2019 års redogörelse för företag med statligt ägande

Regeringens skrivelse 2018/19:140

2019 års redogörelse för företag med statligt	Skr.
ägande	2018/19:140

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 13 juni 2019

Stefan Löfven

Ibrahim Baylan (Näringsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för förvaltningen av statens bolagsägande och för verksamheten i de bolag som Regeringskansliet förvaltade vid årsskiftet 2018/19. I skrivelsen berörs också den verksamhet som bedrivs i Svenska Skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

Skr. 2018/19:140	Innehållsförteckning
Skr. 2018/19:140
	1 Inledande om verksamhetsberättelsen för bolag med statligt
	ägande	...............................................................................................	3
	Bilaga	Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande
		2018....................................................................................	5
	Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2019.........		123

1	Inledande om verksamhetsberättelsen för Skr. 2018/19:140
	bolag med statligt ägande

Varje år ska regeringen lämna en redogörelse för bolag med statligt ägande (prop. 1980/81:22, bet. 1980/81:NU29, rskr. 1980/81:147). Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i sådana bolag. Redogörelsen har under åren utvecklats till både form och innehåll. Årets redogörelse från regeringen – Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2018 – finns som bilaga.

Verksamhetsberättelsen liksom de delårsrapporter som publiceras för bolagen med statligt ägande finns även publicerade på regeringen.se.

I verksamhetsberättelsen redovisas hur förvaltningen av statens bolagsägande har utvecklats under 2018. Förändringar av styrelseledamöter redovisas t.o.m. maj 2019. I redovisningen ingår information dels om aktiebolag vars aktier förvaltas av Regeringskansliet, dels om verksamheten i organisationerna Svenska Skeppshypotekskassan, Stiftelsen Industrifonden och Stiftelsen Norrlandsfonden.

I verksamhetsberättelsen redogör regeringen även för statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande. Statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande 2017 beslutades i december 2016 och är därmed oförändrade sedan 2017 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2016/17:140). Regeringen avser att inom ramen för statens ägarpolicy fortsätta att utveckla regeringens bolagsstyrning samt att vid behov revidera statens ägarpolicy.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värdeutveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risktagande och se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. För att åstadkomma detta är det viktigt att ge bolagen förutsättningar och möjligheter att utvecklas och fortsätta konkurrera på sina marknader. Det är viktigt att staten är en aktiv, professionell ägare med fokus på långsiktigt värdeskapande.

En ökad globalisering, teknologisk utveckling och konkurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Samhällsuppdrag i ett flertal av bolagen motiverar dock att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

I december 2012 bemyndigades regeringen att avyttra statens aktier i Aktiebolaget Bostadsgaranti (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103) och under 2014 bemyndigades regeringen att som alternativ avveckla bolaget (prop. 2013/14:125, bet. 2013/14:CU25, rskr. 2013/14:212). Vid årsstämman i Bostadsgaranti den 22 februari 2018 beslutades att bolaget skulle likvideras. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.

Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag (RiR 2015:15) har informationsgivningen till riksdagen stärkts i verksamhetsberättelsen fr.o.m. 2016, t.ex. genom en beskrivning av omvärldsfaktorer och

Skr. 2018/19:140 branschspecifika riskfaktorer som kan påverka den statligt ägda bolagsportföljen. Regeringen avser att fortsätta utvecklingen av informationsgivningen för att säkerställa att riksdagen får en god bild av den statligt ägda bolagsportföljen. I år ingår i verksamhetsberättelsen exempelvis en sammanställning över de globala mål enligt Agenda 2030 som bolagen har identifierat som mest väsentliga för sina respektive verksamheter. Mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om omvandlingen av Kiruna och Malmberget – bristande underlag hos regeringen och LKAB (RiR 2017:34) har en mer ingående redogörelse lämnats för LKAB och den pågående samhällsomvandlingen, inklusive information om bl.a. ansvarsförhållanden och risker och riskhantering. Även en tydligare sammanställning över måluppfyllnad av uppdragsmålen har inkluderats bl.a. mot bakgrund av Riksrevisionens granskning och rapport om statligt ägda bolag med samhällsuppdrag (RiR 2017:37).

I verksamhetsberättelsen beskrivs också processen för att nominera styrelseledamöter. I andra avsnitt behandlas bolagens ekonomiska mål. I verksamhetsberättelsen beskrivs även hållbarhetsarbetet i bolagen med statligt ägande och en återrapportering görs av Vattenfall AB:s utveckling i förhållande till de så kallade 2020-målen. I ett avsnitt redogörs för Regeringskansliets arbete med att fastställa s.k. uppdragsmål (mål för de särskilt beslutade samhällsuppdragen).

Könsuppdelad statistik redovisas för styrelse, vd och ledningsgrupp. En sammanställning av fördelningen mellan revisionsarvoden och övriga arvoden som betalats ut från bolagen presenteras också. Vidare redovisas en konsoliderad balans- och resultaträkning. Det finns även en sammanfattande redovisning över beslutade utdelningar från och anslag till bolag med statligt ägande.

Liksom tidigare år finns i verksamhetsberättelsen bolagsöversikter som innehåller en kortfattad ekonomisk redovisning, en presentation av bolagets verksamhet och mål samt måluppföljning. I syfte att tydliggöra motiven till att staten äger bolaget inleds varje bolagsöversikt med en ingress som ger en översiktlig bild av bolagets uppdrag och verksamhet. Som ett komplement till denna översikt finns en förteckning över de förslag som regeringen har lämnat till riksdagen och som behandlar de aktuella bolagen. I bolagsöversikterna finns även information om bolagens styrelseledamöter och deras arvoden. Av översikten framgår också om bolaget redovisar enligt redovisningsstandarden IFRS (International Financial Reporting Standards) och om bolaget lämnar en hållbarhetsredovisning enligt internationella organisationen GRI:s riktlinjer (Global Reporting Initiative) eller något annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning. I verksamhetsberättelsen finns vidare information om statens förvaltningskostnader, bl.a. interna kostnader och kostnader för köpta tjänster.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Verksamhetsberättelse för bolag med statligt ägande 2018

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Innehåll

Regeringens förvaltning		Bolagsöversikter
Förord........................................	1	Bolag med statligt
Viktiga händelser 2018.........	3	ägande A-Ö...........................	39
Utveckling 2018......................	4	Övriga bolag och
Värdeutveckling.....................	6	Övriga bolag och
Värdeutveckling.....................	6	verksamheter......................	87
Fallstudier		verksamheter......................	87
Fallstudier		Avvecklade bolag och
		Avvecklade bolag och
– Mångdimensionellt......................	8	bolag under avveckling ....	88
värdeskapande	8
– Digitalisering .........................	10
– Digitalisering .........................	10	Övrigt
		Övrigt
		Statligt ägande
Strategi och mål		Statligt ägande
Strategi och mål		i modern tid ..........................	91
Aktivt ägande .......................	13	Redovisningsprinciper .....	95
Ekonomiska mål ..................	18	Bolagens rapportdatum..	96
Samhällsuppdrag................	20	Propositionsförteckning ..	97
Uppdragsmål ........................	21	Statens ägarpolicy 2017....	99
Måluppföljning....................	24	– Riktlinjer för extern
Strategiska mål för		rapportering i bolag
hållbart företagande..........	26	med statligt ägande ..........	106
hållbart företagande..........	26	– Riktlinjer för ersättning
– Agenda 2030 ........................	28	– Riktlinjer för ersättning
Könsfördelning....................	30	och andra anställnings-
Könsfördelning....................	30	villkor för ledande
Lönenivåer och		befattningshavare i bolag	108
anställningsvillkor...............	31	med statligt ägande ..........	108
anställningsvillkor...............	31
		Adresser ...............................	110
		Definitioner och
Räkenskaper		förkortningar.......................	112
Räkenskaper
Resultat 2018 ........................	33
Utdelningar och anslag ....	34
Försäljningar och
utdelningar ...........................	35
Riskhantering .......................	36

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige

I den statliga bolagsportföljen finns 46 hel- och delägda bolag, varav två är börsnoterade. Staten har ett stort ansvar att vara en aktiv och professionell ägare.

Det övergripande målet för regeringen är att bolagen ska skapa värde och i förekommande fall se till att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Portföljöversikt

Statens bolagsportfölj består av 46 bolag och har sin tyngdpunkt inom basindustri/energi. De flesta bolag är vinstdrivande.

22 bolag har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Portföljens värde

Per sektor

	Transport 2%	Basindustri/
	Konsument 4%	Basindustri/
	Konsument 4%	Energi 44%
	Finans 8%	Energi 44%
	Finans 8%
	Infrastruktur 9%
	Tjänst 10%

Telekom 11%

Fastighet 12%

Statens bolagsportfölj1

Uppskattat värde, mdkr

				630
			570
		510
460
460	430

2014 2015 2016 2017 2018

Utdelning	Direktavkastning					Antal anställda2
19,9mdkr	3,2%	131 000

Balanserad könsfördelning3						Summa ordförande
Styrelseordförande och ledamöter,	Styrelseordförande,					och ledamöter
andel kvinnor/män	andel kvinnor/män
47%/53%	54%/46% 290 st

Nettoomsättning för portföljen	Resultat efter skatt
Exkl. intressebolag	Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2018, mnkr
354mdkr						12 007
	Vattenfall					12 007
	LKAB	5 274
	Akademiska Hus				5 314


Inkl. intressebolag	Svenska Spel				4 522
	Svenska Spel				4 522
	Sveaskog			3 168
386mdkr	Sveaskog			3 168
	Specialfastigheter		2 423
	Specialfastigheter		2 423
	Övriga	4 434
	SBAB	1 726
	Totalt

		38 868

1)Portföljvärdet justerat för transaktioner.

2)Cirka 131 000 personer är anställda i bolagen med statligt ägande inklusive intressebolag.

3)Könsfördelningen avser de hel- och delägda aktiebolagen med säte i Sverige.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Sju bolag står för 80 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag…

	Omsättnings-	Antal	Nettoomsättning,	Rörelseresultat,
Bolag (ägarandel, %)	Omsättnings-	Antal	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	fördelning1, %	anställda	jan–dec 2018	jan–dec 2018
Vattenfall (100%)	40,6	19 910	156 824	17 619
PostNord (60%)	9,8	29 962	37 669	-855
Telia Company (37,3%)	8,1	21 198	83 559	13 238
Systembolaget (100%)	8,0	3 496	30 907	183
LKAB (100%)	6,7	4 188	25 892	6 869
Apoteket (100%)	5,2	3 023	20 083	509
Svevia (100%)	2,2	1 908	8 324	494

1) Andel av nettoomsättningen inklusive intressebolag (386 miljarder kronor).

…resterande bolag2 står för 20 procent av nettoomsättningen inklusive intressebolag.

	Netto-	Rörelse-
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
Bolag (ägarandel, %)	2018	2018
Akademiska Hus (100%)	6 117	6 086

Almi Företagspartner (100%)	1 072	45
APL, Apotek Produktion &
Laboratorier (100%)	1 473	-79
Arlandabanan Infrastructure
(100%)	67	0
Bilprovningen (100%)	647	17

Dramaten (100%)	301	-2
Green Cargo (100%)	4 208	-122
Göta kanalbolag (100%)	50	0

Infranord (100%)	4 236	113

Jernhusen (100%)	1 545	859
Lernia (100%)	3 223	-129
Metria (100%)	433	-22

Miljömärkning Sverige (100%)	67	-3

Operan (100%)	595	11
Orio (100%)	603	-40
RISE, Research Institutes of Sweden
(100%)	3 066	34

Samhall (100%)	8 312	104

Saminvest (100%)	0	-42
SBAB (100%)	3 248	2 241
SEK, Svensk Exportkredit (100%)	1 429	852

	Netto-	Rörelse-
	omsättning	resultat
	mnkr	mnkr
Bolag (ägarandel, %)	jan–dec	jan–dec
Bolag (ägarandel, %)	2018	2018
SJ (100%)	7 874	468

SOS Alarm (50%)	1 214	84

Specialfastigheter (100%)	2 138	2 935

SSC, Svenska rymdaktiebolaget
(100%)	945	47
Statens Bostadsomvandling
(100%)	22	14
Sveaskog (100%)	6 971	3 504

Svedab (100%)	11	489

Svenska Skeppshypotek (100%)	340	53

Svenska Spel (100%)	7 780	4 525
Swedavia (100%)	5 922	735
Swedesurvey (100%)	0	-2
Swedfund International (100%)	220	-55
Teracom Group (100%)	1 581	485
Vasallen (100%)	7	-26
VisitSweden (50%)	224	0

Voksenåsen (100%)	41	0

2)EUROFIMA, SAS, Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlands- fonden och Sweden House konsolideras ej.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F Ö R O R D R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

En bolagsportfölj i framkant

Staten är en betydande bolagsägare i Sverige och bolagen med statligt ägande återfinns i hela landet. Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl och det finns en stor variation bland deras verksamhe- ter. Ledande och gemensamt för alla är dock att de ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt på ett sätt så att de åt- njuter offentligt förtroende.

Bolag med statligt ägande ligger i framkant och driver på utvecklingen inom en rad olika områden, exem- pelvis inom jämställdhet och hållbart företagande. Många bolag har även på innovativa sätt tagit till sig digitalise- ringens nya möjligheter.

Mångfald

Efter årsstämmorna 2019 är kvinnor för första gången i majoritet på ord- förandeposterna, en välkommen bryt- punkt som visar att staten som ägare har ledartröjan på sig inom jämställd- hetsområdet. Vi har i dag sanno- likt en av världens mest jämställda bolagsportföljer. Vi har även breddat sammansättningen vad gäller repre- sentation från olika generationer då ett antal ledamöter födda på 1980-talet valdes in som nya ledamöter i de stat- liga bolagsstyrelserna under våren. Det är viktigt att urval av ledamöter görs utifrån en bred rekryterings- bas där man tar vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfarenheter.

Hållbart företagande

Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att tillvarata möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller. Många svåra utmaningar löser man bäst genom samarbete varför bolagen med statligt ägande förväntas be- driva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartners, kunder, leveran- törer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa samarbeten. Flera av bo- lagen ligger i framkant och driver på omställningen till mer hållbara lösningar inom sina olika verksam- hetsområden. Bland många goda exempel kan nämnas:

”Det finns mycket bra arbete som pågår i bolag med statligt ägande som kan tjäna som goda exempel för andra.”

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F Ö R O R D

”Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande.”

•LKAB och Vattenfall som tillsam- mans med SSAB tidigare lanserade initiativet HYBRIT för att lösa kol- dioxidfrågan i svensk stålindustri.

Målet med initiativet är att skapa en process som inte släpper ut kol- dioxid - utan vatten. Projektet avan- cerade under året och ett viktigt steg var när bygget av två pilot- anläggningar påbörjades.

•Både LKAB och Vattenfall inves- terar i flera projekt som kan få posi- tiva effekter för bolagen och sam- hället i stort. LKAB investerar i en pilotanläggning för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industrialisera en ny innovativ tek- nik som förädlar avfall från järn- malmsproduktionen till fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Vattenfall samarbetar med drivmedelsbola- get Preem och man har beslutat att projektera en ny fossilfri vätgasfa- brik som väntas bli störst i Europa. Storskalig produktion av förnybara drivmedel kan påtagligt minska utsläppen från transportsektorn.

•Under året arbetade Akademiska Hus för att ta fram utmanande klimatmål - både för sig själva och för dem man samverkar med. Bolaget har beslutat om en nollvi- sion för klimatavtrycket. Visionen ska uppnås genom en klimatneu- tral intern verksamhet och fastig- hetsdrift till 2025 och en klimat- neutral projektverksamhet till 2045. Som ett av Sveriges största fastighetsbolag har bolaget en reell möjlighet att driva på en positiv omställning i branschen.

Därutöver är jag stolt att två år i rad har bolag med statligt ägande tillde- lats FAR:s pris Bästa redovisning av hållbarhet.

Digitalisering

Flera bolag med statligt ägande, exempelvis SJ, Telia Company, SAS och SBAB, lyfts ofta fram som exem- pel på några av Sveriges mest digitala företag. Jag är övertygad att bolagen behöver ta tillvara de nya möjligheter som digitaliseringen medför för att kunna vara konkurrenskraftiga i en tid när skiften i samhället sker. Men i och med digitaliseringen så upp- står också nya risker som man behö- ver kunna förstå och hantera. Därför är det viktigt för staten som ägare att kartlägga dessa risker och arbeta till- sammans med bolagen för att lyfta och diskutera dessa frågor på styrelse- nivå. Detta arbete har redan påbörjats och är något som vi som ägare kom- mer att fortsätta följa upp.

Trygg arbetsplats

Vi har sett att många av våra bolag har högt förtroende hos både kun- der, allmänhet och de anställda, vissa har också belönats med flera fina utmärkelser såsom Årets vd eller bli- vit utnämnda till en av Sveriges bästa arbetsplatser. Men under året har tragiskt nog även ett antal av bola- gen i den statliga bolagsportföljen varit med om allvarliga olyckor där anställda och kollegor förolyckats.

En trygg och säker arbetsmiljö ska vara en självklar utgångspunkt på alla arbetsplatser och bristande rutiner kring medarbetarsäkerhet kan aldrig accepteras. Under året bjöds styrelse- ordförande, vd och fackliga represen- tanter in från de drabbade bolagen till ett gemensamt möte. Syftet med mötet var att utbyta erfarenheter om hur man genom ett proaktivt arbete kan skapa säkra arbetsplatser och hur vi som ägare kan stötta i det arbetet.

Regeringen har höga förväntningar på de statligt ägda bolagen och att agera föredömligt inkluderar själv- fallet en sund och säker arbetsmiljö, samt goda och anständiga arbets- villkor. Därför kommer dialogen med bolagen att fortsätta för att tillförsäkra bästa möjliga arbets- förhållanden för alla anställda.

Hög omsättningstillväxt och starkt resultat

År 2018 blev resultatmässigt ännu ett starkt år för den statliga bolagsport- följen med en hög omsättnings- tillväxt, rekordresultat för ett fler- tal bolag och en stabil utdelning på närmare 20 miljarder kronor som används för att finansiera vår gemen- samma välfärd. Den beräknade värde- ökningen på portföljen överträf- fade dessutom börsens och det sam- lade värdet uppgick vid årets slut till hela 630 miljarder kronor. Det är

av yttersta vikt att Sveriges största bolagsportfölj förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt med långsik- tigt värdeskapande som övergripande mål eftersom tillgångarna ytterst ägs gemensamt av det svenska folket.

Som ägaransvarig minister ser jag fram emot att fortsätta jobba med de många fina bolag som finns i port- följen. Det finns mycket bra arbete som pågår i bolag med statligt ägande som kan tjäna som goda exempel för andra. Det är en portfölj som ligger i framkant och som vi alla ska vara stolta över.

Ibrahim Baylan Näringsminister, ansvarig minister för bolag med statligt ägande

2	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

V I K T I G A H Ä N D E L S E R 2 0 1 8 R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Viktiga händelser 2018

Flera målprojekt under året

Fastställande och uppföljning av eko- nomiska mål och uppdragsmål är ett viktigt styrningsverktyg för staten som ägare. Under året beslutades om nya ekonomiska mål och uppdrags- mål för RISE och Svedab, målprojekt inleddes också för Akademiska Hus och Swedavia.

■Läs mer på sidorna 18–25.

Ny spelreglering

För Svenska Spels del präglades året av förberedelser inför en ny spel- marknad och verksamheten har anpassats genom uppdelning av bland annat it-system, kunddatabaser och omorganisation av koncernen till tre affärsområden, för att säkra att bola- get följer den nya spelregleringen och konkurrenslagstiftningen som gäller sedan den 1 januari 2019.

■Läs mer på sidan 73.

HYBRIT-bygget startades

Bygget av världens första fossilfria stålverk inleddes i juni i Luleå. Totalt uppgår investeringen till 1,4 miljar- der kronor vilket till största delen finansieras av de tre partnerbolagen Vattenfall, SSAB och LKAB. Statens energimyndighet har beviljat projek- tet stöd på 528 miljoner kronor. Två pilotanläggningar ska byggas och stå klara 2020. I den ena ska studier göras av en tillverkningsprocess för stål som släpper ut vatten i stället för koldioxid. I den andra ska utveckling ske av en fossilfri teknik för att

ta fram järnmalmspellets.

Telias avyttringar i Eurasien

Telia Company har nu fullföljt avytt- ringarna av verksamheterna i Eura- sien i all väsentlighet. Telias primära fokus de senaste åren har alltmer lagts på bolagets verksamheter i Nor- den och Baltikum och avyttringarna i Eurasien under det fjärde kvarta- let 2018 innebär att Telia nu har fullt fokus, strategiskt och verksamhets- mässigt, på hemmamarknaderna.

■Läs mer på sidan 80.

Omställning av PostNord

I juni 2018 erhöll PostNord AB:s dotterbolag Post Danmark A/S

1 533 miljoner kronor från danska staten efter EU-kommissionens god- kännande av statsstödet. Därefter beslutade styrelsen den 11 juni att fullfölja omställningen av PostNord Danmark vilket medförde betydande omstruktureringskostnader för att avveckla medarbetare med särskilda villkor i Danmark. I december 2018 erhöll PostNord AB ett kapitaltill- skott om 667 miljoner kronor, varav 400 miljoner kronor från den svenska staten och 267 miljoner kronor från den danska staten, enligt överens- kommelsen mellan de två staterna från 2017.

Riksrevisionens granskning

Riksrevisionen har granskat statens försäljningar av aktier i Nordea, som under åren 2011 och 2013 inbringade 60 miljarder kronor, med fokus på förberedelser och planeringsarbete, genomförandet av försäljningarna och dokumentationen av affärerna, inklusive regeringens rapportering till riksdagen. Granskningen anger att försäljningarna genomförts affärs- mässigt men att det funnits brister

i vissa delar av försäljningsarbetet och regeringens rapportering till riksdagen.

Granskningsrapporten innehåller rekommendationer inför framtida aktieförsäljningar såsom att utveckla rapporteringen till riksdagen om hur försäljningar har beretts och genom- förts, där centrala resultatmått som rabatt i förhållande till börskurs redo- visas och även vissa rekommenda- tioner vad gäller Regeringskansliets användande av oberoende expertstöd och dokumentation av försäljnings- arbetet. Regeringen har under vin- tern 2019 redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i en skrivelse till riksdagen (skr. 2018/19:49).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G U T V E C K L I N G 2 0 1 8

Utveckling 2018

Omsättning

Den konsoliderade nettoomsätt- ningen för den statliga bolagsport- följen ökade med 9,3 procent under 2018 jämfört med helåret 2017 och uppgick till 354,2 (324,2) miljarder kronor. Nettoomsättningen för hel- året 2018 inklusive intressebolagen1 ökade med 8,9 procent och uppgick till 386,1 (354,6) miljarder kronor.

Ökad omsättning i Vattenfall, LKAB och Telia Company är de främsta anledningarna till ökningen i total nettoomsättning. Vattenfalls net- toomsättning ökade med 16 pro- cent (11 procent exklusive valuta- effekter) eller 21,7 miljarder kronor till följd av högre såld volym i Tysk- land, Frankrike och Storbritannien. Därtill bidrog positiva priseffekter

i Norden och i Nederländerna samt

högre kärnkraftsproduktion. LKAB:s omsättningsökning, 2,5 miljarder kronor, förklaras främst av högre järnmalmspriser, ett bättre utfall för säkringar av pris och valuta samt starkare dollarkurs. Telia Companys omsättning ökade till följd av positiva valutakursförändringar och positiva effekter från förvärv och avyttringar.

Vattenfall svarar för 44,3 (41,7) pro- cent av nettoomsättningen i den stat- liga bolagsportföljen respektive 40,6 (38,1) procent om intressebolagen inkluderas.

Ett antal bolag minskade sin omsätt- ning, exempelvis Orio och Green Cargo. En bidragande orsak till Orios minskade omsättning var nedgång i nettoomsättning på Saab-reservdelar.

Resultat och utdelning

Rörelseresultatet för helåret 2018 minskade och uppgick till 49,5 (53,7) miljarder kronor. Det förklaras främst av lägre värdeökningar i Akademiska Hus fastigheter. Även lägre resultatbi- drag från Vattenfalls rörelsesegment Heat och Power Generation bidrog till det lägre rörelseresultatet. Det lägre resultatbidraget från Heat var främst hänförligt till försämrade produktionsmarginaler och i fallet Power Generation negativa prissäk- ringseffekter.

Resultatet efter skatt för helåret 2018 ökade och uppgick till 38,9 (38,3) miljarder kronor. Störst positiva bidrag till det konsoliderade resul- tatet efter skatt kom från Vatten- fall, Akademiska Hus, LKAB och Svenska Spel. PostNords resultat efter

1) Inkluderar nettoomsättningen för intressebolagen utifrån statens kapitalandel. Bolag där ägandet understiger 20 procent inräknas ej.

Nettoomsättning

Exklusive intressebolag					Mdkr

						354,2
	350,0
	350,0	323,2	321,1	324,2

2014 2015 2016 2017 2018

BruttoinvesteringarMdkr

	50,9
47,9
		43,5
		43,5	42,4	42,5

2014 2015 2016 2017 2018

Bruttoinvesteringarna ökade med 0,1 procent och uppgick till 42,5 (42,4) miljarder kronor. Vattenfalls bruttoinvesteringar, som utgjorde mer än hälften av de totala bruttoinvestering- arna, ökade med 2,8 procent och uppgick till 21,9 (21,3) miljarder kronor.

Omsättningsfördelning

Inklusive intressebolag, jan–dec 2018

	Övriga 19,5%	Vattenfall 40,6%
	Svevia 2,2%	Vattenfall 40,6%
	Svevia 2,2%
	Apoteket 5,2%
	LKAB 6,7%
	Systembolaget 8,0%
	Telia Company 8,1%	PostNord 9,8%

Avkastning på eget kapital						%		Utdelningar										Mdkr

										26,3
					12,0					26,3
					12,0		11,1									20,2		19,9
							11,1					15,4				20,2		19,9

														13,6
	4,9	0,4	-1,6											13,6
	4,9	0,4	-1,6

						2018			2014		2015		2016		2017		2018
2014		2015	2016	2017		2018
Avkastningen på eget kapital uppgick till 11,1									Bolagen med statligt ägande ger viktiga bidrag till
(12,0) procent.									statskassan. För verksamhetsåret 2018 uppgår
									statens utdelningar till sammanlagt 19,9 miljarder
									kronor.

4	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U T V E C K L I N G 2 0 1 8 R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

skatt för helåret 2018 försämrades på grund av omställningen av PostNord Danmark och avveckling av medar- betare med särskilda villkor i Dan- mark och med ett resultat på -1,1 (-0,3) miljarder kronor hade bolaget störst negativ påverkan på det konso- liderade resultatet.

För verksamhetsåret 2018 uppgår utdelningarna från bolagen med stat- ligt ägande till 19,9 (20,2) miljarder kronor. Störst utdelningar kommer från Svenska Spel och Telia Company, 4,5 respektive 3,8 miljarder kronor.

Hållbart företagande

utsläpp, Scope 1-2), uppgick till cirka 24,3 (25,3) miljoner och motsvarade en minskning med 4,0 procent jäm- fört med föregående år.1 Vattenfall står för cirka 93 procent av utsläppen och tillsammans med LKAB, SAS, PostNord och Sveaskog står dessa fem bolag för mer än 99 (98) procent av portföljens totala klimatpåverkan.

Olycksfallsfrekvensen på portfölj- nivå mätt som antal arbetsrelaterade olyckor med åtföljande sjukfrånvaro delat med miljoner antal arbetade timmar, inkluderat både anställda och entreprenörer, ökade till 7,6 (7,5)2.

Under året inträffade 7 (1) arbets- relaterade dödsolyckor i den statliga bolagsportföljen, bland anställda och entreprenörer. Totala löner och andra ersättningar till de anställda (exklu- sive sociala kostnader) uppgick till 49,3 (45,4) miljarder kronor. Vatten- fall och bolag som verkar i personal- intensiva branscher såsom PostNord och Samhall stod för de största löneut- betalningarna.

1)Baseras på information som rapporterats in till Regeringskansliet och exkluderar 12 bolag som ej haft denna statistik tillgänglig.

2)Ett antal bolag har exkluderats då de ej haft denna information tillgänglig.

I detta avsnitt har alla delägda bolag viktats så att det är möjligt att härleda exempelvis portföljens utsläpp till den statliga ägarandelen, i linje med inter- nationell praxis.

Den statliga bolagsportföljens totala klimatpåverkan, mätt i ton CO2-ekvi- valenter (direkta och indirekta

Redovisad effektiv skatt, totalt1

Mdkr	2018	2017
Skatt på redovisat resultat före skatt (enligt gällande inkomstskattesats)	-11,4	-11,0

Redovisad effektiv skatt	-8,1	-10,9

1)I tabellen presenteras dels skatt på "resultat före skatt" enligt gällande svensk inkomstskattesats per den 31 december under respektive år, dels summan av redovisad effektiv skatt bland bolagen.

Skattekostnad anges med negativt tecken och eventuell skatteintäkt med positivt tecken. Samman- ställningen innefattar bolagens totala skattekostnader, oavsett statens ägarandel.

Resultat efter skatt						Mdkr

					38,3		38,9

	16,5	-1,6	-4,7

						2018
2014		2015	2016	2017		2018
Resultat efter skatt							Mnkr

Bolag med störst resultatpåverkan, jan–dec 2018

Vattenfall 12 007

Akademiska Hus 5 314

LKAB 5 274

Svenska Spel 4 522

Sveaskog 3 168

Specialfastigheter 2 423

SBAB 1 726

Övriga 4 434

Totalt

38 868

Bolag med statligt ägande, totalt1, 2

Mdkr	2018	2017	2016	2015	2014
Nettoomsättning (inkl. ev. anslag)	354,2	324,2	321,1	323,2	350,0
Nettoomsättning inkl. intressebolag	386,1	354,6	353,1	356,0	389,0
(inkl. ev. anslag)
Resultat före värdeförändringar	44,1	47,8	20,8	11,3	23,0
Värdeförändringar	5,4	5,9	5,6	5,2	5,1
Rörelseresultat (EBIT)	49,5	53,7	26,4	16,5	28,1
Resultat före skatt	45,0	47,6	20,1	10,7	20,6
Resultat efter skatt	38,9	38,3	-4,7	-1,6	16,5
Bruttoinvesteringar	42,5	42,4	43,5	50,9	47,9
Kassaflöde från löpande verksamhet	65,3	51,3	46,5	61,7	65,2
(exkl. SEK och SBAB)
Summa eget kapital	361,9	342,3	312,9	339,2	363,8
Balansomslutning	1 636,9	1 497,1	1 469,0	1 488,9	1 540,3
Antal anställda exkl. intressebolag (tusental)	109	109	111	120	124
Antal anställda inkl. intressebolag (tusental)	131	130	137	146	163
Utdelning	19,9	20,2	13,6	15,4	26,3
Uppskattat värde3	630	570	510	430	460
Avkastning på eget kapital (%)	11,1	12,0	-1,6	0,4	4,9
Soliditet (%)	22,1	22,9	21,3	22,8	23,6
Direktavkastning (%)	3,2	3,6	2,8	3,6	5,5

1)Vattenfalls brunkolsverksamhet och Teracom Groups tidigare dotterbolag Boxer redovisas som resultat från avvecklad verksamhet/verksamhet under avyttring 2016 och 2015.

2)SAS ingår inte i det konsoliderade resultatet sedan 2015 eftersom statens kapitalandel nu understiger 20 procent. Värdena för tidigare år har inte justerats.

3)Uppskattat värde på bolagsportföljen justerat för transaktioner.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G VÄ R D E U T V E C K L I N G

Positiv värdeutveckling

Den statliga bolagsportföljen består av bolag inom sektorerna basindustri/energi, telekom, tjänst, fastig- het, finans, konsument, infrastruktur och transport. Basindustri/energi är den dominerande sektorn med omkring 40 procent av portföljens värde, följt av de tre sektorerna fastighet, telekom och tjänst.

En värdering av bolagen och port- följen i sin helhet görs årligen och en redogörelse för värdeutvecklingen lämnas här med fem respektive ett års historik. Värderingstidpunkt är per utgången av respektive år och syf- tet är att fastställa ett marknadsvärde för bolagen samt för portföljen som helhet. Ungefär hälften av bolagen värderas med såväl avkastningsvärde- ring (nuvärdesberäkning av framtida riskjusterade kassaflöden) som rela- tivvärdering (avstämning och jämfö- relse mot värdemultiplar för jämför- bara bolag justerat för skillnader i värdedrivare och risk), där metoderna kalibreras mot varandra. Fastighets- bolagen värderas till substansvärde och noterade bolag till marknads- värde. Övriga bolag värderas till bokfört eget kapital.

Värdeutveckling 2014 till 2018

Vid utgången av 2018 beräknades värdet på den statliga bolagsportföl- jen till 630 miljarder kronor. Justerat för genomförda transaktioner är det en ökning med cirka 170 miljarder

kronor, eller 37 procent, sedan 2014 då portföljen värderades till cirka

460 miljarder kronor. Som jämförelse har Stockholmsbörsen under samma period ökat i värde med cirka 34 pro- cent. Då sektorsammansättningen i den statliga portföljen skiljer sig från Stockholmsbörsens totala samman- sättning är utvecklingen dock inte helt jämförbar vad avser bland annat riskexponering. Det faktum att flera av de statligt ägda bolagen med rela- tivt betydande värden har särskilt beslutade samhällsuppdrag, som del- vis syftar till andra mål än ekonomisk avkastning, bidrar också till att en direkt jämförelse med Stockholms- börsen i viss mån blir missvisande.

Portföljens värdeökning, rensat för försäljningar, om 170 miljarder kro- nor förklaras främst av värdeutveck- lingen i sektorn basindustri/energi där Vattenfall och LKAB ingår. Det är den dominerande sektorn i portföljen även om vikten har fluktuerat under den senaste femårsperioden. Sedan 2014 har innehaven i sektorn basindu-

stri/energi ökat i värde från cirka 150 miljarder kronor till cirka 280 miljar- der kronor. Som en följd av värdeut- vecklingen, justerat för transaktioner, har sektorns andel av den totala stat- liga bolagsportföljen ökat till närmare 44 procent av värdet vid utgången av 2018. De lägsta noteringarna obser- verades under åren 2014–2015.

Justerat för transaktioner har vär- det för den statliga bolagsportföljen exklusive sektorn basindustri/energi under samma period ökat med runt 40 miljarder kronor till cirka 350 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med i genomsnitt knappt 3 procent per år mellan 2014 och 2018. Stockholmsbörsen har under samma period ökat i värde med i genomsnitt 2,6 procent per år.

Sektorerna telekom och tjänster har haft en negativ utveckling sedan 2014. Värdeminskningen om totalt 30 miljarder kronor för dessa sekto- rer beror främst på börsutvecklingen för Telia Company och det faktum

Totalavkastning 1

					24,0
													23,0
		22,2											23,0
		22,2												18,0

									16,0							16,2
			14,4	14,1
								13,4
																		10,0	9,8
											9,0									9,0
						7,0					9,0									9,0
						7,0						5,0

-4,7	-1,0									-1,0					-8,0						-4,3
-4,7															-8,0

Statliga bolagsportföljen							Investor					Industrivärden					OMX Stockholm GI
Statliga bolagsportföljen							Investor					Industrivärden					OMX Stockholm GI

Ø 11,22

2014

2015

2016

2017

2018

Källa: FactSet och respektive bolags hemsida.

1)Totalavkastning speglar årlig värdeutveckling inklusive verkställda utdelningar.

Angiven totalavkastning för Investor och Industrivärden (liksom för Statliga bolagsportföljen) avser utvecklingen för respektive bolagsportfölj.

2)Snittet avser medelvärdet för alla observationer under perioden.

6	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

VÄ R D E U T V E C K L I N G R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

att värderingen av Svenska Spel sedan 2015 inkluderade ett antagande om indragning av undantaget från spel- och bolagsskatt.1

Sektorer i den statliga bolagsport- följen som har utvecklats väl sedan 2014 är framför allt fastighet- och infrastruktursektorerna. Inom sek- torn fastighet beror ökningen främst på nybyggnationer inom Akademiska Hus samt en generellt god utveck- ling på fastighetsmarknaden. Inom infrastruktursektorn har bland annat Swedavia utvecklats väl. I samband med värderingen 2016 så ändrades värderingsmetodiken för Svedab, från att tidigare ha värderat innehavet till bokfört eget kapital marknads- värderas bolagets tillgångar genom avkastningsvärdering. Förändringen bidrog i hög grad till värdeökningen av sektorn infrastruktur mellan åren 2015 och 2016. Vid utgången av 2018 utgjorde sektorn omkring 9 procent av portföljvärdet.

Värdeutveckling 2018

Under 2018 ökade värdet på den stat- liga bolagsportföljen med cirka 60 miljarder kronor, eller knappt 11 pro- cent, jämfört med föregående år. Som jämförelse sjönk Stockholmsbörsen under samma period med cirka 7,7 procent. Utdelningar till staten under 2018 uppgick till cirka 20,2 miljarder kronor, vilket innebar en totalavkast- ning om knappt 14,1 procent under 2018, jämfört med 14,4 procent 2017.

Utdelningar till staten under 2019 är i nivå jämfört med föregående år. Historisk totalavkastning för den stat- liga portföljen jämte Investor, Indus- trivärden samt OMX Stockholm GI (Growth Index) framgår av diagram- met på sidan 6.

De största värdeförändringarna i den statliga bolagsportföljen under det senaste året stod sektorerna basindu- stri/energi och telekom för. Samman- taget summeras en ökning av värdet av dessa sektorer till cirka 45 miljar- der kronor.

Innehaven i sektorn basindustri/ energi värderades vid utgången av 2018 till cirka 280 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 40 mil- jarder kronor, eller knappt 17 procent, jämfört med föregående år. Ökningen av det beräknade värdet beror fram- för allt på en högre värdering av Vattenfall drivet av högre förväntade elpriser samt en högre värdering för Sveaskog som gynnats av stigande massapriser.

Vid utgången av 2018 uppgick värdet i sektorn infrastruktur till 55 miljar- der kronor, vilket är en ökning med cirka 7 miljarder kronor, eller 14 pro- cent, jämfört med föregående år. Ökningen i värde förklaras delvis av värdeutvecklingen för Svedabs tillgångar.

Värdet av sektorn fastighet bedömdes vid utgången av 2018 till knappt 75 miljarder kronor, vilket är en ökning med omkring 6 miljarder kronor, eller 9 procent. Värdeökningen är främst hänförlig till Akademiska Hus och den gynnsamma utvecklingen på fastighetsmarknaden i stort.

Värdet för den resterande statliga bolagsportföljen uppskattades vid utgången av 2018 till cirka 220 miljar- der kronor, vilket är en ökning med drygt 10 miljarder kronor. En bidra- gande orsak var bland annat att SBAB växer snabbare än bolånemarknaden.

Kursutveckling börsnoterade innehav

Under 2018 ökade värdet på inne- havet i Telia Company med 14,9 pro- cent. Värdet av innehavet i SAS mins- kade med 2,4 procent. Sammanta- get ökade värdet på de börsnoterade innehaven med 14,5 procent eller 8,7 miljarder kronor.

1)Sedan den 1 januari 2019 måste Svenska Spel betala både spel- och bolagsskatt. Intäkterna till statskassan från Svenska Spels verksamhet utgörs numera av både utdelning och skatt i stället för som tidigare endast av utdelning. Värderingstekniskt får dock bolaget en lägre värdering givet denna förändring.

Värdeutveckling 2014–2018 per sektor (justerat för transaktioner)3, 4

630

570

510

460 430

Mdkr

Basindustri/Energi (LKAB, Sveaskog, Vattenfall) Telekom (Telia Company)

Tjänst (APL, Bilprovningen, Lernia, Metria, Miljömärkning Sverige Orio, RISE, Samhall, SOS Alarm, Svenska Spel, Swedesurvey)

Fastighet (Akademiska Hus, Jernhusen, Specialfastigheter, Statens Bostadsomvandling, Vasallen)

Finans (Almi Företagspartner, Saminvest, SBAB, SEK, Svenska Skeppshypotek, Swedfund)

Konsument (Apoteket, Systembolaget)

Infrastruktur (Arlandabanan, Göta kanalbolag, Infranord, SSC, Svedab, Svevia, Swedavia, Teracom Group)


2014	2015	2016	2017	2018	Transport (Green Cargo, PostNord, SAS, SJ)
2014	2015	2016	2017	2018

Källa: Näringsdepartementet.

3)Förutom redovisade sektorer ingår även sektorn Övriga (Dramaten, Operan och VisitSweden) med ett samlat värde understigande 1 mdkr.

4)Sedan början av 2017 utgör Saminvest moderbolag till de tidigare statligt helägda bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F A L L S T U D I E R

Mångdimensionellt värdeskapande

Bolagen med statligt ägande arbetar för att ligga i framkant inom hållbart företagande och genomför kontinuerligt en rad satsningar som syftar till att säkerställa deras framtida position i en hållbar värld.

Med värdeskapande som övergri- pande mål för bolagsförvaltningen är hållbart företagande en central del av regeringens bolagsstyrning. Bola- gen med statligt ägande ska agera

föredömligt inom området hållbart företagande, vilket inkluderar ett stra- tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. När bolagen eta- blerar hållbara strategier stärker de

sin konkurrenskraft, vilket är en för- utsättning för att de fortsatt ska vara framgångsrika.

Ny teknik för att producera strategiska mineraler

LKAB investerar i två pilotanlägg- ningar, en i Malmfälten och en i Uppsala, för att tillsammans med miljöföretaget Ragn-Sells industri- alisera en ny innovativ teknik som förädlar avfall från järnmalmspro- duktionen. Detta kan leda till att LKAB producerar fosfor och sällsyn- ta jordartsmetaller, klassade av EU som strategiska mineraler med särskild vikt för industrin. Fosfor används huvudsakligen för produk- tion av mineralgödsel.

Från LKAB:s järnmalmsproduktion deponeras i dag en sandliknande restprodukt. I projektet ”ReeMAP” vill LKAB återvinna restprodukten och omvandla den till sällsynta jordartsmetaller (REE) och fosfor- produkter (MAP). Det som möjliggör återvinningen och förädling till fos- for och sällsynta jordartsmetaller är en patenterad process som har utvecklats av det svenska företaget Easy Mining, ett dotterbolag inom Ragn-Sellskoncernen. Easy Mining är en partner i projektet ReeMAP.

Kvinnors företagande i
Kvinnors företagande i
Kambodja med mikrolån
Swedfund ska bekämpa fattigdom
genom att stödja hållbara företag.
Swedfund har beviljat ett lån till
Prasac som används för vidare-
utlåning till Kambodjas mikro-
och småföretag, vilka står för en
majoritet av landets arbetstillfällen.
Prasac är landets största mikro-
finansbolag med 177 filialer.
Små och medelstora företag (SMF)	på kapital är den största utveck-	de ekonomisk tillväxt. Samtidigt
är avgörande för inkluderande	lingsbarriären för företagen, och det	använder kvinnor i högre utsträck-
tillväxt, sysselsättning och innova-	är ännu svårare för kvinnor att få	ning sin lön till att lyfta sin familj ur
tioner. SMF står för ungefär två	tillgång till finansiering. Genom att	fattigdom. När många kvinnor i ett
tredjedelar av alla nya jobb inom	bidra med kapital till kvinnligt ägda	land får arbete minskar fattigdo-
den formella sektorn i utvecklings-	SMF så bidrar Swedfund till mer	men, landet får ökad social rättvisa
länder och kvinnor äger runt en	jämställdhet i ett helt land, vilket	och kommer ett steg närmare en
tredjedel av dessa företag. Bristen	ökar sannolikheten för inkluderan-	hållbar utveckling.

8	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F A L L S T U D I E R R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Flertalet utmärkelser till bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande ska agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offentligt förtroende och flera bolag har under året utmärkt sig i en rad olika mätningar och belönats med fina utmärkelser. Exempelvis utsågs SJ till vinnare i kategorin Digitala produkter och tjänster i samband med Swedish Design Awards och bolaget blev även rankat som Sveriges mest digitala reseföretag i BearingPoints årliga mätning Digital Leaders.

Sveriges revisorers branschorgani- sation FAR utsåg Vattenfalls års- och hållbarhetsredovisning till Sveriges bästa. Detta var andra

året i rad som ett statligt bolag kammade hem detta pris, förra årets segrare var SEK. I tillägg har Vattenfall återigen tilldelats Gold-rankning i en mätning av EcoVadis som bedömer och betygsätter företags samhällsan- svar (CSR-arbete) och Magnus Hall blev även utsedd till Årets vd inom Employer Branding 2018.

SBAB hamnade i topp tio (plats 8) när Great Place to Work publicerade listan över Sveriges Bästa Arbets- platser 2018 och Akademiska Hus byggprojekt Biomedicum som färdigställdes under 2018 blev sena- re utnämnt till Årets Bygge 2019.

På väg mot ett fossilfritt flyg

Svenska flygbranschen, där bland annat Swedavia och SAS ingår, lämnade under året över sin färdplan för ett fossilfritt flyg till regeringen. Storskalig omställning till biobränsle pekas ut som en av de viktigaste lösningarna för att minska flygets klimatpåverkan.

Swedavia är starkt engagerade i arbetet med att möjliggöra en storskalig användning av biobränsle inom flyget och var en av några få aktörer i världen som fick bioflyg- bränsle levererat under 2018.

Drivmedelsproducenten Preem och SAS inledde ett samarbete om produktion av förnybart flygbräns- le. När Preem bygger ut sitt raffina-

deri i Göteborg är avsikten att en del av den utökade produktionen ska bli bioflygbränsle. Till 2030 siktar SAS på att använda lika mycket biobränsle som hela inrikesflyget förbrukar.

Biodrivmedel utvecklas bland annat från restprodukter från den svenska skogen och som Sveriges största skogsägare kommer Sveaskog att ha en nyckelroll när det gäller att på ett föredömligt sätt använda förnybar energi från skogen.

Ny vätgasfabrik planerad i Göteborg		Vätgas tillverkas i dag till största del
Även Vattenfall har initierat ett sam-	Energimyndigheten bidrar via Indu-	från fossil naturgas, vilket ger upp-
		hov till utsläpp av koldioxid. Genom
arbete med Preem och under 2018	striklivet med hälften av kostnaden
		att i stället tillverka vätgas från fos-
meddelades att de två bolagen går	på sex miljoner kronor för förpro-
		silfri el med elektrolys så kan dessa
vidare med planerna på att projek-	jektering av en ny fossilfri vätgas-
		utsläpp undvikas. Anläggningen
tera en vätgasanläggning som ska	fabrik som med en kapacitet på 18
		kommer att bidra till att minska ut-
producera vätgas till biodrivmedel-	megawatt väntas bli störst i Europa.
		släppen av koldioxid med 25 000 ton
framställning baserade på rester från	Stora och komplexa tekniksprång
		per år från processen och utsläp-
den svenska massaindustrin. Preem	krävs inom flera industrier för att nå
		pen i transportsektorn förväntas
och Vattenfall har som gemensamt	nollutsläpp senast 2045 och reger-
		minska med cirka 230 000 ton per
mål att med hjälp av vätgas produce-	ingen har därför beslutat om sats-
		år när biodrivmedel ersätter diesel
ra förnybara drivmedel i stor skala.	ningen Industriklivet för att stödja
		och bensin. Det motsvarar utsläp-
	omställningen inom industrin.
		pen från 80 000 bilar per år.


V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8		9

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G F A L L S T U D I E R

Digitalisering och innovation inom den statliga bolagsportföljen

Bolag med statligt ägande ska aktivt utnyttja digitali- seringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår.

Staten har som ägare tydligt uttryckt sin förväntan om att bolagen med statligt ägande aktivt ska utnyttja digitaliseringens möjligheter i sitt värdeskapande, samt hålla noggrann kontroll på de nya risker som uppstår. Bolagen har uppmanats att lyfta upp digitaliseringsfrågan på styrelsens

agenda, avsätta tid för att diskutera vad digitaliseringen innebär och vidta de åtgärder som krävs för att säker- ställa bolagens långsiktiga konkur- renskraft.

Bolagsförvaltningen har skapat utrymme för att diskutera digitalise-

ringsfrågor under ägardialoger och även anordnat nätverksträffar mellan bolagen på temat digitalisering i syfte att inspirera och uppmuntra kun- skapsutbyte mellan bolag med statligt ägande.

Klas Ljungkvist, SBAB, utsedd till årets CIO

SBAB har som mål att fortsätta	IDG och Accenture som utsåg Klas
växa och öka sina marknadsande-	Ljungkvist till årets CIO 2018 med
lar. Detta ska åstadkommas bland	följande motivering:
annat genom ett fortsatt stort
fokus på kundnyttan. I det arbetet	”Årets CIO är en modern ledare
är it-utveckling en av de viktigaste	med it nära hjärtat. Med sin fram-
komponenterna. För att vässa sina	åtlutade och okonventionella stil
system och it-tjänster har SBAB:s	har han skapat en snabbrörlig och
teknikavdelning under ledning av	värdeskapande organisation med
Klas Ljungkvist, Chief Information	tydligt fokus på innovation och
Officer (CIO), delats in i cirka 12	kundnytta. Genom att kombinera
små och snabbrörliga utvecklings-	framkantsteknik, nya arbetssätt
team med korta beslutsvägar som	och ett transparent ledarskap har
möjliggör att gå från idé till färdig	Årets CIO förbättrat såväl kapaci-
lösning snabbt. Arbetssättet har	tet som kvalitet i leveransen – och
varit mycket framgångsrikt och	samtidigt fått nöjdare medarbe-
ökat effektiviteten markant, vilket	tare. Alla organisationer skulle må
bland annat uppmärksammats av	bra av en Klas Ljungkvist.”

RISE driver på utvecklingen av nästa generations AI-tillämpningar

Det händer mycket inom artificiell intelligens (AI) i Sverige. RISE AI är en satsning som samlar AI-forskare, företag och myndigheter. Målet är att Sverige ska bli bäst i världen på att använda AI.

På RISE finns i dag fler än 75 på- gående AI-projekt och fler än 60 aktiva AI-forskare. Med forsknings- centrum och samverkansmiljöer

över hela landet blir RISE AI Sveriges ledande AI-forskningspartner.

AI är redan en stor och naturlig del av många projekt som RISE driver. Det kan röra sig om allt från signal och dataanalys av bärbara sensorer hos strokepatienter till att vara med och utveckla ett matchningssystem för spontanansökningar tillsam- mans med Arbetsförmedlingen.

Ett annat område där AI kan bidra är att hjälpa läkare att undersöka röntgenbilder. AI analyserar mycket data på kort tid och när datorn tittat på tillräckligt många röntgen- bilder lär den sig att se mönster vi människor aldrig klarar av och kan sedan på egen hand identifiera en tumör.

10	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F A L L S T U D I E R R E G E R I N G E N S F Ö R V A LT N I N G

Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på stora djup

LKAB har under året sjösatt initiati- vet SUM – Sustainable Underground Mining. Tillsammans med ABB, Epi- roc, Combitech och Volvokoncernen är målet att sätta en ny världsstan- dard för hållbar gruvbrytning

på stora djup. Efter år 2030 ska LKAB stå redo att bryta järnmalm djupare ner i framtidens gruva som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Det förutsätter att beslut fattas i mitten på 2020-talet för en av Sveriges största industriinveste- ringar någonsin.

Med försök i både testgruva och virtuella miljöer ska nya metoder och teknik tas fram för att minska

klimatpåverkan samt öka produk- tivitet och säkerhet. Testerna ska säkerställa att svensk gruvindustri även i framtiden är konkurrenskraf- tig och kan skapa jobb och tillväxt, lokalt i Norrbotten och nationellt. Det krävs nya styrsystem, utvecklad gruvutrustning, autonoma maskiner samt komplexa ledningssystem som möter framtidens krav på en hållbar industri.

Samarbetet är ett av de största i Sverige och kräver en helt ny typ av samverkan, ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digi- tala system som verksamheter. LKAB har en lång tradition av innovationer

och bolagets framtid som ledande industriföretag ligger nu, som tidigare, i förmågan att tänka nytt.

5G, hjärtstartare och drönare – tillsammans räddar de liv

I Sverige drabbas årligen cirka 6 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhusmiljö, endast 10 procent överlever. Om behandling- en inleds inom 3 minuter överlever uppemot 70 procent. Vid nordiska ministermötet i Örnsköldsvik den 23 maj 2018 visade Telia Compa- ny tillsammans med Karolinska

Institutet och Ericsson hur man med hjälp av 5G-tekniken kan använda drönare för att leverera hjärtstartare snabbare vid plötsligt hjärtstopp – och rädda liv.

För att man ska kunna använda drönare i stor skala, när tusentals drönare är i luften samtidigt, måste

man skapa lösningar för att kontroll- era och styra dem. Genom 5G-nätet kan man skapa en virtuell motorväg i luften som håller ordning på alla drönare genom att registrera dem, skicka information till luftfartsmyn- digheter om hur de kommer att flyga och dirigera om dem vid exempelvis oväder.

Statsminister Stefan Löfven som är på plats i Örnsköldsvik tar loss hjärtstartare från drönaren som en del av demonstrationen.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Strategi och mål

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Aktivt ägande

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolag med statligt ägande så att den långsiktiga värde- utvecklingen blir den bästa möjliga och att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. God bolags- styrning är en förutsättning för att regeringen ska kunna utföra riksdagens uppdrag.

Den statliga bolagsportföljen består av 39 helägda och sju delägda bolag med ett sammanlagt värde på cirka 630 miljarder kronor. Gemensamt sysselsätter de statligt ägda bolagen med dotterbolag cirka 109 000 per soner och cirka 131 000 personer när även intressebolagen inkluderas.

Statligt ägda bolag representerar starka varumärken och spelar en vik tig roll i det svenska samhället. Flera av bolagen har startat som affärsverk, affärsverksamhet inom myndighet eller statliga monopol. I dag verkar de flesta av bolagen på fullt konkur rensutsatta marknader varför det är viktigt att de liksom privatägda bolag agerar långsiktigt, effektivt och lön samt samt ges förmåga att utvecklas. Av de statligt ägda bolagen har 22 stycken ett av riksdagen särskilt beslu tat samhällsuppdrag, vilket innebär att de skapar samhällsnytta som inte all tid går att mäta i ekonomiska termer.

Regeringen ska aktivt förvalta statens tillgångar i form av aktierna i bolagen med statligt ägande så att deras värde utveckling och avkastning blir den bästa möjliga givet ett balanserat risk tagande samt att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Det är viktigt att staten är en aktiv, professi onell ägare med fokus på långsiktigt och hållbart värdeskapande.

För staten som aktiv och professio nell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inriktning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och sam hällsuppdrag motiverar att staten även fortsättningsvis är en betydande bolagsägare.

Regeringens bolagsstyrning

Utgångspunkten för regeringens bolagsstyrning är den svenska bolags styrningsmodellen. Det innebär

bland annat att de bolag som ägs av staten styrs associationsrättsligt på samma sätt som privatägda bolag med bolagsstämman som det högsta beslu tande organet. Det innebär också att styrelsen ansvarar för bolagets orga nisation och förvaltningen av dess angelägenheter och att det är styrel sens ansvar att fastställa mål och stra tegi för bolagets verksamhet samt att bolagets ledning sköter den operatio nella driften av bolagets verksamhet. Bolag med statligt ägande lyder som utgångspunkt under samma lagar och regler som privatägda bolag,

se tabellen nedan.

Statens ägarpolicy

I statens ägarpolicy redogörs för regeringens uppdrag och mål, tillämp liga ramverk och viktiga principfrågor avseende bolagsstyrningen av bolag med statligt ägande. I statens ägarpo licy 2017 ingår regeringens riktlinjer för extern rapportering och riktlinjer

Ramverket för bolag med statligt ägande

Bolag med statligt ägande styrs likt privatägda bolag i första hand av aktiebolagslagen.

	Rättsligt ramverk	Verksamhet och uppdrag	Högsta beslutande organ

Bolag med	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
statligt ägande	• Statens ägarpolicy	verksamhetsparagraf
	• Regelverk för emittenter1	• Ägaranvisning2
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Börsnoterade	• Aktiebolagslagen	• Bolagsordningens	Bolagsstämma
bolag	• Regelverk för emittenter	verksamhetsparagraf
	• Svensk kod för bolagsstyrning
Myndigheter	• Myndighetsförordningen	• Regleringsbrev	Myndighetschef/styrelse
	• Förordning med instruktion	• Särskilda regeringsbeslut	eller nämnd
	för myndigheter	om uppdrag

1)Gäller för extern rapportering.

2)Förekommer i huvudsak för bolag med särskilt beslutat samhällsuppdrag.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L A K T I V T Ä G A N D E

Förvaltningsansvar

Bolagsansvarigt statsråd inom parentes om inte annat anges.

