till IAS 24 (se prop. 2015/16:3 s. 143). Definitionen av en närstående enligt aktiebolagslagens regler bör lämpligen knytas till definitionen i årsredovisningslagen.

Vid tillämpningen ska med koncern jämställas en företagsgrupp som kontrolleras av ett företag eller ett annat rättssubjekt som inte är ett moder- företag i lagens mening (jfr 1 kap. 8 § första stycket 1 och andra stycket årsredovisningslagen). Vidare ska med intresseföretag jämställas företag som innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga andelar i den juridiska personen och därmed har ett betydande inflytande över denna, om inte något annat framgår av omständigheterna. Detsamma gäller om företagets dotterföretag eller företaget tillsammans med ett eller flera dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans innehar minst 20 procent av rösterna (jfr 1 kap. 5 § andra stycket och 8 § första stycket 2 och andra stycket årsredovisningslagen).

Närståendedefinitionen i årsredovisningslagen skiljer sig från den som görs i självregleringen på två punkter. Aktiemarknadsnämndens uttalanden omfattar den som är stor aktieägare i bolaget, varmed avses den som innehar minst tio procent av aktierna eller rösterna i bolaget. Personkretsen enligt IAS 24 och årsredovisningslagen omfattar i stället den som har ett betydande inflytande, varmed avses ett innehav om minst 20 procent av rösterna för samtliga aktier i bolaget. Den andra skillnaden är att nämndens uttalanden omfattar bl.a. styrelseledamot, verkställande direktör eller annan anställd i bolaget eller ett annat företag inom samma koncern. Personkretsen enligt IAS 24 och årsredovisningslagen omfattar i stället styrelseledamot, verk- ställande direktör eller annan ledande befattningshavare i bolaget eller dess moderföretag. Sådana befattningshavare i bolagets dotterföretag omfattas alltså inte.

Direktivanpassningen medför således att de nya bestämmelserna om väsentliga transaktioner med närstående kommer att omfatta en något snä- vare personkrets än den som följer av självregleringen. Fondbolagens förening, Nasdaq och IÄF är kritiska till detta och anser att den definition

som följer av Aktiemarknadsnämndens uttalanden bör användas. Enligt regeringens bedömning ger ändringsdirektivet dock inte utrymme för en annan definition än den som följer av IAS-förordningen.

IÄF anser att en informationsplikt om transaktioner med de befattnings- havare som faller utanför definitionen i vart fall bör övervägas. IÄF och även Fondbolagens förening menar att en informationsplikt oavsett transaktionens värde bör övervägas. Regeringen saknar beredningsunder- lag för ett sådant förslag i detta lagstiftningsärende. Även i denna fråga kan noteras att det fortsatt inte finns något hinder mot en självreglering.

Transaktionen ska underställas bolagsstämman

Enligt direktivet ska en väsentlig transaktion med en närstående antingen godkännas av bolagsstämman eller av bolagets förvaltnings- eller kontroll- organ (den nya artikel 9c.4). Den ordning som i dag anses vara god sed på aktiemarknaden bygger på att transaktioner med en närstående underställs bolagsstämman. Ordningen är förenlig med direktivets krav, men behöver nu lagfästas.

Om transaktionen med den närstående innefattar en ledande befattnings- havare eller en aktieägare ska, enligt direktivet, denna ledande befattnings- havare eller aktieägare inte delta i godkännandet eller omröstningen. Medlemsstaterna får dock tillåta en aktieägare som är en närstående att delta i omröstningen under förutsättning att det i nationell rätt föreskrivs lämpliga skyddsåtgärder i samband med omröstningsprocessen. Detta för att skydda intressena för bolaget och övriga aktieägare, däribland mino- ritetsaktieägare. Som exempel på skyddsåtgärd anges ett högre majoritets- krav för godkännande av transaktioner (skäl 43 i ändringsdirektivet).

Enligt god sed på aktiemarknaden gäller att aktier som innehas av be- fattningshavaren respektive ägaren inte ska beaktas vid stämmans beslut om godkännande av transaktionen. Det finns också exempel på liknande bestämmelser i aktiebolagslagen. Vid beslut om godkännande av en fu- sions- eller delningsplan i överlåtande bolag ska aktier som innehas av det övertagande bolaget eller av ett annat företag i samma koncern inte beaktas (23 kap. 17 § fjärde stycket och 24 kap. 19 § fjärde stycket). Det kan också noteras att ägarstrukturen i många av de bolag som omfattas av de nya bestämmelserna är sådan att det i bolaget finns en eller en grupp aktieägare vars aktieinnehav är så stort att det vid en närståendetransaktion med ägaren många gånger inte skulle spela någon större roll om det för stäm- mans godkännande av transaktionen krävdes kvalificerad majoritet. Mot denna bakgrund anser regeringen det lämpligast att lagfästa en regel om att berörd närstående som är ledande befattningshavare eller aktieägare inte bör delta i godkännandet av en transaktion.

Vad som gäller i fråga om aktier som innehas av den närstående parten bör också gälla i fråga om aktier som innehas av annat företag i samma koncern som denne (se 1 kap. 11 § om vad som avses med koncern). Inte heller dessa aktier bör beaktas vid beslut om godkännande av transak- tionen. Det innebär exempelvis att, i förekommande fall, aktier som inne- has av ett moderbolag till den närstående inte ska beaktas. Med koncern bör företagsgrupp av motsvarande slag likställas (se närmare om detta i författningskommentaren till 16 a kap. 8 §).

Prop. 2018/19:56

89

Prop. 2018/19:56

90

Styrelsen ska ta fram underlag inför bolagsstämman

Enligt direktivet ska bolagen offentligt tillkännage väsentliga transaktio- ner med närstående senast vid den tidpunkt då transaktionen slutförs (den nya artikel 9c.2). Syftet är att det ska vara möjligt att i efterhand bedöma om transaktionen är skälig och rimlig för bolaget och för aktieägare som inte är närstående. I förlängningen ska informationen möjliggöra för exempelvis en aktieägare att angripa en transaktion (jfr skäl 44 i ändrings- direktivet).

Den ordning som etablerats inom ramen för god sed på aktiemarknaden går utöver vad ändringsdirektivet kräver och tar sikte på att aktieägarna får viss information inför bolagsstämman. Styrelsen ska enligt god sed dels hämta in ett värderingsutlåtande från oberoende expertis, dels upprätta en redogörelse för den föreslagna transaktionen.

Regeringens bedömning är att den ordning som etablerats inom ramen för god sed på aktiemarknaden fortsatt bör gälla och att det i aktiebolags- lagen bör föreskrivas att styrelsen ska tillhandahålla vissa uppgifter inför stämmans beslut. Ett viktigt skäl för detta är att kravet ger aktieägarna rimliga förutsättningar att ta ställning till styrelsens förslag. En ordning som inte garanterar detta skulle vara en försämring.

Lagkraven på redogörelsens innehåll bör motsvara direktivets krav. Det bör föreskrivas att redogörelsen ska ange villkoren för transaktionen i den utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget. Vidare bör det av redogörelsen alltid framgå vilken relation bolaget har till den närstående, namnet på den närstående, datumet för transaktionen och det värde transaktionen avser. Det bör stå styrelsen fritt att avgöra hur om- fattande redogörelsen ska vara och om exempelvis ett inhämtat värderings- utlåtande eller annat utlåtande ska ingå.

Om styrelsen gör bedömningen att ett antal mindre transaktioner med samma part sammantagna utgör en väsentlig transaktion, är det den sista transaktionen som gör att gränsvärdet överskrids och som det finns anled- ning att söka bolagsstämmans godkännande för. Styrelsen bör i underlaget lämna en redogörelse för samtliga transaktioner och inte enbart den transaktion som omfattas av den särskilda beslutsordningen.

Det bör vidare krävas att handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman, samt att de läggs fram på stämman.

Tillhandahållandet av underlaget i samband med stämman tillsammans med tillhandahållandet av stämmoprotokollet (enligt 7 kap. 68 § aktie- bolagslagen) bedöms tillgodose direktivets krav på offentliggörande.

Skyldigheten att offentliggöra information om en transaktion påverkar inte de skyldigheter som ett bolag kan ha enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmiss- bruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, här benämnd marknadsmiss- bruksförordningen (den nya artikel 9c.9). Det innebär att ett företag, förutom att offentliggöra information enligt aktiebolagslagen, kan behöva lämna insiderinformation i enlighet med artikel 17 i marknadsmissbruksförord- ningen.

Bolagen ska inte vara skyldiga att ta fram en särskild rapport

Enligt direktivet får medlemsstaterna föreskriva att det offentliga till- kännagivandet ska åtföljas av en rapport med en bedömning av om en transaktion är skälig och rimlig för bolaget och för aktieägare som inte är en närstående part (den nya artikel 9c.3). En sådan rapport skulle ha stora likheter med underlaget styrelsen föreslås vara skyldig att ta fram inför stämman. Den skulle vara av begränsat informationsvärde och medföra en ökad administrativ börda för bolagen. Någon skyldighet att ta fram en sådan rapport bör därför inte införas.

Beslut om löpande transaktioner på marknadsmässiga villkor ska undantas

Från den särskilda beslutsordningen för väsentliga transaktioner med närstående undantas enligt direktivet transaktioner som är en del av ett bolags löpande verksamhet och som genomförs på normala marknads- villkor (den nya artikel 9c.5). För sådana transaktioner ska bolagets för- valtnings- eller kontrollorgan inrätta ett internt förfarande för att regel- bundet bedöma om villkoren för undantag är uppfyllda. De närstående parterna ska inte delta i bedömningen. Direktivet tillåter medlemsstaterna att föreskriva att bolagen ska tillämpa den särskilda beslutsordningen även i förhållande till transaktioner av detta slag.

Undantaget kan framför allt aktualiseras när bolag fortlöpande köper varor och tjänster som behövs för produktionen av varandra. Transaktio- nerna kan i vissa fall även vara undantagna enligt en regel om transaktioner mellan ett bolag och dess dotterbolag, som redovisas nedan (jfr den nya artikel 9c.6 led a). Den regeln gäller dock enbart transaktioner med heläg- da dotterbolag och dotterbolag som inga andra närstående har intressen i.

Vid bedömningen av om marknadsmässiga villkor föreligger är den upp- lysning om närståendetransaktioner på andra än marknadsmässiga villkor som ska tas in i årsredovisningen av intresse (5 kap. 23 § årsredovis- ningslagen). Upplysningen ska omfatta uppgift om transaktionernas art och det totala belopp som transaktionerna omfattar samt uppgift om vilket slag av närståendeförhållande det är fråga om. Dessutom ska upplysningen omfatta andra uppgifter om transaktionerna som är nödvändiga för att bedöma företagets ställning. Vid bedömningen av om dessa transaktioner är marknadsmässiga har i förarbetena uttalats att den huvudsakligen utgår från en objektiv bedömning av värdet på parternas respektive prestationer (se prop. 2008/09:71 s. 98, jfr prop. 2004/05:85 s. 747). Denna princip bör även tillämpas vid bedömningen av om en närståendetransaktion är marknadsmässig enligt aktuellt undantag.

Direktivets krav på att bolagets förvaltnings- eller kontrollorgan ska inrätta ett internt förfarande för att regelbundet bedöma att villkoren för undantaget är uppfyllda bör i lag komma till uttryck i ett krav på att sty- relsen ska ha rutiner för att fortlöpande bedöma om villkoren är uppfyllda.

Vissa transaktioner mellan ett bolag och dess dotterbolag ska undantas

Enligt direktivet får medlemsstaterna undanta vissa typer av transaktioner från den nya beslutsordningen (den nya artikel 9c.6). En sådan möjlighet finns vid transaktioner mellan ett bolag och dess dotterbolag. En förut- sättning är att dotterbolaget är helägt eller att inga andra närstående till

Prop. 2018/19:56

91

Prop. 2018/19:56 bolaget har ett intresse i dotterbolaget, eller att det i nationell rätt föreskrivs tillräckligt skydd för intressena för bolaget, dotterbolaget och deras aktie- ägare. Regeringen föreslår att ett undantag för transaktioner av detta slag införs. Om det inte sker, skulle det ge betydande merarbete utan motsva- rande nytta.

Svenskt Näringsliv m.fl. menar att det bör förtydligas att en transaktion mellan systerbolag omfattas av undantaget för transaktioner mellan det publika bolaget och dotterföretaget. Mycket talar för att transaktioner mellan två helägda dotterbolag bör undantas från den nya beslutsord- ningen. Sådana transaktioner kan inte leda till att moderbolaget frånhänds värden, på samma sätt som transaktioner mellan ett moderbolag och ett helägt dotterföretag inte kan göra det. Detta är också i linje med direktivets övergripande syfte avseende regleringen om närståendetransaktioner. Det saknas dock underlag för att föreskriva ett sådant undantag. Frågan får tillsvidare överlämnas till rättstillämpningen.

Transaktioner som kräver bolagsstämmans beslut ska undantas

Direktivet tillåter också medlemsstaterna att undanta tydligt definierade typer av transaktioner för vilka det i nationell rätt föreskrivs bolagsstäm- mans godkännande (den nya artikel 9c.6 led b i direktivet). En förutsätt- ning är dock att en rättvis behandling av alla aktieägare och intressen för bolaget och för de aktieägare som inte är en närstående part, däribland minoritetsaktieägare, specifikt tas upp och är föremål för tillräckligt skydd genom bestämmelser i nationell rätt.

I aktiebolagslagen finns bestämmelser om vissa typer av transaktioner, som av lagstiftaren ansetts vara av sådan betydelse att bolagsstämman som huvudregel ska besluta i frågan. En betydande del av bestämmelserna av- ser olika slag av emissioner (12–16 kap.). Stämman kan bemyndiga styrel- sen att besluta om andra emissioner än fondemissioner, men kan inte bemyndiga vid emissioner som faller under 16 kap. Beslut om emissioner med företrädesrätt för aktieägarna kan fattas av stämman med enkel majoritet, medan beslut om emissioner med avvikelse från företrädesrätten kräver kvalificerad majoritet. För alla emissioner gäller vidare att de måste vara förenliga med kravet på likabehandling av aktieägarna sådant det kommer till uttryck i den s.k. generalklausulen (se t.ex. 8 kap. 41 §). Inför beslutet ska styrelsen tillhandahålla aktieägarna vissa handlingar och i vissa fall ska delar av materialet granskas av bolagets revisor.

Även i fråga om värdeöverföring i form av vinstutdelning, förvärv av egna aktier och minskning av aktiekapitalet för återbetalning till aktie- ägarna finns i lagen krav på stämmobeslut och en skyldighet för styrelsen att inför stämman tillhandahålla aktieägarna viss information (18 kap. 3–

7och 11 §§, 19 kap. 20–25 §§ samt 20 kap. 6–15 §§).

Vidare är i regel lån till närstående part förbjudna. Skatteverket, och

efter överklagande regeringen, kan dock i vissa fall medge dispens. Även i denna situation finns det en särskild beslutsordning som syftar till att skydda aktieägarna (se 21 kap.).

Dessutom är det bolagsstämman som beslutar om arvode till styrelse- ledamöter (8 kap. 23 a §).

92

I samtliga uppräknade fall finns sådana tydliga skyddsregler att de kan undantas. Samma sak får anses gälla sådan ersättning till ledande befatt- ningshavare som omfattas av riktlinjerna enligt 8 kap. 51 § aktiebolags- lagen, eftersom ersättningen ska utbetalas inom den ram bolagsstämman beslutar.

Sammantaget bör således följande transaktioner undantas från den särskilda beslutsordningen avseende närståendetransaktioner:

arvode till styrelseledamöter som omfattas av 8 kap. 23 a §,

ersättning till ledande befattningshavare som omfattas av riktlinjerna enligt 8 kap. 51 §,

lån enligt 11 kap.,

emissioner enligt 12–16 kap.,

vinstutdelning enligt 18 kap.,

förvärv och överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,

minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,

lån enligt 21 kap.,

fusion enligt 23 kap., och

delning enligt 24 kap.

Vidare får medlemsstaterna undanta sådana transaktioner som erbjuds alla aktieägare på samma villkor, om likabehandling av alla aktieägare och skydd av bolagets intressen säkerställs (den nya artikel 9c.6 led e). Svenskt Näringsliv och Sveriges advokatsamfund anser att det bör föras in ett särskilt undantag för just denna typ av transaktioner, eftersom det inte är otänkbart att behov av ett sådant uppkommer framöver. Regeringen bedö- mer att de transaktioner som direktivet i denna del medger ett undantag för i svenska bolag i praktiken främst rör företrädesemissioner och vinstutdel- ningar. Som framgår av uppräkningen ovan föreslås sådana transaktioner undantas från den särskilda beslutsordningen. Regeringen ser i nuläget inget behov att införa ett särskilt undantag för denna typ av transaktioner.

Transaktioner som omfattas av lagen om resolution ska undantas

Enligt direktivet får medlemsstaterna från den särskilda beslutsordningen utesluta transaktioner som ingåtts av kreditinstitut på grund av åtgärder som syftar till att skydda deras stabilitet och som antagits av den behöriga myndighet som ansvarar för tillsyn i den mening som avses i unionsrätten (den nya artikel 9c.6 led d). Undantaget tar sikte på sådana transaktioner som omfattas av det s.k. krishanteringsdirektivet (direktiv om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värde- pappersföretag och om ändring av direktiv 82/891/EEG och direktiv 2012/30/EU och EU/2013/36 m.fl.).

Krishanteringsdirektivet är i Sverige genomfört bl.a. genom lagen (2015:1016) om resolution. Lagen reglerar dels åtgärder för att förbereda en resolution, dels genomförandet av resolutioner. I lagen finns det ett antal verktyg som kan tillgripas, bl.a. det s.k. försäljningsverktyget (12 kap. 1 § första stycket 2 a). I korthet innebär bestämmelserna att Riks- gäldskontoret (Riksgälden) får använda försäljningsverktyget för att från ett företag i resolution överföra tillgångar eller förpliktelser eller från någon annan än företaget överföra aktier och andra äganderättsinstrument som företaget har gett ut (17 kap. 1 och 2 §§). Vid en överföring förlorar

Prop. 2018/19:56

93

Prop. 2018/19:56 ägarna till företaget och företagets borgenärer sin rätt till de överförda till- gångarna och förpliktelserna och förvärvaren övertar de rättigheter och förpliktelser som följer med det som överförts.

En ordning där denna typ av transaktioner även skulle omfattas av aktie- bolagslagens reglering om väsentliga transaktioner skulle motverka de intressen som lagen om resolution avser skydda. Även Riksgälden är inne på detta och pekar på att det är viktigt att inte riskera att inskränka Riks- gäldens möjligheter att agera vid resolution. Regeringen föreslår på grund av det anförda att transaktioner som sker med stöd av lagen om resolution ska undantas från den särskilda beslutsordningen för väsentliga transak- tioner med närstående.

Transaktioner mellan ett dotterbolag och moderbolagets närstående ska omfattas

En särskild beslutsordning för transaktioner med närstående bör omfatta även fall där transaktionen sker mellan ett dotterbolag och en närstående till moderbolaget. I annat fall skulle beslutsordningen enkelt kunna kring- gås genom att transaktionerna slussas vidare till ett dotterföretag. Denna typ av transaktioner inkluderas redan i dag av beslutsordningen i själv- regleringen. Av betydelse är även att aktieägarna i moderbolaget –vars intresse de nya reglerna avser att skydda – har ett berättigat intresse av att få reda på och även påverka denna typ av transaktioner. Om de inte ges den möjligheten går de miste om en del av det skydd som ändrings- direktivet avser att ge dem.

Av motsvarande skäl bör det inte göras en begränsning till transaktioner med dotterbolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad. Däremot bör en begränsning göras till helägda svenska aktie- bolag. Som promemorian redogör för skulle regleringen annars föra för långt.

Beslutsordningen vid transaktioner mellan ett dotterbolag och moderbolagets närstående

För att aktieägarna ska få ett skydd som motsvarar det som ges enligt självregleringen bör det införas en ordning där transaktioner mellan dotter- företaget och moderbolagets närstående ska godkännas i två steg. Det första steget innebär att bolagsstämman i dotterbolaget har att ta ställning till transaktionen. Eftersom det enbart är fråga om helägda dotterbolag rör det sig i allt väsentligt om en formaliafråga. Det bedöms dock som en nödvändig ordning för att det ska vara möjligt för bolagsstämman i moderbolaget att i det andra steget ta ställning till dotterbolagets beslut.

Med utgångspunkten att det är fråga om ett formaliabeslut i dotter- bolaget, kan det inte anses nödvändigt att införa en formell skyldighet för styrelsen i dotterbolaget att lämna en redogörelse för transaktionen inför stämmans beslut. Däremot måste moderbolaget se till att det inom koncer- nen finns rutiner som säkerställer att dotterbolaget lämnar en tillräckligt utförlig redogörelse för transaktionen för att moderbolaget ska kunna fullgöra sina skyldigheter. De ovan föreslagna undantagsreglerna bör gälla även transaktionerna mellan dotterbolag och moderbolagets närstående.

94

Vidare bör skyldigheten för styrelsen att fortlöpande bedöma om förut- Prop. 2018/19:56 sättningarna är uppfyllda för att undanta löpande transaktioner som sker

på marknadsmässiga villkor gälla även i dotterbolaget.

Förfarandet i moderbolaget bör utformas i enlighet med vad som gäller vid en väsentlig transaktion direkt mellan ett moderbolag och en närstå- ende. Det innebär dels att styrelsen inför stämmans prövning ska lämna en redogörelse för den föreslagna transaktionen, dels att den närståendes aktier inte ska beaktas i samband med stämmans prövning.

Enligt direktivet krävs att moderbolaget offentliggör viss information om en väsentlig transaktion mellan en aktiebolaget närstående part och bolagets dotterbolag (den nya artikel 9c.7). Som redovisas ovan, gör regeringen bedömningen att direktivets krav på offentliggörande får anses uppfyllt genom tillhandahållandet av underlag inför bolagsstämman och stämmoprotokollet.

9.2Sanktioner

Regeringens bedömning: Aktiebolagslagens regler om ogiltighet vid ett befogenhetsöverskridande och om en styrelseledamots skadestånds- ansvar säkerställer att de nya kraven följs.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm- ning (se promemorian s. 407).

Remissinstanserna: Remissinstanserna framför ingen invändning mot bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Medlemsstaterna ska fastställa reg- ler om åtgärder och sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antas enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säker- ställa att de tillämpas. Åtgärderna och sanktionerna ska vara effektiva, pro- portionella och avskräckande (den nya artikel 14b).

En viktig del i det nya regelverket är dels att väsentliga transaktioner ska underställas stämmans prövning, dels att den närstående partens aktier inte ska beaktas i samband med stämmans beslut. Om styrelsen inte följer de aktuella bestämmelserna är det fråga om ett kompetensöverskridande. En reglering i lag som innebär en skyldighet för styrelsen att i vissa situationer underställa en fråga stämmans prövning utgör en s.k. legal befogenhets- gräns. Om styrelsen inte rättar sig efter denna reglering, gör sig styrelsen skyldig till ett överskridande av sin befogenhet. Ett avtal som ingåtts till följd av ett sådant befogenhetsöverskridande kan inte göras gällande mot bolaget om bolaget kan visa att motparten varit i ond tro (8 kap. 42 § andra stycket).

En möjlighet skulle kunna vara att komplettera dessa generella bestäm- melser med en särskild reglering som anger att beslut som fattas i strid med bestämmelserna är ogiltiga, oavsett ond eller god tro hos motparten. En sådan reglering finns i de s.k. Leo-reglerna och innebär att en överlå- telse i strid med dessa regler är ogiltig, oberoende av om förvärvaren var i ond eller god tro (prop. 1986/87:76 s. 37). En sådan reglering skulle få motsvarande effekt som reglerna om ett behörighetsöverskridande av styrelsen (8 kap. 42 § första stycket).

95

Prop. 2018/19:56 Till saken hör emellertid att 16 kap. aktiebolagslagen reglerar en mycket tydligt definierad typ av överlåtelser – överlåtelser av aktier och vissa andra finansiella instrument i ett dotterbolag. De nya bestämmelserna om väsentliga transaktioner är mer generella och omfattar ett betydligt större spektrum av transaktioner. Det kommer att uppkomma situationer där det finns utrymme för tvekan om huruvida en transaktion omfattas av reglerna. Regeringen anser att det inte är lämpligt att till en sådan reglering knyta en absolut ogiltighetsregel och således gå längre än vad som redan följer av aktiebolagslagens regler om kompetensöverskridande. Det bedöms inte heller nödvändigt för att reglerna ska efterlevas.

I avsnitt 8.3 redovisas aktiebolagslagens bestämmelser om skadestånds- skyldighet för en styrelseledamot som uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget vid fullgörandet av sitt uppdrag. Denna möjlighet att utkrä- va ansvar utgör tillsammans med ogiltighetsreglerna en tillräcklig sanktion för att säkerställa att de föreslagna bestämmelserna kommer att tillämpas.

Dessutom finns det redan existerande sanktionssystemet i form av åter- bäring och bristtäckningsansvar i lagens bestämmelser om värdeöver- föringar (17 kap. 6 och 7 §§). Bestämmelserna omfattar varje form av tran- saktion, med närstående eller med annan, som resulterar i en otillåten värdeöverföring från bolaget, dvs. just sådana transaktioner som direktivet avser att förhindra.

10Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 10 juni 2019. Bestämmelserna om institutionella investerares, kapitalförvaltares och röstningsrådgivares skyldigheter att lämna årliga redogörelser ska tillämpas första gången 2020. Även bestämmelserna om att årsberättel- serna för andra alternativa investeringsfonder än specialfonder ska ha

ett nytt innehåll ska tillämpas första gången 2020.

Bestämmelserna om institutionella investerare ska gälla även sådana försäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet och som tillämpar delar av den äldre lydelsen av försäkringsrörelselagen.

Bestämmelserna om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare ska tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2019. Bestämmelserna om skyl- digheten att upprätta en ersättningsrapport, lägga fram den på årsstäm- man och hålla den tillgänglig ska tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020.

Den nya regleringen av närståendetransaktioner ska inte tillämpas på sådana transaktioner som bolaget beslutat om men inte har genomförts innan regleringen trädde i kraft. När flera olika transaktioner beaktas, ska transaktioner som genomförts före ikraftträdandet inte tas med.

96

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens (se promemorian s. 469 f.). I promemorian behandlas inte andra alterna- tiva investeringsfonder än specialfonder.

Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslagen utan invänd- ningar eller avstår från att yttra sig.

Skälen för regeringens förslag: Medlemsstaterna ska senast den 10 juni 2019 sätta i kraft de lagar, förordningar och administrativa författ- ningar som är nödvändiga för att följa ändringsdirektivet. För de nya artik- larna 3a–3c i direktivet om aktieägares rättigheter gäller i stället att nöd- vändiga ändringar ska träda i kraft senast den 3 september 2020 (artikel 2.1 i ändringsdirektivet).

De lagförslag som läggs fram i denna proposition syftar till att genom- föra de delar av ändringsdirektivet som ska vara genomförda den 10 juni 2019. Lagändringarna ska därför träda i kraft det datumet.

Institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare ska enligt de föreslagna bestämmelserna lämna vissa årliga redogörelser. Eftersom det rör sig om redogörelser för vad som skett under ett år bör de nya bestämmelserna om skyldighet att lämna sådana redogörelser börja tillämpas först från och med året efter det att lagarna trätt ikraft. Av samma skäl bör de nya bestämmelserna om att årsberättelserna för andra alterna- tiva investeringsfonder än specialfonder ska ha ett utökat innehåll tillämp- as första gången 2020.

Vissa av de försäkringsföretag som bedriver tjänstepensionsverksamhet tillämpar delar av en äldre lydelse av försäkringsrörelselagen. För att även de företagen ska omfattas av de nya skyldigheterna för institutionella in- vesterare behöver företagen åläggas att tillämpa de nya bestämmelserna genom en övergångsbestämmelse.