Näringsdepartementet (sr Baylan)

Akademiska Hus1

Almi Företagspartner

Apoteket

Arlandabanan Infrastructure2

Bilprovningen

EUROFIMA2

Green Cargo

Göta kanalbolag

Infranord

Jernhusen3

Lernia

LKAB

Metria

Orio

PostNord

RISE, Research Institutes of Sweden

Samhall

Saminvest

SAS

SBAB

SEK, Svensk Exportkredit

SOS Alarm

Specialfastigheter3

SSC, Svenska rymdaktiebolaget

Statens Bostadsomvandling3

Stiftelsen Industrifonden

Stiftelsen Norrlandsfonden

Sveaskog

Svedab2

Svenska Skeppshypotek

Svenska Spel

Svevia

Swedavia

Swedesurvey3

Swedfund International

Telia Company

Teracom Group

Vasallen3

Vattenfall

VisitSweden

Ansvarigt statsråd är: 1) sr Ernkrans, U-dep. 2) sr Eneroth, I-dep. 3) sr Bolund, Fi-dep.

Finansdepartementet

(sr Shekarabi)

Miljömärkning Sverige

Kulturdepartementet (sr Lind)

Kungliga Dramatiska teatern

Kungliga Operan

Voksenåsen

Socialdepartementet

(sr Hallengren)

APL, Apotek Produktion &

Laboratorier

Systembolaget

Utrikesdepartementet (srWallström)

Sweden House

för ersättning och andra anställnings villkor för ledande befattningsha vare. Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas.

OECD:s riktlinjer för bolags- styrning av statligt ägda företag

Den svenska regeringens förvaltnings principer följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av stat ligt ägda företag. Sverige har deltagit i framtagandet av både de ursprungliga riktlinjerna från 2005 och de revide rade riktlinjerna från 2015.

OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag ger staten som ägare och de statligt ägda bolagen ett förutsägbart ramverk att förhålla sig till och innebär att statens roll som ägare tydligt avskiljs från statens övriga roller. Riktlinjerna är rekom mendationer som riktas till regeringar för att säkerställa att statligt ägda företag verkar effektivt, transparent och ansvarstagande. De är en inter nationell standard som syftar till att undvika att staten gör misstagen att agera som en passiv ägare eller som en överdrivet interventionistisk ägare.

Förvaltningsorganisation

Näringsministern ansvarar för en enhetlig ägarpolitik för bolag med statligt ägande och är ansvarigt stats råd för huvuddelen av bolagen (se olika departements förvaltningsansvar samt bolagsansvariga statsråd i tabel len till vänster). Näringsdepartementet har en särskild organisation speciali serad på bolagsstyrning och förvalt ning för att säkra ett långsiktigt värde skapande i den statliga bolagsportföl jen. Förvaltningsorganisationen består dels av bolagsförvaltare, som arbetar i ett antal bolagsstyrelser var och leder organisationens löpande arbete kring innehaven organiserat i bolagsgrupper, dels av specialister inom bolagsanalys, hållbart företagande, affärsjuridik och styrelserekrytering.

Förvaltningsorganisationens arbete bedrivs inom ramen för statens bolagsstyrningsmodell och ett antal verktyg och processer har utvecklats

för att åstadkomma en aktiv och pro fessionell förvaltning. Dessa beskrivs närmare nedan.

Aktivt ägande

Bolagsgrupper

för varje enskilt innehav

Arbetet med att utveckla och förvalta bolagsinne haven bedrivs i huvudsak utifrån bolagsgrupper. Bolagsgruppen leds av bolagsförvaltaren och består även av specialister inom analys, affärsju ridik, styrelserekrytering och håll bart företagande, som var och en kan leda enskilda projekt inom ramen för bolagsgruppen. På basis av de olika bolagens storlek, komplexitet eller för ändringsagenda varierar bolagsgrup pens storlek och sammansättning. Sammansättningen bidrar till att grup pen har goda insikter i marknaden och bolagets omvärld samt en förståelse för bolagets utmaningar och risker vil ket gör att förvaltningen kan bidra till bolagens positiva värdeutveckling. I bolagsgruppen sker analyser av bola gens verksamhet, marknad, konkur renter och hållbart förtagande vilket bidrar till att säkerställa värdeskapan det i statens innehav genom en aktiv förvaltning. Bolagsgrupperna hante rar samtliga löpande ägarfrågor som rör de förvaltade bolagen till exempel analyser av marknad och strategi, sty relseförändringar, fastställande av eko nomiska mål, uppdragsmål och utdel ningspolicyer, samt måluppfyllelse.

Arbete i bolagsstyrelserna

Bolagsförvaltaren har samma ansvar och uppdrag

som övriga ledamöter i styrelsen och ska i enlighet med aktiebolagslagen se till bolagets bästa. Styrelseuppdraget ger bolagsförvaltaren fördjupad kun skap om bolaget, de marknader bola get verkar på samt viktiga frågor och utmaningar för bolaget. Bolagsförval tarens kompetens bidrar till bolags gruppens kunskaper om bolagen vilket underlättar exempelvis förberedelse och planering av analyser och ägardi aloger på Regeringskansliet. Bolags förvaltaren har samma mandat som övriga styrelseledamöter och den for mella dialogen mellan ägare och bolag sker genom ägardialoger mellan poli

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Aktivt ägande

Ett aktivt ägande inom ramen för statens ägarpolicy.

Statens ägarpolicy

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

vägle

nde p

rin

Bolagsgrupper

för varje enskilt

innehav

Arbete

Transparens-

i bolags-

krav

styrelserna

Aktivt

ägande

Nominering

Ägardialog

av styrelser

Mål och

uppföljning

ör

ECD:sriktlinje

tisk ledning och bolagets styrelseord förande. Bolagsförvaltaren kan i sin roll som styrelseledamot, utöver den generella kompetensen för styrelse arbete, bidra med kunskaper i bolags styrningsfrågor och statens ägarpolicy samt hur olika processer ser ut inom Regeringskansliet. Det är dock varje styrelseledamots ansvar att känna till innehållet i statens ägarpolicy.

Nominering av styrelser

Styrelsen ansvarar för bola gets organisation och för valtning av dess angelägenheter, vilket bland annat innebär att styrel sen fastställer bolagets övergripande strategi, inklusive strategiska mål för ett hållbart företagande, samt fat tar andra viktiga strategiska beslut. Styrelserna i bolagen med statligt ägande ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, situation och framtida utmaningar. I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhet liga och gemensamma principer för en strukturerad styrelsenominerings process. Läs mer om styrelsenomine ringsprocessen på sidan 17. Styrel sens ordförande har en särställning i styrelsen. Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt, men har även andra uppgifter såsom ansvaret att samordna styrelsens syn med ägarens när bolaget står inför särskilt viktiga

avgöranden. Styrelsens ordförande ansvarar för den löpande dialogen med bolagets ägare.

Mål och uppföljning

Mål och uppföljning är viktiga redskap för staten

som bolagsägare, se figur på sidan 16. Genom att bolagens prestation regel bundet följs upp mot fastställda mål kan bolagens utveckling mätas. I de fall ett bolag inte når målen kan ägaren begära en plan från bolaget på åtgärder att vidta. Ekonomiska mål och upp dragsmål beslutas vid bolagsstämman. De ekonomiska målen ger möjlighet att mäta och följa upp bolagens lön samhet, effektivitet och risknivå. Upp dragsmål beslutas för de bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag, framför allt för att möjliggöra utvär dering av hur väl det särskilt beslutade samhällsuppdraget utförs.

För att på ett tydligt sätt integrera hållbart företagande i bolagets affärs strategi och affärsutveckling har äga ren uppdragit åt bolagsstyrelserna att fastställa strategiska mål för ett håll bart företagande. Samtliga mål följs upp inom ramen för ägardialogen.

Ägardialog

Näringsdepartementet har förvaltningsansvar för majo riteten av de statligt ägda bolagen. Andra departement som också har förvaltningsansvar är Finansdeparte

mentet, Kulturdepartementet, Soci aldepartementet och Utrikesdepar tementet, se tabell på sidan 14. De olika departementens statsråd och politiska ledning träffar regelbundet styrelseordföranden och ledningen hos de statligt ägda bolagen vid så kallad ägardialog. Vid ägardialo gen sker uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål. Utfallet gente mot målen diskuteras, liksom even tuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fast ställda strategiska målen för hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialogen. Vid ägardialogen dis kuteras även för bolagets verksamhet aktuella frågor av väsentlig karaktär.

Transparenskrav

Bolag med statligt ägande är ålagda samma externa finan siella rapporteringskrav som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Vid upp rättandet av hållbarhetsredovisning ska bolagen följa de regler om håll barhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Kravet på öppen och professionell informations givning i bolagen med statligt ägande syftar till att bibehålla förtroendet för bolagen hos allmänheten och i näringslivet. En aktiv förvaltning av de olika bolagsinnehaven syftar till att långsiktigt ha en god insikt i bolagens verksamheter och löpande hantera olika ägarfrågor.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L A K T I V T Ä G A N D E

Bolagsstyrningen – mål och uppföljning

Med utgångspunkt i riksdagens beslut bestämmer ägaren genom regeringen bolagens verksamhetsmål i bolagsordningen som beslutas på bolagsstämma.

Ansvar

Riksdag

BeslutsmandatBeskrivning

Uppdrag

Riksdagen beslutar om bolagens övergripande uppdrag.

Ägaren genom regeringen

Bolagsstyrelse

Ägaren + Bolagsstyrelse och ledning

Ekonomiska Uppdragsmål mål

Strategiska mål för ett hållbart

företagande

Ägardialog

Ekonomiska mål, uppdragsmål och strategiska mål för ett håll- bart företagande syftar till att tydliggöra bolagets uppdrag, att verksamheten bedrivs effektivt och hållbart, samt underlätta uppföljning. Vid fastställandet av de olika typerna av mål beaktas att dessa kompletterar och harmoniserar med varandra.

I ägardialogen följer staten som ägare upp att bolagen följer uppdraget och de beslutade målen. Regeringen återrapporterar genom en årlig skrivelse till riksdagen där verksamhetsberättelsen för bolag med statligt ägande utgör en bilaga.

Internationella riktlinjer

I statens ägarpolicy fram går att bolag med statligt ägande ska agera ansvars

fullt och arbeta aktivt för att följa inter nationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Reger ingen har identifierat ett antal inter nationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande: de tio principerna i FN:s Glo bal Compact, FN:s vägledande princi per för företag och mänskliga rättighe ter och OECD:s riktlinjer för multina tionella företag. Därutöver ska bolag med statligt ägande inom ramen för sin verksamhet analysera de globala håll barhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Kostnader

Kostnaden för förvaltningsorgani sationen inom Näringsdepartemen tet uppgick under 2018 till 41,1 (41,2) miljoner kronor vilket motsvarar 0,01 procent av förvaltat kapital. Arvode för externt köpta tjänster såsom finan

siell, ekonomisk och juridisk rådgiv ning samt framställandet av verksam hetsberättelsen och Regeringskansliets delårsrapporter för bolag med statligt ägande uppgick till 13,8 (25,2) miljoner kronor. Kostnaderna för förvaltnings organisationen utgörs huvudsakligen av lönekostnader men också av andra löpande kostnader såsom resor och kontorsmaterial. Kostnader för bolags förvaltningen inom andra departement inräknas inte, då de främst består av lönekostnader som även hänförs till övriga arbetsuppgifter inom respektive departement.

Bemyndiganden att förändra det statliga ägandet

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181), före slog regeringen bland annat en avveck ling och likvidation av Swedesurvey Aktiebolag för att överföra delar av verksamheten till Lantmäteriet. Riks dagen beslutade i enlighet med reger ingens förslag den 20 juni 2017 (bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333).

Då Swedesurvey inte längre bedriver någon aktiv verksamhet beslutade en

extra bolagsstämma 2019 att bolaget ska avvecklas genom frivillig likvida tion. Det finns fem andra nu gällande bemyndiganden att förändra det stat liga ägandet, se tabell nedan.

Förändringar i portföljen

I november 2017 beslutade regeringen att sälja Apoteksgruppen i Sverige Hol ding till Euroapotheca UAB. Transak tionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkän nande. I februari 2018 beslutades att Bostadsgaranti ska inträda i frivillig likvidation. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.

I propositionen Statligt ägda bolag i omvandling (prop. 2016/17:181) fanns även ett mandat att sälja statens aktier i Swedish National Road Consulting AB (SweRoad). Då aktierna förvalta des av Trafikverket fick Trafikverket i uppdrag att genomföra försäljningen. SweRoad såldes den 7 maj 2018 till Treeline Consulting AB.

Bolag	Nuvarande	Bemyndigande att	Beslut
Bolag	ägarandel, %	förändra ägandet till, %	Beslut
Bilprovningen	100	0	prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162

Lernia	100	0	prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103

Metria	100	0	prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333
Orio	100	0	prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr.2012/13:287

SAS	14,8	0	prop. 2009/10:121, bet. 2009/10:FiU35, rskr. 2009/10:220

16			V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A K T I V T Ä G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Styrelsenomineringsprocessen

Förvaltningsorganisationen inom Näringsdepartementet har egna sty relserekryterare vars uppgift bland annat är att utvärdera styrelserna för bolagen med statligt ägande och ta fram förslag på ordförande och övriga ledamöter1.

Styrelsenomineringsprocessen genomförs årligen och inleds efter sommaren då befintliga styrelser varit på plats sedan årsstämmorna i april och ofta haft sina första stra tegimöten. Tillsammans med en arbetsgrupp med representanter från bolagsgruppen för respektive bolag analyserar styrelserekryterarna kom petensbehovet utifrån nuvarande styrelsesammansättning och genom förda styrelseförändringar. Till grund för analysen ligger styrelseut värderingarna, det vill säga ägarens utvärdering och styrelsens utvärde ring, samtal med respektive bolags styrelseordförande och bolagsgrup pernas analyser, till exempel hållbar hetsanalysen.

En viktig del i arbetet handlar om	heter. Genom att ta in ledamöter
att förstå vilka strategiska och ope	med varierad bakgrund får styrelsen
rativa utmaningar bolaget står inför	bredare kompetens och förbättrad
och för att få en bättre bild av detta	dynamik, med syftet att mångfalden
sker ofta även en diskussion med vd.	ska minska grupptänkandet.
Styrelsen ska ha rätt samlad kompe
tens, erfarenhet och bakgrund för att	Den politiska förankringen, bered
kunna förvalta bolagets angelägen	ningen, pågår löpande under hösten
heter med integritet och effektivitet.	och vintern. Dels bereds vilka ordfö
Det krävs att varje ledamot har den	rande och styrelseledamöter som ska
tid och det engagemang som behövs	väljas om och ersättas, dels bereds
för uppdraget samt en stark integritet	förslagen på nya ordförande och
och förmåga att se till bolagets bästa.	övriga nya styrelseledamöter. Bolags
Med utgångspunkt i respektive	ansvarigt statsråd beslutar sedan om
Med utgångspunkt i respektive	nominering till årsstämman som
styrelses kompetensbehov fastställs	beslutar om valet av styrelse.
kravprofiler för de styrelseledamö
ter och ordförande som ska rekryte	Varje år väljs omkring 40–60 nya
ras och styrelserekryterarna inleder	styrelseledamöter. Det innebär att
sökprocessen. Urvalet av ledamöter	staten över tid byter en person per
görs från en bred rekryteringsbas för	styrelse och år. Snittstorleken på
att ta vara på kompetensen hos såväl	styrelserna är sju personer, vilket
kvinnor och män, som hos personer	innebär att styrelseledamöter
med olika bakgrund och erfaren	i genomsnitt sitter sex till sju år.

1)Styrelsenomineringsprocessen omfattar även styrelserna för Stiftelsen Industrifonden, Stiftelsen Norrlandsfonden och Svenska Skeppshypotekskassan. I de börsnoterade bolagen Telia Company och SAS sköts styrelserekryteringen av respektive bolags valberedning.

Styrelsenomineringsprocessen

Årscykel

Beredning inom

RegeringskanslietRegeringskanslibeslut2 (nomineringsbeslut, förordnande,

instruktion, fullmakt)

Sökprocess

Årsstämma

Kompetensanalys

Styrelsens utvärdering

Ägarens utvärdering

2) Beslut av bolagsansvarigt statsråd

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L E K O N O M I S K A M Å L

Ekonomiska mål för ändamålsenlig bolagsstyrning

Ekonomiska mål fastställs för bolagen med statligt ägande för att säkerställa värdeskapande, en rimlig ekonomisk risk, effektivitet samt för att tillförsäkra ägaren direkt- avkastning genom utdelningar. De ekonomiska målen ska vara långsiktiga, ambitiösa och realistiska.

Bolag med statligt ägande verkar i de flesta fall på marknadsmässiga villkor på konkurrensutsatta marknader. Det innebär att de har samma förutsätt ningar som andra aktörer på markna den och att de i likhet med dessa drivs med värdeskapande som övergripan de mål. På så vis stärks de statliga innehavens konkurrenskraft, långsik tiga värdeutveckling och effektivitet, samtidigt som risken för snedvridning av konkurrensen minskar.

Ett betydelsefullt stöd för bolag som eftersträvar ett så effektivt resursut nyttjande som möjligt är fastställan det av ekonomiska mål. Ägaren utar betar målen tillsammans med bolagen vilket skapar en mer nyanserad och ändamålsenlig bolagsstyrning samti digt som kvaliteten och verklighets förankringen i målen förbättras.

De ekonomiska målen ska vara realis tiska, uppföljningsbara och ambitiösa.

För bolagen med särskilt beslutade samhällsuppdrag sätts uppdrags mål för att möjliggöra uppföljning av hur väl bolagen uppfyller uppdragen. Ekonomiska mål sätts normalt i samband med uppdragsmålen efter som det särskilt beslutade samhälls uppdraget då kan sättas i relation till ekonomiskt värdeskapande. En håll

barhetsanalys ingår i den fundamen tala analysen av bolagets möjligheter och risker som ligger till grund för de ekonomiska målen.

De ekonomiska målen föreslås av styrelsen och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Ekonomiska mål – syfte

Ekonomiska mål tas vanligtvis fram för kapitalstruktur, lönsamhet och utdelning. Ägarens syfte med att fast ställa ekonomiska mål är att

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål,

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital,

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå,

•tillförsäkra ägaren direktav kastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens fram tida kapitalbehov och finansiella ställning, samt

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risk nivå.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

Den viktiga kapitalkostnaden

Den metod som används för att fast ställa ekonomiska mål bygger på en analys i flera steg. Initialt beräknas bolagets kapitalkostnad, vilket är den förväntade avkastning en investerare kan få för en alternativ placering med samma risk och löptid. Nivån på kapi talkostnaden avgör huruvida avkast ningen till investerare är rimlig givet riskaptiten hos denne. Över tid bör avkastningen på eget kapital motsvara kapitalkostnaden.

En effektiv kapitalstruktur

Därefter fastställs ett kapitalstruktur mål för att uppnå en balans mellan risktagande och effektiv kapitalisering i bolagen. En lämplig kapitalstruktur uppnås genom att beräkna vilken för delning mellan eget och lånat kapi tal som är teoretiskt optimalt för att hålla nere bolagets kapitalkostnad. Branschjämförelser och bolagets rörel serisk vägs in i beräkningen, för att hitta en effektiv och finansiellt mot ståndskraftig kapitalstruktur. Kapi talstrukturmålet ska vara långsiktigt, ambitiöst och realistiskt, och uttrycks vanligtvis som ett intervall.

Metod för fastställande av ekonomiska mål

	Utdelningspolicy
	Utdelningspolicy



Kostnad för eget kapital	Lönsamhetsmål		Konsistensbedömning	Förslag
Kostnad för eget kapital	Lönsamhetsmål		Konsistensbedömning	Förslag


18	Kapitalstruktur	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8
	Kapitalstruktur

Skr. 2018/19:140

Bilaga

E K O N O M I S K A M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

År 2018 antogs ekonomiska mål för Svedab, det svenska ägarbolaget i Öresundsbrokonsortiet som formellt äger Öresundsförbindelsen.

Ett ambitiöst lönsamhetsmål

För finansiell och operativ effektivitet sätts ett lönsamhetsmål för bolagen. För att investeringar i bolagen ska ge ägaren rimlig kompensation, används kapitalkostnaden som golv för lön samhetsmålet. Analyser av bolagens affärsplaner och branschjämförelser stärker upp målsättningen. Merparten av bolagen är betjänta av avkastnings mål (på operativt eller eget kapital) medan vissa, som binder relativt lite kapital, bättre målsätts med marginal mål för exempelvis rörelsemarginaler.

En anpassad utdelningspolicy

Som vägledning för hur stor del av bolagets vinst som ska delas ut beslu tas en utdelningspolicy för bolaget. Utdelningen ska bygga på en förut sägbar och långsiktigt hållbar ekono misk avkastning. Utdelning är dock inte den enda formen av värdedistri bution till ägare. I de fall att särskilt attraktiva eller potentiellt lönsamma investeringsmöjligheter finns för bolaget/n, kan överskottskapital få behållas och nyttjas för sådana inves teringar. Ägaren tillgodogör sig då bolagets värdeökning. Investerings planer och tillväxtmöjligheter ligger därför till grund för utdelningspolicyn.

Vidare kan investeringar där avkast ningen inte direkt uppnår ägarens lönsamhetsmål, men som likväl möter avkastningsmål motsvarande eller överstigande kapitalkostnaden,

betraktas som attraktiva och därför genomföras. Sammantaget innebär detta att utdelningsmålet för ett bolag inte behöver uppnås varje år utan ska ses som ett realistiskt och ambitiöst mål på lång sikt. Vanligen uttrycker policyn utdelningen som en andel av årets resultat, i de flesta fall i form av ett acceptabelt spann.

Konsistensbedömning

När förslag till kapitalstrukturmål, lönsamhetsmål och utdelningspolicy föreligger, behöver en analys genom föras så att inga inbyggda konflik ter finns mellan målformuleringarna samt den tillväxt som affärsplanen för bolaget utgår från. Ett sätt att göra detta på är att kontrollera att mål för kapitalstruktur, lönsamhet och utdel ning samt tillväxt skapar finansiellt utrymme att göra de investeringar som målen och affärsplanen impli cerar.

Förslag

Styrelsen behandlar därefter förslag till nya ekonomiska mål och fattar beslut om att föreslå dessa mål för bolagsstämman. Ägaren beslutar for mellt om målen på bolagsstämman.

Uppföljning och utvärdering

De ekonomiska målen ska vara fram åtblickande och långsiktiga. Det bety der att målen kan överträffas vissa år och inte uppnås andra år, bland annat beroende på konjunktursvängningar.

Vid regelbundna avstämningsmöten med bolaget följer ägaren upp bola gets utveckling och måluppfyllelse. Vid dessa tillfällen diskuteras både bolagets interna arbete för att upp fylla målen och de omvärldsfakto rer som påverkar bolagets förutsätt ningar. Måluppfyllelsen utvärderas i förhållande till bland annat rådande marknadsförutsättningar, budget och affärsplan.

Revidering av ekonomiska mål

Eftersom ett bolags interna och externa förutsättningar ständigt förändras behöver också de ekono miska målen med jämna mellanrum ses över. Anledningar till att revidera målen kan bland annat vara väsent liga förändringar i bolagets strategi eller marknadsförutsättningar, liksom större förvärv eller avyttringar. Större och varaktiga makroekonomiska för ändringar kan också vara en anled ning att se över målen. Målrevidering är en strukturerad process som invol verar både ägare och bolag. Eftersom de ekonomiska målen beslutas av såväl ägare som bolag, kommuniceras mål och utfall externt av båda parter.

Under 2018 antogs nya ekonomiska mål för RISE och Svedab. Målpro jekt inleddes även under året för Akademiska Hus och Swedavia och som sedan beslutades på bolagens årsstämmor 2019.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L S A M H Ä L L S U P P D R A G

Samhällsuppdragens natur

Ett särskilt beslutat samhällsuppdrag föreligger när ett bolag har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksamhet som helt eller delvis syftar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

Ett bolag anses ha ett särskilt beslutat samhällsuppdrag när riksdagen har beslutat om att bolaget ska bedriva verksamhet som helt eller delvis syf tar till att generera andra effekter än ekonomisk avkastning för ägaren.

I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat sam hällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten. Bland bolag med samhällsuppdrag finns bolag vars hela verksamhet utgår från sam hällsuppdraget samt bolag där enbart delar av verksamheten utgår från samhällsuppdraget. För den sist nämnda kategorin är resterande verk samhet kommersiell. Bolag som har särskilt beslutade samhällsuppdrag bidrar bland annat till kulturella vär den, mer hållbar konsumtion, forsk ning och utveckling, läkemedelsför sörjning, kapitalförsörjning och upp rätthållande av infrastruktur.

Exempelvis är syftet med Samhalls verksamhet att producera efterfrå gade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utveck lande arbeten åt personer med funk tionsnedsättning som medför nedsatt

arbetsförmåga. Genom att arbeten skapas i kunduppdrag, på marknads mässiga villkor i konkurrens med andra, tar Samhall vara på en outnytt jad resurs hos personer med funk tionsnedsättning. Som ersättning för de merkostnader som samhällsupp draget innebär får Samhall anslag på statsbudgeten.

Genom sina verksamheter bidrar bolagen med samhällsuppdrag ofta till ekonomisk nytta i andra sekto rer än sin egen. Systembolagets syfte är exempelvis att bidra till förbättrad folkhälsa genom att begränsa alkoho lens skadeverkningar. Det bidrar i sin tur till lägre kostnader för vård och omsorg. Ett annat exempel är Almi Företagspartner och SEK som genom sina verksamheter stöttar företag och entreprenörer inom olika sektorer i deras expansion i Sverige och utom lands. De bidrar på så vis till ökad konkurrenskraft och sysselsättning vilket är bra för samhället i stort.

I den statliga bolagsportföljen finns 22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag, se tabell till höger.

22 bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

Almi Företagspartner APL, Apotek Produktion & Laboratorier

Göta kanalbolag

Kungliga Dramatiska teatern Kungliga Operan Miljömärkning Sverige

RISE, Research Institutes of Sweden Samhall

Saminvest

Statens Bostadsomvandling SEK, Svensk Exportkredit SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Sveaskog

Svedab Svenska Spel Swedavia

Swedfund International Systembolaget Teracom Group VisitSweden Voksenåsen

20	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

Uppdragsmål tydliggör icke-finansiella värden

Flera av bolagen med statligt ägande har av riksdagen sär- skilt beslutade samhällsuppdrag. För dessa bolag fastställer ägaren uppdragsmål för att kunna mäta och följa upp att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Uppdrags- målen tas fram av ägaren i dialog med bolaget.

Uppdragsmål tas fram för statligt ägda bolag som har särskilt beslu tade samhällsuppdrag. Uppdrags mål tas fram av ägaren i dialog med bolaget. Det sker i en integrerad pro cess för att undvika målkonflikt med exempelvis ekonomiska mål och för att undvika marknadssnedvridande korssubventionering. Uppdragsmål läggs fram och beslutas av ägaren på bolagsstämman.

Efter Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av bolag med samhällsuppdrag 2017 har en över syn av processen med fastställande av uppdragsmål utförts. Resultatet av översynen har inneburit förtydli gande avseende grundförutsättningar för att ett uppdragsmålsprojekt ska kunna påbörjas och genomföras med goda resultat. Även uppföljning och redovisning av samhällsuppdragen och dess kostnader har förtydligats. Process och metod för fastställande av uppdragsmål kommer att ses över kontinuerligt.

Uppdragsmål – syfte

Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

•säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl,

•tydliggöra kostnaden för utföran det av de särskilt beslutade samhällsuppdragen,

•möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter, samt

•klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen.

Uppdragsmål i relation till ekonomiska mål

Det finns ingen motsättning mellan särskilt beslutade samhällsuppdrag och ekonomisk effektivitet. Statens ambition som ägare är att uppdraget ska utföras väl och på ett så effek tivt sätt som möjligt. Däremot kan uppdragsmål och ekonomiska mål påverka varandra, varför det är viktigt att de fastställs i en integrerad process.

Utförandet av det särskilt beslutade samhällsuppdraget kan till exempel vara förknippat med en kostnad, vilket påverkar bolagets ekonomiska resultat. De ekonomiska målen sätts med hän syn tagen till kostnaden för det särskilt beslutade samhällsuppdraget. Det sär skilt beslutade samhällsuppdraget kan

även vara kopplat till bolagets risk och bedömningen av vad som är en lämp lig kapitalstruktur. Tolkningen av det särskilt beslutade samhällsuppdraget och fastställandet av uppdragsmålen har betydelse för bolagets ekonomiska förutsättningar och vilka ekonomiska mål som kan sättas.

Vissa av bolagen med särskilt beslu tade samhällsuppdrag får anslag från statens budget. En kostnadsberäkning för de särskilt beslutade samhälls uppdragen underlättar för regering och riksdag att prioritera hur skatte betalarnas pengar ska användas.

Metoden för framtagande av uppdragsmål

Förvaltningsorganisationen har en strukturerad process för att ta fram uppdragsmål för bolag med statligt ägande. Den kan summeras i tre steg.

(1)Definiera vad bolaget ska göra, det vill säga uppdraget.

(2)Definiera varför uppdraget ska utföras, det vill säga syftet eller samhällsnyttan.

(3)Fastställa uppdragsmål som speglar syftet och hur uppdraget ska utföras.

VAD		VARFÖR		HUR
Definiera uppdraget		Definiera varför uppdraget ska		Definiera uppdragsmål som
och vad bolaget ska göra.		utföras.		speglar syftet och beskriver hur
(enligt bolagsordning och/eller		(enligt till exempel propositioner		uppdraget ska utföras.
ägaranvisning)		och utskottsbetänkanden)		(t.ex. mål för beläggningsgrad,
				volymer, effektivitetsmått eller
				annat mått inom bolagets kontroll)


	Specificera kostnad för uppdrag och inverkan på ekonomiska mål


		Beaktas i processen
		för att fastställa ekonomiska mål
V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8			21

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L U P P D R A G S M Å L

I internationell samverkan med akademi, näringsliv och offentlig sektor bidrar RISE till ett konkurrenskraftigt näringsliv.

■För mer information om bolagets nya uppdragsmål se sidan 23.

I bolagsordningens verksamhetsbe skrivning framgår ofta vad det sär skilt beslutade samhällsuppdraget är, men inte alltid dess samhällsnytta. Innan uppdragsmålen formuleras måste därför samhällsnyttan först klargöras. Samhällsnyttan eller syf tet med det särskilt beslutade sam hällsuppdraget är ofta beskrivet i den proposition som utgör underlag för riksdagens beslut. Ibland finns det flera propositioner och utskottsbe tänkanden att gå igenom för att fastställa samhällsnyttan.

Enhetliga uppdragsmål tas fram genom att definiera kategorier för olika typer av syften eller samhälls nyttor. För dessa kategorier tas exem pel på mål fram. Inom infrastruktur används exempelvis måtten belägg ningsgrad och kvalitetsindex. Ju högre beläggningsgrad desto större nytta ger infrastrukturen, medan kvalitets index används för att mäta använda rens uppfattade nytta. I bolag som verkar utan konkurrens är kvalitets och kundmätningar särskilt viktiga eftersom det inte finns något naturligt

omvandlingstryck på bolaget att verka mer effektivt.

Under våren 2018 fastställdes upp dragsmål för Svedab och RISE, totalt finns tio bolag med beslutade upp dragsmål i den statliga bolagsportföl jen, se tabell till höger. Inga nya pro jektet påbörjades under hösten 2018 på grund av regeringsbildningen.

Uppföljning och utvärdering

Uppdragsmål och utfall ska redovisas i bolagets årsredovisning. Uppfölj ning av uppdragsmål sker dels som en del av bolagsgruppens löpande arbete, dels vid ägardialoger mellan företrädare för ägaren och bolaget där utfallet gentemot målen diskute ras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktu alisera en översyn av målen. Under ägardialogen följs även kostnadsut vecklingen upp för att genomföra samhällsuppdraget och uppfylla uppdragsmålen.

Bolag som hittills fått beslutade uppdragsmål

Almi Företagspartner Göta kanalbolag

RISE, Research Institutes of Sweden SEK, Svensk Exportkredit

SOS Alarm

SSC, Svenska rymdaktiebolaget Svedab

Swedavia

Swedfund International Systembolaget

22	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Ola Dawidson, Stra- tegi och Verksamhets- utvecklingsdirektör RISE.

Skr. 2018/19:140

Bilaga

U P P D R A G S M Å L S T R AT E G I O C H M Å L

RISE har fått nya uppdragsmål och ekonomiska mål

2001

Regeringen tar initiativ till att konso- lidera de svenska industriforsk- ningsinstituten i syfte att göra dem

I samband med att en fusion inom RISE koncernen genomfördes 2018 bedömde ägaren i samråd med RISE:s styrelse att tidpunkten var lämplig för att fastställa uppdrags- mål samt ekonomiska mål för bola- get. Ett genomgripande målprojekt genomfördes parallellt med en hållbarhetsanalys. Uppdragsmål samt ekonomiska mål fastställdes på extra bolagsstämmor i juli res- pektive augusti 2018.

Målprojektet resulterade i sex upp- dragsmål som bedöms relevanta

i förhållande till RISE:s särskilt beslutade samhällsuppdrag och uppdragsmålen utgör också en viktig utgångspunkt för att kunna fastställa relevanta ekonomiska mål. Projektet resulterade i en samsyn mellan bolaget och ägaren kring samtliga målområden. Vissa målnivåer kommer att fastställas först under 2019–20, då bolaget haft möjlighet att införa mätning- arna och skapa referensvärden.

Uppdragsmål

Syftet med uppdragsmålen är att tillsammans på ett balanserat sätt målsätta och mäta de olika syften som RISE:s särskilt beslutade sam- hällsuppdrag är avsett att uppnå.

Varje enskilt uppdragsmål utgör ett styrmedel inom ett för RISE relevant område.

•Omsättning från konkurrensut- satta forskningsmedel inom RISE ska i relation till total omsättning uppgå till minst 30%

•Näringslivsintäkter från små/ medelstora företag ska i relation till totala näringslivsintäkter överstiga en viss lägsta nivå i procent som fastställs 2020

•Omsättning från projekt med tvärvetenskaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj uppgå till en viss lägsta nivå i procent som fastställs 2019

•Beläggningsgraden på test- och demonstrationsanläggningar ska ligga inom ett visst målintervall som fastställs 2019

•I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerför- måga” uppnå ≥ 78% positiva svar

•I RISE:s kundundersökning ska

Nöjdkundindex uppnå ≥ 75% positiva svar

Ekonomiska mål

RISE är vinstdrivande men inte vinstutdelande. De ekonomiska målen syftar till att styra RISE mot en hög grad av effektivitet och affärsmässighet inom ramen för sitt samhällsuppdrag.

•Rörelsemarginal ≥ 3% från 2020

•Nettoskuldsättningsgrad: 0–30%

2009

2013

2014

2016

2017

2018

internationellt konkurrenskraftiga.

Med stöd av ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att samordna och utveckla statens ägarintressen samt att stärka och förnya instit- utssektorn skapas ett holdingbolag som får namnet RISE Research Institutes of Sweden. I samband med detta överförs SP från att vara ett av staten direkt ägt bolag till att bli ett helägt dotterbolag till RISE.

I syfte att ge en mer kostnadseffek- tiv och ändamålsenlig organisa- tionsstruktur justeras RISE:s upp- drag till att även inkludera operativ verksamhet.

RISE:s dotterbolag AstaZero, värl- dens första fullskaliga testmiljö för framtidens trafiksäkerhet, startar sin verksamhet i augusti.

Innventia, SP och Swedish ICT går i april samman under det gemen- samma varumärket RISE och RISE blir ensam ägare till instituten.

Pia Sandvik tillträder som ny vd i april.

Elektroniklaboratoriet Awitar fär- digställs. Awitar är en viktig investe- ring för att RISE fortsatt ska vara en stark innovationspartner till svensk fordonsindustri.

I november får RISE i uppdrag av regeringen att etablera och driva ett elektromobilitetscenter samt starta ett Substitutionscentrum som ska öka kunskapen om farliga ämnen och på så sätt bidra till att dessa byts ut.

Omstruktureringen av RISE slutförs genom att det tidigare holdingbola- get fusioneras med det tidigare SP

Det är en utmaning att hitta mål som på ett balanserat och lättförståeligt sätt mäter hur väl ett så brett institut som RISE levererar i

förhållande till ägarnas direktiv och förväntningar. Men med utgångspunkt i tidigare internt arbete inom RISE kring mätning av innovationspartnerskap kunde vi snabbt skapa en god förståelse för vår breda verksamhet. Jag tycker den slutliga paletten av uppdragsmål ger en bra och balanserad bild hur vi mäter RISE verksamhet, där vi väger in aspekter

av kund, forskning, balans mellan olika segment, relevansen i vår test- bäddsverksamhet och inte minst hur väl vi utnyttjar bredden i vår verk- samhet för att adressera de komplexa samhällsutmaningarna.”

och det sammanslagna bolaget blir moderbolag i RISE-koncernen.

I juni förvärvar RISE två tredjedelar av forskningskoncernen Swerea. De i Swerea ingående instituten IVF, SICOMP, SWECAST och delar av KIMAB går samman med RISE.

RISE och Chalmers etablerar SEEL AB, en testbädd för elektromobili- tet, med stöd av regeringen och i samverkan med industriparter. Sammantaget innebär regeringens satsning och industriparternas åtaganden att en investering om

1 miljard kronor görs i satsningen.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L M Å L U P P F Ö L J N I N G

Måluppföljning

Måluppföljning är ett viktigt redskap i statens aktiva förvaltning. Genom att regelbundet jämföra bolagens prestation med fastställda mål kan staten som ägare utvärdera och bidra till bolagens utveckling.

Ekonomiska mål och utfall 2018

%, om inget	Lönsamhet		Kapitalstruktur		Beslutad utdelning
%, om inget	Avkastning eget kapital,		Soliditet,		baserad på 2018 års vinst,
annat anges	om inget annat anges		om inget annan anges		om inget annat anges
Bolag	Mål	Utfall 2018	Mål	Utfall 2018	Mål	Utfall 2018
Akademiska Hus	≥6,51	5,51	30–40	45,8	40–60	60
APL	>8	-52,2	40–50	15,8	≥50	-
Apoteket	≥32	2,52	40–803	34,03	40–604	594
Bilprovningen	≥82	2,62	30–40	45,3	≥80	323
Green Cargo	≥106	-6,06	0,6–0,93	2,13	50	-
Göta kanalbolag	≥07	0,27	-10–503	-34,33	-	-
Infranord	≥16	9,9	>33	38,4	50–75	50
Jernhusen	≥12	7,3	35–45	44,0	33	120
Lernia	≥20	-34,4	30–50	22,0	≥50	-
LKAB	>12	14,1	0–303	9,23	40–60	60
Metria	≥105	-0,85	≥30	49,6	≥30	-
PostNord	10,56	-12,46	10–503	31,03	40–60	-
RISE	≥32	1,12	0–303	-53,03	-	-
Samhall	7	7,6	≥30	35,9	-	-
SAS	>1216	14,016	<38	2,78	-	-
SJ	≥76	11,46	0,5–1,03	-0,13	30–50	50
SOS Alarm	≥22	6,92	25–35	47,6	≥50	50
Specialfastigheter	89	13,09	25–35	38,3	50	50
SSC	≥66	8,06	0,3–0,53	0,23	≥30	-
Sveaskog	≥4,510	5,410	0,3–0,63	0,33	65–90	82
Svedab	50011	99611	-	-	50	93
Svenska Spel	≥222	21,22	-	-	-	100
Svevia	≥20	31,9	20–30	33,5	≥50	73
Swedavia	≥66	4,66	0,7–1,53	1,13	30–50	-
Swedfund	pos12	-55,312	-	-	-	-
Systembolaget	rf+7	11,4	20–30	25,7	80–100	100
Telia Company	-	-	A- till BBB+13	A- till BBB+13	≥8013	8513
Teracom Group	17	11,0	30	82,0	40–60	60
Vasallen	rf+4	-3,5	≥50	83,8	30–50	-
Vattenfall	≥814	7,014	22–2715	20,715	40–70	20

1)Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar. 2) Rörelsemarginal. 3) Skuldsättningsgrad, % eller ggr. 4) Andel av årets resultat justerat för resultat och skatt hänförligt till pensionstillgångar och pensionsförpliktelser. 5) EBITDA-marginal. 6) Avkastning på operativt kapital. 7) EBT-marginal.

8)Nettoskuld/EBITDAR. 9) Avkastning på eget kapital, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt.

10)Direktavkastning. 11) Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor. 12) EBIT oavsett redovisningsstandard ska vara positivt, utfall i miljoner kronor. 13) Solid kreditvärdering på lång sikt och utdelning om minst 80 procent av fritt kassaflöde, exklusive licenser, från kvarvarande verksamhet.

14)Avkastning på sysselsatt kapital.15) Internt tillförda medel/justerad nettoskuld.16) ROIC.

	Lönsamhet			Kapitalstruktur			Beslutad utdelning
%	Avkastning eget kapital,		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		baserad på 2018 års vinst,
%	om inget annat anges		Total kapitalrelation		Kärnprimärkapitalrelation		om inget annat anges
Bolag	Mål	Utfall 2018	Mål	Utfall 2018	Mål	Utfall 2018	Mål	Utfall 2018
SBAB	≥10	12,1	≥0,617	18,117	≥0,617	12,517	≥40	40
SEK	≥6	3,6	1–318	20,118	-	-	30	30

17)Total kapitalrelation och kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finansinspektionens kommun- icerade kapitalkrav, vilket för den totala kapitalrelationen motsvarar ett mål om 14,1 procent och för kärnkapitalrelation ett mål om 10,0 procent. 18) Total kapital- relation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter över Finansinspektionens kommunicerade kapitalkrav: 17,7–19,7 procent.

24	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

M Å L U P P F Ö L J N I N G S T R AT E G I O C H M Å L

Uppdragsmål och utfall 2018

Samhällsuppdrag, uppdragsmål och utfall för respektive bolag presenteras i mer detalj i bolagsöversikterna på sidorna 39–86.

Bolag	Fastställda uppdragsmål	Målnivå	Utfall 2018
Almi	Överlevnadsandel högre än kontrollgruppen	Kontrollgrupp 77%	81%
Företagspartner	Ökning av omsättning för Almis kunder högre än kontrollgruppen	Kontrollgrupp 24%	33%
	Ökning av förädlingsvärde högre än kontrollgruppen	Kontrollgrupp 21%	32%
	Andel som uppfattar Almi som uteslutande marknadskompetterande	100%	Index ej komplett
	Andel kvinnor högre än kontrollgruppen	Kontrollgrupp 30%	28%
	Andel personer med utländsk bakgrund högre än kontrollgruppen	Kontrollgrupp 23%	36%
	Andel företag i tidiga skeden	>50%	72%
Göta	Antal båtar under hela säsongen	≥1 700	1 925
kanalbolag	Antal båtar under bokningssäsong	≥400	462
	Reguljär passagerartrafik ska bedrivas under hela högsäsongen	100%	100%
	Tillgänglighetsgrad under högsäsong	98%	91%
	Andel sluss- och brovaktarhus som har åretruntstandard (till 2020)	100%	96%
	Bibehålla kanalens trädallé och återplantera till ursprungligt antal	Ingen målnivå	50 träd planteras
	Antal olyckor på grund av anläggningens skick	0	1
	Kundnöjdhet (index)	≥4 (av 5) för fyra kundkategorier	4,4 / 4,6 / 4,0 / 3,6
RISE	Andel omsättning konkurrensutsatta forskningsmedel	≥30%	*
	Andel omsättning näringslivsintäkter från SMF	≥35%	**
	Andel samverkan genom tvärvetenskapliga projekt	Målnivå fastställs 2021	–
	Utnyttjandegrad av test- och demoanläggningar	60%–80%	**
	Innovationspartnerförmåga (positiva svar)	≥78%	*
	Nöjdkundindex (NKI) (positiva svar)	≥75%	*
SEK	Kundundersökning mervärde av exportkrediter (positiva svar)	>60%	78%
	Intressentdialog för främjande av konkurrenskraft	Ingen målnivå	Genomförd 2018
SOS Alarm	Svarstid 112 (sekunder)	8	11,6
	Servicenivå, svar inom 15 sekunder 112	92%	78%
	Servicenivå, svar inom 30 sekunder 112	100%	92%
	Tid till identifierat hjälpbehov (sekunder)	40	28
	Nöjda kunder, Alarmering & Beredskap (index)	68	68
	Förtroendeindex	70	82
SSC	Beläggningsgrad Esrange	≥70%	104%
	Kvalitetsindex Esrange	≥80%	89%
	Intressentdialog för främjande av svenska intressen	Ingen målnivå	–
Svedab	Tillgänglighetsgrad bilväg	100%	*
	Tillgänglighetsgrad järnväg	≥99,6%	*
Swedavia	Återrapportering av andel nöjda resenärer	Ingen målnivå	74%
	Återrapportering av antal passagerare inrikes (miljoner)	Ingen målnivå	13,5
	Återrapportering av antal passagerare utrikes (miljoner)	Ingen målnivå	28,5
	Återrapportering av antal utrikesdestinationer	Ingen målnivå	324
	Återrapportering av antal haverier eller allvarliga tillbud	Ingen målnivå	3
	Återrapportering av koldioxidavtryck (kton)	Ingen målnivå	528
Swedfund	Ökad omsättning per investering	Ökning över en 5 års period	47% på tre år
	Ökad lönsamhet per investering	Ökning över en 5 års period	60% på tre år
	Klimatavtryck, portföljens estimerade utsläpp av C02e (kton)	Målnivå utvärderas 2019	24,0
	Klimat- och miljöanalys	Ska genomföras vart tredje år	Genomförd 2018
	Transparens och regelefterlevnad avseende skatter	Målnivå utvärderas 2019	–
	Andel kvinnor i ledande befattning per investering	Ökad jämställdhet efter 5 år	25%
	Andel investeringar orealiserbara med kommersiell finansiering	100%	100%
Systembolaget	Nöjd kund index (NKI)	≥80%	84,6
	Alkoholindex	Positiv utveckling (index 2017:62,0)	61,4
	Återrapportering av alkoholkonsumtion (l per capita / bolagets andel)	Ingen målnivå	9,0 / 62,8%

*Målet fastställdes på årsstämman 2018 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2019.

**Målnivån fastställdes på årsstämman 2019 och rapporteras första gången i årsredovisningen för 2020.

Uppfyllnad av mål på portföljnivå 2018

Ekonomiska mål

Lönsamhet		Kapitalstruktur		Utdelning
	3%	9%		19%
				19%
53%	41%	44%	47%	28%	53%
53%		44%		28%
	3%

Uppdragsmål

28%

52%

14%

Målet uppfyllt

Målet delvis uppfyllt1 Målet ej uppfyllt

Inget beslutat mål/målnivå

1)Bolaget har flera relevanta mål varav vissa är uppfyllda.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Strategiska mål för hållbart företagande

Hållbart företagande integreras i bolagsstyrningen för att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt. Bolagen med statligt ägande ska agera föredömligt och integrera håll- barhetsperspektiv i verksamheten genom att styrelsen fastställer strategiska mål för ett hållbart företagande.

Staten som ägare har en hög ambi tionsnivå för hållbart företagande. Utgångspunkten är att bolagen med statligt ägande genom sina affärs modeller ska bidra till värdeskapande på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Det innebär att bolagen, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, ska identi fiera och minimera risker för negativ påverkan av sina verksamheter men även ta tillvara nya affärsmöjligheter och innovativt tänkande för ett håll bart värdeskapande. Genom att den statliga bolagsportföljen är en stor och viktig del av Sveriges närings liv kan bolagens agerande tjäna som exempel för andra företag.

Inom området hållbart företagande ska bolagen med statligt ägande agera föredömligt, vilket inkluderar ett stra tegiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande i detta arbete är internationella riktlinjer och sedan 2017 även Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveck ling.

Agenda 2030 är en gemensam agenda för världens länder med 17 globala mål för en hållbar utveckling som gäller fram till 2030. Alla samhällets aktörer är viktiga i genomförandet av Agenda 2030 och näringslivet har en central roll. Det innefattar även bola gen med statligt ägande som ska ana lysera målen för att identifiera vilka de genom sin verksamhet påverkar och kan bidra till.

Regeringen menar att ett proak tivt och integrerat hållbarhetsarbete bidrar positivt till bolagens utveck ling. Det är styrelsens ansvar att inte grera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi. Det innebär att bolaget ska utgå från sin affär, och i förekom mande fall sitt särskilt beslutade sam hällsuppdrag, i fastställandet av målen och strategier för att uppnå dessa mål. Uppföljningen av strategiska mål för hållbart företagande som fastställts av bolagsstyrelserna är en del av bolags förvaltningens löpande arbete.

Mål- och strategiformulering

Regeringen har definierat ett antal kva

litetskrav för de strategiska målen för hållbart företagande. Målen ska vara

•få och övergripande,

•värdeskapande,

•relevanta för bolagets affärsverk samhet och hållbarhetsutmaningar,

•relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag (när samhällsuppdrag finns),

•långsiktiga och utmanande,

•uppföljningsbara (behöver inte vara kvantifierbara), samt

•tydliga och enkla att kommunicera.

Uppföljning med hjälp av hållbarhetsanalys

Förvaltningsorganisationen gör bolagsspecifika hållbarhetsanalyser för att utvärdera bolagens arbete med hållbart företagande. Hållbarhetsana lysen utgår från en bred omvärldsana lys som beaktar globala trender, risker samt möjligheter kopplade till den värdekedja bolaget verkar i.

Utöver att bidra med kunskap till äga ren har resultatet från hållbarhetsana lysen fler användningsområden. Det ligger till grund för dels det aktiva

Processen för hållbarhetsanalys

		Land- och sektoranalys
		Globala trender:	Bolagsanalys	Jämför	Slutsatser
		Globala trender:
		Teknikutveckling, Klimatförändring,	Identifiera		Resultaten används
		Ändliga naturresurser	• Möjligheter		Resultaten används
	Närings-	Sektorrelaterade	• Risker	Jämför med	för ägardialog,
	Närings-	Sektorrelaterade		Jämför med	ekonomiska mål,
	departe-	nyckelfrågor:	Analysera	områdets	styrelserekrytering
	mentet	Möjligheter och risker	• Bolagsstyrning	”best practices”	och övriga styrnings-
		Landrelaterade	• Utförande		processer.
		nyckelfrågor:	• Extern kommunikation
		Möjligheter och risker
	Bolaget/styrelsen		Bolagets och styrelsens arbete med hållbart företagande är en separat process
	Bolaget/styrelsen
26			V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L

Statens fastighetsbolag i fokus Under 2018–19 har bolagsför- valtningen genomfört en hållbar- hetsanalys av flera av de bolag med statligt ägande som har en fastighetsrelaterad verksamhet (Akademiska Hus, Jernhusen, Spe- cialfastigheter och Swedavia). Det övergripande syftet med hållbar- hetsanalysen är att säkerställa att bolagen lever upp till regeringens högt ställda förväntningar inom området hållbart företagande. I det här fallet syftade analysen även till att identifiera gemensamma fokus- områden för att öka både ägarens och bolagens kunskaper och dela erfarenheter av smarta lösningar och arbetssätt.

Bygg- och fastighetsbranschen står för en betydande del av Sveriges energiförbrukning och i linje med detta har bolagen generellt sett haft ett stort fokus på att minska energiförbrukningen. Analysen visade att de statligt ägda fastig-

hetsbolagen har kommit långt med att minska energiförbrukningen och samtliga bolag har mål som mäts och följs upp. En tydlig trend såväl inom branschen som hos de statligt ägda fastighetsbolagen är ett ökat fokus på den sammanlagda klimatbelastningen i byggproces- sen. Att det är rätt angreppssätt stöds av en rapport från Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) och Sveriges Byggingenjörer ”Klimatpåverkan från byggpro- cessen, 2018” som visar på att klimatbelastningen är lika stor i byggprocessen som vid driften

av huset under 50 år. Flera av de statligt ägda fastighetsbolagen är också medlemmar i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige där en gemensam färdplan för bygg- och anläggningssektorn har till syfte att bidra till branschens utveckling mot klimatneutralitet till 2045.

Socialt ansvar är ytterligare en vik- tig fråga för statens fastighetsbolag

och därför undersöktes även hur bolagen hanterar de hållbarhets- risker som finns kopplade till entre- prenörsledet i byggbranschen. Analysen av fastighetsbolagen i den här frågan pågick parallellt med en bredare dialog där bolagsförvalt- ningen under ledning av dåvarande närings- och innovationsminister Mikael Damberg sammankallade vd och styrelseordförande i ett antal portföljbolag för att diskutera hälsa och säkerhet.

Precis som vid andra hållbarhets- analyser som görs av bolag med statligt ägande har de rekommen- dationer som identifierades pre- senterats för respektive styrelse i bolagen med fastighetsrelaterad verksamhet. Arbetet kommer sedan att följas upp i ägardialoger men också i separata möten mellan bolag och ägare med särskilt fokus på hållbarhetsfrågor.

Hållbarhetsanalysen som genomförts av de statliga fastighetsbolagen har visat att vi delar ett flertal utmaningar i våra affärsverksamheter. En av sektorns största utmaningar är att möta den klimatomställning som krävs för att nå ett hållbart samhälle. Akademiska Hus målsättning om att nå en klimatneutral verksamhet ställer stora krav på samverkan med många andra aktörer och tillsammans med våra stora satsningar på digitalisering och innovation driver vi utvecklingen i en positiv riktning. Som statligt bolag har vi kraft och möjlighet att använda vår position som byggherre och sätta långsiktigheten i fokus.”

Kerstin Lindberg Göransson, vd Akademiska Hus AB.

ägandet i form av styrelsenominerings processen, dels dialogen mellan ägaren och bolaget vilket ger förutsättningar för en långsiktig och konsekvent styr ning av bolagen. Hållbarhetsanalysen är också en viktig del i processen att ta fram ekonomiska mål och uppdrags mål eftersom den minskar risken för målkonflikter.

Samarbete för ökat värdeskapande

Samverkan mellan olika aktörer bidrar många gånger till mer kunskap och bättre, mer innovativa lösningar. Därför förväntas bolag med statligt

ägande bedriva ett aktivt arbete såväl i den egna verksamheten som i sam arbete med affärspartners, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöver föring och innovativa samarbeten inom området hållbart företagande.

Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om miljöhänsyn, mänskliga rättig heter, arbetsvillkor, antikorruption och affärsetik. Vägledande i bolagens arbete är Agenda 2030. Vidare ska

bolagen arbeta aktivt för att följa rikt linjer såsom Global Compact, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E

Statens ansvar som ägare

I juni 2011 antog FN:s råd för mänsk- liga rättigheter FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Grundpelarna för de vägledande principerna är:

1.Statens skyldighet att skydda de mänskliga rättigheterna.

2. Företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna, vilket innebär att deras verksamhet inte ska bidra till kränkningar av mänsk-

uttrycker att stater bör vidta ytterli- gare åtgärder för att motverka att före- tag som ägs eller kontrolleras av staten kränker de mänskliga rättigheterna.

Detta med utgångspunkt i att stater som äger eller kontrollerar företag har störst möjlighet att säkerställa att relevanta riktlinjer, lagar och regler om respekten för de mänskliga rättig- heterna tillämpas.

Mänskliga rättigheter är en integrerad del i svenska statens ägarpolicy och bolagsstyrningen. Fokus på mänskliga rättigheter i styrningen av bolag med statligt ägande har stärkts, exempel- vis genom en vägledning för styrelser i bolag med statligt ägande om för- väntningarna på företagens arbete inom området mänskliga rättigheter samt styrelsens roll och ansvar.

liga rättigheter och att företagen ska agera för att förhindra detta.

3. Möjlighet att få sin sak prövad för det fall rättigheterna inte respekteras.

Den fjärde principen under pelare ett riktas till stater som ägare och

Mänskliga rättigheter

Skydda	Respektera	Gottgörelse
Statens skyldighet att	Företags ansvar att	Utsattas möjlighet att
skydda de mänskliga	respektera de mänskliga	få sin sak prövad om
rättigheterna	rättigheterna	rättigheterna inte
		respekteras

Agenda 2030

Världssamfundet har antagit en gemensam agenda för hållbar utveckling med 17 globala mål som gäller fram till 2030. Ambitionsnivån för bolagens arbete inom området

hållbart företagande har fortsatt att höjas genom att FN:s Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar ut- veckling har inkluderats i statens ägarpolicy. Bolag med statligt

ägande ska analysera de globala målen och identifiera de mål som de genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Utmaningar och möjligheter för ett hållbart värdeskapande Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling är ett tydligt exempel på hur utmaningar och möj- ligheter hänger samman. Näringslivet har en central roll i genomförandet av agendan och företagen uppma- nas att använda sin kreativitet och innovationsförmåga för att bidra. Näringslivet har en nyckelroll för

att hitta lösningar på de utmaningar som finns på miljö- och klimatom- rådet, för att skapa ett mer jämställt arbetsliv och för att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter.