Förslagen om ersättning till ledande befattningshavare innebär bl.a. nya krav på riktlinjer för ersättning till dem. När de nya bestämmelserna träder i kraft den 10 juni 2019 har ordinarie bolagsstämma i de flesta bolag ägt rum. Det innebär att om det inte införs några särskilda bestämmelser kommer berörda bolag vara skyldiga att kalla till en extra bolagsstämma för att aktieägarna ska få ta ställning till ett nytt förslag till riktlinjer som är utformat enligt de nya bestämmelserna. Detta bedöms inte rimligt, särskilt inte med hänsyn till att det redan finns lagbestämmelser som på ett generellt plan mot- svarar direktivets krav. Regeringen anser därför att det bör införas en ikraft- trädandebestämmelse enligt vilken de nya bestämmelserna om riktlinjer ska tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2019. Det innebär t.ex. att ett förslag till nya riktlinjer av styrelsen måste upprättas i december 2019, om stämman hålls i början av januari 2020.

De nya bestämmelserna om skyldigheten att ta fram en rapport om er- sättningar bygger på att bolaget har antagit riktlinjer i enlighet med de nya bestämmelserna. Bestämmelserna om rapport om ersättningar kan tillämp- as första gången året efter det att de nya riktlinjerna antagits, dvs. i sam- band med den årsstämma som äger rum närmast efter den 31 december 2020. Det bör därför införas en ikraftträdandebestämmelse med ett sådant innehåll.

Enligt 8 kap. 51 § andra och tredje styckena aktiebolagslagen i dess hittillsvarande lydelse ska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige i förslaget till riktlinjer informera dels om

Prop. 2018/19:56

97

Prop. 2018/19:56 tidigare beslutade ersättningar som inte har förfallit till betalning, dels om avvikelser från beslutade riktlinjer. Den föreslagna ändringen av para- grafen innebär att skyldigheterna upphör och att den angivna informatio- nen i stället lämnas i rapporten om ersättningar. Eftersom skyldigheten att lämna en sådan rapport infaller först i samband den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020, finns det skäl att genom en över- gångsbestämmelse föreskriva att berörda bolag ska tillämpa de äldre bestämmelserna i 8 kap. 51§ andra och tredje styckena aktiebolagslagen i samband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2020. På så sätt säkerställs att aktieägarna inte går miste om informationen. I fråga om bestämmelserna i 7 kap. 61 §, 8 kap. 51 § första stycket och 53 § samt den upphävda 8 kap. 52 § aktiebolagslagen behöver det genom övergångsbestämmelser föreskrivas att berörda bolag ska tillämpa de äldre bestämmelserna i samband med årstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2019.

Det finns också behov av ikraftträdandebestämmelser avseende den nya regleringen av närståendetransaktioner. Avsikten är inte att de nya bestäm- melserna ska omfatta transaktioner som beslutats före lagens ikraftträdande, men som inte genomförts förrän efter det att lagen trätt i kraft. Detta bör tydliggöras genom en ikraftträdandebestämmelse. Vidare bör inte den före- slagna regeln om sammanräkning av transaktioner (16 a kap. 2 § aktie- bolagslagen) omfatta sådana transaktioner som genomförts innan lagen trätt i kraft.

 

11

Konsekvenser av förslagen

 

 

 

Regeringens bedömning: De nya skyldigheterna för institutionella

 

investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare kan antas leda till

 

ökade administrativa kostnader.

 

De nya bestämmelserna om ersättning till ledande befattningshavare

 

och den nya regleringen av närståendetransaktioner stärker aktieägares

 

rättigheter. För vissa noterade bolag innebär regleringen en ökad admi-

 

nistrativ börda.

 

Finansinspektionen kommer att få fler arbetsuppgifter. Merkostna-

 

derna kan hanteras inom befintliga ramar.

 

 

 

Promemorians bedömning: Överensstämmer i huvudsak med regering-

 

ens (se promemorian s. 477 f.).

 

Remissinstanserna: De flesta av remissinstanserna lämnar bedömning-

 

arna utan invändningar eller avstår från att yttra sig. Regelrådet bedömer att

 

promemorians konsekvensutredning som helhet är godtagbar, även om den

 

brister i några hänseenden, bl.a. när det gäller redovisningen av berörda

 

företag utifrån antal och storlek. Finansbolagens förening och Sveriges

 

advokatsamfund anser att konsekvensutredningen inte ställer administra-

 

tions- och regelbördan i relation till förväntade positiva effekter, och att det

 

därför är viktigt att följa ändringsdirektivets miniminivå. Även Näringslivets

 

Regelnämnd pekar på att överimplementeringar inte bör göras utan

98

kompletterande konsekvensutredningar. Svensk Försäkring och Svenska

 

 

Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) bedömer att förslagen får stora admi- Prop. 2018/19:56 nistrativa och ekonomiska konsekvenser. Nordic Investor Services Aktie-

bolag invänder mot att en bestämmelse om avgiftsfinansiering införs utan att en kompletterande konsekvensutredning först genomförs.

Skälen för regeringens bedömning

Alternativ för genomförandet

De föreslagna lagändringarna är i allt väsentligt påkallade av de nya EU- reglerna. Bestämmelserna i ändringsdirektivet är tvingande. Möjligheterna att välja alternativa lösningar är mycket begränsade. Ändringsdirektivet ger dock medlemsstaterna vissa valmöjligheter. I valet mellan olika alter- nativ är strävan att välja det alternativ som innebär den minsta adminis- trativa bördan för det enskilda företaget. Vidare hålls den administrativa bördan nere genom utgångspunkten att inte gå längre än ändringsdirek- tivets krav.

Med de valda utgångspunkterna bedöms de bolagsrättsliga delarna i pro- positionen beröra några hundratal publika aktiebolag. Därutöver berörs uppskattningsvis lika många institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare.

Institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare får ökade administrativa kostnader

För institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare föreslås nya informationsskyldigheter. Ett stort antal företag av varierande storlek kommer att omfattas av de skyldigheterna. Som flera remissin- stanser påpekar kan skyldigheterna antas leda till ökade administrativa kostnader för företagen. Vissa av informationskraven finns dock redan i självregleringen. Kraven är därför inte helt nya, även om detaljnivån nu ökar. Det ska dessutom vara möjligt att avstå från att följa vissa krav. Regeringen bedömer därför att de ökade administrativa bördorna inte kan antas vara betydande.

Som flera remissinstanser påtalar har svenska institutionella investerare och kapitalförvaltare redan i dag generellt sett ett stort och långsiktigt engagemang i de bolag i vilka de investerar. Ändringarna får anses skapa incitament för dem att engagera sig ytterligare. Ett engagemang bidrar till en god bolagsstyrning och i förlängningen en sund marknad och ett funge- rande näringsliv, vilket gynnar bl.a. investerarna och förvaltarna.

Någon kompletterande konsekvensutredning bedöms inte nödvändig för att införa bestämmelser om avgiftsfinansiering i den nya lagen om röst- ningsrådgivare. Frågan kommer att beröras ytterligare i det senare ärende där den närmare utformningen av avgifterna föreslås.

De nya kraven i fråga om ersättning till ledande befattningshavare

Förslaget om nya krav på riktlinjer om ersättning till ledande befattningsha- vare innebär bl.a. att styrelsen i ett noterat aktiebolag ska vara skyldig att minst vart fjärde år för bolagsstämman presentera ett förslag till riktlinjer. Redan i dag har styrelsen i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige en skyldighet att ta fram riktlinjer, men denna

gäller årsvis. Förslaget innebär att kategorin av bolag som berörs utvidgas

99

Prop. 2018/19:56 något eftersom även bolag som har aktier upptagna på en reglerad marknad utanför Sverige eller en motsvarande marknad utanför EES ska omfattas av denna skyldighet. Vidare innebär förslaget att riktlinjernas innehåll kommer att regleras på ett mer utförligt sätt än vad som hittills har varit fallet. Detta utgör dock, enligt regeringens bedömning, inte något väsentligt nytt efters- om riktlinjerna redan i dag som regel har en utformning som motsvarar direktivets krav. Dessutom innebär förslaget att personkretsen som måste omfattas av riktlinjerna inskränks jämfört med vad som gäller enligt hittills- varande regler. Enbart verkställande direktör, vice verkställande direktör och styrelseledamöter vars ersättning inte beslutas av stämman kommer enligt förslaget att omfattas av riktlinjerna.

Det anförda innebär att förslaget i vissa avseenden kommer medföra en viss lättnad för bolagen och i andra avseenden en viss ökad administration. Sammantaget bedömer regeringen att förslaget inte innebär någon ökad administrativ börda och att det ger ett ökat inflytande för aktieägare i ersätt- ningsfrågorna.

Vidare innebär förslaget att noterade aktiebolag för varje räkenskapsår ska ta fram en rapport över sådan utbetald och innestående ersättning till ledande befattningshavare som omfattas av riktlinjerna. Kravet på en sådan särskild rapport är nytt, men berörda bolag är redan i dag skyldiga att presentera den aktuella informationen i andra sammanhang. Enligt hittillsvarande regler ska det nämligen i riktlinjerna redovisas dels tidigare beslutade ersättningar som inte har förfallit till betalning, dels om styrelsen frångått riktlinjerna. Dessutom följer av årsredovisningslagen att bolagen i årsredovisningen ska lämna upplysningar avseende ersättning till ledande befattningshavare. Denna redovisning ska enligt förslaget ske även fortsättningsvis, men de uppgifter som redan i dag ska finnas tillgängliga i årsredovisningen kan läggas till grund för utformningen av rapporten om ersättningar. Regeringen gör därmed bedömningen att de nya reglerna inte kommer medföra något egentligt merarbete för att ta fram de uppgifter som behövs för att utforma rapporten om ersättningar. Själva utformandet av rapporten och skyldig- heten att hålla den tillgänglig inför bolagsstämman kommer att innebära ett visst merarbete, men det bör vara ganska begränsat.

Ytterligare en skyldighet som tillkommer i denna del är att i riktlinjer och rapport om ersättningar förklara hur eventuella synpunkter som framförts i samband med stämmobehandlingen har beaktats. Regeringens bedömning är att det bör vara möjligt för bolagen att i detta sammanhang avstå från att redovisa helt marginella synpunkter från enstaka aktieägare med små inne- hav. Denna skyldighet kommer således inte att aktualiseras särskilt ofta och kommer enligt regeringens mening därmed enbart medföra ett marginellt merarbete för bolagen.

De ovan bedömda konsekvenserna gäller bolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, s.k. aktiemarknadsbolag. För dessa innebär således de nya bestämmelserna sammantaget en marginellt ökad administrativ börda. Däremot innebär de nya bestämmelserna av naturliga skäl en ökad administrativ börda för de bolag som inte sedan tidigare omfattas av dem, dvs. publika bolag som har aktier upptagna till handel enbart på en reglerad marknad utanför Sverige eller en motsvarande marknad utanför EES. Antalet berörda bolag i den senare kategorin be- döms vara mycket begränsat.

100

Den nya regleringen av närståendetransaktioner

Förslaget om en ny reglering för närståendetransaktioner, som i huvudsak innebär att en särskild beslutsordning för dessa transaktioner införs, be- döms stärka aktieägares rättigheter. Förslaget, som gäller noterade aktie- bolag, innebär att den ordning som etablerats genom näringslivets själv- reglering i form av Aktiemarknadsnämndens uttalanden i stora delar över- förs till ett nytt kapitel i aktiebolagslagen. I det nya kapitlet införs en defi- nition av vad som är en väsentlig transaktion. Även om det inte är möjligt att utifrån nämndens praxis i enskilda fall ge ett generellt svar på frågan om vad som är en väsentlig transaktion, bedöms den nya legaldefinitionen inte innebära en utvidgning av tillämpningsområdet. Den nya regleringen bedöms medföra en endast marginellt ökad administrativ börda för de berörda bolagen. Självregleringen omfattar även publika bolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad eller är föremål för handel på vissa handelsplattformar, t.ex. Nasdaq Omx First North. Den kategorin omfattas inte av den nya regleringen.

Finansinspektionen får fler arbetsuppgifter

Förslagen innebär att Finansinspektionens tillsynsansvar över institutio- nella investerare och kapitalförvaltare utökas. Sett till det tillsynsansvar som Finansinspektionen redan har över dessa aktörer rör det sig om en begränsad ökning av arbetsuppgifter. Förslagen innebär också att Finans- inspektionen får tillsyn över röstningsrådgivare. Det är ett nytt tillsynsom- råde för Finansinspektionen. Tillsynsuppdraget är dock mycket begränsat och kommer huvudsakligen bestå i årliga kontroller. Dessutom är antalet röstningsrådgivare som bedriver verksamhet i Sverige litet och det finns inte skäl att tro att det förhållandet kommer att förändras i en nära framtid.

Förslagen kommer att medföra behov av kompletterande föreskrifter på myndighetsnivå beträffande innehållet i årsberättelserna för värdepappers- fonder och specialfonder och möjligen även för röstningsrådgivares verksamhet, t.ex. beträffande anmälan. Det rör sig i så fall om föreskrifter med ett begränsat innehåll.

Regeringen bedömer att de nya arbetsuppgifterna endast kommer ha en marginell påverkan på Finansinspektionens verksamhet. Kostnaderna kan hanteras inom befintliga ramar. Finansinspektionen ges visserligen enligt förslaget rätt att ta ut årliga avgifter för sin verksamhet, men verksamheten finansieras genom anslag och avgiftsintäkterna ska i sin helhet återföras till inkomsttitel på statens budget. Det föreslås också att Finansinspek- tionen ska ha rätt till avgifter för prövning av anmälningar. Avgifterna för prövning ska svara mot full kostnadstäckning och disponeras av Finans- inspektionen.

När det gäller förslagens påverkan på övriga myndigheter kan det kon- stateras att Finansinspektionens beslut enligt den nya lagen om röstnings- rådgivare ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Med beaktande av att tillsynsuppdraget kommer vara begränsat och endast om- fatta några få aktörer bedömer regeringen att kostnaderna för det fåtal mål som kan komma att behöva handläggas kan tas inom befintliga ramar.

Prop. 2018/19:56

101

Prop. 2018/19:56 Förslagen medför inte några konsekvenser i övrigt

Ändringarna bedöms inte föranleda negativa effekter för företagens ar- betsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. De bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan män och kvinnor. De bedöms inte heller i övrigt ha några sociala eller miljömässiga konsek- venser.

12Författningskommentar

12.1Förslaget till lag om röstningsrådgivare

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag gäller verksamhet som består i att yrkesmässigt analysera redovisningar och annan relevant information om aktiebolag i syfte att bistå aktieägare med undersökningar, råd eller röstningsrekommendatio- ner inför beslut på en bolagsstämma.

En röstningsrådgivare är en juridisk person som bedriver sådan verk- samhet.

Paragrafen anger tillsammans med 2 § lagens tillämpningsområde. Den innehåller en definition av begreppet röstningsrådgivare. Paragrafen ge- nomför den nya artikel 2 g i direktivet om aktieägares rättigheter. Para- grafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av första stycket framgår att lagen gäller verksamhet som består i att yrkesmässigt analysera redovisningar och annan relevant information om aktiebolag, i syfte att bistå aktieägare med undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer inför beslut på en bolagsstämma.

För att omfattas av lagen ska rådgivningsverksamheten vara yrkes- mässig. Det innebär att rådgivningen ska ske regelbundet. Att ge råd vid något enstaka tillfälle uppfyller således inte detta krav. I begreppet yrkes- mässig ligger, i likhet med i andra sammanhang enligt svensk rätt, även att rådgivningen utförs mot någon form av ekonomisk ersättning, dvs. på kommersiell basis. Vid bedömningen av om en verksamhet är yrkesmässig har det även betydelse hur verksamheten marknadsförs.

Vidare ingår i avgränsningen att verksamheten är inriktad på att analy- sera aktiebolags årsredovisningar och annan relevant information och att analysen sker i syfte att bistå aktieägare inför deras beslut på en bolags- stämma. Syftet med verksamheten ska alltså vara att ge aktieägarna den information som de behöver för att kunna ta ställning till de förslag till beslut som ska behandlas på en bolagsstämma. Det kan vara fråga om regelrätta röstningsrekommendationer eller andra råd eller undersökningar som aktieägaren kan behöva för att kunna ta ställning till ett beslutsförslag.

Lagen gäller endast den verksamhet som anges. Inget hindrar dock att den som utövar verksamheten exempelvis av praktiska skäl eller i syfte att skapa en mer transparent rådgivning inkluderar även annan verksamhet i en årlig redogörelse enligt 5 §.

102

Av paragrafens andra stycke framgår att en juridisk person som bedriver en sådan verksamhet som anges i första stycket definieras som röstnings- rådgivare. Eftersom en begränsning görs till juridiska personer omfattas inte enskilda näringsidkare.

2 § Lagen gäller verksamhet som bedrivs av en svensk röstningsrådgiva- re. Lagen gäller också verksamhet som bedrivs av en röstningsrådgivare från ett land utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) om

1.röstningsrådgivaren har sitt huvudkontor i Sverige, eller

2.verksamheten bedrivs från ett verksamhetsställe här, utan att röst- ningsrådgivaren har sitt huvudkontor inom EES.

Lagen gäller endast verksamhet avseende aktier som är förenade med rösträtt, är utgivna av ett bolag inom EES och är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen anger tillsammans med 1 § lagens tillämpningsområde. Para- grafen genomför de nya artiklarna 1.2 b, 1.6 c och 3j.4 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av första stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets förslag, framgår inledningsvis att lagen är tillämplig på verksamhet bedriven av en svensk röstningsrådgivare. Med svensk avses att det aktuella företaget har sin hemvist här enligt de principer som gäller i svensk associationsrätt, i direktivet motsvarat av avgränsningen ”säte”.

Av första stycket framgår vidare att även verksamhet som bedrivs av röstningsrådgivare som är från ett land utanför EES omfattas av lagens tillämpningsområde i två fall. För det första omfattas verksamhet som bedrivs av den som har sitt huvudkontor i Sverige. För det andra omfattas verksamhet som bedrivs från ett verksamhetsställe i Sverige, utan att röst- ningsrådgivaren har sitt huvudkontor inom EES. Med att röstningsråd- givaren är från ett land utanför EES avses att denne har sin hemvist där. Kravet på verksamhetsställe innebär att det ska vara fråga om en etab- lering. Det ska således röra sig om en verksamhet som har viss varaktighet. Vid bedömningen bör hänsyn också tas till röstningsrådgivarens fysiska närvaro i landet, exempelvis genom personal och kontor. Det är inte avsett att verksamhet som endast är tillfällig ska omfattas.

Första punkten innebär att t.ex. verksamhet som bedrivs av en amerikansk röstningsrådgivare med huvudkontor i Sverige omfattas av lagens tillämpningsområde, men inte verksamhet som bedrivs av en tysk röstningsrådgivare med huvudkontor här. Andra punkten innebär att t.ex. den verksamhet som bedrivs av en amerikansk röstningsrådgivare från ett verksamhetsställe i Sverige omfattas av lagens tillämpningsområde, så länge röstningsrådgivaren inte har huvudkontor i något annat EES-land. Andra punkten innebär dessutom att t.ex. en amerikansk röstningsrådgiva- re med verksamhetsställen i både Sverige och Tyskland, men utan huvud- kontor inom EES, omfattas av den svenska lagens tillämpningsområde i fråga om den verksamhet som bedrivs från verksamhetsstället i Sverige. Avsikten är att tysk lag ska reglera den verksamhet som bedrivs från verksamhetsstället i Tyskland.

Enligt andra stycket är lagens tillämpningsområde begränsat till verk- samheter som avser aktier förenade med rösträtt som är utgivna av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad

Prop. 2018/19:56

103

Prop. 2018/19:56

104

som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. Med reglerad marknad enligt den lagen avses, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler. Det ska alltså vara fråga om rådgivning om röstning i ett bolag inom EES vars aktier är noterade inom EES.

Detta medför att t.ex. en svensk röstningsrådgivares verksamhet med avseende på aktier i ett japanskt aktiebolag inte omfattas av lagens tillämp- ningsområde, även om det japanska bolagets aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, dvs. inom EES. Vidare omfattar lagen t.ex. inte en svensk röstningsrådgivares verksamhet med avseende på aktier i ett europeiskt aktiebolag, om aktierna är upptagna till handel på marknader utanför EES eller på en multilateral handelsplattform.

Anmälan

3 § En röstningsrådgivare som bedriver verksamhet som omfattas av denna lag ska anmäla detta till Finansinspektionen.

Paragrafen reglerar en röstningsrådgivares skyldighet att anmäla den bedriv- na verksamheten. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av paragrafen framgår att en röstningsrådgivare som bedriver sådan verk- samhet som omfattas av lagen ska anmäla detta till Finansinspektionen. Syftet med anmälan är att underlätta för Finansinspektionen att utöva tillsyn.

Uppförandekod

4 § En röstningsrådgivare ska ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar och redovisa hur den följs.

Om röstningsrådgivaren inte tillämpar någon uppförandekod, eller inte följer en eller flera delar av en sådan kod, ska röstningsrådgivaren tydligt ange skälen för det. Om en eller flera delar av koden inte har följts och alternativa åtgärder har vidtagits, ska även åtgärderna anges.

Uppförandekoden och de andra uppgifter som avses i första och andra styckena ska hållas tillgängliga utan kostnad på röstningsrådgivarens webbplats. Uppgifterna ska uppdateras varje år.

Paragrafen behandlar bl.a. en röstningsrådgivares skyldighet att ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar. Paragrafen genomför den nya artikel 3j.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket ska en röstningsrådgivare ange den uppförandekod som rådgivaren tillämpar och redovisa hur den följs. Om uppförandekoden följs utan avvikelser kan en uppgift om detta vara tillräcklig för att uppfylla kravet på redovisning.

Av andra stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets förslag, följer att en röstningsrådgivare kan välja att avstå från att tillämpa en upp- förandekod. I sådant fall ska rådgivaren tydligt ange skälen för det. Med att rådgivaren tydligt ska ange skälen avses det som i direktivet benämns en tydlig och motiverad förklaring. Skälen ska vara så tydliga och utförliga att avvikelsen förklaras. Av stycket följer också att en röstningsrådgivare som tillämpar en uppförandekod kan välja att avstå från att följa en eller flera av kodens delar, om rådgivaren tydligt anger skälen för det. Om några andra, alternativa åtgärder har vidtagits, ska även dessa anges. Om den

antagna uppförandekoden inte följs, ska således redovisningen av hur Prop. 2018/19:56 koden tillämpas innehålla skälen för avvikelserna, inklusive angivande av

de delar som avvikelser görs från, och eventuella alternativa åtgärder.

I paragrafen ställs inte några preciserade krav på innehållet i en upp- förandekod. Innehållet får avgöras med utgångspunkt i att syftet med koden är att öka transparensen beträffande röstningsrådgivarnas verksam- het. Ett relevant innehåll kan många gånger inbegripa en redogörelse för de metoder som tillämpas för att hämta in de uppgifter som läggs till grund för röstningsrekommendationerna, uppgifter om interna röstningspolicyer, rutiner för att upptäcka och hantera intressekonflikter och för den externa kommunikationen i samband med utredningar. Den uppförandekod som har tagits fram i röstningsrådgivningsbranschen bör som utgångspunkt tillgodose kravet på transparens.

Paragrafen innebär inte att det finns något krav på att avslöja uppgifter som är känsliga i konkurrenshänseende.

Av tredje stycket framgår att röstningsrådgivaren ska hålla uppförande- koden och redovisningen av hur koden tillämpas, inklusive eventuella för- klaringar, tillgängliga utan kostnad på sin webbplats och att uppgifterna ska uppdateras varje år. Det innebär att röstningsrådgivaren är skyldig att åtminstone en gång per år göra en översyn av uppgifterna för att avgöra om de är aktuella. Om det inte behöver göras någon ändring bör det vara tillräckligt att röstningsrådgivaren anger att en översyn har gjorts ett visst datum.

Årlig redogörelse

5 § En röstningsrådgivare ska varje år i en redogörelse beskriva hur rådgivaren tar fram undersökningar, råd och röstningsrekommendationer.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig utan kostnad på röstningsrådgi- varens webbplats under minst tre år.

Paragrafen behandlar röstningsrådgivares skyldighet att lämna en årlig redogörelse för sin verksamhet. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3j.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av första stycket framgår att en röstningsrådgivare varje år ska lämna en redogörelse som beskriver hur röstningsrådgivaren tar fram undersök- ningar, råd och röstningsrekommendationer. Syftet med redogörelsen är att i första hand röstningsrådgivarens kunder ska kunna bilda sig en upp- fattning om hur röstningsrådgivaren bedriver sin verksamhet och hur denna förhåller sig till exempelvis den antagna uppförandekoden.

Enligt andra stycket är röstningsrådgivaren skyldig att hålla redogörel- sen tillgänglig utan kostnad på sin webbplats under åtminstone tre år. Informationen möjliggör för i första hand röstningsrådgivarens kunder att bedöma röstningsrådgivarens tidigare prestationer.

Det finns inget krav i lagen som specificerar vid vilken tidpunkt som redogörelsen ska lämnas. När under året en rapportering görs bestäms där- för av vilken rapporteringsperiod röstningsrådgivaren valt, om inte annat föreskrivs i förordning eller myndighetsföreskrifter (jfr 11 § första stycket). För att det ska vara fråga om en årlig redogörelse bör tidpunkten

dock vara densamma från år till år.

105

Prop. 2018/19:56 Av 11 § första stycket framgår att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela ytterligare föreskrifter om redogörel- sen. Det finns t.ex. behov av att meddela närmare föreskrifter om den år- liga redogörelsens innehåll.

Redovisning av intressekonflikter

6 § En röstningsrådgivare ska identifiera och utan dröjsmål för sina kun- der redovisa alla faktiska och potentiella intressekonflikter, inbegripet affärsförbindelser, som kan påverka rådgivarens undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer. Rådgivaren ska samtidigt redovisa vilka åtgärder som vidtas för att undanröja, begränsa eller hantera den faktiska eller potentiella intressekonflikten.

Paragrafen behandlar röstningsrådgivares skyldighet att redovisa intresse- konflikter. Paragrafen genomför den nya artikel 3j.3 i direktivet om aktie- ägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av paragrafen framgår att röstningsrådgivare ska identifiera och utan dröjsmål för sina kunder redovisa alla faktiska och potentiella intressekon- flikter, inbegripet affärsförbindelser, som kan påverka röstningsrådgivarens undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer. Med faktiska intressekonflikter avses konkreta fall där det har uppstått intressekonflikter mellan exempelvis två kunders intressen. Med potentiella intressekonflikter avses t.ex. kontakter mellan röstningsrådgivaren och en kund som i förläng- ningen kan leda till en intressekonflikt. Affärsförbindelser som kan påverka utarbetandet av undersökningar, råd eller röstningsrekommendationer ska redovisas, även om de inte har samband med någon uppkommen intresse- konflikt.

Av paragrafen framgår också att röstningsrådgivaren samtidigt ska redo- visa vilka åtgärder som vidtas för att undanröja, begränsa eller hantera en faktisk eller potentiell intressekonflikt. Informationen ska ge kunden möjlig- het att avgöra om röstningsrådgivaren vidtar tillräckliga åtgärder för att hantera situationen.

Tillsyn

7 § Finansinspektionen har tillsyn över att röstningsrådgivare följer kra- ven i denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

Paragrafen reglerar tillsynen över röstningsrådgivare. Paragrafen genom- för delvis den nya artikel 14b i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av paragrafen framgår att Finansinspektionen har tillsyn över röstnings- rådgivare och att tillsynen omfattar att röstningsrådgivare uppfyller de krav som följer av lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Finansinspektionen ska således övervaka att röstningsrådgivare som omfattas av lagens tillämpningsområde anmäler sin verksamhet (3 §), följer en uppförandekod eller förklarar sig (4 §), lämnar en årlig redo- görelse (5 §) och redovisar intressekonflikter för sina kunder (6 §).