Vägledande för bolagen

En viktig utgångspunkt för de statligt ägda bolagen är sedan tidigare etablerade internationella riktlinjer för hållbart företagande. Regeringen

vill att bolag med statligt ägande ska vara med och visa vägen framåt och har därför inkluderat krav och förväntningar på bolagen i statens ägarpolicy, som slår fast att interna- tionella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ska vara vägledande för de statligt ägda bolagens arbete med hållbart företagande. Bolagen ska analysera

de globala målen och identifiera de mål som respektive bolag genom sin verksamhet påverkar och bidrar till.

Regeringen ser hållbart företagande som en viktig affärsstrategisk fråga. Kortsiktiga och långsiktiga strategier hänger ihop och de beslut som fattas i dag ska vägledas av omsorgen om bolagets framtida position i en hållbar

28	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

		Skr. 2018/19:140
		Bilaga

	S T R AT E G I S K A M Å L F Ö R H Å L L B A R T F Ö R E TA G A N D E S T R AT E G I O C H M Å L
värld. Bolagen förväntas därför enligt	om Agenda 2030 och de 17 globala	fortlöpande genomförs mellan före-
ägarpolicyn även identifiera affärs-	målen. Under året har bolagsförvalt-	trädare för ägaren och bolagen.
möjligheter som bidrar till att uppnå	ningen bland annat initierat en serie
de globala målen.	workshops på temat Agenda 2030	Det finns en rad exempel på hur
	med representanter från bolagen	de statligt ägda bolagen tagit sig an
Kunskap och inspiration	i syfte att öka det gemensamma	arbetet med de globala målen och
Bolagsförvaltningen i Regerings-	kunskapsutbytet. Bolagens fortsatta	där de redovisar sitt arbete i sin
kansliet arbetar med att på olika sätt	arbete kommer också att följas upp	årsredovisning eller på sina webb-
inspirera och höja bolagens kunskap	inom ramen för de ägardialoger som	platser.

PostNord väljer få, verksamhetsnära hållbarhetsmål med framtidsperspektiv

Snabbt växande e-handel, minskade brevvolymer och en bransch i digita- liseringens epicentrum. Det är verk-

ligheten för PostNord och det ställer krav på ett tydligt hållbarhetsarbete för att hitta rätt riktning för framti- den. Den bakgrunden och en dialog med intressenter har lett fram till tre av FN:s globala hållbarhetsmål för att ringa in arbetet.

De första två är mål 11, ”Hållbara städer och samhällen” och mål 9, ”Hållbar industri, innovationer och infrastruktur” som fångar in huvud- uppdraget. PostNord ska fortsätta att vara en hållbar affärspartner för sina kunder och ha tillförlitliga leve- ranser som skapar möjligheter, även i glesbefolkade områden.

Mål nummer 8, ”Anständiga arbets- villkor och ekonomisk tillväxt” repre- senterar en risk som PostNord ser för framtiden. Kraven på transporter är att de ska vara snabba, billiga och hållbara, men det kan vara en svår kombination. Hållbarheten, både den miljömässiga men kanske främst den sociala, riskerar att gå bakåt med otrygga anställningar och ”gig-ekonomi”. PostNord vill fortsätta erbjuda bra villkor för alla medarbe- tare och har bland annat startat två projekt för nyanlända: det ena hand- lar om hjälp att ta lastbilskörkort, det andra om att erbjuda arbete på halvtid i kombination med studier i svenska.

SBAB:s gröna kretslopp av pengar

Genom att samverka med andra aktörer på bostadsmarknaden kan SBAB bidra till att göra den mer hållbar. SBAB har prioriterat fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13), vilka utgör en integre- rad del av bolagets styrmodell.

Gröna bolån

Enligt statens energimyndighet står bostadssektorn för 40 procent av den totala energiförbrukningen

iSverige. Att påskynda omställ- ningen till mer energieffektiva fastigheter är därför viktigt för att nå nationella och internationella klimatmål.

Under 2018 lanserade SBAB ett Grönt bolån med avdrag på räntan för kunder som bor i fastigheter med energiklass A, B eller C enligt Boverkets energiklassificeringssys- tem – ett ekonomiskt incitament som bidrar till en energismart omställning av bostadsmarknaden. Hos SBAB får alla kunder som har rätt till Grönt bolån det automa- tiskt. Något som ligger i linje med bankens ambition att vara enkel och transparent.

Ett grönt kretslopp av pengar I början av 2019 emitterade SBAB dessutom som första bank

i Sverige, en grön säkerställd obli- gation med bolån som säkerhet. Kretsloppet bidrar till två av bola- gets fyra prioriterade hållbarhets- mål; Hållbara städer och samhällen (mål 11) och Bekämpa klimatför- ändringarna (mål 13).

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S T R AT E G I O C H M Å L K Ö N S F Ö R D E L N I N G

Jämn könsfördelning

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå. För den statligt ägda bolagsportföljen ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent.

Jämställdhetsmål

Övergripande för bolagen med stat ligt ägande är att de ska ha en jämn könsfördelning i bolagsstyrelserna. Andelen kvinnor respektive män ska vara minst 40 procent i den stat liga bolagsportföljen (hel och delägda bolag). De stämmovalda styrelseleda möterna i den statliga bolagsportföl jen utgjordes av 47 procent kvinnor och 53 procent män per den 1 maj 2019. Det kan jämföras med de börs noterade bolagens styrelser med 34 procent kvinnor och 66 procent män.1

Jämställdheten i respektive bolags styrelse ska följa ”trappan” som anger hur många ledamöter av vardera könet en styrelse med ett visst antal ledamöter ska innehålla. (Läs mer om styrelsens sammansättning på sidan 100.) I 39 av de 41 bolag med stat ligt ägande som ingår i statistiken i år uppnåddes en balanserad könsfördel

Könsfördelning – vd och ledningsgrupp4

ning, jämfört med 2018 då samtliga											Andelen kvinnor som är styrelse
42 bolag uppnådde målsättningen.											ordförande i de av staten hel och
I båda bolagen som i år avviker från											delägda bolagen har ökat från 45 pro
målsättningen så är det en övervikt											cent 2015 till 54 procent 2019, vilket
av män.											kan jämföras med 9 procent hos börs
											bolagen.1
											1) Andra AP-fondens Kvinnoindex 2018.

Könsfördelning
Hel- och delägda bolag
Ordförande									%		Ordförande och ledamöter							%

												54
	55			54		55		52		46		54	52		51		51		53


												Börsbolag	3
	45			46		45		48		54		46	48		49		49		47
		Börsbolag		2

2015			2016		2017		2018		2019		2015		2016	2017		2018		2019

Män Kvinnor

2)Andel kvinnor som ordförande i börsbolagen.

3)Andel kvinnor som ordförande och ledamöter i börsbolagen.

			2018			2017		2016		2015
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Vd	17	27	44	39	61	36	64	36	64	32	68
Ledningsgrupp5	121	167	288	42	58	46	54	43	57	43	57

4)Vid årsskiftet fanns 47 bolag. Utvärderingen för 2018 omfattar ej Bostadsgaranti, EUROFIMA och Sweden House. 5) Ledningsgruppen exklusive vd.

Könsfördelning – ledamöter utsedda av bolagsstämman

			2019			2018		2017		2016		2015
Kvinnor (K), Män (M)	K, st	M, st	Totalt	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %	K, %	M, %
Hel- och delägda bolag
Ordförande	22	19	41	54	46	48	52	45	55	46	54	45	55
Ledamöter	113	136	249	45	55	49	51	49	51	49	51	46	54
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av
bolagsstämman	135	155	290	47	53	49	51	49	51	48	52	46	54
Helägda bolag
Ordförande	19	17	36	53	47	46	54	45	55	44	56	46	54
Ledamöter	100	113	213	47	53	49	51	50	50	51	49	49	51
Summa ordförande och
ledamöter utsedda av
bolagsstämman	119	130	249	48	52	49	51	49	51	50	50	49	51

Beräkningen omfattar aktiebolag med säte i Sverige. Redovisningen omfattar ej EUROFIMA, Svenska Skeppshypotekskassan, Sweden House och Voksenåsen. Swedesurvey ingår inte i statistiken för 2019 då det beslutades på en extrastämma 2019 att bolaget skall avvecklas genom frivillig likvidation.

30	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

L Ö N E N I VÅ E R O C H A N S TÄ L L N I N G S V I L L K O R S T R AT E G I O C H M Å L

Hållbara lönenivåer och anställningsvillkor

Ersättningar till ledande befattningshavare i närings- livet är en viktig förtroendefråga. Bolagen med statligt ägande bör därför ge sina chefer lön och pensioner som är väl avvägda.

En förtroendefråga

Kravet på sunda ersättningssystem är en viktig bolagsstyrningsfråga både i Sverige och internationellt. En vik tig del i bolagsstyrningen av bolagen med statligt ägande är därför att ersätt ningarna till ledande befattnings havare är rimliga och väl avvägda.

Riktlinjer för anställningsvillkor

Den 22 december 2016 beslutade regeringen om nya riktlinjer för ersättning och andra anställnings villkor till ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Dessa ska ha tillämpats från och med års stämman 2017. Styrelserna i de stat

Total kontantersättning

Vd, median										Kr/år	Övriga ledande											Kr/år
											befattningshavare, median
	Privat		Statligt							7 840 000
1 560 000		1 680 000	2920 000		3 390 000	5 520 000		4 160 000	13 260 000	7 840 000	1 220 000		1 020 000	1 310 000		1 470 000	1 620 000		1 590 000	3 930 000		3 080 000
						5 520 000			13 260 000





	Grupp 1			Grupp 2			Grupp 3		Grupp 4			Grupp 1			Grupp 2			Grupp 3			Grupp 4

Grupp 1: bolag med omsättning mindre än eller lika med 850 mnkr, Grupp 2: bolag med omsättning

851–3 300 mnkr, Grupp 3: bolag med omsättning 3 301–14 000 mnkr, Grupp 4: bolag med omsättning lika med eller större än 14 001 mnkr.

ligt ägda bolagen är ansvariga för att regeringens riktlinjer tillämpas. I bolag där staten är en av flera del ägare bör regeringen i dialog med övriga ägare verka för att dessa rikt linjer tillämpas så långt som möjligt.

Enligt ersättningsprinciperna i reger ingens riktlinjer ska totalersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersätt ningen ska inte vara löneledande i förhållande till andra jämförbara företag utan ska präglas av måttfull het. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersätt ning.

Uppföljning och efterlevnad

Regeringskansliet har gett ett kon sultbolag i uppdrag att undersöka hur nuvarande riktlinjer har efterlevts i bolag med statligt ägande under 2018 och dessutom jämförs ersättningsni våerna i bolagen med marknadsdata från privatägda bolag. Sammanlagt 112 representativa jämförelsebolag har identifierats och ingår i under sökningen. Utgångspunkten har varit

om den totala kontantersättningen till ledande befattningshavare varit ”konkurrenskraftig men ej lönele dande”. Med total kontantersättning avses alla fasta och kortsiktiga rörliga ersättningar till den anställde.

Vid utgången av 2018 är ingen ledande befattningshavare berättigad till rörlig ersättning. Möjligheten att ge rörlig lön till ledande befattnings havare togs bort i riktlinjerna 2009.

Andelen vd:ar som har förmånsbe stämd pension har minskat. År 2018 hade 10 procent av alla vd:ar och

36 procent av övriga ledande befatt ningshavare förmånsbestämd pen sion. Dessa är baserade på tillämpliga kollektivavtal och därmed inte i strid med riktlinjerna. Enligt riktlinjerna från 2009 skulle pensionsåldern inte understiga 62 år och borde lägst vara 65 år. Enligt nuvarande riktlinjer ska pensionsåldern i anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträ dande inte understiga 65 år. Under 2018 hade inga ledande befattnings havare en pensionsålder under 65 år.

Enligt regeringens riktlinjer från 2009 skulle, vid uppsägning från

bolagets sida, uppsägningstiden inte överstiga sex månader och avgångs vederlag skulle inte utgå längre än i 18 månader. I enlighet med de nya riktlinjerna ska anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraft trädande medge avgångsvederlag med högst 12 månadslöner. År 2018 hade 43 ledande befattningshavare avgångsvederlag om 18 månadslö ner. Dessa avsåg gamla avtal och är därmed inte i strid med riktlinjerna. En ledande befattningshavare har avgångsvederlag överstigande

18 månader.

Bolag med statligt ägande och mark nadens jämförelsebolag har indelats i fyra grupper baserat på bolagens omsättning. Total kontantersättning till vd visar att medianersättningen i statligt ägda bolag i grupp 3 och 4 ligger under den privata marknadens medianersättning. Medan den i grupp 1 och 2 ligger något över den privata marknadens median. De statligt ägda bolagens medianersättning till övriga ledande befattningshavare ligger sammantaget i linje med marknadens median men spridningen av observa tionerna är något större jämfört med den privata marknaden.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Räkenskaper

			Skr. 2018/19:140
			Bilaga

			R E S U LTAT 2 0 1 8 R Ä K E N S K A P E R
Resultat 2018
Generellt om redovisningen
Den portföljövergripande samman	Sedan början av 2017 utgör Samin	SAS ingår inte i det konsoliderade
ställningen för 2018 inkluderar inte	vest moderbolag till de tidigare stat	resultatet för 2018 eller 2017 efter
Bostadsgaranti då det beslutades i	ligt helägda bolagen Inlandsinnova	som statens kapitalandel understiger
februari 2018 att bolaget ska inträda	tion och Fouriertransform.	20 procent.
i frivillig likvidation. Bostadsgaranti
ingår dock fortsatt i jämförelsesiffrorna
för 2017.

Resultaträkning

Mnkr	2018		2017
Nettoomsättning
(inkl. ev. anslag)	354 244		324 164
Övriga intäkter	6 534		4 649
Kostnader	319	368	286 337
Resultat från andelar i
intresseföretag	2 735		5 298
Värdeförändringar	5 384		5 891
Rörelseresultat (EBIT)	49 528		53 666
Finansiella intäkter	3 691		3 682
Finansiella kostnader	8 207		9 725
Resultat före skatt	45 013		47 622
Skatt	6 244		9 388
Resultat från
avvecklad verksamhet		33	83
Årets resultat	38 868		38 347
Hänförbart till aktieä
gare i moderbolaget	36 990		37 191
Hänförbart till
minoritetsintressen	1 877		1 155
Summa	38 868		38 346

Omsättning

Den konsoliderade omsättningen för bolagen med statligt ägande ökade under 2018 med 9,3 procent jämfört med föregående år och uppgick till 354,2 (324,2) miljarder kronor. Total omsättning inklusive statens ägar andel i intressebolagen ökade under 2018 med 8,9 procent.

Rörelseresultat

Det konsoliderade rörelseresultatet för 2018 uppgick till 49,5 (53,7) miljarder kronor.

Balansräkning

Mnkr	2018	2017
Tillgångar
Materiella anlägg
ningstillgångar	486 377	458 595
Immateriella tillgångar	24 689	23 581

Finansiella tillgångar	907 754	835 527

Omsättnings
tillgångar	218 072	179 352
Summa tillgångar	1 636 891	1 497 055

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital hänför
bart till aktieägare i
moderbolaget	344 047	323 666
Eget kapital hänför
bart till aktieägare i
minoritetsintressen	17 854	18 641
Summa eget kapital	361 900	342 307
Totala skulder och
eget kapital	1 636 891	1 497 055

Eget kapital

Under 2018 ökade eget kapital med

19,6 miljarder kronor, vilket framför allt förklaras av ett positivt resultat efter skatt 2018 om 38,9 miljarder kronor.

Kassaflöde

Mnkr	2018	2017
Kassaflöde från löpande
verksamhet	65 309	51 289
Kassaflöde från
investeringsverksamhet	34 578	37 953
Kassaflöde från
finansieringsverksamhet	21 541	24 617

Från löpande verksamhet

Kassaflödet från den löpande verk samheten ökade med 27,3 procent under 2018 jämfört med 2017, från 51,3 miljarder kronor till 65,3 miljarder kronor.

Från investeringsverksamhet

Kassaflödet från investeringsverk samheten minskade med 8,9 procent under 2018 jämfört med 2017, från 38,0 miljarder kronor till 34,6 miljarder kronor.

Från finansieringsverksamhet

Kassaflödet från finansieringsverk samheten uppgick till 21,5 (24,6) miljarder kronor för verksamhetsåret 2018.

De statligt ägda bolagens totala ersättningar till revisorer 2018

Mnkr	Revisions-	Övriga	Totalt	Andel	Andel av totala
Mnkr	arvoden	konsulttjänster	Totalt	revisionsarvoden, %	revisionsarvoden, %
BDO	0,8	0,6	1,3	58,2	0,5
Deloitte	61,1	22,1	83,2	73,4	40,1
EY	45,4	58,0	103,4	43,9	29,8
KPMG	21,2	6,0	27,1	78,1	13,9
PwC	23,6	70,4	94,0	25,1	15,5
Övriga	0,3	0,1	0,4	71,8	0,2
Summa	152,3	157,2	309,5	49,2	100,0
V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8					33

Skr. 2018/19:140

Bilaga

R Ä K E N S K A P E R U T D E L N I N G A R O C H A N S L A G

Utdelningar och anslag

Majoriteten av bolagen med statligt ägande har i sin utdelningspolicy slagit fast att en del av vinsten ska betalas ut till ägaren. Bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag kan erhålla anslag.

De statligt ägda bolagens utdelnings policy syftar till att säkerställa att ägaren får en förutsägbar och långsik tigt hållbar utdelning och är en viktig del i fastställandet av de ekonomis ka målen. Av de 46 bolag som ingår i den statliga bolagsportföljen besluta des det om utdelning i 22 bolag för verksamhetsåret 2018. Totalt delar dessa bolag ut 19,9 miljarder kronor till staten. Störst utdelning för 2018 kommer från Svenska Spel (4 478 miljoner kronor), Telia Company

(3 810 miljoner kronor), LKAB

(3 164 miljoner kronor), Vattenfall (2 000 miljoner kronor) och Akade miska Hus (1 663 miljoner kronor). Deras gemensamma utdelningar mot svarar cirka 75 procent av de totala utdelningar som beslutats för 2018.

Vissa bolag erhåller anslag från sta ten för att utföra sitt särskilt besluta de samhällsuppdrag. Samhall erhål ler exempelvis anslag för att kunna genomföra sitt arbetsmarknadspoli tiska kärnuppdrag, vilket är att skapa utvecklande arbeten för personer med

funktionsnedsättningar. Det anslag Samhall under 2018 erhöll för skyd dade arbeten i kärnuppdraget, 4 975 miljoner kronor, motsvarade 69 pro cent av de totala anslagen. Ytterliga re exempel på bolag som erhåller år liga anslag är Kungliga Dramatiska teatern och Kungliga Operan, vilka finansieras för att erbjuda national scener för teater respektive opera och balett. Totalt fick statligt ägda bolag

7 231 miljoner kronor i anslag under

2018.

Utdelning, statens andel

Mnkr	Ägarandel, %	2018	2017
Akademiska Hus	100	1 663	1 630
Apoteket	100	230	300
Bilprovningen	100	29	29
EUROFIMA	2	2	0
Infranord	100	41	67
Jernhusen	100	700	179
Lernia	100	0	21
LKAB	100	3 164	2 882
Metria	100	0	4
Orio	100	25	50
Saminvest	100	0	200
SBAB	100	690	684
SEK	100	194	232
SJ	100	194	269
SOS Alarm	50	17	0
Specialfastigheter	100	555	560
Sveaskog	100	1 100	900
Svedab	100	325	793
Swedavia	100	0	122
Sweden House	36	2	1
Svenska Spel	100	4 478	4 691
Svevia	100	335	299
Systembolaget	100	180	282
Telia Company	37	3 810	3 713
Teracom Group	100	206	214
Vasallen	100	0	125
Vattenfall	100	2 000	2 000
Summa		19 940	20 248

Anslag/totala intäkter för 2018

		Totala	Andel
	Anslag	Totala	anslags-
Mnkr	Anslag	intäkter	finansie-
Mnkr	2018	2018	ring, %
Almi Företagspartner	319	1 072	30

Dramaten	245	314	78

Göta kanalbolag	101	50	21

Miljömärkning Sverige	4	67	7
Operan	495	595	83
PostNord	20	39 712	0

RISE	6562	3 088	21

Samhall	4 975	9 184	54

SOS Alarm	330	1 214	27
Swedfund International	27	222	12

Teracom Group	2	1 596	0

VisitSweden	132	224	59

Voksenåsen	12	52	23

Summa	7 2313	57 389	13

1)Exklusive anslag som redovisas via balansräkningen.

2)Exklusive anslagsmedel som RISE fördelar till Swerea/Swerim.

3)I tillägg har Swedfund under året erhållit ett kapitaltillskott om 600 (400) miljoner kronor finansierat inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Detta motsvarar strax över hälften av bolagets investeringar under 2018 som totalt uppgick till närmare 1 100 miljoner kronor.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

F Ö R S Ä L J N I N G A R O C H U T D E L N I N G A R R Ä K E N S K A P E R

Hur statens finanser påverkas av försäljningar och utdelningar

Regeringen fattade inga beslut om nya bolags eller aktie försäljningar under 2018. För verksamhetsåret 2018 väntas 19,9 miljarder kronor i utdelningar till staten från bolagen med statligt ägande.

Liksom tidigare försäljningsintäkter, vilka främst härrör från försäljning arna av Vin & Sprit, Vasakronan samt aktier i Nordea och Telia Company, betalades försäljningsintäkterna från avyttringen av aktier i Apoteksgrup pen i Sverige Holding in till statskas san för att amortera på statsskulden. Transaktionen slutfördes i början av 2018 efter att Konkurrensverket gett sitt godkännande. Amorteringarna bidrar till att statens ränteutgifter minskar. Bolags och aktieförsälj ningar resulterar även i att de framti da potentiella utdelningarna minskar, vilket försäljningsvärdet normalt sett tar hänsyn till. Sedan 2008 har totalt

147,4 miljarder kronor kommit statskassan tillgodo i samband med bolags och aktieförsäljningar.

De årliga utdelningarna från bolagen med statligt ägande medför att det statliga lånebehovet minskar samt att ränteutgifterna därigenom sjunker. Sedan 2008 har totalt 249,2 miljarder kronor utbetalats till staten i form av utdelningar.

Statens finansiella sparande, det vill säga de medel som nettoplaceras i form av finansiella tillgångar minus finansiella skulder, ökar när bolagen delar ut medel, så länge utdelningen

motsvaras av en vinst som genererats under året. När bolagens utdelning ar överstiger årets vinst, och minskar bolagens egna kapital, så är det finan siella sparandet opåverkat eftersom utdelningen motsvaras av en lika stor minskning av eget kapital, det vill säga finansiell skuld. Det är därför inte möjligt att stärka det finansiella sparandet via extrautdelningar

som överstiger årets vinst från bolag med statligt ägande. Inte heller försäljningar eller omvärderingar av finansiella tillgångar påverkar det finansiella sparandet.

Försäljningar i den statliga bolagsportföljen sedan 2008

Mdkr	År	Intäkt, mdkr	Andel av
Mdkr	År	Intäkt, mdkr	bolaget, %
OMX	2008	2,1	6,6

Vin & Sprit	2008	57,7	100

Vasakronan	2008	24,6	100
Nordea Bank	2011	19,0	6,3

Arbetslivsresurs	2011	0,1	100

Nordea Bank	2011	19,5	6,4

Nordea Bank	2013	21,6	7

Vectura Consulting	2013	0,9	100
SAS	2016	0,2	4,2

Apoteksgruppen	2017	1,7	100
Totalt		147,4

Sammantagna utdelningar i bolag med statligt ägande

År	Mdkr

2008	23,2

2009	20,8

2010	37,6
2011	27,8

2012	26,7

2013	17,7

2014	26,3

2015	15,4
2016	13,6

2017	20,2

2018	19,9

Totalt	249,2

Hur statens finanser påverkas av försäljningsinkomster och utdelningar

	Inkomster från	Utdelningar motsvarande	Utdelningar överstigande
	försäljningar av bolag	årets resultat i bolagen	årets resultat i bolagen
Statsskulden	Minskar	Minskar	Minskar

Statens lånebehov och ränteutgifter	Minskar	Minskar	Minskar
Finansiellt sparande	Påverkas ej	Ökar	Påverkas ej

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8			35

Skr. 2018/19:140

Bilaga

RÄ K E N S K A P E R R I S K H A N T E R I N G

Riskhantering

Affärsverksamheten i bolagen med statligt ägande ger upp hov till exponering mot olika former av risk, vilka kan påverka värdet på portföljen samt möjligheten att lämna utdelning.

Nedan beskrivs kortfattat de mest väsentliga riskerna ur ett portföljperspektiv.

Förutsättningar

Den statliga bolagsportföljen är illik vid, vilket innebär att enskilda bolag typiskt sett inte förvärvas eller avytt ras för att påverka den samlade port följrisken. Den statliga bolagsport följen är också koncentrerad, vilket gör att risker kopplade till de största bolagen kan få betydande påverkan på hela portföljens värde liksom på eventuella utdelningar. De tre värde mässigt största bolagen utgör mer än 50 procent av portföljens värde.

Uppföljning och styrning

Styrelsen är ytterst ansvarig för bola gets organisation och förvaltningen av dess angelägenheter, där riskhan tering ingår som en integrerad del i det övergripande ansvaret för affärs verksamheten. Respektive styrelse beslutar därmed om finansiella risk nivåer och limiter i de statligt ägda bolagen och hanterar riskerna i sina affärsverksamheter.

Riskhantering är en del av förvalt ningsorganisationens verktyg för uppföljning och styrning av de stat ligt ägda bolagen. Ägarens syn på risk reflekteras i de ekonomiska målen som kontinuerligt följs upp till exempel i ägardialoger och i det löpande arbetet. Därutöver identifie ras och kartläggs de största riskerna på portföljnivå i samband med den årliga värderingen av bolagen.

Affärsmässiga risker

En affärsmässig risk som kan på verka den statliga bolagsportföljens värde och möjlighet att lämna utdel ningar är försäljning eller uppköp av större verksamhet. Genom försälj ningarna av Ucell och Kcell under det fjärde kvartalet 2018 är Telia Companys utträde ur Eurasien i all

väsentlighet slutfört. Telia Company har tidigare kommunicerat att bola get avser avsluta sin närvaro i region Eurasien. Karaktären hos markna derna i Eurasien, inklusive potentiella myndighetsingripanden, kombinerat med det faktum att tillgångarna inte varit helägda och att det funnits åtag anden och skyldigheter i olika aktieä garavtal, gör att komplexiteten i Telia Companys försäljningsprocesser varit hög med betydande osäkerheter rö rande förväntat resultat. Riskerna

i portföljen anses ha minskat i och med bolagets utträde ur regionen.

Ett annat exempel på en affärsmässig risk i den statliga bolagsportföljen är den pågående samhällsomvand lingen i Kiruna och Malmberget. Denna kan påverka LKAB:s värde och möjlighet att lämna utdelning ar då det är ett mycket stort åtagande som under många år kommer att på verka LKAB:s resultat och likviditet.

Digitalisering öppnar för många nya möjligheter, men den kan även med föra risker för befintliga aktörer då nya affärsmodeller som snabbt får genomslagskraft etableras. Ett exem pel på detta är apoteksmarknaden, där statligt ägda Apoteket verkar och där nya ebaserade aktörer pressar priserna genom effektiva logistik lösningar samt erbjuder nya digita la tjänster. Därutöver behöver bolag vara vaksamma inför de cybersäker hetsrisker som kan uppstå i verksam heten till följd av digitaliseringen.

Finansiella risker

Den statliga bolagsportföljen är även exponerad mot finansiella risker och då främst för marknadsprisrisker som till exempel pris på el och järnmalm. Ett lågt elpris är positivt för flera

statligt ägda bolag, exempelvis Aka demiska hus, Sveaskog och LKAB, men sammantaget har ett lågt elpris en negativ värdepåverkan på bolags portföljen eftersom det är av stor betydelse för Vattenfalls intäkter. På samma sätt innebär LKAB:s expo nering mot järnmalmsprisets fram tida utveckling en marknadsprisrisk. SBAB är exponerat mot bolånekun dernas förmåga att återbetala sina lån. En hastig och markant nedgång i bostadspriser i kombination med en lågkonjunktur skulle sannolikt leda till ökade kreditförluster.

Andra finansiella risker är valuta respektive ränterisk. Valutarisk avser negativ inverkan från ändrade valuta kurser på bolagens resultat och ba lansräkning. Ränterisk avser risken för negativ inverkan från ändrade räntenivåer på bolagens resultaträk ning och kassaflöde.

Legala och regulatoriska risker

Många statligt ägda bolag verkar på mer eller mindre reglerade mark nader. Exempelvis kan nämnas Vattenfall, Telia Company, Swedavia, SBAB, SEK och Svenska Spel. För ändringar i regelverken kring dessa verksamheter kan få betydande på verkan på dessa bolags, och därmed portföljens, värde och förutsättning ar att lämna utdelningar.

Omvärldsfaktorer

Bolag med statligt ägande, likt många andra svenska företag, kan påverkas negativt av politiska och ekonomis ka spänningar i vår omvärld. Detta kan få till följd att förutsättningarna för att bedriva internationell handel förändras genom införandet av exem pelvis tullar eller sanktioner och att kostnader för vissa insatsvaror ökar.

36	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Bolagsöversikter

39	Akademiska Hus	64	SJ
40	Almi Företagspartner	65	SOS Alarm
41	APL, Apotek Produktion	66	Specialfastigheter
	& Laboratorier	67	SSC, Svenska
42	Apoteket		rymdaktiebolaget
43	Arlandabanan	68	Statens
	Infrastructure		Bostadsomvandling
44	Bilprovningen	69	Sveaskog
45	Dramaten	70	Svedab
46	Green Cargo	71	Svenska Skeppshypotek
47	Göta kanalbolag	72	Svenska Spel
48	Infranord	74	Svevia
49	Jernhusen	75	Swedavia
50	Lernia	76	Sweden House
51	LKAB	77	Swedfund International
53	Metria	78	Systembolaget
54	Miljömärkning Sverige	79	Telia Company
55	Operan	81	Teracom Group
56	Orio	82	Vasallen
57	PostNord	83	Vattenfall
58	RISE, Research Institutes	85	VisitSweden
	of Sweden	86	Voksenåsen
59	Samhall
60	Saminvest	87	Övriga bolag och
61	SAS	87	Övriga bolag och
61	SAS		verksamheter
62	SBAB	88	Avvecklade bolag och
63	SEK, Svensk Exportkredit		bolag under avveckling

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Akademiska Hus Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor med huvudfokus på utbildnings- och forskningsverksamhet samt student- bostäder. Bolaget spelar en viktig roll för målet att stärka Sverige som kunskapsnation samt att, inom ramen för det, bidra till ett ökande utbud av forskar- och studentbostäder.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Anitra Steen	Vd: Kerstin Lindberg
	Göransson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Anitra Steen Led: Britta Burreau, Peter

Viktiga händelser 2018

•Biomedicum på Karolinska Insti- tutet, ett av Europas största forsk- ningslaboratorier, stod klart före utsatt tid och till en lägre kostnad än beräknat. Akademiska Hus har investerat cirka 2 mdkr i projektet.

•Stor satsning på solceller under året ledde till fördubblad kapacitet mot- svarande 2,5 miljoner kWh/år.

Ytterligare fördubbling sker 2019.

•Nya ambitiösa mål beslutade som innebär klimatneutralitet (”Noll- vision”) inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projektverksamheten till 2045.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital exklusive värdeförändringar ska uppgå till minst 6,5 procent. Avkast- ningen minskade till 5,5 procent. Ned- gången förklaras av de stora marknads- värdeförändringarna hänförliga till bolagets fastighetsbestånd som redovi- sats i enlighet med IFRS regelverk vil- ket ökar det operativa kapitalet. Föränd- ringen i rörelseresultat var svagt positivt.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 pro- cent. Soliditeten steg till 45,8 procent.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt. Ordinarie utdelning enligt policy uppgick till 60 procent av justerat resultat.

•Nya ekonomiska mål för bolaget besluta- des på årsstämman 2019.

Mål för hållbart företagande

•Kund: År 2021 ska Nöjd Kund Index (NKI) uppgå till 70 procent. Årets NKI 62 (60) visar på en positiv trend men understiger årsmålet på 63. Flera strate- giska samarbeten med olika lärosäten har ingåtts 2018 för att stärka relationen.

•Medarbetare: År 2021 ska prestationsin- dex (API) uppgå till 77 samt måttet för olycksfri arbetsplats (ELTAR) inte över- stiga 2. En nollmätning avseende API sker under 2019. ELTAR uppgick till 2,4.

•Ekonomi: Bolaget ska leverera på äga- rens ekonomiska mål. Därutöver ska man minska mängden köpt energi med 50 procent från 2000 till 2025. Projekt- kostnaderna ska inte avvika mer än ± 2 procent mot projektram. Mängden inköpt energi ökade med 0,3 procent vil- ket beror på en kombination av en varm sommar och att bolaget genomfört färre energibesparande åtgärder än planerat. Projektkostnaderna avvek med 2,4 pro- cent, i huvudsak beroende på förseningar i bygglovsprocessen av projektet Albano.

•Utveckling: Andelen innovationsprojekt som har drivits i samverkan med bolagets kunder ska uppgå till 70 procent 2021 och bolaget ska ha 2 130 studentboen- den. Innovation i samverkan uppgick till 47 procent. Antalet studentboenden upp- gick vid årets slut till 510.

•Klimatavtryck: Bolaget ska uppnå kli- matneutralitet inom förvaltning och intern verksamhet till 2025 och i projekt- verksamheten till 2045.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Gudmundson, Anna Magnusson, Christer Nerlich, Ingemar Ziegler och Örjan Wikforss

Arb rep: Thomas Jennlinger, Anders Larsson

Rev: Helena Ehrenborg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 330 (320) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 160 (155) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		6 117	5 806
Värdeförändringar		2 225	4 737
Rörelseresultat		6 086	8 499
Resultat före skatt		5 818	8 311
Nettovinst		5 314	6 453
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	93 477		90 557
Anläggningstillgångar	87 933		81 715
Eget kapital	42 832		39 186
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	30 971		29 220
Operativt kapital	73 803		68 406
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		99,5	146,4
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		13,0	17,6
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		5,5	5,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,7	0,7
Soliditet, %		45,8	43,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		2 776	2 556
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		1 663	1 630
Antal anställda i medeltal		480	449
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur
Rop, %							Soliditet, %
10							50	48	40,7	41,4	43,3	45,8
											43,3
8	7,3						40
8	7,3		6,9	6,2	5,9	5,5	40
6				6,2	5,9		30
6							30
4							20
2							10
0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥6,5%						Mål: 30–40%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

100
80
60		60	60	60
60	50	50

02014 2015 2016 2017 2018

Mål: 40–60%

En efterutdelning på 6,5 mdkr beslutades på extra bolags- stämma den 19 oktober 2015.


Könsfördelning, %
31	69	50	50	43	57
	69	50	50		57	Kvinnor
						Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse1		Män
						Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Almi Företagspartner Aktiebolag (Almi) ska, som ett komplement till den privata markna-

den, medverka till att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Almis verksamhet omfattar rådgivning samt finansiering genom lån och ägarkapital via Almi Invest. Syftet med

Almis verksamhet är att stärka det svenska näringslivets utveckling och verka för en håll-

bar tillväxt. Genom att stimulera tillväxten hos nyföretagare samt befintliga små och medel-

stora företag, antingen via kapital eller företagsrådgivning, kan innovativa idéer få möjlighet att prövas. Det vitaliserar näringslivet och bidrar till nya arbetstillfällen. Rådgivningen och

finansieringen ska i huvudsak riktas till företagare och företag med lönsamhets- och tillväxt-

potential. Finansieringen sker dels med en egen lånefond på cirka 5,5 miljarder kronor och dels med fondkapital som uppgår till cirka 3 miljarder kronor varav hälften utgörs av fond-

medel från europeiska regionala utvecklingsfonden. Verksamheten ska finnas tillgänglig i

hela landet men utbudet kan variera beroende på regionala förutsättningar.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Monica Caneman Vd: Göran Lundwall

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Monica Caneman vid stämman 2019, Birgitta Böhlin avgick Led: Anders Byström, Ulrika Geeraedts, Nicolas Hassbjer, Hanna Lager- crantz, Pia Sandvik och Anna Söderblom. Nyval av Emad Zand vid stämman 2019, Åke Hedén avgick Arb rep: Emil Nordlander, Andreas Schroff

Arb suppl: Filippa Freijd, Matilda Lembke

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 230 (215) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2018

•Antalet nya utbetalda lån mins- kade till 3 461 (4 546) samt utbetalt lånebelopp till 1 700 (2 335) mnkr. Under året har åtgärder vidtagits för att åstadkomma en mer balanse- rad nettoutlåning och anpassa utlå- ningen till en långsiktigt stabil nivå.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har fastställts av äga- ren. Enligt prop. 1993/94:40 ska Almi lång- siktigt bedriva låneverksamheten så att kapi- talet bevaras nominellt intakt. Detta mål är uppnått.

Mål för hållbart företagande

•Almi ska bidra till hållbar tillväxt, se uppdragsmål nedan.

•Almi ska vara en attraktiv arbetsgivare och en hållbar arbetsplats som attraherar medarbetare med rätt kompetens. Orga- nisationen ska präglas av mångfald och jämställdhet. Almi ska arbeta aktivt för att minimera sin negativa miljöpåver- kan. Målet är ett engagemangsindex på minst 85 samt att samtliga rådgivare ska ha genomgått och klarat den nya certi- fieringen vid utgången av 2019. Engage- mangsindex uppgick till 79. År 2018 mättes ej andel certifierade rådgivare.

•Almi ska verka för god affärsetik genom att aktivt arbeta för att motverka korrup- tion och penningtvätt samt engagemang i företag som bedriver olaglig, oetisk eller bedräglig verksamhet. Almis medarbe- tare ska efterleva regelverk och interna riktlinjer. Målet är att samtliga inför verksamhetsåret planerade aktiviteter för god affärsetik ska vara genomförda vid utgången av året. Utfallet var 71 procent.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Almi ska verka för en hållbar tillväxt. Utvecklingen avseende överlevnad, omsättning och förädlingsvärde hos de företag som fått en insats från Almi mäts ungefär fyra år efter insatsen. Målet är att Almis kund- och portföljföretag ska utvecklas bättre än en kontrollgrupp. Överlevnaden till och med 2017 hos företag som fick insats från Almi 2014 uppgick till 81 (kontrollgrupp: 77) pro- cent, omsättningen ökade 33 (kontroll- grupp: 24) procent och förädlingsvärdet ökade 32 (kontrollgrupp: 21) procent.

•Almis verksamhet ska vara marknads- kompletterande och därmed riktas till företag som inte får behovet av finan- siering och affärsutveckling tillgodo- sett av privata aktörer. Målet är att Almi ska uppfattas som uteslutande marknads- kompletterande i mätningar riktade till kund- och portföljföretag, medfinansiä- rer och samarbetspartners. Bland tillfrå- gade lånekunder, banker och medinves- terare svarar mellan 90–100 procent att Almis verksamhet är marknadskomplet- terande. Då endast tre av åtta identifie- rade grupper tillfrågats kan inte målupp- fyllnaden 2018 fullt ut bedömas.

•Almi ska bedriva sin verksamhet med särskilt fokus på företag i tidiga skeden eller expansionsfaser samt företagare som är kvinnor eller har utländsk bak- grund. Målet är att företag i tidiga ske- den ska utgöra huvuddelen av Almis verksamhet samt att andelen företagare eller företag som drivs av kvinnor eller har utländsk bakgrund ska vara högre än motsvarande andel i den svenska före- tagsstocken. År 2018 utgjorde ande- len företag i tidiga skeden drygt 70 pro- cent av Almis kund- och portföljföretag, kvinnor utgjorde 28 (kontrollgrupp: 30) procent och utländsk bakgrund 36 (kontrollgrupp: 23) procent.

uppgår till 112 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 072	1 061
Rörelseresultat		45	229
Resultat före skatt		118	241
Nettovinst		118	241
- varav hänförbart till minoritet		11	6
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 601	8 509
Anläggningstillgångar		5 914	6 404
Eget kapital		7 575	7 457
- varav minoritet		204	192
Nettoskuld	-5 033		-5 581
Operativt kapital		2 541	1 876
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		4,2	21,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		1,6	3,3
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		2,0	12,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-0,7	-0,7
Soliditet, %		88,1	87,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		1 932	2 512
Anslag, mnkr		313	316
Utdelning, mnkr		0	0
Antal anställda i medeltal		490	487
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %

55	45	43	38
				Kvinnor
		57	63
Anställda		Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

40	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Apotek Produktion & Laboratorier AB, APL, utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extem- poreläkemedel och lagerberedningar. APL levererar extemporeläkemedel till alla apoteksak- törer på öppenvårdsmarknaden och till slutenvården på likvärdiga och icke-diskriminerande

villkor. Inom svensk hälso- och sjukvård finns ett stort fokus på individanpassad vård och

läkemedelsbehandling. Individanpassade extemporeläkemedel är ett viktigt komplement till läkemedel tillhandahållna av läkemedelsindustrin.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Johan Assarsson Vd: Jan Erneberg

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Johan Assarsson Led: Britt Hansson, Eugen Steiner och Ulf Tossman. Nyval av Agneta Edberg vid stämman 2019, Malin Forkman avgick

Arb rep: Susann Danielsson, Erik Strandmark

Viktiga händelser 2018

•Tidigare vd, Eva Sjökvist Saers, lämnade APL vid årsskiftet och Ulf Skough, chef Marknad, utsågs till tillförordnad vd. Jan Erneberg till- trädde som ny vd den 1 april 2019.

•Ett konsultbolag har på uppdrag av ägaren analyserat kostnaderna för och finansieringen av APL:s sam- hällsuppdrag.

•APL genomför betydande investe- ringar vid anläggningen i Malmö för att konsolidera och flytta mate- rialhantering och storskalig pro- duktion från Göteborg till Malmö.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Räntabilitet på eget kapital överstigande 8 procent per år. Räntabili- teten på eget kapital var negativ.

•Kapitalstruktur: Soliditet 40–50 pro- cent. Soliditeten uppgick till 16 procent.

•Utdelning: Minst 50 procent av årets resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål och genomförandet av koncernens strategi/investeringsbe-

hov. Ingen utdelning lämnades för 2018. Ägarens mål har inte uppnåtts 2018. Målen är långsiktiga och ska utvärderas under en konjunkturcykel, cirka fem till sju år.

Mål för hållbart företagande

Mål för 2018 jämfört med basåret 2017:

•Minska energiförbrukningen med 5 pro- cent. Elförbrukningen minskade med

0,9 procent vilket understeg målet för året.

•Minska indirekta koldioxidutsläpp med 5 procent. Koldioxidutsläppen har minskat

Ekonomiska mål och uppföljning

med 16 procent. Utsläpp via tjänsteresor har minskat med 19 procent.

•Öka andelen ofarligt avfall till återvin- ning till 50 procent. Utfall: 44,2 procent.

•Minska andelen riskleverantörer till 3 procent. Andelen minskade till 4 procent.

•Sjukfrånvaron ska ej överstiga 5 procent. Utfall: 5,6 procent.

•APL ska vara en jämlik arbetsplats och ingen form av diskriminering eller tra- kasserier ska förekomma. APL lanserade under 2018 en säker kanal för anonym rapportering och dialog med arbetsgi- varen. Inga fall av diskriminering har inrapporterats under 2018.

Samhällsuppdrag

APL ska:

•i nära samarbete med specialister och förskrivare, myndigheter och andra intressenter utveckla och tillhandahålla ett medicinskt ändamålsenligt och kvalitetssäkrat sortiment av extempore- läkemedel och lagerberedningar;

•erbjuda extemporeläkemedel och lager- beredningar på likvärdiga och icke-dis- kriminerande villkor till samtliga aktörer som ansvarar för läkemedelsförsörj- ning till öppen- och slutenvården. Bola- get ansvarar därvid särskilt för att till- verka och leverera extemporeläkemedel och lagerberedningar på förfrågan från öppenvårdsapotek;

•säkerställa att information om extempo- reläkemedel och lagerberedningar finns lättillgänglig, att beställningsrutiner är enkla och användarvänliga samt att leve- rans av extemporeläkemedel och lager- beredningar sker på ett effektivt sätt enligt överenskomna leveranstider.

APL har inget fastställt uppdragsmål.

Arb suppl: Astrid Holdt, Jon Burup

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 265 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 133 (130) tkr.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 473	1 433
Rörelseresultat	-79	-26
Resultat före skatt	-82	-28
Nettovinst	-80	-25
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	718	712
Anläggningstillgångar	389	308
Eget kapital	113	193
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	382	268
Operativt kapital	495	461
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-5,4	-1,8
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-52,2	-12,3
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-16,6	-5,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	3,4	1,4
Soliditet, %	15,8	27,2
Bruttoinvesteringar, mnkr	119	57
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	489	507
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

	Lönsamhet							Kapitalstruktur									Utdelning
	Re, %							Soliditet, %							%
10		4,3		2,2	0,1			50							100
0				2,2	0,1			40	41,9		38,9				80
-10						-12,3		40				33,7			80
						-12,3						33,7
								30					27,2		60
-20								30					27,2		60
-30								20						15,8	40
-40								10							20
-50							-52,2	10							20			0	0	0	0	0
-50							-52,2	0								0
-60 2014
-60 2014				2015	2016	2017	2018		2014		2015	2016	2017	2018				2014	2015	2016	2017	2018
			Mål: >8%							Mål: 40–50%								Mål: ≥50%
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
			Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

31	43	57	40	60
69					Kvinnor

Anställda	Ledning		Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Apoteket AB erbjuder produkter och tjänster inom läkemedels- och hälsoområdet. Apoteket är en affärsmässig aktör på en konkurrensutsatt marknad. Bolaget ska bedrivas på sådant sätt att en god läkemedelsförsörjning i Sverige främjas. På marknaden för öppenvårdsapotek till- handahåller bolaget, genom närmare 400 apotek i hela landet, receptbelagda och receptfria läkemedel, handelsvaror, hälsotjänster samt information och rådgivning till privatpersoner. Bolaget har också en väl utbyggd distanshandel, via e-handel och genom bolagets apoteks- ombud. Apoteket spelar dessutom en viktig roll med sin verksamhet för dosförpackade läke- medel. För ägaren är det av stor vikt med ett betydande hållbarhetsansvar vilket också inklu- derar områden som högkvalitativ rådgivning, god kvalitetskontroll, miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning och hög tillgänglighet till läkemedel.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Ingrid Bonde

Vd: Ann Carlsson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Ingrid Bonde vid stämman 2019, Gert Karnberger avgick Led: Inger Andersson, Pia Gideon, Barbro Fridén och Lars Nilsson. Nyval av Erik Sandstedt och Per Uebel vid stämman 2019, Leif Ljungqvist avgick Arb rep: Lisa Ekstrand Arb suppl: Ingela Brindell-Lindberg, Hanna Ottosson, Lena Rhodin

Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Viktiga händelser 2018

•Stark försäljning på konsument- marknaden, såväl inom butik som e-handel.

•Fler och nya sätt att erbjuda hälso- tjänster. Apoteket har genomfört flera olika satsningar, bl.a. tjänster i form av undersökningar, vaccina- tioner och provtagningar. Numera också möjligt för privatpersoner att beställa dosförpackade läkemedel.

•Utvecklade satsningar på digitala lösningar har ökat kostnaderna. Det digitala kundmötet innebär lösningar för att såväl förenkla för kunden som att fortsätta effektivi- sera verksamheten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginalen ska uppgå till minst 3 procent. För 2018 sjönk rörelsemarginalen till 2,5 procent, främst som en följd av lägre omsättning inom vårdaffären samt ökade it-satsningar.

•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 40–80 procent av pensionsjusterat eget kapital. Vid årsskiftet 2018/19 var skuld- sättningsgraden 34 procent och därmed något under målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resul- tat justerat för resultat och skatt hänförlig till pensionstillgångar och pensionsför- pliktelser. Föreslagen utdelning till års- stämman 2019 uppgår till 230 miljoner

Ekonomiska mål och uppföljning

kronor, vilket utgör 59 procent av justerad vinst.

Mål för hållbart företagande

•Inom hälsomålet ska Hälsoindex på lång sikt uppgå till minst 80. För 2018 uppgick index till 68. Det var första året som Hälsoindex mättes.

•Målet inom kunderbjudandet uttrycks som att antalet egenvårdsleverantö- rer som undertecknar Apotekets upp- förandekod ska öka. Långsiktiga målet uppgår till 100 procent. Av Apotekets leverantörer av receptfria läkemedel och övriga produkter har 80 (78) procent accepterat uppförandekoden.

•Inom miljömålet ska långsiktigt 80 pro- cent av kunderna lämna in överblivna läkemedel. Utfallet av en undersökning visade på att denna nivå var 38 procent.

•Medarbetarmålet innebär att andelen motiverade medarbetare ska uppgå till minst 80 procent. Denna andel uppgick till 76 (78). Mångfalden i bolaget ses som en viktig del för att kunna öka NMI.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag att enligt ägaran- visningen behålla befintliga apoteksombud i den utsträckning som behövs för att upp- rätthålla en god läkemedelsförsörjning på den ort ombudet är verksamt. Detta följs upp årligen av ägaren. Apoteket hade vid årsskiftet 618 apoteksombud runt om i Sverige och bedöms ha uppfyllt sitt upp- drag väl under 2018.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 370 (345) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 176 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	20 083		19 871
Rörelseresultat		509	667
Resultat före skatt		593	731
Nettovinst		457	566
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		8 456	8 648
Anläggningstillgångar		3 405	4 075
Eget kapital		4 453	4 748
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		751	677
Operativt kapital		5 204	5 425
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		2,5	3,4
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		10,1	12,5
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		9,6	12,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,3	0,3
Soliditet, %		52,7	54,9
Bruttoinvesteringar, mnkr		164	172
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		230	300
Antal anställda i medeltal		3 023	3 113
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %								Skuldsättningsgrad, %						%
10							80							350			306
8							60				54			280
6							40					34	34	210
6							40							210
4				3,4	3,4		20		3					140
2							0		3						70	60		56	59	59
	1,8		2,4			2,5										60
			2,4			2,5
0							-20		2014	-17	2016	2017	2018	0
0							-20			-17				0
	2014		2015	2016	2017	2018				2015						2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥3,0%							Mål: 40–80%							Mål: 40–60%
		Mål: ≥3,0%							Mål: 40–80%							Mål: 40–60%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

			FREDLIGA OCH
			INKLUDERANDE
			SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %
16
84	43	57	57	43	Kvinnor
					Män
					Män
Anställda	Ledning		Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

42	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Arlandabanan Infrastructure AB, AIAB, äger och förvaltar Arlandabanan samt upplå- ter banan och vissa rättigheter för driften av snabbtågspendeln (Arlanda Express) mellan Arlanda flygplats och Stockholm Central. AIAB förvaltar avtal som rör Arlandabanan och svarar för att statens rättigheter och skyldigheter enligt avtalen efterlevs. Bolagets avtalspart är A-Train AB och avtalet utgör en koncession. A-Train AB driver Arlanda Express och är samtidigt infrastrukturförvaltare och svarar för alla skyldigheter detta medför. Avtalen ger

A-Train AB rätt att utnyttja AIAB:s trafikeringsrätt på det statliga järnvägsnätet samt nytt-

janderätten till Arlandabanan och tillhörande stationer. Nyttjanderätten innebär också en,

under vissa förutsättningar, skyldighet att upplåta banan och stationen på Arlanda flygplats

till andra järnvägsföretag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Olson

Vd: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Olson Led: Britta Dalunde,

Malin Sundvall och Lars Erik Fredriksson Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 135 (130) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 68 (66) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2018

•Antalet resenärer med Arlanda Express minskade med 2,4 procent.

•Antalet resenärer med andra järn- vägsföretag ökade med 8,0 procent.

•Marknadsandelen för tåg på sträckan är i stort oförändrad.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Mål för hållbart företagande

•Öka nyttjandet: 8 miljoner resor per år 2040, 6,1 miljoner resor 2018. Utfal- let 2018 ligger cirka 247 000 passagerare under målet.

•Ekonomiska åtaganden och resultat: Återbetala 1,9 miljarder kronor i vill- korslån. Royalty-betalningarna beräknas till 4,2 miljarder kronor fram till 2040. Erhållen royalty 2018 uppgick till

45,5 miljoner kronor.

•Minska utsläppen av växthusgaser:

-182 000 ton netto till 2040. Växthus- gaser -114 000 ton netto till och med 2018.

•Bättre mångfald och jämställdhet: Mer än 40 procent av vardera könet. Utfall: Andel kvinnor i berörda bolags styrelser var 37 procent.

•Påverkan på våra grannar: Översikts-

och detaljplaner. Utfall: Två bygglov på grannfastighet överklagades 2018 (Sigtuna kommun).

•Motverka korruption: Noll korruption.

Utfall: Noll korruption.

•Konkurrens under vissa villkor: Konkurrensneutralt. Utfall: Noll ären- den anmälda avseende konkurrens.

•Följa lagar och regler: Olika skyldigheter.

Utfall: Inga regelöverträdelser.

•Kundernas hälsa och säkerhet: Noll

omkomna/skadade. Utfall: Inga skadade resenärer. Två suicidtillbud varav båda avled.

•Nöjda kunder: 100 procent nöjda kunder.

Utfall: 81 procent andel nöjda resenärer/ tågföretag, varav Arlanda Express

98 procent och övriga tåg 78 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	67	66
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1 232	1 288
Anläggningstillgångar	1 212	1 268
Eget kapital	10	10
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-11	-11
Operativt kapital	-1	-1
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	0,0	0,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	0,0	0,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,1	-1,1
Soliditet, %	0,8	0,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	0	0
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

5050

Kvinnor

Män

Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Aktiebolaget Svensk Bilprovning, Bilprovningen, erbjuder rådgivning och kontroll av motorfordons trafiksäkerhet, miljöpåverkan och driftsekonomi. Bilprovningen bedriver sedan 2013 en affärsmässig verksamhet på en avreglerad marknad. Med 100 stationer och 573 medarbetare är Bilprovningen Sveriges ledande aktör för besiktning av motordrivna fordon och den enda aktören på marknaden med ett rikstäckande stationsnät. Bilprovningen är den aktör på marknaden med bäst tillgänglighet vad gäller öppettider och erbjuder även drop-in. Under 2018 utförde Bilprovningen cirka 1,5 miljoner besiktningar.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Karin Strömberg Vd: Benny Örnerfors

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Karin Strömberg Led: Gunnar Malm, Anna Nilsson-Ehle, Kristina Patek, Johan Ekesiöö och Ludvig Nauckhoff. Nyval av Måns Carlson vid stämman 2019, Hélène Westholm avgick

Arb rep: Bengt Lindblom, Joakim Rönnlund

Viktiga händelser 2018

•Bilprovningen är fortsatt mark- nadsledande och hade vid utgången av året en marknadsandel på 27 procent.

•Den 20 maj började nya inställelse- regler att gälla. Förändringen inne- bär att besiktning av bilar fem år eller äldre ska ske senast 14 måna- der efter den senaste fullständiga besiktningen.

•Två nya stationer öppnades i Land- vetter och Västerhaninge. Stationen i Malmö-Fosie byggdes ut med en ny besiktningshall för tunga fordon.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginal på minst 8 procent. Bolagets rörelsemarginal uppgick för verksamhetsåret 2018 till 2,6 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–40 procent. Soliditeten uppgick till 45,3 procent.

•Utdelning: Minst 80 procent av årets resultat efter skatt. Utdelningen för verksamhetsåret 2018 uppgår till

29 miljoner kronor.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

•Ökad trafiksäkerhet: Bilprovningens bidrag till ökad trafiksäkerhet ska uppgå till 76 procent 2019. Utfall: 74 procent.

•Attraktiv arbetsgivare: Personalomsätt- ning högst 7 procent, andel kvinnliga besiktningstekniker som lägst 14 pro- cent, andelen medarbetare med utländsk bakgrund som lägst 17 procent och andel godkända certifieringar minst 92 pro- cent. Utfall: Personalomsättning 12,7 (9,4) procent, kvinnliga tekniker 11,6 (10,0) procent, utländsk bakgrund 15,2

(14,5) procent och andel godkända certifieringar 92 procent.