8 § En röstningsrådgivare ska till Finansinspektionen lämna de uppgifter och handlingar som inspektionen begär för tillsynen.

106

Paragrafen reglerar röstningsrådgivares upplysningsplikt. Paragrafen Prop. 2018/19:56 genomför delvis den nya artikel 14b i direktivet om aktieägares rättigheter.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt paragrafen är en röstningsrådgivare skyldig att till Finansinspek- tionen lämna de uppgifter och handlingar som myndigheten begär för till- synen. Det är således Finansinspektionen som avgör omfattningen av en röstningsrådgivares upplysningsplikt.

Bestämmelserna om sekretess i samband med tillsyn av de finansiella marknaderna i 30 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) är tillämpliga på uppgifterna hos Finansinspektionen.

Ingripande

9 § Om en röstningsrådgivare åsidosätter sina skyldigheter enligt denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska Finans- inspektionen antingen besluta att förelägga rådgivaren att inom en viss tid åtgärda bristen eller göra en anmärkning.

Finansinspektionen får förena ett föreläggande med vite. Finansinspektionen får avstå från ett ingripande om en brist är ringa eller

ursäktlig eller om röstningsrådgivaren gör rättelse.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens ingripandemöjligheter. Paragra- fen genomför delvis den nya artikel 14b i direktivet om aktieägares rättig- heter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket ska Finansinspektionen rikta ett föreläggande eller en anmärkning mot en röstningsrådgivare som åsidosätter sina skyldig- heter enligt lagen eller föreskrifter utfärdade med stöd av lagen. Om Finansinspektionen utfärdar ett föreläggande ska myndigheten samtidigt ange inom vilken tid bristen ska åtgärdas. Ett föreläggande kan exempelvis avse att röstningsrådgivaren inom en viss tid ska upprätta en årlig redogö- relse eller fullgöra sin uppgiftsskyldighet i förhållande till Finansinspek- tionen. Det kan också avse att en röstningsrådgivare ska anmäla sin verk- samhet. Eftersom tillstånd inte krävs för verksamheten kan Finansinspek- tionen inte förelägga en röstningsrådgivare som inte anmäler sig att upp- höra med verksamheten. En anmärkning kan göras t.ex. om myndigheten uppmärksammar att en röstningsrådgivare har offentliggjort en årlig redo- görelse för sent.

Enligt andra stycket får Finansinspektionen förena ett föreläggande med vite. Finansinspektionen får inte döma ut ett förelagt vite, utan får enligt allmänna regler ansöka vid förvaltningsrätten om att vitet ska dömas ut. Bestämmelser om vite finns i lagen (1985:206) om viten.

Enligt tredje stycket får Finansinspektionen avstå från ingripande i vissa fall, nämligen om den brist som har uppmärksammats är ringa eller ursäkt- lig eller om röstningsrådgivaren gör rättelse. Till exempel kan Finansin- spektionen avstå från ett ingripande om den årliga redogörelsen har offentliggjorts för sent men dröjsmålet är tidsmässigt begränsat eller beror på ett ursäktligt misstag.

Avgifter

10 § Röstningsrådgivare ska med årliga avgifter bekosta Finansinspek- tionens verksamhet med anknytning till denna lag.

107

Prop. 2018/19:56 Finansinspektionen får ta ut avgifter för att pröva anmälningar enligt 3 §.

Paragrafen behandlar Finansinspektionens avgifter. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Enligt första stycket ska röstningsrådgivare bekosta Finansinspektionens verksamhet med årliga avgifter. Enligt andra stycket får avgifter också tas ut för prövning av anmälningar enligt 3 § av röstningsrådgivare som bedriver verksamhet enligt lagen.

Av 11 § andra stycket framgår att regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Bemyndiganden

11 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med- dela föreskrifter om den årliga redogörelsen enligt 5 §.

Regeringen får också meddela föreskrifter om avgifter enligt 10 §.

Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av första stycket framgår att regeringen eller den myndighet som re- geringen bestämmer bemyndigas att meddela föreskrifter om den årliga redogörelsen enligt 5 §. Av andra stycket framgår att regeringen bemyn- digas att meddela föreskrifter om avgifter enligt 10 §. Det gäller dels årliga avgifter för att finansiera Finansinspektionens verksamhet, dels avgifter för prövning av anmälningar enligt 3 §.

Överklagande

12 § Finansinspektionens beslut med stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Paragrafen behandlar möjligheten att överklaga Finansinspektionens beslut. Övervägandena finns i avsnitt 7.

Av första stycket framgår att Finansinspektionens beslut får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Det är således möjligt för en röstningsråd- givare att överklaga t.ex. ett beslut om anmärkning.

Av andra stycket framgår att det krävs tillstånd för att få en prövning i kammarrätten efter överklagande av förvaltningsrättens avgörande.

Ikraftträdandebestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 5 § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

Den nya lagen träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att en röstningsrådgivare inte är skyldig att hålla någon årlig redogörelse tillgänglig förrän 2020. När under året en rappor- tering görs bestäms av vilken rapporteringsperiod röstningsrådgivaren valt, om inte annat föreskrivs i förordning eller myndighetsföreskrifter (jfr 11 § första stycket).

108

Övervägandena finns i avsnitt 10.

Prop. 2018/19:56

12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Pensionsstiftelse

9 a § Bestämmelserna i 10 a § andra–femte styckena, 10 b–10 k §§ och 11 § fjärde och femte styckena, 15 a–15 e och 16 a §§ gäller för en pen- sionsstiftelse som tryggar utfästelser om pension till minst 100 sådana personer som avses i 9 § första stycket, och för vilka avsättningar har gjorts till stiftelsen.

Bestämmelserna får tillämpas även av andra pensionsstiftelser i enlighet med 31 §, dock inte beträffande egenföretagares tryggande i stiftelse för egen räkning.

Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen som ska gälla för sådana pen- sionsstiftelser som tryggar utfästelser om pension till minst 100 personer (större pensionsstiftelser). Ändringen i paragrafen genomför delvis den nya artikel 2 e i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I paragrafens första stycke görs en ändring så att de nya bestämmelserna som införs genom 10 e–10 k §§ gäller för större pensionsstiftelser. Av andra stycket framgår att de nya bestämmelserna får tillämpas även av mindre pensionsstiftelser.

10 e § En pensionsstiftelse som avses i 9 a § och som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur stiftelsen integrerar aktieägarengage- manget i sin investeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur stiftelsen

1.övervakar relevanta frågor om bolag som den investerar i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul- tat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att anta principer för sitt aktieägarengagemang. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.1.

Av paragrafens första stycke framgår att en större pensionsstiftelse ska anta principer för aktieägarengagemang, om stiftelsen investerar i aktier i bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) som är upp-

tagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen

109

Prop. 2018/19:56

110

om värdepappersmarknaden. Med principer avses det som i ändringsdirek- tivet benämns policy. Med reglerad marknad enligt lagen om värdepappers- marknaden avses, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler. En pensionsstiftelse som t.ex. uteslutande investerar i aktier som handlas på andra marknadsplatser eller i andra typer av värdepapper än aktier, omfattas således inte av skyldigheten.

Av paragrafens första stycke framgår också att principerna ska visa hur stiftelsen integrerar aktieägarengagemanget i sin investeringsstrategi. En pensionsstiftelses investeringsstrategi behandlas i den nya 10 i §. Att en pensionsstiftelse dessutom ska ha riktlinjer för sina investeringar, s.k. placeringsriktlinjer, framgår av 10 b §.

Av paragrafens andra stycke framgår vilket innehåll i övrigt som prin- ciperna i vart fall ska ha. Principerna ska alltid omfatta en redogörelse för hur stiftelsen övervakar portföljbolagen i relevanta frågor. Med portfölj- bolag avses det som i ändringsdirektivet benämns investeringsobjekt. Det är upp till pensionsstiftelsen att, med utgångspunkt i sin investerings- strategi, avgöra vilka frågor som är relevanta att redovisa. Styckets första punkt anger emellertid vilka frågor som alltid anses vara relevanta. Prin- ciperna ska också innehålla en beskrivning av hur pensionsstiftelsen för dialoger med portföljbolagen, utövar rösträtt och andra rättigheter knutna till aktieinnehavet, samarbetar och kommunicerar med andra aktieägare och intressenter samt hanterar intressekonflikter.

Innehållet i principerna ska vara övergripande och avse investerings- portföljen som helhet. Det finns således inte någon skyldighet att lämna en redogörelse i förhållande till varje enskilt portföljbolag. Utifrån detta, och utifrån syftet med principerna, är det pensionsstiftelsen som avgör den närmare utformningen av principerna.

Av 10 g § framgår att en pensionsstiftelse under vissa förutsättningar får avvika från kraven i förevarande paragraf.

Av 10 h § framgår att principerna ska offentliggöras.

10 f § En pensionsstiftelse som enligt 10 e § ska anta principer för sitt aktieägarengagemang ska varje år redogöra för hur principerna har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av stiftelsens röstningsbeteende i portföljbola-

gen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som stiftelsen har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur stiftelsen har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att lämna en årlig redogörelse för hur principerna för aktieägarengagemang har tillämpats. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 b i direk- tivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Enligt första stycket ska en pensionsstiftelse som enligt 10 e § är skyldig att anta principer för aktieägarengagemang varje år lämna en redogörelse för hur principerna har tillämpats. Det finns inget krav som specificerar

vid vilken tidpunkt som redogörelsen ska lämnas. Det står därför pensions-

Prop. 2018/19:56

stiftelsen fritt att välja när det ska ske. För att det ska vara fråga om en

 

årlig redogörelse bör tidpunkten dock vara densamma från år till år.

 

Av andra och tredje styckena, som är utformade i enlighet med

 

Lagrådets förslag, framgår vilket innehåll den årliga redogörelsen i vart

 

fall ska ha. Redogörelsen ska innehålla en allmän beskrivning av pensions-

 

stiftelsens röstningsbeteende i portföljbolagen. Med det avses generella

 

uppgifter om hur stiftelsen röstar, t.ex. att stiftelsen regelmässigt röstar på

 

ett visst sätt i en viss typ av fråga eller att stiftelsen i vissa situationer väljer

 

att inte utnyttja rösträtten. Med portföljbolag avses det som i ändrings-

 

direktivet benämns investeringsobjekt. Redogörelsen ska också innehålla

 

en förklaring av de viktigaste omröstningarna och uppgift om användning-

 

en av röstningsrådgivare. Med röstningsrådgivare avses en sådan aktör

 

som anges i lagen om röstningsrådgivare. Därutöver ska redogörelsen

 

innehålla uppgifter om hur stiftelsen har röstat på portföljbolagens

 

stämmor. Omröstningar som är obetydliga (eller oviktiga, som det uttrycks

 

i direktivet) på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver

 

dock inte redovisas. Det kan t.ex. vara omröstningar i rena procedurfrågor

 

eller i bolag där stiftelsen har en mycket liten andel i förhållande till sitt

 

innehav i andra portföljbolag. Pensionsstiftelserna kan främja en konsek-

 

vent tillämpning av undantaget genom att fastställa egna kriterier för när

 

omröstningar anses obetydliga.

 

Redogörelsen ska ge transparens åt hur principerna tillämpas i praktiken,

 

men det är pensionsstiftelsen som avgör den närmare utformningen.

 

Av 10 g § framgår att en pensionsstiftelse under vissa förutsättningar får

 

avvika från kraven i förevarande paragraf.

 

Av 10 h § framgår att den årliga redogörelsen ska offentliggöras.

 

10 g § En pensionsstiftelse får avstå från att uppfylla ett eller flera av

 

kraven i 10 e och 10 f §§, om stiftelsen tydligt anger skälen för det.

 

Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten för en pensionsstiftelse att

 

avvika från kraven i 10 e och 10 f §§. Paragrafen genomför delvis den nya

 

artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i

 

avsnitt 6.1.

 

Bestämmelsen genomför principen följ eller förklara. En pensionsstif-

 

telse kan välja att avstå från att anta principer för aktieägarengagemang

 

eller från att lämna en årlig redogörelse för tillämpningen av dem, eller ge

 

principerna eller redogörelsen ett annat innehåll än det föreskrivna.

 

Pensionsstiftelsen ska i så fall i stället tydligt ange skälen för, dvs. moti-

 

veringen till, varje avvikelse. Med det avses det som i direktivet benämns

 

en tydlig och motiverad förklaring. Skälen ska vara så tydliga och utförliga

 

att avvikelsen förklaras.

 

Av 10 h § framgår att förklaringarna ska offentliggöras.

 

10 h § Principerna för aktieägarengagemang enligt 10 e §, den årliga

 

redogörelsen enligt 10 f § och uppgifter enligt 10 g § ska hållas tillgäng-

 

liga på pensionsstiftelsens webbplats. Om stiftelsen inte har en egen webb-

 

plats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som

 

enkelt kan nås.

 

Om pensionsstiftelsen inte redovisar omröstningar i den årliga redo-

 

görelsen på grund av att stiftelsen har gett en sådan kapitalförvaltare som

111

Prop. 2018/19:56

112

avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsno- terade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag att ansvara för investeringarna, ska stiftelsen på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informa- tionen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i av- snitt 6.1.

Av första stycket framgår att en pensionsstiftelse ska hålla principerna, redogörelsen och eventuella uppgifter om avvikelser tillgängliga på sin webbplats. De pensionsstiftelser som inte har en egen webbplats ska hålla informationen tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås. Med det avses bl.a. att valet av webbplats ter sig naturligt från intressenternas perspektiv. För en pensionsstiftelse kan en sådan webbplats t.ex. vara arbetsgivarens.

Paragrafens andra stycke tar sikte på pensionsstiftelser som har gett en kapitalförvaltare i uppdrag att ansvara för investeringarna och då tillämpa principerna för aktieägarengagemang. Med kapitalförvaltare avses sådana förvaltare som definieras i den nya artikel 2. Definitionen omfattar, något förenklat, värdepappersföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och förvaltningsbolag. I de situationer som avses är det kapitalförvaltaren som röstar på portföljbolagens bolagsstämmor för pensionsstiftelsens räk- ning. Om pensionsstiftelsen väljer att därför inte beskriva omröstningar i den årliga redogörelsen, ska pensionsstiftelsen i stället ange var kapitalförval- taren har offentliggjort informationen. Det finns dock inget som hindrar att stiftelsen även i dessa fall beskriver omröstningarna i sin redogörelse. I sådant fall finns det inte någon skyldighet att dessutom hänvisa till den plats där kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen.

Av tredje stycket framgår att pensionsstiftelsen inte får ta ut några av- gifter för tillhandahållandet av informationen.

10 i § En pensionsstiftelse som avses i 9 a § och som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i in- vesteringsstrategin bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att redogöra för inslag i sin aktieinvesteringsstrategi. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3h.1 i direktivet om aktieägares rättigheter, i den utsträckning som artikeln bedöms vara tillämplig på pensionsstiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av paragrafen framgår att en större pensionsstiftelse som investerar i aktier i bolag inom EES som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden ska redogöra för hur de viktigaste inslagen i aktieinvesteringsstrategin bidrar

till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt. Med reglerad Prop. 2018/19:56 marknad enligt lagen om värdepappersmarknaden avses, något förenklat,

ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler. Stiftelsen är inte skyldig att lämna en redogörelse i fråga om aktier som handlas på andra marknadsplatser eller i fråga om andra typer av värdepapper.

Syftet med redogörelsen är att utveckla mer långsiktiga investerings- strategier. Redogörelsen ska endast omfatta de viktigaste inslagen i in- vesteringsstrategin, och ska således inte vara heltäckande. Vidare tar in- formationsskyldigheten inte sikte på varje enskild investering, utan de aktuella investeringarna som helhet, dvs. aktier i bolag inom EES på regle- rade marknader. Avsikten är att redovisningen ska vara översiktlig och även i övrigt utformas med beaktande av att informationen i första hand riktar sig till privatpersoner.

Av 10 k § framgår att redogörelsen ska offentliggöras och uppdateras varje år.

10 j § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2007/36/EG, i lydelsen enligt Europaparla- mentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för en sådan pensionsstiftelse som avses i 9 a § och investeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska pensionsstiftelsen i fråga om sådana aktier redogöra för

1.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar investerings- beslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett enga- gemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

2.hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna beaktar det långsiktiga resultatet i absoluta tal,

3.hur pensionsstiftelsen bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten, och

4.hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren gäller. Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller flera av

de delar som redogörelsen ska omfatta, ska pensionsstiftelsen tydligt ange skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att redogöra för inslag i sina överenskommelser med kapitalförvaltare. Parag- rafen genomför delvis den nya artikel 3h.2 i direktivet om aktieägares rättigheter, i den omfattning som artikeln bedöms vara tillämplig på pen- sionsstiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av paragrafens första stycke framgår inledningsvis att paragrafen riktar sig till pensionsstiftelser som investerar i aktier i bolag inom EES som är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. Med reglerad marknad enligt den lagen avses, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler. Av första stycket framgår vidare att paragrafen tar sikte på investeringar som

113

Prop. 2018/19:56 görs av kapitalförvaltare för pensionsstiftelsen. Med kapitalförvaltare av- ses sådana förvaltare som definieras i den nya artikel 2. Definitionen om- fattar, något förenklat, värdepappersföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och förvaltningsbolag. Både överenskommelser om diskretionär förvaltning och fondförvaltning omfattas av paragrafen.

En pensionsstiftelse som träffar en överenskommelse med en kapitalför- valtare om investering av aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska redogöra för vissa inslag i överenskommelsen. Redogörelsen ska säkerställa att en pensionsstiftelses aktieinvesteringsstrategi tillämpas även i de fall där en större eller mindre del av investeringsbesluten fattas av en kapitalförvaltare.

Enligt första punkten ska pensionsstiftelsen lämna information om hur överenskommelsen främjar investeringsbeslut som grundas på bedöm- ningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och förklara hur överenskommelsen främjar ett engagemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medel- lång till lång sikt. Informationen ska ge de institutionella investerarna incitament till mer långsiktiga engagemang i portföljbolagen.

Enligt andra punkten ska pensionsstiftelsen redogöra för hur metoden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, inbegripet tiden för utvärderingen, samt ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna beaktar det långsiktiga resultatet i absoluta tal. Vidare framgår av tredje punkten att information ska lämnas om hur pensionsstiftelsen bevakar dels kapital- förvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten. Det hand- lar således om information om hur kapitalförvaltarens prestation utvärde- ras och ersätts och hur portföljen övervakas. Enligt fjärde punkten ska information lämnas om överenskommelsens varaktighet.

Informationsskyldigheten tar inte sikte på varje enskild investering utan på de aktuella investeringarna som helhet, dvs. aktier på reglerade mark- nader. Avsikten är att redovisningen ska vara översiktlig och även i övrigt utformas med beaktande av att informationen i första hand riktar sig till privatpersoner.

Av andra stycket framgår det att om överenskommelsen saknar ett eller flera av inslagen ska pensionsstiftelsen ange skälen för det. Med det avses det som i direktivet benämns en tydlig och motiverad förklaring. Skälen ska vara så tydliga och utförliga att det förklaras varför ett inslag har uteslutits.

Av 10 k § framgår att redogörelsen ska offentliggöras och uppdateras varje år.

10 k § Den information som avses i 10 i och 10 j §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på pensionsstiftelsens webbplats. Om pensionsstiftelsen inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Pensionsstiftelsen får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en pensionsstiftelse att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel

114

3h.3 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i Prop. 2018/19:56 avsnitt 6.2.

Enligt första stycket ska en pensionsstiftelse hålla den information som avses i 10 i och 10 j §§ tillgänglig på sin webbplats. Den information som avses är vissa inslag i aktieinvesteringsstrategin (10 i §) och vissa inslag i överenskommelser med kapitalförvaltare (10 j §). De pensionsstiftelser som inte har en egen webbplats ska publicera informationen på en webb- plats som enkelt kan nås. Med det avses bl.a. att valet av webbplats ter sig naturligt från intressenternas perspektiv. För en pensionsstiftelse kan en sådan webbplats t.ex. vara arbetsgivarens.

Enligt andra stycket ska pensionsstiftelsen uppdatera informationen varje år. Stiftelsen får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring. Så kan exempelvis vara fallet om det enbart har skett mindre justeringar i den överenskommelse som träffats med en kapitalförvaltare.

Av paragrafen framgår att pensionsstiftelsen inte får ta ut några avgifter för tillhandahållandet av informationen.

Tillsyn

34 § Finansinspektionen ska utöva tillsyn över att en pensionsstiftelse som avses i 9 a § första stycket förvaltas i enlighet med bestämmelserna i

10a § andra–femte styckena, 10 b–10 k §§, 11 § fjärde och femte stycke- na, 15 a–15 e och 16 a §§ samt i enlighet med föreskrifter som meddelats med stöd av någon av dessa bestämmelser. Inspektionen ska också utöva sådan tillsyn över förvaltningen av en stiftelse som med stöd av 9 a § andra stycket beslutat att tillämpa de bestämmelserna.

Finansinspektionen ska i sin tillsynsverksamhet samarbeta med motsva- rande utländska tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens tillsyn över pensionsstiftelser. Ändringen i paragrafen genomför delvis den nya artikel 14b i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

I paragrafens första stycke görs en justering så att Finansinspektionens tillsyn omfattar även pensionsstiftelsers skyldighet att anta principer för aktieägarengagemang och redovisa för hur principerna tillämpas (10 e– 10 h §§) samt redogöra för inslag i sin investeringsstrategi och för sina överenskommelser med kapitalförvaltare (10 i–10 k §§).

Ikraftträdandebestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 10 f § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

Lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att en pensionsstiftelse inte är skyldig att hålla någon årlig redogörelse tillgänglig förrän 2020. När under året en rapportering sker bestäms av vilken pensionsstiftelsen valt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

115

Prop. 2018/19:56 12.3

Förslaget till lag om ändring i

 

årsredovisningslagen (1995:1554)

6 kap. Förvaltningsberättelse m.m.

Förvaltningsberättelse

1 a § I ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska förvaltningsberättelsen även innehålla

1.de senast beslutade riktlinjerna av det slag som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagslagen (2005:551), och

2.i förekommande fall, styrelsens förslag till nya riktlinjer. Information enligt första stycket 1 får lämnas i anslutning till uppgifter

som lämnas enligt 5 kap. 40 eller 41 §. I sådant fall ska förvaltningsbe- rättelsen innehålla en hänvisning till den plats där informationen har läm- nats.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för vissa aktiebolag att i förvaltningsberättelsen redovisa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Ändringarna i paragrafen genomför delvis den nya artikel 9a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I första stycket görs en ändring av paragrafens tillämpningsområde med anledning av en motsvarande ändring i aktiebolagslagens bestämmelser om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (se 8 kap. 51 §). Paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även omfatta aktiebolag

vars aktier är upptagna till handel på en ”reglerad marknad”, och alltså inte bara på en ”reglerad marknad i Sverige”, och på en motsvarande marknad

utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. För en beskrivning av vad som avses med reglerad marknad, se avsnitt 4 och kommentaren till 7 kap. 61 § aktiebolagslagen. Första styckets andra punkt justeras så att förvaltningsberättelsen endast i förekommande fall måste innehålla styrelsens förslag till riktlinjer. Justeringen görs med anledning av att styrelsen ska upprätta ett förslag till riktlinjer minst vart fjärde år enligt den ändrade 8 kap. 51 § aktiebolagslagen. I den bestämmelsen anges vilken tid de föreslagna riktlinjerna ska avse.

12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

2 kap. Allmänna bestämmelser för fondbolag m.m.

Principer för aktieägarengagemang

17 h § Ett fondbolag som förvaltar en värdepappersfond eller ett fond- företag vars medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av prin- ciperna ska det framgå hur fondbolaget integrerar aktieägarengage- manget i placeringsstrategin för fonden.

Principerna ska beskriva hur fondbolaget

116

1. övervakar relevanta frågor om bolag som det placerar i (portfölj- Prop. 2018/19:56 bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul-

tat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett fondbolag att anta principer för sitt aktieägarengagemang. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 e § lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

I direktivet används ordet investera. Den beskrivning som används i lagen är placering av en fonds medel, då fondbolaget för investerarnas räk- ning förvaltar en värdepappersfond eller ett fondföretag vars medel pla- ceras i bl.a. aktier. Med placeringsstrategi avses det som i direktivet be- nämns investeringsstrategi. Vad som avses med reglerad marknad behand- las i 1 kap. 1 § första stycket 21.

I 4 kap. 24 § finns bestämmelser om att ett fondbolag för varje värde- pappersfond som bolaget förvaltar ska lämna information om hållbarhet.

17 i § Ett fondbolag ska varje år redogöra för hur principerna för aktie- ägarengagemang som avses i 17 h § har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av fondbolagets röstningsbeteende i portfölj- bolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som fondbolaget har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur fondbolaget har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett fondbolag att lämna en årlig redogörelse för hur principerna för aktieägarengagemang har tillämpats. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 b i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen, som är utformad i enlighet med Lagrådets förslag, motsva- rar 10 f § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

17 j § Ett fondbolag får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 17 h och 17 i §§, om bolaget tydligt anger skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten för ett fondbolag att avvika från kraven i 17 h och 17 i §§. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

117

Prop. 2018/19:56 Paragrafen motsvarar 10 g § lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

17 k § Principerna för aktieägarengagemang enligt 17 h §, den årliga redogörelsen enligt 17 i § och uppgifter enligt 17 j § ska hållas tillgäng- liga utan kostnad på fondbolagets webbplats.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett fondbolag att offent- liggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 h § lagen (1967:531) om tryggande av pen- sionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

7 kap. Portföljförvaltning avseende finansiella instrument

3 § Ett fondbolag som utför diskretionär portföljförvaltning avseende finansiella instrument ska i denna förvaltning och när det utför tjänster enligt 1 § första stycket tillämpa 8 kap. 9–12, 14–16 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–6, 9, 10, 12–23, 26–29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Paragrafen anger vilka bestämmelser i lagen om värdepappersmarknaden som gäller när ett fondbolag utför diskretionär portföljförvaltning. Ändringen i paragrafen genomför delvis den nya artikel 3i i direktivet om aktieägares rättigheter. När det gäller fondförvaltning genomför Finans- inspektionens föreskrifter om årsberättelser för värdepappersfonder in- formationsskyldigheten enligt den nya artikel 3i. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I paragrafen görs en ändring så att ett fondbolag som tillhandahåller diskretionär förvaltning av investeringsportföljer ska tillämpa även 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmarknaden. Därav följer att ett fondbolag som träffar en överenskommelse med en institutionell investerare om diskretionär förvaltning av aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska lämna en årlig redogörelse till den institutionella investeraren (se kommentaren till 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmarknaden). Den årliga redogörelsen ska lämnas första gången 2020 (se punkt 2 i ikraftträdandebestämmelserna till 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmarknaden).

Ikraftträdandebestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 2 kap. 17 i § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

Lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att ett fondbolag inte är skyldigt att hålla någon årlig redogörelse tillgänglig förrän 2020. När under året en rapportering sker bestäms av vilken rapporteringsperiod fondbolaget valt.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

118

12.5

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen Prop. 2018/19:56

 

(2005:551)

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1§ Denna lag innehåller bestämmelser om aktiebolag. Bestämmelserna avser

– bildande av aktiebolag (2 kap.),

– bolagsordning (3 kap.),

– aktierna (4 kap.),

– aktiebok (5 kap.),

– aktiebrev (6 kap.),

– bolagsstämma (7 kap.),

– bolagets ledning (8 kap.),

– revision (9 kap.),

– allmän och särskild granskning (10 kap.),

– ökning av aktiekapitalet, utgivande av nya aktier, upptagande av vissa penninglån, m.m. (11 kap.),

– fondemission (12 kap.),

– nyemission av aktier (13 kap.),

– emission av teckningsoptioner med åtföljande teckning av nya aktier (14 kap.),

– emission av konvertibler med åtföljande konvertering till nya aktier (15 kap.),

– vissa riktade emissioner m.m. (16 kap.),

– vissa närståendetransaktioner (16 a kap.),

– värdeöverföringar från bolaget (17 kap.),

– vinstutdelning (18 kap.),

– förvärv av egna aktier m.m. (19 kap.),

– minskning av aktiekapitalet och reservfonden (20 kap.),

– lån från bolaget till aktieägare m.fl. (21 kap.),

– inlösen av minoritetsaktier (22 kap.),

– fusion av aktiebolag (23 kap.),

– delning av aktiebolag (24 kap.),

– likvidation och konkurs (25 kap.),

– byte av bolagskategori (26 kap.),

– registrering (27 kap.),

– aktiebolagets företagsnamn (28 kap.),

– skadestånd (29 kap.),

– straff och vite (30 kap.),

– överklagande (31 kap.), samt

– aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (32 kap.).

I paragrafen, som rymmer en innehållsförteckning för aktiebolagslagen, görs ett tillägg avseende det nya kapitlet om vissa närståendetransaktioner, 16 a kap.

7 kap. Bolagsstämma

Stämmoprotokoll

49 § Senast två veckor efter bolagsstämman ska protokollet hållas till- gängligt hos bolaget för aktieägarna. En kopia av protokollet ska sändas till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.

Protokollen ska förvaras på ett betryggande sätt.

119

Prop. 2018/19:56

120

I fråga om publika aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gäller även 61 § andra stycket och 68 § tredje stycket.

Paragrafen innehåller bestämmelser om hur stämmoprotokollet ska hållas tillgängligt. Ändringarna i paragrafen genomför delvis den nya artikel 9a.7 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I tredje stycket läggs det till en hänvisning till 61 §. Tillägget avser den särskilda bestämmelsen i 61 § som anger att stämmoprotokollet ska hållas tillgängligt på bolagets webbplats. Tillägget görs i enlighet med förslag av

Lagrådet.

Särskilda bestämmelser för publika aktiebolag

Tillhandahållande av handlingar inför årsstämman i vissa publika aktiebolag

56 b § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet, ska styrelsen hålla redovisningshandlingar och revisionsberättelse, eller kopior av dessa handlingar, tillgängliga hos bolaget för aktieägarna under minst tre veckor närmast före årsstämman. Detsamma gäller styrelsens rapport enligt 8 kap. 53 a § och, i förekom- mande fall, revisorns yttrande enligt 8 kap. 54 §. Kopior av handlingarna ska genast och utan kostnad för mottagaren sändas till de aktieägare som begär det och som uppger sin postadress.

Handlingarna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för årsstämman. De ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldigheten för styrelsen i ett aktiebolag att hålla vissa handlingar tillgängliga för aktieägarna inför års- stämman. Ändringarna i paragrafen genomför delvis den nya artikel 9b.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

I första stycket läggs det till en skyldighet för styrelsen att hålla den årliga rapporten om ersättningar till ledande befattningshavare tillgänglig inför årsstämman. Årsstämmans behandling av rapporten och innehållet i den regleras i 62 § samt 8 kap. 53 a §. I likhet med de övriga handlingar som nämns i paragrafen ska rapporten utan kostnad skickas till de aktie- ägare som begär det och som uppger sin postadress.

Av andra stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets förslag, framgår att rapporten om ersättningar, precis som de andra handlingarna som nämns i första stycket, ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman. Rapporten ska också läggas fram på stämman.

Beslut vid årsstämman i vissa publika aktiebolag

61 § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reg- lerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska eko- nomiska samarbetsområdet, ska det vid årsstämman fattas beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, om det har lämnats ett förslag till sådana.

Riktlinjerna ska hållas tillgängliga utan kostnad på bolagets webbplats senast två veckor efter årsstämman och så länge riktlinjerna gäller. Detsamma gäller stämmoprotokollet utom röstlängden.

I 8 kap. 51 och 52 §§ finns bestämmelser om styrelsens skyldighet att upprätta förslag till riktlinjer, vad riktlinjerna ska innehålla och vad som gäller om stämman inte godtar förslaget.

I paragrafen finns bestämmelser om att årsstämman i vissa publika aktie- bolag ska fatta beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare och att riktlinjerna ska hållas tillgängliga på bolagets webbplats. Paragrafen genomför den nya artikel 9a.1, 9a.2 och 9a.7 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I första stycket ändras paragrafens tillämpningsområde till att även omfatta svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller en motsvarande marknad, utanför Sverige. Det utvidgade tillämpningsområdet föranleds av den ändring som görs i 8 kap. 51 § om vilka bolag som är skyldiga att ta fram riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. En reglerad marknad är, något förenklat, ett multila- teralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler, se 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (jfr även prop. 2006/07:115 s. 677).

Med ledande befattningshavare avses, efter ändringen i 8 kap. 51 §, endast styrelseledamöter, verkställande direktör och vice verkställande direktör. Ersättning till styrelseledamöter som beslutas av bolagsstämman är fortsatt undantagen enligt 8 kap. 51 § fjärde stycket.

I enlighet med nuvarande ordning ska riktlinjerna alltid behandlas på den bolagsstämma där årsredovisningen ska behandlas, dvs. bolagets års- stämma. Av praktiska skäl kan det någon gång vara lämpligt att styrelsen ska kunna påkalla bolagsstämmans beslut också vid en annan tidpunkt. Det finns alltså inte något hinder mot att riktlinjer beslutas vid en annan ordi- narie bolagsstämma eller vid en extra bolagsstämma (se prop. 2005/06:186 s. 45). Normalt är det styrelsen som lägger fram förslag till riktlinjer. Det är dock inte uteslutet att aktieägare också gör det. Bestämmelsen utesluter inte heller att de riktlinjer som stämman beslutar avviker från styrelsens förslag, även om utrymmet torde vara begränsat (se prop. 2005/06:186 s. 45 och 63). Av 37 § följer att en aktieägare alltid har rätt att begära omröstning om huruvida riktlinjerna ska antas. Stämmans beslut är i princip bindande. Det ges dock möjlighet att göra avsteg från riktlinjerna, se 8 kap. 53 §. Som framgår av den nya lydelsen av 8 kap. 51 § ändras tidsintervallet för när styrelsen måste upprätta ett nytt förslag till riktlinjer till vart fjärde år, eller det kortare intervall som motiveras av ett behov av en väsentlig ändring av riktlinjerna. I 8 kap. 51–53 §§ finns bestämmelser om bl.a. riktlinjernas innehåll.

Av andra stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets förslag, framgår att riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare ska hållas tillgängliga utan kostnad på bolagets webbplats senast två veckor efter årsstämman och så länge riktlinjerna gäller. Ofta lär de antagna riktlinjerna överensstämma med styrelsens förslag, som ska finnas till- gängligt på webbplatsen tre veckor före stämman (jfr 56 b §). Det är inget som hindrar att bolaget även tillhandahåller äldre riktlinjer på webb- platsen. Om detta görs, är det viktigt att det tydligt framgår vilka riktlinjer

Prop. 2018/19:56

121

Prop. 2018/19:56 som är gällande. Vidare föreskrivs i stycket att stämmoprotokollet ska hållas tillgängligt med riktlinjerna. Allmänna bestämmelser om att hålla stämmoprotokoll tillgängliga finns i 68 §.

I tredje stycket finns en upplysning om att det i 8 kap. 51 och 52 §§ finns bestämmelser om styrelsens skyldighet att ta fram förslag till riktlinjer, om vad det ska innehålla och vad som gäller om stämman inte godtar förslaget. I 8 kap. 51 § anges även vilka befattningshavare som ska omfattas av riktlinjerna.

62 § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reg- lerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet, ska den rapport om ersättningar som avses i 8 kap. 53 a § läggas fram på årsstämman för godkännande.

Rapporten ska hållas tillgänglig utan kostnad på bolagets webbplats under tio år från årsstämman. Om rapporten hålls tillgänglig där längre tid än tio år, ska personuppgifter avlägsnas från den.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om behandlingen av den rapport om ersättningar till ledande befattningshavare som styrelsen är skyldig att lägga fram på årsstämman och skyldigheten att hålla rapporten tillgänglig på bolagets webbplats. Paragrafen genomför den nya artikel 9b.4 och 9b.5 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Av första stycket framgår att årsstämman ska ta ställning till om rappor- ten om ersättningar kan godkännas. Om en aktieägare begär det, ska stämman hålla en omröstning (se 37 §). I annat fall kan beslutet tas med acklamation. Avsikten är att stämman ska bedöma om de antagna rikt- linjerna för ersättning till de ledande befattningshavarna har tillämpats på ett korrekt sätt av styrelsen. Vid stämmans behandling är det möjligt för aktieägare att framföra synpunkter och därmed möjligt att påverka den framtida tillämpningen av riktlinjerna. Ett beslut att inte godkänna rappor- ten har inte någon påverkan på de ledande befattningshavarnas rätt till er- sättning. Däremot är styrelsen enligt 8 kap. 53 a § andra stycket 8 skyldig att i nästa rapport om ersättningar lämna en redogörelse för hur eventuella synpunkter har beaktats. Synpunkter som framförts i andra sammanhang än vid stämman behöver inte behandlas i rapporten.

Av andra stycket framgår att rapporten om ersättningar ska hållas till- gänglig på webbplatsen under en period om tio år räknat från det att rapporten lades fram på årsstämman. Efter tio år får bolaget välja om det vill behålla rapporten på sin webbplats. Om bolaget väljer att behålla den måste de ledande befattningshavarnas personuppgifter tas bort från rap- porten. Det finns inte någon bortre tidsgräns för hur länge en anonymiserad rapport om ersättningar får hållas tillgänglig på bolagets webbplats. I 8 kap. 53 b § finns bestämmelser bl.a. om att bolaget är personuppgifts- ansvarigt för den behandling av personuppgifter som rapporteringen om ersättningen innebär.

122

8 kap. Bolagets ledning

Särskilda bestämmelser för publika aktiebolag

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i vissa publika aktiebolag

51 § I ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reg- lerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekono- miska samarbetsområdet, ska styrelsen upprätta ett förslag till årsstämman om riktlinjer för lön och annan ersättning till styrelseledamöter, verk- ställande direktör och vice verkställande direktör. Med ersättning jäm- ställs överlåtelse av värdepapper och upplåtelse av rätt att i framtiden förvärva värdepapper från bolaget. Riktlinjerna ska avse tiden från den stämma som beslutar dem.

Styrelsen ska upprätta ett förslag till nya riktlinjer för ersättning när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år.

Om stämman inte beslutar riktlinjer med anledning av ett förslag till sådana, ska styrelsen senast inför nästa årsstämma lämna ett nytt förslag. I ett sådant fall ska ersättning utbetalas i enlighet med de riktlinjer som gäller sedan tidigare eller, om sådana inte finns, i enlighet med bolagets praxis.

Första stycket gäller inte sådana emissioner och överlåtelser som om- fattas av 16 kap. Det gäller inte heller ersättning som omfattas av 23 a § första stycket.

I paragrafen behandlas skyldigheten för styrelsen i ett noterat aktiebolag att upprätta ett förslag till riktlinjer för ersättning till vissa ledande befatt- ningshavare. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 9a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

I första stycket regleras styrelsens skyldighet att ta fram ett förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Bestämmelsen ute- sluter inte att aktieägare lämnar förslag till riktlinjer som stämman tar ställ- ning till (se kommentaren till 7 kap. 61 § och prop. 2005/06:186 s. 45 och 63). Paragrafens tillämpningsområde utvidgas till att även omfatta svenska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad utanför Sverige eller en motsvarande marknad utanför EES. Den hittillsvarande bestämmelsen om att upprätta riktlinjer årsvis ersätts av bestämmelsen i andra stycket. I första stycket begränsas också personkretsen som måste omfattas av riktlinjerna till styrelseledamöterna, den verkställande direk- tören och, om en sådan har utsetts, vice verkställande direktören. Rikt- linjerna måste således inte längre omfatta andra personer i bolagets led- ning, dvs. personer som har befogenhet och ansvar för planering, ledning och styrning av bolaget, som t.ex. ekonomidirektör, finansdirektör och personalchef (jfr prop. 2005/06:186 s. 50). Ersättning till styrelseleda- möter som beslutas av bolagsstämman är fortsatt undantagen enligt fjärde stycket. I enlighet med hittillsvarande bestämmelser ska riktlinjerna avse alla typer av ersättningar och förmåner. I 52 § finns bestämmelser som närmare reglerar riktlinjernas innehåll.

För att förtydliga gällande rätt görs även en ändring i styckets tredje mening så att det klart framgår att riktlinjerna ska avse tiden från den stäm- ma som beslutar dem. Någon ändring i sak är inte avsedd i den delen.

Prop. 2018/19:56

123

Prop. 2018/19:56

124

Andra stycket innehåller en ny bestämmelse om styrelsens skyldighet att upprätta ett förslag till riktlinjer vid behov av en väsentlig ändring av riktlinjerna, dock minst vart fjärde år.

Även tredje stycket får ett nytt innehåll som rör bl.a. styrelsens skyl- dighet att presentera ett nytt förslag till riktlinjer, om stämman inte beslutar riktlinjer i anledning av ett förslag till sådana. Styrelsen ska då lämna ett nytt förslag senast inför nästa årsstämma. Det finns inget som hindrar att styrelsen beslutar att lägga fram ett nytt förslag tidigare än så vid en extra bolagsstämma (jfr kommentaren till 7 kap. 61 §). I stycket anges också vad som gäller när stämman inte beslutar riktlinjer i anledning av ett förslag till sådana. Bestämmelsen skiljer mellan två olika situationer. Den första är att bolaget sedan tidigare har antagna riktlinjer. Ersättning ska då betalas ut i enlighet med dessa. Den andra situationen är att bolaget inte har några riktlinjer sedan tidigare. Ersättning ska då betalas ut i enlighet med den praxis som har etablerats i bolaget. Även om bolaget saknar riktlinjer måste styrelsen, i enlighet med 53 a §, upprätta en rapport om ersättningar varje år. Styrelsen får där redogöra för hur de utbetalda ersättningarna överensstämmer med bolagets etablerade ersättningspraxis. Vidare är revisorn skyldig att yttra sig om huruvida praxisen har följts (54 §). Stämman kan på så sätt kontrollera på vilket sätt ersättning har betalats ut även när det inte har antagits några riktlinjer.

52 § I riktlinjerna ska det förklaras hur de bidrar till bolagets affärsstra- tegi, långsiktiga intressen och hållbarhet.

Riktlinjerna ska innehålla

1.en beskrivning av de olika former av ersättning som kan betalas ut, med angivande av varje ersättningsforms relativa andel av den totala ersättningen,

2.uppgifter om hur lång tid ett avtal om ersättning gäller och om upp- sägningstid, huvuddragen för villkoren för tilläggspension eller förtids- pension samt villkoren för uppsägning och ersättning med anledning av en uppsägning,

3.uppgifter om de kriterier för utdelning av rörlig ersättning som ska tillämpas, den metod som ska användas för att fastställa om kriterierna har uppfyllts och hur kriterierna bidrar till målen i första stycket samt uppgifter om eventuella uppskovsperioder och om bolagets möjlighet att enligt avtal återkräva rörlig ersättning,

4.i fråga om aktiebaserad ersättning, uppgifter om förvärvandeperio- der, och i förekommande fall uppgifter om skyldigheten att behålla aktier under viss tid efter förvärv samt en förklaring av hur den aktiebaserade ersättningen bidrar till målen i första stycket,

5.en förklaring till hur lönen och anställningsvillkoren för bolagets anställda har beaktats när riktlinjerna fastställdes,

6.en beskrivning av den beslutsprocess som tillämpas för att fastställa, se över och genomföra riktlinjerna samt vilka åtgärder som vidtas för att undvika eller hantera intressekonflikter, och

7.om en översyn av riktlinjerna har gjorts, en beskrivning av alla bety- dande förändringar och en förklaring av hur aktieägarnas synpunkter har beaktats.

Paragrafen, som är ny, behandlar vad riktlinjerna för ersättning till styrel- seledamöter, verkställande direktör och, i förekommande fall, vice verk- ställande direktör ska innehålla. Paragrafen ersätter den paragraf som tidigare reglerade innehållet i riktlinjerna och genomför den nya artikel

9a.6 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

Av första stycket framgår de generella krav som ställs på riktlinjerna, vilka är att det i riktlinjerna ska förklaras hur riktlinjerna bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. För att riktlinjerna ska fylla sitt syfte och göra det möjligt för aktieägarna att ta ställning till dem är det nödvändigt att de ger en fullständig bild av de olika ersättningar som bolaget kan komma att betala ut.

I andra stycket räknas mer detaljerat upp viss information som ska finnas med i riktlinjerna. Av första punkten framgår att riktlinjerna ska innehålla en beskrivning av de olika former av ersättning som kan komma att utgå till de ledande befattningshavarna med angivande av varje ersättnings- forms relativa andel av den totala ersättningen. I enlighet med hittills- varande bestämmelser ska riktlinjerna avse alla typer av ersättningar och förmåner såsom lön, provision, pension, avgångsvederlag, bonus samt ersättningsprogram som baseras på aktier, konvertibler och optioner (jfr prop. 2005/06:186 s. 66). Riktlinjerna behöver dock inte omfatta sådana emissioner och överlåtelser som omfattas av 16 kap. eller arvode eller någon annan ersättning till styrelseledamöter som, enligt 23 a §, bolags- stämman beslutar om (51 § fjärde stycket). Om en styrelseledamot eller styrelsesuppleant är anställd av bolaget eller utför konsultuppdrag, ska den ersättning som han eller hon får i denna egenskap däremot omfattas av riktlinjerna.

Av andra stycket andra punkten framgår att det i riktlinjerna ska anges hur lång tid ett avtal om ersättning gäller och aktuella uppsägningstider. Vidare ska det lämnas uppgift om huvuddragen för villkoren för tilläggs- pension eller förtidspension samt villkoren för uppsägning och ersättning med anledning av uppsägning. Detta stämmer i huvudsak överens med den hittillsvarande regleringen (jfr prop. 2005/06:186 s. 68).

Andra stycket tredje punkten är tillämplig om bolaget delar ut rörlig ersättning till de ledande befattningshavarna och har stora likheter med den hittillsvarande regleringen (jfr prop. 2005/06:186 s. 46 f.). Med rörlig ersättning avses t.ex. provision och personaloptioner. Det ska anges vilken metod som ska användas för att fastställa om kriterierna har uppfyllts. Kriterierna är ofta kopplade till olika finansiella resultat, men kan också kopplas till resultat som är icke-finansiella, t.ex. bolagets sociala ansvar. Kriterierna bör inte beskrivas på ett alltför övergripande sätt. Om den rörliga ersättningen inte alls är kopplad till något resultatkriterium bör det anges. Det ska också finnas en förklaring till hur kriterierna för den rörliga ersättningen bidrar till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Dessutom ska det finnas uppgifter om eventuella uppskovs- perioder och om bolagets möjlighet att enligt avtal återkräva rörlig ersätt- ning. Med uppskovsperioder avses villkor om att utbetalning av ersätt- ningen inte ska ske direkt i samband med att kvalificeringsperioden för densamma avslutas, utan senare. Möjligheten att återkräva ersättning ska avse möjligheter som avtalas. Den ska alltså inte innefatta andra möjlig- heter som finns, t.ex. på grund av lag.

Andra stycket fjärde punkten är tillämplig om bolaget delar ut aktie- baserad ersättning. Om bolaget gör det, måste det i riktlinjerna lämnas uppgifter om förvärvandeperioder. I förekommande fall ska det också finnas uppgifter om skyldigheten att behålla aktier under viss tid efter

Prop. 2018/19:56

125

Prop. 2018/19:56 förvärv. Det ska även framgå hur sådan ersättning förväntas bidra till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Sådan ersätt- ning som beslutas enligt 16 kap. behöver inte redovisas i detta samman- hang (se 51 § fjärde stycket).

Av följande punkter framgår att riktlinjerna även ska innehålla en viss beskrivning av processen för när riktlinjerna fastställdes.

Av femte punkten framgår att det i riktlinjerna ska lämnas en förklaring till hur lönen och anställningsvillkoren för bolagets anställda har beaktats när riktlinjerna fastställdes. Att koppla riktlinjerna till de övriga anställdas löner och anställningsvillkor säkerställer att det i riktlinjerna finns en helhetssyn beträffande bolagets ersättningsnivåer.

I sjätte punkten framgår att det i riktlinjerna ska finnas en beskrivning av processen för hur riktlinjerna ska fastställas, ses över och genomföras. I det ingår även att beskriva hur eventuella intressekonflikter hanteras. Om det t.ex. har inrättats en särskild kommitté som bereder ersättningsfrågor ska det anges vilken roll den har. Avsikten är att aktieägarna ska kunna få en heltäckande bild av hur arbetet med riktlinjerna går till och hur rikt- linjerna tillämpas. På så sätt kan aktieägarna bilda sig en uppfattning av om bolagets långsiktiga mål tillgodoses.

Av sjunde punkten framgår att om bolaget har gjort en översyn av riktlinjerna ska bolaget lämna en redovisning av och förklaring till alla betydande förändringar som gjorts. Syftet är att aktieägarna genom infor- mationen ska kunna få en bild av vad de föreslagna förändringarna för- väntas medföra i jämförelse med de gällande riktlinjerna. Vad som utgör en betydande förändring får avgöras från fall till fall, men justeringar av mer redaktionell karaktär och som inte har någon påverkan på ersättningen behöver inte redovisas. Enligt 51 § ska styrelsen upprätta ett förslag till nya riktlinjer när det uppkommer behov av väsentliga ändringar av rikt- linjerna, dock minst vart fjärde år. Om det har gjorts någon förändring med anledning av en tidigare stämmobehandling av riktlinjer eller rapport om ersättningar ska det anges. Det kan t.ex. vara fallet om stämman har röstat emot ett förslag till riktlinjer eller inte godkänt en tidigare rapport om ersättningar. Styrelsen är då skyldig att förklara hur detta har beaktats vid utformandet av riktlinjerna. Denna skyldighet föreligger inte enbart när ett förslag inte har antagits av stämman, utan det kan även finnas skäl för styrelsen att bemöta kritiska synpunkter som har framförts i samband med stämmobehandlingen. Det finns inte någon skyldighet att i riktlinjerna redovisa samtliga synpunkter som framförts. Avsikten är att det ska vara möjligt att avstå från att redovisa helt marginella synpunkter från enstaka aktieägare med små innehav.

53 § I riktlinjerna får det bestämmas att styrelsen tillfälligt får frångå dem, om det anges vilka delar det ska vara möjligt att frångå och om ordningen för styrelsens hantering anges. Styrelsen får endast tillåtas att frångå riktlinjerna i enskilda fall där det finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

126

I paragrafen behandlas bolagsstämmans rätt att i riktlinjerna tillåta styrel- sen att i vissa situationer göra avsteg från riktlinjerna. Paragrafen genom- för den nya artikel 9a.4 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägan- dena finns i avsnitt 8.1.

Av första meningen framgår att bolagsstämman genom att ta in bestäm- melser om det i riktlinjerna, kan ge styrelsen mandat att göra tillfälliga avsteg från riktlinjerna. Även enligt hittillsvarande bestämmelser finns möjlighet att göra avsteg från riktlinjerna om det finns särskilda skäl. Genom ett tillägg införs ytterligare förutsättningar för att avsteg ska kunna göras. Det krävs att det i riktlinjerna anges vilka delar det ska vara möjligt att frångå och ordningen för styrelsens hantering. På så sätt har stämman möjlighet att skapa en ram inom vilken styrelsen har att hålla sig för det fall styrelsen vill använda sig av möjligheten att frångå riktlinjerna. Stämman kan t.ex. ange ett tak för hur stora avvikelser från riktlinjerna som styrelsen får göra och i vilka situationer som det är tillåtet att göra avsteg. Hur detaljerad denna reglering bör vara får avgöras av stämman.

Av andra meningen framgår att möjligheten endast ska avse enskilda fall där det finns särskilda skäl för avsteg. Det ska därtill endast vara såda- na situationer där ett avsteg från riktlinjerna är nödvändigt för att tillgo- dose bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft. Av detta framgår att det ska vara fråga om en restriktiv tillämpning. Skäl för avsteg kan t.ex. finnas om den verk- ställande direktören ska bytas ut och styrelsen anser det nödvändigt att erbjuda den tilltänkta efterträdaren en ersättning som i något avseende inte är förenlig med riktlinjerna. Styrelsen kan på motsvarande sätt anse att villkoren för en verkställande direktör som är på väg att rekryteras av ett annat bolag bör förbättras utöver vad riktlinjerna tillåter. Det måste dock alltid bedömas som nödvändigt. Det är, i enlighet med nuvarande ordning, givetvis inte godtagbart att styrelsen avviker från riktlinjerna endast för att den anser att de riktlinjer som stämman har beslutat om har allmänna brister (se prop. 2005/06:186 s. 68 och 69). I sådant fall är styrelsen hän- visad till att kalla till en extra bolagsstämma för att där lägga fram ett förslag till ändrade riktlinjer. Omständigheter som har varit kända eller kunnat förutses när riktlinjerna beslutades kan normalt inte heller accep- teras som skäl för en avvikelse.

Enligt 53 a § andra stycket 7 måste ett eventuellt avsteg från riktlinjerna anges i rapporten om ersättningar. I rapporten ska också skälen till avsteg anges och vilka delar av riktlinjerna som det har gjorts avsteg från.

53 a § Styrelsen ska för varje räkenskapsår upprätta en rapport över ut- betald och innestående ersättning som omfattas av riktlinjerna.

Rapporten ska ange

1.den totala ersättningen till varje enskild befattningshavare uppdelad per ersättningsform, med uppgift om den relativa andelen fast och rörlig ersättning, hur kriterierna för utdelning av rörlig ersättning har tillämpats och hur den totala ersättningen förhåller sig till bolagets riktlinjer,

2.den årliga förändringen av ersättningen till varje enskild befattnings- havare, av bolagets resultat och av den genomsnittliga ersättningen i måttenheten heltidsekvivalenter för bolagets andra anställda under åtmin- stone de fem senaste räkenskapsåren,

3.ersättning till varje enskild befattningshavare från ett annat företag inom samma koncern,

Prop. 2018/19:56

127

Prop. 2018/19:56

128

4.antalet aktier och aktieoptioner som har tilldelats eller erbjudits varje enskild befattningshavare och de huvudsakliga villkoren för att utnyttja optionerna, inklusive lösenpris och lösendatum, samt eventuella ändring- ar av villkoren,

5.om en möjlighet att enligt avtal kräva tillbaka rörlig ersättning har använts,

6.eventuella avvikelser som har gjorts från den beslutsprocess som enligt riktlinjerna ska tillämpas för att fastställa ersättningen,

7.avsteg som har gjorts från riktlinjerna av särskilda skäl, med uppgift om vilka dessa skäl har varit och vilka delar av riktlinjerna som det har gjorts avsteg från, och

8.hur synpunkter som har framförts i samband med en stämmobe- handling av en tidigare rapport om ersättningar har beaktats.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för styrelsen i ett noterat aktiebolag att årligen ta fram en rapport om ersättning till styrelseledamö- ter, verkställande direktör och vice verkställande direktör. Paragrafen genomför den nya artikel 9b.1 och 9b.4 i direktivet om aktieägares rättig- heter. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Av första stycket framgår att styrelsen är skyldig att varje år upprätta en rapport över utbetald och innestående ersättning. En förutsättning för att det ska finnas en skyldighet att redovisa ersättningen i rapporten är att den omfattas av riktlinjerna, dvs. riktlinjerna enligt 51 §. Eftersom sådana emissioner och överlåtelser som omfattas av 16 kap., liksom ersättning till styrelseledamöter för styrelseuppdrag, inte måste ingå i riktlinjerna, finns det ingen skyldighet att redovisa dessa ersättningar i rapporten (jfr 51 § fjärde stycket). Om en styrelseledamot däremot är anställd i bolaget eller anlitas som konsult, och därmed får annan ersättning än styrelsearvode, ska ersättningen omfattas av både riktlinjerna och rapporten.

Rapporten ska omfatta den snävare krets av ledande befattningshavare som anges i 51 §. I rapporten ska således ersättningar till den verkställande direktören och, i förekommande fall, styrelseledamöterna och den vice verkställande direktören tas med. En ersättning ska ingå i rapporten även om befattningshavaren rekryterats eller avgått under löpande räkenskaps- år. Inget hindrar att även ersättning till andra befattningshavare i bolagets ledning redovisas. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att ge aktie- ägarna möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur riktlinjerna har tillämpats. Hur detaljerad information som ska lämnas i rapporten får av- göras från fall till fall. Styrelsen måste dock på ett tydligt och lättbegripligt sätt redovisa ersättningarna och hur de förhåller sig till bolagets riktlinjer. I direktivet uttrycks detta genom att det anges att rapporten ska ge en heltäckande översikt över utbetald och innestående ersättning.

I andra stycket finns ett antal krav på sådant som, i förekommande fall, ska finnas med i rapporten. Av första punkten framgår bl.a. att den totala ersättningen till varje enskild befattningshavare uppdelad per ersättnings- form ska anges. Dessutom ska det anges hur stor andel av ersättningen som är fast respektive rörlig. Om befattningshavaren har fått rörlig ersättning ska det lämnas information om hur kriterierna för utdelning av rörlig ersättning har tillämpats. I fråga om resultatkriterierna kan det röra sig om information som i konkurrenshänseende är känslig för bolaget. Det bör då vara tillräckligt om styrelsen lämnar mer översiktliga uppgifter. Det måste dock alltid vara möjligt att bedöma vad den rörliga ersättningen uppgår till

och vilka kriterier styrelsen har utgått från när den har beräknats, så att aktieägarna kan bedöma hur utbetald och innestående ersättning förhåller sig till de riktlinjer som stämman har antagit. Av punkten framgår vidare att det i rapporten ska förklaras hur den totala ersättningen förhåller sig till bolagets riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. I detta krav innefattas att förklara hur ersättningen bidrar till bolagets långsiktiga resultat.

I andra punkten regleras skyldigheten att ställa den årliga ersättningen i relation till bolagets resultat och den genomsnittliga ersättningen för bolagets andra anställda än de ledande befattningshavare som omfattas av riktlinjerna. För att rapporten ska motsvara det senare kravet ska det vara möjligt att sätta den ledande befattningshavarens ersättning i relation till den genomsnittliga lön som övriga anställda har fått under åtminstone de senaste fem räkenskapsåren. Med utgångspunkt i den informationen ska det vara möjligt för aktieägarna att bilda sig en uppfattning av utveck- lingen av ersättning i förhållande till bolagets resultat och avståndet mellan ersättningen till de ledande befattningshavarna och övriga anställdas ersättning.

Enligt tredje punkten ska det av rapporten framgå om befattningshavare som omfattas av riktlinjerna har fått ersättning från något annat företag inom samma koncern. I 1 kap. 11 § finns en definition av begreppet koncern.

Om en sådan befattningshavare har tilldelats eller erbjudits ersättning i form av aktier eller aktieoptioner ska det, enligt fjärde punkten, anges särskilt i rapporten. Om ersättningen utgörs av aktier ska antalet aktier anges. I fråga om aktieoptioner ska, utöver antalet, även de huvudsakliga villkoren för att lösa in optionerna, inklusive lösenpris och lösendatum, och eventuella ändringar av villkoren anges. För att uppfylla kravet ska det vara möjligt att avgöra om villkoren för optionerna är marknadsmässiga eller inte.

I femte punkten anges att styrelsen i rapporten ska lämna en redogörelse för om en möjlighet att enligt avtal kräva tillbaka rörlig ersättning har använts. De fall som avses är sådana där bolaget under vissa förhållanden enligt det avtal som har ingåtts med befattningshavaren, har rätt att kräva tillbaka utbetald ersättning (s.k. clawback-klausul).

Av följande punkter framgår att rapporten ska innehålla en viss beskriv- ning av processen för fastställandet av rapporten.

Enligt sjätte punkten ska det i rapporten anges om styrelsen har avvikit från den beslutsprocess som ska tillämpas för att fastställa ersättningen och som ska framgå av riktlinjerna (jfr 52 § andra stycket 6). Styrelsen bör då även ange på vilket sätt detta har skett och varför det har bedömts nöd- vändigt.

I sjunde punkten anges att rapporten ska innehålla uppgift om avsteg som har gjorts från riktlinjerna på grund av särskilda skäl (jfr 53 §). Om styrelsen har valt att göra avsteg från riktlinjerna är den skyldig att i rapporten ge en beskrivning av vad de särskilda skälen har bestått i och vilken eller vilka delar av riktlinjerna som styrelsen har gjort avsteg från. Med hjälp av den beskrivningen ska det vara möjligt för aktieägarna att bilda sig en uppfattning om huruvida förutsättningarna för att göra ett sådant undantag har varit uppfyllda.

Prop. 2018/19:56

129

Prop. 2018/19:56 Slutligen framgår det av åttonde punkten att styrelsen är skyldig att i rapporten om ersättningar ange hur eventuella synpunkter som har förts fram i samband med en stämmobehandling av en tidigare rapport har beaktats (jfr 7 kap. 62 §). För det fall styrelsen gör bedömningen att syn- punkterna inte bör leda till någon förändring bör skälen för denna bedöm- ning redovisas. I likhet med vad som gäller i fråga om riktlinjerna bör styrelsen kunna avstå från att redovisa helt marginella synpunkter (se kommentaren till 52 § andra stycket 7).

Hur detaljerad redovisning som behöver göras på respektive punkt får bedömas från fall till fall. Av betydelse vid bedömningen är att avsikten med rapporten är att ge aktieägarna en översikt av ersättningarna till de ledande befattningshavarna och hur dessa ersättningar förhåller sig till riktlinjerna. Dispositionen av informationen behöver inte överensstämma med paragrafens. Det pågår för närvarande arbete i Europeiska kommis- sionen med att utforma riktlinjer för standardiserad utformning, som kan vara vägledande för utformningen av rapporten.

53 b § Bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av person- uppgifter som rapporteringen om ersättningen innebär. Bolaget ska se till att rapporten om ersättningar inte innehåller känsliga personuppgifter i den mening som avses i artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskydds- förordning), eller personuppgifter om enskildas familjesituation.

Paragrafen, som är ny, behandlar bolagets ansvar för den personuppgifts- behandling som rapporteringen om ersättningen innebär. Paragrafen genomför den nya artikel 9b.2 och 9b.3 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Av paragrafen framgår att bolaget är personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som rapporteringen om ersättningen inne- bär. Bolaget är alltså ansvarigt för att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med dataskyddsförordningen. Vidare anges särskilt att bola- get ska se till att rapporten inte innehåller känsliga personuppgifter i den mening som avses i artikel 9.1 i dataskyddsförordningen. Hänvisningen till dataskyddsförordningen avser förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, en s.k. dynamisk hänvisning. Känsliga personuppgifter kan t.ex. vara sådana som avslöjar etniskt ursprung eller politiska åsikter. Av paragrafen framgår också att bolag ska se till att rapporten inte inne- håller personuppgifter om enskildas familjesituation. Om någon har till- erkänts ersättning på grund av sin familjesituation får bolaget ange beloppet, men inte de närmare skälen för ersättningen.

16 a kap. Vissa närståendetransaktioner

Tillämpningsområde

1 § Detta kapitel tillämpas när ett publikt aktiebolag vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående. Kapitlet tillämpas även när en

130

väsentlig transaktion mellan ett helägt svenskt dotterbolag till ett sådant Prop. 2018/19:56 aktiebolag och en närstående till moderbolaget ska beslutas.

Paragrafen, som är ny, behandlar kapitlets tillämpningsområde. Paragra- fen genomför delvis den nya artikel 9c i direktivet om aktieägares rättig- heter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av paragrafen framgår att det nya kapitlet är tillämpligt i två situationer.

 

Den ena är när ett publikt aktiebolag som har aktier upptagna till handel

 

på en reglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför EES, ska

 

besluta om en väsentlig transaktion med en närstående. Den andra situa-

 

tionen kapitlet är tillämpligt på är när ett helägt svenskt dotterbolag till ett

 

sådant aktiebolag som anges i paragrafens första mening ska genomföra

 

en väsentlig transaktion med en närstående till moderbolaget. Vad som

 

gäller för en sådan transaktion regleras i 9 §.

 

Definitionen av väsentlig transaktion finns i 2 § och av närstående i 3 §.

 

Undantag från det tillämpningsområde som beskrivs i paragrafen finns i

 

4–6 §§.

 

Vad som är en väsentlig transaktion

 

2 § En transaktion anses i detta kapitel vara väsentlig om den ensam, eller

 

sammantagen med andra transaktioner som bolaget och dess helägda

 

svenska dotterbolag har genomfört med samma närstående under det

 

senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar

 

minst en procent av bolagets värde.

 

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av vad som är en väsentlig

 

transaktion i kapitlet. Paragrafen genomför den nya artikel 9c.1 och 9c.8 i

 

direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

 

Av paragrafen framgår två förutsättningar för att en transaktion ensam

 

ska definieras som väsentlig. För det första ska transaktionen ha ett värde

 

som är minst en miljon kronor. För det andra ska värdet motsvara minst en

 

procent av bolagets värde. Paragrafen innehåller också en regel som inne-

 

bär att en transaktion som inte ensam uppfyller väsentlighetskravet, ändå

 

ska anses vara en väsentlig transaktion om den sammantagen med andra

 

transaktioner gör det. Sammanräkningen ska avse transaktioner som bola-

 

get och dess helägda dotterbolag har genomfört med samma närstående

 

under ett år närmast före transaktionen.

 

Transaktionens värde ska, på samma sätt som vid bedömningar enligt

 

17 kap. om värdeöverföringar, fastställas genom en marknadsvärdering

 

(jfr prop. 2004/05:85 s. 747 f.). Vilka effekter transaktionen får på bolagets

 

redovisning saknar betydelse. Om det inte är möjligt för styrelsen själv att

 

bestämma något marknadsvärde, får styrelsen förutsättas ta hjälp av en

 

sakkunnig, som med tillämpning av allmänt accepterade värderings-

 

modeller och värderingsmetoder kan göra en rimlig uppskattning av mark-

 

nadsvärdet, jfr 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen (1995:1554). Definitio-

 

nen innebär att endast transaktioner som kan åsättas ett värde omfattas.

 

Med bolagets värde avses bolagets marknadsvärde, dvs. dess börsvärde.

 

Det saknar betydelse vilken typ av transaktion det rör sig om. En

 

väsentlig transaktion sker ofta i form av en försäljning eller ett köp av olika

 

slag av tillgångar. Men även andra typer av transaktioner kan förekomma,

 

exempelvis hyres- eller serviceavtal.

131

 

Prop. 2018/19:56 Följande är ett exempel på hur regeln kan tillämpas. Ett bolag har genomfört fyra transaktioner med samma närstående under ett år, varav två transaktioner avser försäljning av tillgångar och två avser köp av tillgångar. Varje transaktion har ett marknadsvärde om 250 000 kronor och bolagets börsvärde är 100 miljoner kronor. Transaktionerna uppfyller var för sig inte kriterierna i paragrafen. Däremot har de tillsammans ett värde som når upp till gränsvärdena 1 miljon kronor och en procent av bolagets börsvärde. Den särskilda beslutsordningen ska därför tillämpas på den sista transaktionen. Övriga tre transaktioner har redan ägt rum och omfattas inte av den särskilda beslutsordningen.

Vem som är närstående

3 § När det avgörs vem som är närstående enligt detta kapitel tillämpas 1 kap. 8 och 9 §§ årsredovisningslagen (1995:1554). Det som sägs där om rapporterande företag ska i stället avse ett publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av begreppet närstående. Paragrafen genomför den nya artikel 2 h i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av paragrafen framgår att vid avgörande av vem som är närstående enligt kapitlet ska bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§ årsredovisnings- lagen tillämpas. I nämnda bestämmelser finns en uppräkning av i vilka situationer juridiska och fysiska personer ska anses som närstående till ett rapporterande företag. Det som sägs i 1 kap. 8 och 9 §§ årsredovisnings- lagen om rapporterande företag ska i stället avse ett publikt aktiebolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvaran- de marknad utanför EES. Avsikten är att tolkningen av vad som är en när- ståenderelation ska vara likformig med den som görs vid tolkningen av årsredovisningslagens bestämmelser (se prop. 2015/16:3 s. 198 f. för en kommentar till vad som ska anses vara en närståenderelation enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen).

Undantag från tillämpningsområdet

4 § Kapitlet gäller inte beslut om

1.arvode till styrelseledamöter enligt 8 kap. 23 a §,

2.ersättning till ledande befattningshavare enligt riktlinjer som avses i 8 kap. 51 §,

3.lån enligt 11 kap.,

4.emissioner enligt 12–16 kap.,

5.vinstutdelning enligt 18 kap.,

6.förvärv eller överlåtelse av egna aktier enligt 19 kap.,

7.minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.,

8.lån enligt 21 kap.,

9.fusion enligt 23 kap., eller

10.delning enligt 24 kap.

Kapitlet gäller inte heller beslut med stöd av lagen (2015:1016) om resolution.

132

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om undantag från tillämp- ningsområdet enligt 1 §. Paragrafen genomför den nya artikel 9c.6 a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I första stycket finns en uppräkning av olika beslut för vilka kapitlet inte gäller, trots att förutsättningarna i 1 § är uppfyllda. Gemensamt för de allra flesta är att bolagsstämman som huvudregel fattar besluten.

Enligt första punkten gäller inte kapitlet beslut om arvode till styrelse- ledamöter enligt 8 kap. 23 a §. Enligt andra punkten gäller kapitlet inte heller sådan ersättning till ledande befattningshavare som omfattas av riktlinjer enligt 8 kap. 51 §.

Av tredje punkten framgår att kapitlet inte gäller beslut om att bolaget ska ta upp lån enligt 11 kap. Enligt 11 kap. 11 § ska ett beslut om att bola- get ska ta upp lån fattas av bolagsstämman eller, efter bolagsstämmans bemyndigande, styrelsen, om storleken av den ränta som ska löpa på lånet eller det belopp som ska återbetalas ska öka om bolagets vinst eller utdelningen till aktieägarna ökar.

Enligt fjärde punkten gäller kapitlet inte beslut om emissioner enligt 12– 16 kap. Det handlar om fondemissioner (12 kap.), nyemissioner av aktier (13 kap.), emission av teckningsoptioner (14 kap.), emission av konvertib- ler (15 kap.) och vissa riktade emissioner som omfattas av de s.k. Leo- reglerna (16 kap.).

Av femte till sjunde punkterna framgår att kapitlet inte heller är till- lämpligt på beslut om vinstutdelning som omfattas av 18 kap., beslut om förvärv eller överlåtelser av egna aktier som omfattas av 19 kap. eller beslut om minskning av aktiekapitalet enligt 20 kap.

Vidare framgår av den åttonde punkten att kapitlet inte heller gäller beslut om lån enligt 21 kap. Det är fråga om lån till närstående, som enligt huvudregeln är förbjudna. För dessa lån finns en särskild beslutsordning till skydd för aktieägarna.

Av nionde punkten framgår att kapitlet inte gäller beslut om fusion enligt 23 kap. I överlåtande bolag ska fusionsplanen som huvudregel godkännas av bolagsstämman (23 kap. 15 §). Av tionde punkten framgår att kapitlet inte heller gäller beslut om delning enligt 24 kap. Delningsplanen ska som huvudregel godkännas av bolagsstämman i det överlåtande bolaget (24 kap. 17 §).

Enligt andra stycket gäller kapitlet inte heller beslut med stöd av lagen om resolution. I lagen om resolution finns bestämmelser om ett särskilt förfarande under statlig kontroll för rekonstruktion eller avveckling (reso- lution) av finansiell verksamhet som bedrivs av bl.a. kreditinstitut och värdepappersbolag.

5 § Kapitlet gäller inte beslut om transaktioner mellan ett aktiebolag och ett helägt dotterföretag, eller transaktioner mellan ett aktiebolag och ett delägt dotterföretag som ingen annan närstående till bolaget har ett intresse i.

Paragrafen, som är ny, undantar vissa transaktioner inom en koncern från tillämpningsområdet enligt 1 §. Paragrafen genomför artikel 9c.6 i direk- tivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Enligt paragrafen gäller kapitlet inte transaktioner mellan ett aktiebolag och dess helägda dotterföretag. Ett dotterföretag behöver inte vara ett

Prop. 2018/19:56

133

Prop. 2018/19:56 aktiebolag. Det kan också vara t.ex. ett handelsbolag eller en ekonomisk förening. Det görs inte någon skillnad på om överlåtelsen sker till eller från bolaget. Det innebär t.ex. att både köp ifrån och försäljning till ett helägt dotterföretag är undantagna kapitlets tillämpning. För det andra är även ett bolags transaktioner med ett delägt dotterföretag undantaget kapitlets tillämpning, förutsatt att inga andra närstående till bolaget har ett intresse i dotterföretaget. Intresset kan t.ex. vara grundat på ett ägande eller ett avtal. Om en annan närstående har ett intresse i dotterföretaget är det utan betydelse hur stort detta intresse är.

6 § Kapitlet gäller inte beslut om transaktioner som är en del av bolagets löpande verksamhet och som genomförs på marknadsmässiga villkor.

Styrelsen ska ha rutiner för att fortlöpande bedöma om en transaktion är av det slag som anges i första stycket.

Paragrafen, som är ny, undantar vissa transaktioner i löpande verksamhet från tillämpningsområdet enligt 1 §. Paragrafen genomför den nya artikel 9c.5 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

I första stycket anges två förutsättningar för att en transaktion ska vara undantagen från den särskilda beslutsordningen som kapitlet föreskriver.

Den första är att transaktionen utgör en del av bolagets löpande verk- samhet. Det kan t.ex. vara fråga om att närstående bolag inom en koncern köper varor och tjänster av varandra som behövs för produktionen. Sådana transaktioner kan även vara undantagna enligt 5 §. Det undantaget gäller dock enbart om dotterföretaget är helägt eller, om dotterföretaget inte är det, om inga andra närstående till bolaget har ett intresse i dotterföretaget. Undantaget enligt förevarande paragraf kan således vara tillämpligt i en situation när andra närstående har intressen i dotterföretaget.

Den andra förutsättningen för undantaget är att transaktionen genomförs på marknadsmässiga villkor. Vid denna bedömning kan de principer som tillämpas inom aktiebolagsrätten för att bedöma om det har förekommit s.k. förtäckt vinstutdelning ge vägledning (jfr prop. 2004/05:85 s. 747). Bedömningen ska i de sammanhangen huvudsakligen utgå från en objektiv bedömning av värdet på parternas respektive prestationer. Det anses således vara fråga om en förtäckt vinstutdelning exempelvis om ett företag säljer en vara till ett pris som understiger vad som normalt betalas för motsvarande produkt. Dessa principer tillämpas även vid en bedömning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) av om transaktioner med närstå- ende skett på andra än marknadsmässiga villkor (5 kap. 23 § och prop. 2008/09:71 s. 98).

Av andra stycket framgår att styrelsen ska ha rutiner för att fortlöpande bedöma om en transaktion är undantagen från den särskilda beslutsord- ningen enligt första stycket eller inte. Styrelsen ansvarar för att utforma de rutiner som passar bolaget och som säkerställer att bedömningen görs. Om transaktionen inte är av det slag som anges i första stycket, ska styrelsen underställa transaktionen bolagsstämman enligt vad som anges i 7 §.

Enligt 5 kap. 23 § årsredovisningslagen är större företag som har genom- fört en transaktion på andra än marknadsmässiga villkor med en närstående enligt huvudregeln skyldiga att i årsredovisningen lämna upplysningar om

134

transaktionen. Liknande bestämmelser finns i Nasdaq Stockholms emittent- Prop. 2018/19:56 regler. Enligt de senare reglerna ska en transaktion med en närstående

offentliggöras om den inte utgör en del av emittentens normala verksamhet eller är av mindre betydelse för de inblandade parterna. Med anledning av dessa regelverk kan det vara så att bolaget redan har nödvändiga rutiner för att uppfylla paragrafens krav. Det finns inte något krav på att bolagen inrättar ett nytt eller särskilt granskningsorgan för att kunna göra de aktuella bedöm- ningarna. Av de vanliga jävsreglerna följer att den närstående inte ska delta vid bedömningen av om transaktionen är av det slag som anges i första stycket (8 kap. 23 §).

Beslutsordning

7 § Styrelsen ska underställa bolagsstämman en väsentlig transaktion med en närstående till bolaget för godkännande.

Till underlag för stämmans beslut ska styrelsen upprätta en redogörelse för transaktionen. Av redogörelsen ska villkoren för transaktionen framgå, i den utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget. Redogörelsen ska alltid innehålla information om

1.vilken relation bolaget har till den närstående,

2.namnet på den närstående,

3.datumet för transaktionen, och

4.det värde transaktionen avser.

Redogörelsen ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för stämman. Redogörelsen ska vidare läggas fram på stämman.

Paragrafen, som är ny, behandlar beslutsordningen för närståendetransak-

 

tioner. Paragrafen genomför nya artikel 9c.2 och 9c.4 i direktivet om aktie-

 

ägares rättigheter. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets

 

förslag. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

 

Enligt första stycket ska styrelsen underställa bolagsstämman en väsent-

 

lig transaktion med en närstående för godkännande. Detta ska göras om

 

förutsättningarna i 1–3 §§ föreligger och inte något av undantagen i 4–6 §§

 

är tillämpligt. Det är således styrelsen som är ansvarig för att pröva varje

 

transaktion utifrån dessa bestämmelser och därmed också besluta om en

 

transaktion ska underställas bolagsstämman. När det är fråga om flera

 

transaktioner som ska sammanräknas enligt 2 §, behövs det ett godkännan-

 

de av den transaktion som gör att gränsvärdet överskrids, men inte av de

 

transaktioner som redan genomförts.

 

Enligt andra stycket ansvarar styrelsen för att det upprättas en redogö-

 

relse för transaktionen. Redogörelsen ska tjäna som underlag för stämmans

 

beslut. Av redogörelsen ska villkoren för transaktionen framgå i den

 

utsträckning som krävs för att stämman ska kunna ta ställning till förslaget.

 

Stämman ska med hjälp av redogörelsen kunna bedöma om transaktionen

 

är skälig och rimlig för bolaget och för aktieägare som inte är närstående,

 

däribland minoritetsägare. Vidare framgår av stycket att redogörelsen

 

alltid ska innehålla information om vilken relation bolaget har till den

 

närstående, namnet på den närstående, datumet för transaktionen och det

 

värde transaktionen avser. För att stämman ska kunna bedöma om

 

transaktionen kommer att ske på för aktieägarna acceptabla villkor torde

 

det normalt krävas att det i redogörelsen ingår ett utlåtande om transak-

 

tionens skälighet från en finansiell utgångspunkt (en s.k. fairness opinion).

135

Prop. 2018/19:56 Om styrelsen inhämtat ett värderingsutlåtande till underlag för ställnings- tagandet i frågan om huruvida transaktionen ska underställas stämman, finns det inte något som hindrar styrelsen från att låta utlåtandet ingå i redogörelsen till stämman.

136

Skyldigheten att upprätta en redogörelse gäller även sådana transaktio- ner som omfattas av regeln om sammanräkning av transaktioner (se 2 §). För att det ska vara möjligt att bedöma den transaktion som underställs stämman för godkännande, behöver redogörelsen omfatta samtliga tran- saktioner.

Skyldigheten att offentliggöra information enligt paragrafen påverkar inte de skyldigheter som ett bolag kan ha enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (mark- nadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rå- dets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG, här benämnd marknadsmissbruksförordning. Det innebär att ett bolag, förutom att offentliggöra information enligt parag- rafen, dessutom kan behöva lämna information i enlighet med artikel 17 i marknadsmissbruksförordningen.

Av tredje stycket framgår att redogörelsen enligt andra stycket ska hållas tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor fram till och med dagen för bolagsstämman. Vidare ska redogörelsen läggas fram på bolags- stämman.

8 § Vid bolagsstämmans beslut i fråga om godkännande av en transaktion ska aktier som innehas av den närstående inte beaktas. Inte heller ska aktier som innehas av ett annat företag i samma koncern som den närstående beaktas. Med koncern likställs i detta sammanhang annan företagsgrupp av motsvarande slag.

Paragrafen, som är ny, behandlar vad som gäller om bl.a. närståendes aktier vid bolagsstämmans beslut i fråga om en närståendetransaktion. Paragrafen genomför den nya artikel 9c.4 i direktivet om aktieägares rättigheter. Paragrafen är utformad i enlighet med Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Enligt paragrafen ska aktier som innehas av den närstående inte beaktas vid bolagsstämmans beslut i fråga om godkännande av en närstående- transaktion. Den närstående som bestämmelsen syftar på är den närstående med vilken den föreslagna transaktionen ska ske. Paragrafen innebär således inte att man ska bortse från andra närståendes aktier vid ett beslut. För att en transaktion ska ha godkänts av stämman krävs att mer än hälften av de avgivna rösterna står bakom beslutet (7 kap. 40 § första stycket).

Vidare framgår av paragrafen att inte heller aktier som innehas av ett annat företag i samma koncern som den närstående ska beaktas vid beslut i fråga om godkännande av transaktionen. I 1 kap. 11 § finns en definition av begreppet koncern. Bestämmelsen i förevarande paragraf innebär exempelvis att, i förekommande fall, inte heller aktier som innehas av ett moderbolag till den närstående ska beaktas. I paragrafens tredje mening anges att med koncern likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag. Med företagsgrupp av motsvarande slag avses situationer där ett annat rättssubjekt än ett svenskt aktiebolag, t.ex. ett utländskt aktiebolag eller ett svenskt handelsbolag, utövar inflytande över företagen i gruppen på det

sätt som sägs i 1 kap. 11 §. Även det fallet där en fysisk person kontrollerar Prop. 2018/19:56 ett eller flera företag på grund av aktie- eller andelsinnehav omfattas av

uttrycket (jfr prop. 2007/08:155 s. 18, 19 och 31).

Vissa transaktioner i dotterbolag

9 § När ett helägt svenskt dotterbolag till ett aktiebolag vars aktier är upp- tagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska besluta om en väsentlig transaktion med en närstående till moderbolaget ska styrelsen underställa bolagsstämman transaktionen för godkännande. Bestämmel- serna i 7 och 8 §§ gäller inte. Transaktionen anses vara väsentlig om den ensam, eller sammantagen med andra transaktioner som dotterbolaget och moderbolaget har genomfört med samma närstående under det senaste året, avser ett värde som är minst en miljon kronor och motsvarar minst en procent av koncernens värde.

En väsentlig transaktion enligt första stycket ska även underställas bolagsstämman i moderbolaget för godkännande. Vid prövningen i moder- bolaget ska beslutsordningen i 7 och 8 §§ gälla.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vissa transaktioner i dotterbolag. Paragrafen genomför den nya artikel 9c.7 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 9.1.