•Minskad miljöpåverkan: Klimatpåver- kan minskas med 80 procent (2006– 2030), förnyelsebar el ska uppgå till 100 procent. Utfall: Minskning av klimat- påverkan ligger i fas med långsiktigt mål 2006–2030, förnyelsebar el uppgår till 100 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arb suppl: Malin Lindahl, Fredrik Walther

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

200 (190) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 95 (90) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	647	677
Rörelseresultat	17	49
Resultat före skatt	12	38
Nettovinst	9	30
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	262	271
Anläggningstillgångar	58	63
Eget kapital	80	100
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	0	0
Operativt kapital	80	100
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,6	7,3
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	7,1	19,8
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	18,6	41,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	45,3	49,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	12	16
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	29	29
Antal anställda i medeltal	569	592
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur							Utdelning
Rörelsemarginal, %							Soliditet, %						%
10	8,4		10,2				100						350							323
8	8,4												280
8					7,3		80						280
6					7,3		60			55,5			210
								43,8	48,1	55,5	49,8	45,3
									48,1		49,8
4							40						140
				4											76		100	100	100
																	100	100	100
2						2,6	20						70
2						2,6	20						70
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥8,0%						Mål: 30–40%								Mål: ≥80%
		Mål: ≥8,0%						Mål: 30–40%								Mål: ≥80%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
13	14
		43	57	Kvinnor
87	86


Anställda	Ledning	Styrelse1		Män
				Män

1) Valda för 2019/2020

44	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Kungliga Dramatiska teatern Aktiebolag, Dramaten, är Sveriges nationalscen för talteater.

Statens ägarandel 100%

Viktiga händelser 2018

•I kölvattnet av #metoo, #tystnad tagning och #backstage som brise- rade 2017 har ett systematiskt arbete fortsatt för att komma tillrätta med sexuella trakasserier.

•Tre fastighetsrelaterade projekt har bedrivits som alla har stor påverkan på Dramatens framtid. Det gäller nytt övermaskineri för Stora scenen, ett stambyte i Thalia-huset som ska genomföras 2019 samt arbete kring ett nytt produktionscenter.

•Bergmanfestivalen som går av sta- peln vartannat år, ägde rum och uppmärksammade 100-årsjubileet av Ingmar Bergmans födelse. Gäst- spel från nio länder visades och fjor- ton språk talades från scenerna. Med en sammanlagd publik på 16 875 slog årets festival publikrekord.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Dramaten ska ha ett eget kapital som ger en stabil ekonomisk grund för verksam- heten. Med ett negativt resultat om 2,2 mil- joner kronor uppgår det egna kapitalet till 30,8 miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

•Kännedom om hur Dramaten fortsät- ter arbetet efter #metoo, för att mot- verka sexuella trakasserier samt hur Dra- maten arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA). Målet är att Dramaten ska vara en inkluderande arbetsplats för alla: Ny bilaga för rap- portering av händelse är introducerad. Arbetsmiljöutbildning har genomförts med chefer och skyddsombud. Fortsatt arbete utifrån resultat från tidigare med- arbetarundersökning.

•Öka andelen förstagångsbesökare med 15 procent från 2019 och kommande tre- årsperiod: Siffrorna för 2018 går inte att uppskatta, ett systembyte gör att dessa kunduppgifter ej är tillförlitliga.

•Öka andelen publik som nås genom digi- tala kanaler. Målsättningen är att nå över 750 000 personer per år från 2019, vilket innefattar digitala sändningar och följare på samtliga sociala plattformar: Målet uppnåddes då man hade 857 426 använ- dare på Dramaten.se. Antalet videomi- nuter på Facebook var 423 000. Drama- ten Play var tagen ur bruk under större delen av 2018 men aktiveras under 2019.

•Uppnå en jämställd könsfördelning bland konstnärliga upphovspersoner. Målsättningen är att hålla en jämställd könsfördelning (målsättningen 60/40 principen) för regissörer, scenografer, kostymtecknare och dramatiker över en löpande treårsperiod: År 2018 var 38 procent av dramatikerna kvinnor respek- tive 44 procent av regissörerna, 56 pro- cent av scenograferna och 79 procent av kostymtecknarna. Under perioden 2016– 18 har enbart gruppen scenografer haft en jämställd könsfördelning.

Samhällsuppdrag

•Dramaten ska vara den i Sverige ledande institutionen inom teaterns område och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnärlig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Dramaten håller hög konstnärlig kvalitet med en varierad repertoar som uppvisar både bredd och spets, nyskrivet och klassiskt. Hantverks- skickligheten i Dramatens ateljéer och verkstäder håller hög klass och bidrar till utveckling inom området.

•Dramaten ska verka i ett internationellt teater- och kultursammanhang och initiera samarbeten samt främja inter- kulturellt utbyte. Dramaten ska vårda och främja det svenska språket och natio- nella kulturarvet inom teaterns område: Ett internationellt utbyte sker bland annat genom gästspel och turnéer och där Bergmanfestivalen utgör ett viktigt inslag. Genom att framföra och bear- beta klassiska och moderna verk har Dramaten fortlöpande arbetat med att vårda och utveckla det svenska språket och kulturarvet.

Ordf: Ulrika Årehed	Vd: Maria Groop Russel
Kågström

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Ulrika Årehed Kågström Led: Jesús Azpeitia Seron, Raoul Grünthal, Amanda Lundeteg, Biljana Pehrsson och Tasso Stafilidis. Nyval av Maria Eka vid stämman 2019, Sara Danius och Eva Hamilton avgick Arb rep: Tanja Lorenzon, Jens Thiman Arb suppl: Johan Holmberg, Eva Strengbohm Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

75 (71,4) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37,5 (35,7) tkr.

					2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning					301	286
Rörelseresultat					-2	5
Resultat före skatt					-2	5
Nettovinst					-2	5
- varav hänförbart till minoritet					0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning					112	90
Anläggningstillgångar					40	28
Eget kapital					31	33
- varav minoritet					0	0
Nettoskuld					-25	-44
Operativt kapital					6	-11
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %					-0,5	1,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %					-6,6	17,9
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %					56,6	-41,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr					-0,8	-1,3
Soliditet, %					27,5	36,5
Bruttoinvesteringar, mnkr					15	11
Anslag, mnkr					245	231
Utdelning, mnkr					0	0
Antal anställda i medeltal					293	282
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer					Ja
Bestyrkt GRI-rapport					Ja
Redovisar enligt IFRS					Nej
Prioriterade globala mål
Prioriterade globala mål har ännu inte
identifierats.
Könsfördelning, %
56	44	50	50	57	43

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Green Cargo AB är Sveriges största aktör inom järnvägsgods med fokus på effektiv och

hållbar järnvägslogistik. Bolaget erbjuder transporter i ett nätverk över hela Sverige samt i Norge och med partners på ett stort antal orter på den europeiska kontinenten. Green

Cargos system har cirka 5 000 vagnar, 360 lok och personal i hela Skandinavien för att

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Sundling

Vd: Ted Söderholm

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Sundling Led: Anna Elgh, Henrik Höjs-

möta näringslivets transportbehov.

Viktiga händelser 2018

•Jan Kilström lämnade som vd och ersattes av Erik Johansson som t.f. vd. I november 2018 utsågs Ted Söderholm till ny vd.

•Green Cargo beslutade 2017 att lämna det samägda bolaget DB

Cargo Scandinavia. Under 2018 verkställde Green Cargo att pro- ducera tjänsterna genom Danmark delvis i egen regi.

•För att stärka konkurrenskraf- ten beställde Green Cargo 14 nya

Transmontana lok med leverans 2019/2020.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10 procent. Avkastning på opera- tivt kapital 2018 var negativ.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad 0,6–0,9 ggr. Nettoskuldsättnings- graden uppgick per utgången av 2018 till 2,1 ggr. Försämringen av nettoskuld- sättningsgraden förklaras framför allt av koncernens negativa resultat.

•Utdelning: 50 procent av årets vinst efter skatt med beaktande av nettoskuld- sättningsgraden. Bolaget lämnade ingen utdelning under 2018.

Mål för hållbart företagande

Green Cargos styrelse har satt mål inom

områdena miljö, säkerhet, jämställdhet och sjukfrånvaro. Basår är, där det är relevant, 2013 och alla mål ska vara uppfyllda 2020 om inget annat anges. Befintliga hållbar- hetsmål kräver en översyn mot bakgrund av den väsentlighetsanalys som genom- förts under hösten 2018 tillsammans med att bolaget kartlagt de viktigaste frågorna i relation till de globala hållbarhetsmålen. Detta arbete kommer att ske under 2019.

•Samtliga lokförare ska vara utbildade i

ECO-driving. Utfall: Efter årets slut har

87,2 procent genomgått utbildningen.

•Samtliga diesellok ska ha tomgångsreg- lage installerade. Utfall: Ett start-stopp- system är installerat på 62 Td-lok. V5 och T44 loken kvarstår dock.

•Nya regler för tomgångskörning av die- selloken tas fram och samtliga förare utbildas. Utfall: Reglerna för tomgångs- körning har beaktats men fokus läggs på den nya start-stoppfunktionen som kan komma att införas på fler loktyper.

•Antalet olyckor ska halveras (från 300 år 2013). Utfallet för 2018 blev 306.

•Green Cargos sjukfrånvaro ska långsik- tigt vara under 4 procent. Målet för 2018 var 4,5 procent och utfallet blev 4,8 pro- cent.

•Andelen kvinnor i ledande befattningar ska öka med 50 procent (från 17 procent 2013). Utfallet för 2018 blev 13 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

gaard och Michael Thorén. Nyval av Catarina Fritz, Charlotte Hansson och Håkan Åkerström vid stämman 2019, Margareta Alestig Johnson, Ann-Christine Hvittfeldt och Ingvar Nilsson avgick Arb rep: Donny Sjöberg, Jonas Blomqvist Arb suppl: Jerker Liljeberg, Anders Gustavsson Rev: Jenny Jansson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 415 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 170 (160) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4 208	4 337
Rörelseresultat	-122	1
Resultat före skatt	-155	-32
Nettovinst	-179	-105
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	2 679	3 067
Anläggningstillgångar	2 012	2 062
Eget kapital	596	755
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	1 288	1 411
Operativt kapital	1 884	2 166
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,9	0,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-26,5	-13,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-6,0	0,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	2,1	1,9
Soliditet, %	22,2	24,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	151	85
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	1 957	1 827
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

LönsamhetKapitalstruktur

Rop, %								Nettoskuldsättningsgrad, ratio
20							2,5						2,1
							2,0					1,9	2,1
10							2,0				1,8	1,9
10										1,4
0							1,5		1,3	1,4

	-4,7		0,6	-3,3	0		1,0
			0,6		0		1,0
-10						-6	0,5
-10						-6

-20 2014							0
-20 2014			2015	2016	2017	2018	0		2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥10%							Mål: 0,6–0,9 ggr
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

100

0 0 0 0 0

02014 2015 2016 2017 2018

Mål: 50%

Könsfördelning, %
15	14
85	86	43	57	Kvinnor


Anställda	Ledning	Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

46	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

AB Göta kanalbolag ska driva och förvalta Göta kanal så att dess värde, såväl som kultur- historiskt byggnadsverk som turistattraktion, vidmakthålls. Göta kanal är i dag en av de viktigaste motorerna inom svensk besöksnäring med cirka tre miljoner besökare årligen. Kanalen trafikeras främst av fritids- och kryssningsbåtar. Bolaget bedriver också omfattande underhålls- och upprustningsverksamhet av kanalen och intilliggande fastigheter. För detta får bolaget anslag från staten. Merparten av fastigheterna är uthyrda som bostäder eller lokaler för näringsverksamheter. Det särskilt beslutade samhällsuppdraget omfattar hela verksamheten förutom den skogsrörelse som bolaget bedriver.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Elisabeth Nilsson Vd: Roger Altsäter

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Elisabeth Nilsson Led: Göran Carlberg, Anna Ernestam, Bengt-Olov Gunnarson, Jenny Lahrin och Mikael Lundström. Nyval av Amer Mohammed vid stämman 2019, Gunilla Asker avgick Arb rep: Kevin Gilbert

Viktiga händelser 2018

•En lång och varm sommar gynnade destinationen Göta kanal och fritids- båtstrafiken ökade med 3 procent.

•Fokus på proaktivt systematiskt underhåll fortsatte.

•Hög genomförandetakt i renove- ringsprojektet Göta kanal 2.0 fort- satte under vintersäsongerna.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Den totala EBT-margi- nalen ska uppgå till minst 0 procent. Utfallet var 0,2 procent. EBT-marginal beräknas som resultat före skatt genom omsättning.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad ska uppgå från -10 till +50 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till -34 procent och förklaras av att 13 miljo- ner kronor fanns kvar i likvida medel vid årsskiftet för de projekt som genomför- des vintern 2018–19.

Mål för hållbart företagande

I den nya affärsplanen arbetar bolaget vidare med tre övergripande mål: intäkts- mål, attraktivitetsmål och säkerhetsmål samt tre huvudmål från Agenda 2030: rent vatten och sanitet, hållbar energi för alla och anständiga arbetsvillkor och ekono- misk tillväxt. Aktiviteter har genomförts inom dessa områden och mål kommer att sättas längre fram.

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Uppdragsmål har beslutats av ägaren på årsstämman 2016 för följande områden:

–Tillräcklig båttrafik för att behålla attraktionskraften

–Bevarande

–Kundnöjdhet

–Ekoturism

•Reguljär passagerarbåtstrafik (kryss- ningsbåtstrafik) har bedrivits utmed hela kanalen och antalet fritidsbåtar var

1 925, vilket översteg målet 1 700, varav

462 båtar var under bokningssäsong mot målet minst 400.

•Kanalen har varit tillgänglig 91 procent av tiden under kanalsäsongen och en olycka har inträffat men som inte ledde till någon större skada eller sjukfrånvaro. Av de bevarade sluss- och brovaktarbo- städerna så håller 96 procent av husen året-runt-standard.

•Målsättningen är betyg lägst 4,0 av 5,0 möjliga för kundnöjdhet. Målet uppfyll- des för landbesökare 4,6, fritidsbåtar 4,4 och för rederierna 4,0 medan utfallet för företagsmedlemmar i Officiell Partner blev 3,6.

•Att bibehålla alléträden längs med kan- alen och att arbeta mot att återställa allén till ursprungligt antal, 16 000 alléträd, är ett sätt att främja ekoturism och under året planterades 50 träd. Att arbeta för en sammanhängande cykelled längs Göta kanal är ett mål till 2020 och analys samt åtgärdsplaner för varje enskild kommun har arbetats fram för att cykelleden ska uppnå standard och krav för en nationell cykelled.

Rev: Joakim Mårbring (Grant Thornton) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

88 (80) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 60 (55) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller arbets- tagarrepresentanter.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	50	51
Rörelseresultat	0	0
Resultat före skatt	0	0
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	83	103
Anläggningstillgångar	54	56
Eget kapital	39	39
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-14	-41
Operativt kapital	26	-1
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,4	0,3
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	0,2	0,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	1,7	0,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,3	-1,0
Soliditet, %	47,2	38,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	1
Anslag, mnkr	10	11
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	41	39
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

EBT-marginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

5,0						50
2,5						0	-1,2	8,8
2,5						0
	0		0	0	0,2		-20,9	-34,3
0,0	0		0	0	0,2	-50


2,5						-100		-103,2
	-4,5							-103,2
5,0	-4,5					-150 2014 2015 2016 2017 2018
5,0	2014 2015		2016	2017	2018	-150 2014 2015 2016 2017 2018
		Mål: ≥0%					Mål: -10–50%
		Mål: ≥0%					Mål: -10–50%
		Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
32	20
		43	57
68	80			Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Infranord AB är Sveriges ledande järnvägsentreprenör och erbjuder drift och underhåll samt om- och nybyggnad av järnvägar i Sverige och Norge. Verksamheten i Sverige bedrivs, utöver stabsfunktionerna, i fyra regioner, Syd, Väst, Mitt och Nord, samt enheten Produktionsstöd. Både i Sverige och i Norge har det fattats beslut om ökade satsningar på järnvägsunderhåll såväl som nyanläggning, vilket kommer att stärka marknaden under de närmaste åren.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand	Vd: Henrik Löfgren
	(tillträdande)

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Färnstrand Led: Magnus Jonasson, Agneta Kores, Gunilla Spongh och Per Wester-

Viktiga händelser 2018

•Omsättningen för 2018 ökade men resultatet blev sämre p.g.a. förlust i ett projekt.

•Orderingången minskade till följd av att både Trafikverket och Bane

Nor upphandlat lägre volymer.

•Vd Helene Biström meddelade i oktober att hon lämnar Infranord i mars 2019. Henrik Löfgren kom- mer att tillträda rollen som ny vd senast i augusti 2019.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 16 procent. Avkast- ningen uppgick till 9,9 procent.

•Soliditet: Minst 33 procent. Soliditeten uppgick till 38,4 procent.

•Utdelning: 50–75 procent av resultatet efter skatt. Föreslagen utdelning på 41 (67) miljoner kronor motsvarande 50 procent av resultatet efter skatt.

Mål för hållbart företagande

•Stärka säkerhetskulturen: Delmålet för olycksfallsfrekvens är högst 3,5 år 2023, mätt som totalt antal arbetsskador

(1 dags sjukskrivning eller mer) delat med antal miljoner arbetade timmar. Infra- nord fokuserar på att stärka den interna säkerhetskulturen. Det övergripande målet är att antalet allvarliga olyckor ska vara noll. För att nå målet arbetar man genom utbildning, rutiner och säkerhets- system. Utfallet för 2018 var 3,5 (5,0).

Ekonomiska mål och uppföljning

•Attraktiv arbetsplats: Nöjd Medarbetar Index (NMI) minst 76 år 2023. Infran- ord befinner sig i en generationsväxling och behöver utveckla och rekrytera nya medarbetare. Stora pensionsavgångar de närmaste åren utgör en utmaning. Bola- gets kompetensförsörjningsplan syftar till gemensam, enhetlig och systematisk rekrytering, introduktion, medarbetar- utveckling, kompetensöverföring och succession. Infranords företagskultur ska vara inkluderande och inspirerande. NMI-utfallet för 2018 var 68 (66).

•Utveckla kunderbjudandet: Nöjd Kund Index (NKI) minst 69 år 2022. Bolaget ska utveckla sina tjänster inom väl defi- nierade teknikområden och verka för kontraktsmodeller som är gynnsamma för såväl branschens aktörer som sam- hället i stort. Digitalisering av järnvägen är en trend som skapar affärsmöjlighe- ter. NKI 2017 var 59. Målet mäts vartan- nat år.

•Intern effektivitet: Infranords konkur- renskraft är avhängig låga administra- tionskostnader och en effektiv verk- samhetsstyrning. Bolaget ska arbeta systematiskt med förbättringar genom att öka användningen av systemstöd och förenkla arbetssätt. Arbetet omfattar en rad åtgärder – från nedbrytning av mål för hela organisationen till kontinuerlig utveckling och införande av standardi- serade produktionsmetoder för frekvent förekommande arbetsuppgifter.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

berg. Nyval av Jan Bardell och Måns Carlson vid stämman 2019, Kristina Ekengren och Johan Skoglund avgick Arb rep: Håkan Englund, Henrik Eneroth Arb suppl: Lars-Erik Mott, Frederick Lin- deros Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 402 (385) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 197 (190) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	4 236	4 003
Rörelseresultat	113	174
Resultat före skatt	110	173
Nettovinst	82	134
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	2 186	2 012
Anläggningstillgångar	814	744
Eget kapital	839	823
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	255	176
Operativt kapital	1 094	999
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	2,7	4,4
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	9,9	16,7
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	10,8	18,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,2
Soliditet, %	38,4	40,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	139	97
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	41	67
Antal anställda i medeltal	1 942	1 825
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %								Soliditet, %							%
25			21,6	24,1			50					40	40,9		100
			21,6											38,4
20							40								80
20					16,7		40				31,3				80
15						9,9	30		23,8						60				50	50	50
10						9,9	20								40
10							20								40
5	3,7						10								20		0	0
	3,7
0							0								0

	2014		2015	2016	2017	2018			2014		2015	2016	2017	2018			2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥16%								Mål: ≥33%							Mål: 50–75%
		Mål: ≥16%								Mål: ≥33%							Mål: 50–75%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

92 42 58 43 57

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

Kvinnor

Män

48	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Jernhusen AB äger, utvecklar och förvaltar stationer, stationsområden, underhållsdepåer samt gods- och kombiterminaler längs den svenska järnvägen. Jernhusen fyller en viktig funktion genom att konkurrensneutralt och på affärsmässiga grunder förvalta och utveckla ett antal fastigheter med central funktion för den spårburna trafiken.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Kerstin Gillsbro

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Kjell Hasslert Led: Anette Asklin, Kjell-Åke Averstad, Jakob Grinbaum, Anders Kupsu, Lotta

Viktiga händelser 2018

•Högre hyresintäkter i befintligt fast- ighetsbestånd men lägre rörelsere- sultat p.g.a. lägre orealiserade vär- deförändringar. Fastigheternas marknadsvärde ökade med 710 mnkr och uppgick till 16 944 mnkr.

•Jernhusen emitterade sina första gröna obligationer under 2018. Jern- husens ramverk för gröna obligatio- ner fick omdömet Market Best Prac- tice av analysföretaget Sustainalytics.

•Nya kranar invigdes på Malmö Kombiterminal, lastkapaciteten ökade med 75 procent. Ett centralt läge som bidrar både till rationell citylogistik i regionen och att gods från kontinenten lastas om och fort- sätter sin resa genom Sverige per tåg.

•Planarbete i Göteborg och Stock- holm har fortsatt för att skapa nya stationsnära stadsdelar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Genomsnittlig avkastning på eget kapital minst 12 procent över en konjunkturcykel. Utfallet var 7,3 procent. Den lägre nivån förklaras av lägre orea- liserade värdeförändringar i fastighets- beståndet. Genomsnittlig avkastning de senaste fem åren var 12,1 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 35–45 pro- cent, utfallet var 44,0 procent. Räntetäck- ningsgrad minst 2,0 ggr, utfallet var 5,2.

•Utdelning: Allt kapital som inte behövs i verksamheten ska delas ut, med beak- tan av finansiella och strategiska mål.

Normalt en tredjedel av resultatet före skatt exklusive värdeförändringar. Utdel- ningen för 2018 är 700 miljoner kronor

Ekonomiska mål och uppföljning

vilket överstiger en tredjedel men är inom målet.

Mål för hållbart företagande

Hållbara transporter:

•Fler nya grupper ska lockas att resa kol- lektivt genom att utveckla trygga och trivsamma stationsområden. 500 000 kvm BTA tillskapade i stationsnära lägen till 2030. Under året har inga ytor till- skapats. Nöjd Resenärsindex (NRI) ska vara över 75 och ingen station under 70 år 2020. NRI uppgick till 73 under 2018. 500 000 enheter hanterade på Jernhusens

kombiterminaler år 2026. Under 2018 hanterades 145 275 enheter.

Hållbara fastigheter:

•Halvera användningen av köpt energi på fastigheter till 2030 från 2008. Använd- ningen var 12,2 procent lägre än basåret.

•Samtliga bebyggda fastigheter ska vara miljöklassade/certifierade 2020. 44 bygg- nader klassades/certifierades under året.

•0 markföroreningar med negativ påver-

kan på människa och miljö senast 2025. 31 fastigheter har säkerställts under 2018.

Hållbara affärer:

•80 procent av inköpsvolymen ska vara kvalitetssäkrad i hållbarhetshänseende genom leverantörsuppföljning 2018.

Under 2018 kvalitetssäkrades 49 procent.

•Senast 2018 ska alla hyresavtal som nytecknas/omförhandlas vara gröna. År 2018 tecknades 94 procent gröna avtal.

•Topp 3 i Nyckeltalsinstitutets Attraktiv Arbetsgivarindex 2020. Delad förstaplats under 2018.

•Resultat > 1 över genomsnittet i Employee Net Promoter Score (eNPS). Uppnådde 17 i eNPS 2018, 8 över snittet.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Mellström och Ingegerd Simonsson

Arb rep: Charlotte Mattsson Arb suppl: Ann

Lindberg Rev: Helena Ehrenborg (PwC) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

260 (250) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 125 (120) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 545	1 453
Värdeförändringar		136	256
Rörelseresultat		859	947
Resultat före skatt		721	793
Nettovinst		552	649
- varav hänförbart till minoritet		7	-8
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	17 471		16 950
Anläggningstillgångar	17 088		16 331
Eget kapital		7 680	7 486
- varav minoritet		32	204
Nettoskuld		7 704	7 726
Operativt kapital	15 384		15 212
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		55,6	65,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		7,3	9,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		5,6	6,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,0	1,0
Soliditet, %		44,0	43,8
Räntetäckningsgrad, ggr		5,2	4,4
Bruttoinvesteringar, mnkr		564	663
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		700	179
Antal anställda i medeltal		190	188
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %							Soliditet, %						%
25				19,2			50	41,2	41,1	42,5	43,8	44	250
20			17,2	19,2			40						200				177
20			17,2				40						200				177
15							30						150							120
10							20						100
5	7,6				9	7,3	10						50		33			33	33
5	7,6					7,3	10						50		33			33	33
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥12,0%						Mål: 35–45%								Mål: 33,3%
		Mål: ≥12,0%						Mål: 35–45%								Mål: 33,3%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

42 58 57 43 43 57

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Lernia AB är en ledande leverantör inom utbildning, bemanning och omställning. Lernia tillhandahåller tjänster för att utveckla och matcha människors kompetens mot näringslivets behov. Lernia har verksamhet på cirka 60 orter över hela Sverige och är auktoriserat som bemannings-, utbildnings-, rekryterings- och omställningsföretag av respektive bransch- organisation. Bolagets tjänster är riktade till individer, kunder inom det privata näringslivet samt kunder i den offentliga sektorn. Lernias marknadsandel av den totala bemannings- marknaden är drygt 8,4 procent, vilket gör Lernia till den fjärde största aktören totalt inom bemanning i Sverige, och den största inom segmentet bemanning av yrkesarbetarkonsulter (blue-collar). Inom segmentet utbildning är Lernia med sin drygt 14 procentiga marknads- andel näst största aktören efter Academedia AB. Riksdagen bemyndigade i december 2012 regeringen att avyttra statens aktier i Lernia.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Kjell Hasslert

Vd: Anders Uddfors

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Kjell Hasslert Led: Karin Strömberg, Lisa Lindström och Michael Thorén. Nyval av Niklas Flyborg, Gunilla Rittgård och Gunilla Spongh vid stämman 2019, Anna Klingspor, Joakim Mörnefält och Ola Salmén avgick Arb rep: Sonny Anders- son-Rask, Fadime Cayirli Falk, Karin Westling Arb suppl: Beatrice Blisserpont, Per Svärdh Rev: Camilla Samuelsson (PwC)

Viktiga händelser 2018

•Ökad omsättning för bemannings- verksamheten men stora utma- ningar för utbildningsverksam- heten.

•Rörelseresultatet uppgick till -129 mnkr, inklusive jämförelsestörande poster (omstrukturering) på -94 mnkr. Utvecklingen i form av lägre intäkter och lägre marginal inom utbildningsverksamheten ledde till kraftiga besparingsåtgärder.

•Anders Uddfors är ny vd sedan maj 2018.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Lernias avkastning på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30–50 procent, riktvärde 40 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning minst 50 procent av årets resultat.

Årets resultat uppgick till -108 miljoner kronor. Bolagets soliditet uppgick till 22 procent, vilket understiger målnivån. Ingen utdelning föreslås för 2018.

Mål för hållbart företagande

•Egenförsörjning: Fler individer kom- mer i egenförsörjning. Andel i utbild- ningar upphandlade av Arbetsförmed- lingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser > 36 procent. Andel i yrkes- högskoleprogram som har sysselsättning 6 månader efter insatser > 90 procent. Andel i stöd- och matchningsprogram som har sysselsättning 120 dagar efter insatser > 25 procent.

•Affärsetik: Ett hållbart affärsetiskt för- hållningssätt som tål full genomlysning. Antal korruptionsincidenter 0 stycken.

•Mångfald: Ökad mångfald genom att värdesätta människors olikheter och skilda kompetenser. Minst 40 procent anställda av vardera könet. Inga oskäliga löneskillnader kopplat till kön.

•Utfall Egenförsörjning: Andel i utbild- ningar upphandlade av Arbetsförmed- lingen som har sysselsättning 90 dagar efter insatser 42 (38) procent. Andel

i yrkeshögskoleprogram som har syssel- sättning 6 mån efter insatser 93 (71) procent.

•Utfall Affärsetik: 0 (0) stycken korrup- tionsincidenter.

•Utfall Mångfald: Totalt 30 (32) procent kvinnor, kvinnors lön i andel av män- nens 97 (98) procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 305 (280) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 142 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3 223	3 302
Rörelseresultat	-129	57
Resultat före skatt	-130	56
Nettovinst	-108	41
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1 119	1 180
Anläggningstillgångar	164	172
Eget kapital	241	384
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	191	52
Operativt kapital	432	436
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-3,9	1,7
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-34,4	11,2
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-29,7	12,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,8	0,1
Soliditet, %	21,5	32,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	26	42
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	21
Antal anställda i medeltal	5 478	5 470
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %							Soliditet, %						%
40						100							350
20			7	11,2		80							280			276
15,9		16,7	7	11,2		60		54					210
15,9		16,7				60		54	42				210
0						40							140
-20						20				33	33	22	70					61	50	50	0
-40 2014				-34,4		0						22		0							0
-40 2014		2015	2016	2017	2018	0		2014	2015	2016	2017	2018		0		2014		2015	2016	2017	2018
	Mål: ≥20%							Mål: 30–50%									Mål: ≥50%
	Mål: ≥20%							Mål: 30–50%									Mål: ≥50%
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
30	29	57	43
70	71	57	43	Kvinnor
				Kvinnor
				Män
				Män
Anställda	Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

50	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag, LKAB, är en internationell högteknologisk gruv- och mineralkoncern och en världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för ståltill- verkning. LKAB tillverkar och levererar förädlade järnmalmsprodukter och tjänster till kunder över hela världen. Andra närliggande produkter och tjänster som bygger på LKAB:s kunnande och som stödjer huvudaffären kan ingå i verksamheten. LKAB ska av kunderna uppfattas vara den leverantör som ger mest mervärde och därmed vara ledande inom sina utvalda marknads- segment. För LKAB är hög och jämn produktkvalitet samt kostnadseffektivitet kritiska fakto- rer för att klara konkurrensen.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Göran Persson

Vd: Jan Moström

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Göran Persson Led: Gunnar Axheim, Eva Hamilton, Bjarne Moltke Hansen, Lotta Mellström, Ola Salmén, Gunilla Saltin och Per-Olof Wedin Arb rep: Anders Elenius, Dan Hallberg, Tomas Larsson Arb suppl: Pentti Rahkonen, Peter Skog- gård, Björn Åström Rev: Helena Arvidsson Älgne

Viktiga händelser 2018

•Förbättrat resultat vilket påverkats av fortsatt goda marknadsvillkor med högre järnmalmspriser och en stärkt dollarkurs.

•Produktionsvolymerna strax under 2017 års rekordnivå trots omfat- tande underhållsarbeten.

•Under året sjösattes initiativet SUM (Sustainable Underground Mining) tillsammans med ABB, Epiroc,

Combitech och Volvo-koncernen.

•Första spadtaget till en unik pilo- tanläggning i Luleå togs i juni för HYBRIT – ett samarbete med Vat- tenfall och SSAB för att göra värde- kedjan från gruva till stål fossilfri.

•Förvärv av brittiska Francis Flower som breddar erbjudandet inom industrimineraler.

•Investering i pilotanläggning för en ny teknik som förädlar restproduk- ter från järnmalmsproduktionen.

•Prospekteringsarbetet intensifieras för att säkerställa järnmalmsfyndig- heter efter 2030.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital över 12 procent. Utfallet var 14,1 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings- grad på 0–30 procent. Utfallet uppgick till 9,2 procent.

•Utdelning: 40–60 procent av årets resultat. Målet har uppnåtts. Utdelningen för 2018 uppgick till 3,2 miljarder kronor.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

•LKAB ska minska utsläppen av kväve till vatten med 20 procent till 2021 jäm- fört med 2015. Målet för 2018 har upp- nåtts.

•LKAB ska minska punktutsläppen av stoft från reningsanläggning med 40 procent till 2021 jämfört med 2015.

Målet för 2018 har uppnåtts.

•LKAB ska minska koldioxidutsläppen med 12 procent per ton färdig produkt till 2021 jämfört med 2015 och samtidigt minska utsläppen av kväve till luft. Målet för 2018 har uppnåtts avseende kväve medan koldioxidutsläppen har minskat med 6 procent.

•LKAB ska minska energiintensite- ten (kWh per ton färdig produkt) med 17 procent till 2021 jämfört med 2015. Målet för 2018 har ej uppnåtts.

•Andelen anställda kvinnor samt kvinn- liga chefer i LKAB ska 2021 uppgå till minst 25 procent. Andelen kvinnor i bolaget var 22,1 procent under 2018 och andelen kvinnliga chefer 21,4 procent. Målen har inte uppnåtts.

•Olycksfall med frånvaro ska uppgå till högst 3,5 per miljon arbetstimmar 2021. Målet har inte uppnåtts.

•LKAB efterlever sin uppförandekod och bolaget har en väl fungerande dialog med sina intressenter. Målet för 2018 har uppnåtts.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

(KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 650 (640) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 290 (280) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		25 892	23 367
Rörelseresultat		6 869	5 975
Resultat före skatt		6 685	6 266
Nettovinst		5 274	4 803
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		68 961	60 298
Anläggningstillgångar	40 562		34 309
Eget kapital	38 573		36 348
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		3 552	-2 382
Operativt kapital		42 125	33 965
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		26,5	25,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		14,1	14,4
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		18,1	16,9
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,1	-0,1
Soliditet, %		55,9	60,3
Bruttoinvesteringar, mnkr		3 612	2 008
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		3 164	2 882
Antal anställda i medeltal		4 188	4 118
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet					Kapitalstruktur					Utdelning
Re, %					Nettoskuldsättningsgrad, %				%
20		14,4	14,1	40					100
		14,4	14,1	30					80
10				30		20,7			80			60	60
0	0,9			20		10		9,2	60		40,1
-10	-16,3	-3,1		10					40
-10	-16,3			0						20
				0		0	-6,6			20	0	0
-20 2014 2015				-10		0			0		0	0

		2016 2017	2018			2014 2015 2016 2017 2018					2014 2015	2016 2017	2018
	Mål: ≥12%					Mål: 0–30%					Mål: 40–60%
	Mål: ≥12%					Mål: 0–30%					Mål: 40–60%
	Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman
	Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
22	22	38

78	78	63	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

LKAB – Samhällsomvandling i samförstånd

Bakgrund

Att flytta två samhällen. Det är utma- ningen som LKAB och Malmfälten står inför, för att LKAB ska kunna fortsätta bryta järnmalm och vara ett världsledande exportföretag. LKAB:s ambition är att underlätta omställningen och kompensera för den påverkan som samhällsomvand- lingarna har på de människor och sam- hällen som berörs.

Händelser under 2018

Under 2018 fortsatte samhällsomvand- lingarna i Kiruna och Gällivare. Nya bostadsområden har tagit form och famil- jer fortsätter att flytta. Omdragningen av väg E10 i Kiruna som påbörjades 2017 tog också ny fart. En opinionsundersök- ning som SIFO gjort visar att 84 procent av Kirunaborna respektive 81 procent av Gällivareborna har stort förtroende för LKAB:s förmåga att ta sitt ansvar i sam- hällsomvandlingarna.

I Kiruna bygger LKAB hundratals nya bostäder och kommersiella lokaler de kommande åren. Tillsammans med kom- munerna och andra aktörer har 400 lägen- heter nyproducerats och 260 rivits, och flera nya områden såsom Luossavaara, Jägarskolan och Kirunas nya centrum är på gång.

I Malmberget har avvecklingen fortsatt samtidigt som förtätningen och expan- sionen av Gällivare pågår. I slutet av våren stod 35 bostadsrätter inflyttnings- klara i det nya bostadsområdet på lågfjället Repisvaara. Totalt har LKAB även byggt över hundra villor till fastighetsägare som föredragit nya hus framför pengar. Ytterli- gare 548 lägenheter samt ett antal villor är under planering eller byggnation.

Under 2018 tryggades framtiden för fjärr- värmen i både Kiruna och Malmberget genom avtal med Tekniska Verken AB och Gällivare Energi AB om ersättning av fjärrvärmeanläggningar i de områden som påverkas.

Ansvarsförhållanden

Utvecklingen för LKAB och verksam- hetsorterna förutsätter en väl fungerande dialog och samverkan mellan inblandade parter.

LKAB mäter kontinuerligt den påverkan gruvbrytningen orsakar och har en cen- tral roll i förändringsprocesserna. Tillsam- mans med kommunerna kommer LKAB överens om tidsplaner för samhällsom- vandlingarna. Kommunerna bestämmer hur de nya samhällena ska se ut och enligt minerallagen (1991:45) är det LKAB som finansierar de kostnader som uppstår när gruvbrytningen gör omvandlingarna nöd- vändiga. LKAB är en aktiv part, både som beställare av nya fastigheter och samver- kanspartner, för att bidra till att skapa val- frihet i bostadsfrågan. Viktigt att notera är att LKAB inte har något särskilt beslu- tat samhällsuppdrag i förhållande till sam- hällsomvandlingarna i Malmfälten, utan verkar utifrån sitt kommersiella uppdrag och gällande lagstiftning.

Kommunerna ansvarar för stadsplanering och att lagstiftning som plan- och byggla- gen samt miljöbalken följs. De har plan- monopol för att planera nya stadsdelar och bestämma hur samhällena ska se ut. Kom- munerna har även ett ansvar att bygga infrastruktur och att driva planarbetet så att byggklar mark finns när den behövs. Statliga myndigheter involveras vid behov, till exempel länsstyrelsen, Trafikverket, Bergsstaten och Statens fastighetsverk.

Bygg- och anläggningsföretag är sedan med och bygger upp de nya samhällena. Principen om utveckling före avveckling, det vill säga att viktiga samhällsfunktioner är färdiga eller under uppbyggnad innan tidigare bebyggelse avvecklas, är en led- stjärna i samhällsomvandlingarna

I samhällena berörs bland annat fastig- hetsägare, hyresgäster och näringsliv av förändringarna. Det pågår även viktiga samråd med samebyarna. För att mini- mera negativ påverkan på samebyarna och renskötseln har LKAB ingått avtal om samverkan med de tre samebyar som direkt berörs av verksamheten och expan- sionen i Kiruna och Gällivare. Avtalen bygger i tillämpliga delar på principen FPIC, (Free Prior and Informed Consent) som kommit till uttryck i internationell rätt om urfolksrättigheter.

Risker och riskhantering

LKAB:s påverkan på samhällena i Malm- fälten innebär att LKAB behöver få till- gång till den mark som påverkas av gruv- driften i rätt tid för att gruvproduktionen inte ska behöva begränsas eller stoppas. Den främsta risken för LKAB är att det blir fördröjningar i processen, men även att kostnaderna för samhällsomvand- lingen blir högre än beräknat.

För att hantera dessa risker ser LKAB till att löpande anpassa gruvbrytnings- planerna till marktillståndsfrågorna.

God framförhållning i tidplanerna för förvärvsprocesser och ansökningsproces- ser hos myndigheter är högt prioriterat. Ersättningsreglerna för reglering av skada har vidare tagits fram för att säkerställa att sakägare kan gå skadelösa genom proces- sen medan LKAB undviker att betala för stor ersättning.

Tidplanerna för flytt sträcker sig till 2027/2030 i Kiruna/Malmberget. Nya kommunhuset lämnades över till Kiruna kommun 2018.

52	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Metria AB bildades den 1 maj 2011 i samband med bolagiseringen av en division inom Lant- mäteriet. Metrias inriktning och affärsidé är att leverera tjänster och produkter inom insam- ling, bearbetning och tillämpningar av geografisk information och fastighetsinformation.

Metria levererar allt från stora infrastrukturprojekt till att utveckla och hantera tekniska sys- tem för geografisk it. Kunderna återfinns inom bank och försäkring, telekom, energi, infra- struktur, skog och försvar samt kommuner och övrig offentlig sektor. Metria har omkring

300 medarbetare och finns representerade på ett 25-tal orter över hela Sverige. Huvudkonto-

ret ligger i Gävle. Metria har som målsättning att generera marknadsmässig avkastning och ha en rörelsemarginal i linje med branschen i övrigt. Riksdagen bemyndigade 2017 reger- ingen att avyttra statens aktier i Metria AB.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Gidlöf

Vd: Erik Oldmark

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Gidlöf Led: Katarina Burton, Pia Gideon, Anders Hugosson, Michael Thorén och Karl Wist- rand. Nyval av Peter Uddfors vid stämman 2019, Katarina Axelsson avgick

Arb rep: Per-Åke Jureskog, Henrik Bylund

Arb suppl: Henrik Sarri, Olle Furberg

Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Viktiga händelser 2018

•Nettoomsättning i nivå med före- gående år, men lägre rörelseresul- tat. Det lägre resultatet beror bl.a. på fortsatta investeringar i linje med bolagets lagda strategi samt lägre försäljning.

•Säljförmågan har förstärkts genom en ny KAM- (Key Account Mana- ger) och marknadsorganisation.

•Nyrekryteringar till viktiga funk- tioner för fortsatt utveckling till ett än mer affärsdrivet och effek- tivt bolag.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: EBITDA-marginal ska uppgå till minst 10 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till minst 30 procent.

•Utdelning: Minst 30 procent av årets resultat.

Endast målet för soliditet uppnåddes. Solidi- teten uppgick till 49,6 procent. Ingen utdel- ning föreslås för 2018.

Mål för hållbart företagande

•Attraktiv arbetsgivare: Målet är att ha en positiv trend. Employer Net Promotor Score uppgick till 5 (3).

•Ökade intäkter från produkter med posi- tiv miljöpåverkan: Utfallet för året upp- gick till 30 (26) procent. Målet var 30 procent.

•Minskad miljöpåverkan från resor, gram

CO2 från tjänsteresor/intäktskrona. Utfallet var 1,17. Nytt miljömål fram till och med 2021 är att minska gram CO2/intäktskrona med 20 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 200 (188) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 100 (95) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	433	432
Rörelseresultat	-22	19
Resultat före skatt	-22	19
Nettovinst	-11	15
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	213	241
Anläggningstillgångar	50	54
Eget kapital	106	121
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-10	-25
Operativt kapital	96	96
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-5,1	4,5
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-9,5	13,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-22,9	19,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,1	-0,2
Soliditet, %	49,6	49,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	12	13
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	4
Antal anställda i medeltal	294	258
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
EBITDA-marginal, %							Soliditet, %							%
15							50			48,6		49,4	49,6	100
10							40	48,3		48,6	45,8	49,4	49,6	80
							40	48,3			45,8			80
	6,7						30							60
	6,7		9,1		8,5													51
5			9,1	7,3	8,5													51
5				7,3			20							40		32			30	30
							20							40		32			30	30
0							10							20
0						-0,8															0

-5 2014							0							0
-5 2014			2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018	0		2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥10%							Mål: ≥30%								Mål: ≥30%
		Mål: ≥10%							Mål: ≥30%								Mål: ≥30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
38	62	33	67	57
	62		67	43	Kvinnor
				43	Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse1	Män
					Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Miljömärkning Sverige AB förvaltar, på regeringens uppdrag, det nordiska miljömärket Svanen och EU:s miljömärke EU Ecolabel (Blomman). Bolaget deltar i arbetet med utform- ning och utveckling av kriterier för olika varor och tjänster och licensierar produkter som klarar kraven. En licensierad produkt får märkas. Syftet är att genom frivillig märkning underlätta för företag att utveckla sina produkter med hänsyn till miljö och klimat och på ett enkelt sätt kommunicera det till konsumenterna, så att de i sin tur enklare kan välja mer mil- jöanpassade varor och tjänster. Miljömärkning Sverige bidrar därmed till en mer hållbar pro- duktion och konsumtion. Svanen är ett mycket starkt varumärke – 96 procent av allmänheten känner igen märkningen. Kännedomen om EU-miljömärket är lägre men stiger. Undersök- ningar visar att konsumenter ser miljömärkningar som det bästa verktyget för att göra håll- bara val.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Christina Lindbäck Vd: Ragnar Unge

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Christina Lindbäck Led: Thomas Andersson, Anders Bagge, Jan Peter Bergkvist, Anita Falkenek och Jörgen Olofsson. Nyval av Malin Forkman vid stämman 2019, Gunilla Jarlbro avgick

Arb rep: Ulla Sahlberg, Lotten Wesslén

Rev: Thomas Lönnström (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 155 (150) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 53 (50) tkr. Arvode utgår inte till ledamot

Viktiga händelser 2018

•Den nya nordiska varumärkesstra- tegin började tillämpas med bety- delse för bl.a. val av produktgrup- per och kriterier samt för hur varumärket Svanen ska vårdas och utvecklas.

•Kriterier utarbetades inom Svanen för två nya produktgrupper: skid- valla och förpackningar för fly- tande livsmedel.

•Omsättningen steg kraftigt för pro- dukter märkta med Svanen och EU-Blomman, sammantaget med 9 procent, vilket visar en ökning i antalet produkter på marknaden som klarat märkningens krav och därmed minskar miljöpåverkan.

•Framgången för produktgruppen hus fortsatte under året liksom för den nya produktgruppen fonder med flera nya licenser.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Bolagets verksamhet syftar inte till vinst.

Mål för hållbart företagande

Följande mål gäller för 2017–2019:

•Människan: Bolagets intressenters (kon- sumenter, kunder, medarbetare) nöjdhet och förtroende ska öka med 10 procent- enheter.

•Affären: Det ska årligen säljas miljö- märkta varor på svenska marknaden för 25 miljarder kronor och miljömärkta tjänster ska sälja så mycket att det ger årliga licensintäkter om 30 miljoner kronor. Målet för tjänsterna reviderades 2018 från 25 miljoner kronor eftersom det uppnåddes redan 2017.

•Planeten: Hälften av bolagets produkt- grupper ska vara framgångsrika, väleta- blerade ekonomiskt och miljöeffektiva.

•Utfall Människan: Intressenternas nöjd- het minskade med drygt 7 procenten- heter 2018. Den viktigaste orsaken till detta är omställningsproblem som upp- stod i samband med omorganisationen 2017. Ett omfattande arbete pågår för att vända utvecklingen och nå målet.

•Utfall Affären: Försäljningen av miljö- märkta varor uppgick till 27,5 miljarder kronor 2018. Licensintäkterna från mil- jömärkta tjänster uppgick till 26,2 mil- joner kronor. Det innebär att målet för varor uppnåddes men att det reviderade målet för tjänster ännu inte uppnåtts.

•Utfall Planeten: Andelen som uppfyllde kriterierna som ställts upp för bedöm- ning av måluppfyllelsen var 47 procent.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att stimulera utveckling och användning av produkter som ur miljösynpunkt är bättre än andra i övrigt jämförbara produkter. Ett anslag på statens budget, som 2018 motsvarade cirka sju procent av intäkterna, får användas till bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsument- produkter och vid behov till informa- tion om märkningen. Uppföljning av verk- samheten sker genom ägardialoger och granskning av bolagets officiella rappor- ter. Bolaget bedöms ha uppfyllt sitt sam- hällsuppdrag väl under 2018. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	67	61
Rörelseresultat	-3	-2
Resultat före skatt	-1	-1
Nettovinst	-1	-1
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	30	32
Anläggningstillgångar	12	19
Eget kapital	20	21
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-3	-8
Operativt kapital	17	14
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-4,8	-2,8
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-6,3	-3,2
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-20,8	-13,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,2	-0,4
Soliditet, %	68,3	67,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	4	4
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	61	55
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

39	33	43	57
61	67			Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

54	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Kungliga Operan Aktiebolag, Operan, är Sveriges nationalscen för opera och balett.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Lena Olving

Vd: Birgitta Svendén

Viktiga händelser 2018

•Två fastighetsrelaterade projekt har bedrivits som båda har stor påver- kan på Operans framtid. Det gäller dels projektet En ny Opera i Ope- ran som man driver tillsammans med Statens fastighetsverk utifrån den förstudie som lämnades till regeringen i maj 2015, dels arbete kring ett nytt produktionscenter.

•Med anledning av 2017 års upprop av #metoo och #visjungerut har Operan fortsatt arbetet med en rad olika åtgärdsplaner i syfte att elimi- nera sexuella trakasserier och dis- kriminerande maktstrukturer inom scenkonstbranschen.

•En digital satsning har gjorts både vad gäller att digitalt sprida Ope- rans föreställningar till en större publik men också att genom digital teknik skapa ökat intresse för Ope- rans konstformer, med fördel hos den yngre publiken. Ett exempel är OperaVision, en ny plattform för livestreaming som lanserades till- sammans med ett 30-tal europeiska operakompanier. Under 2018 sände Operan för första gången live via OperaVision.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Det egna kapitalet ska ge en stabil ekono- misk grund för verksamheten. Resulta- tet för 2018 uppgick till 9,5 miljoner kro- nor, vilket innebär att det egna kapitalet ökade till 34,6 miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

•Operan arbetar aktivt för att publi- ken ska växa i antal och variation: Ökat utbud av digitala sändningar och ett antal nya digitala kanaler har implementerats. Dessa nya kanaler ger Operan möjlighet att bredda i sin publik. Andel digital publik var 481 000, andel förstagångs- publik var 8 (7) procent. Under 40 år:

12 procent. Besökare till Operans barn-, familje- och ungdomsverksamhet: 54 000 vilket är 19 (14) procent av totalen.

•Vara en arbetsplats som präglas av trans- parens, delaktighet och dialog på alla nivåer i organisationen: Under 2018 teck-

nade Operan ett samarbetsavtal med en extern leverantör av medarbetaren- käter och pulsmätningar. Operan kom- mer att gå från NMI-mätningar (Nöjd- MedarbetareIndex) till eNPS (employee Net Promoter Score), och med det nya

mätverktyget kan Operan även göra fler

skräddarsydda undersökningar utefter verksamhetens behov.

•Delta med diskussioner och fördjupning kring aktuella samhällsfrågor som kan relateras till Operans repertoar: Under året har aktiviteter med koppling till föreställningarna såsom till exempel publiksamtal och debattartiklar genom- förts. Antal aktiviteter per sektion: Opera 8 (2), balett 4 (1) och Unga på Operan 0 (1).

•Uppnå mångfald och jämställdhet i pro- duktionerna (konstnärliga team) och bland medarbetare. Strategiskt fokusmål 2018 var konstnärliga team under en fyraårsperiod. Målet är 40/60: Könsför- delningen i de konstnärliga teamen var under året 63 procent män respektive

37 procent kvinnor. Genomsnittlig köns- fördelning 2016–2018 var 66 procent män och 34 procent kvinnor.

Samhällsuppdrag

•Operan ska vara den i Sverige ledande institutionen inom opera och balett och som nationalscen stå på högsta nivå vad gäller utveckling, förnyelse, konstnär- lig kvalitet samt hantverksskicklighet i ateljéer och verkstäder: Operan håller hög konstnärlig kvalitet och vid Operans ateljéer och verkstäder finns en hant- verksskicklighet som bidrar till att bevara och utveckla en viktig del av kulturarvet.

•Operan ska verka i ett internationellt opera- och danssammanhang och ini- tiera samarbeten samt främja interkultu- rellt utbyte: Omfattande internationella samarbeten genom bland annat gästspel och turnéverksamhet leder till förnyelse, inspiration och utveckling och bidrar till Operans goda internationella renommé.

•Operans utbud av opera och balett ska ha både spets och bredd: Operan erbjuder en varierad och bred repertoar av opera och balett med såväl nyskrivna som klassiska verk. Operans artister har under året erhållit ett flertal priser och utmärkelser.

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Lena Olving Led: Olov Carlsson, Chrisoula Faniadis, Eva Halvarsson, Maria Naidu och Örjan Wikforss. Nyval av Kasper Holten vid stämman 2019, Morten Hesseldahl avgick Arb rep: Anna Norrby, Carin Ringmar Arb suppl: Maria Nyström, Johan Edholm Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

75 (71,4) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 37,5 (35,7) tkr.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	595	573
Rörelseresultat	11	0
Resultat före skatt	9	-1
Nettovinst	9	-1
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	346	249
Anläggningstillgångar	198	167
Eget kapital	35	25
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	25	5
Operativt kapital	60	31
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,8	0,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	31,5	-5,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	24,1	0,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,7	0,2
Soliditet, %	10,0	10,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	46	17
Anslag, mnkr	495	466
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	528	525
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

		20	43
48	52		43
48	52	80	57	Kvinnor
			57

Anställda		Ledning	Styrelse1	Män
Anställda		Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Orio AB säljer reservdelar och tillbehör för Saab-bilar samt utvecklar och säljer logistik- tjänster. Bolaget bildades 2009 i samband med att Saab Automobile AB ansökte om lån från Europeiska investeringsbanken, EIB, med svenska staten som garant för lånet. Dotterbola- get Saab Automobile Parts AB sattes som pant och övertogs av svenska staten från konkurs- boet efter att Saab Automobile ansökt om konkurs. Bolaget är sedan december 2012 helägt

av svenska staten. Orio förser de Saab-bilar som finns på cirka 60 marknader globalt med

Saab originaldelar. USA, Sverige och Storbritannien är marknader med stor Saab-bilpark och står för större delen av bolagets försäljning av reservdelar och tillhörande tjänster. Bolaget tillhandahåller även logistiktjänster.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Charlotte Hansson Vd: Jonas Tegström

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Charlotte Hansson Led: Catrina Ingelstam, Anders Osberg och Erik Tranaeus. Nyval av Sop- hie Öhrström och Nils Pärletun vid stämman 2019, Gunnar Drotz avgick Arb rep: Ingemar Sandberg, Dan Samuelsson Rev: Martin Johansson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 225 (220) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp-

Viktiga händelser 2018

•Positiv utveckling av logistikverk- samheten.

•Fortsatt nedgång i omsättningen avseende Saab-reservdelar.

•Under perioden har bolaget beslutat att avveckla satsningarna på reserv- delar till icke-Saab bilar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Mål för hållbart företagande

Följande mål gäller för 2019:

•År 2023 ska 80 procent av de transporter som sker till Orios kunder och från leve- rantörer drivas av biobränslen/el eller vara klimatkompenserade (där det är ekonomiskt försvarbart).

•Orios sjukfrånvaro ska årligen vara min- dre än 5 procent och antal arbetsrelate- rade skador som lett till frånvaro skall vara noll.

•Under perioden 2019–2021 ska samtliga leverantörer som i riskbedömning erhål- ler värdering ”betydande risk” samt de leverantörer som står för 80 procent av Orios inköpsvolym att granskas avse- ende såväl sociala som ekonomiska och miljörelaterade frågor.

•År 2021 ska affärsområde Parts nå en lönsamhet på 4,5 procent, affärsområde Logistics en lönsamhet på 4,5 procent samt en beläggningsgrad i Orios anlägg- ningar på 85 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

går till 110 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	603	755
Rörelseresultat	-40	-24
Resultat före skatt	-43	-27
Nettovinst	-51	-23
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	488	612
Anläggningstillgångar	120	148
Eget kapital	351	450
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-13	-13
Operativt kapital	338	437
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-6,6	-3,2
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-12,8	-4,4
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-10,3	-5,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	0,0
Soliditet, %	71,9	73,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	6	16
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	25	50
Antal anställda i medeltal	234	241
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

33	67	33	67	50	50
	67		67	50	50	Kvinnor
						Kvinnor
						Män
						Män
Anställda		Ledning		Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

56	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

PostNord AB erbjuder kommunikations- och logistiklösningar inom Norden. Moderbolaget PostNord AB, som är ägare till dotterbolagen Post Danmark A/S och PostNord Group AB, är ett svenskt publikt bolag som ägs till 40 procent av den danska staten och till 60 procent av den svenska staten. Rösterna fördelas 50/50 mellan ägarna. PostNord AB är Nordens största bolag inom kommunikations- och logistiktjänster. Marknaderna sträcker sig från distribution av fysiska brev och paket till delvis eller helt elektroniska tjänster. PostNord tillhandahåller rikstäckande postservice i Sverige och Danmark till miljoner hushåll och företag. Under 2018 hanterade PostNord cirka 3,3 miljarder försändelser. Via ett nätverk av dotterbolag och sam- arbetspartners förmedlar PostNord brev och paket till övriga Norden och resten av världen. PostNord har cirka 7 200 utlämningsställen i Norden.

Statens ägarandel 60%

Ordf: Christian Jansson Vd: T.f. Annemarie Gardshol

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Christian Jansson Led: Sonat Burman Olsson, Måns Carlson, Christian Ellegaard, Christian Frigast, Peder Lundquist, Ulrica Messing och Charlotte Strand Arb rep: Bo Fröström, Sandra Svensk, Johan Lindholm Arb suppl: Lars Chemnitz, Peter Madsen, Per-Arne Lundberg Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Viktiga händelser 2018

•Ökade paketvolymer kompen- serade delvis fortsatt kraftigt sjunkande brevvolymer.

•Omfattande omställningsarbete för att säkra långsiktig lönsamhet tyngde årets resultat.