Av första stycket framgår att skyldigheten att underställa bolags- stämman en väsentlig transaktion även gäller när styrelsen i ett helägt svenskt dotterbolag till ett noterat aktiebolag vill besluta om en sådan transaktion med en närstående till moderbolaget. För dotterbolagets skyl- dighet att tillämpa bestämmelserna saknar det betydelse om parten är närstående även till dotterbolaget. Det saknar betydelse huruvida dotter- bolaget är ett publikt aktiebolag som har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES.

Till skillnad från vad som gäller annars finns det ingen skyldighet för styrelsen i dotterbolaget att ta fram en redogörelse för transaktionen och offentliggöra denna (jfr 7 § andra och tredje styckena). Eftersom bara helägda dotterbolag omfattas av förevarande paragraf aktualiseras inte heller bestämmelsen om att man vid beslutsfattande ska bortse från aktier som innehas av den närstående (jfr 8 §). Stämmans godkännande av trans- aktionen är således i det närmaste en formaliafråga, men är nödvändigt för att stämman i moderbolaget ska kunna pröva transaktionen.

Vidare framgår av första stycket att vid den beräkning som ska ske för att bedöma om väsentlighetskravet är uppfyllt, värdet av det som transak- tionen avser ska ställas i relation till koncernens värde. Paragrafen aktua- liseras också när en transaktion mellan dotterbolaget och den närstående omfattas av regeln om sammanräkning av transaktioner. Det innebär att en transaktion mellan dotterbolaget och en närstående till moderbolaget som

tillsammans med andra transaktioner som skett med den närstående under det senaste året – anses som väsentlig måste godkännas. I samman- räkningen ska såväl transaktioner som skett mellan moderbolaget och den närstående som transaktioner som skett mellan dotterbolaget och den närstående ingå. Om den sista transaktionen sker med dotterbolaget ska denna godkännas såväl av stämman i dotterbolaget som av stämman i moderbolaget (se nedan).

137

Prop. 2018/19:56 Sådana transaktioner som omfattas av 4–6 §§ är undantagna från den särskilda beslutsordningen.

Av andra stycket framgår att en väsentlig transaktion mellan en närstå- ende till ett sådant publikt aktiebolag som anges i paragrafens första stycke och ett av bolaget helägt svenskt dotterbolag även ska underställas bolags- stämman i moderbolaget för godkännande. Vidare framgår att besluts- ordningen i 7 och 8 §§ ska gälla vid prövningen i moderbolaget. Detta innebär att styrelsen i moderbolaget inför stämmans beslut är skyldig att upprätta en redogörelse enligt 7 § andra stycket och i denna informera om bl.a. villkoren för transaktionen i den utsträckning som krävs för att stäm- man ska kunna ta ställning. Redogörelsen ska även hållas tillgänglig på bolagets webbplats under minst tre veckor närmast före stämman och på dagen för stämman. Den ska vidare läggas fram på stämman (7 § tredje stycket). Vid stämmans beslut om godkännande av en transaktion ska aktier som innehas av den närstående eller av ett annat företag i samma koncern som den närstående inte beaktas (8 §).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Bestämmelserna i 7 kap. 61 § och 8 kap. 51–53 §§ om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2019.

3.Bestämmelserna i 7 kap. 62 § och 8 kap. 53 a § om rapport om ersätt- ningar tillämpas första gången i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020.

4.Bestämmelserna i 16 a kap. tillämpas inte på transaktioner som bola- get har fattat beslut om men som inte genomförts före ikraftträdandet. Vid tillämpningen av bestämmelsen i 16 a kap. 2 § ska transaktioner som genomförts före ikraftträdandet inte beaktas.

5.Bestämmelserna i den äldre lydelsen av 7 kap 61 §, 8 kap. 51 § första stycket och 53 § samt den upphävda 8 kap. 52 § gäller fortfarande i aktie- bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige,

isamband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2019.

6.Bestämmelserna i den äldre lydelsen av 8 kap. 51 § andra och tredje styckena gäller fortfarande i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, i samband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2020.

Av punkt 1 framgår att lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019. Enligt punkt 2 ska bestämmelserna om riktlinjer för ersättning till ledan-

de befattningshavare tillämpas första gången i samband med den årsstäm- ma som hålls närmast efter den 31 december 2019. Detta innebär t.ex. att ett förslag till nya riktlinjer av styrelsen måste upprättas i december 2019, om stämman hålls i början av januari 2020.

Av punkt 3 framgår att styrelsens skyldighet att lägga fram en rapport om ersättningar på årsstämman och skyldigheten att hålla den tillgänglig enligt 7 kap. 62 § inte gäller förrän i samband med den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020. Vidare följer av bestämmelsen att styrelsens skyldighet att upprätta en rapport om ersättningar enligt 8 kap. 53 a § gäller först för det räkenskapsår som infaller närmast efter den årsstämma som hålls närmast efter den 31 december 2020.

138

I punkt 4 tydliggörs att kapitlet om närståendetransaktioner inte ska Prop. 2018/19:56 tillämpas på transaktioner som bolaget fattat beslut om men som inte

genomförts före ikraftträdandet. Vidare framgår av punkten att skyldig- heten att sammanräkna transaktioner enligt 16 a kap. 2 § inte ska gälla transaktioner som genomförts före ikraftträdandet.

Av punkt 5 framgår att bestämmelserna i den äldre lydelsen av 7 kap. 61 §, 8 kap. 51 § första stycket och 53 § samt den upphävda 8 kap. 52 § fortfarande gäller i aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, s.k. aktiemarknadsbolag, i samband med års- stämmor som hålls fram till och med den 31 december 2019.

Av punkt 6 framgår att bestämmelserna i den äldre lydelsen av 8 kap. 51 § andra och tredje styckena fortfarande gäller aktiemarknadsbolag, i samband med årsstämmor som hålls fram till och med den 31 december 2020. Detta innebär att ett aktiemarknadsbolag i förslaget till riktlinjer i samband med årsstämman 2020 ska informera om dels tidigare beslutade ersättningar som inte har förfallit till betalning, dels om avvikelser från beslutade riktlinjer.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

8 kap. Rörelseregler

Krav på organisation av verksamheten m.m.

Principer för aktieägarengagemang

20 a § Ett svenskt värdepappersinstitut som när det tillhandahåller port- följförvaltning investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur värdepappersinstitutet integrerar aktie- ägarengagemanget i sin placeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur värdepappersinstitutet

1.övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul- tat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för svenska värdepappers- institut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut med tillstånd att driva värdepappersrörelse, att anta principer för sitt aktieägarengagemang. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 a i direktivet om aktie- ägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 e § lagen (1967:531) om tryggande av

pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

139

Prop. 2018/19:56 Med placeringsstrategi avses det som i direktivet benämns investerings- strategi.

20 b § Ett värdepappersinstitut som enligt 20 a § ska anta principer för sitt aktieägarengagemang ska varje år redogöra för hur principerna har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av värdepappersinstitutets röstningsbeteende i portföljbolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som värdepappersinstitutet har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur värdepappersinstitutet har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redo- visas.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för svenska värdepappers- institut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut med tillstånd att driva värdepappersrörelse, att lämna en årlig redogörelse för hur principerna för aktieägarengagemang har tillämpats. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 b i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen, som är utformad i enlighet med Lagrådets förslag, motsva- rar 10 f § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

20 c § Ett värdepappersinstitut får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 20 a och 20 b §§, om institutet tydligt anger skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten för svenska värdepappers- institut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut med tillstånd att driva värdepappersrörelse, att avvika från kraven i 20 a och 20 b §§. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättig- heter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 g § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

20 d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 20 a §, den årliga redogörelsen enligt 20 b § och uppgifter enligt 20 c § ska hållas tillgäng- liga utan kostnad på värdepappersinstitutets webbplats. Om värdepap- persinstitutet inte har en egen webbplats får informationen hållas till- gänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för svenska värdepappersin- stitut, dvs. värdepappersbolag och kreditinstitut med tillstånd att driva vär- depappersrörelse, att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Över- vägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 h § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

140

9 kap. Uppföranderegler och investerarskyddsregler

Prop. 2018/19:56

Inledande bestämmelser

 

2 § Av bestämmelserna om värdepappersinstitut i detta kapitel ska bara

 

det som anges i 1, 10–30, 31–39, 47 och 48 §§ tillämpas på utländska

 

företag som driver värdepappersrörelse i Sverige enligt 4 kap. 1 § första

 

stycket 1.

 

Det som anges i 1, 10–12, 14–17, 20–29 och 31–39 §§ gäller inte för

 

transaktioner som genomförs mellan deltagarna på en MTF-plattform en-

 

ligt de regler som gäller för plattformen eller i förhållandet mellan del-

 

tagarna och det värdepappersinstitut som driver plattformen.

 

Paragrafen reglerar vilka bestämmelser som ska tillämpas på utländska

 

företag som driver värdepappersrörelse i Sverige. Övervägandena finns i

 

avsnitt 6.1 och 6.3.

 

I paragrafens första stycke görs en ändring så att informationskraven i

 

den nya 30 a § inte blir tillämpliga för utländska företag som driver värde-

 

pappersrörelse i Sverige.

 

Uppföranderegler m.m.

 

Information till institutionella investerare

 

30 a § Ett svenskt värdepappersinstitut som när det tillhandahåller port- följförvaltning till en sådan institutionell investerare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier varje år till investeraren lämna en redogörelse med uppgift om

1.de mest betydande riskerna som investeringarna är förenade med på medellång till lång sikt,

2.portföljens sammansättning,

3.portföljens omsättning och omsättningskostnader,

4.röstningsrådgivare som har anlitats för engagemang i portföljbola-

gen,

5.riktlinjer för utlåning av värdepapper och hur dessa tillämpas för att fullfölja engagemanget i tillämpliga fall, särskilt vid portföljbolagens bolagsstämmor,

6.hur placeringsstrategin för portföljförvaltningstjänsten överensstäm- mer med överenskommelsen med investeraren och hur den bidrar till utvecklingen av dennes tillgångar på medellång till lång sikt,

7.huruvida, och i så fall hur, värdepappersinstitutet fattar investerings- beslut med utgångspunkt i en bedömning av portföljbolagens resultat på medellång till lång sikt, och

8.huruvida några intressekonflikter har uppkommit och i så fall vilka och hur de har hanterats.

Om informationen redan är tillgänglig för allmänheten behöver den inte tas med i redogörelsen.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett svenskt värdepap- persinstitut att lämna en årlig redogörelse till institutionella investerare. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3i i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

141

Prop. 2018/19:56 Av paragrafens första stycke framgår inledningsvis att paragrafen riktar sig till svenska värdepappersinstitut, dvs. värdepappersbolag och kreditin- stitut med tillstånd att driva värdepappersrörelse, som investerar i aktier i bolag inom EES upptagna till handel på en reglerad marknad för en insti- tutionell investerare. Med reglerad marknad avses, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler (1 kap. 4 b §). Överenskommelser om investeringar i aktier som handlas på andra mark- nadsplatser eller investeringar i andra typer av värdepapper än aktier om- fattas således inte. Med institutionell investerare avses en investerare som definieras i den nya artikel 2. Definitionen omfattar, något förenklat, liv- försäkringsföretag och tjänstepensionsinstitut.

Ett svenskt värdepappersinstitut som träffar en överenskommelse med en institutionell investerare om investering i aktier i bolag inom EES som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska således lämna en årlig redogörelse till den institutionella investeraren. Den institutionella inves- teraren ska därmed ges möjlighet att bilda sig en uppfattning om värde- pappersinstitutets aktieinvesteringsstrategi och hur den överensstämmer med den institutionella investerarens egen aktieinvesteringsstrategi. Det ska lägga grunden för ett mer långsiktigt engagemang i portföljbolagen.

Av paragrafens första stycke framgår vidare vilket innehåll den årliga redogörelsen ska ha. Redogörelsen ska innehålla uppgift om de mest bety- dande riskerna på medellång till lång sikt som investeringarna är förenade med (punkt 1) och portföljens sammansättning, omsättning och omsätt- ningskostnader (punkt 2 och 3). Med portföljens sammansättning avses övergripande information om fördelningen på tillgångsslag, och inte detaljerad information om enskilda aktier. Vidare ska redogörelsen inne- hålla uppgift om anlitande av röstningsrådgivare för engagemang i port- följbolagen (punkt 4). Med röstningsrådgivare avses en sådan aktör som anges i lagen om röstningsrådgivare. Uppgift ska även lämnas om rikt- linjer för utlåning av värdepapper och hur dessa tillämpas för att fullfölja engagemanget i tillämpliga fall, särskilt vid portföljbolagens bolags- stämmor (punkt 5). Med portföljbolag avses det som i ändringsdirektivet benämns investeringsobjekt. Vidare ska det av redogörelsen framgå hur placeringsstrategin för portföljförvaltningstjänsten överensstämmer med överenskommelsen med den institutionella investeraren och hur den bidrar till utvecklingen av dennes tillgångar på medellång till lång sikt (punkt 6). Med placeringsstrategi avses det som i direktivet benämns investerings- strategi. Av redogörelsen ska det också framgå om, och i så fall hur, värde- pappersinstitutet fattar investeringsbeslut med utgångspunkt i en bedöm- ning av portföljbolagens resultat på medellång till lång sikt (punkt 7). Vidare ska redogörelsen omfatta uppgifter om eventuella intressekonflik- ter och hur de har hanterats (punkt 8).

Av paragrafens andra stycke framgår att information som redan är till- gänglig för allmänheten inte behöver redovisas särskilt till den institutio- nella investeraren. Det anges inget krav på att det ska redovisas var infor- mationen finns tillgänglig.

Det finns inget krav som specificerar vid vilken tidpunkt som redogö- relsen ska lämnas. Det står därför parterna fritt att välja när det ska ske.

142

Det kan dock många gånger vara lämpligt att informationen lämnas till- Prop. 2018/19:56 sammans med den rapportering som redan i dag lämnas till en kund om de

tjänster som har utförts.

25 kap. Ingripanden

Ingripande mot utländska värdepappersföretag och vissa fysiska personer

12 § Finansinspektionen får förelägga ett utländskt värdepappersföretag som hör hemma inom EES och som driver verksamhet från filial i Sverige, att göra rättelse om det överträder någon av följande bestämmelser eller föreskrifter som hänför sig till någon av dem:

8 kap. 15–20, 32 och 33 §§,

9 kap. 1, 10–12, 14–30 och 31–39 §§,

13 kap. 9 §, och

lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen.

Ett föreläggande ska också utfärdas om företaget åsidosätter sina skyl- digheter enligt någon av artiklarna 14–26 i förordningen om marknader för finansiella instrument.

Om företaget inte följer föreläggandet, ska Finansinspektionen under- rätta den behöriga myndigheten i företagets hemland.

Om rättelse inte sker, får Finansinspektionen förbjuda värdepappers- företaget att påbörja nya transaktioner i Sverige. Innan förbud meddelas ska inspektionen underrätta den behöriga myndigheten i företagets hem- land. Europeiska kommissionen och Europeiska värdepappers- och mark- nadsmyndigheten ska omedelbart informeras när ett förbud meddelas.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens möjlighet att ingripa mot ett ut- ländskt värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.1, 6.3 och 6.4.

I paragrafens första stycke görs en ändring så att Finansinspektionen inte ska kunna ingripa mot ett värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från filial i Sverige och som överträder informationskraven i den nya 9 kap. 30 a §, eftersom de kraven inte gäller för sådana företag (se 9 kap. 2 §).

15 a § Finansinspektionen ska ingripa mot den eller de personer som har ansvaret för ledningen av en filial till ett sådant företag som anges i 15 §, om företaget

1.har fått sitt tillstånd genom att lämna falska uppgifter eller på annat otillbörligt sätt,

2.har tillåtit en person som har ansvaret för ledningen av filialen att åta sig ett sådant uppdrag i filialen eller att kvarstå i detta trots att kraven i 4 kap. 4 § 5 eller i föreskrifter som meddelats med stöd av 3 kap. 12 § 2 inte är uppfyllda, eller

3.har åsidosatt sina skyldigheter enligt

a)någon av 8 kap. 9–20 eller 21–34 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestämmelserna i 8 kap. 35 § 3–12,

b)någon av 9 kap. 1 §, 8 § tredje stycket, 9–12, 14–17, 20–30, 31–41 eller 43 §§ eller föreskrifter som meddelats med stöd av någon av bestäm- melserna i 9 kap. 50 § 1, 3–9 eller 11,

c)någon av 11 kap. 1 §, 1 a § andra stycket, 1 b–4 eller 12 §§ eller driver

en tillväxtmarknad för små och medelstora företag trots att kraven i 13 §

 

inte är uppfyllda,

143

 

Prop. 2018/19:56 d) någon av 13 kap. 1 a–1 j, 6 a eller 9 §§,

e)22 kap. 2 § andra stycket, 5 eller 6 § eller inte har följt ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 22 kap. 1 §, 2 § första stycket eller 3 §, eller

f)23 kap. 2 § första stycket eller föreskrifter som meddelats med stöd av 23 kap. 15 § 1, eller inte har följt en begäran, ett föreläggande eller ett beslut som meddelats av Finansinspektionen enligt 23 kap. 2 § tredje stycket, 3 § första stycket, 3 a eller 3 b § eller har motsatt sig en under- sökning enligt 23 kap. 4 §.

Paragrafen reglerar Finansinspektionens skyldighet att ingripa mot ledning- en av en filial till ett utländskt företag som hör hemma utanför EES och som driver värdepappersrörelse från filial i Sverige. Övervägandena finns i av- snitt 6.1, 6.3 och 6.4.

I paragrafens tredje punkt a och b görs ändringar så att Finansinspektionen inte ska ingripa mot ledningen till ett värdepappersföretag inom EES som driver verksamhet från en filial i Sverige och som överträder informations- kraven i de nya 8 kap. 20 a–20 d §§ eller 9 kap. 30 a §, eftersom kraven inte gäller för sådana företag (se 8 kap. 1 § och 9 kap. 2 §).

Ikraftträdandebestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Årliga redogörelser enligt 8 kap. 20 b § och 9 kap. 30 a § ska lämnas första gången 2020.

Lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att ett värdepappersinstitut inte är skyldigt att lämna några årliga redogörelser förrän 2020. När under året en rapportering sker bestäms av de valda rapporteringsperioderna.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

12.7Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043)

6 kap. Investeringar

Livförsäkringsföretags principer för aktieägarengagemang

13 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana aktier. Av principerna ska det framgå hur försäkringsföretaget integrerar aktieägarengagemanget i sin investeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur försäkringsföretaget

1. övervakar relevanta frågor om bolag som det investerar i (portföljbo- lag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resultat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2. för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3. utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinne- havet,

144

4. samarbetar med andra aktieägare,

5. kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

Prop. 2018/19:56

6. hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

 

Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där försäkringstagarna

 

eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken.

 

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livsförsäkringsföre-

 

tag att anta principer för sitt aktieägarengagemang. Paragrafen genomför

 

delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Över-

 

vägandena finns i avsnitt 6.1.

 

Paragrafens första och andra stycken motsvarar 10 e § lagen (1967:531)

 

om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den parag-

 

rafen).

 

Av tredje stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets synpunkt,

 

framgår att försäkringsföretagets skyldighet att anta principer inte omfattar

 

placeringar för vilka försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade

 

bär placeringsrisken. Således finns det inte någon skyldighet att anta prin-

 

ciper för exempelvis fond- eller depåförsäkringar.

 

13 b § Ett livförsäkringsföretag ska varje år redogöra för hur principerna för aktieägarengagemang som avses i 13 a § har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av försäkringsföretagets röstningsbeteende i portföljbolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som försäkringsföretaget har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur försäkringsföretaget har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redo- visas.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livförsäkringsföretag att lämna en årlig redogörelse för hur principerna för aktieägarengage- mang har tillämpats. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen, som är utformad i enlighet med Lagrådets förslag, motsva- rar 10 f § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

13 c § Ett livförsäkringsföretag får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 13 a och 13 b §§, om företaget tydligt anger skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten för ett livförsäkringsföretag att avvika från kraven i 13 a och 13 b §§. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 g § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

13 d § Principerna

för aktieägarengagemang enligt 13 a §, den årliga

 

redogörelsen enligt

13 b § och uppgifter enligt 13 c § ska hållas tillgäng-

 

liga på livförsäkringsföretagets webbplats. Om försäkringsföretaget inte

 

har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan

 

webbplats som enkelt kan nås.

145

Prop. 2018/19:56 Om försäkringsföretaget inte redovisar omröstningar i den årliga redogörelsen på grund av att företaget har gett en sådan kapitalförvaltare

som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börs- noterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, i uppdrag att ansvara för investeringarna, ska försäkringsföretaget på webbplatsen uppge var kapitalförvaltaren har offentliggjort informationen om omröstningarna.

Informationen ska tillhandahållas utan kostnad.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livförsäkringsföretag att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 h § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

16 kap. Offentliggörande

Livförsäkringsföretags redogörelser för investeringar i aktier

8 a § Ett livförsäkringsföretag som investerar i aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska i fråga om sådana aktier redogöra för hur de viktigaste inslagen i investeringsstrategin stämmer överens med profilen och löp- tiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur de inslagen bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt.

Denna paragraf gäller inte sådana placeringar där försäkringstagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livförsäkringsföretag att redogöra för inslag i sin aktieinvesteringsstrategi. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3h.1 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av paragrafens första stycke framgår att paragrafen riktar sig till liv- försäkringsföretag som investerar i aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. Med reglerad marknad enligt den lagen avses, något förenklat, ett multilateralt system inom EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlighet med särskilda regler. Redogörelsen behöver således endast ta sikte på aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, dvs. inom EES. Livförsäkringsföretaget är skyldigt att redogöra för hur de viktigaste inslagen i aktieinvesteringsstrategin stäm- mer överens med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur inslagen bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång till lång sikt. Företaget är inte skyldigt att lämna en sådan redogörelse för aktier som handlas på andra marknadsplatser eller för andra typer av värdepapper än aktier.

Redogörelsen ska förklara hur aktieinvesteringsstrategin stämmer överens med profilen och löptiden för livförsäkringsföretagets åtaganden

146

och ska bidra till att utveckla mer långsiktiga investeringsstrategier. Redo- Prop. 2018/19:56 görelsen ska endast omfatta de viktigaste inslagen i investeringsstrategin,

och behöver således inte vara heltäckande. Vidare tar informationsskyl- digheten inte sikte på varje enskild investering, utan de aktuella investe- ringarna som helhet, dvs. aktier i bolag inom EES på reglerade marknader. Avsikten är att redovisningen ska vara översiktlig och även i övrigt utformas med beaktande av att informationen i första hand riktar sig till privatpersoner.

Av andra stycket, som är utformat i enlighet med Lagrådets synpunkt, framgår att försäkringsföretagets skyldighet att redogöra för inslag i sin aktieinvesteringsstrategi inte omfattar placeringar för vilka försäkrings- tagarna eller andra ersättningsberättigade bär placeringsrisken. Således finns det inte någon skyldighet att inkludera exempelvis fond- eller depå- försäkringar.

Av 8 c § framgår att redogörelsen ska offentliggöras och uppdateras varje år.

8 b § Om en sådan kapitalförvaltare som avses i artikel 2 i Europaparla- mentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, investerar för ett livförsäkringsföretag och investeringarna avser aktier som är upptagna till handel på en sådan reglerad marknad som avses i 1 kap. 4 b § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska försäkringsföretaget i fråga om sådana aktier redogöra för

1.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar att investe- ringsstrategin och investeringsbesluten stämmer överens med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden,

2.hur överenskommelsen med kapitalförvaltaren främjar investerings- beslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och främjar ett enga- gemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt,

3.hur dels metoden och tiden för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, dels ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löptiden för försäkringsföretagets åtaganden och hur det långsiktiga resultatet i absoluta tal beaktas,

4.hur försäkringsföretaget bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsättningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten, och

5.hur lång tid som överenskommelsen med kapitalförvaltaren gäller. Om överenskommelsen med kapitalförvaltaren saknar en eller flera av

de delar som redogörelsen ska omfatta, ska försäkringsföretaget tydligt ange skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livförsäkringsföretag att redogöra för inslag i sina överenskommelser med kapitalförvaltare. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3h.2 i direktivet om aktie- ägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Av paragrafens första stycke framgår inledningsvis att paragrafen riktar sig till livförsäkringsföretag som investerar i aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad enligt 1 kap. 4 b § lagen om värdepappersmarknaden. Med reglerad mark-

nad enligt den lagen avses, något förenklat, ett multilateralt system inom

147

Prop. 2018/19:56 EES som möjliggör handel med finansiella instrument, t.ex. aktier, i enlig- het med särskilda regler. Av första stycket framgår vidare att paragrafen tar sikte på investeringar som görs av kapitalförvaltare för livförsäkrings- företaget. Med kapitalförvaltare avses sådana kapitalförvaltare som defi- nieras i den nya artikel 2. Definitionen omfattar, något förenklat, värde- pappersföretag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och fond- företag. Både överenskommelser om diskretionär förvaltning och fond- förvaltning omfattas av paragrafen.

Ett livförsäkringsföretag som träffar en överenskommelse med en kapi- talförvaltare om förvaltning av aktier som har getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, ska således redogöra för vissa inslag i överenskommelsen. Redogörelsen ska säker- ställa att ett försäkringsföretags aktieinvesteringsstrategi tillämpas även i de fall där en större eller mindre del av investeringsbesluten fattas av en kapitalförvaltare.

Enligt första punkten ska livförsäkringsföretaget lämna information om hur överenskommelsen främjar att investeringsstrategin och investerings- besluten stämmer överens med profilen och löptiden för försäkrings- företagets åtaganden (ansvarsförbindelser i ändringsdirektivet). Avsikten är att säkerställa att försäkringsföretagets åtaganden beaktas även när en kapitalförvaltare ansvarar för förvaltningen.

Vidare ska livförsäkringsföretaget enligt andra punkten lämna informa- tion om hur överenskommelsen främjar investeringsbeslut som grundas på bedömningar av portföljbolagens finansiella och icke-finansiella resultat på medellång till lång sikt och förklara hur överenskommelsen främjar ett enga- gemang i portföljbolagen i syfte att förbättra deras resultat på medellång till lång sikt. Informationen ska ge livförsäkringsföretaget incitament till mer långsiktiga engagemang i portföljbolagen.

Enligt tredje punkten ska livförsäkringsföretaget redogöra för hur meto- den för utvärdering av kapitalförvaltarens prestationer, inbegripet längden av den tidsperiod som läggs till grund för utvärderingen, samt ersättningen för kapitalförvaltningstjänsterna stämmer överens med profilen och löp- tiden för försäkringsföretagets åtaganden samt beaktar det långsiktiga resultatet i absoluta tal. Vidare framgår av fjärde punkten att information ska lämnas om hur försäkringsföretaget bevakar dels kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning, dels portföljens avsedda omsätt- ningshastighet eller gränser för omsättningshastigheten. Det handlar såle- des om information om hur kapitalförvaltarens prestation utvärderas och ersätts och hur portföljen övervakas. Enligt femte punkten ska information lämnas om överenskommelsens varaktighet.

Informationsskyldigheten tar inte sikte på varje enskild investering utan på de aktuella investeringarna som helhet, dvs. aktier i bolag inom EES på reglerade marknader. Avsikten är att redovisningen ska vara översiktlig och även i övrigt utformas med beaktande av att informationen i första hand riktar sig till privatpersoner.

Av andra stycket framgår att om överenskommelsen saknar en eller flera av de delar som redogörelsen ska omfatta, ska livförsäkringsföretaget ange skälen för det. Med det avses det som i direktivet benämns en tydlig och motiverad förklaring. Skälen ska vara så tydliga och utförliga att det för- klaras varför ett inslag har uteslutits.

148

Av 8 c § framgår att redogörelsen ska offentliggöras och uppdateras Prop. 2018/19:56 varje år.

8 c § Den information som avses i 8 a och 8 b §§ ska hållas tillgänglig utan kostnad på livförsäkringsföretagets webbplats. Om försäkrings- företaget inte har en egen webbplats får informationen hållas tillgänglig på en annan webbplats som enkelt kan nås.

Informationen ska uppdateras varje år. Försäkringsföretaget får dock avstå från att göra en uppdatering om det inte har skett någon väsentlig förändring.

Försäkringsföretaget får lämna informationen i den solvens- och verk- samhetsrapport som avses i 2 §.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för ett livförsäkringsföretag att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3h.3 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Paragrafens första och andra stycken motsvarar 10 k § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den parag- rafen).

Av tredje stycket framgår att försäkringsföretaget får välja att inkludera informationen i sin solvens- och verksamhetsrapport.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.En årlig redogörelse enligt 6 kap. 13 b § ska hållas tillgänglig första gången 2020.

3.Bestämmelserna i 6 kap. 13 a–13 d §§ och 16 kap. 8 a–8 c §§ ska även tillämpas av försäkringsföretag som enligt punkt 2 i övergångs- bestämmelserna till lagen (2015:700) om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) tillämpar delar av försäkringsrörelselagen i en äldre lydelse för verksamhet som avser tjänstepensionsförsäkring.

Lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att ett livförsäkringsföretag inte är skyldig att hålla någon årlig redogörelse tillgänglig förrän 2020. När under året en rappor- tering sker bestäms av vilken rapporteringsperiod försäkringsföretaget valt.

Av punkt 3 framgår att även de försäkringsföretag som bedriver tjänste- pensionsverksamhet och som tillämpar delar av försäkringsrörelselagen i en äldre lydelse ska tillämpa de bestämmelser som nu införs.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

149

Prop. 2018/19:56 12.8

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:561)

 

om förvaltare av alternativa investeringsfonder

3 kap. Tillstånd för svenska AIF-förvaltare

Tillståndsplikt och tillståndets innebörd

2 § En extern AIF-förvaltare med tillstånd enligt 1 §, får av Finansins- pektionen ges tillstånd att utföra diskretionär förvaltning av investerings- portföljer.

En AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av inves- teringsportföljer får efter tillstånd av Finansinspektionen

1.förvara och administrera andelar eller aktier i företag för kollektiva investeringar,

2.ta emot medel med redovisningsskyldighet,

3.ta emot och vidarebefordra order i fråga om finansiella instrument,

och

4.lämna investeringsråd.

Vid erbjudande och tillhandahållande av tjänster enligt första och andra styckena ska 8 kap. 2, 9–12, 14–20 och 22 §§ och 9 kap. 1, 3–10, 12–29, 30 a och 40 §§, 41 § första stycket och 43 § lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden tillämpas. Medel som tas emot med redovisningsskyl- dighet enligt andra stycket 2 ska omedelbart avskiljas från AIF-förval- tarens egna tillgångar.

Paragrafen reglerar tillståndsplikten för AIF-förvaltare. Ändringen i paragrafen genomför delvis den nya artikel 3i i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I paragrafens tredje stycke görs en ändring så att en AIF-förvaltare som tillhandahåller diskretionär förvaltning av investeringsportföljer ska tillämpa även 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmarknaden. Därav följer att en AIF-förvaltare som träffar en överenskommelse med en insti- tutionell investerare om diskretionär förvaltning av aktier som getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad ska lämna en årlig redogörelse till den institutionella investeraren (se kommentaren till 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmarknaden). Den årliga redogörelsen ska lämnas första gången 2020 (se punkt 2 i ikraft- trädandebestämmelserna till 9 kap. 30 a § lagen om värdepappersmark- naden).

När det gäller fondförvaltning av specialfonder genomför Finansinspek- tionens föreskrifter om årsberättelser för specialfonder informationsskyl- digheten enligt den nya artikel 3i. För fondförvaltning av andra alternativa investeringsfonder än specialfonder regleras informationsskyldigheten i 10 kap. 6 a och 12 §§.

8 kap. Skydd för investerare och andra rörelseregler

Principer för aktieägarengagemang

27 a § En AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § som förvaltar en alternativ investeringsfond vars medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska anta principer för sitt aktieägarengagemang i fråga om sådana

150

aktier. Av principerna ska det framgå hur förvaltaren integrerar Prop. 2018/19:56 aktieägarengagemanget i fondens investeringsstrategi.

Principerna ska beskriva hur förvaltaren

1.övervakar relevanta frågor om bolag som den placerar i (portfölj- bolag), däribland bolagens strategi, finansiella och icke-finansiella resul- tat och risker, kapitalstruktur, sociala och miljömässiga påverkan och bolagsstyrning,

2.för dialoger med företrädare för portföljbolag,

3.utövar rösträtt och andra rättigheter som är knutna till aktieinne- havet,

4.samarbetar med andra aktieägare,

5.kommunicerar med relevanta intressenter i portföljbolag, och

6.hanterar faktiska och potentiella intressekonflikter.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en svensk tillståndsplik- tig AIF-förvaltare att anta principer för sitt aktieägarengagemang. Paragra- fen genomför delvis den nya artikel 3g.1 a i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 e § lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

I direktivet används ordet investera. Den beskrivning som används i lagen är placering av en fonds medel, då AIF-förvaltaren för investerarnas räkning förvaltar en fond vars medel placeras i bl.a. aktier. Vad som avses med reglerad marknad behandlas i 1 kap. 11 § punkt 22.

27 b § En AIF-förvaltare som enligt 27 a § är skyldig att anta principer för sitt aktieägarengagemang ska varje år redogöra för hur principerna har tillämpats.

Redogörelsen ska innehålla

1.en allmän beskrivning av förvaltarens röstningsbeteende i portfölj- bolagen,

2.en förklaring av de viktigaste omröstningarna, och

3.uppgift om i vilka frågor som förvaltaren har använt sig av råd eller röstningsrekommendationer från en röstningsrådgivare.

Av redogörelsen ska det också framgå hur förvaltaren har röstat på portföljbolagens stämmor. Omröstningar som är obetydliga på grund av ämnet eller storleken på aktieinnehavet behöver dock inte redovisas.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en svensk tillståndsplik- tig AIF-förvaltare att lämna en årlig redogörelse för hur principerna för aktieägarengagemang har tillämpats. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 b i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen, som är utformad i enlighet med Lagrådets förslag, motsva- rar 10 f § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

27 c § En AIF-förvaltare får avstå från att uppfylla ett eller flera av kraven i 27 a och 27 b §§, om förvaltaren tydligt anger skälen för det.

Paragrafen, som är ny, behandlar möjligheten för en svensk tillståndsplik- tig AIF-förvaltare att avvika från kraven i 20 a och 20 b §§. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.1 i direktivet om aktieägares rättig-

heter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

151

Prop. 2018/19:56 Paragrafen motsvarar 10 g § lagen (1967:531) om tryggande av pensions-

152

utfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

27 d § Principerna för aktieägarengagemang enligt 27 a §, den årliga redogörelsen enligt 27 b § och uppgifter enligt 27 c § ska hållas tillgäng- liga utan kostnad på AIF-förvaltarens webbplats.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en svensk tillståndsplik- tig AIF-förvaltare att offentliggöra viss information. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3g.2 i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

Paragrafen motsvarar 10 h § lagen (1967:531) om tryggande av pensions- utfästelse m.m. (se kommentaren till den paragrafen).

10 kap. Informationskrav

Årsberättelse

6 a § Om en sådan institutionell investerare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa aktieägares rättigheter i börsnoterade företag, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, har investerat i en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond, och fondens medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska års- berättelsen, utöver vad som anges i 5 §, i fråga om sådana aktier innehålla information om

1.de mest betydande riskerna som investeringarna är förenade med på medellång till lång sikt,

2.fondens sammansättning,

3.fondens omsättning och omsättningskostnader,

4.de röstningsrådgivare som har anlitats för engagemang i de bolag som har gett ut de aktier som ingår i fonden,

5.riktlinjer för utlåning av värdepapper och hur dessa tillämpas för att fullfölja engagemanget i tillämpliga fall, särskilt vid bolagsstämmor i de bolag som har gett ut de aktier som ingår i fonden, och

6.huruvida, och i så fall hur, AIF-förvaltaren fattar placeringsbeslut med utgångspunkt i en bedömning av resultaten på medellång till lång sikt

ide bolag som har gett ut de aktier som ingår i fonden.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om innehållet i årsberättel- serna för andra alternativa investeringsfonder än specialfonder. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3i i direktivet om aktieägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Av paragrafen framgår inledningsvis att den riktar sig till AIF-förvaltare som förvaltar en annan alternativ investeringsfond än en specialfond vars medel placeras i aktier som getts ut av bolag inom EES och som är upp- tagna till handel på en reglerad marknad, och där en institutionell investe- rare är fondandelsägare. Vad som avses med reglerad marknad behandlas i 1 kap. 11 § punkt 22. Med institutionell investerare enligt den nya artikel 2 avses, något förenklat, livförsäkringsföretag och tjänstpensions- institut.

Av paragrafen framgår att det ska lämnas information om de mest bety- dande riskerna på medellång till lång sikt som investeringarna är förenade

med (punkt 1) och portföljens sammansättning, omsättning och omsätt- Prop. 2018/19:56 ningskostnader (punkt 2 och 3). Med portföljens sammansättning avses

övergripande information om fördelningen på tillgångsslag, och inte de- taljerad information om enskilda aktier. Vidare ska det lämnas information om anlitande av röstningsrådgivare för engagemang i de bolag vars aktier ingår i fonden (punkt 4). Med röstningsrådgivare avses en sådan aktör som anges i lagen om röstningsrådgivare. Det ska också lämnas uppgift om riktlinjer för utlåning av värdepapper och hur dessa tillämpas för att fullfölja engagemanget i tillämpliga fall, särskilt i de bolag vars aktier ingår i fonden (punkt 5). Med de bolag vars aktier ingår i fonden avses det som i ändringsdirektivet benämns investeringsobjekt. Slutligen ska det framgå om, och i så fall hur, AIF-förvaltaren fattar placeringsbeslut med utgångspunkt i en bedömning av resultaten på medellång till lång sikt i de bolag vars aktier ingår i fonden (punkt 6).

Information till institutionella investerare

12 § Om en AIF-förvaltare med tillstånd enligt 3 kap. 1 § har ingått en överenskommelse med en sådan institutionell investerare som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/828, om pla- cering av investerarens medel i en alternativ investeringsfond som inte är en specialfond, och fondens medel placeras i aktier som är upptagna till handel på en reglerad marknad och som har getts ut av ett bolag inom EES, ska AIF-förvaltaren i fråga om sådana aktier varje år till investe- raren lämna en redogörelse med uppgift om

1.hur fondens investeringsstrategi i fråga om sådana aktier överens- stämmer med överenskommelsen med investeraren och hur den bidrar till utvecklingen av fondens tillgångar på medellång till lång sikt, och

2.huruvida några intressekonflikter har uppkommit och i så fall vilka och hur de har hanterats.

Paragrafen, som är ny, behandlar skyldigheten för en svensk tillståndsplik- tig AIF-förvaltare att lämna en årlig redogörelse till institutionella investe- rare. Paragrafen genomför delvis den nya artikel 3i i direktivet om aktie- ägares rättigheter. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Enligt paragrafen ska en tillståndspliktig AIF-förvaltare som förvaltar en annan alternativ investeringsfond än en specialfond vars medel placeras i aktier som getts ut av bolag inom EES och som är upptagna till handel på en reglerad marknad, och där en institutionell investerare är fondandels- ägare, lämna en årlig redogörelse till investeraren. Vad som avses med reglerad marknad behandlas i 1 kap. 11 § punkt 22. Med institutionell in- vesterare enligt den nya artikel 2 avses, något förenklat, livförsäkrings- företag och tjänstepensionsinstitut.

Den årliga redogörelsen ska beskriva hur fondens investeringsstrategi överensstämmer med överenskommelsen med investeraren och hur stra- tegin bidrar till utvecklingen av fondens tillgångar på medellång till lång sikt (punkt 1). Redogörelsen ska även ange eventuella intressekonflikter och hur de har hanterats. Om inga intressekonflikter uppkommit ska det anges (punkt 2).

Det finns inget krav som specificerar vid vilken tidpunkt som redogö- relsen ska lämnas. Det står därför parterna fritt att välja när det ska ske.

153

Prop. 2018/19:56 Det kan dock många gånger vara lämpligt att informationen lämnas till- sammans med den rapportering som redan i dag lämnas till en kund om de tjänster som har utförts.

Ikraftträdandebestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 10 juni 2019.

2.Årliga redogörelser enligt 8 kap. 27 b § och 10 kap. 12 § ska lämnas första gången 2020.

3.Bestämmelserna i 10 kap. 6 a § ska tillämpas första gången för den årsberättelse som ska lämnas 2020.

Lagändringarna träder i kraft den 10 juni 2019 (punkt 1).

Av punkt 2 framgår att en AIF-förvaltare inte är skyldig att lämna några årliga redogörelser förrän 2020. När under året en rapportering sker be- stäms av de valda rapporteringsperioderna.

Av punkt 3 framgår att de nya kraven på information i årsberättelserna ska tillämpas första gången 2020.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

154

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/1

 

 

 

 

 

I

(Lagstiftningsakter)

DIREKTIV

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2017/828

av den 17 maj 2017

om ändring av direktiv 2007/36/EG vad gäller uppmuntrande av aktieägares långsiktiga engagemang

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 50 och 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

ienlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)I Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG (3) fastställs krav med avseende på utnyttjande av vissa aktieägarrättigheter som är kopplade till aktier med rösträtt vid bolagsstämmor i bolag som har sitt säte i en medlemsstat och vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad belägen i eller med verksamhet inom en medlemsstat.

(2)Finanskrisen har blottlagt att aktieägarna i många fall stödde förvaltarnas överdrivna, kortsiktiga risktagande. Det finns dessutom klara belägg för att den nuvarande nivån på ”tillsynen” över investeringsobjekten och engagemanget från de institutionella investerarnas och kapitalförvaltarnas sida ofta är otillräckliga och alltför inriktade på kort­ siktiga vinster, vilket kan leda till att bolagsstyrning och resultat inte blir optimala.

(3)I sitt meddelande av den 12 december 2012 med titeln Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag tillkännagav kommissionen ett antal åtgärder på området för bolagsstyrning, framför allt för att uppmuntra till ett långsiktigt engagemang från aktieägarnas sida och för att öka transparensen mellan bolag och investerare.

(4)Aktier i börsnoterade bolag innehas ofta genom komplexa kedjor av intermediärer som gör utövandet av aktieägar­ rättigheter svårare och kan utgöra ett hinder för aktieägarnas engagemang. Bolagen kan ofta inte identifiera sina aktieägare. Identifieringen av aktieägarna är en förutsättning för en direkt kommunikation mellan aktieägarna och bolaget och därför mycket viktig för att göra det lättare för aktieägare att utöva sina rättigheter och att engagera

 

 

 

(1)

EUT C 451, 16.12.2014, s. 87.

(2)

Europaparlamentets ståndpunkt av den 14 mars 2017 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 3 april 2017.

(3)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/36/EG av den 11 juli 2007 om utnyttjande av vissa av aktieägares rättigheter i börs­

 

noterade företag (EUT L 184, 14.7.2007, s. 17).

155

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

L 132/2

SV

Europeiska unionens officiella tidning

20.5.2017

 

 

 

 

 

sig. Detta är särskilt relevant vid gränsöverskridande situationer och vid användningen av elektroniska medel. De börsnoterade bolagen bör därför ha rätt att identifiera sina aktieägare för att kunna kommunicera med dem direkt. Intermediärerna bör vara skyldiga att på begäran av bolaget delge bolaget informationen om aktieägarens identitet. Medlemsstaterna bör dock ha möjlighet att från identifieringskravet undanta aktieägare som bara innehar ett litet antal aktier.

(5)För att detta mål ska uppnås måste viss information om aktieägares identitet översändas till bolaget. Denna information bör omfatta minst aktieägarens namn och kontaktuppgifter och, då aktieägaren är en juridisk person, dess registreringsnummer eller, om ett registreringsnummer inte finns, en unik identifieringskod, till exempel identifieringskoden för juridiska personer (LEI-koden), samt antalet aktier som innehas av aktieägare och, om det begärs av bolaget, aktiekategorier eller aktieslag och det datum då aktierna förvärvades. Om mindre infor­ mation översänds har bolaget inte möjlighet att identifiera sina aktieägare och kommunicera med dem.

(6)Enligt detta direktiv bör aktieägarnas personuppgifter behandlas på ett sådant sätt att det blir möjligt för bolaget att identifiera sina aktuella aktieägare, så att bolaget kan kommunicera med dem direkt i syfte att underlätta utövandet av aktieägarrättigheter och aktieägarnas engagemang i bolaget. Detta påverkar inte medlemsstaternas nationella rätt i fråga om behandling av aktieägares personuppgifter för andra ändamål, till exempel för att göra det möjligt för aktieägare att samarbeta sinsemellan.

(7)För att göra det möjligt för bolaget att kommunicera direkt med sina aktuella aktieägare i syfte att underlätta utövandet av aktieägarrättigheter och aktieägarnas engagemang i bolaget, bör bolaget och intermediärerna tillåtas att lagra aktieägarnas personuppgifter så länge de är aktieägare. Bolag och intermediärer är dock ofta inte medvetna om att en person har upphört att vara aktieägare, såvida de inte har informerats om detta av personen eller fått denna information under ett förfarande för identifiering av nya aktieägare, vilket ofta genomförs bara en gång om året i samband med bolagsstämman eller andra viktiga företagshändelser, såsom uppköpserbjudanden eller fusio­ ner. Bolag och intermediärer bör därför tillåtas att lagra personuppgifter fram till den tidpunkt då de får reda på att en person har upphört att vara aktieägare, och i högst 12 månader efter det att bolaget eller intermediären har fått reda på detta. Detta påverkar inte det faktum att bolaget eller intermediären för andra ändamål kan behöva lagra personuppgifter för personer som har upphört att vara aktieägare, till exempel för att säkerställa adekvata register i syfte att hålla reda på förändringar i ägandet av ett bolags aktier, upprätthålla nödvändiga register med avseende på bolagsstämmor, inklusive med avseende på giltigheten av bolagets beslut, samt för att uppfylla bolagets förplik­ telser när det gäller att betala utdelning eller ränta i samband med aktier eller andra belopp som ska betalas till före detta aktieägare.

(8)En viktig förutsättning för att aktieägarna faktiskt ska kunna utöva sina rättigheter är effektiviteten i den kedja av intermediärer som förvaltar värdepapperskonton för aktieägares eller andra personers räkning, framför allt i gräns­ överskridande sammanhang. I kedjan av intermediärer, särskilt när kedjan omfattar många intermediärer, förs informationen inte alltid vidare från bolaget till dess aktieägare, och aktieägarnas röster överförs inte alltid på rätt sätt till bolaget. Detta direktiv syftar till att förbättra överföringen av information genom kedjan av interme­ diärer för att underlätta utövandet av aktieägarrättigheter.

(9)Med tanke på intermediärernas viktiga roll bör de åläggas att underlätta utövandet av aktieägarnas rättigheter, såväl när aktieägarna önskar utöva sina rättigheter själva som när de vill utse en tredje person att göra det. Om aktieägarna inte vill utöva sina rättigheter själva utan har utsett intermediären att göra detta, bör den senare utöva dessa rättigheter efter uttryckligt godkännande och enligt anvisningar från aktieägarna och i deras intresse.

(10)Det är viktigt att säkerställa att aktieägare som genom att rösta engagerar sig i investeringsobjekten kan få vetskap om huruvida deras röster har beaktats på rätt sätt. Vid elektroniska omröstningar bör det ges en bekräftelse av att rösterna mottagits. Vidare bör varje aktieägare som avger en röst vid en bolagsstämma åtminstone ha möjlighet att efter bolagsstämman kontrollera om hans eller hennes röst på giltigt sätt har registrerats och räknats av bolaget.

156

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/3

 

 

 

 

 

(11)För att främja kapitalinvestering i unionen och underlätta utövandet av aktierelaterade rättigheter bör detta direktiv föreskriva en hög grad av transparens kring avgifter och priser för tjänster som tillhandahålls av intermediärer. Diskriminering i fråga om de avgifter som tas ut för inhemskt respektive gränsöverskridande utövande av ak­ tieägarrättigheter hämmar gränsöverskridande investeringar och en effektivt fungerande inre marknad och bör förbjudas. Eventuella skillnader mellan de avgifter som tas ut för det inhemska respektive det gränsöverskridande utövandet av aktieägarrättigheter bör tillåtas endast om de är vederbörligen motiverade och avspeglar skillnaderna mellan intermediärernas faktiska kostnader för att tillhandahålla tjänsterna.

(12)Kedjan av intermediärer kan omfatta intermediärer som varken har sitt säte eller sitt huvudkontor i unionen. Den verksamhet som bedrivs av intermediärer från tredjeland skulle dock kunna påverka unionsbolagens långsiktiga hållbarhet och bolagsstyrningen i unionen. För att uppnå målen för detta direktiv är det dessutom nödvändigt att säkerställa att information överförs genom hela kedjan av intermediärer. Om intermediärer från tredjeland inte omfattades av detta direktiv och inte hade samma skyldigheter som unionsintermediärer när det gäller infor­ mationsöverföring, skulle informationsflödet riskera att brytas. Intermediärer från tredjeland som tillhandahåller tjänster med avseende på aktier i bolag som har sitt säte i unionen och vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad belägen i eller med verksamhet inom unionen bör därför omfattas av reglerna om identifiering av aktieägare, överföring av information, underlättande av aktieägares rättigheter och transparens samt icke-dis­ kriminering i fråga om kostnader för att säkerställa en effektiv tillämpning av bestämmelserna om aktier som innehas via sådana intermediärer.

(13)Detta direktiv påverkar inte nationell rätt som reglerar innehav och ägande av värdepapper och arrangemangen för att upprätthålla värdepapperens integritet och påverkar inte heller de verkliga ägarna eller andra personer som inte är aktieägare enligt tillämplig nationell rätt.

(14)Ett effektivt och hållbart aktieägarengagemang är en av hörnstenarna i de börsnoterade bolagens bolagsstyrnings­ modell, som är beroende av en god maktfördelning mellan olika organ och intressenter. Ett större engagemang i bolagsstyrningen från aktieägarnas sida är ett av de redskap som kan bidra till att förbättra bolags finansiella och icke-finansiella resultat, bland annat när det gäller miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer, sär­ skilt enligt de principer för ansvarsfulla investeringar som stöds av Förenta nationerna. Dessutom är ett större engagemang från alla intressenter, framför allt de anställda, i bolagsstyrningen en viktig faktor för att säkerställa att börsnoterade bolag tillämpar en mer långsiktig strategi. Detta engagemang bör uppmuntras och beaktas.

(15)Institutionella investerare och kapitalförvaltare är ofta viktiga aktieägare i unionens börsnoterade bolag och kan därför spela en viktig roll i dessa bolags bolagsstyrning men också mer allmänt vad gäller deras strategi och långsiktiga resultat. Erfarenheterna under senare år har emellertid visat att institutionella investerare och kapital­ förvaltare sällan engagerar sig i de bolag i vilka de äger aktier, och det finns belägg för att kapitalmarknaderna ofta utövar påtryckningar på bolagen för att de ska uppvisa kortsiktiga resultat, vilket kan äventyra bolagens långsiktiga finansiella och icke-finansiella resultat och få flera negativa konsekvenser, bland annat icke optimala investerings­ nivåer i till exempel forskning och utveckling, något som är till skada för såväl bolagens som investerarnas långsiktiga resultat.

(16)Ofta underlåter institutionella investerare och kapitalförvaltare att på ett transparent sätt redovisa sina investerings­ strategier och sin policy när det gäller engagemang samt hur de tillämpas. En offentlig redovisning av sådan information skulle kunna öka investerarnas medvetenhet, göra det lättare för de slutliga förmånstagarna, till exempel blivande pensionärer, att optimera sina investeringsbeslut, underlätta dialogen mellan bolagen och deras aktieägare, uppmuntra aktieägarnas engagemang samt stärka deras ansvarighet gentemot intressenterna och det civila samhället.

(17)Därför bör institutionella investerare och kapitalförvaltare vara mera transparenta när det gäller sitt förhållningssätt till aktieägarengagemang. De bör antingen utarbeta och offentligt redovisa en policy för aktieägarengagemang eller förklara varför de valt att inte göra det. Policyn för aktieägarengagemang bör beskriva hur institutionella investerare och kapitalförvaltare integrerar aktieägarengagemang i sin investeringsstrategi och på vilka olika sätt de väljer att

157

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

L 132/4

SV

Europeiska unionens officiella tidning

20.5.2017

 

 

 

 

 

engagera sig samt hur de gör detta. Policyn för aktieägarengagemang bör också innehålla riktlinjer för att hantera faktiska eller potentiella intressekonflikter, särskilt i en situation där institutionella investerare eller kapitalförvaltare eller deras närstående företag har betydande affärsförbindelser med investeringsobjektet. Denna policy för aktieä­ garengagemang, eller förklaringen, bör vara tillgänglig för allmänheten på internet.

(18)Institutionella investerare och kapitalförvaltare bör offentligt redovisa information om genomförandet av sin policy för aktieägarengagemang och framför allt om hur de har utövat sin rösträtt. För att minska eventuella administ­ rativa bördor bör investerarna dock kunna besluta att inte offentliggöra varje avgiven röst, om rösten anses obetydlig på grund av ämnet för omröstningen eller storleken på innehavet i bolaget. Sådana obetydliga röster kan innefatta röster som avges i rena procedurfrågor eller röster som avges i bolag där investeraren har en mycket liten andel i förhållande till sitt innehav i andra investeringsobjekt. Investerarna bör fastställa sina egna kriterier för vilka röster som är obetydliga på grund av ämnet för omröstningen eller storleken på innehavet i bolaget och tillämpa dem konsekvent.

(19)En strategi på medellång och lång sikt är nyckelfaktor för att möjliggöra en ansvarsfull förvaltning av tillgångar. Därför bör de institutionella investerarna varje år offentligt redovisa hur de viktigaste inslagen i deras kapital­ investeringsstrategi stämmer överens med deras ansvarsförbindelsers profil och löptid och hur dessa inslag bidrar till tillgångarnas utveckling på medellång och lång sikt. Om de institutionella investerarna anlitar en kapitalför­ valtare, antingen via diskretionära fullmakter för förvaltning av kapital på individuell basis eller genom samlade tillgångar, bör de offentligt redovisa vissa viktiga inslag i överenskommelsen med kapitalförvaltaren, särskilt hur den uppmuntrar kapitalförvaltaren att anpassa sin investeringsstrategi och sina investeringsbeslut efter profilen och löptiden för den institutionella investerarens ansvarsförbindelser, i synnerhet långfristiga ansvarsförbindelser, hur den utvärderar kapitalförvaltarens prestationer, inklusive dennes ersättning, hur den bevakar kapitalförvaltarens kostnader för portföljens omsättning och hur den uppmuntrar kapitalförvaltaren att engagera sig på ett sätt som bäst gagnar den institutionella investerarens intresse på medellång och lång sikt. Detta skulle bidra till en verklig intressegemenskap mellan de institutionella investerarnas slutliga förmånstagare, kapitalförvaltarna och investe­ ringsobjekten samt skapa möjligheter att utveckla långsiktigare investeringsstrategier och förbindelser med inve­ steringsobjekten, vilket även innebär aktieägarengagemang.