•Ny postförordning i Sverige inför- des den 1 januari 2018.

•Svenska och danska staten tillsköt kapital enligt överenskommelsen från oktober 2017.

•PostNord lyssnar: PostNord genomförde en landsomfattande turné i Sverige för att lyssna på mot- tagarnas synpunkter. Även i Dan- mark genomfördes en liknande aktivitet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital 10,5 procent. Lönsamhetsmålet uppnåddes inte under året.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättningen ska vara 10–50 procent. Nettoskuldsätt- ningen låg i målintervallet.

•Utdelning: 40–60 procent av årets vinst efter skatt. PostNord gjorde ingen utdelning under 2018.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

•Koncernen har ett långsiktigt mål att minska koldioxidutsläpp med 40 pro- cent fram till 2020, med basår 2009.

Vid utgången av 2018 var minskningen 35 (32) procent.

•Koncernen har ett mål om 40 procent kvinnor i chefsbefattning till 2020. Målet nåddes inte under året, utfallet var 32 (32) procent.

•Minst 80 procent av årlig inköpsvolym ska komma från leverantörer som för- pliktigat sig att följa och efterlever PostNords leverantörskod till 2020.

Vid utgången av 2018 var andelen 54 (33) procent, räknat som andel av koncernens totala inköp.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag. Bolaget har ett uppdrag om samhällsomfat- tande postservice, knutet till tillståndet att bedriva postverksamhet. Kravet för leve- ranskvalitet under 2018 var att 95 procent av 1:a-klassbrev ska levereras inom två arbets- dagar. Målet avseende leveranskvalitet för 1:a-klassbrev uppnåddes under året.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 670 (670) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 295 (290) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	37 669	37 007
Rörelseresultat	-855	-124
Resultat före skatt	-890	-136
Nettovinst	-1 067	-337
- varav hänförbart till minoritet	1	2
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	22 821	21 474
Anläggningstillgångar	12 773	12 861
Eget kapital	5 142	7 365
- varav minoritet	2	3
Nettoskuld	1 614	238
Operativt kapital	6 756	7 603
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-2,3	-0,3
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-17,1	-4,5
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-12,4	-1,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,0
Soliditet, %	22,5	34,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	1 374	1 196
Anslag, mnkr	20	22
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	29 962	31 350
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %								Nettoskuldsättningsgrad, %						%
20							60		46					100
20									46					100
10	3,1		5,4				40						31	80
			5,4											60
					-1,6		20
0					-1,6
0														40
-10							0							40

				-12,1		-12,4				-2	5	3		20		0	0	0	0	0
										-2	5	3		20
-20							-20
-20	2014		2015	2016	2017	2018	-20		2014	2015	2016	2017	2018	0
														0		2014	2015	2016	2017	2018


		Mål: 10,5%							Mål: 10–50%							Mål: 40–60%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
33	38	38
67	62	63	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

RISE Research Institutes of Sweden AB är ett oberoende, statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 100-tal test- och demonstrationsmiljöer för framtidssäkra teknologier, produkter och tjänster. I internationell samverkan med företag, akademi och offentlig sektor bidrar bolaget till ett konkurrenskraftigt näringsliv och ett hållbart samhälle. RISE:s 2 700 medarbetare driver och stöder alla typer av innovationsprocesser. Uppdraget till RISE anges i regeringens propositioner för forskning och innovation. Där anges det över- gripande målet för RISE att vara internationellt konkurrenskraftigt och verka för hållbar tillväxt i Sverige genom att stärka näringslivets konkurrenskraft och förnyelse.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Wäreby

Vd: Pia Sandvik

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Wäreby Led: Klas Bendrik, Torbjörn Holmström, Hanna Lagercrantz, Anna-Karin Sten- berg, Fredrik Winberg och Sven Wird. Nyval av Elena Fersman vid stämman 2019, Sara Mazur avgick Arb rep: Linda Ikatti, Magnus Naesman, Ulf Nord- berg Arb suppl: Johan Berglund, Jonas Söderberg,

Viktiga händelser 2018

•Under året invigdes testanlägg- ningen Awitar som stresstestar fordonselektronik. RISE har även utvecklat testbanan för självkö- rande fordon, AstaZero, och teck- nat avtal med industriparterna

CEVT, Scania, Volvo Cars och

Volvokoncernen angående SEEL, den testbädd för elektromobilitet som RISE och Chalmers ska eta- blera med stöd av regeringen.

•Den 1 oktober gick två tredjede- lar av forskningskoncernen Swerea samman med RISE. Genom affä- ren stärks RISE totala forsknings- förmåga inom bl.a. digitalisering, smart industri, produktionsteknik, återvinning och materialutveckling.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

RISE är vinstdrivande men inte vinst- utdelande. Bolagets rörelsemarginal ska vara minst 3 procent från och med 2020. Nettoskuldsättningsgraden ska vara högst 30 procent från och med 2019.

Mål för hållbart företagande

•Attraktionsmålet: RISE ska 2020 vara en av de tio mest attraktiva arbetsgivarna i sin kategori nationellt.

•Affärsmålet: 10 procent av omsättningen ska 2020 ha genererats som en direkt följd av hållbarhetsarbetet.

•Ansvarsmålet: 100 procent av RISE:s

Ekonomiska mål och uppföljning

kunduppdrag ska 2020 vara hållbarhets- deklarerade och kopplade till något

av de globala utvecklingsmålen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

I ägaranvisningen antagen vid en extra bolagsstämma i februari 2018 anges bola- gets uppdragsmål samt de återrapporte- ringskrav som ställs på RISE gällande verk- samhet som finansieras med strategiska kompetensmedel. En återrapportering har gjorts till Regeringskansliet i mars 2019 och är tillgänglig på bolagets webbplats. Syftet med uppdragsmålen är att tillsam- mans på ett balanserat sätt målsätta och mäta de syften som RISE:s särskilt beslu- tade samhällsuppdrag är avsett att uppnå.

1.Omsättning från konkurrensutsatta forskningsmedel inom RISE ska i rela- tion till total omsättning uppgå till minst 30 procent.

2.Näringslivsintäkter från små/med- elstora företag ska i relation till totala näringslivsintäkter överstiga en viss läg- sta nivå i procent som fastställs 2020.

3.Omsättning från projekt med tvärveten- skaplig involvering ska i relation till total omsättning från RISE:s projektportfölj uppgå till en viss lägsta nivå i procent som fastställs 2019.

4.Beläggningsgraden på test- och demon- strationsanläggningar ska ligga inom ett visst målintervall som fastställs 2019.

5.I RISE:s kundundersökning ska indexet ”Innovationspartnerförmåga” uppnå minst 78 procent positiva svar.

6.I RISE:s kundundersökning ska Nöjd- kundindex uppnå minst 75 procent positiva svar.

Magnus Hillergren Rev: Ingrid Hornberg Román (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 355 (350) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 178 (175) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	3 066	2 696
Rörelseresultat	34	14
Resultat före skatt	25	27
Nettovinst	11	27
- varav hänförbart till minoritet	9	6
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3 064	2 518
Anläggningstillgångar	1 203	1 178
Eget kapital	991	980
- varav minoritet	59	50
Nettoskuld	-563	-283
Operativt kapital	428	698
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,1	0,5
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	1,1	2,8
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	6,1	2,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,5	-0,3
Soliditet, %	32,3	38,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	277	188
Anslag, mnkr	659	537
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2 224	2 041
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål
Prioriterade globala mål har ännu inte
identifierats.

LönsamhetKapitalstruktur

Rörelsemarginal, %Nettoskuldsättningsgrad, %

10						40
8						20
8						20
6						0
6						0		-25
4	2,6		1,9	2,3		-20		-25
	2,6
2						-40
2				0,5	1,1	-40		-53
				0,5				-53
0						-60 2014 2015 2016		2017 2018
0	2014 2015			2016 2017 2018		-60 2014 2015 2016		2017 2018
		Mål: ≥3,0%					Mål: 0–30%
		Mål: ≥3,0%					Mål: 0–30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
37	45	55	38	63
63					Kvinnor
Anställda	Ledning		Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

58	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Samhall Aktiebolag ska, som en del av den svenska arbetsmarknadspolitiken, producera efterfrågade varor och tjänster och genom detta skapa meningsfulla och utvecklande arbe- ten åt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Bolaget är ledande i Sverige när det gäller utveckling genom arbete för personer med funktionsnedsätt- ning. Samhall har cirka 25 000 medarbetare på närmare 600 orter. Ägaren ser Samhall som ett effektivt arbetsmarknadsverktyg som skapar arbeten enligt uppdraget. Antalet anställda med skyddat arbete i kärnuppdraget har utökats såväl 2018 som 2019. Samhall erbjuder anställda arbetstillfällen inom en rad olika områden till exempel arbetsplats- och fastighets- service, lager och logistik, städ och tvätt, tillverkning samt äldreservice.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Cecilia Schelin	Vd: Monica Lingegård
Seidegård

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020

Ordf: Nyval av Cecilia Schelin Seidegård vid stäm-

man 2019, Erik Strand avgick Led: Dario Aganovic, Bertil Carlsén, Hillevi Engström, Angelica Frithiof, Helen Fasth Gillstedt och Leif Ljungqvist. Nyval av Lars Engström och Ylva Thörn vid stämman 2019, Maria Nilsson avgick Arb rep: Ann-Christin

Viktiga händelser 2018

•Bolaget uppnådde samtliga arbets- marknadspolitiska mål under 2018, trots ökade krav.

•Hög affärstillväxt som medför att fler kan erbjudas jobb. Totalt fick

8 246 personer en anställning eller praktik på Samhall 2018.

•Stora satsningar inom it och digita- lisering. Förnyelse av it-system för en mer effektiv och ändamålsenlig verksamhet.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapi- tal ska uppgå till 7 procent. Utfallet var 8 procent vilket främst förklaras av en jus- tering av merkostnadsersättningen samt en stark utveckling av bruttovinsten.

•Kapitalstruktur: Soliditet om minst

30 procent. Soliditeten ökade till 36 pro- cent till följd av det positiva resultatet.

•Utdelning: Bolaget har inget utdelnings- mål. Den vinst som uppkommer ska balanseras i ny räkning för främjande av bolagets fortsatta verksamhet.

Mål för hållbart företagande

•Medarbetarnytta (MIA-faktorn): Lång- siktig målfaktor 2,5. År 2018 var målet att minska från faktor 3,1 till 3,0. Målet upp- nåddes då utfallet uppgick till 3,0.

•Engagerade medarbetare: Indexet för engagerade medarbetare skulle öka från föregående år. Utfallet blev +2 procent

Ekonomiska mål och uppföljning

och därmed uppnåddes målet för 2018.

•Ökad självfinansieringsgrad: Målet för 2018 var att självfinansieringsgraden skulle uppgå till 32 procent. Målet upp- nåddes med ett utfall på 32 procent.

•Rekommendationsvilja: Nya kunder möjliggör tillväxt och bra arbetsplatser. Man nådde inte det långsiktiga målet om 8 under året, utfallet blev 7,3. Målet beräknas som ett viktat medelvärde enligt principen ett företag – en röst.

•Miljöpåverkan: Målet är att minska antal liter fossila bränslen per omsättnings- krona. År 2018 minskade förbrukningen med 0,04l/tkr och målet uppnåddes.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppdragen från ägaranvisningen innefattade för 2018 att:

•Antal arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning ska uppgå till minst 30,2 miljoner lönetimmar.

•Andelen rekrytering från prioriterade grupper ska vara minst 40 procent.

•Övergångar från anställda i kärnupp- draget och anställda med lönebidrag för utveckling i anställning ska uppgå till minst 1 500 personer.

•Dessutom skulle Samhall, enligt särskilt

uppdrag, erbjuda minst 2 500 personer s.k. LFU-anställning under året. Lönebi- drag för utveckling i anställning (LFU) är en tidsbegränsad anställning som kan erbjudas personer med funktionsned- sättning och långa tider utan arbete.

Alla målen enligt ägaranvisningen uppfylldes för 2018. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Andersson, Hans Abrahamsson, Pia Litbo

Arb suppl: Kenneth Hasselberg, Marcus Merilä,

Maria Sköld Rev: Anneli Pihl (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 320 (315) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 155 (150) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	8 312	7 442
Rörelseresultat	104	-271
Resultat före skatt	91	-237
Nettovinst	93	-237
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	3 544	3 378
Anläggningstillgångar	186	117
Eget kapital	1 274	1 181
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2 556	-2 409
Operativt kapital	-1 282	-1 227
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	1,3	-3,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	7,6	-18,2
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-8,3	22,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-2,0	-2,0
Soliditet, %	35,9	35,0
Bruttoinvesteringar, mnkr	82	31
Anslag, mnkr	4 975	4 405
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	19 893	19 459
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

Re, %							Soliditet, %
20							50				42
							40	47		47	42		36
10	5					7,6		47		47		35
10	5					7,6						35
0							30
0			-3,9	-11,6			20
-10							20
							10


-20 2014					-18,2		0
-20 2014			2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: 7%							Mål: ≥30%
		Mål: 7%							Mål: ≥30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman


Könsfördelning, %
43	45		44
			44
57	55		56	Kvinnor
57	55		56	Kvinnor
Anställda		Ledning	Styrelse1	Män
				Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Saminvest AB bildades 2016 och ska genom indirekta investeringar (investeringar i fonder) finansiera innovativa företag med hög tillväxtpotential. Fonderna ska vara privat förvaltade av primärt nya team på venture capital-marknaden och Saminvest ska investera i fonderna tillsammans med privat kapital. Vidare ska Saminvest ansvara för en ansvarsfull hantering och avveckling av de redan gjorda investeringarna i dotterbolagen Inlandsinnovation och

Fouriertransform. Saminvests fondinvesteringar finansieras av kapital från de statligt ägda

bolagen Inlandsinnovation och Fouriertransform vilka den 1 januari 2017 tillfördes Sam- invest som dotterbolag. Dotterbolagen, vilka primärt gjort direktinvesteringar i onoterade företag, har upphört att nyinvestera och Saminvest ansvarar för avvecklingen av verksam- heterna. Saminvest gavs en ägaranvisning för sitt huvudsakliga uppdrag vilken beslutades vid en extra bolagsstämma den 13 januari 2017.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Niklas Johansson Vd: Peder Hasslev

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Niklas Johansson Led: Patric Eriksson, Alex- andra Nilsson, Ulrika Nordström och Anders Wiger. Nyval av Mengmeng Du vid stämman 2019, Björn Fröling och Eva Färnstrand avgick

Rev: Magnus Svensson Henryson (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 415

(400)tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 207 (200) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2018

•Saminvest har under året utvecklat ett nytt indirekt finansieringsupp- lägg, benämnt mikrofonder, för att förstärka finansieringen av bolag i utvecklingsfaser och engagera affärsänglar. Satsningen förstärker det finansiella systemet kring

Sveriges främsta inkubatorer.

•Under året beslutades att investera upp till 150 mnkr i tre mikrofonder kopplade till inkubatorerna Stock- holm Innovation and Growth, Startupphuset i Malmö och Arctic Business Incubator i Luleå.

•Totalt 56 investeringar i enskilda företag har genomförts av de fonder och mikrofonder som Saminvest har investerat i, varav 47 genomfördes under året.

•Under året avyttrades 17 av dotter- bolagens innehav och de samman- lagda exitlikviderna motsvarade 1 073 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Saminvest har funnits som koncern sedan början av 2017 och ekonomiska mål har ännu inte formulerats.

Mål för hållbart företagande

Saminvests strategi för att främja en hållbar tillväxt är helt integrerad i bolagets verksam- hetsstrategi, med fokus på tre områden:

•Vara en respekterad aktör på riskkapi- talmarknaden. Mål inom området är att bedriva en aktiv fondverksamhet för att engagera hela Saminvests kapital inom en tioårsperiod, bedriva verksamheten så att kapitalbasen bibehålls, avyttra portföljbolag ansvarsfullt i direktinves- teringsverksamheten enligt uppdraget samt stimulera privat kapital. Utfallet för

privat kapital 2018 blev 35 procent, det vill säga cirka en tredjedel av fondernas kapital kommer från Saminvest och två tredjedelar från andra investerare.

•Skapa livskraftiga bolag. Mål inom detta område är att agera ansvarsfulla inves- terare utifrån Saminvests kriterier samt stötta kompetenta venture capital (vc) team utifrån Saminvests kriterier. Ett mätetal för att följa upp det senare målet är andelen kvinnor i fondinvestering- arnas vc-team. Utfall 2018 är att två av de tre vc-teamen består av en fjärdedel kvinnor, medan ett vc-team uteslutande består av män. Detta innebär en kvin- noandel på drygt 17 procent. Saminvest vill se en ökande kvinnoandel framgent.

•Uppvisa stabilitet och förutsägbarhet. Mål inom detta område är att transparent och strukturerat kommunicera krav och utvärderingskriterier avseende fonder, tydligt redovisa resultat från verksam- heten och hålla kontinuerlig intressent- dialog, en öppen och regelbunden dialog med de som påverkar och påverkas

av Saminvests verksamhet.

Samhällsuppdrag

Saminvests investeringar ska vara marknads- kompletterande, vilket innebär att det vid tidpunkten för Saminvests investering inte finns privat kapital i tillräcklig omfattning. Syftet med Saminvest är att utveckla och för- nya det svenska näringslivet och skapa fler växande företag i hela Sverige. Genom att Saminvests investeringar stimulerar det pri- vata kapitalet att satsa på nya segment och i huvudsak nya team, bidrar Saminvest till att utveckla marknaden för venture capital och ekosystemet för finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vid investe- ringar i så kallade såddfonder kan Saminvest göra undantag från kravet på privat med- finansiering. Mål enligt processen för upp- dragsmål har ännu inte utvecklats.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	0	0
Rörelseresultat	-42	-157
Resultat före skatt	6	-82
Nettovinst	2	-75
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	5 023	5 229
Anläggningstillgångar	1 142	1 996
Eget kapital	4 992	5 190
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-27	-386
Operativt kapital	4 966	4 805
Nyckeltal
Re, Avkastning
på eget kapital, %	0,0	-1,4
Rop, Avkastning på
operativt kapital, %	-0,8	-3,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,0	-0,1
Soliditet, %	99,4	99,3
Bruttoinvesteringar, mnkr	98	167
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	200
Antal anställda i medeltal	21	27
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %

47 53 50 50 50 50

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

60	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

SAS AB är Skandinaviens ledande flygbolag. SAS bildades 1946 då de nationella flygbolagen

i Sverige, Norge och Danmark enades om att driva sin verksamhet i form av ett konsortium. För att kunna verka under samma förutsättningar som övriga flygbolag på den internatio- nella marknaden förändrades ägandestrukturen 2001. Aktierna i de nationella bolagen byttes ut mot aktier i ett nytt samlat moderbolag, SAS AB. Efter försäljning av aktier motsvarande 4,2 procentenheter hösten 2016 och nyemission hösten 2017, har svenska staten 14,8 pro-

cent av rösterna i SAS. Under räkenskapsåret 2017/18 flög SAS över 30 miljoner passagerare

till 125 destinationer. SAS ingår i nätverket Star Alliance. SAS är börsnoterat i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. SAS strategiska prioriteringar är att: 1) Vinna Skandinaviens frek- venta resenärer 2) Skapa en effektiv och hållbar operativ modell 3) Säkra rätt kompetenser.

Statens andel av rösterna 14,8%

Ordf: Carsten Dilling

Vd: Rickard Gustafson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Carsten Dilling Led: Monica Caneman, Lars-Johan Jarnheimer, Dag Mejdell, Sanna Suvanto- -Harsaae, Oscar Stege Unger och Liv Fiksdahl. Nyval av Kay Kratky vid stämman 2019 Arb rep: Endre Røros, Cecilia van der Meulen, Janne Wegeberg Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 630 (585) tkr till ordförande, 420 (390) tkr till för-

Viktiga händelser 2017/2018

•Hållbarhet är centralt i SAS arbete och ett nytt mål har satts upp att minska totala koldioxidutsläpp med 25 procent till 2030 jämfört med 2005. Omkring hälften av minsk- ningen uppnås genom förnyelse av flottan och hälften genom övergång till biobränsle. SAS undertecknade en avsiktsförklaring med Preem om leverans av 200 000 m3 förnybart flygbränsle från och med 2022.

•Nya produktionsplattformen SAS Irland med baser i London och Malaga etablerad.

•Norska staten avyttrade sitt aktie- innehav på 9,9 procent i SAS.

•Nio Airbus 320neo-flygplan togs i trafik. SAS har lagt order på ytterli- gare 50 Airbus A320neo och kom- mer att ha en enhetsflotta till 2023.

•Beslut om återinlösen av samtliga preferensaktier för en sammanlagd inlösenlikvid om 2,6 mdkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

•Lönsamhet: ROIC över 12 procent

över en konjunkturcykel. Utfallet var 14 procent.

Ekonomiska mål och uppföljning

•Kapitalstruktur: Nettoskuld/EBIT- DAR under 3,0x. Utfallet var 2,7x.

•Finansiell beredskap: Likvida medel och tillgängliga kreditfaciliteter ska överstiga 25 procent av fasta kostnader. Utfallet var 42 procent.

Mål för hållbart företagande

•Reducera koldioxidutsläppen per pas- sagerarkilometer med 20 procent 2020 jämfört med 2010. Koldioxidutsläppen per passagerarkilometer minskade med 1,4 procent under räkenskapsåret. Sedan 2010 har det totala koldioxidutsläppet minskat med 13,3 procent.

•Reducera bullret vid start med 15 procent 2020 jämfört med 2010. Buller vid starter ökade 1,6 procent på grund av använd- ning av större flygplan på kortare rutter.

•Regelbundet använda förnyelsebara flyg- bränslen. Under räkenskapsåret använ- des totalt 100 ton förnyelsebart flyg- bränsle, i linje med föregående år.

•SAS mål för 2030 är bland annat:

–Reducera totala koldioxidutsläpp med 25 procent jämfört med 2005.

–Användning av 17 procent biobränsle motsvarande allt inrikesflyg.

–Reducera buller med 50 procent jämfört med 2010.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ste respektive andre vice ordförande. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 320 (295) tkr.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	44 718	42 654
Rörelseresultat	2 521	2 187
Resultat före skatt	2 041	1 725
Nettovinst	1 589	1 149
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	34 199	32 555
Anläggningstillgångar	21 127	20 252
Eget kapital	7 268	8 058
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2 432	-2 799
Operativt kapital	4 836	5 259
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,6	5,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	20,7	16,3
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	49,9	43,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,3	-0,3
Soliditet, %	21,3	24,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	6 840	7 315
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	10 146	10 324
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

ROIC, %								Nettoskuld/EBITDAR, ratio
25							10
20							8
15			14	12	13	14	6		4,2
				12
10							4				3	3,2	3,1
10	4						4				3	3,2	3,1	2,7
5	4						2
5							2
0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0		2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: 12%								Mål: 3 ggr
		Mål: 12%								Mål: 3 ggr
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

38	25	38

62	75	63	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

SBAB Bank AB (publ) erbjuder lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB är en av Sveriges största nischbanker och bankens strategi är sedan hösten 2014 att fokusera på sin kärnprodukt, bolån, kompletterad med ett sparkonto. Strategin har hittills varit framgångsrik och banken har vunnit marknadsandelar på privatsidan.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Jan Sinclair

Vd: Klas Danielsson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Sinclair utsågs till ordförande i maj 2019, tidigare ledamot, när Bo Magnusson avgick Led: Lars Börjesson, Daniel Kristiansson, Jane

Viktiga händelser 2018

•Lansering av grönt bolån, som erbjuds kunder som bor i energi- effektiva bostäder med energiklass

A, B eller C enligt Boverkets energiklassificeringssytem.

•I SKI:s (Svenskt Kvalitetsindex) mätning över nöjda kunder inom bostadsfinansiering kom SBAB på första plats för bostadsfinansiering för företag och på trejde plats inom bolån för privatpersoner.

•SBAB:s andel av nettotillväxten på bolånemarknaden uppgick under

året till 17 procent enligt SCB.

Mål och uppföljning

Under 2017 sågs målen över och nya mål togs fram som följs upp från och med 2018. De ekonomiska målen kvarstår dock oför- ändrade.

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital minst 10 procent. Avkastningen uppgick till 12,1 procent.

•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kapi- talkrav. Kärnprimärkapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till minst 0,6 procentenheter över Finans- inspektionens kommunicerade kärn- primärkapitalkrav. Både målet för total kapitalrelation och kärnprimärkapital- relation överstegs, 2,5 respektive 4,0 pro-

Ekonomiska mål och uppföljning

cent. Buffertnivåerna har justerats till följd av ändrad metod för tillämpning av riskviktsgolvet för svenska bolån.

•Utdelning: Lägst 40 procent av årets vinst efter skatt. Utdelningen för 2018 motsvarar 40 procent av resultatet.

Mål för hållbart företagande

Följande mål gäller för 2018:

•Sunda finanser: Överensstämmer med de av bolagsstämman beslutade ekono- miska målen.

•Ansvar och transparens:

Delmål 1 – Ansvarstagande: SBAB:s pla-

cering i Sustainable Brand Index: topp 5. Faktisk placering var topp 5.

Delmål 2 – Transparens: Andel kunder som anser att SBAB har ett erbjudande som är tydligt och enkelt att förstå: 84 procent. Utfallet var 85 procent.

Delmål 3 – Kundnöjdhet: Sveriges nöjdaste bolåne- och fastighetslånekunder enligt Svenskt Kvalitetsindex: 1:a och 1:a. Utfallet var 3:a och 1:a.

•Attraktiv arbetsplats:

Delmål 1 – Jämställdhet & mångfald: Jäm- ställdhet mellan kvinnor/män i ledande positioner (inom spannet): 45–55 procent. Faktiskt utfall: 44/56 procent.

Delmål 2 – Medarbetarnöjdhet: Andel medarbetare som anser att SBAB är en mycket bra arbetsplats: 82 procent. Utfall var 85 procent.

Delmål 3 – Medarbetarupplevelse: Total

Trust Index: 77 procent. Utfallet blev 81 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Lundgren-Ericsson och Karin Moberg. Nyval av Inga-Lill Carlberg och Synnöve Trygg vid stämman 2019, Carl-Henrik Borg och Eva Gidlöf avgick Arb rep: Anders Heder, Margareta Naumburg Arb suppl: Kristina Ljung, David Larsson

Rev: Patrick Honeth (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 475

(460)tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 230 (219) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet. Arvode till dotter- bolaget SCBC:s ordförande som inte är anställd i bolaget uppgår till 180 (180) tkr och styrelseleda- mot som inte är anställd i bolaget 130 (130) tkr.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		3 362	3 149
Provisionsnetto		-49	-5
Nettoresultat
Finansiella Poster		-65	-12
Övriga rörelseintäkter		32	31
Totala intäkter		3 280	3 163
Rörelseresultat		2 241	2 228
Resultat före skatt		2 241	2 228
Nettovinst		1 726	1 709
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	448 355		416 787
Utlåning till allmänheten	367 062		336 978
Eget kapital	17 236		15 810
- varav minoritet		0	0
Nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		12,1	12,5
Kärnprimärkapitalrelation, %		12,5	32,2
Total kapitalrelation, %		18,1	47,6
Utdelning, mnkr		690	684
Antal anställda i medeltal		620	533
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet								Kapitalstruktur							Utdelning
Re, %								Kärnprimärkapitalrelation, %							%
25							50								100
20							40		29,8			32,2	32,2		80
							30				28,6	32,2	32,2
15	12,1		10,2	12,3	12,5	12,1	30				28,6				60	40			40	40	40
10			10,2				20							12,5	40	40			40	40	40
10							20								40
							10
5															20			0
5															20
0								0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥10%								Mål: ≥10,0%							Mål: ≥40%
		Mål: ≥10%								Mål: ≥10,0%							Mål: ≥40%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

53 47 56 44 57 43

Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

62	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Aktiebolaget Svensk Exportkredit SEK:s uppdrag är att på kommersiella och hållbara grun- der bedriva kreditverksamhet i syfte att främja svensk exportnäring. SEK ska vara en mark- nadskompletterande aktör och sträva efter att samarbeta med andra statliga exportfrämjande aktörer samt med banker och andra finansiella aktörer. Att administrera statens system för statsstödda exportkrediter (CIRR-systemet) är ett särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Lars Linder-	Vd: Catrin Fransson
Aronson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Lars Linder-Aronson Led: Cecilia Ardström, Anna Brandt, Reinhold Geijer, Hans Larsson, Eva

Viktiga händelser 2018

•Nyutlåning om 57 mdkr.

•Antalet kunder ökade 12 procent och uppgick till 153 vid årsskiftet 2018/19. Arbetet med att nå ut med SEK:s erbjudande till medelstora företag fortsatte att utvecklas väl.

•Stark kapitalisering och god likviditet.

•Intensifierat samarbete med andra främjandeaktörer inom Team Sweden, både på nationell och regio- nal nivå. Regionala exportcenter har medfört att SEK jobbar närmare regionala aktörer än tidigare.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapi- tal minst 6 procent. Avkastningen på eget kapital 2018 uppgick till 3,6 procent. Resultatet har de senaste tre åren tyngts av resolutionsavgiften som 2018 uppgick till 266 (193) miljoner kronor.

•Kapitalstruktur: Total kapitalrelation ska under normala förhållanden uppgå till mellan 1 och 3 procentenheter utöver Finansinspektionens krav, som vid års- skiftet uppgick till 16,4 procent. Utfallet på kapitalrelationen var 20,1 procent.

•Utdelning: 30 procent av årets resultat med beaktande av mål för kapitalstruk- tur, framtida kapitalbehov och investe- ringar. Utdelning för 2018 enligt policy.

Mål för hållbart företagande

•Grön finansiering: Målet för gröna lån var 3 miljarder kronor. SEK lånade ut

2 miljarder i gröna lån 2018. Antal gröna lån uppgick till 14 stycken. Målet för utlå-

Ekonomiska mål och uppföljning

ning till hållbar stadsutveckling var

1 miljard kronor och målet uppnåddes.

•Hållbar arbetsplats: Målet var att kvin- nor/män i chefsställning skulle vara 40/60 procent och andel anställda med utländsk bakgrund skulle överstiga 25 procent. Utfallet var 41/59 procent kvin- nor/män i chefsställning samt 33 procent med utländsk bakgrund.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Att SEK ska administrera CIRR-systemet är ett av riksdagen särskilt beslutat samhäll- suppdrag. Den samhällsekonomiska nyt- tan av genomförandet ska utvärderas genom

(a)mätning av det mervärde som SEK adde- rar avseende exportkrediter (varav CIRR utgör en del) och (b) att bolaget genomför en intressentdialog. Målet är att SEK:s export- krediter ska bidra till att stärka de svenska exportföretagens konkurrenskraft och att SEK upplevs motsvara kundernas förvänt- ningar och att det svenska exportkreditsyste- met är lika konkurrenskraftigt som systemen i de viktigaste konkurrentländerna.

a) Kundundersökningen som sker vartannat år genomfördes under 2018 och visade att 73 procent (mål > 60 procent) av de som anlitat SEK avseende exportkrediter upp- lever att SEK:s krediter bidragit (väldigt) mycket till att deras exportaffär har blivit av. 66 procent uppger att samarbetet med SEK har överträffat förväntningarna och 73 procent anser att det svenska export- kreditsystemet är bättre jämfört med systemen i viktiga konkurrentländer.

b) Löpande intressentdialoger har genom- förts under året, bland annat arrangerade SEK och EKN en gemensam intressent- dialog där frivilligorganisationer och ägarrepresentanter deltog.

Nilsagård och Ulla Nilsson. Nyval av Hanna Lager- crantz vid stämman 2019, Hélène Westholm avgick Rev: Peter Nyllinge (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 460 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 215 (205) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Räntenetto		1 442	1 683
Provisionsnetto		-32	-28
Nettoresultat
Finansiella Poster		19	-102
Övriga rörelseintäkter		-2	0
Totala intäkter		1 427	1 553
Rörelseresultat		852	1 007
Resultat före skatt		852	1 007
Nettovinst		648	772
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	302 033		264 392
Utlåning till allmänheten	225 600		205 434
Eget kapital	18 239		17 574
- varav minoritet		0	0
Nyckeltal
Kreditförlustnivå, %		0,0	0,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		3,6	4,5
Kärnprimärkapitalrelation, %		20,1	20,6
Total kapitalrelation, %		20,1	23,0
Utdelning, mnkr		194	232
Antal anställda i medeltal		243	252
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %							Total kapitalrelation, %							%
10							25							50
10							25			24,5	25,1		20,1
8			7,2				20	19,2			25,1	23		40
8			7,2				20	19,2				23		40
6	8,1						15							30		30		30	30	30	30
6							15							30
4				4,6	4,5		10							20
				4,6	4,5	3,6
2						3,6	5							10
2							5							10
0							0								0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥6%							Mål: 17,7–19,7%								Mål: 30%
		Mål: ≥6%							Mål: 17,7–19,7%								Mål: 30%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

48	52	50	50	38
				63	Kvinnor

Anställda		Ledning		Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

SJ AB bildades 2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar.

SJ är den största operatören av persontrafik på järnväg i Sverige. Tågtrafiken i koncernen bedrivs främst inom moderbolaget SJ AB samt i dotterbolaget SJ Götalandståg. SJ är huvud sakligen verksamt på marknaden för regionala och långväga resor. Bolaget verkar inom två typer av trafik, kommersiell trafik och upphandlad trafik (som upphandlas i konkurrens av Trafikverket eller av regionala kollektivtrafikmyndigheter). SJ driver både kommersiell tra fik och upphandlad trafik på affärsmässiga grunder i konkurrens med andra tågoperatö rer samt med bil, flyg och buss. Hållbart företagande är en naturlig och integrerad del i SJ:s affärsmodell. Med utgångspunkt i företagets vision, affärsidé och värderingar säkerställs ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt ansvar genom mätning och uppföljning av sex styrområden. Att arbeta för att förbättra punktligheten är ett av målen.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Siv Svensson

Vd: Crister Fritzson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Siv Svensson Led: Ulrika Dellby, Kersti Strandqvist, Lennart Käll, Per Matses och Ulrika Nordström. Nyval av Klas Wåhlberg vid stämman 2019, Mikael Stöhr avgick Arb rep: Per Hammar- qvist, Hans Pilgaard, Stefan Zetterlund

Rev: Hans Warén (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 180 (170) tkr. Arvode utgår inte till ledamot

Viktiga händelser 2018

•Under 2018 gjordes närmare 32 miljoner resor med SJ vilket innebär ett nytt resanderekord.

•Under året genomförde Trafikverket omfattande underhållsarbeten på järnvägen vilket i kombination med extrema väderförhållanden med förde trafikstörningar och därmed ökade kostnader och sänkta intäkter för SJ.

•Trafikverket beslutade att direkt upphandla nattågstrafik på sträckan Stockholm-Östersund-Åre-Duved från SJ.

•Avtal med Mälab om trafik i Mälardalen förlängt till och

med december 2021.

•SJ utnämnt till Sveriges mest digitala reseföretag av företaget

BearingPoint i mätningen Digital

Leaders in Sweden 2019.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 7 procent i genomsnitt. Utfallet var 11,4 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad på 0,5–1,0 ggr på sikt. Utfallet var -0,14 ggr.

Ekonomiska mål och uppföljning

•Utdelning: Ska långsiktigt uppgå till mellan 30 och 50 procent av årets resultat. Utdelningen för verksamhets året 2018 motsvarade 50 procent av årets resultat.

Mål för hållbart företagande

•Punktlighet: 95 procent till 2020. Punkt ligheten för SJ:s långdistanståg uppgick till 77 procent. Målet för 2018 var 91 pro cent. Medeldistanstågens punktlighet uppgick till 88 procent. Målet för 2018 var 93 procent. Kortdistanstågens punktlighet uppgick till 92 procent. Målet för 2018 var 93 procent.

•Sjukfrånvaro, mål för 2018 var 5,2 procent. Utfallet var 5,2 procent.

•Mångfald, andel medarbetare med utländsk bakgrund enligt SCB:s defi nition. Mål för 2018 var 15 procent och utfallet var 17 procent.

•SJ Volontär – en möjlighet för medar betarna att ägna sig åt ideellt arbete på arbetstid, mål för 2018: 2 000 timmar. Utfallet var 752 timmar. Aktiviteter pågår för att få fler medarbetare att engagera sig ideellt.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	7 874	7 780
Rörelseresultat	468	666
Resultat före skatt	457	664
Nettovinst	389	523
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	8 035	8 078
Anläggningstillgångar	5 544	5 655
Eget kapital	4 740	4 615
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-659	-465
Operativt kapital	4 081	4 073
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,9	8,5
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	8,3	11,7
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	11,4	16,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,1	-0,1
Soliditet, %	59,0	57,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	566	596
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	194	269
Antal anställda i medeltal	3 756	3 680
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

Rop, %			20		Nettoskuldsättningsgrad, ratio
20			20
20			2,0
16			16,4
16	13,2		1,0
12	11,5		11,4
12	11,5		11,4
			0
8			0				0,2	0
8			-0,1				0,2	0	-0,1	-0,1
4			-1,0
4
0				-2,0 2014
0	2014 2015		2016 2017 2018	-2,0 2014			2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥7%				Mål: 0,5–1,0 ggr
		Mål: ≥7%				Mål: 0,5–1,0 ggr
		Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall	Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

100

60 50 40 40 50 50

02014 2015 2016 2017 2018 Mål: 30–50%

En extra utdelning om 1 700 mnkr beslutades på en extra bolags- stämma i september 2015.

Könsfördelning, %

39	61	50	50	57	43
						Kvinnor

Anställda		Ledning		Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

64	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

SOS Alarm Sverige AB:s huvuduppgift är att på uppdrag av staten ansvara för SOS-tjänsten i Sverige genom att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112 och erbjuda kommuner och landsting dirigering och prioritering av till exempel ambulanser och brandkår. SOS Alarms centrala roll i samband med nödsituationer är en viktig länk i samhällets krisberedskap. Dess utom tillhandahålls även andra typer av kundanpassade säkerhets- och jourtjänster som går att kombinera med SOS-tjänsten.

Statens ägarandel 50%

Ordf: Ulrica Messing

Vd: Maria Khorsand

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Ulrica Messing vid stämman 2019, Eva Fernvall avgick Led: Vesna Jovic, Alf Jönsson, Inge Lindberg, Maria Nilsson, Erik Tranaeus och Marie Ygge. Nyval av Peter Olofsson och Hampus

Viktiga händelser 2018

•En fortsatt positiv utveckling trots stora utmaningar i och med den varma sommaren med hård belast ning på nödnumret 112.

•112-utredningen lämnade sitt slut betänkande till regeringen.

•Ökad omsättning men lägre resul tat p.g.a. högre personalkostnader och att planerade utvecklingssats ningar har genomförts i högre grad

än tidigare.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Rörelsemarginalen i koncernen ska uppgå till minst

2 procent. Utfallet var 6,9 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten ska i koncernen uppgå till 25–35 procent med ett riktvärde om 30 procent. Utfallet var 47,6 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultat efter skatt, med beaktande av kapitalstrukturmål, strategi och inves teringsbehov. År 2018 uppnåddes de ekonomiska målen, utdelningen för året uppgick till 33 miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

•Förtroendeindex - målet om 81

överträffades.

•Utvecklade kundrelationer mäts via NKI för hela verksamheten – målet om 70 uppnåddes inte.

•Motiverade medarbetare mäts via:

Ekonomiska mål och uppföljning

–ambassadörsskap, utfall -16 (inget mål uppsatt för 2018) (mätmetod förändra des under 2018 från tidigare NMI).

–personalomsättning, mål 16 procent, utfall 15,5, målet uppnåddes.

•Minskad miljöbelastning – målet att

minska CO2 utsläpp per anställd till följd av tjänsteresor uppnåddes inte (för 2019 ersätts målet med ett mål för Håll bart företagande som mäter allmänhe tens uppfattning om SOS Alarms håll barhet).

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Bolaget har ett särskilt beslutat samhäll suppdrag att ta emot och förmedla larm på nödnumret 112. Mål finns för svarstider.

•Svarstid 112:

–Genomsnittlig svarstid högst 8 sekunder.

–Genomsnittlig svarstid för 92 procent av samtalen ska vara högst 15 sekunder.

–Längsta svarstid 30 sekunder.

•Tid till identifierat hjälpbehov:

–Tiden från tidpunkten då den hjälp- sökandes anrop inkommer till anrops kön för 112 till tidpunkten då ope ratören sätter index i 112-ärendet (identifierat hjälpbehov) ska senast 2019 inte överstiga 40 sekunder i genomsnitt.

•Nöjda kunder inom samhällsuppdraget:

–Nöjd kund index (NKI) ska uppgå till lägst 68 inom området Alarmering och Beredskap. Målet uppnåddes, utfall 68.

–Förtroendeindex ska uppgå till lägst index 70. Målet uppnåddes, utfall 82.

Uppdragsmålen om svarstider uppnåd des inte men har förbättrats. Genomsnitt lig svarstid var 11,6 sekunder, 92 procent fick svar inom 30 sekunder och 78 procent inom 15 sekunder.

Magnusson vid stämman 2019, Ingrid Lennerwald och Johnny Magnusson avgick

Arb rep: Mats Lundgren, Lars Thomsen

Arb suppl: Johan Magnusson, Eva Lundmark

Rev: Marine Geisen (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 205 (180) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 96 (85) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller till arbets- tagarrepresentanter.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		1 214	1 082
Rörelseresultat		84	95
Resultat före skatt		85	96
Nettovinst		67	74
- varav hänförbart till minoritet		2	1
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		715	597
Anläggningstillgångar		331	275
Eget kapital		340	275
- varav minoritet		5	4
Nettoskuld		-365	-349
Operativt kapital		-25	-74
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		6,9	8,8
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		21,6	31,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-170,4		-248,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		-1,1	-1,3
Soliditet, %		47,6	46,1
Bruttoinvesteringar, mnkr		85	72
Anslag, mnkr		330	264
Utdelning, mnkr		33	0
Antal anställda i medeltal		1 023	1 003
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej

Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Rörelsemarginal, %							Soliditet, %							%
10					8,8		50					46,1	47,6	100
8						6,9	40							80
6				5,7			30							60							50
4	3,2			5,7			20	26,2		27,3	32,6			40
										27,3

2			0,1				10							20		0		0	0	0
			0,1
0							0								0

	2014		2015	2016	2017	2018		2014		2015	2016	2017	2018			2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥2,0%							Mål: 25–35%								Mål: ≥50%
		Mål: ≥2,0%							Mål: 25–35%								Mål: ≥50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

					FREDLIGA OCH
					INKLUDERANDE
					SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %
40	33		44	56
60	67		44	56		Kvinnor
60	67					Kvinnor
						Män
						Män
Anställda		Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Specialfastigheter Sverige Aktiebolag äger, utvecklar och förvaltar fastigheter med höga säkerhetskrav i Sverige och är marknadsledande inom området säkerhetsfastigheter. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden: Kriminalvård, försvar och rättsväsende samt institutionsvård och övriga specialverksamheter. De största kunderna är Kriminalvården, Polismyndigheten, Statens institutionsstyrelse (SiS), Försvarsmakten och Försvarets mate- rielverk. Den huvudsakliga målgruppen är statliga kunder men även andra kunder med säkerhetsbehov. Kunderna finns över hela landet, liksom bolagets cirka 150 medarbetare. Bolaget har delat huvudkontor mellan Linköping och Stockholm. Specialfastigheters verk samhet är långsiktig, affärsmässig och utmärks av långa kontrakt vilket skapar stabilitet i det finansiella resultatet.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Landén

Vd: Åsa Hedenberg

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Landén Led: Carin Götblad, Mikael Lundström, Erik Tranaeus, Maj-Charlotte Wallin och Åsa Wirén. Nyval av Pierre Olofsson vid stämman 2019, Jan Berg avgick Arb rep: Tomas Edström, Erik Ydreborg Arb suppl: Kajsa Marsk Rives, Roger Törngren Rev: Mikael Ikonen (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 270 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp-

Viktiga händelser 2018

•Årets resultat ökade främst p.g.a. högre hyresintäkter och högre orealiserad värdeförändring på fastigheter.

•Marknadsvärdet på bolagets fastig heter ökade med 9 procent till

27 mdkr.

•Ökad efterfrågan på säkerhets fastigheter, t.ex. Kriminalvårdens behov av fler anstalt- och häktes platser.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapi tal ska uppgå till 8 procent, baserat på resultat efter skatt efter återläggning av värdeförändringar och uppskjuten skatt. Avkastning på eget kapital uppgick till 13,0 procent vilket överstiger målet.

•Kapitalstruktur: Soliditet 25–35 procent. Soliditeten uppgick till 38,3 procent.

•Utdelning: Utdelning 50 procent av årets resultat efter skatt efter återlägg ning av årets värdeförändringar och därtill hörande uppskjuten skatt med beaktande av framtida investeringsbehov och finansiell ställning. Ordinarie utdel ning för 2018 föreslås enligt policy, mot svarande 555 (560) miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

•Öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund, mål 2018: 12 procent. Andel medarbetare med utländsk bakgrund 10 (10) procent.

•Ingen form av korruption, givande eller tagande av muta, mätt i antal. Ingen

(0) form av korruption, givande eller tagande av muta har påträffats.

•Nöjda kunder, NKI mål för 2018 var 67 procent, utfall 2018 var 65 procent.

•Minska koldioxidutsläppen från inköpt energi med 75 procent mellan 2012 och 2030. Mål för 2018: 52 procent. Utfall 2018: 55 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

går till 130 (125) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		2 138	2 028
Värdeförändringar		1 414	814
Rörelseresultat		2 935	2 283
Resultat före skatt		2 825	2 165
Nettovinst		2 423	1 719
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	28 558		26 842
Anläggningstillgångar	28 322		26 189
Eget kapital	10 929		9 066
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld	12 399		12 202
Operativt kapital	23 328		21 268
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		137,3	112,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		13,0	12,8
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		13,2	11,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		1,1	1,3
Soliditet, %		38,3	33,8
Bruttoinvesteringar, mnkr		882	1 398
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		555	560
Antal anställda i medeltal		144	144
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %							Soliditet, %						%
25							50	41,2					350			345
20							40	41,2				38,3	280
									30,2	32,2	33,8	38,3
									30,2	32,2	33,8
15	10,8		11,8	13,7	12,8	13	30						210
15	10,8		11,8		12,8	13	30						210
10							20						140
5							10						70				50	50	50	50
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018		0		2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥8%						Mål: 25–35%								Mål: 50%
		Mål: ≥8%						Mål: 25–35%								Mål: 50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
26	38	43

74	63	57	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

66	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Svenska rymdaktiebolaget, SSC, svarar för driften av rymdbasen Esrange Space Center (Esrange) och tillhandahåller avancerade rymdtjänster på den globala rymdmarknaden. SSC är en global koncern med cirka 500 anställda i nio länder. Verksamheten bedrivs i tre divisioner:

–Divisionen Science Services erbjuder uppsändningstjänster av sondraketer och strato sfäriska ballonger med vetenskapliga eller tekniska instrument för forskning och teknisk utveckling samt utveckling av experiment och nyttolaster. Divisionen svarar mot SSC:s samhällsuppdrag att sköta driften och utvecklingen av Esrange Space Center.

–Satellite Management Services (SaMS) säljer tjänster inom satellitkommunikation och satellitkontroll. SSC är ägare till ett av världens största nätverk av markstationer för satellitkommunikation.

–Engineering Services tillhandahåller ingenjörstjänster åt rymdorganisationer såsom den europeiska rymdorganisationen ESA och den tyska rymdstyrelsen DLR.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Monica Lingegård Vd: Stefan Gardefjord

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Monica Lingegård Led: Fredrik Brunell, Anne Gynnerstedt, Anna Kinberg Batra, Per Lundkvist, Olle Norberg, John Paffett, Maria Palm och Håkan Syrén Arb rep: Petrus Hyvönen, Alf Vaerneus Arb suppl: Maria Snäll, Mariann Tapani Rev: Camilla Samuelsson, för bolagen i Sverige (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 270 (260) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 135 (130) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Viktiga händelser 2018

•Ny rymdstrategi lanserades av regeringen i maj. I strategin fastslår regeringen bland annat att Esrange bör utnyttjas i ett strategiskt hel hetsperspektiv, framför allt i inter nationella samarbeten.

•Regeringen beslutade i juli att inves tera 60 mnkr i en ”Test-Bed” på Esrange. Beslutet innebär bland annat utveckling av återanvändbar uppskjutningsteknik för små och stora raketer och utveckling av mer miljövänliga motorer, flygtester och satellitteknik.

•Implementera en leverantörsdatabas globalt inom SSC.

•SSC:s nyckelleverantörer/partners ska analyseras genom SSC:s Sustainable Business Model Procurement.

•SSC ska efterleva miljö- och säkerhets- lagar och alltid sträva efter nolltolerans gällande avvikelser från interna krav gällande miljö och säkerhet (med fokus på new Esrange).

•Hållbarhetsmålen bedöms delvis vara uppfyllda för 2018. Arbetet att koppla Agenda 2030 till mätbara mål genomförs under 2019. SSC:s ”Sustainable Business Model Procurement” är implementerad i försäljningsprocessen, modellen imple menteras för inköpsprocessen under 2019.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	945	935
Rörelseresultat	47	-14
Resultat före skatt	38	-38
Nettovinst	17	-47
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	1 168	1 120
Anläggningstillgångar	674	725
Eget kapital	464	458
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	80	148
Operativt kapital	544	606
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,0	-1,5

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital minst 6 procent.

•Kapitalstruktur: Nettoskuldsättnings grad 0,3–0,5 vid stabil intjäning.

•Utdelning: Lägst 30 procent av vinst efter skatt.

Styrelsen föreslog att ingen utdelning ska lämnas för räkenskapsåret 2018.

Mål för hållbart företagande

•Sustainable Business Analysis modell ska appliceras på samtliga potentiella affärer.

•Koppla Agenda 2030 till SSC:s strategi genom mätbara mål.

Ekonomiska mål och uppföljning

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

•För Science Services: 1. Beläggningsgrad på rymdbasen Esrange 2. Kvalitetsindex avseende rymdbasen Esrange och därtill hörande tjänster.

•För SSC: Bolaget ska med hjälp av en särskild intressentdialog säkerställa att verksamheten utformas så att den på bästa sätt främjar svenska intressen.

•Under 2018 uppgick beläggningsgraden på Esrange till 104 procent, mål minst 70.

•Under 2018 gjordes mätningar vid ett tillfälle avseende kvalitet i leveranserna där ett sammantaget kvalitetsindex om 89 procent uppnåddes, mål minst 80.

Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	3,7	-9,9
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	8,2	-2,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,3
Soliditet, %	39,7	40,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	54	44
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	478	465
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

Lönsamhet									Kapitalstruktur							Utdelning
Rop, %									Nettoskuldsättningsgrad, ratio						%
8	6,2						8	1,0							50
6	6,2							0,8							40
6								0,8							40		30
4								0,6							30		30
4					2			0,6			0,4	0,4	0,3		30
2			0,7		2			0,4							20
2			0,7					0,4							20
0								0,2		0,1				0,2	10				0	0	0	0
0						-2		0,2		0,1					10
-2 2014								0,0								0
																0	2014		2015	2016	2017	2018
			2015	2016		2017	2018			2014	2015	2016	2017	2018			2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥6,0%								Mål: 0,3-0,5 ggr								Mål: ≥30%
		Mål: ≥6,0%								Mål: 0,3-0,5 ggr								Mål: ≥30%
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall			Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

25	25
75	75	44	56	Kvinnor
75	75			Kvinnor
				Män
				Män
Anställda	Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Statens Bostadsomvandling AB SBO, Sbo, förvärvar, utvecklar, äger och avvecklar fastighe ter som övertas från kommuner eller kommunala bostadsbolag. Fokus ligger på trygghets- och äldreboenden. Sbo har ett samhällsuppdrag att praktiskt hjälpa till med den omstruktu reringsprocess som behövs för att uppnå balans på bostadsmarknaden på orter med vikande befolkning. På dessa orter finns ofta ett stort behov av bostäder som är tillgängliga och anpassade för äldre människor. Omstruktureringsprocessen bidrar till minskade kostnader för äldrevård och skapar flyttkedjor på bostadsmarknaden. När bostadsmarknaden är

i balans på orten säljs fastigheterna på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Christel Wiman

Vd: Ann Eriksson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Christel Wiman Led: Brita Saxton, Håkan Steinbüchel och Jan-Ove Östbrink. Nyval av Lars Erik Fredriksson vid stämman 2019, Leif Ljungqvist avgick Rev: Lars Magnusson (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

Viktiga händelser 2018

•Engångsintäkter och lägre nedskrivningar höjde resultatet.

•Tre fastigheter har sålts och två förvärvats under året.

•Stort antal nya projekt tecknade som kommer innebära betydande investeringar under 2019.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Sbo:s ekonomiska mål är fastställda av bolaget men ej på bolagsstämma.

•Lönsamhet: Minst 37 procent av de samlade projektkostnaderna ska ha åter vunnits då projekten avslutas. Bedöm ningen är att cirka 54 procent av projekt kostnaderna (inklusive nedskrivningar) har återvunnits.

•För minst 80 procent av projekten ska omstrukturering av fastigheterna genomföras och inom åtta år bör de säljas på marknadsmässiga villkor på den öppna marknaden. Sbo har under åren 2010–2018 sålt 22 olika typer av fastighe ter på tio orter. Huvuddelen av de fastig heter Sbo äger och förvaltar i dag är förvärvade år 2007 eller senare.

•Utdelning: Bolaget ska ej ge någon utdelning till ägaren.

Mål för hållbart företagande

I strävan efter mer hållbar utveckling ska Sbo i samarbete med aktuell kommun erbjuda fler en god boendemiljö i moderna och tillgänglighetsanpassade bostäder genom att:

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

Återvunna projektkostnader, %

100

80				60	67
	60		55		67
60	60					54
60						54
40
20
0
0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥37%
		Mål: ≥37%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

•Omvandla fastigheter och tillföra svaga bostadsmarknader minst 300 moderna bostäder för seniorer senast 2022. Fram till i dag har man tillskapat knappt 1 000 nya bostäder, samt moderna lokaler för förskoleverksamhet, i 30-talet kommu ner. Pågående dialoger bedöms kunna tillföra ytterligare 150–200 nya moderna bostäder under 2019–2021.

•Efter ombyggnation uppnå en beräknad genomsnittlig årsenergiförbrukning om 85 respektive 80 kWh/kvm och år för bostäder respektive lokaler. För de senast färdigställda fastigheterna uppnåddes en genomsnittlig beräknad årsenergi förbrukning om 78 kWh/kvm och år, en reduktion med i snitt 50 procent efter genomförda ombyggnadsåtgärder.

•Bolaget uppnår en driftnettomarginal på lägst 62 procent. Utfallet blev 62 procent.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att praktiskt medverka till att bostadsmarkna den kommer i balans på orter med vikande befolkningsunderlag. Samhällsuppdraget följs upp av ägaren genom ägardialoger med bolaget samt genom granskning av bolagets officiella rapporter. Under 2018 har Sbo fort satt att omvandla fastigheter till moderna och tillgänglighetsanpassade lägenheter för främst äldre- och seniorboenden på orter med svag bostadsmarknad. Ytterligare fast igheter har utvecklats och färdigställts under året. De totala investeringarna i utvecklings projekt minskade under 2018 men förväntas öka kraftigt under 2019–20. Totalt bedöms Sbo väl ha uppfyllt sitt samhällsuppdrag under 2018. Mål enligt processen för upp dragsmål har ännu inte utvecklats.

99 (90) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 49,5 (45) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	22	22
Rörelseresultat	14	-17
Resultat före skatt	15	-16
Nettovinst	48	-18
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	517	488
Anläggningstillgångar	258	256
Eget kapital	507	458
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-237	-218
Operativt kapital	270	240
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	63,0	-80,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	10,0	-3,8
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	5,3	-7,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,5	-0,5
Soliditet, %	98,0	93,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	8	24
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	2	2
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Könsfördelning, %

50 50 10060 Kvinnor

Män

Anställda Ledning Styrelse1 1) Valda för 2019/2020

68	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar totalt 4 miljoner hektar mark. Bola gets skogsinnehav är spritt över hela Sverige men har sin tyngdpunkt i norra Sverige. Sveaskog ska vara en oberoende aktör på virkesmarknaden med kärnverksamhet inom skogsbruk och verksamheten ska bedrivas på affärsmässig grund. Sveaskog förvaltar 3,1 miljoner hektar pro duktiv skogsmark, vilket utgör 14 procent av Sveriges skogsmark. Skogen är viktig som råvara för skogsindustrin, främjar klimatnyttan samt skapar sysselsättning och rekreationsmöjlig- heter. Sveaskog säljer framför allt timmer, massaved och biobränsle. Bolaget bedriver ett lång siktigt hållbart skogsbruk bland annat genom att avsätta 20 procent av den produktiva skogs marken som naturvårdsareal.Inomramen för dettaharbolagetocksåetablerattotalt37ekoparker runt om i Sverige.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Eva Färnstrand	Vd: Hannele Arvonen
	(tillträdande)

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Eva Färnstrand Led: Leif Ljungqvist, Annika Nordin och Sven Wird. Nyval av Marie Berglund, Johan Kuylenstierna och Kerstin Lindberg Göransson vid stämman 2019, Thomas Hahn och Anna-Stina Nordmark-Nilsson avgick Arb rep: Kenneth Andersson, Sara Östh Arb suppl: Lars Djerf, Thomas Esbjörnsson Rev: Hans Warén (Deloitte)

Viktiga händelser 2018

•Stark prisutveckling på skogsråvara.

•Sveaskogs operativa rörelseresultat var det högsta någonsin.

•Sveaskog fortsätter utveckla sitt hållbara skogsbruk.

•Per-Olof Wedin aviserar att han lämnar posten som vd, Hannele

Arvonen tillträder som ny vd 2019.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Direktavkastning ska uppgå till minst 4,5 procent. För 2018 ökade direktavkastningen till 5,4 procent som en följd av bl.a. stark konjunktur- utveckling för skogsprodukter med stigande priser.

•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad på 0,3–0,6 ggr. För 2018 sjönk skuld- sättningen något och uppgick till 0,30 (0,36) ggr.

•Utdelning: 65–90 procent av resul- tatet efter skatt, exklusive ej kassaflödes- påverkande värdeförändringar. Före slagen utdelning till årsstämman 2019 är 1 100 (900) miljoner kronor vilket är inom utdelningsintervallet.

Mål för hållbart företagande

•Det mest lönsamma skogsföretaget på kort och lång sikt med god etik: Direkt avkastningsmålet nåddes för 2018. För troendeindex ska till 2022 uppgå till 80, utfallet 2018 sjönk till 74 (78).

Ekonomiska mål och uppföljning

•Förstahandsvalet för medarbetare, gott ledar- och medarbetarskap: Mål köns fördelning minst 30/70 till 2021 och fler medarbetare med utländsk bakgrund. Andelen kvinnor var oförändrad på 24 procent 2018. Målet till 2022 för Nöjd leverantörsindex är 70. År 2018 uppgick index till 70.

•Ledande inom innovation och effektivi tet: Ökad effektivitet – målet är att total produktiviteten ska öka med 2 procent per år fram till 2022. Under 2018 ökade produktiviteten med 2,2 procent.

•Ledande inom hållbart skogsbruk:

Mål att till 2020 ska 99 procent av miljö- värdena klaras i skogsbruket utan stor påverkan, vilket mäts med Hänsyns- index. Utsläppen av koldioxid ska minska med minst 30 procent mellan

2010–2020. CO2-utsläpp i ton/levere- rad km3fub ska minska med 10 per år. För 2018 uppgick minskningen till 10,5. Sveaskogs Hänsynsindex uppgick till 98 (95).

Samhällsuppdrag

Sveaskog har ett samhällsuppdrag avse ende markförsäljningsprogram med målet att avyttra 10 procent av den produktiva skogsmarken med 2002 som grund. Målet har inte utvecklats enligt processen för uppdragsmål. Bolaget sålde 18 681 hektar mark under 2018 inom markförsäljnings programmet. Sveaskog hade vid årsskiftet totalt sålt 8,78 procent av sitt skogsinnehav enligt markförsäljningsprogrammet.

Arvode till styrelsens ordförande utgår med 470 (455) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 185 (180) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	6 971	6 206
Värdeförändringar	1 697	200
Rörelseresultat	3 504	1 877
Resultat före skatt	3 363	1 744
Nettovinst	3 168	1 384
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	40 751	39 592
Anläggningstillgångar	37 466	35 709
Eget kapital	23 110	20 816
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	7 858	9 086
Operativt kapital	30 968	29 902
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	50,3	30,2
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	14,4	6,7
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	12,0	6,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,4
Soliditet, %	56,7	52,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	238	220
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	1 100	900
Antal anställda i medeltal	840	846
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur							Utdelning
Direktavkastning, %							Nettoskuldsättningsgrad, ratio						%
10							1,0						100		90		89	85		82
8							0,8						80						75	82
																			75

6	5		4,7	4,2	4,8	5,4	0,6						60
4							0,4						40
2							0,2	0,4	0,4	0,4	0,4	0,3	20
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥4,5%						Mål: 0,3–0,6 ggr								Mål: 65–90%
		Mål: ≥4,5%						Mål: 0,3–0,6 ggr								Mål: 65–90%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman


Könsfördelning, %
24	44			43
	44		56	43
76			56	57	Kvinnor
76					Kvinnor
Anställda		Ledning		Styrelse1	Män
					Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB, Svedab, är genom sitt delägarskap

i Öresundsbrokonsortiet, ägare och förvaltare av den svenska 50-procentiga ägarandelen av Öresundsbron. Konsortiet äger den 16 kilometer långa avgiftsfinansierade kust-till-kust förbindelsen som omfattar både väg- och järnvägstrafik. Svedab äger och förvaltar också de svenska landanslutningarna, 10 kilometer motorväg och 20 kilometer järnväg, till bron.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Bo Lundgren

Vd: Ulf Lundin

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Bo Lundgren Led: Kerstin Hessius och Malin Sundvall. Nyval av Lars Erik Fredriksson vid stäm- man 2019, Jan Olson och Kristina Ekengren avgick

Viktiga händelser 2018

•Årets resultat minskade till följd av att Öresundsbrokonsortiets resultat mins kade som en effekt av en realiserad för lust på indexrelaterade instrument.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Bolagets lån i Riksgäldskontoret ska vara återbetalda senast 2050.

•Kapitalstruktur: Eget kapital ska uppgå till minst 500 miljoner kronor.

•Utdelning: Ordinarie utdelning ska långsiktigt motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt.

•Bolaget ska disponera sådana av bolags stämman fastställda utdelningsbara medel som kan finnas i bolaget i följande ordning:

a)avveckla fordran på villkorade aktieägartillskott,

b)avveckla räntefordran på villkorade aktieägartillskott,

c)ställa till bolagsstämmans disposition genom förslag om utdelning till

aktieägaren.

Samtliga punkter ska ske med beaktande av stämmobeslutad utdelningspolicy. Punkt c) ska ske efter det att bolagets lån i Riksgäldskontoret är helt återbetalda.

Mål för hållbart företagande

•Svedab ska bidra till en sammanhållen Öresundsregion. Under åren har Svedab därför medverkat i en rad initiativ som alla syftar till att utveckla, anpassa och tillgängliggöra anläggningen i takt med att nya behov uppstår.

•100 procent av förbrukad energi ska vara förnybar. Under året investerade Svedab

Ekonomiska mål och uppföljning

tillsammans med Öresundsbrokonsortiet i en solcellsanläggning. Från 2014 är 100 procent av förbrukad energi förnybar.

•Svedab ska på sikt minska energiförbruk ningen. Energiförbrukningen ökade med 17 procent under året. Ökningen är dock en följd av ett mätefel som rått under 2016 och 2017 och verklig för brukning kan inte uppmätas i efterhand.

Förändringen är därmed förändringen från det registrerade felvärdet för 2017.

•Svedab vill anlita leverantörer som delar värderingar som kommer till uttryck i bolagets uppförandekod. Inga nya leve rantörer upphandlades under året.

•Nolltolerans mot mutor och korruption. Inga incidenter som kan kopplas till korruption under 2018.

•Ingen ska omkomma eller skadas allvar ligt på Svedabs anläggning, vilket inte skett under året. Under 2018 studerades särskilt frågor som rör barns säkerhet.

•Bolaget är lyhört för synpunkter på sköt seln av anläggningen. Alla synpunk ter och frågor ska bemötas och besvaras. Från 2016 finns via Svedabs webbplats möjlighet att vända sig till bolaget med synpunkter som rör Svedab respektive drift och skötsel av anläggningen.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

•Har särskilt beslutat samhällsuppdrag. Uppföljning sker av verksamhet som inom ramen för samhällsuppdraget finansieras genom anslag på statens bud get. För den del av bolagets verksamhet som avser järnvägs- och vägförbindelser till Öresundsförbindelsen enligt

ovan gäller följande uppdragsmål:

a)bilväg: målvärde 100% tillgänglighet.

b)järnväg: målvärde minst 99,6% tillgäng lighet exklusive banarbeten.

Rev: Carl Fogelberg (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 136 (136) tkr. Arvode till stämmovald ledamot upp- går till 68 (68) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning		11	10
Rörelseresultat		489	648
Resultat före skatt		447	603
Nettovinst		347	470
- varav hänförbart till minoritet		0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning		6 012	7 047
Anläggningstillgångar		5 954	6 986
Eget kapital		996	1 378
- varav minoritet		0	0
Nettoskuld		3 124	3 005
Operativt kapital		4 120	4 384
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	4 842,7		6 818,9
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		29,3	42,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		11,5	15,8
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		3,1	2,2
Soliditet, %		16,6	19,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		-889	804
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		325	793
Antal anställda i medeltal		3	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Nej1

1)Svedab tillämpar K3 medan Öresundsbro- konsortiet, som är en betydande del av verksamheten, tillämpar IFRS vid upprättande av sin årsredovisning.

Prioriterade globala mål

Kapitalstruktur							Utdelning
Eget kapital, mnkr						%
1500				1 378		200						169
1200						160						169
1200					996	160
900			855			120							93
600		336				80
300		336				40
300	131					40		0		0	0
	131
0						0
0	2014	2015	2016	2017	2018	0		2014		2015	2016	2017	2018
	Mål: ≥500 mnkr								Mål: ≥50%
	Mål: ≥500 mnkr								Mål: ≥50%
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
	Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

33	100	50	50
67				Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1		Män

1) Valda för 2019/2020

70	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Svenska Skeppshypotekskassan, Skeppshypotek, bildades 1929 med uppgift att underlätta finansieringen för svenska rederier och medverka till svenska handelsflottans föryngring. Skeppshypotek är inte ett aktiebolag utan en egen associationsform med offentligrättslig ställning. Verksamheten regleras i lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan. Skeppshypoteks uppgift är att medverka till föryngringen och moderniseringen av den svenska handelsflottan. Skeppshypotek finansierar rederiverksamhet med svenskt ägande eller utländskt ägande med betydande svenskt intresse och lämnar i huvudsak långfristiga lån, endast mot säkerhet i svenskt eller utländskt skepp. På uppdrag av Trafikverket administrerar Skeppshypotek också Delegationen för sjöfartsstöd.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Michael Zell

Vd: Lars Johanson

Styrelse och revisorer valda för 2018/2019 Ordf: Michael Zell Led: Tomas Abrahamsson, Lars Höglund, Elizabeth Kihlbom, Anders Källsson, Rolf Mählkvist och Anna Öberg Suppl: Kenny Reinhold, Anders Thyberg, Ann-Catrine Zetterdahl Rev: Harald Jagner (Deloitte), Henrik Nilsson (Deloitte)

Viktiga händelser 2018

•Nyutlåningen uppgick till 2 340 (2 231) mnkr under året.

•Räntenettot sjönk något från rekordåret 2017 bl.a. till följd av lägre ränteintäkter.

•Skeppshypotek har under året beslutat en nedskrivning av ute- stående lån med 50 mnkr.

Mål och uppföljning

Ekonomiska restriktioner

Lagen (1980:1097) om Svenska skepps- hypotekskassan innehåller inga ekono miska mål. Styrelsen har dock satt upp restriktioner för verksamheten vad gäller:

•Soliditet, lägst 10 procent. Soliditeten uppgick till 22,4 (24,1) procent.

•Total kapitalrelation, lägst 12 procent. Total kapitalrelation uppgick till 22,6 (23,7) procent.

Mål för hållbart företagande

•Hållbar fartygsfinansiering: Skepps- hypotek ska utvärdera och hantera de hållbarhetsrisker som uppstår i samband med kreditgivning till rederiverksam het och samtidigt arbeta för att finansiera projekt som bidrar till en mer miljö- vänlig sjöfart.

•Affärsetik och anti-korruption: Skepps hypotek ska uppfylla internationella standarder inom affärsetik, miljö och socialt ansvar samt motverka korruption och annan finansiell brottslighet.

•Egen miljöpåverkan: Skeppshypotek ska minska den egna miljöpåverkan med

målsättning att hålla CO2-utsläpp på en fortsatt låg nivå. Det är viktigt med ett högt medarbetarengagemang i egen miljöpåverkan. Det är svårt att ställa krav externt om Skeppshypotek inte tar eget ansvar.

•Utfall Hållbar fartygsfinansiering: Skeppshypoteks arbete utgår ifrån klas sificeringen ”Välj bort”, ”Påverka” och ”Välj ut” beroende på kreditansökande rederis verksamhet.

•Utfall Affärsetik och anti-korruption: Skeppshypoteks personal är utbildad inom antikorruption och penningtvätt och ska vid behov genomgå komplet- terande utbildningar inom områdena. System för screening av hållbarhetsrisker såsom politiskt utsatta personer och sanktionslistor har införskaffats.

Vid behov kan även dessa frågeställ ningar delvis kontrolleras av extern part.

•Utfall Egen miljöpåverkan: Verksam heten har sedan 2010 klimatkompenserat

för de CO2-utsläpp som den genererar. Miljöcertifierade produkter väljs framför andra när det är praktiskt möjligt.

Samhällsuppdrag

Verksamheten styrs av lagen (1980:1097) om Svenska skeppshypotekskassan.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 140 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 55 (55) tkr.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	340	270
Rörelseresultat	53	111
Resultat före skatt	53	111
Nettovinst	53	111
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	9 610	8 713
Anläggningstillgångar	9 171	8 245
Eget kapital	2 153	2 100
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2 175	-2 100
Operativt kapital	-22	-1
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	15,7	41,1
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	2,5	5,4
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-461,5	-1 899,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-1,0	-1,0
Soliditet, %	22,4	24,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	0
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	8	7
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej
Prioriterade globala mål

Prioriterade globala mål har ännu inte identifierats.

Könsfördelning, %

38	100	29
63		71	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2018/2019

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Statens ägarandel 100%

AB Svenska Spel har till och med 2018 haft i uppdrag från staten att anordna spel och lotte

Ordf: Erik Strand

Vd: Patrik Hofbauer

rier på ett ansvarsfullt sätt. Svenska Spels verksamhet baserades under 2018 på fyra av reger

ingen utfärdade tillstånd för; lotterier och vadhållning på idrottstävlingar, spel på värdeau

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020

tomater, kasinospel, samt poker på internet. Samhällsuppdraget till och med 2018 handlade

Ordf: Erik Strand Led: Eivor Andersson, Eva-Britt

om att värna sociala skyddsintressen och tillgodose efterfrågan på spel i kontrollerade for

Gustafsson, Lars Nilsson, Johan Strid och Fredrik

mer, med andra ord verka för en sund och säker spelmarknad. Den 11 december 2018 beslu

Åhlberg. Nyval av Jens Schlyter vid stämman 2019,

tade bolagsstämman om en ny ägaranvisning för AB Svenska Spel med ett nytt samhällsupp

Hélène Westholm avgick Arb rep: Martina Ravn,

drag för delar av koncernen och som gäller sedan den 1 januari 2019. Bolagets marknadsandel

Laila Hawaszadeh, Peter Andersson Arb suppl:

uppgår enligt Spelinspektionen till 37 (40) procent av den totala kända svenska spelmarkna

Mikael Gustafsson, Urban Sahlin, David James

den, en marknad som under 2018 växte med drygt 1 procent. Marknadsandelen online upp

Rev: Jonas Ståhlberg (Deloitte)

skattas till 22 (22) procent, vilket kan betraktas som starkt med tanke på den hårda konkur

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

rensen och att Svenska Spel under 2018 inte hade den största produkten nätkasino.

360 (355) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

• 100 procent av medarbetarna i kon-

uppgår till 165 (160) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2018

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

cernen ska ha genomgått utbildning

• Patrik Hofbauer tillträdde som ny

rörande bolagets arbete med att mot

2018

2017

vd den 1 december.

verka penningtvätt och finansiering av

Resultaträkning, mnkr

• Inför den nya omreglerade spel

terrorism. Utfall: 90 procent i moder-

Nettoomsättning

7 780

7 774

marknaden den 1 januari 2019 har

bolaget. Inom Casino Cosmopol genom

Rörelseresultat

4 525

4 705

Svenska Spel delat upp spelverksam

går 100 procent utbildning inom tre

Resultat före skatt

4 522

4 705

heten i tre olika affärsområden.

månader från anställningens start.

Nettovinst

4 522

4 709

• Konkurrensen på spelmarknaden

• Andelen medarbetare med utländsk

- varav hänförbart till minoritet

driver ökade medieinvesteringar.

bakgrund inom koncernen ska uppgå till

Balansräkning, mnkr

Under 2018 köptes det spelreklam

minst 30 procent. Utfall: 34 (30) procent.

Balansomslutning

8 185

8 431

mot den svenska marknaden till ett

• Jämn könsfördelning bland chefer

Anläggningstillgångar

2 325

2 518

värde av 7,4 mdkr, Svenska Spels

i intervallet 45–55 procent. Utfall: 39 (35)

Eget kapital

4 583

4 752

andel var 8 procent.

procent.

- varav minoritet

• 50 mnkr har utbetalats till idrotts

Samhällsuppdrag (nytt uppdrag 2019)

Nettoskuld

-3 864

-4 055

föreningarnas ungdomsverksamhet

Operativt kapital

719

697

genom Gräsroten.

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag till och

• Norsk Tipping skriver avtal med

med 2018. Svenska Spel ska: a) tillgodose

Nyckeltal

Svenska Spel för rätten att fortsätta

konsumenternas efterfrågan på attraktiv

Rörelsemarginal, %

21,2

21,8

använda spelansvarsverktyget Play

spelverksamhet, b) inom ramen för ett socialt

Re, Avkastning på eget kapital

96,9

97,9

scan. Avtalet löper över sex år.

ansvarstagande kunna tillhandahålla sådana

(genomsnitt), %

spelformer som kan bedömas medföra risker

Rop, Avkastning på operativt

kapital (genomsnitt), %

639,3

Mål och uppföljning

av social karaktär, när det bedöms kunna

Nettoskuldsättningsgrad, ggr

-0,8

-0,9

stävja illegalt spel i okontrollerade former,

Ekonomiska mål

Soliditet, %

56,0

56,4

c) vara ett trovärdigt men samtidigt attraktivt

• Lönsamhet: Rörelsemarginal minst 22

Bruttoinvesteringar, mnkr

329

354

alternativ till i första hand okontrollerad spel

Anslag, mnkr

procent över en konjunkturcykel (5–7 år).

verksamhet, d) beakta sociala skyddshänsyn,

Utfallet var 21,2 procent.

bedrägeririsker och konsumentintressen

Utdelning, mnkr

4 478

4 691

Antal anställda i medeltal

1 683

1 694

när spelformer utvecklas och i verksam-

Mål för hållbart företagande

heten i övrigt, e) eftersträva en väl utbyggd

Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer

• Fler av bolagets kunder är medvetna

service såväl i storstad som i glesbygd, samt

Bestyrkt GRI-rapport

om sitt spelande och gör val utifrån

f) i sin marknadsföring ha en inriktning

Redovisar enligt IFRS

det. Färre av bolagets kunder har spel-

som är socialt ansvarstagande så att den

Prioriterade globala mål

problem eller utvecklar spelproblem.

inte uppfattas som alltför påträngande.

FREDLIGA OCH

Spelkollsindex utfall: 84 (84).

SAMHÄLLEN

INKLUDERANDE

Ekonomiska mål och uppföljning

Angående uppföljning så gäller följande:

Bolaget ska inför årsstämma lämna redo

Lönsamhet

visning till Regeringskansliet där bolagets

Rörelsemarginal, %

åtgärder med anledning av punkterna a),

25 22,2 22,6

22,2 21,8

21,2

b), c), d) och f) samt bolagets tillgänglighet

enligt punkt e) framgår. Bolaget har läm

Könsfördelning, %

nat sådan redovisning och uppdraget anses

uppfyllt till den del bolaget har erhållit till

stånd. I avsaknad av vissa tillstånd anser

Kvinnor

bolaget sig inte fullt ut kunna uppfylla

Män

2014 2015 2016 2017 2018

uppdraget enligt punkt a), b) och c).

Anställda

Ledning

Styrelse1

Mål: ≥22%

1) Valda för 2019/2020

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Det nya spellandskapet

En ny spelmarknad

Den nya spelregleringen som trädde i kraft den 1 januari 2019 innebar stora föränd ringar av den svenska spelmarknaden. Ensamrätten för vissa spel har upphört, ett licenssystem har införts och nya skatte- regler gäller. Med licensen följer också ett utökat konsument- och spelansvar när det gäller bland annat kundregistrering, marknadsföring, bonusar och spelgränser. Spelverksamhet ska enligt den nya regle ringen vara lämplig ur allmän synpunkt samt bedrivas på ett sunt och säkert sätt, under offentlig kontroll. Det ställs krav på ett starkt konsumentskydd och de negativa konsekvenserna av spelande ska begränsas.

Spelmarknaden har genom den nya lagen delats upp mellan en fullt konkurrens- utsatt del, som främst omfattar spel online och vadhållning, en del som förbehålls spel för allmännyttiga ändamål, som främst omfattar lotterier och bingo, samt en del som förbehålls staten, som omfattar de statliga kasinona och spel på värdeauto mater. För att anordna spel krävs en licens som utfärdas av den nyligen inrättade myndigheten Spelinspektionen. Det inne bär att alla bolag som tillhandahåller spel till kunder i Sverige numera omfattas av samma regler och tillsyn. Per den 18 april 2019 har 80 bolag beviljats licenser.

Svenska Spels omorganisation

I samband med omregleringen på spel marknaden förändrades konkurrenssitu ationen i grunden. Svenska Spels mark nadserbjudande förändrades också.

Spelbolaget som skriver historia

Bolaget fick licens för spel inom områden som tidigare varit stängda, till exempel nätkasino och hästsport.

För Svenska Spel har 2018 till stor del präg lats av anpassning inför omregleringen. Svenska Spel är fortsatt en sammanhållen koncern med koncerngemensamma funk tioner men för att anpassa bolaget till den nya spelregleringen har spelverksamheten delats upp i olika bolag och affärsområ den med separata spelkonton och kundda tabaser. Affärsområde Tur omfattar num merspel och lotter, affärsområde Sport & Casino erbjuder sportspel, nätkasino, nät poker och nätbingo. Spel på landbaserade kasinon och värdeautomater har samlats under affärsområde Casino Cosmopol & Vegas.

Bolagets arbete med spelansvar

Svenska Spel har sedan länge arbetat med spelansvar för att skydda sina kunder mot överdrivet spelande. Några av bola gets spelansvarsåtgärder är: spelansvarsut bildningar för medarbetare, leverantörer, ombud och förbund. Obligatorisk registre ring av allt spel (undantaget lotter som säljs i butik och spel hos Casino Cosmopol), spel historik, varningssignaler vid förhöjd risk att utveckla spelproblem och avstängning från allt spelande. Vid utveckling av nya spel gör bolaget en riskanalys av spelet uti från nya riskbedömningsverktyget Gam Gard. Svenska Spel genomför proaktiva samtal på bolagets fyra landbaserade kasi non, med personer som har visat ett för höjt riskbeteende i sitt spel samt ringer till

de som spelar på Tur, Vegas och Sport & Casino. Genom Forskningsrådet delar bolaget årligen ut fem miljoner kronor till forskning om spelberoende och bidrar även årligen 2,5 miljoner kronor till en professur i spelberoende vid Lunds universitet. För att motarbeta matchfixning har Svenska Spel restriktivt urval av spelobjekt, livekon troll av alla spel och insatsbegränsningar.

Svenska Spel är certifierat enligt European Lotteries (EL) och World Lottery Asso ciation (WLA) och Casino Cosmopol är certifierat enligt European Casino Asso ciation (ECA). Bolaget anger att de följer Spelbranschens riksorganisations (Sper) spelansvarsstandard.

Svenska Spels nya uppdrag

Svenska Spel har i den delen av spelmark naden som är förbehållen staten fått i uppdrag att erbjuda a) spelverksamhet på fysiska kasinon; b) spel på värdeautomater på andra platser än kasinon. Denna verk samhet ligger i affärsområde Casino Cosmopol & Vegas och är bolagets enda kvarvarande samhällsuppdrag.

Bolaget har fått en ägaranvisning för det nya samhällsuppdraget, antogs på bolags stämma i december 2018. I ägaranvis ningen anges att för dessa två spelformer (fysiska kasinon och värdeautomater) gäl ler (i) ”särskilt måttfull” marknadsföring och (ii) omsorgsplikt utöver vad som krävs enligt spelregleringen. De särskilda kraven ingår i grunden för varför dessa två spel former fortsatt ska vara förbehållna staten.

1897

Svenska Penning lotteriet etableras. Några privatperso- ner sökte finansiering till Stockholmsmäs- san och föreslog ett lotteri. Ansökan fick tillstånd och Lotteri- expeditionen bildas.

2001

Sveriges första internationella kasino invigs i Sundsvall. Inom två år öppnar Casino Cosmopol i Malmö, Göteborg och Stockholm.

1934	1997
Tipstjänst bildas.	Svenska Spel föds!
Illegal vadhållning	Penninglotteriet + Tipstjänst = Svenska Spel.
var utbrett och sta-
ten bestämde att
spelandet ska ske
inom tryggare for-
mer. Tipstjänst får
ensamrätt att
arrangera tips.
2007	2018
Svenska Spel	Spelverksamheten delas
stärker spelan	upp i tre separata affärsom-
svaret. Begreppet	råden. AO Tur (nummerspel
”Spela lagom”	och lotter), AO Sport & Casino
lanseras i syftet	(sportspel och nätkasino)
att få kunderna	samt AO Casino Cosmopol
att reflektera över	och Vegas.
sitt spelande.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Svevia AB (publ) bildades 2009 när Vägverkets enhet Vägverket Produktion bolagiserades. Skälen till bolagiseringen var främst att öka förutsättningarna för konkurrensneutralitet, eli minera grunden för misstankar om korssubventionering samt öka produktiviteten på mark naden. Svevia bedriver entreprenad-, service- och uthyrningsverksamhet inom trafik-, mark-, bygg- och anläggningsområdet. Den svenska infrastrukturmarknaden värderas till över 100 miljarder kronor, där ny- och ombyggnad står för cirka 92 miljarder kronor medan resten utgörs av reparation, underhåll och drift. Hälften av marknaden är privat, medan offentliga investeringar står för den andra hälften. Svevia är ledande inom drift och underhåll av väg. Inom beläggning omfattar erbjudandet ballast, tillverkning och utläggning av asfalt samt vägmarkering. Anläggning erbjuder ny- och ombyggnad av väg, arbeten inom grundlägg ning, mark, berg och betong samt marksanering. Trafikverket är Svevias största kund och står för cirka hälften av omsättningen.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Olle Ehrlén

Vd: Anders Gustafsson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Olle Ehrlén Led: Charlotte Bergman, Petter Eiken, Lars Erik Fredriksson, Carina Olson, Anna-Stina Nordmark Nilsson och Andreas Reg- nell. Anna-Jeanette Larnelius avgick vid stämman 2019 Arb rep: Moody Israelsson, Tommy Love- ned Arb suppl: Thomas Skoog Rev: Peter Ekberg (Deloitte)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 420 (410) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 210 (204) tkr. Arvode utgår inte till

Viktiga händelser 2018

•Nettoomsättningen ökade jämfört med föregående år och uppgick till 8 324 mnkr.

•Årets orderingång ökade från före gående år och uppgick till 8 594 (7 838) mnkr. Orderstocken per den sista december uppgick till

7 716 (7 447) mnkr.

•Helårsresultatet belastades av ned skrivningar inom division Anlägg ning och innehåller reavinster från fastighetsförsäljningar.

•Som en del i Svevias strategiska inriktning fastställdes en uppdate rad strategisk plan under 2018.

Hållbarhetsmål

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastningen på eget kapital ska uppgå till minst 20 procent. Utfallet var 31,9 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditeten ska uppgå till 20–30 procent. Soliditeten uppgick till 33,5 procent.

•Utdelning: Ordinarie utdelning ska motsvara minst 50 procent av resultatet efter skatt, dock med hänsyn tagen till koncernens framtida kapitalbehov samt förekommande investerings- och förvärvsplaner. Utdelning om 335 miljo ner kronor lämnades, vilket är i enlighet med policy.

Mål för hållbart företagande

Se tabell nedan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	8 324	7 557
Rörelseresultat	494	204
Resultat före skatt	514	227
Nettovinst	459	175
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 495	4 496
Anläggningstillgångar	2 326	2 190
Eget kapital	1 508	1 372
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-1 421	-1 564
Operativt kapital	87	-192
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	5,9	2,7
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	31,9	12,3
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-841,0	-85,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,9	-1,1

	Målområde	Utfall 2018	Utfall 2017	Mål 2023
Miljö	Tillverkning CO2 kg/tillverkat ton	14,5	16,1	8,0
Miljö	Transporter CO2 kg/omsatt mnkr	3,2	3,4	2,6
	Transporter CO2 kg/omsatt mnkr	3,2	3,4	2,6
	Image (etik, skala 1-5)	4,1	3,8	Bäst i
Sunda affärer	Image (etik, skala 1-5)	4,1	3,8	branschen
Sunda affärer				branschen
	Avtalstäckningsgrad	68%	72%	85%
Attraktiv	employee Net Promotor Score (eNPS)	+16	+9	20
arbetsgivare
Säkerhet	Arbetsskadefrekvens	7,7	4,2	<3,5 och bäst
				i branschen

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %							Soliditet, %							%
40							50							250
30						31,9	40							200						171
				26,2			40	30		29,7	32,1	30,5	33,5	200
				26,2			30				32,1		33,5	150
							30							150
20							20							100					84
10	17,4		18,5													64		67	84		73
	17,4		18,5													64		67			73
					12,3		10							50
					12,3		10							50
0							0								0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018		0	2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥20%							Mål: 20–30%								Mål: ≥50%
		Mål: ≥20%							Mål: 20–30%								Mål: ≥50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Soliditet, %	33,5	30,5
Bruttoinvesteringar, mnkr	651	626
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	335	299
Antal anställda i medeltal	1 908	1 833
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

				FREDLIGA OCH
				INKLUDERANDE
				SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %
15	33
	33		43
	67		43
85			57	Kvinnor
85			57	Kvinnor
Anställda		Ledning	Styrelse1	Män
				Män

1) Valda för 2019/2020

74	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Swedavia AB driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige, vilka enligt regeringens fast ställda beslut utgör basutbudet av flygplatser i Sverige. Utöver flygplatsverksamheten bedri ver Swedavia fastighetsverksamhet med uppgift att äga, förvalta och utveckla fastigheter och exploaterbar mark på och omkring flygplatserna. Bolaget har dessutom ett uppdrag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av den svenska transportsektorn och bidra till de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Åke Svensson

Vd: Jonas Abrahamsson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Åke Svensson Led: Lars Backemar, Lottie Knutson, Lotta Mellström, Lars Mydland, Mikael Norman och Lottie Svedenstedt. Adine Grate-Axén avgick vid stämman 2019

Viktiga händelser 2018

•Avmattande trafiktillväxt, men drygt 42 miljoner passagerare till eller från Swedavias flygplatser var den hittills högsta årsnoteringen.

•Fortsatt hög investeringstakt på flera flygplatser, bl.a. utbyggd avgångshall på Bromma, fortsatt expansion av terminalbyggnad på Landvetter och kapacitetsförbätt ringar på Visby Airport. På Arlanda har ett nytt driftområde uppförts.

•Verksamheten på Visby Airport blev helt fossilfri under året.

•Swedavia var en av få aktörer som fick leverans av bioflygbränsle under året.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på operativt kapital ska uppgå till minst 6 procent. Utfall: 4,6 procent.

•Kapitalstruktur: Skuldsättningsgrad

om 0,7–1,5 gånger. Utfall: 1,1 gånger.

•Utdelning: Ordinarie utdelning ska uppgå till 30–50 procent av årets resul tat exklusive realiserad vinst från fastig hetsförsäljningar, värdeförändringar och hänförlig skatt. Ingen utdelning lämnades för 2018. Ny utdelningspolicy antogs på årsstämman 2019 med lydelsen: Ordina rie utdelning ska uppgå till mellan 10 och 50 procent av resultatet efter skatt. De årliga besluten om utdelning ska beakta bolagets verksamhet, genomförandet av bolagets strategi samt den finansiella

Ekonomiska mål och uppföljning

ställningen. Vid utvärdering ska särskilt beaktas bolagets bedömda förmåga att framgent uppnå kapitalstrukturmålet.

Mål för hållbart företagande

•85 procent nöjda resenärer 2025. Utfall: 74 procent.

•75 procent engagerade ledare och med- arbetare 2025. Utfall: 65 procent.

•Inga (0) fossila koldioxidutsläpp från den egna verksamheten 2020. Swedavias egna utsläpp minskade under året till

1 305 ton vilket innebär att delmålen för att nå nollutsläpp 2020 fortfarande överträffas.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Swedavia ska enligt bolagsordningen ”inom ramen för affärsmässighet, aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transport politiska målen uppnås”. Bolaget ska inom ramen för transportpolitikens funktions- och hänsynsmål mäta och redovisa utfall för nedanstående sex uppdragsmål:

Uppföljning uppdragsmål	2018	2017
Nöjda resenärer, %	74	75
Antal passagerare inrikes,	13,5	14,0
miljoner
Antal passagerare utrikes,	28,5	27,9
miljoner
Antal utrikesdestinationer	324	313
Antal haverier eller	3	3
allvarliga tillbud
Koldioxidavtryck, kton1	528	524

1)Avtryck per flygplats vilket inkluderar mark- transporter och flygtrafik. Koldioxidavtryck hänförligt till flygtrafik uppgick till 346 (352), marktransporter 181 (170) och Swedavias egna verksamhet 1,3 (1,9).

Arb rep: Agne Lindbom, Robert Olsson

Arb suppl: Conny Moholi, Mikael Nordenståhl

Rev: Tomas Gerhardsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 450 (440) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 225 (220) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	5 922	5 745
Rörelseresultat	735	688
Resultat före skatt	642	575
Nettovinst	517	407
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	19 725	17 587
Anläggningstillgångar	18 225	16 447
Eget kapital	8 066	7 665
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	9 195	7 290
Operativt kapital	17 261	14 955
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	12,4	12,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	6,6	5,4
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	4,6	5,1
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	1,1	1,0
Soliditet, %	40,9	43,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	3 195	3 866
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	122
Antal anställda i medeltal	3 217	3 074
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

LönsamhetKapitalstruktur

Rop, %							Skuldsättningsgrad, ratio
15							2,5
12	10,3		14,6				2,0	1,4
9				8,5			1,5	1,4
6							1,0					1	1,1
6							1,0

3					5,1	4,6	0,5			0,6	0,7
										0,6
0								0,0
0	2014		2015	2016	2017	2018		0,0	2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥6,0%							Mål: 0,7–1,5 ggr
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

100
80
60
40
20	40	40	30	30

02014 2015 2016 2017 2018 Mål: 30–50%

Könsfördelning, %
36	44	43
64	56	57	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Sweden House

AO Dom Shvetsii (”Sweden House”) förvaltar ”Sverigehuset” i Sankt Petersburg som har officiella, kulturella och kommersiella funktioner. Utrikesdepartementet hyr för detta ända mål lokaler för Sveriges generalkonsulat i huset. Resterande lokaler hyrs ut till verksamheter med Sverigeanknytning och till svenska och utländska företag. Ett Sverigehus i centrala Sankt Petersburg sågs vid etableringen som ett led i utvecklingen av relationerna mellan Sve rige och Ryssland. Det ansågs angeläget att ge svenska myndigheter och svenskt näringsliv en naturlig bas för sin verksamhet i Sankt Petersburg. Projektet skulle genomföras på kommersi ella villkor och med ett långsiktigt mål om egen finansiell bärkraft. Sedan 2016 lämnar bola get utdelning till aktieägarna. Bolaget bildades genom ett trepartsavtal mellan svenska staten, staden Sankt Petersburg och Skanska. Skanska sålde sina 49 procent i dåvarande AO Dom Shvetsii till CA Fastigheter hösten 2008. Sweden House är ett ryskt aktiebolag som ägs av Ladoga Holding AB (ett dotterbolag till CA Fastigheter) till 49 procent, svenska staten till 36 procent och av staden Sankt Petersburg till 15 procent. Sweden House har dispositionsrätten till fastighetskomplexet ”Sverigehuset”, som innehåller cirka 4 400 kvm uthyrningsbar yta, och till marken under 49 år. Sverigehuset ligger mitt i centrala Sankt Petersburg i närheten av huvudgatan Nevskij Prospekt. Fastighetens gynnsamma läge, historiska ursprung och utformning gör den attraktiv för potentiella hyresgäster.

Statens ägarandel 36%

Ordf: Jan Borekull	Vd: Ett managementbo-
	lag sköter vd:s åtagande

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Jan Borekull Led: Lars Grundberg, Ludmila Evgenievna Kostrukova och Lena Wedén. Nyval av Sofya Kiseleva vid stämman 2019, Fredrik Alvars- son avgick Rev: Dimitry Mikhaylov (KBM Limited)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

0(0) US-dollar. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 4 500 (4 500) US-dollar. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskans- liet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	12	12
Rörelseresultat	6	4

Viktiga händelser 2018

•Omfattade renovering av flera kon tor och lägenheter har genomförts under året, vilket har lett till fram gångsrik uthyrning av dessa lokaler.

Renoveringsarbetet kommer att fortsätta under 2019 och då även innefatta reception och allmänna ytor.

•Vid utgången av 2018 var samtliga lokaler uthyrda (totalt 4 406 kvm). Tidigare har bolaget normalt sett fastställt hyresbeloppen i US-dol lar, något som till följd av den fal lande rubelkursen lett till att hyresni vån i fastigheten lokalt sett blivit hög. För att bibehålla hyresgästerna har ”Sverigehuset” till övervägande del ändrat valutan i avtalen till rubel och även sänkt hyran för att vara i paritet med nuvarande marknadsnivå.

•Allt eftersom fler lokaler och all männa ytor blir renoverade kan bolaget erbjuda bättre och mer konkurrenskraftiga lokaler och lägenheter, vilket förväntas medföra fortsatt låg vakansgrad framgent.

Uppföljning

Konkurrensen har ökat i takt med dels till komsten av nybyggda fastigheter och dels renovering av befintligt bestånd. Under de närmaste åren kan andra byggprojekt i staden leda till att ytterligare kontorsyta kommer ut på marknaden.

Resultat före skatt	7	5
Nettovinst	6	4
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	27	25
Anläggningstillgångar	10	10
Eget kapital	25	22
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-17	-14
Operativt kapital	8	7
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	47	36
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	24	15
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	60	60
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,7	-0,7
Soliditet, %	91	88
Bruttoinvesteringar, mnkr	-	-
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	5	3
Antal anställda i medeltal	5	3
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Nej
Bestyrkt GRI-rapport	Nej
Redovisar enligt IFRS	Nej

Könsfördelning, %

40	60	60	40
	60		40	Kvinnor
				Kvinnor
Anställda		Styrelse1		Män
				Män

1) Valda för 2019/2020

76	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Swedfund International AB, Swedfund, är en utvecklingsfinansiär och biståndsaktör som ska medverka till fattigdomsminskning genom hållbart företagande. Swedfund bidrar med riskkapital, etableringsstöd och kunnande för investeringar i låg- och medelinkomstländer. Bolaget etablerar tillsammans med strategiska partners bärkraftiga och affärsmässigt drivna företag genom direktinvesteringar i form av aktier eller lån samt indirekt genom investe ringar i fonder. Investeringar sker i länder som enligt OECD/DAC:s definition kvalifice rar sig för utvecklingsfinansiering och bidrar till att nå målen för Sveriges politik för global utveckling (PGU) och internationella bistånd. I slutet av 2018 var Swedfund verksamt i 23 länder och hade 58 investeringar, majoriteten av portföljen fanns i Afrika söder om Sahara.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Göran Barsby

Vd: Maria Håkansson

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Göran Barsby Led: Fredrik Arp, Kerstin Borglin, Torgny Holmgren och Mikael Sandström. Nyval av Daniel Kristiansson vid stämman 2019, Hanna Lagercrantz, Charlotte Salford och Björn Börjesson avgick Rev: Jennifer Rock-Baley (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 220 (210) tkr. Arvode till stämmovald ledamot

Viktiga händelser 2018

•Regeringsbeslut om 600 mnkr i kapitaltillskott för 2018.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: K/I ska uppgå till maxi malt 0,9, inom en treårsperiod med start 2016 och EBIT – oavsett redovisnings standard – ska vara positivt.

•2018 uppnåddes målsättning avseende K/I (0,88). Mål avseende EBIT (-55,3 miljoner kronor) uppnåddes inte, till stor del hänförligt till en nedskrivning av engångskaraktär vid övergång till IFRS. Justerat för denna post var EBIT -11,1 miljoner kronor.

Mål för hållbart företagande

•Samhällsutveckling: Efterlevnad av ILO:s kärnkonventioner och ILO:s grundläggande anställningsvillkor ska vara uppfyllda i varje investering inom tre års tid från tidpunkten för finansiering. Genomsnittligt antal jobb i portföljbola gen ska öka från år till år.

•Hållbarhet: Implementering av lednings system för hållbarhetsfrågor ska ske i portföljbolag senast inom tre år från tidpunkten för finansiering.

•Anti-korruption: Implementering av led ningssystem för att hantera korruptions frågor ska ske i portföljbolag senast inom tre år från tidpunkten för investering.

•Nettoökningen av antal jobb var 8 procent. För övriga resultat se tabell till höger.

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet

EBIT, mnkr

120

6050,1

	Innehavsperiod
			Exit-
Andel som uppfyllt mål	≤3 år >3 år		fas
Efterlevnad ILO:s
kärnkonvention	88%	77%	50%
Implementering av lednings-
system för hållbarhetsfrågor	94%	68%	60%
Implementering av lednings-
system för korruptionsfrågor	78%	64%	50%

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Följande uppdragsmål beslutades på en extra bolagsstämma i december 2016, resultaten återges i Swedfunds årsredovisning.

1) Mäta omsättning och lönsamhet per

investering där målnivån är att en ökning

ska ske under en femårsperiod med basår

motsvarande investeringsåret.

2) Mäta CO2 per investering där relevant

målnivå utvärderas inom tre år.

3) Swedfund ska vart tredje år med start 2017

utföra en analys av hur klimat- och miljö

risker påverkar investeringarna och hur

det i sin tur kan påverka Swedfunds finan

siella ställning. Analysen ska också inklu

dera de största miljöriskerna i portfölj-

bolagen och hur Swedfund hanterar dessa.

4) Nyckeltal som mäter bolagsskatt per

investering (i kronor) enligt vad som

framgår av respektive bolags årsredo-

visning där relevant målnivå utvärderas

inom tre år.

5) Nyckeltal som mäter andel män och

kvinnor i ledande befattning per inves

tering där målnivån är att andelen män/

kvinnor ska ha en positiv utveckling/

närma sig varandra under en femårs-

period med basår motsvarande investe

ringsåret.

6) Nyckeltal som mäter antal investeringar

som inte bedöms kunna realiseras med

kommersiell finansiering där målnivån

är 100 procent.

7) Total effekt/nytta per investering (ekono

miska/miljö och klimatmässiga och soci

uppgår till 110 (105) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	222	322
Värdeförändringar	-92	-82
Rörelseresultat	-55	50
Resultat före skatt	-65	35
Nettovinst	-65	26
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	6 551	5 966
Anläggningstillgångar	2 723	2 368
Eget kapital	5 028	4 571
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-3 695	-3 509
Operativt kapital	1 333	1 062
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-24,9	15,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-1,4	0,6
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-4,6	5,0
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,7	-0,8
Soliditet, %	76,8	76,6
Bruttoinvesteringar, mnkr	854	231
Anslag, mnkr	27	13
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	41	39
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja1

1)Bolaget har konverterat sin finansiella rappor- tering från K3 till IFRS (enligt RFR2) från 2018.

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %

1,5

ala effekter) ska utvecklas positivt över tid.

-4,6

-60

-86,8-55,3 -120 2014 2015 2016 2017 2018

Mål: >0 mnkr

Utfall

Nytt mål antaget av bolagsstämman

8) Total kostnad per investering där totala

kostnaden per investering följs upp med

2016 som basår.

		40	17
49	51	40
49	51	60	83	Kvinnor
		60	83	Kvinnor
				Män
Anställda		Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Systembolaget Aktiebolag bedriver, med ensamrätt, detaljhandelsförsäljning av starköl, vin och spritdrycker till allmänheten i Sverige. Uppdraget är att sälja med ansvar och god service och att informera om alkoholens skadeverkningar. Syftet är att bidra till förbättrad folkhälsa, dels genom att privata vinstintressen i samband med detaljhandel utesluts, dels genom begränsning av tillgängligheten. Systembolagets begränsning av tillgänglighet till alkohol sker genom kontroll över butiksetableringar och öppettider samt genom att se till att alko- holdrycker inte säljs till personer som är under 20 år, som är märkbart påverkade eller då det finns anledning att anta att personen har för avsikt att langa. Systembolaget ska vara

ett modernt, effektivt detaljhandelsbolag och förmedla en god dryckeskultur. Bolagets verksamhet ska bedrivas så att hög kvalitet i utförandet av uppdraget säkerställs.

Statens ägarandel 100%

Ordf:KennethBengtsson Vd: Magdalena Gerger

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Kenneth Bengtsson Led: Viveca Bergstedt Sten, Robert Damberg, Cecilia Halle, Barbro Holm- berg, Frida Johansson Metso och Håkan Leifman. Nyval av Anders Ehrling och Ulrika Eriksson vid stämman 2019, Crister Fritzson och Kerstin Wigzell avgick Arb rep: Robert Adrell, Maria Nilsson

Arb suppl: Karin Larsson, Nils Undall-Behrend

Rev: Didrik Roos (Deloitte)

Viktiga händelser 2018

•De nordiska alkoholmonopolen beslutade om gemensamma hållbar hetsstrategier för miljö och socialt ansvar för 2018–2022.

•Systembolaget fick högst förtroende i Medieakademins Förtroendebaro meter för 2018.

•Trots ökad försäljning blev resul tatet och avkastningen lägre jäm fört med tidigare år. Kostnaderna har varit högre bl.a. till följd av sats ningar på framtidens digitala kund möte och framtida effektiviseringar.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska långsiktigt motsvara den tioåriga statsobligationsräntan plus sju procent enheter. Målet överstegs.

•Kostnadseffektivitet: Förhållandet mellan totala omkostnader och såld kvantitet ≤ 2,3. Utfallet var 2,3.

•Kapitalstruktur: Soliditet 20–30 pro cent. Soliditeten låg inom målintervallet.

•Utdelning: 80–100 procent av årets resultat. Utdelning lämnas enligt policy.

Mål för hållbart företagande

•Minskad klimatpåverkan: Klimatpåver

kan egen verksamhet, ton CO2e, målet är att vara klimatneutral år 2023. Utfall var 2 591 ton CO2e 2018 (3 583 ton).

•Alkoholindex: ett mått på människ ors attityd till alkohol i olika situationer, ska över tid ha en positiv utveckling. Ett högt tal indikerar en restriktiv hållning. Alkoholindex uppgick till 61,4 (62,0), vilket indikerar en mindre förskjutning mot en mer tillåtande inställning till berusningsdrickande.

•Systembolaget ska kontrollera att säljaren förvissar sig om att mottagaren är minst

20 år. Ålderskontrollen var oförändrad och uppgick till 96 procent för 2018.

Samhällsuppdrag och uppdragsmål

Systembolagets samhällsuppdrag är att med ensamrätt, och med ansvar, och god service, sälja sprit, vin och starköl och att informera om alkoholens skadeverkningar.

•Nöjd-kundindex (NKI) ska över tid inte underskrida 80. NKI uppgick till 84,6 vilket är en rekordnotering.

•Alkoholkonsumtionen i Sverige: System bolaget ska redovisa totalkonsumtionen och hur stor andel av den totala volymen som införskaffats hos Systembolaget.

Detta uppdragsmål är inte målsatt. Alkoholkonsumtionen uppgick till 9,0 (9,0) liter per person. Systembolagets konsumtionsandel uppgick till 65,6 procent 2018.

•Alkoholindex, se hållbarhetsmål.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 308 (280) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 154 (140) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller arbetstagarrepresentanter.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	30 907	29 355
Rörelseresultat	183	263
Resultat före skatt	225	328
Nettovinst	180	282
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	5 931	5 863
Anläggningstillgångar	3 665	3 439
Eget kapital	1 503	1 605
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-4 087	-3 908
Operativt kapital	-2 585	-2 303
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,7	0,9
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	11,4	17,2
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-7,5	-11,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-2,7	-2,4
Soliditet, %	25,7	27,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	2 455	1 944
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	180	282
Antal anställda i medeltal	3 496	3 359
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja
Prioriterade globala mål

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet							Kapitalstruktur								Utdelning
Re, %							Soliditet, %						%
25							50						150
20	14,4			17,5	17,2		40	30,6	28,3	28,2	27,8	25,7	120			100			100	100	100	100
15	14,4						30	30,6	28,3	28,2	27,8	25,7	90
10			11,6			11,4	20						60


5							10						30
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018		0			2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥7,7%						Mål: 20–30%										Mål: 80–100%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

FREDLIGA OCH
INKLUDERANDE
SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %
40	29	56	44
40		56
60	71			Kvinnor
60	71			Kvinnor
				Män
				Män
Anställda	Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

78	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Telia Company AB erbjuder telekommunikation genom fast och mobil telefoni samt internet- och datakommunikation. Telia Company är ett av de ledande telekommunikations företagen i Norden och Baltikum.

Statens ägarandel 37,3%

Ordf: Marie Ehrling

Vd: Johan Dennelind

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Marie Ehrling Led: Olli-Pekka Kallasvuo,

Viktiga händelser 2018

•Telia Company har nu fullföljt avyttringarna av verksamheterna i Eurasien i all väsentlighet genom avyttringarna av Ucell (Uzbekistan) och Kcell (Kazakhstan).

•Annonserade förvärv av norska kabelbolaget Get och mediebolaget Bonnier Broadcasting (TV4,

C More och MTV).

•Annonserade treårigt aktieåter köpsprogram om 15 mdkr (5 mdkr per år).

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägarna. Styrelsen har beslutat om följande ekonomiska mål:

•Kapitalstruktur: Solid kreditvärdering på lång sikt (A- till BBB+). Kreditvärder- ingen var solid (A- till BBB+) på lång sikt i enlighet med målet. Bolaget siktar på att ha en skuldsättningsgrad mot- svarande måttet nettolåneskuld i rela tion till justerad EBITDA på 2x plus/ minus 0,5x. Nettolåneskulden i relation till justerad EBITDA var 2,07x, vilket är inom spannet.

•Utdelning: 80 procent av fritt kassa flöde, exklusive licenser, från kvarva rande verksamhet ska delas ut. Utdelning om 2,36 kronor per aktie motsvarar 85 procent av fritt kassaflöde och är i enlig het med målet.

Mål för hållbart företagande

Telia Company har prioriterade mål inom följande områden:

•Anti-korruption

•Yttrandefrihet och integritet

•Kundintegritet

•Barns rättigheter

•Ansvarsfulla inköp

•Miljöansvar

•Arbetsmiljö, hälsa och säkerhet

I syfte att tydligare koppla hållbarhetsar- betet till den övergripande strategin som reviderades under året utvecklades nya långsiktiga ambitioner och mål för fokus- områdena inom Ansvarsfulla affärer. Ambitioner samt de kvalitativa och kvanti tativa målen sträcker sig till 2022 och åter finns i Telia Companys årsredovisning.

Tidigare ambitioner och mål som sträckte sig mellan 2016 och 2018 har där det varit relevant införlivats i de nya ambitionerna och målen. I mars 2019 annonserade Telia Company att bolaget 2030 ska vara helt kol dioxidneutralt och inte heller ge upphov till något avfall. Denna målsättning omfattar inte bara företagets verksamhet, utan gäller genom hela värdekedjan.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Nina Linander, Jimmy Maymann, Anna Settmann, Olaf Swantee och Martin Tivéus. Nyval av Rickard Gustafsson vid stämman 2019, Susanna Campbell avgick i januari 2019

Arb rep: Agneta Ahlström, Stefan Carlsson,

Hans Gustavsson Rev: Jan Nilsson (Deloitte) Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

1 825 (1 740) tkr, vice ordförande 860 (820) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 610 (580) tkr.

		2018			2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning			83 559		79 790
Rörelseresultat			13 238		13 768
Resultat före skatt			10 986		9 554
Nettovinst			3 090		10 243
- varav hänförbart till minoritet			-89		538
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning			248 592		245 367
Anläggningstillgångar			201 021		176 003
Eget kapital			102 394		106 517
- varav minoritet			5 050		5 291
Nettoskuld			60 480		39 862
Operativt kapital			162 874		146 379
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %			15,8		17,3
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %			3,0		10,2
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %			8,6		9,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr			0,6		0,4
Soliditet, %			41,2		43,4
Bruttoinvesteringar, mnkr			53 843		20 280
Anslag, mnkr			0		0
Utdelning, mnkr			9 985		9 959
Antal anställda i medeltal			23 814		24 468
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer Nej
Bestyrkt GRI-rapport				Ja
Redovisar enligt IFRS				Ja
Prioriterade globala mål



FREDLIGA OCH
INKLUDERANDE
SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %
38	25	38
62	75	63				Kvinnor
62	75	63				Kvinnor
Anställda	Ledning	Styrelse1				Män
						Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Telia har nu fullföljt avyttringarna av verksamheterna i Eurasien

Fokus på hemmamarknaderna

Telia Company har nu fullföljt avytt ringarna av verksamheterna i Eurasien i all väsentlighet. Telias primära fokus de senaste åren har alltmer lagts på bolagets verksamheter i Norden och Baltikum och avyttringarna i Eurasien under det fjärde kvartalet 2018 innebär att Telia Company nu har fullt fokus, strategiskt och verk samhetsmässigt, på hemmamarknaderna.

Bakgrund

Telia Company fick i mars 2014 besked av amerikanska och holländska myndig- heter att undersökningar påbörjats gällande bolagets tidigare transaktioner i

Uzbekistan samt affärerna med Takilant Ltd. som var Telia Companys lokala partner när bolaget etablerade sig på den uzbekiska marknaden 2007.

Sedan beslutet fattades i september 2015 att lämna Eurasien, har Telia Company förändrats avsevärt. Avyttringarna av tillgångarna i Eurasien (inklusive ryska MegaFon och delar av turkiska Turkcell) har medfört att Telia verkligen är ett nord iskt/baltiskt bolag.

Den 21 september 2017 nådde Telia Com pany en global uppgörelse med amerikan ska och nederländska myndigheter avse

ende utredningarna i Uzbekistan. Som en del av uppgörelsen, accepterade Telia Company att betala böter och förverkande om totalt 965 miljoner US-dollar.

Under det fjärde kvartalet 2018 avyttrade Telia Company sitt innehav i Ucell i Uzbe kistan. Telia Company har därmed upp fyllt samtliga åtaganden i enlighet med uppgörelsen med det amerikanska justitie departementet.

Svenska staten som ägare

Regeringen har ställt sig bakom det arbete som Telias styrelse och ledning påbörjade med fokus på att hantera de utmaningar som funnits i bolagets verksamhet i Eurasien och stödjer bolagets beslut att

Avslutade försäljningar i Eurasien

Datum	Företag	Värdering, mnkr
December 2015	Ncell	9 100
April 2017	Tcell	238
Maj 2017	Turkcell	4 426
September 2017	Turkcell	4 127
Oktober 2017	MegaFon	3 200
Oktober 2017	MegaFon	8 600
Januari 2018	Geocell	700
Mars 2018	Azercell	1 600
December 2018	Ucell	1 950
December 2018	Kcell	7 000

Etablering i Uzbekistan och efterverkningar

på sikt helt lämna dessa marknader.

Svenska staten för, som största ägare, en aktiv dialog med bolaget om vikten av att Telia hanterar utträdet från dessa mark nader på ett ansvarsfullt sätt. Det hand lar bland annat om att förbereda de lokala bolagen för nya ägare och att hantera ris ker i samband med transaktionen. Svenska staten har även rekommenderat att bola get tydliggör på vilket sätt relevanta håll barhetsaspekter integreras i försäljnings processen.