(20)Kapitalförvaltarna bör ge den institutionella investeraren information som gör det möjligt för denne att bedöma om och hur förvaltaren agerar på ett sätt som på lång sikt bäst gagnar investerarens intressen och om kapital­ förvaltaren tillämpar en strategi som ger ett effektivt aktieägarengagemang. Förhållandet mellan kapitalförvaltaren och den institutionella investeraren är i princip ett bilateralt avtalsarrangemang. Även om stora institutionella investerare kan begära detaljerad rapportering av kapitalförvaltaren, särskilt om tillgångarna förvaltas på diskretio­ när basis, är det emellertid för små och mindre sofistikerade institutionella investerare avgörande att införa ett antal legala minimikrav, så att de kan göra en korrekt bedömning av kapitalförvaltaren och utkräva ansvar av denne. Kapitalförvaltarna bör därför vara skyldiga att redovisa för de institutionella investerarna hur deras investerings­ strategi och tillämpningen av den bidrar till utvecklingen av den institutionella investerarens tillgångar eller fonden på medellång och lång sikt. Denna redovisning bör omfatta rapportering om de väsentligaste riskerna på medellång och lång sikt i samband med portföljinvesteringar, inklusive bolagsstyrningsfrågor och andra risker på medellång och lång sikt. Denna information är mycket viktig för att den institutionella investeraren ska kunna bedöma om kapitalförvaltaren genomför en analys på medellång och lång sikt av det egna kapitalet och portföljen, vilket är en nyckelfaktor för ett effektivt aktieägarengagemang. Eftersom dessa risker på medellång och lång sikt kommer att påverka investerarnas avkastning kan det för de institutionella investerarna bli nödvändigt att på ett bättre sätt integrera dessa frågor i investeringsprocesserna.

(21)Kapitalförvaltarna bör dessutom för de institutionella investerarna redovisa portföljens sammansättning, omsättning och omsättningskostnader samt sin policy när det gäller utlåning av värdepapper. Portföljens omsättningshastighet är en viktig indikator på huruvida en kapitalförvaltares processer är fullt anpassade efter den institutionella investerarens fastlagda strategi och intressen, och indikerar även om kapitalförvaltaren innehar aktier under en tidsperiod som gör det möjligt för denne att engagera sig i bolaget på ett effektivt sätt. En hög portföljomsättning kan vara ett tecken på bristande tillit till investeringsbesluten eller på flockbeteende, och ingetdera av dessa är

158

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/5

 

 

 

 

 

ägnade att bäst gagna den institutionella investerarens intressen på lång sikt, särskilt som ökningar i omsättningen ökar investerarnas kostnader och kan påverka systemrisker. Å andra sidan kan en oväntat låg omsättning signalera bristande fokus på riskförvaltning eller en gradvis övergång till en mer passiv investeringsstrategi. Utlåning av värdepapper kan skapa kontroverser när det gäller aktieägarengagemang eftersom investerarnas aktier då faktiskt säljs och omfattas av återköpsrätt. Sålda aktier måste tas tillbaka för att engagemang ska kunna utövas, till exempel för omröstningar vid bolagsstämman. Det är därför viktigt att kapitalförvaltaren rapporterar om sin policy när det gäller utlåning av värdepapper och anger hur den tillämpas för att fullfölja kapitalförvaltarens engagemang, särskilt vid investeringsobjektets bolagsstämma.

(22)Kapitalförvaltaren bör också informera den institutionella investeraren om, och i så fall hur, kapitalförvaltaren fattar investeringsbeslut på grundval av en bedömning av investeringsobjektets resultat på medellång och lång sikt, inklusive dess icke-finansiella resultat. Denna information är särskilt användbar för att ange huruvida kapitalför­ valtaren antar en långsiktig och aktiv kapitalförvaltningsstrategi och tar hänsyn till sociala faktorer, miljöfaktorer och bolagsstyrningsfaktorer.

(23)Kapitalförvaltaren bör tillhandahålla den institutionella investeraren korrekt information om huruvida intressekon­ flikter har uppkommit i samband med engagemang i bolagens verksamhet, och i så fall vilka, samt om hur kapitalförvaltaren har hanterat dem. Intressekonflikter kan till exempel hindra kapitalförvaltaren från att rösta eller från att engagera sig över huvud taget. Alla sådana situationer bör redovisas för de institutionella investerarna.

(24)Medlemsstaterna bör tillåtas att föreskriva att om en institutionell investerares tillgångar inte förvaltas på individuell basis utan slås ihop med andra investerares tillgångar och förvaltas via en fond bör information lämnas också till andra investerare, åtminstone på begäran, så att det blir möjligt för alla de andra investerarna i samma fond att få denna information om de så önskar.

(25)Många institutionella investerare och kapitalförvaltare anlitar röstningsrådgivare som tillhandahåller dem under­ sökningar, råd och rekommendationer om hur de ska rösta vid bolagsstämmor i börsnoterade bolag. Även om röstningsrådgivare spelar en viktig roll i bolagsstyrningen genom att bidra till minskade kostnader för analyser av bolagsuppgifter, kan de även ha betydande inflytande på röstningsbeteendet hos investerare. Framför allt förlitar sig investerare med mycket diversifierade portföljer och många utländska aktieinnehav mer på rekommendationer från ombud.

(26)Med tanke på deras betydelse bör röstningsrådgivarna omfattas av krav på transparens. Medlemsstaterna bör se till att röstningsrådgivare som omfattas av en uppförandekod verkligen redovisar hur de har tillämpat denna kod. De bör också offentliggöra viss central information som hänför sig till utarbetandet av deras undersökningar, råd och röstningsrekommendationer och alla faktiska eller potentiella intressekonflikter eller affärsförbindelser som kan påverka utarbetandet av undersökningarna, råden och röstningsrekommendationerna. Denna information bör förbli tillgänglig för allmänheten under en period på minst tre år, så att det blir möjligt för de institutionella investerarna att välja röstningsrådgivarnas tjänster med hänsyn till deras tidigare prestationer.

(27)Röstningsrådgivare från tredjeland som varken har sitt säte eller sitt huvudkontor i unionen kan tillhandahålla analyser av unionsbolag. För att säkerställa lika spelregler mellan röstningsrådgivare i unionen och röstnings­ rådgivare från tredjeland bör detta direktiv tillämpas även på röstningsrådgivare från tredjeland som bedriver sin verksamhet via ett verksamhetsställe i unionen, oavsett formen för detta verksamhetsställe.

(28)Ledande befattningshavare bidrar till att bolaget blir framgångsrikt på lång sikt. Formen och strukturen för ersätt­ ningen till ledande befattningshavare avgörs i första hand av bolagen, deras styrelser, aktieägare och, där så är tillämpligt, arbetstagarrepresentanter. Det är därför viktigt att respektera skillnaderna mellan olika system för bolagsstyrning inom unionen, vilka avspeglar de olika medlemsstaternas syn på de uppgifter som bör åligga bolagen respektive de organ som har ansvar för att lägga fast ersättningspolicyn och ersättningen till enskilda ledande befattningshavare. Eftersom ersättningar är ett av de viktigaste instrumenten för att harmonisera företagens och deras ledande befattningshavares intressen och mot bakgrund av den avgörande roll ledande befattningshavare spelar i bolagen är det viktigt att bolagens ersättningspolicy fastställs på ett lämpligt sätt av behöriga organ inom bolaget och att aktieägarna har möjlighet att uttrycka sina synpunkter om bolagets ersättningspolicy.

(29)För att säkerställa att aktieägare faktiskt kan påverka ersättningspolicyn bör de ges rätten att hålla en bindande eller rådgivande omröstning om ersättningspolicyn på grundval av en tydlig, lättbegriplig och fullständig översikt över bolagets ersättningspolicy. Ersättningspolicyn bör bidra till bolagets affärsstrategi, långsiktiga intressen och håll­ barhet och bör inte helt eller till största delen kopplas till kortsiktiga mål. Ledande befattningshavares prestationer

159

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

L 132/6

SV

Europeiska unionens officiella tidning

20.5.2017

 

 

 

 

 

bör utvärderas utifrån såväl finansiella som icke-finansiella kriterier, inklusive miljöfaktorer, sociala faktorer och bolagsstyrningsfaktorer när det är lämpligt. Ersättningspolicyn bör beskriva de olika komponenterna i ledande befattningshavares ersättning och omfånget av deras relativa andelar. Policyn kan utformas som en ram inom vilken ersättningen till ledande befattningshavare måste hållas. Ersättningspolicyn bör redovisas offentligt utan dröjsmål efter det att aktieägarna röstat om den på bolagsstämman.

(30)Under vissa exceptionella omständigheter kan bolagen behöva göra undantag från vissa bestämmelser i ersätt­ ningspolicyn såsom kriterier för fast eller rörlig ersättning. Medlemsstaterna bör därför kunna låta bolag införa ett sådant tillfälligt undantag från den tillämpliga ersättningspolicyn om de i sin ersättningspolicy specificerar hur det skulle tillämpas under de exceptionella omständigheterna. Exceptionella omständigheter bör endast omfatta situa­ tioner där undantag från ersättningspolicyn krävs för att tillvarata hela bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller säkerställa dess bärkraft. Ersättningsrapporten bör innehålla information om vilken ersättning som har utbetalats eller ska utbetalas under sådana exceptionella omständigheter.

(31)För att säkerställa att genomförandet av ersättningspolicyn ligger i linje med policyn bör aktieägarna få rätt att rösta om bolagets ersättningsrapport. För att säkerställa transparens i bolagen, och ledande befattningshavares ansvarighet, bör ersättningsrapporten vara tydlig och lättbegriplig och ge en heltäckande översikt över ersättningen till enskilda ledande befattningshavare under det räkenskapsår som rapporten avser. Om aktieägarna röstar emot ersättningsrapporten bör bolaget i nästa ersättningsrapport förklara hur resultatet av omröstningen har beaktats. När det gäller små och medelstora bolag bör dock medlemsstaterna, som ett alternativ till omröstningen om ersättningsrapporten, kunna föreskriva att ersättningsrapporten ska lämnas till aktieägarna och endast diskuteras som en separat punkt på dagordningen vid bolagsstämman. Om en medlemsstat använder denna möjlighet bör bolaget i nästa ersättningsrapport redogöra för hur diskussionen på bolagsstämman har beaktats.

(32)För att ge aktieägarna enkel tillgång till ersättningsrapporten och göra det möjligt för potentiella investerare och intressenter att få information om ersättningen till ledande befattningshavare bör ersättningsrapporten offentlig­ göras på bolagets webbplats. Detta bör inte påverka medlemsstaternas möjlighet att kräva att rapporten offent­ liggörs även genom andra kanaler, till exempel som en del av bolagsstyrningsrapporten eller förvaltningsberättel­ sen.

(33)Redovisningen av ersättningen till enskilda ledande befattningshavare och offentliggörandet av ersättningsrapporten är avsedda att öka transparensen i bolagen och ledande befattningshavares ansvarighet samt ge en bättre aktieägar­ tillsyn över ersättningen till ledande befattningshavare. Detta skapar nödvändiga förutsättningar för utövandet av aktieägarrättigheter och aktieägarengagemang när det gäller ersättningar. Redovisningen av denna information till aktieägarna är framför allt nödvändig för att de ska kunna bedöma ersättningen till ledande befattningshavare och uttrycka sina synpunkter om formerna för och nivåerna på ledande befattningshavares ersättningar samt om sambandet mellan varje enskild ledande befattningshavares ersättning och prestationer, i syfte att komma till rätta med potentiella situationer där en ledande befattningshavares ersättningsnivå inte är berättigad med tanke på hans eller hennes individuella prestation och bolagets resultat. Offentliggörandet av ersättningsrapporten är nödvändigt för att göra det möjligt för inte bara aktieägare utan även potentiella investerare och intressenter att bedöma ersättningen till ledande befattningshavare, i vilken mån denna ersättning är kopplad till bolagets resultat och hur bolaget genomför sin ersättningspolicy i praktiken. Det skulle inte vara möjligt att uppnå dessa mål genom att redovisa och offentliggöra anonymiserade ersättningsrapporter.

(34)För att öka transparensen i bolagen och ledande befattningshavares ansvarighet, och för att göra det möjligt för aktieägare, potentiella investerare och intressenter att få en heltäckande och tillförlitlig bild av den ersättning som beviljas till varje enskild ledande befattningshavare, är det särskilt viktigt att varje del av ersättningen redovisas liksom även det totala ersättningsbeloppet.

160

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/7

 

 

 

 

 

(35)För att förhindra att bolaget kringgår kraven i detta direktiv, förhindra eventuella intressekonflikter och säkerställa de ledande befattningshavarnas lojalitet gentemot bolaget är det framför allt nödvändigt att redovisa och offent­ liggöra den utbetalade eller innestående ersättningen till enskilda ledande befattningshavare inte bara från bolaget självt, utan också från alla företag som ingår i samma koncern. Om ersättningsrapporten inte innehåller några uppgifter om utbetalad eller innestående ersättning till enskilda ledande befattningshavare från företag tillhörande samma koncern som bolaget, finns det risk för att bolagen försöker kringgå kraven i detta direktiv genom att tilldela ledande befattningshavare dold ersättning via ett kontrollerat företag. I så fall skulle aktieägarna inte få en heltäckande och tillförlitlig bild av den ersättning som bolaget beviljar ledande befattningshavare, och syftena med detta direktiv skulle inte uppnås.

(36)För att ge en fullständig översikt över ersättningen till ledande befattningshavare bör ersättningsrapporten också, i förekommande fall, ange hur stort ersättningsbelopp som beviljats på grundval av enskilda ledande befattnings­ havares familjesituation. Ersättningsrapporten bör därför också, i förekommande fall, inbegripa ersättningskom­ ponenter såsom familjetillägg eller barntillägg. Eftersom personuppgifter som avser enskilda ledande befattnings­ havares familjesituation eller särskilda kategorier av personuppgifter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (1) är särskilt känsliga och kräver särskilt skydd, bör rapporten dock bara redovisa ersättningsbeloppet utan att ange skälen till att det beviljades.

(37)Personuppgifter som ingår i ersättningsrapporten bör enligt detta direktiv behandlas i syfte att öka bolagstrans­ parensen när det gäller ersättningen till ledande befattningshavare och på så sätt göra det lättare att utkräva ansvar av ledande befattningshavare och stärka aktieägartillsynen över ersättningen till dem. Detta påverkar inte medlems­ staternas nationella rätt i fråga om behandling av ledande befattningshavares personuppgifter för andra ändamål.

(38)Det är mycket viktigt att bedöma ledande befattningshavares ersättning och prestationer inte bara en gång om året, utan även under en lämplig tidsperiod för att göra det möjligt för aktieägare, potentiella investerare och intres­ senter att korrekt bedöma om ersättningen belönar långsiktiga resultat och för att mäta hur ledande befattnings­ havares prestationer och ersättningar utvecklas på medellång och lång sikt, särskilt i relation till bolagets resultat. I många fall är det först efter flera år som det är möjligt att bedöma om den beviljade ersättningen var i linje med bolagets långsiktiga intressen. Framför allt kan beviljandet av långsiktiga incitament täcka perioder på upp till 7–10 år och kombineras med uppskovsperioder på flera år.

(39)Det är också viktigt att kunna bedöma den ersättning som beviljas till en ledande befattningshavare under hela den period då denne sitter i ett bolagets styrelse. Inom unionen sitter ledande befattningshavare som ledamöter i ett bolags styrelse under i genomsnitt sex år, även om denna period i några medlemsstater överstiger åtta år.

(40)För att begränsa intrånget i ledande befattningshavares rätt till integritet och skyddet av deras personuppgifter bör bolagens offentliga redovisning av ledande befattningshavares personuppgifter i ersättningsrapporten vara begrän­ sad till tio år. Denna period är förenlig med de andra perioder som fastställs i unionsrätten avseende offentlig redovisning av bolagsstyrningshandlingar. Till exempel måste förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsförsäkran enligt artikel 4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (2) förbli tillgängliga för allmänheten som en del av den årliga redovisningen i minst tio år. Det finns ett uppenbart intresse av att olika typer av bolagsstyr­ ningsrapporter, inklusive ersättningsrapporten, ska vara tillgängliga i tio år, så att aktieägare och intressenter ges en övergripande bild av läget i ett bolag.

(41)I slutet av denna tioårsperiod bör bolagen ta bort eventuella personuppgifter i ersättningsrapporten eller upphöra

med den offentliga redovisningen av ersättningsrapporten i sin helhet. Efter denna period skulle tillgång till sådana personuppgifter kunna bli nödvändig för andra ändamål, till exempel för att vidta rättsliga åtgärder. Bestämmel­ serna om ersättning bör inte påverka det fulla utövandet av grundläggande rättigheter som är garanterade i

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).

(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).

161

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

L 132/8

SV

Europeiska unionens officiella tidning

20.5.2017

 

 

 

 

 

fördragen, särskilt i artikel 153.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, allmänna principer i nationell avtalsrätt och arbetsrätt, unionsrätt och nationell rätt i fråga om deltagande och allmänna skyldigheter hos det berörda bolagets förvaltnings-, lednings- och kontrollorgan samt i tillämpliga fall arbetsmarknadsparternas rätt att ingå och tillämpa kollektivavtal i enlighet med nationell rätt och praxis. Bestämmelserna om ersättning bör i förekommande fall inte heller påverka tillämpningen av nationell rätt i fråga om anställdas representation i förvaltnings-, lednings- eller kontrollorganet.

(42)Transaktioner med närstående parter kan skada bolagen och deras aktieägare, eftersom de kan ge den närstående parten en möjlighet att tillägna sig värden som tillhör bolaget. Det är därför viktigt att införa lämpliga skydds­ åtgärder för bolagens och aktieägarnas intressen. Medlemsstaterna bör därför säkerställa att väsentliga transaktioner mellan närstående parter läggs fram för godkännande av aktieägarna eller av förvaltnings- eller kontrollorganet, i enlighet med förfaranden som hindrar den närstående parten från att utnyttja sin ställning och ger tillräckligt skydd för bolagets intressen och intressena för de aktieägare som inte är en närstående part, däribland minoritetsaktieä­ gare.

(43)Om transaktionen med närstående parter inbegriper en ledande befattningshavare eller en aktieägare, bör denna ledande befattningshavare eller aktieägare inte delta i godkännandet eller omröstningen. Medlemsstaterna bör emellertid ha möjlighet att låta en aktieägare som är en närstående part delta i omröstningen under förutsättning att det i nationell rätt föreskrivs lämpliga skyddsåtgärder i samband med omröstningsprocessen för att skydda intressena för bolag och de aktieägare som inte är en närstående part, däribland minoritetsaktieägare, till exempel ett högre majoritetströskelvärde för godkännande av transaktioner.

(44)Bolagen bör offentligt tillkännage väsentliga transaktioner senast när transaktionen genomförs och identifiera den närstående parten, transaktionens datum och värde och all annan information som är nödvändig för att bedöma rimligheten i transaktionen. Ett offentliggörande av denna transaktion, till exempel på ett bolags webbplats eller med andra lättillgängliga medel, behövs för att göra det möjligt för aktieägare, fordringsägare, anställda och andra berörda parter att informeras om de konsekvenser som sådana transaktioner kan komma att få för bolagets värde. En tydlig identifiering av den närstående parten är nödvändig för att man bättre ska bedöma riskerna i samband med transaktionen och för att göra det möjligt att bestrida denna transaktion, även genom rättsliga åtgärder.

(45)I direktivet fastställs krav på transparens för bolag, institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgi­ vare. Avsikten med dessa krav på transparens är inte att tvinga bolag, institutionella investerare, kapitalförvaltare eller röstningsrådgivare att offentligt redovisa viss specifik information vars offentliggörande allvarligt skulle även­ tyra deras marknadsposition eller, om de inte är företag med ett kommersiellt syfte, deras medlemmars eller förmånstagares intressen. Sådan avsaknad av offentlig redovisning bör inte urholka syftena med de krav på offentliggörande som fastställs i detta direktiv.

(46)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av bestämmelserna om identifiering av aktieägare, överföring av information och underlättande av utövandet av aktieägarrättigheter bör kommissionen ges genomförandebefo­ genheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (1).

(47)Framför allt bör kommissionens genomförandeakter ange minimistandariseringskrav när det gäller vilka format som ska användas och tidsfrister som ska följas. Genom att bemyndiga kommissionen att anta genomförandeakter blir det möjligt att hålla dessa krav aktuella i förhållande till marknadens och tillsynssystemens utveckling och att

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

162

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/9

 

 

 

 

 

undvika skillnader i medlemsstaternas genomförande av bestämmelserna. Sådana skillnader i genomförandet skulle kunna resultera i att det antas oförenliga nationella standarder som ökar riskerna med och kostnaderna för gränsöverskridande transaktioner och därigenom äventyrar deras ändamålsenlighet och effektivitet och ökar bör­ dorna för intermediärerna.

(48)Vid utövandet av sina genomförandebefogenheter i enlighet med detta direktiv bör kommissionen ta hänsyn till relevant marknadsutveckling och, i synnerhet, till befintliga självregleringsinitiativ, såsom marknadsstandarder för behandling av bolagshändelser och marknadsstandarder för bolagsstämmor, och bör uppmuntra användning av modern teknik i kommunikationen mellan bolagen och deras aktieägare, inklusive genom intermediärer, samt, i förekommande fall, andra marknadsdeltagare.

(49)För att säkerställa en mer jämförbar och konsekvent utformning av ersättningsrapporten bör kommissionen anta riktlinjer för att specificera den standardiserade utformningen. Medlemsstaternas befintliga praxis när det gäller utformningen av informationen i ersättningsrapporten skiljer sig mycket åt, vilket resulterar i en ojämn nivå av transparens och skydd för aktieägare och investerare. Resultatet av skillnaderna i praxis är att aktieägare och investerare, särskilt när det gäller gränsöverskridande investeringar, måste hantera svårigheter och kostnader när de vill förstå och övervaka genomförandet av ersättningspolicyn och engagera sig i bolaget i denna specifika fråga. Kommissionen bör i lämplig utsträckning samråda med medlemsstaterna innan den antar sina riktlinjer.

(50)För att säkerställa att de krav som fastställs i detta direktiv eller de åtgärder som antas för att genomföra detta direktiv tillämpas i praktiken bör överträdelser av dessa krav vara föremål för sanktioner. I det syftet bör sank­ tionerna vara tillräckligt avskräckande och proportionella.

(51)Eftersom målen för detta direktiv inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av den internationella karaktären på unionens aktiemarknad, och åtgärder enbart av medlemsstaterna sannolikt skulle leda till olika uppsättningar av regler, vilket kan undergräva eller skapa nya hinder för den inre marknadens funktion, kan målen snarare, på grund av deras omfattning och effekter, uppnås bättre på unionsnivå. Unionen kan därför vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(52)Detta direktiv bör tillämpas i enlighet med unionsrätten i fråga om dataskydd och det integritetsskydd som är förankrat i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. All behandling av fysiska personers personuppgifter enligt detta direktiv bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679. Framför allt bör upp­ gifterna hållas korrekta och uppdaterade, och den registrerade bör vederbörligen informeras om behandlingen av personuppgifter i enlighet med detta direktiv och ha rätt att korrigera ofullständiga eller felaktiga uppgifter och att radera personuppgifter. Dessutom bör all överföring av information om aktieägares identitet till intermediärer från tredjeland vara förenlig med kraven i förordning (EU) 2016/679.

(53)Personuppgifter enligt detta direktiv bör behandlas för de särskilda ändamål som anges i detta direktiv. Behandling av dessa personuppgifter för andra ändamål än de ändamål för vilka de ursprungligen samlades in bör ske i enlighet med förordning (EU) 2016/679.

(54)Detta direktiv bör inte påverka de bestämmelser som fastställs i sektorsspecifika unionslagstiftningsakter som reglerar specifika typer av bolag eller specifika typer av enheter, till exempel kreditinstitut, värdepappersföretag, kapitalförvaltare, försäkringsbolag och pensionsfonder. Bestämmelserna i sektorsspecifika unionslagstiftningsakter bör betraktas som lex specialis i förhållande till detta direktiv och bör ha företräde framför detta direktiv, i den

163

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

L 132/10

SV

Europeiska unionens officiella tidning

20.5.2017

 

 

 

 

 

mån kraven i detta direktiv står i strid med kraven i en sektorsspecifik unionslagstiftningsakt. Särskilda bestäm­ melser i en sektorsspecifik unionslagstiftningsakt bör emellertid inte tolkas på ett sätt som undergräver en ända­ målsenlig tillämpning av detta direktiv eller uppfyllandet av dess allmänna syfte. Bara det faktum att det finns särskilda unionsbestämmelser i en viss sektor bör inte utesluta att detta direktiv tillämpas. Om detta direktiv fastställer närmare bestämmelser eller lägger till krav i förhållande till de bestämmelser som anges i sektorsspecifika unionslagstiftningsakter, bör bestämmelserna i sektorsspecifika unionslagstiftningsakter tillämpas tillsammans med bestämmelserna i detta direktiv.

(55)Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att anta eller behålla strängare bestämmelser på det område som omfattas av detta direktiv, i syfte att ytterligare underlätta utövandet av aktieägarrättigheterna, uppmuntra aktieä­ garengagemang och skydda minoritetsaktieägarnas intressen samt för att uppfylla andra syften, såsom att få till stånd säkra och sunda kredit- och finansinstitut. Sådana bestämmelser bör dock inte förhindra en effektiv till­ lämpning av detta direktiv eller uppfyllandet av dess syften, och de bör under alla omständigheter vara förenliga med fördragens bestämmelser.

(56)I enlighet med den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument (1) har medlemsstaterna åtagit sig att, i de fall detta är berättigat, låta anmälan av införlivandeåtgärder åtföljas av ett eller flera dokument som förklarar förhållandet mellan de olika delarna i ett direktiv och motsvarande delar i de nationella instrumenten för införlivande. Lagstiftaren anser att översändandet av sådana dokument är berättigat när det gäller detta direktiv.

(57)Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 (2) och avgav sitt yttrande den 28 oktober 2014 (3).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2007/36/EG

Direktiv 2007/36/EG ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 1 ska ändras på följande sätt:

a)Punkterna 1 och 2 ska ersättas med följande:

”1. I detta direktiv fastställs krav med avseende på utnyttjande av vissa aktieägarrättigheter som är kopplade till aktier med rösträtt vid bolagsstämmor i bolag som har sitt säte i en medlemsstat och vilkas aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad belägen i eller med verksamhet inom en medlemsstat. I direktivet fastställs också särskilda krav för att uppmuntra aktieägarnas engagemang, särskilt på lång sikt. Dessa särskilda krav tillämpas i samband med identifiering av aktieägare, överföring av information, underlättande av utövandet av aktieägarrät­ tigheter, transparens för institutionella investerare, kapitalförvaltare och röstningsrådgivare, ersättning till ledande befattningshavare samt transaktioner med närstående parter.

2.Den medlemsstat som är behörig att reglera frågor som omfattas av detta direktiv ska vara den medlemsstat i vilken bolaget har sitt säte och hänvisningar till tillämplig lagstiftning utgör hänvisningar till denna medlemsstats lagstiftning.

Vid tillämpningen av kapitel Ib ska den behöriga medlemsstaten definieras på följande sätt:

a)För institutionella investerare och kapitalförvaltare: den hemmedlemsstat som definieras i en tillämplig sektors­ specifik unionslagstiftningsakt.

b)För röstningsrådgivare: den medlemsstat där röstningsrådgivaren har sitt säte eller, om röstningsrådgivaren inte har sitt säte i en medlemsstat, den medlemsstat där röstningsrådgivaren har sitt huvudkontor eller, om röst­ ningsrådgivaren inte har vare sig sitt säte eller sitt huvudkontor i en medlemsstat, den medlemsstat där röst­ ningsrådgivaren har ett verksamhetsställe.”

(1) EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.

(2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps­ institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(3) EUT C 417, 21.11.2014, s. 8.

164

Prop. 2018/19:56

Bilaga 1

20.5.2017

 

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/11

 

 

 

 

 

b)Punkt 3 a och b ska ersättas med följande:

”a) företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) i den mening som avses i artikel 1.2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG (*),

b)företag för kollektiva investeringar i den mening som avses i artikel 4.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU (**),

___________

(*)Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (EUT L 302, 17.11.2009, s. 32).