2001	2002	2007	2012
Etablering på ryska	Genom samgående	Bolaget etablerar sig	Mediarapportering om
marknaden via	med Sonera stärks	på den uzbekiska	misstänkta mutbrott
MegaFon	positionen i Ryssland	marknaden	SEPTEMBER: Svensk
	och Eurasien (bl.a.		SEPTEMBER: Svensk
	och Eurasien (bl.a.		förundersökning inleds
	via Turkcell)		förundersökning inleds
	via Turkcell)

2013	2014	2015	2016
Mannheimer	MARS: Amerikanska	SEPTEMBER: Bolaget meddelar att	SEPTEMBER: Myndigheter
Swartling	och holländska	en process har startats för att minska	i USA och Nederländerna
utredning	utredningar inleds	närvaron inom region Eurasien och	föreslår förliknings-
Ny styrelse		över tid lämna den helt	belopp
Ny styrelse
och vd

	2017	2018
	APRIL: Justerat förlikningsbelopp	DECEMBER:
	SEPTEMBER: Telia Company når en global	Telia har nu fullföljt
		avyttringarna av
	uppgörelse med det amerikanska justitie-
		verksamheterna i
	departementet (DOJ), den amerikanska
		Eurasien i all
	finansinspektionen (SEC) och den allmänna
		väsentlighet
	åklagarmyndigheten i Nederländerna (OM)

Kvarvarande verksamhet1) Avyttrad verksamhet

Telia har avyttrat delar av

verksamheten

1)Kvarvarande verksamhet i

Eurasien är innehavet i Moldcell i

Moldavien (utgör <1% av EBITDA på koncernnivå). Försäljning av Moldcell bedöms vara mycket sannolikt under 2019.

80	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Vid ingången av 2018 distribuerade Teracom Group AB radio och tv samt erbjöd kommu nikationslösningar i både Sverige och Danmark. Under året har den danska verksamheten sålts och Teracom Group AB har därefter endast verksamhet i Sverige. Efterfrågan på linjär marksänd TV minskar över tid i takt med bredbandsutbyggnaden, men är ännu stark och kommer att förbli så under ett antal år. Fokus för Teracom Group är att fortsätta skapa affärer baserat på sin infrastruktur, vilket gjorts under 2018.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Anitra Steen

Vd: Åsa Sundberg

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Nyval av Anitra Steen vid stämman 2019, Eva Gidlöf avgick Led: Johan Hedensiö, Annika Viklund och Fredrik Robertsson. Nyval av Cecilia Ardström, Anders Danielsson och Leif

Viktiga händelser 2018

•Intäktsminskningen hänförs till utsändning av tv samt it-leveranser och viten hänförliga till avveckling av verksamheter.

•Lägre kostnadsnivå och avskriv ningar gav dock resultatförbättring.

•Kaknästornet i Stockholm stänger för allmänheten.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på eget kapital ska uppgå till 17 procent. Avkastning på eget kapital var 11 procent. Resultatet från kvarvarande verksamhet för 2018 var högre än för 2017, men ett allt högre eget kapital minskar avkastningen.

•Kapitalstruktur: Soliditet 30 procent. Soliditeten uppgick till 82 procent. Regeringen har tidigare meddelat att bolagets ekonomiska mål kommer att ses över. Översynen inväntar bland annat beslut i frågan om huvudmannaskap för ett framtida samhällsnät.

•Utdelning: 40–60 procent av netto- resultatet. Utdelningen uppgick till 206 miljoner kronor, motsvarande 60 procent av nettoresultatet.

Ekonomiska mål och uppföljning

Mål för hållbart företagande

•Ansvarsfull arbetsgivare: Minst 40 pro cent av respektive kön. Under 2018 var 31 procent av cheferna och 19 procent av samtliga medarbetare kvinnor.

•Ansvar för miljö och klimat: -3 procent

årlig minskning av CO2ekvivalenter. Under 2018 ökade Teracom Group sin växthusgasutsläpp med 2,5 procent.

Bolaget kompenserar för dessa utsläpp. Från och med 2019 styr Teracom Group primärt på energianvändning.

Samhällsuppdrag

Har särskilt beslutat samhällsuppdrag att bedriva utsändning och överföring av radio- och tv-program samt därmed förenlig verk samhet. Bolaget ska erbjuda programbola gen utsändnings- och överföringstjänster på likvärdiga villkor i Sverige. Bolaget ska, om efterfrågan från programbolagen finns, erbjuda en grundläggande infrastruktur över hela eller delar av Sverige. Detta gäller under förutsättning att programbolagen enligt sina sändningstillstånd är skyldiga att sända eller överföra med den efterfrågade räckvidden

i ett marknät. Bolaget ska utifrån dessa utgångspunkter och de regulativa förutsätt ningarna agera uteslutande affärsmässigt. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt proces sen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Ljungqvist vid stämman 2019, Kristina Ekengren och Ola Salmén avgick Arb rep: Martin Litnäs, Anders Segerros Arb suppl: Mats Dahlin, Jan Oss- feldt Rev: Helena Nilsson (KPMG)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 295 (280) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 140 (135) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	1 581	1 616
Rörelseresultat	485	382
Resultat före skatt	430	358
Nettovinst	387	451
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	4 603	4 530
Anläggningstillgångar	1 525	2 601
Eget kapital	3 765	3 575
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-2 706	-1 567
Operativt kapital	1 059	2 008
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	30,7	23,6
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	10,5	13,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	31,6	19,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,7	-0,4
Soliditet, %	81,8	78,9
Bruttoinvesteringar, mnkr	249	292
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	206	214
Antal anställda i medeltal	485	524
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	ja

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Lönsamhet								Kapitalstruktur						Utdelning
Re, %								Soliditet, %						%
50							100						82	100
40							80					79	82	80
				34								79
											60				60	60	60	60	60

30							60			49				60
	17		19						45
20	17						40							40
10					13	11	20							20
0							0							0
0	2014		2015	2016	2017	2018	0		2014	2015	2016	2017	2018	0	2014	2015	2016	2017	2018
		Mål: 17%							Mål: 30%						Mål: 40–60%
		Mål: 17%							Mål: 30%						Mål: 40–60%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %

19	25
	25	43	57
81	75	43	57	Kvinnor
81	75			Kvinnor
				Män
				Män
Anställda	Ledning	Styrelse1

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Vasallen AB bildades 1997 med uppdrag att omvandla nedlagda försvarsanläggningar. Sedan starten har bolaget arbetat med totalt 1 280 000 kvadratmeter lokalarea, varav 1 266 000 kva dratmeter nu är färdigutvecklade och sålda. Under året igångsattes det sista bostadsprojektet, brf Marketenteriet, på Rindö. Efter att den övervägande delen av fastighetsbeståndet avyttra des 2017 är planen nu att avveckla bolaget under de kommande åren.

Statens ägarandel 100%

Ordf: Charlotte Axelsson Vd: Leif Rytter

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Charlotte Axelsson Led: Agneta Kores, Tomas Werngren och Susanna Widaeus. Nyval av Lars Erik Fredriksson vid stämman 2019, Daniel

Viktiga händelser 2018

•Under året igångsattes det sista bostadsprojektet, brf Marketente riet, på Rindö.

•Projektet Vasallen går nu mot sitt fullbordande.

•Koncernens hyresintäkter mins kade ytterligare jämfört med föregående år. Den huvudsakliga orsaken är försäljningar av fastighetsbestånd.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastningen på det genomsnittliga egna kapitalet över en förädlingscykel ska motsvara riskfria räntan plus 4 procentenheter. Avkast ningen blev negativ för 2018 och för de senaste fem åren uppgår avkastningen i genomsnitt till 1,3 procent. Avkastnings- målet för de senaste fem åren i genom snitt uppgår till 4,9 procent. Målet upp nåddes därmed inte vilket i huvudsak förklaras av att resultaten för 2016 och

2018 var kraftigt negativa. Avkastningen för Vasallens samtliga verksamhetsår, totalt 21 år, blir i genomsnitt 6,6 procent. Ett omräknat genomsnittsmål för hela 21-årsperioden uppgår till 6,6 procent.

•Kapitalstruktur: Soliditet minst 50 procent och räntetäckningsgrad över 2. Soliditeten överstiger 50 procent. Räntetäckningsgraden uppgick till 117 och målet uppnås därmed.

•Utdelning: 30–50 procent av resultatet efter skatt. Ingen utdelning har beslutats för 2018.

Mål för hållbart företagande

•Nöjd-kundindex (NKI) ska vara lägst 80. Någon NKI-undersökning har inte gjorts under 2017–18 då kundunderlaget är för litet. 2016 års NKI-undersökning gav resultatet 85, vilket är över målet.

•Sjukfrånvaron ska inte överstiga 3 procent. Sjukfrånvaron uppgick till 1,7 procent, vilket gör att målet uppfylls.

•Energiförbrukningen ska vara lägre än 100 kWh/kvm och år. Energiförbruk ningen för 2018 uppgick till 100 (108) kWh, vilket är lägre än föregående år. Målet på 100 kWh/kvm uppnåddes där med. Då även förändringar under året skett avseende beståndets varma ytor, det vill säga för de ytor Vasallen betalar för förbrukningen, har jämförelsesiffrorna justerats för att uppnå jämförbarhet mel lan åren. Samtliga byggnader som ska vara energideklarerade har deklarerats.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Kristiansson avgick Rev: Gunilla Andersson (EY)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 160 (150) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 80 (75) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	7	17
Värdeförändringar	1	66
Rörelseresultat	-26	35
Resultat före skatt	-26	34
Nettovinst	-17	23
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	488	669
Anläggningstillgångar	193	541
Eget kapital	409	551
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-261	-105
Operativt kapital	148	446
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	-371,4	205,9
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	-3,5	4,3
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	-8,8	7,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,6	-0,2
Soliditet, %	83,8	82,4
Bruttoinvesteringar, mnkr	231	211
Anslag, mnkr	0	0
Utdelning, mnkr	0	125
Antal anställda i medeltal	4	8
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Ja

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Ekonomiska mål och uppföljning

Lönsamhet								Kapitalstruktur
Re, %								Soliditet, %
12	10,2						100		89		90	89	82	84
	10,2								89		90	89
							80
8							80
8
4					4,3		60
4							40
0			2,5				40
			2,5				20
				-2,3		-3,5

-4							0
	2014		2015	2016	2017	2018
	2014		2015	2016	2017	2018			2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: >rf+4%								Mål: ≥50%
		Mål: >rf+4%								Mål: ≥50%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Utdelning

500	543
500	447
400	322
300
200

100			Neg
			Neg		0
0					0

	2014	2015	2016	2017	2018

Mål: 30–50%

Utdelningsandelen är negativ 2016 eftersom bolaget redovisade en förlust under året.

Könsfördelning, %

25		40
	100
75		60	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

82	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Vattenfall AB är ett energiföretag med verksamhet främst i Sverige, Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien. Vattenfall vill göra det möjligt att leva fossilfritt inom en gene ration. Därför driver man på omställningen till ett hållbart energisystem genom satsningar på förnybar produktion och klimatsmarta lösningar för sina kunder. Periodens resultat för 2018 uppgick till 12 miljarder kronor, vilket är en ökning med 2,5 miljarder kronor. Det under- liggande rörelseresultatet minskade med 3,3 miljarder kronor till 19,9 miljarder kronor. Trots högre elpriser, ökad försäljning, produktionsrekord för kärnkraften och högre bidrag från vindkraften så minskade resultatet främst som en följd av högre kostnader för bränslen och utsläppsrätter (vilket påverkade värmeverksamheten) samt löpande prissäkringar.

Statens ägarandel 100%

Ordf:LarsGNordström Vd: Magnus Hall

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Lars G Nordström Led: Fredrik Arp, Viktoria Bergman, Håkan Erixon, Tomas Kåberger, Jenny Lahrin, Fredrik Rystedt och Åsa Söderström Winberg. Nyval av Ann Carlsson vid stämman 2019 Arb rep: Robert Lönnqvist, Rolf Ohlsson, Jeanette Regin Arb suppl: Lennart Bengtsson, Anders Bohlin, Christer Gustafsson Rev: Staffan Landén (EY)

Viktiga händelser 2018

•Produktionsrekord för kärnkraften.

•Hamburg Stad använder sin option för att köpa tillbaka Vattenfalls andel i fjärrvärmesystemet.

•Investeringsprogram om 3,5 mdkr i Uppsalas värmeverksamhet.

•Fortsatt kundtillväxt, främst driven av den tyska marknaden.

•Rekordstora satsningar på elnäten under 2018.

•Viktiga framsteg inom förnybar energi med ny installerad kapaci tet och fortsatt framdrift för inves teringsprojekt, exempelvis färdig ställande av Aberdeen Bay (97 MW) och vinnande bud för Hollandse Kust Zuid 1 & 2 (cirka 700 MW).

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

•Lönsamhet: Avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) ska uppgå till 8 procent. Utfallet var 7,0 procent.

•Kapitalstruktur: Internt tillförda medel (FFO)/justerad nettoskuld ska uppgå till 22–27 procent. Utfallet var lägre än 2017 och uppgick till 20,7 procent. Internt tillförda medel minskade som en följd av lägre EBITDA, vilket motverkades av lägre räntekostnader. Den justerade

Ekonomiska mål och uppföljning

nettoskulden minskade som en följd av ett starkt operativt kassaflöde, vilket delvis motverkades av valutaeffekter, utdelningar och stora investeringar.

•Utdelning: 40–70 procent av årets resul tat efter skatt. För 2018 lämnas en diskre tionär utdelning på 2 miljarder kronor.

Mål för hållbart företagande

•Kundengagemang, som mäts med verk tyget Net Promoter Score (NPS) ska dels vara positivt i absoluta termer samt +2 i jämförelse med Vattenfalls konkurrenter. För 2018 uppgick NPS till +1.

•Idrifttagen ny förnybar kapacitet ska uppgå till minst 2 300 MW ackumulerat från 2016 till 2020. Hittills har 752 MW installerats varav totalt 101 MW under

2018.

•Absoluta koldioxidutsläpp ska uppgå till högst 21 miljoner ton år 2020. Utsläppen för 2018 uppgick till 22,0 miljoner ton.

•Den olycksrelaterade frånvaron (LTIF – Lost Time Injury Frequency), uttryckt i antal arbetsolyckor per 1 miljon arbetade timmar, ska högst uppgå till 1,25. För 2018 låg LTIF på 1,9.

•Index över medarbetarengagemang ska uppgå till lägst 70 procent. För 2018 uppgick detta index till 64 procent.

Samhällsuppdrag

Saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag.

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 790 (740) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 370 (350) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet eller arbetstagarrepresentanter.

		2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	156 824		135 114
Rörelseresultat		17 619	18 524
Resultat före skatt		14 003	12 769
Nettovinst		12 007	9 484
- varav hänförbart till minoritet		1 850	1 151
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	462 608		409 132
Anläggningstillgångar	335 961		318 692
Eget kapital	103 597		92 332
- varav minoritet		15 501	15 247
Justerad nettoskuld	112 324		124 360
Operativt kapital	215 921		216 692
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %		11,2	13,7
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %		11,9	11,1
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %		8,1	8,7
Nettoskuldsättningsgrad, ggr		0,5	0,6
Soliditet, %		22,4	22,6
Bruttoinvesteringar, mnkr		21 913	21 294
Anslag, mnkr		0	0
Utdelning, mnkr		2 000	2 000
Antal anställda i medeltal		19 910	20 041
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer		Ja
Bestyrkt GRI-rapport		Ja
Redovisar enligt IFRS		Ja
Prioriterade globala mål

Lönsamhet							Kapitalstruktur									Utdelning
ROCE, %							FFO/justerad nettoskuld, %							%
10					7,7	7	50							100
5							40							80
5
0	-0,7						30							60
-5							20	20,3		21,1	22,6	21,4	20,7	40							24	20
							10			21,1	22,6	21,4	20,7	20							24

																	0		0	0
10			-8,2	-8,5			0								0		0		0	0
10	2014		2015	2016	2017	2018	0	2014		2015	2016	2017	2018		0		2014		2015	2016	2017	2018
		Mål: ≥8%							Mål: 22–27%									Mål: 40–70%
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman
		Utfall		Nytt mål antaget av bolagsstämman

Könsfördelning, %
24	36	64	44	56
	36		44
76					Kvinnor
76					Kvinnor
Anställda	Ledning		Styrelse1		Män
					Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Vattenfalls utveckling i förhållande till EU:s 2020-mål

I samband med att Vattenfalls uppdrag för tydligades 2010 uttalade Näringsutskottet1 vikten av att regeringen fortlöpande infor merar riksdagen om Vattenfalls utveckling och verksamhet med EU:s 2020-mål som referenspunkt. Återrapportering sker därför årligen i verksamhetsberättelsen.

Vattenfall har definierat sitt syfte som ”Power Climate Smarter Living” med målet att erbjuda alla kunder klimatsmart energi och att möjliggöra ett liv fritt från fossila bränslen inom en generation.

1) Betänkande 2009/10:NU23.

CO2-utsläpp

Förnybara

energikällor

Energi- effektivi sering

Mål	Strategi	Utveckling 2018
Genomföra hand-	Vattenfall har tagit fram en	Koldioxidutsläppen 2018 på
Genomföra hand-	Vattenfall har tagit fram en	Koldioxidutsläppen 2018 på
lingsplanen för mins-	handlingsplan för minskade	22,0 Mton (22,6) var något
kade koldioxidutsläpp	koldioxidutsläpp med målen att:	lägre jämfört med 2017.
för att bli fossilfria	• bli fossilfria inom en	I Berlin har målet att halvera
inom en generation	generation,	koldioxidutsläppen till 2020
och klimatneutrala	• i dialog med sina leverantörer	uppnåtts tre år i förväg.
i Norden redan 2030.	arbeta för minskade utsläpp,
Strategiskt mål att	• göra det möjligt för kunder att
nå 21 miljoner ton	nå sina klimatmål, samt
i absoluta utsläpp	• genom elektrifiering utveckla
till 2020.	fossilfria lösningar för energiin-
	tensiv industri och transporter.
Vattenfalls mål är att	Vattenfall ska vara ledande	Totalt 101 MW förnybar kapa-
bli en ledande utveck-	inom utveckling, konstruktion	citet installerades under
lare och operatör av	och drift av land- och havsba-	2018. Kapaciteten utgörs
vindkraft i nordvästra	serad vindkraft. Detta uppnås	av den havsbaserade vind-
Europa, med målet att	genom att:	kraftsparken Aberdeen Bay
nå minst 2 300 MW	• fortsätta stärka pipelinen för	(97 MW) i Skottland samt
ny förnybar kapaci-	projekt,	4 MW solkraft. Ytterligare
tet ackumulerat	• bli ledande inom LEC (Leveli-	1,7 GW är under konstruktion
2016–2020.	sed Energy Costs – det vill säga	och över 5 GW finns i pipe-
	genomsnittliga produktions-	linen för utveckling.
	kostnader),
	• vara innovativa inom drift och
	underhåll samt digitalisera
	värdekedjan,
	• kombinera sol-, vind- och bat-
	teriteknik för förnybara hybrid-
	kraftverk och i större utsträck-
	ning frikoppla leveransen av el
	från själva produktionen.
1 000 GWh intern	Vattenfall jobbar kontinuerligt	Under 2018 uppnådde bola-
besparing 2020	med att öka energieffektivi-	get 694 GWh i effektivise-
jämfört med 2015.	seringen genom att:	ringsförbättringar. Detta
	• Expandera fjärrvärme.	skedde huvudsakligen
	• Göra energikartläggningar.	genom uppgradering av
	• Byta/uppgradera till mer	vattenkraftverk och distri-
	energieffektiva komponenter.	butionsnät samt genom att
	• Hjälpa kunder med energi-	ersätta lokala värmepannor
	effektivisering.	med fjärrvärme.

Koldioxidutsläpp
23,2	22,6	22,0	21,0

2016 2017 2018 2020

CO2, Mton

(exkl. brunkolsverksamheten) 2020 mål

Ny, förnybar kapacitet

2 300

297	652	752
297

2016 2017 2018 2020

Ny kapacitet (MW) 2020 mål

Förbättrad energieffektivitet

1 000

511

694

330

2016 2017 2018 2020

Effektivisering (GWh)

2020 mål

Källa: Vattenfalls årsredovisning 2018, Vattenfall

84	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö B O L A G S Ö V E R S I K T E R

V.S. VisitSweden AB:s uppdrag är att marknadsföra svenska destinationer och Sverige som turistland. Bolaget ska också bidra till utvecklingen av Sverigebilden och öka attraktiviteten hos svenska destinationer för utländska besökare. VisitSweden ägs till hälften av svenska staten och till hälften av Svensk Turism. Genom sin verksamhet bidrar VisitSweden till en ökad internationell kunskap om och efterfrågan på Sverige som resmål. Besöksnäringen erbjuder bland annat en viktig och växande arbetsmarknad i Sverige och VisitSwedens verksamhet förväntas bidra till den positiva utvecklingen.

Statens ägarandel 50%

Ordf: Karin Johansson

Vd: Ewa Lagerqvist

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Karin Johansson Led: Rickard Törnblom, Jari Virtanen, Susanne Andersson och Jonas Siljham- mar. Nyval av Jenny Lahrin, Mats Hedenström och Mattias Dahl vid stämman 2019, Lotta Boman, Kristina Ekengren och Mats Forslund avgick

Viktiga händelser 2018

•Grundanslaget till VisitSweden höj- des från 90 mnkr 2017 till 104,6 mnkr för 2018. Den tidigare avise- rade anslagshöjningen för 2019 uteblev dock i den av riksdagen godkända BP19.

•I juni 2018 fattades beslut om att stänga det amerikanska delägda bolaget Scandinavian Tourism Inc. Avvecklingen slutfördes per den 1 november 2018.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av bolagsstämman.

Mål för hållbart företagande

•Miljömässig hållbarhet: VisitSwedens

CO2-utsläpp under 2018 ska inte överstiga 424 ton. Utfallet var 226 (317) ton,

en minskning med 22 procent.

•Social hållbarhet: Upplevd balans mellan arbete och fritid ska vara minst 60 pro- cent. Under 2018 har bolaget övergått till en ny typ av medarbetarundersökning vilket gör att inget utfall kan redovisas. Målet kommer att omformuleras för 2019.

•Ekonomisk hållbarhet: Ekonomi i balans över tid, med resultat enligt av styrelsen godkänd prognos. Resultatet för 2018 var 72 000 kronor, vilket är mer än den av styrelsen godkända prognosen på 16 000 kronor.

Samhällsuppdrag

VisitSweden har ett särskilt beslutat samhäll- suppdrag och verksamhet inom ramen för samhällsuppdraget finansieras med anslag. Uppföljning av samhällsuppdraget sker inom Regeringskansliet. Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu

inte utvecklats.

Rev: Ann-Christine Hägglund (PwC)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till 150 (140) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 71 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	224	227
Rörelseresultat	0	-2
Resultat före skatt	0	-2
Nettovinst	0	-3
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	55	59
Anläggningstillgångar	2	2
Eget kapital	18	18
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	-9	-26
Operativt kapital	9	-8
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,2	-1,0
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	0,4	-14,4
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	200,0	14,5
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	-0,5	-1,5
Soliditet, %	31,9	30,1
Bruttoinvesteringar, mnkr	0	0
Anslag, mnkr	115	120
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	78	82
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

Prioriterade globala mål har ännu inte identifierats.

Könsfördelning, %

29	33	38
71	67	63	Kvinnor

Anställda	Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140 Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R B O L A G M E D S TAT L I G T Ä G A N D E A – Ö

Voksenåsen AS driver den kurs- och konferensanläggning i Oslo som är Norges national gåva till Sverige som tack för den humanitära hjälpen under andra världskriget. Program- verksamheten syftar till att främja det svensk-norska samarbetet och spegla Sveriges och Norges engagemang internationellt.

Statens ägarandel: 100%

Ordf: Maria Larsson	Vd: Maria af Klinteberg
	Herrestahl

Styrelse och revisorer valda för 2019/2020 Ordf: Maria Larsson Led: Espen Daae, Jan

Viktiga händelser 2018

•Omfattande programverksamhet.

•Aktuella teman: kontaktskapande svensk-norsk verksamhet inom samhällsliv, språk och kultur med fokus på internationellt och inter kulturellt utbyte, jämställdhet samt barn och unga.

•Ny marknadsföringsstrategi för större synlighet som innehålls- skapande aktör.

Mål och uppföljning

Ekonomiska mål

Inga ekonomiska mål har beslutats av ägaren.

Mål för hållbart företagande

•Voksenåsen ska fortsatt vara en ledande nordisk kurs- och konferensanläggning,

även sett i ett internationellt perspektiv.

En strategi har tagits fram för de närmaste åren för att bland annat än mer förbättra synergierna mellan den ideella och kom mersiella verksamheten.

•Voksenåsens unika karaktär gör institu- tionen särskilt lämpad att vara en god arena för utveckling, innovation, konflikt lösning och andra processer inom kultur, politik, näringsliv och samhällsansvar. Programverksamheten är varierad med internationell prägel som innehåller teman relevanta för båda länderna.

Samhällsuppdrag

Nationalgåvan Voksenåsen har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag att:

•genom olika former av verksamhet stärka samhörigheten mellan svenskar och norrmän samt öka den ömsesidiga kunskapen om ländernas samhällsliv, språk och kultur.

•vara en självklar mötesplats och ett väl utnyttjat debattforum för kultur- och samhällsliv i Sverige och Norge. Voksenåsen ska därför ha en hög andel arrangemang i samverkan med myndig heter och organisationer i Norge samt Sverige samt ett varierat programutbud.

•erbjuda konkurrenskraftig boendemiljö och hävda sig väl i konkurrens med lik nande anläggningar i Oslo-området samt uppnå god lönsamhet med bibe- hållen respekt för Voksenåsens grund läggande syfte.

•Uppföljning av samhällsuppdrag: Program verksamheten innehåller aktuella teman relevanta för båda länderna med stor samverkan med olika organisationer och institutioner i både Norge och Sverige. Under 2018 har arbetet fortsatt med att leva upp till visionen om att vara en arena för de viktigaste nordiska samta len. Andra viktiga områden som prio riteras är: historia, sanning och politik, Voksenåsens scen samt kursverksamhet inom språk och musik.

Mål enligt processen för uppdragsmål har ännu inte utvecklats.

Gulliksen, Helene Larsson Pousette, Ellen Marie Saethre-McGuirk och Mia Käll Spendrup. Nyval av Kristin Danielsen och Niels Righolt vid stämman 2019, Thomas Fürth och Jörn Holme avgick Rev: Trine Angell-Hansen (RSM Norge AS)

Arvode till styrelsens ordförande uppgår till

59 (56,1) tkr. Arvode till stämmovald ledamot uppgår till 22 (20,4) tkr.

	2018	2017
Resultaträkning, mnkr
Nettoomsättning	41	43
Rörelseresultat	0	-1
Resultat före skatt	0	-1
Nettovinst	0	0
- varav hänförbart till minoritet	0	0
Balansräkning, mnkr
Balansomslutning	14	16
Anläggningstillgångar	9	10
Eget kapital	5	5
- varav minoritet	0	0
Nettoskuld	2	2
Operativt kapital	7	8
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,0	-1,2
Re, Avkastning på eget kapital
(genomsnitt), %	0,0	0,0
Rop, Avkastning på operativt
kapital (genomsnitt), %	0,0	-6,3
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,5
Soliditet, %	34,5	32,8
Bruttoinvesteringar, mnkr	1	0
Anslag, mnkr	12	12
Utdelning, mnkr	0	0
Antal anställda i medeltal	45	45
Rapporterat enligt GRI:s riktlinjer	Ja
Bestyrkt GRI-rapport	Ja
Redovisar enligt IFRS	Nej

Prioriterade globala mål

FREDLIGA OCH

INKLUDERANDE

SAMHÄLLEN

Könsfördelning, %

49	51	43	38
		57	63	Kvinnor

Anställda		Ledning	Styrelse1	Män

1) Valda för 2019/2020

86	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G A B O L A G O C H V E R K S A M H E T E R B O L A G S Ö V E R S I K T E R

Övriga bolag och verksamheter

Det europeiska bolaget EUROFIMA och stiftelserna Norr- landsfonden och Industrifonden förvaltas i enlighet med statens ägarpolicy.

EUROFIMA

EUROFIMA European Company for the Financing of Railroad Rolling Stock erbjuder finansiering av järn vägsfordon till sina aktieägare. Aktie ägare är huvudsakligen europeiska järnvägsföretag. Bolaget bildades 1956 utifrån ett internationellt fördrag mel lan ett antal europeiska stater. Genom de förändringar som skett i Europa sedan dess med en gradvis liberalise ring av järnvägsmarknaden för per sontåg står bolaget inför ett antal ut maningar. Genom att vidta åtgärder kan bolagets relevans i framtiden öka. Svenska staten äger 2 procent av aktiekapitalet. De största aktieägarna är Deutsche Bahn (22 procent), SNCF (22 procent) och Ferrovie dello Stato Italiane S.p.A. (13 procent).

Viktiga händelser 2018

•Strategiprojektet ”Horizon” ge nomfördes under året och EURO FIMA ändrade sina statuter vilket möjliggör för bl.a. regionala trans portmyndigheter i Europa att bli delägare i bolaget. Man gav också ut sin första gröna obligation om 500 miljoner euro.

•Andelen non-investment-grade-lån fortsatte att minska och är nu nere på 1,7 procent (3,8 procent).

•Under 2018 uppgick utlåningen till CHF 359 miljoner. De huvudsak liga låntagarna var Schweizerische Bundesbahnen SBB och SNCB.

•EUROFIMA återupptog 2018 ut betalning av utdelning. Sveriges andel uppgick till CHF 208 000.

Norrlandsfonden

Stiftelsen Norrlandsfonden grunda des 1961. Stiftelsekapitalet är tillskju tet av LKAB och staten. Norrlands fondens syfte är att främja främst små och medelstora företags utveckling i

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt lands, Västerbottens och Norrbottens län genom att delta i finansiering. Stiftelsens kapitalbas ska på lång

sikt bevaras nominellt intakt. Norr

landsfonden erbjuder lån, konver- tibla skuldebrev och olika typer av garantier till företag i norra Sverige. Särskild uppmärksamhet ska ägnas Norrbottens län och inlandskommu nerna. Dessutom är Norrlandsfonden delägare i ett antal bolag med risk kapital- och inkubatorverksamhet, såsom Partnerinvest Övre Norrland, Norr Sådd och Arctic Business Incubator.

Under 2018 uppgick kapitalbasen i stiftelsen till drygt 1,3 miljarder kro nor. Norrlandsfonden hade ett tota lengagemang om 952 miljoner kronor till totalt 429 kunder, varav 81 nya kunder (tillkom under 2018). Norr landsfonden hade 14 medarbetare under 2018, varav nio kvinnor och fem män. Sedan den 5 mars 2018 är Katja Lepola vd för Norrlandsfonden. Norrlandsfondens styrelse och reviso rer utses av regeringen.

För perioden den 1 juli 2018–30 juni 2019 har regeringen förordnat föl jande ledamöter och revisorer: Ordf: Gunnar Olofsson Led: Erik Berg kvist, Leif Boström, Linda Sundberg, Kajsa Hedberg, Ingemar Nilsson, Per Nordgren, Anna-Caren Sätherberg, Carina Östansjö. Rev: Johanna Sällvin, Hans Öystilä (KPMG). Arvode till styrelsen fastställs av regeringen och uppgår till totalt 450 (425) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

Industrifonden

Stiftelsen Industrifonden bildades av staten 1979. Industrifondens syfte är

att främja industriell tillväxt och för nyelse i Sverige genom att på affärs- mässig grund finansiera små och

medelstora företag. Stiftelsens kapital

bas ska hållas realt intakt. Allt över

skott används för nya investeringar.

Industrifonden investerar riskkapital i bolag med svensk anknytning. Stiftel sen är en aktiv minoritetsinvesterare, som siktar på en ägarandel om lägst 15 och högst 50 procent och som samarbetar med entreprenörer och andra investerare. Investeringshori sonten är som regel 5–10 år. Bland några av Industrifondens framgångs rika investeringar återfinns Arcam, Oatly och CellaVision.

Industrifonden har 23 medarbetare, varav åtta kvinnor och 15 män. Kapitalbasen var 30 juni 2018 drygt

4 miljarder kronor, varav cirka hälften är investerat i ett 70-tal bolag. Under verksamhetsåret 2017/18 investera des 346 miljoner kronor, vilket avsåg 45 miljoner kronor i tre nya bolag och 301 miljoner kronor följdinvesteringar i befintliga portföljbolag. Under våren 2018 avgick Anders Slettengren som vd för Industrifonden. David Sonnek tillträdde som ny vd den 20 juni 2018.

Industrifondens styrelse och revisorer utses av regeringen. För perioden den 1 november 2018–31 oktober 2019 har regeringen förordnat följan de ledamöter och revisorer: Ordf: Charlotte Brogren Led: Åsa Hedin, Lars Gatenbeck, Daniel Kristiansson, Christer Nilsson, Bo Normark. Rev: Jonas Ståhlberg, Daniel Wassberg (Deloitte). Arvode till styrelsen ordfö rande uppgår till 125 (125) tkr. Arvo de till ledamot uppgår till 65 (65) tkr. Arvode utgår inte till ledamot som är anställd i Regeringskansliet.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

B O L A G S Ö V E R S I K T E R AV V E C K L A D E B O L A G

Avvecklade bolag och bolag under avveckling

Aktiebolaget Bostadsgaranti

Aktiebolaget Bostadsgaranti arbe

tade med konsumentskydd vid bo stadsbyggande. Bostadsgaranti ägdes till lika delar av staten och Sveriges Byggindustrier. Som ett steg i ägar nas avveckling av bolaget slutförde Bostadsgaranti i november 2014 för säljningen av aktierna i dotterbolaget Försäkringsaktiebolaget Bostadsga ranti (FABO). I december 2012 gav riksdagen regeringen befogenhet att

Swedesurvey Aktiebolag

Swedesurvey Aktiebolag har sålt tjänster inom fastighetsadministra tion och geografisk informationsför sörjning på den internationella mark naden i nära samverkan med den statliga myndigheten Lantmäteriet. Syftet var att marknadsföra Lantmä teriets tjänster utomlands. Swede survey riktade sig i första hand mot offentliga organisationer i utveck lingsländer och merparten av pro

avyttra statens aktier i Bostadsgaranti

och under 2014 bemyndigades reger ingen att som alternativ avveckla bo laget. Försäljningen av aktierna i det helägda dotterbolaget FABO under 2014 utgjorde en del av avvecklingen av Bostadsgaranti som helhet. Köpa ren, Columbia Insurance Company, är ett helägt dotterbolag till det ame rikanska försäkrings- och investe ringsbolaget Berkshire Hathaway.

jekten hade karaktären att via råd givning och utbildning stödja dem

ideras kapacitetsutveckling. Tjäns terna finansierades dels direkt från kund, dels genom internationella in stitutioner och biståndsorganisatio ner. Bolaget förlorade huvuddelen av omsättningen sedan de Sidafinansie rade uppdragen togs över av Lantmä teriet. Sammanfattningsvis krympte bolagets verksamhet till en sådan om

Efter försäljningen bestod den kvar varande verksamheten i Bostadsga ranti av den pågående avveckling en av insats- och förskottssäkerheter. Vid årsstämman i Bostadsgaranti den 22 februari 2018 beslutades att bola get skulle likvideras. Likvidationen av bolaget avslutades den 19 mars 2019.

fattning att argument saknades för att bedriva verksamheten i bolagsform. Riksdagen beslutade därför i juni

2017 att bemyndiga regeringen att avveckla Swedesurvey genom likvida tion. Vid en extra bolagsstämma den 19 mars 2019 beslutades att Swede survey ska likvideras. Likvidationen av bolaget är pågående.

88	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Övrigt

91Statligt ägande i modern tid

95Redovisningsprinciper

96Bolagens rapportdatum

97Propositionsförteckning

99Statens ägarpolicy 2017

106Riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

108Riktlinjer för ersättning

och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande

110 Adresser

112 Definitioner och förkortningar

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D Ö V R I G T

Statligt ägande i modern tid

Förvaltningen av bolagen med statligt ägande har sedan 1969 huvudsakligen varit samlad inom Regeringskansliet. Skälen till varför bolag har bildats eller fått ett statligt ägan- de har förändrats över tiden. Sammanställningen nedan sammanfattar de viktigare händelserna i bolagsportföljen.

1969 Industridepartementet bildas dit förvaltningen av flertalet av bolagen med statligt ägande förs.

1970 Statsföretag bildas för att samordna de stora aktiebolagen inom gruv-, stål-, skogs- och petrokemibranscherna med flera. Apoteksbolaget bildas.

1974 PK-banken bildas genom att Postbanken och Sveriges Kreditbank går ihop.

1977 Svenska Varv bildas i samband med att staten övertar Salén-Invests aktier i Götaverken. I koncernen ingår också Arendal, Cityvarvet, Finnboda Varf, Karlskronavarvet, Uddevallavarvet och Öresundsvarvet. En omfattande omstrukturering på- börjas.

1978 SSAB, Skandinaviens ledande ståltillverkare, bildas i en rekonstruk- tion av Sveriges tre största handels- stålverk. Staten och Statsföretag äger 75 procent och Gränges 25 procent av SSAB.

1979 Kockums införlivas i Svenska Varv.

1980 SSAB och Statsföretag svarar tillsammans för 20 procent av landets industriinvesteringar.

1981 Staten överlåter sin hälften- andel i ASEA-ATOM till ASEA. Industrigruppen JAS bildas där staten är delägare genom Förenade Fabriksverken (FFV).

1982 Svenska Varv rekonstrueras. Nedläggningen av storvarven fort- sätter.

1984 Nokia köper 70 procent av satellit- och TV-tillverkaren Luxor, vilken övertagits av staten fem år tidigare.

1985 Statsföretag byter namn till Procordia. Procordia omstruktureras genom försäljning och köp av företag.

1986 Det statligt helägda Sveriges Petroleum och Oljekonsumenternas förbund, OK, går ihop och bildar OK Petroleum, OKP, med statliga finska Neste som delägare. Första delprivati- seringen av SSAB sker genom att Gränges andel köps in och en tred- jedel av aktierna i SSAB säljs till ett fåtal institutioner.

1987 Procordia börsnoteras i sam- band med en nyemission. Staten över- tar Grängesbergs Gruvor från SSAB.

1988 Affärsverket Statens Järnvägar delas, Banverket får ansvar för bannätet och affärsverket Statens Järnvägar (SJ) för tågtrafiken.

1989 Procordia, Pharmacia och Volvos livsmedelsbolag Provendor går samman och bildar den nya Procordia-koncernen med Volvo och staten som största ägare med vardera 42,5 procent av rösterna. SSAB-aktierna noteras på Stock- holms Fondbörs A-lista.

1990 PK-banken köper Nord- banken. Förvaltningsaktiebolaget Fortia bildas.

1991 Riksdagen beslutar att helt eller delvis privatisera 35 företag och att avveckla Förvaltningsaktie- bolaget Fortia. Celsius Industrier, tidigare Svenska Varv, byter skepnad

till försvarskoncern när det slås sam- man med Telub och FFV, ombildas till aktiebolag, samt köper Bofors.

1992 Domänverket blir Domän AB. Statens Vattenfallsverk blir Vattenfall AB och därmed avskiljs stomkraft- nätet och utlandsförbindelser i ett nytt affärsverk – Affärsverket Svenska Kraftnät. Statens ägarandel i SSAB bjuds ut i ett publikt erbjudande i form av köprätter i kombination med en statsobligation. SBAB blir helt konkurrensutsatt. SAS förvärvar 50 procent av Linjeflyg och bildar ett helt integrerat inrikesflyg. Gota Bank går i konkurs och förvärvas av staten. Securum bildas för att ta hand om de problemkrediter som uppstått i Nordbanken till följd av finanskrisen.

1993 Byggnadsstyrelsen upphör och myndigheter kan agera fritt på fastighetsmarknaden. Vasakronan övertar statens kommersiella fastig- heter. Volvo och staten kommer överens om att verka för en uppdel- ning av Procordia i två delar. Staten blir huvudägare i Pharmacia AB, inriktat på läkemedel, och Volvo blir huvudägare i AB Procordia som verkar inom branscherna för livs- medel, tobak med mera. Regeringen säljer 75 procent av statens aktier i försvarskoncernen Celsius men behåller röstmajoriteten och aktien noteras på Stockholms Fondbörs A-lista. Assi AB och Domän AB slås samman till AssiDomän AB, som lägger bud på NCB. Securum skjuter till 10 miljarder kronor för att rädda Nordbanken. Televerket ombildas till Telia AB. AMU-gruppen bolagiseras.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D

1994 A-Banan projekt AB bildas för att bygga Arlandabanan, och är det första infrastrukturella projektet i Sverige som samfinansieras av staten och näringslivet. Posten blir aktie- bolag. Staten säljer sitt resterande innehav i SSAB, OKP samt delar av AssiDomän AB och Pharmacia.

1995 V&S Vin & Sprits monopol upp- hör. Pharmacia och det amerikanska läkemedelsbolaget UpJohn går ihop.

1996 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till AmuGruppen (senare Lernia) för att rädda företaget från konkurs.

1997 SBL Vaccin säljs till Active i Malmö. Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst AB går ihop och byter namn till Svenska Spel AB. Merita och Nordbanken offentliggör sin avsikt att gå samman och bildar MeritaNordbanken.

1998 Enheten för statligt ägande bildas på Näringsdepartementet och ges förvaltningsansvar för en stor del av bolagen med statligt ägande.

1999 Resterande aktieinnehav i Pharmacia & UpJohn säljs. Sveaskog AB bildas genom överföring av skogstillgångar från AssiDomän. Staten säljer sina aktier i SAQ Kontroll (bolagiserat 1995 från Statens Anläggningsprovning i samband med att besiktningsmonopolet avskaffades) och Värdepapperscentralen (VPC).

2000 Återstående aktieinnehav i Celsius (25 procent) säljs till försvar- skoncernen Saab. Telia börsintroduce- ras. Vattenfall blir ett av Nordeuropas största energibolag genom förvärven av de tyska energibolagen VEAG och LAUBAG för 14 miljarder kronor. Nordea Bank går samman med Uni- Danmark och norska Kreditkassen

och blir en nordisk bank. Statens ägarandel i banken minskar till 18,2 procent. Affärsverket Statens Järn- vägar delas upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontra- fiken. De andra bolagen är EuroMaint, Green Cargo, Jernhusen, TraffiCare och Unigrid.

2001 Sveaskog förvärvar AssiDomän AB. Flygkoncernen SAS, vilket tidigare ägts via tre olika nationella moderbolag, får ett gemensamt nybildat moderbolag, SAS AB, i vilket tidigare aktieägare får nyemitterade aktier. Staten äger därefter 21,4 procent av SAS AB.

2002 Telia och finska Sonera går samman till TeliaSonera och skapar den ledande teleoperatören i Norden. Staten äger därefter 46 procent av TeliaSonera.

2003 Statens aktier i Svenska Skogs- plantor överlåts till det likaså helstat- ligt ägda Sveaskog. Staten förvärvar ABB:s innehav om 35 procent i Svensk Exportkredit (SEK) och blir efter förvärvet ensam ägare till SEK.

2005 Staten skjuter till 600 miljoner kronor till Green Cargo. ”Svensk kod för bolagsstyrning” (Koden), som syftar till att bidra till en förbättrad styrning av svenska aktiebolag, börjar tillämpas av Stockholmsbörsen och utgör även en del av statens ägarpoli- tik. Innovationsbron bildas med uppgift att investera i tillväxtbolag. Riksdagen utvidgar SBAB:s uppdrag till att även omfatta inlåning från allmänheten.

2006 Staten avyttrar sin sista aktie i SAKAB AB, vilket var en rest sedan 1992 då huvudmannaskapet för hanteringen av farligt avfall överförts på en privat aktör.

2007 Staten minskar sitt innehav i TeliaSonera (nuvarande Telia Compa- ny) och säljer aktier för 18 miljarder kronor. Staten äger därefter 37,3 procent i bolaget. Riksdagen beslutar att ge regeringen mandat att sälja vissa av bolagen med statligt ägande.

2008 Staten säljer sitt innehav i OMX till Borse Dubai, i Vin&Sprit till franska Pernod Ricard och i Vasakronan till AP Fastigheter. Försäljningarna ger intäkter motsva- rande 81 miljarder kronor. SEK och Almi tillförs nytt kapital, i samband med detta överlåts aktierna i Venan- tius till SEK. Fouriertransform bildas i syfte att investera i forsknings- och utvecklingsverksamhet inom fordons- klustret. Staten tar, genom Riksgälds- kontoret, i november över ägandet i Carnegie Investment Bank och Max Matthiessen. Övertagandet sker på grundval av stödlagen för att värna stabiliteten i den finansiella sektorn. Aktierna avyttras under 2009.

2009 Svevia och Vectura Consulting bildas ur tidigare verksamheter inom Banverket och Vägverket. Staten deltar i nyemissioner i Nordea Bank och SAS. Samgåendet mellan Posten och Post Danmark slutförs och bildar ett nytt bolag, i dag PostNord. Apoteksmonopolet avvecklas och bolagen Apoteksgruppen, APL och Apotekens Service avskiljs från Apoteket. Statens aktie i Kasernen Fastighetsaktiebolag förs över till Vasallen AB.

2010 Försäljningen av 465 apotek slutförs som ett led i omregleringen av apoteksmarknaden. Dessutom överförs 150 apotek till Apoteksgrup- pen. Infranord AB bildas av Ban- verket Produktions verksamhet.

Det nybildade bolaget Swedavia AB tar över flygplatsverksamheten för tio nationellt strategiska flygplatser från Luftfartsverket. Staten deltar i nyemission i SAS. ESS AB bildas i syfte att planera och bygga den

92	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

100

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D Ö V R I G T

År 2000 delas affärsverket Statens Järnvägar upp i sex olika bolag. Det nya SJ AB får ansvar för persontrafiken.

europeiska spallationskällan i Lund och ett centrum för databearbetning i Köpenhamn. Inlandsinnovation AB bildas i syfte att bedriva finansierings- verksamhet och främja innovation och företagande i norra Sveriges inland.

2011 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas över från Näringsdepartementet till Finansde- partementet. Staten säljer 255 miljoner aktier i Nordea Bank för 19 miljarder kronor och minskar sitt ägande från 19,9 procent till 13,5 procent. Aktierna i Ersättningsmark i Sverige AB delas ut från Sveaskog till staten. Bolaget äger 100 000 hektar produktiv skogs- mark som ska användas som ersätt- ningsmark för skyddsvärd skog. Metria som säljer analyser, tjänster och produkter baserade på geografisk information bildas ur Lantmäteriet. Arbetslivsresurs AR AB (bildat 2005 av Samhall resurs och AMS Arbets- livstjänster) säljs för 145 miljoner kronor.

2012 SAS brottas med stora lön- samhetsproblem och för att säkra bolagets likviditet går staten, tillsam- mans med övriga stora ägare och ett antal banker, med i en kreditfacilitet om 3,5 miljarder kronor. Bilprov- ningen slutför delförsäljning av stationsnätet genom att dela bolaget i två delar. Minoritetsägarna tar över det stationsnät som varit till försälj- ning medan majoritetsägaren, staten, behåller resterande del av Bilprov- ningen och blir 100-procentig ägare.

2013 Almi och Innovationsbron slås samman i syfte att skapa en gemen- sam organisation för finansiering i tidiga faser av bolagsbildningar. Förvaltningen av Saab Automobile Parts (senare Orio), reservdelstillver- karen vilken Riksgäldskontoret tagit i pant för ett lån till biltillverkaren Saab, flyttas till Finansdepartementet. Staten avvecklar hela sitt återstående ägande i Nordea Bank (13,4 procent) genom att vid två tillfällen under året sälja aktier för 41 miljarder kronor.

Staten säljer Vectura Consulting till teknikkonsultföretaget Sweco för knappt en miljard kronor.

2014 SAS säger upp lånelöftet genom kreditfaciliteten till bland andra staten efter att ha förbättrat bolagets lönsamhet och stärkt den finansiella ställningen via en emission av preferensaktier på kapitalmarkna- den. Apotekens Service avbolagiseras då ansvar och verksamhet överförs till den nya e-Hälsomyndigheten som bildas den 1 januari 2014. Ersätt- ningsmark i Sverige och Svenska Miljöstyrningsrådet försätts i lik- vidation. I maj 2014 beslutades vid extra bolagsstämma i Bostadsgaranti om försäljning av dotterbolaget Försäkringbolaget Bostadsgaranti. Försäljningen utgör en del av avveck- lingen av Bostadsgaranti som helhet. Regeringen fick riksdagens bemyn- digande att avyttra tillgångar och skulder i ESS till ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur och att likvidera bolaget.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

101

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T S TAT L I G T Ä G A N D E I M O D E R N T I D

2015 Förvaltningen av bolagen med statligt ägande flyttas från Finansde- partementet till Näringsdepartemen- tet och ges förvaltningsansvar för ytterligare åtta bolag och två stiftel- ser. Likvidationen av Ersättnings- mark avslutas.

2016 Staten minskar sitt innehav i SAS i ett auktionsförfarande tillsam- mans med norska staten. Efter försäljningen äger staten cirka 17,2 procent av antalet stamaktier. Statens intäkter från försäljningen uppgår till 213,9 miljoner kronor. Efter beslut av riksdagen bildas det nya riskkapital- bolaget Saminvest i enlighet med

regeringens förslag på en ny risk- kapitalstruktur som ska investera i investeringsteam, så kallade venture capital-fonder, tillsammans med privat kapital. Likvidationen av Miljöstyrningsrådet avslutas.

2017 Den 1 januari tillförs aktierna i de två statliga riskkapitalbolagen Fouriertransform och Inlandsinnova- tion till Saminvest. SAS genomförde en nyemission av stamaktier, svenska staten tecknade inte aktier i denna nyemission varför statens ägarandel sjönk från 17,2 procent till 14,8 pro- cent. Den danska och den svenska regeringen slöt avtal om att stödja

genomförandet av den nya produk- tionsmodellen för PostNords danska verksamhet (Post Danmark). Reger- ingen beslutade att sälja Apoteks- gruppen i Sverige Holding AB till Euroapotheca UAB. Likvidationen av European Spallation Source ESS AB avslutas.

2018 Beslutas att Bostadsgaranti ska inträda i frivillig likvidation. Svenska Spel anpassar organisationen inför ny spelreglering och Telia Companys utträde ur Eurasien slutförs. Swedish National Road Consulting AB (SweRoad) avyttras av Trafikverket.

94	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

102

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Redovisningsprinciper

R E D O V I S N I N G S P R I N C I P E R Ö V R I G T

Den konsoliderade redovisningen är en sammanställning av finansiell information som upprättats av de berörda bolagen. Bolag som ingår i den konsoliderade redovisningen är de aktiebolag där statens aktieinne- hav förvaltas av Regeringskansliet samt organisationen Svenska skepps- hypotekskassan. I den konsoliderade redovisningen ingår inte aktiebolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet eller av statliga stiftelser. Bolag där staten har en ägarandel som understiger 20 procent eller är under avveckling, ingår inte heller i den konsoliderade redovisningen. Dotterbolag utgörs av bolag där staten har en kapital- andel motsvarande 50 procent eller mer. Intressebolag, det vill säga där staten har en kapitalandel understigande 50 procent har, i

det fall staten äger 20 procent eller mer, medräknats efter ägarandel vad gäller resultat.

Den konsoliderade redovisningen bygger som framgått på finansiell information som upprättats och inrapporterats av respektive bolag. Denna konsoliderade redovisning är inte att jämställa med en koncern- redovisning. Anledningen till detta är att bolagen med statligt ägande inte utgör en koncern och därför upprät- tas inte heller en koncernredovisning enligt gällande redovisningslagstift- ning. Sammanställningen syftar därför till att, i finansiella termer,

på bästa möjliga sätt ge en samlad och tydlig bild av förvaltningen av bolagen med statligt ägande. För att möjliggöra detta utan att tillämpa konsolideringsmetoder enligt gäl- lande redovisningslagstiftning lämnas nedan en beskrivning av grunderna för sammanställningen.

Inrapporteringen till Regeringskansliet från bolag med statligt ägande baseras på den gängse presentationsform som

gäller inom näringslivet. Resultaträk- ning, balansräkning och kassaflödesa- nalys har dock komprimerats.

Irapporteringen för den konsolide- rade redovisningen har vissa juste- ringar gjorts och för dessa ansvarar Regeringskansliet (se nedan). Bolags- beskrivningarna som presenterar respektive bolag baseras huvudsakli- gen på bolagens egna uppgifter. Till följd av olika beräkningsmetoder kan de nyckeltal som redovisats i den konsoliderade redovisningen skilja sig från de nyckeltal bolagen själva redovisat (se avsnittet Definitioner).

För den konsoliderade redovisningen gäller följande.

•De bolag som ingår i sammanställ- ningen är av olika karaktär, storlek och tillämpar till viss del olika regelverk vid upprättandet av sina finansiella rapporter. Rapporte- ringen till Regeringskansliet är en komprimerad uppställningsform med inslag av både IFRS och svenska redovisningsprinciper, där bolagen redovisat i enlighet med de principer som tillämpas i respek- tive bolag. En del bolag, bland annat de finansiella bolagen som redovisar enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, anpassar sin inrapportering till Regerings- kansliets rapporteringsformat för att konsolideringen ska bli prak- tiskt genomförbar. En del bolag tillämpar BFNAR 2012:1 Årsredo- visning och koncernredovisning (K3).

•Av regeringens riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande framgår att bolagens finansiella rapporter ska upprättas med utgångspunkt i de krav som ställs på bolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm. Bolag med statligt ägande ska som huvudregel upprätta sin redovisning enligt IFRS.

•Intressebolag har redovisats enligt kapitalandelsmetoden. Innebörden är att resultatet efter skatt i intres- sebolaget motsvarande statens ägarandel har tagits in i den konsoliderade resultaträkningen och ingår i rörelseresultatet. På motsvarande sätt har ägarens andel

iintressebolagets eget kapital tagits in i den konsoliderade balansräk- ningen.

•För dotterbolag i vilka det finns en minoritet har resultaträkningen och balansräkningen justerats. Justeringarna innebär att minorite- tens andel i dotterbolagets resultat redovisas som en avdragspost i anslutning till resultat från andelar

iintressebolag. Minoritetens andel

idotterbolagets kapital redovisas som en separat post i det egna kapitalet i koncernbalansräkningen.

•Transaktioner mellan bolag som ingår i sammanställningen har inte eliminerats. Detta överensstämmer inte med sedvanliga konsolide- ringsmetoder för koncerninterna mellanhavanden. Skälet till detta är, som inledningsvis beskrevs, att bolagen tillsammans inte utgör en koncern. Av den anledningen tillhandahåller de rapporterande bolagen heller inte de underlag som möjliggör sådana elimineringar.

•Vissa nyckeltal har inte beräknats för de finansiella bolagen. Skälet till detta är framför allt att det kapital som de finansiella bolagen binder i rörelsen är av en annan karaktär jämfört med det stora flertalet övriga bolag.

För information om redovisnings- principer i respektive bolag hänvisas till respektive bolags årsredovisning.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

103

Skr. 2018/19:140

Bilaga

ÖV R I G T B O L A G E N S R A P P O R T D AT U M

Bolagens rapportdatum

		Delårsrapport	Delårsrapport	Delårsrapport	Bokslut
Bolag	Årsstämma	jan-mars	jan-juni	jan-sep	jan-dec
Akademiska Hus	19-04-29	19-04-29	19-07-12	19-10-23
Almi Företagspartner	19-04-26	19-04-26	19-08-15	19-10-30	20-02-13
APL (Apotek Produktion & Laboratorier)	19-04-26		19-08-15		20-02-15
Apoteket	19-04-24	19-04-25	19-07-19	19-10-28
Arlandabanan Infrastructure	19-02-26		19-08-15
Bilprovningen	19-04-24	19-04-24	19-08-15	19-10-24	20-02-13
Dramaten	19-04-25
Green Cargo	19-04-29	19-04-30	19-08-09	19-10-24	20-02-06
Göta kanalbolag	19-04-26
Infranord	19-04-29	19-04-30	19-08-02	19-10-25	20-02-14
Jernhusen	19-04-26	19-04-26	19-07-11	19-10-23	20-01-30
Lernia	19-04-24	19-04-24	19-07-16	19-10-28
LKAB	19-04-25	19-04-25	19-08-15	19-10-25	20-02-12
Metria	19-04-26	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-15
Miljömärkning Sverige	19-04-26
Operan	19-04-24		19-08-23
Orio	19-04-29	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-15
PostNord	19-04-24	19-04-24	19-07-17	19-10-25	20-01-31
RISE Research Institutes of Sweden	19-04-25	19-04-26	19-08-15	19-10-31	20-02-14
Samhall	19-04-26	19-04-29	19-08-15	19-10-25	20-02-07
Saminvest	19-04-26	19-04-26	19-07-15	19-10-25	20-02-15
SAS	19-03-13	19-02-27	19-05-28	19-08-27	19-12-05
SBAB	19-04-29	19-04-30	19-07-17	19-10-25	20-02-14
SEK	19-03-28	19-04-26	19-07-16	19-10-21	20-01-31
SJ	19-04-25	19-04-25	19-07-18	19-10-23	20-02-12
SOS Alarm	19-04-25	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-15
Specialfastigheter	19-04-12	19-04-12	19-07-10	19-10-16
SSC (Svenska rymdaktiebolaget)	19-04-25	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-14
Statens Bostadsomvandling	19-04-29	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-15
Sveaskog	19-04-24	19-04-24	19-07-16	19-10-23
Svedab	19-04-26	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-15
Swedavia	19-04-17	19-04-17	19-07-16	19-10-25	20-02-13
Swedesurvey	19-04-16
Swedfund International	19-04-25	19-04-30	19-08-15	19-10-31	20-02-13
Svenska Skeppshypotek
Svenska Spel	19-04-25	19-04-25	19-07-19	19-10-24
Svevia	19-04-25	19-04-26	19-08-13	19-10-25	20-02-13
Sweden House	19-05-21
Systembolaget	19-04-11	19-04-18	19-07-15	19-10-28	20-02-11
Telia Company	19-04-10	19-04-25	19-07-18	19-10-17	20-01-29
Teracom Group	19-04-17	19-04-18	19-08-14	19-10-24
Vasallen	19-04-25	19-04-26	19-08-22	19-10-24	20-02-14
Vattenfall	19-04-11	19-04-25	19-07-19	19-10-29	20-02-05
VisitSweden	19-04-25	19-05-28	19-08-31	19-12-09	20-03-20
Voksenåsen	19-05-15	19-04-15	19-08-15	19-10-15	20-02-28

96	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

104

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Propositionsförteckning

BOLAG / Proposition

Akademiska Hus

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

(prop. 2010/11:1 utgiftsområde 24, bet 2010/11:FiU2, rskr. 2010/11:139, 140) (prop. 2013/14:1 utgiftsområde 24, bet. 2013/14:NU1, rskr. 2013/14:103)

Almi Företagspartner

(prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr. 1993/94:80) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU17, rskr. 2008/09:47) (prop. 2009/10:148, bet. 2009/10:NU25, rskr. 2009/10:361) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:104)

APL, Apoteket, Apoteksgruppen

(prop. 1970:74, bet. 1970:2LU, rskr. 1970:234)

(prop. 1984/85:170, bet. 1984/85:SoU29, rskr. 1984/85:357) (prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 1996/97:27, bet. 1996/97:SoU5, rskr. 1996/97:58) (prop. 2001/02:63, bet. 2001/02:SoU10, rskr. 2001/02:194) (prop. 2004/05:70, bet. 2004/05:SoU13, rskr. 2004/05:217) (prop. 2005/06:70, bet. 2005/06:SoU15, rskr. 2005/06:198) (prop. 2006/07:78, bet. 2006/07:SoU12, 2006/07:153) (prop. 2007/08:87, bet. 2007/08:SoU 17, 2007/08:182) (prop. 2007/08:142, bet. 2007/08:SoU20, 2007/08:255) (prop. 2008/09:145, bet. 2008/09: SoU21, rskr.2008/09:226) (prop. 2008/09:190, bet. 2008/09: SoU25, rskr.2008/09:288) (prop. 2009/10:96, bet. 2009/10: SoU10, rskr.2009/10:222) (prop. 2009/10:138, bet. 2009/10: SoU23, rskr. 2009/10:288) (prop. 2012/13:128, bet. 2012/13:SoU26, rskr. 2012/13:279) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333) (prop. 2017/18:157, bet. 2017/18: SoU24, rskr. 2017/18:353)

Arlandabanan Infrastructure

(prop. 1993/94:39, bet. 1993/94:TU6, rskr. 1993/94:74) (prop. 1993/94:213, bet. 1993/94:TU36, rskr. 1993/94:436) (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:TU1, rskr. 2005/06:81) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Bilprovningen

(prop. 1963:91, SU 1963:83, bet. 3LU 1963:22, rskr. 1963:198) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1993/94:167, bet. 1993/94:TU35, rskr. 1993/94:433) (prop. 1994/95:69, bet. 1994/95:TU8, rskr. 1994/95:137)

(prop. 1996/97:1 utgiftsområde 22, bet. 1996/97:TU1, rskr. 1996/97:115) (prop. 2009/10:32, bet. 2009/10:TU8, rskr. 2009/10:161)

(prop. 2009/10:54, bet. 2009/10:NU10, rskr. 2009/10:162)

Dramaten

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

EUROFIMA (prop 1955:211)

(prop 1992/93:176, bet. 1992/93:TU36, rskr. 1992/93:348)

Green Cargo

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/00:238) (prop. 2003/04:127 bet. 2003/04:NU15, rskr. 2003/04:286)

Göta kanalbolag

(prop. 1977/78:119, bet. 1977/78:TU22, rskr. 1977/78:291) (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) (prop. 1992/93:51, bet. 1992/93:NU15, rskr. 1992/93:97)

(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224) (prop. 2014/15:99, bet. 2014/15:FiU21, rskr. 2014/15:255) (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:NU1, rskr. 2015/16:89) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Industrifonden

(prop 1978/79:123, bet 1978/79:NU59, rskr 1978/79:415) (prop 1992/93:82, bet 1992/93:NU19, rskr 1992/93:145) (prop 1994/95:100, bet 1994/95:NU18, rskr 1994/95:300)

Infranord

(prop. 2009/10:10, bet. 2009/10:TU5, rskr. 2009/10:59)

Jernhusen

(prop. 1999/00:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238)

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

P R O P O S I T I O N S F Ö R T E C K N I N G Ö V R I G T

BOLAG / Proposition

Lernia

(prop. 1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175) (prop. 1993/94:126, bet. 1993/94:UbU10, rskr.1993/94:341) (prop. 1995/96:145, bet. 1995/96:Ubu8, rskr. 1995/96:224) (prop. 1996/97:55, bet. 1996/97:AU6, rskr. 1996/97:108) (Skr. 1996/97:95, bet. 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:188) (prop. 2012/13:1, bet. 2012/13:NU1, rskr. 2012/13:103)

LKAB

(prop. 1883:18) (prop. 1882:14) (prop. 1907:107) (prop. 1927:241) (prop. 1934:270)

(prop. 1977/78:96, bet. 1977/78:NU50, rskr. 1977/78:225) (prop. 1978/79:87, bet. 1978/79:NU30, rskr. 1978/79:240) (prop. 1979/80:79, bet. 1979/80:NU72, rskr. 1979/80:380) (prop. 1981/82:32, bet. 1981/82:TU7, rskr. 1981/82:116)

(prop. 1981/82:56, bet. 1981/82:NU13, rskr. 1981/82:82) (prop. 1980/81:128, bet. 1980/81:NU48, rskr. 1980/81:301) (prop. 1982/83:120, bet. 1982/83:NU38, rskr. 1982/83:306) (prop. 1991/92:69, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92)

Metria

(prop. 2010/11:53, bet. 2010/11:CU10, rskr. 2010/11:188) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Miljömärkning Sverige

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98:NU1, rskr. 1997/98:131) (prop. 2005/06:105, bet. 2005/06:LU33, rskr. 2005/06:377) (prop. 2011/12:99, bet. 2011/12:FiU21, rskr. 2011/12:282)

Operan

(prop. 1992/93:100, bet. 1992/93:KrU20, rskr. 1992/93:315) (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129) (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)

Orio

(prop 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287)

PostNord

(prop. 1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop. 1993/94:38, bet. 1993/94:TU9, rskr. 1993/94:119) (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:34) (prop. 1997/98:127, bet. 1997/98:TU13, rskr. 1997/98:304) (prop. 1998/99:95, bet. 1998/99:TU11, rskr. 1998/99:237) (prop. 2007/08:143, bet. 2007/08:NU13, rskr. 2007/08:253) (prop. 2009/10:216, bet. 2009/10:TU19, rskr. 2009/10:378) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2017/18:39, bet. 2017/18:FiU28, rskr. 2017/18:114)

RISE Research Institutes of Sweden

(prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU:5, rskr. 2001/02:64) (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15, rskr. 2004/05:289) (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1, rskr. 2006/07:62) (prop. 2008/09:50, bet. 2008/09:UbU4, rskr. 2008/09:160) (prop. 2012/13:30, bet. 2012/13:UbU3, rskr. 2012/13:152) (prop. 2012/13:99, bet. 2012/13:FiU21, rskr. 2012/13:287) (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103)

Samhall

(prop. 1977/78:30, bet. 1977/78:AU16, rskr 1977/78:74)

(prop. 1978/79:25 bil 9, 1 & 2, bet. 1978/79:AU17, rskr. 1978/79:118) (prop. 1978/79:139, bet. 1978/79:AU29, rskr. 1978/79:293)

(prop. 1982/83:149, bet. 1982/83:AU25, rskr. 1982/83:153) (prop. 1991/92:91, bet. 1991/92:AU16, rskr. 1991/92:249) (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:AU1, rskr. 2000/01:103)

(prop. 2011/12:1 utgiftsområde 14, bet. 2011/12:AU2, rskr. 2011/12:88)

Saminvest

(prop. 2015/16:110, bet. 2015/16:NU23, rskr. 2915/16:295)

SAS

(prop. 1996/97:126, bet. 1996/97:TU9, rskr. 1996/97:232) (prop. 2000/01:124, bet. 2000/01:TU17, rskr. 2000/01:253) (prop. 2008/09:124, bet. 2008/09:FiU40, rskr. 2008/09:192) (prop. 2009/10:121, bet. 2009/10: FiU35, rskr. 2009/10:220) (prop. 2012/13:46, bet. 2012/13:NU10, rskr. 2012/13:102)

105

Skr. 2018/19:140 Bilaga

ÖV R I G T P R O P O S I T I O N S F Ö R T E C K N I N G

BOLAG / Proposition

SBAB

(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU06, rskr. 1993/94:115) (prop. 1993/94:228, bet. 1993/94:BoU20, rskr. 1993/94:374) (prop. 1994/95:219, bet. 1994/95:BoU20, rskr. 1994/95:417) (prop. 2001/02:1 Bilaga 6, utg.omr.2, bet. 2001/02:FiU2, rskr. 2001/02:129)

(prop. 2005:06:1, bet. 2005/06:FiU2, rskr. 2005/06:126–128) (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (prop. 2008/09:104, bet. 2008/09:FiU39, rskr. 2008/09:217) (mot. 2010/11:N1, bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

SEK

(prop. 1962:125, bet. 1962:SU110, bet. 1962:BaU22, rskr.1962:272 & 275) (prop. 1981/82:181, bet. 1981/82:NU52, rskr. 1981/82:427)

(prop. 1995/96:141, bet. 1995/96:NU26, rskr. 1995/96:302) (prop. 2002/03:142, 2002/03:NU14, rskr. 2002/03:244) (prop. 2008/09:73, bet. 2008/09:FiU1, rskr. 2008/09:47) (prop. 2008/09:86, bet. 2008/09:NU12, rskr. 2008/09:125)

(prop. 2015/16:1, utgiftsområde 24, bet. 2015/16:NU1, rskr 2015/16:89)

(prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238) (skr. 2001/02:141, bet. 2001/02:TU14, rskr. 2001/02:281)

(prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13, rskr. 2002/03:343) (prop. 2005/06:160, bet. 2005/06:TU5, rskr. 2005/06:308) (prop. 2008/09:176, bet. 2008/09:TU18, rskr. 2008/09:293)

SOS Alarm

(prop. 1972:129, bet. 1972:TU20, rskr. 1972:329) (prop.1990/91:87, bet. 1990/91:TU28, rskr. 1990/91:369) (prop.1992/93:132, bet. 1992/93:TU11, rskr. 1992/93:152) (prop.1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:943) (prop.1993/94:150, bet. 1993/94:TU38, rskr. 1993/94:432)

Specialfastigheter

(prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8, rskr. 1991/92:107) (prop. 1992/93:37, bet. 1992/93:FiU8, rskr. 1992/93:123) (prop. 1997/98:137, bet. 1997/98:FiU25, rskr. 1997/98:252)

SSC (Svenska rymdaktiebolaget)

(prop. 1972:48, bet. 1972:NU37, rskr. 1972:216)

(prop. 1978/79:142, bet. 1978/79:NU36, rskr. 1978/79:292) (prop. 1985/86:127, bet. 1985/86:NU21, rskr. 1985/86:305)

Statens Bostadsomvandling

(prop. 1997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306) (prop. 1997/98:150, bet. 1997/98:FiU27, rskr. 1997/98:317) (prop. 2001/02:4, bet. 2001/02:NU4, rskr. 2001/02:118)

(prop. 2001/02:58, bet. 2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160) (prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326) (bet. 2002/03:BOU10, rskr. 2002/03:216)

(prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU11, rskr. 2003/04:49) (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, rskr. 2003/04:273)

Sveaskog

(prop. 1998/99:1 utgiftsområde 24, bet. 1998/99:NU1, rskr. 1998/99:108) (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 24, bet.1999/2000:NU1, rskr.1999/2000:111) (prop. 2001/02:39, bet. 2001/02:NU7, rskr. 2001/02:108)

(prop. 2002/03:24, bet. 2002/03:NU4, rskr. 2002/03:107)

(prop. 2004/05:1 utgiftsområde 24, bet. 2004/05:NU1, rskr. 2004/05:117) (prop. 2009/10:169, bet. 2009/10:NU22, rskr. 2009/10:384)

Svedab

(prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr. 1990/91:379) (prop. 1992/93:100 bil. 7, bet. 1994/95:TU2, rskr. 1994/95:50) (prop. 1996/97:161, bet. 1997/98:TU6, rskr. 1997/98:32)

(prop. 1999/2000:66, bet. 1999/2000:TU10, rskr. 1999/2000:237) (prop. 2001/02:20, bet. 2001/02:TU2, rskr. 2001/02:126)

(prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:TU1, rskr. 2006/07:35) (prop. 2009/10:1, bet. 2009/10:TU1, rskr. 2009/10:117) (prop. 2010/11:1, bet. 2010/11:TU1, rskr. 2010/11:138)

Svenska Spel

(prop. 1995/96:169, bet. 1995/96:FiU14, rskr. 1995/96:248) (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)

Svevia

(prop. 2008/09:23, bet.2008/09:TU4, rskr. 2008/09:76)

Swedavia

(prop. 2009/10:16, bet. 2009/10:TU7, rskr. 2009/10:114)

BOLAG / Proposition

Sweden House

(prop. 1994/95:78, bet. 1994/95:FiU4, rskr. 1994/95:75)

Swedesurvey

(prop. 1992/93:100 bilaga 15, bet. 1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) (prop. 2016/17:181, bet. 2016/17:NU24, rskr. 2016/17:333)

Swedfund

(prop. 1977/78:135, bet. 1978/79:UU1, rskr. 1978/79:9)

(prop. 1991/92:100 bilaga 4, bet. 1991/92:UU15, rskr. 1991/92:210) (prop. 2008/09:52, bet. 2008/09:UU9, rskr. 2008/09:74)

Systembolaget

(prop. 1976/77:108, bet. 1976/77: SkU 40, rskr. 1976/77:231) (prop. 1993/94:136, bet. 1993/94:SoU22, rskr. 1993/94:249) (prop. 1994/95:89, bet. 1994/95:SoU9, rskr. 1994/95:106)

(prop. 1998/99:134, bet. 1999/00:SoU4, rskr. 1999/00:42) (prop. 2000/01:97, bet. 2000/01:SoU19, rskr. 2000/01:260) (prop. 2002/03:87, bet. 2002/03:SoU16, rskr. 2002/03:152) (prop. 2003/04:161, bet. 2004/05:SoU6, rskr. 2004/05:38)

(prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157) (prop. 2007/08:119, bet. 2007/08:SoU19, rskr. 2007/08:209) (prop. 2009/10:125, bet. 2010/11:SoU4 rskr. 2010/11:36)

Telia Company

(prop. 1992/93:200, bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443) (prop. 1997/98:121, bet. 1997/98:NU14, rskr. 1997/98:308) (prop. 1998/99:99, bet. 1998/99:NU14, rskr. 1998/99:260)

(prop. 1999/2000:84, bet. 1999/2000:NU18, rskr. 1999/2000:204) (bet. 2000/01:NU11, rskr. 2000/01:272)

(prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16, rskr. 2006/07:217) (bet. 2010/11:NU7, rskr. 2010/11:190)

(prop. 2018/19:40, bet. 2018/19:NU9, rskr. 2018/19:168)

Teracom Group

(prop. 1991/92:140, bet. 1991/92:KrU28, rskr. 1991/92:329) (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178)

(prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet. 1998/99:KrU1, rskr. 1998/99:55) (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59) (prop. 2001/02:76, bet. 2001/02:KrU7, rskr. 2001/02:149)

(prop. 2002/03: 110, bet. 2002/03:TU6, rskr. 2002/03:228) (prop. 2002/03:64, bet. 2002/03:KrU7, rskr. 2002/03:195) (prop. 2002/03:72, bet. 2002/03:KU33, rskr. 2002/03:196)

(prop. 2003/04:118, bet. 2003/04:KU24, rskr. 2003/04:231)

(prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1, rskr. 2005/06:121) (prop. 2010/11:1 utg.omr. 24, bet. 2010/11:NU1, rskr. 2010/11:132)

Vasallen

(prop. 1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:36) (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284) (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) (prop. 2000/01:100, bet. 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288) (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, rskr. 2002/03:235) (prop. 2004/05:5, bet. 2004/05:FöU4, FöU5, rskr. 2004/05:143) (prop. 2008/09:172, bet 2008/09:FiU41, rskr. 2008/09:263)

VisitSweden

(prop. 1994/95:100 bil. 13 och prop. 1994/95:177, bet. 1994/95:KrU28, rskr. 1994/95:395)

(prop. 2004/05:56, bet. 2004/05:NU13, rskr. 2004/05:295)

Vattenfall

(prop. 1990/91:87, bet. 1990/91:NU38, rskr. 1990/91:318) (prop. 1991/92:49, bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272) (prop. 2009/10:179, bet. 2009/10:NU23, rskr. 2009/10:325)

Voksenåsen

(prop. 1960:88, bet. 1960:SU78, rskr 1960:205)

(prop. 1976/77:25, bet. 1976/77: KrU27, rskr. 1976/77:72)

(prop. 1997/98:1, bet. 1997/98: KrU1, rskr. 1997/98:97)

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

106

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

Statens ägarpolicy 2017

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående ägarpolicy för bolag med statligt ägande. Policyn ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare ägarpolicy som beslutades 2015. Regeringens riktlinjer för extern rapportering och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ingår i statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande ägs ytterst av svenska folket och utgör en betydande del av svenskt näringsliv.

Regeringen har riksdagens uppdrag att aktivt förvalta bolagen med statligt ägande så att den långsiktiga värdeut- vecklingen blir den bästa möjliga och, i förekommande fall, att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. Regeringen anser att det är av största vikt att bolagen för- valtas på ett aktivt och professionellt sätt med långsiktigt värdeskapande som övergripande mål.

Bolag med statligt ägande ska agera långsiktigt, effektivt och lönsamt samt ges förmåga att utvecklas. I syfte att främja en långsiktigt hållbar värdetillväxt i bolagen med statligt ägande integreras hållbart företagande i bolags- styrningen. Det innebär att bolagen ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sätt så att de åtnjuter offentligt förtroende.

En förutsättning för att de statligt ägda bolagen ska bidra till ekonomisk effektivitet och konkurrenskraft i hela landet är att staten tillämpar god bolagsstyrning. Den svenska re- geringens förvaltningsprinciper följer i huvudsak OECD:s riktlinjer för bolagsstyrning av statligt ägda företag vilket ger ett förutsägbart ramverk för såväl staten som ägare som för de statligt ägda bolagen samt innebär att statens roll som ägare är tydligt avskild från statens övriga roller.

Det statliga bolagsägandet i Sverige har tillkommit vid olika tidpunkter och av skilda skäl. Många av bolagen har sitt ursprung i affärsverksamhet inom myndighet, affärsverk eller statliga monopol. I dag verkar de fles- ta av bolagen på fullt konkurrensutsatta marknader. En ökad globalisering, teknologisk utveckling och ökad kon- kurrensutsättning har förändrat förutsättningarna för ett flertal av de statligt ägda bolagen. Som en konsekvens av detta har den statligt ägda bolagsportföljen förändrats betydligt över tid. För staten som aktiv och professionell ägare ingår att pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att överväga bolagens olika uppdrag och inrikt- ning. Inriktningen på många av bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar att staten även framgent är en betydande bolagsägare.

I denna ägarpolicy redogör regeringen för uppdrag och mål, tillämpliga ramverk och viktiga principfrågor avseen- de styrningen av bolag med statligt ägande.

Statens ägarpolicy ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att ägarpolicyn ska tillämpas. Bolag som förvaltas av andra myndigheter än Regeringskansliet ska på motsvarande sätt tillämpa statens ägarpolicy.

Regeringen lämnar en årlig redogörelse för bolag med statligt ägande till riksdagen. Syftet med redogörelsen är att beskriva statens bolagsägande och de värden som finns i bolagen med statligt ägande samt redovisa hur förvalt- ningen av statens bolagsägande har utvecklats under året. Vidare redogörs i skrivelsen för bolagens måluppfyllnad och efterlevnad av statens ägarpolicy.

2. Staten som bolagsägare

2.1 Regeringens förvaltningsmandat

Regeringen förvaltar och förfogar enligt 9 kap. 8 § regeringsformen, med vissa undantag, över statens till- gångar. Enligt 9 kap. 9 § regeringsformen beslutar riks- dagen om grunderna för förvaltningen av och förfogan- det över statens tillgångar. Bestämmelser om förvärv och överlåtelse av egendom, däribland aktier och andelar i företag, finns i budgetlagen (2011:203). Enligt 8 kap. 3 § budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyn- digande förvärva aktier eller andelar i ett företag, eller på annat sätt öka statens röst- eller ägarandel i ett företag. Regeringen får inte heller utan riksdagens bemyndigan- de skjuta till kapital till ett företag. Enligt 8 kap. 4 § andra stycket budgetlagen får regeringen inte utan riksdagens bemyndigande genom försäljning eller på annat sätt mins- ka statens ägarandel i företag där staten har hälften eller mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller ande- lar. Utöver vad som framgår av dessa bestämmelser krävs riksdagens godkännande vid väsentliga ändringar av bo- lagens verksamhetsföremål. Riksdagsbeslut krävs däremot inte för t.ex. utdelningar, eftersom dessa ingår i den löpan- de förvaltningen.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

107

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7

2.2 Förvaltningen av bolag med statligt ägande

2.2.1 Regeringskansliets bolagsförvaltning

Bolagen med statligt ägande förvaltas av Regeringskansliet eller andra statliga myndigheter. Merparten av de bolag som Regeringskansliet förvaltar förvaltas av den särskilda organisation för förvaltning av bolag med statligt ägan- de som finns i Näringsdepartementet. Statsministern kan med stöd av 7 kap. 5 § regeringsformen uppdra till annat statsråd än respektive departementschef att ansvara för frågor som gäller statens företagsägande och som ställer krav på en enhetlig ägarpolitik. Regeringens principer för aktiv förvaltning och styrning av de statligt ägda bolagen omfattar därmed samtliga bolag med statligt ägande.

Arbetet inom Regeringskansliet är fördelat så att ansvaret för särskild sektorslagstiftning typiskt sett ligger på andra enheter än de enheter som förvaltar bolagen med statligt ägande. Därigenom upprätthålls en åtskillnad mellan sta- tens roll som ägare och reglerare. I syfte att åstadkomma en aktiv och professionell förvaltning har Regeringskans- liet utvecklat ett antal verktyg och processer för sitt arbete. Förvaltningen sker bl.a. genom att Regeringskansliet nomi- nerar styrelseledamöter, fastställer mål samt följer upp och utvärderar bolagens verksamhet.

Bolagen med statligt ägande styrs liksom privatägda bolag med aktiebolagslagen (2005:551) som övergripande ramverk och bolagsstämman som bolagets högsta beslu- tande organ. Bolagets styrelse ansvarar för bolagets orga- nisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. I detta ingår att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att se till att bolaget har en betryggande internkontroll. Den löpande verksamheten sköts av bolagets ledning.

2.2.2 Styrelsenomineringsprocessen

I syfte att säkerställa en effektiv kompetensförsörjning till bolagens styrelser tillämpas enhetliga och gemensam- ma principer för en strukturerad styrelsenominerings- process för bolag med statligt ägande.

Styrelsenomineringsprocessen inom Regeringskansliet koordineras av Näringsdepartementet. För varje bolag analyseras kompetensbehovet utifrån bolagets verksamhet, situation och framtida utmaningar, styrelsens samman- sättning samt genomförda styrelseutvärderingar. I Reger- ingskansliets arbete med styrelsenomineringsprocessen ingår dessutom en löpande egen utvärdering av samtliga statligt ägda bolags styrelser. Därefter fastställs eventuella rekryteringsbehov och rekryteringsarbetet inleds.

2.2.3 Styrelsens sammansättning

För att uppnå effektiva styrelser bör antalet ledamöter

vara sex till åtta personer. Regeringens avsikt är att endast ha ordinarie ledamöter i styrelserna och inga suppleanter. Styrelsens ordförande väljs av bolagsstämman. Vid behov kan en vice styrelseordförande utses av bolagsstämman.

Styrelsen ska ha en med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklingsskede och förhållanden i övrigt ändamålsenlig sammansättning, präglad av mångsidighet och bredd av- seende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompetens, erfarenhet och bakgrund. Vid sammansättningen ska även mångfaldsaspekter såsom etnisk och kulturell bakgrund vägas in. Regeringen anser att det är viktigt att särskilja styrelsens och verkställande direktörens roller och därför ska verkställande direktören inte vara ledamot i styrelsen.

Utgångspunkten för varje nominering av en styrelse- ledamot ska vara kompetensbehovet i respektive bolags- styrelse. Det är viktigt att styrelsens sammansättning är sådan att styrelsen alltid har sådan branschkunskap eller annan kompetens som är direkt relevant för bolaget, även när bolaget utvecklas och omvärlden förändras. Hållbart företagande är en viktig fråga för staten som ägare och det krävs att styrelsen har förmåga att arbeta strategiskt inom detta område.

För att en person ska komma i fråga för ett styrelseupp- drag fordras en hög kompetens inom bolagets affärs- verksamhet, affärsutveckling, branschkunskap, finansiel- la frågor, hållbart företagande eller inom andra relevanta områden. Därutöver krävs den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt en stark integritet och förmåga att se till bolagets bästa. Varje styrelseledamot ska kunna göra självständiga bedömningar av bolagets verksamhet.

Regeringen eftersträvar en jämn könsfördelning såväl i de enskilda bolagsstyrelserna som på portföljnivå. För den statligt ägda bolagsportföljen (hel- och delägda bolag) ska andelen kvinnor respektive män i styrelserna vara minst 40 procent. För respektive bolagsstyrelse ska följande gälla. Om bolagets styrelse har

•högst tre av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas personer av båda könen

•fyra eller fem av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst två personer av vardera kön

•sex–åtta av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst tre personer av vardera kön

•nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst fyra personer av vardera kön

•fler än nio av bolagsstämman valda styrelseledamöter, ska bland dessa finnas minst 40 procent av vardera kön.

Urvalet av ledamöter görs utifrån en bred rekryteringsbas i syfte att ta vara på kompetensen hos såväl kvinnor och män, som hos personer med olika bakgrund och erfaren-

100	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

108

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

heter. Diskriminering som har samband med kön, köns- överskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder får inte förekomma.

2.2.4 Styrelsens arvoden

Styrelseledamöter får ersättning för den arbetsinsats och det ansvar som styrelseuppdraget innebär. Styrelseord- förandes, eventuell vice styrelseordförandes och övriga ledamöters arvoden beslutas av bolagsstämman. Även arvoden till styrelseledamöter som arbetar i av styrel- sen inrättat utskott ska beslutas på bolagsstämma. För att utskottsarvodering ska lämnas ska arbetet i utskottet vara av betydande omfattning. Vid perioder av särskilt hög arbetsbelastning kan utskottsarvoderingen anpassas under begränsad tid. Till anställda i Regeringskansliet som är styrelseledamöter i bolag med statligt ägande läm- nas som regel inget styrelse- eller utskottsarvode. Arvo- de kan dock i undantagsfall lämnas till anställd i Reger- ingskansliet efter beslut på bolagsstämma. Ersättning till arbetstagarrepresentanter ska normalt inte lämnas.

Om styrelse- eller utskottsarvode faktureras av en ledamot inom ramen för näringsverksamhet godkänd för F-skatt i enskild firma eller bolag, tillkommer på beslutade arvoden sociala avgifter enligt lag, som betalas ut till styrelseleda- motens enskilda firma eller bolag. Ett avtal med styrelse- ledamot som driver enskild näringsverksamhet eller styrelseledamots bolag om fakturering av styrelse- och utskottsarvode ska vara kostnadsneutralt för det utbeta- lande bolaget.

Inför beslut på stämman om styrelsens arvoden gör Regeringskansliet en analys där arvodenas nivå jämförs med arvodena i andra jämförbara bolag. Arvodena ska vara konkurrenskraftiga men inte marknadsledande.

3. Mål och uppdrag för bolag med statligt ägande

3.1 Bolagsordning

Genom bolagsordningen bestämmer ägaren bolagets verksamhetsföremål och vissa angivna ramar för verksam- heten. I bolag med statligt ägande har verksamhetsföremå- let sin grund i riksdagens beslut. Bolagsordningarna för de statligt ägda bolagen utgår ifrån aktiebolagslagens regler för bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad mark- nad, Svensk kod för bolagsstyrning och denna ägarpolicy.

3.2 Ägaranvisningar

Genom ägaranvisning ger ägaren instruktioner till bola- gets styrelse. I bolag med statligt ägande används ägaran- visningar i huvudsak när bolag har särskilt beslutade sam- hällsuppdrag, får anslag, befinner sig i omstrukturering samt vid avregleringar och andra liknande väsentliga för-

ändringar. Ägaranvisningar ska till sitt innehåll vara relevanta, konkreta och tydliga samt formaliseras genom beslut på bolagsstämma. Om ett uppdrag lämnas i en ägaranvisning ska det i ägaranvisningen tydligt framgå hur uppdraget finansieras, redovisas och följs upp.

3.3 Ekonomiska mål

Ekonomiska mål är ett viktigt verktyg i styrningen av bolagen med statligt ägande. Ägarens syfte med att fast- ställa ekonomiska mål är att

•säkerställa värdeskapande genom att styrelse och företagsledning arbetar mot långsiktiga, ambitiösa och realistiska mål

•uppnå kapitaleffektivitet genom att tydliggöra kostnaden för eget kapital

•hålla bolagens finansiella risk på en rimlig nivå

•tillförsäkra ägaren direktavkastning genom hållbara och förutsägbara utdelningar med hänsyn tagen till bolagens framtida kapitalbehov och finansiella ställning

•på ett strukturerat sätt mäta, följa upp och utvärdera bolagens lönsamhet, effektivitet och risknivå.

De ekonomiska målen definieras i huvudsak inom följande kategorier:

•lönsamhetsmål

•kapitalstrukturmål

•utdelningsmål.

En viktig utgångspunkt vid fastställandet av de ekono- miska målen är ägarens kostnad för eget kapital eftersom denna kostnad ytterst avgör om staten som ägare får en rimlig och marknadsmässig kompensation för det risk- tagande som ägandet i ett bolag innebär. För lönsam- hetsmålet utgör kostnaden för eget kapital en lägsta nivå, eftersom en avkastning som systematiskt understiger ka- pitalkostnaden innebär att värde förstörs för staten som ägare. Kostnaden för eget kapital påverkar även den opti- mala kapitalstrukturen eftersom den beror på relationen mellan kostnaden för eget och lånat kapital vid olika gra- der av skuldsättning.

Andra viktiga utgångspunkter som används vid faststäl- landet av mål är analys av risker och möjligheter inom hållbart företagande, av den marknad som bolaget verkar på, jämförelser med andra bolag samt analys av bolagets affärsplan och historik. För att testa känsligheten i målen med hänsyn till olika externa och interna faktorer görs slutligen stresstester.

De ekonomiska målen beslutas av bolagsstämman och dokumenteras i stämmoprotokollet. Beslutade ekonomiska mål gäller till dess nya eller förändrade mål beslutas av bolagsstämman.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

101

109

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7

3.4 Hållbart företagande

3.4.1 Inledning

Utgångspunkten för hållbart företagande är att företag ska driva sin verksamhet på ett sätt som gynnar en hållbar utveckling, dvs. en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlig- heter att tillfredsställa sina behov. Det ska uppnås genom att balansera och förena en ekonomiskt, socialt och miljö- mässigt hållbar utveckling.

Hållbart företagande innebär att agera ansvarsfullt och minimera risken för negativ påverkan men också att till- varata möjligheter till hållbart värdeskapande och nya innovativa affärsmodeller. Bolag med statligt ägande ska agera föredömligt inom området hållbart företagande och i övrigt agera på ett sådant sätt att de åtnjuter offent- ligt förtroende. Ett föredömligt agerande inkluderar ett strategiskt och transparent arbete med samarbete i fokus. Vägledande för detta arbete är internationella riktlinjer, Agenda 2030 och de globala målen för en hållbar utveck- ling. För staten som ägare är det av särskild vikt att bolag med statligt ägande arbetar för följande.

•En sund och säker arbetsmiljö, respekt för mänskli- ga rättigheter samt goda och anständiga arbetsvillkor. Bolagen ska vara föredömen i jämställdhetsarbetet och arbeta aktivt med jämställdhetsfrågor i sin verksamhet, inte minst vid tillsättningar på chefsnivå. Bolagen ska även beakta mångfaldsaspekten och arbeta för en inklu- derande kultur.

•En minskad klimat- och miljöpåverkan genom en håll- bar och giftfri resursanvändning för att det av riksda- gen beslutade generationsmålet och de beslutade miljö- kvalitetsmålen samt det s.k. Parisavtalet ska uppnås.

•En god affärsetik och ett aktivt anti-korruptionsarbete. Ett sätt att arbeta för god affärsetik och med anti-kor- ruption kan vara att följa den av Institutet Mot Mutor fastställda koden om gåvor, belöningar och andra för- måner i näringslivet.

•Att i övrigt säkerställa att missbruk inte sker av den sär- ställning det kan innebära att vara ett bolag med statligt ägande, bland annat genom att tillämpa skäliga villkor i förhållande till kunder och leverantörer, exempelvis avseende betalningstider.

•Ett ansvarsfullt agerande inom skatteområdet.

Arbetet ska innefatta policybeslut på styrelsenivå, proces- ser för att identifiera, hantera och följa upp relevanta områden samt transparent rapportering med fokus på väsentlighet.

3.4.2 Internationella riktlinjer

Bolag med statligt ägande ska agera ansvarsfullt och arbeta aktivt för att följa internationella riktlinjer om

miljöhänsyn, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, anti- korruption och affärsetik. Regeringen har identifierat följande internationella principer och riktlinjer som väsentliga för bolag med statligt ägande:

•de tio principerna i FN:s Global Compact

•FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter

•OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Dessa principer och riktlinjer bygger på internationella konventioner och avtal och har formulerats i samarbete mellan stater, företag, arbetstagarorganisationer och andra intressenter i syfte att ge näringslivet vägledning i hante- ring av risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande. Det är viktigt att bolag med statligt ägande, utifrån sin bransch och de marknader de verkar på, identi- fierar och hanterar risker och affärsmöjligheter inom området hållbart företagande.

3.4.3 Agenda 2030 och globala hållbarhetsmål

Världens länder har kommit överens om en gemensam agenda för hållbar utveckling med bl.a. 17 nya globala mål som gäller fram till 2030 – Agenda 2030. I arbetet med att genomföra agendan är alla samhällets aktörer viktiga och näringslivet har en central roll. Bolag med statligt ägande ska inom ramen för sin verksamhet analysera de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 för att identifiera de mål som bolaget genom sin verksamhet påverkar och bidrar till. Bolagen förväntas även identifiera affärsmöjligheter som bidrar till att uppnå de globala hållbarhetsmålen.

3.4.4 Strategiskt arbete

Det är viktigt att bolag med statligt ägande utifrån sin verksamhet och de marknader de verkar på identifierar och hanterar risker och affärsmöjligheter så att verksam- heten bedrivs långsiktigt hållbart från ett ekonomiskt, so- cialt och miljömässigt perspektiv. Det är styrelsens ansvar att integrera hållbart företagande i bolagets affärsstrategi och affärsutveckling samt fastställa strategiska mål för ett hållbart företagande. Målen ska vara få och övergripande, värdeskapande, relevanta för bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsutmaningar samt i förekommande fall vara relevanta för bolagets särskilt beslutade samhällsuppdrag. Målen ska även vara långsiktiga, utmanande, uppföljnings- bara samt tydliga och enkla att kommunicera.

3.4.5 Transparens

Genom att föra en öppen och konstruktiv dialog med sina viktigaste intressenter agerar bolagen med statligt ägande transparent avseende risker och möjligheter inom områ- det hållbart företagande samt när det gäller hur bolaget arbetar för att hantera dessa. Vidare ska bolag med statligt ägande kommunicera sitt arbete med hållbart företagande såväl externt som internt.

102	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

110

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

3.4.6 Samarbete

Bolag med statligt ägande förväntas bedriva ett aktivt ar- bete såväl i den egna verksamheten som i samarbete med affärspartner, kunder, leverantörer och övriga intressenter i syfte att främja kunskapsöverföring och innovativa sam- arbeten i arbetet inom området hållbart företagande.

3.5 Särskilt beslutade samhällsuppdrag

Vissa bolag med statligt ägande har särskilt beslutade samhällsuppdrag. Det rör sig om ett sådant när bolaget har ett uppdrag beslutat av riksdagen att bedriva verksam- het som syftar till att generera andra effekter än ekono- misk avkastning för ägaren. I vissa fall kan verksamheter inom ramen för ett särskilt beslutat samhällsuppdrag delfinansieras genom anslag på statsbudgeten.

3.6Uppdragsmål för bolag med särskilt beslutade samhällsuppdrag

För att kunna utvärdera och följa upp hur de särskilt be- slutade samhällsuppdragen utförs fastställs i relevanta fall uppdragsmål. Syftet med att fastställa uppdragsmål för bolagen är att

• säkerställa att de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl

• tydliggöra kostnaden för utförandet av de särskilt beslutade samhällsuppdragen

• möjliggöra uppföljning och rapportering till riksdagen och andra intressenter

• klargöra förutsättningarna för de ekonomiska målen. Utgångspunkter för fastställande av uppdragsmål ska vara dels föremålet för bolagets verksamhet, dels verksamhetens syfte, dvs. de önskvärda effekterna av bolagets verksamhet.

Eftersom ett bolags möjligheter att utföra ett särskilt be- slutat samhällsuppdrag och att generera avkastning kan vara inbördes beroende, ska framtagande av uppdragsmål och ekonomiska mål i normalfallet genomföras samord- nat. Då kan ambitionsnivån för uppdragsmålen vägas mot den kostnad i termer av påverkan på risk och avkastning som en viss nivå för ett uppdragsmål innebär.

Uppdragsmål beslutas av bolagsstämman genom en ägaranvisning till bolaget.

3.7 Uppföljning av mål

Uppföljning av uppdragsmål och ekonomiska mål sker vid ägardialog mellan företrädare för ägaren och styrelsens

ordförande där utfallet gentemot målen diskuteras, liksom eventuella åtgärder som planeras för att nå målen. Även de av styrelsen fastställda strategiska målen inom området hållbart företagande följs upp inom ramen för ägardialo- gen. Väsentligt förändrade förutsättningar kan aktualisera en översyn av målen.

4. Bolagsstyrning i bolag med statligt ägande

4.1 Ramverk

4.1.1 Lagstiftning

De statligt ägda bolagen lyder under samma lagar som privatägda bolag, t.ex. aktiebolags-, årsredovisnings-, konkurrens- och bokföringslagen samt värdepappers- och insiderlagstiftningen1. Förutom av svensk lag kan bolagen också omfattas av direkt tillämpliga EU-förord- ningar, t.ex. marknadsmissbruksförordningen (MAR)2 och dataskyddsförordningen3.

Därutöver kan de statligt ägda bolagen som är verksamma inom en viss sektor, liksom privatägda bolag, lyda under särskild sektorslagstiftning.

EU:s bestämmelser om statligt stöd gäller för allt stöd från staten till såväl statligt ägda som privatägda företag. Syftet med reglerna är att förhindra att en medlemsstat snedvrider konkurrensen genom stöd som stärker den in- hemska industrins konkurrenskraft till nackdel för företag i en annan medlemsstat. Enligt EU:s regelverk ska den så kallade marknadsekonomiska investerarprincipen (MEIP

–Market Economy Investor Principle, även kallat MEO

–Market Economy Operator) tillämpas bland annat vid kapitaltillskott i bolag med statligt ägande. Normalt är MEIP uppfylld om kapitaltillskott lämnas på villkor och under förutsättningar som skulle ha accepterats av en privat investerare.

4.1.2 Tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

I bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska Svensk kod för bolagsstyrning (koden) tillämpas i sin helhet. I bolag med statligt majori- tetsägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad ska koden tillämpas med undantag för reglerna om valberedning samt reglerna om val av styrelse och revisor. Sådana bolag ska inte heller vara skyldiga att inrätta ett ersättningsutskott enligt reglerna i koden, men

1)Aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), konkurrenslagen (2008:579), bokföringslagen (1999:1078) samt värdepappers- och insider- lagstiftningen med bl.a. lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument, lagen (2000:1087) om an- mälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument och lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument.

2)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upp- hävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG.

3)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personupp- gifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), som tillämpas från och med den 25 maj 2018.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

103

111

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7

kan välja att göra det. I minoritetsägda bolag som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad verkar staten i dialog med övriga ägare för att koden ska tilläm- pas på motsvarande sätt. Koden tillämpas enligt principen ”följ eller förklara”.

I avsnitt 4.3 och 4.4 framgår de principer som i stället för reglerna i koden ska tillämpas vid val av styrelse och revi- sor i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptag- na till handel på en reglerad marknad.

4.2 Bolagsstämman

Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägare formellt utövar sitt inflytande. Inför bolagsstämman i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad lämnar ägaren eller, om ägaren inte lämnat något förslag, bolagets styrelse, förslag till ordförande vid bolagsstäm- man. Förslaget till ordförande ska inkluderas i kallelsen till bolagsstämman.

Bolagen med statligt ägande ska tillämpa aktiebolagslagens regler för publika aktiebolag avseende bolagsstämman. Ut- över reglerna i aktiebolagslagen och koden gäller följande principer för bolagsstämmor i bolag med statligt ägande.

Riksdagsledamöter har rätt att närvara vid bolagsstämmor i de bolag där staten äger minst 50 procent av aktierna, under förutsättning att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag har fler än 50 anställda. Det är styrelsens an- svar att se till att underrättelse om tid och plats för bolags- stämman skickas till riksdagens centralkansli i anslutning till utfärdandet av kallelsen till bolagsstämman. Riksdags- ledamöters önskan att närvara på bolagsstämman ska i förväg anmälas till bolaget och anmälan bör vara bolaget tillhanda senast en vecka före bolagsstämman.

I bolagen med statligt ägande bör allmänheten bjudas in att närvara på bolagsstämman och närvaro ska anmälas senast en vecka före stämman. Bolagen med statligt ägan- de bör anordna någon form av arrangemang i samband med årsstämman där även allmänheten bereds möjlighet att ställa frågor till styrelsen och bolagsledningen.

Årsstämman i bolag med statligt ägande ska äga rum före den 30 april och eventuell utdelning ska betalas ut senast två veckor efter respektive årsstämma.

4.3 Bolagets styrelse

4.3.1 Styrelseledamöter

Regeringens mål är att styrelserna ska ha hög kompetens som är väl anpassad till respektive bolags verksamhet, si- tuation och framtida utmaningar. Ledamöterna förväntas ha en hög grad av integritet och gott omdöme. Det krävs även att ledamöterna har den tid och det engagemang som behövs för uppdraget samt god förmåga att se till bolagets bästa. Mot denna bakgrund ska ledamöterna informera styrelseordföranden om eventuella tillkommande uppdrag.

För de bolag med statligt ägande som inte har aktier upp- tagna till handel på en reglerad marknad bereder Reger- ingskansliet förslag till val av styrelse och arvodering. När Regeringskansliets nomineringsprocess avslutats ska det beslutade förslaget offentliggöras på bolagets webbplats och inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler. Därutöver ska den information som koden föreskriver om de föreslagna ledamöterna, med undantag av uppgift om oberoende, offentliggöras på bolagets webb- plats. I bolag där staten har ett betydande ägarintresse med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad utser eller nominerar staten en ledamot till bolagets valberedning.

4.3.2 Styrelsens ansvar

Styrelsen ansvarar för att de bolag där staten har ägarin- tressen sköts föredömligt inom ramen för lagstiftningen, bolagets bolagsordning, eventuella ägaranvisningar och statens ägarpolicy. Styrelsen ansvarar för bolagets organi- sation och förvaltningen av dess angelägenheter. I detta ingår att säkerställa en ändamålsenlig intern kontroll, risk- hantering och regelefterlevnad. Enligt vad som framgår av koden ska styrelsen årligen utvärdera behovet av in- ternrevision. Styrelsen ska verka för att bolaget uppnår uppställda mål och att god hushållning sker med samtliga resurser i verksamheten. Det är styrelsens ansvar att fastställa mål och strategi för bolagets verksamhet.

En del i arbetet med att säkerställa att verksamheten åt- njuter offentligt förtroende är att fastställa för verksam- heten relevanta policydokument och att årligen utvärde- ra gällande policydokument och tillhörande processer för uppföljning och regelefterlevnad.

4.3.3 Styrelseledamöters oberoende

En ledamot i styrelsen för ett bolag med statligt ägande ska besitta en hög grad av integritet och får inte stå i så- dant beroendeförhållande till bolaget eller dess ledning att ledamotens självständighet kan ifrågasättas. En avvikelse i förhållande till koden avseende styrelseledamöters obero-

104	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

112

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

ende är att styrelseledamöters oberoende i förhållande till staten som större ägare, samt i förhållande till bolaget och bolagsledningen, inte redovisas i bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad mark- nad. Skälet till denna avvikelse är att kodens krav huvudsak- ligen tar sikte på bolag med ett spritt ägande och syftar till att skydda minoritetsägare. I bolag med statligt ägande som inte har aktier upptagna till handel på en reglerad marknad saknas därför skäl att redovisa denna form av oberoende.

Det ska undvikas att en styrelseledamot eller styrelsesupp- leant anlitas som konsult i bolaget och därmed får kon- sultarvode utöver styrelsearvodet. Om så ändå sker, ska uppdraget prövas av styrelsen i varje enskilt fall, vara klart avskiljbart från det ordinarie styrelseuppdraget, avgränsat i tid och reglerat i skriftligt avtal mellan bolaget och ledamoten. Principerna för sådana konsultarvoden ska underställas bolagsstämmans beslut i styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare.

4.3.4 Styrelsens ordförande

Styrelseordförandens särskilda roll behandlas i koden och aktiebolagslagen. De särskilda uppgifter som styrelseord- föranden ska ha i styrelsearbetet ska preciseras i arbetsord- ningen för styrelsen.

I bolag med statligt ägande är en sådan särskild upp- gift som åligger styrelseordföranden det så kallade samordningsansvaret. När bolaget står inför särskilt vik- tiga avgöranden ska styrelsen genom styrelseordföranden skriftligen samordna sin syn med företrädare för ägaren. Det är styrelsen som ska ta initiativ till och bedöma i vilka fall samordning ska ske genom styrelseordföranden inför ett visst styrelsebeslut.

4.3.5 Styrelsens arbetsformer

Det är varje styrelses ansvar att bedöma behovet av att inrätta särskilda utskott. I de fall utskott inrättas ska ko- dens principer vara vägledande för utskottens arbete och skriftliga instruktioner upprättas med arbetsfördelningen mellan styrelsen och utskotten. Även i övrigt ska kodens principer vara vägledande för styrelsens arbetsformer. En styrelse i ett bolag med statligt ägande ska årligen faststäl- la en skriftlig arbetsordning för sitt arbete. I bolag med statligt ägande bör firmateckningsrätten enbart utövas av två eller flera personer i förening, där minst en av firma- tecknarna är styrelseledamot eller verkställande direktör.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

4.3.6 Beslut om verkställande direktör

I bolag med statligt ägande ska en verkställande direktör utses. En av styrelsens viktigaste uppgifter är att utse, ut- värdera och vid behov entlediga den verkställande direk- tören. Styrelsen ska även fastställa en skriftlig instruktion för den verkställande direktören med arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören.

4.3.7 Utvärdering av styrelserna

Styrelseordföranden ska se till att styrelsens arbete årligen utvärderas. I de statligt helägda bolagen ska Regerings- kansliet informeras om utvärderingens resultat.

4.4 Bolagets revisor

Revisorns uppdrag att oberoende granska styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning samt bolagets årsredovisning och bokföring är av central betydelse för staten som ägare. Ansvaret för val av revisor ligger all- tid hos ägaren och val av revisor beslutas på årsstämman. Förslag till val av revisor och revisorsarvode i bolag med statligt ägande ska lämnas av styrelsen och tas fram av bo- laget med tillämpning av de regler om upphandling och val av revisor som gäller för bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad enligt EU:s revisors- förordning4. För bolag som saknar revisionsutskott ska styrelsen vidta de åtgärder och ha det ansvar avseende upphandling av revisor som åligger revisionsutskottet enligt revisorsförordningen.

Förslag till val av revisor ska offentliggöras på bolagets webbplats, inklusive information om den rekommenda- tion från styrelsen eller styrelsens revisionsutskott som ligger till grund för förslaget, samt inkluderas i kallelsen till bolagsstämma i enlighet med kodens regler.

En revisor som väljs av årsstämman ska utses för en man- datperiod om ett år. I bolag med statligt ägande ska även revisorsförordningens regler om rotation av revisions- bolag tillämpas, vilket innebär att ett revisionsbolag som huvudregel inte får väljas om för en längre tidsperiod än 20 år samt att fullständig upphandling av revisor måste ske minst vart tionde år.

I tillägg till en bolagsstämmovald revisor har Riksrevi- sionen rätt att utse revisor i de bolag som staten har ett bestämmande inflytande i och i bolag vars verksamhet regleras i författning5.

4)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 537/2014 av den 16 april 2014 om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse och om upphävande av kommissionens beslut 2005/909/EG.

5)Se 2 § 4 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

105

113

Skr. 2018/19:140

Bilaga

ÖV R I G T S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7

Riktlinjer för extern rapportering i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående riktlinjer för extern rapportering för bolag med statligt ägande. Riktlinjerna ska tillämpas för de rapporter som lämnas för verksamhetsår som inleds från och med den 1 januari 2017 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2007. Riktlinjerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Bolagen med statligt ägande, som ytterst ägs av svenska folket, utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Detta ställer stora krav på en öppen och professionell informa- tionsgivning i bolagen med statligt ägande.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa rikt- linjer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för bolag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ska tillämpas i bolag med statligt majoritets- ägande. Riktlinjerna är ett komplement till gällande re- dovisningslagstiftning och god redovisningssed. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med öv- riga ägare för att riktlinjerna tillämpas. Styrelserna i de stat- ligt ägda bolagen ansvarar för att bolagens redovisning och rapportering följer gällande regelverk och dessa riktlinjer.

Riktlinjerna ska tillämpas enligt principen ”följ eller för- klara” som innebär att ett bolag kan göra avvikelser från riktlinjerna om en tydlig förklaring med motivering till avvikelsen lämnas i bolagets årsredovisning. Styrelsen ska i årsredovisningen även beskriva hur riktlinjerna har till- lämpats under det senaste räkenskapsåret.

3. Informationsgivning

3.1 Regelverk

Bolagen med statligt ägande lyder under samma lagar som privatägda bolag, exempelvis aktiebolagslagen (2005:551), bokföringslagen (1999:1078) och årsredovisningslagen (1995:1554). Bolagen med statligt ägande ska dock, utöver gällande redovisningslagstiftning och god redovisningssed, i tillämpliga delar presentera årsredovisning, delårsrapporter, bokslutskommuniké samt bolagsstyrningsrapport i enlighet med Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter. Det inne- bär också att bolagen med statligt ägande ska redovisa i en- lighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt de regler

i bl.a. årsredovisningslagen och lagen (2007:528) om värde- pappersmarknaden som gäller för bolag med aktier upptag- na till handel på en reglerad marknad.

För bolag som uppnår en viss omsättning per år och som tar emot medel eller andra förmåner från staten gäller särskilda regler för redovisning av finansiella förbindelser enligt lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

(transparenslagen). De bolag med statligt ägande som omfat- tas av transparenslagen ska tillämpa en öppen redovisning av vilka medel som tillförts bolaget och hur de har använts.

Ytterligare redovisningsregler finns bl.a. för bolag som be- driver verksamhet inom vissa branscher i lagen (2015:812) om rapportering av betalningar till myndigheter. Vidare finns krav på särredovisning för verksamhet som bedrivs av bl.a. monopolföretag och andra företag i liknande särställ- ning, när dessa även bedriver konkurrensutsatt verksamhet.

De rapporteringsregler som ska tillämpas av bolagen med statligt ägande förändras och uppdateras löpande. Bolagen med statligt ägande ska följa utvecklingen och förändring- ar i lagar, normer och rekommendationer i takt med att de förändras. Styrelsen ska hålla sig informerad om utveck- lingen och skyndsamt besluta om relevanta åtgärder till följd av förändringarna.

3.2 Transparens och hållbarhet

Regeringens övergripande mål med förvaltningen av bo- lagen med statligt ägande är att den långsiktiga värdeut- vecklingen blir den bästa möjliga och att – i förekomman- de fall – de särskilt beslutade samhällsuppdragen utförs väl. De statligt ägda bolagens externa rapportering, som omfattar årsredovisning, delårsrapporter, bolagsstyrnings- rapport och hållbarhetsredovisning, ska vara lika trans- parent som i börsnoterade bolag. Rapporteringen ska dels ge en god beskrivning av de statligt ägda bolagens verk- samhet, möjligheter och utmaningar, dels utgöra underlag för kontinuerlig uppföljning och utvärdering av bolagens verksamhet och uppsatta mål.

Regeringen har högt ställda ambitioner på bolagens arbete med hållbart företagande, vilket framgår av statens ägar- policy. Genom dessa riktlinjer fastställer regeringen sina krav på rapportering och redovisning inom detta område. Bolagens arbete med hållbart företagande ska kommuni- ceras såväl internt som externt. Hållbarhetsredovisning är ett verktyg för att med transparens i fokus driva arbetet med hållbar utveckling framåt genom att systematiskt arbeta med tydlig rapportering och uppföljning. Styrelser- na i de statligt ägda bolagen ansvarar för att bolagen pre- senterar en hållbarhetsredovisning som tillsammans med övrig finansiell rapportering utgör ett samlat underlag för utvärdering och uppföljning.

4. Principer för extern rapportering

4.1 Årsredovisning

De statligt ägda bolagen ska i årsredovisningen ge en rättvisande bild av utvecklingen av bolagens verksamhet, ställning och resultat i enlighet med gällande lagstiftning, normer och rekommendationer samt god redovisningssed.

106	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

114

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Bolagen med statligt ägande ska upprätta årsredovisning och delårsrapporter baserade på tillämpliga internatio- nella redovisningsstandarder (IFRS) på motsvarande sätt som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

Bolag med statligt ägande ska rapportera i enlighet med kraven i lagstiftning, Svensk kod för bolagsstyrning och IFRS med samma transparens och tydlighet som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Detta inkluderar bl.a. följande områden.

•De mest väsentliga omvärldsfaktorerna som påverkar företagets verksamhet.

•Affärsmodell, strategi, verksamhet, marknad, kunder, konkurrenter och organisation. Om bolaget fastställt strategiska prioriteringar, ska även dessa redovisas med rapportering om utfall av föregående års strategiska pri- oriteringar samt eventuella förändringar i de strategiska prioriteringarna inför kommande år.

•Risker och riskhantering, möjligheter och hot samt känslighetsanalys som beskriver bolagets huvudsakliga finansiella risker.

•En beskrivning av bolagets väsentliga risker och osä- kerhetsfaktorer av betydelse som kan påverka bolagets resultat, ställning och framtidsutsikter.

Årsredovisningen i bolagen med statligt ägande ska också innehålla en redogörelse för följande.

•Beslutade finansiella och icke-finansiella mål, fastställd utdelningspolicy och verksamhetsmål samt uppfyllelsen av dessa mål.

•Bolagets arbete med hållbarhetsfrågor innefattande principer och riktlinjer, hur dessa har omsatts i hand- ling, måluppfyllelse samt effekter på de strategiska målen för ett hållbart företagande inför kommande år.

•Bolagets arbete med att tillämpa statens ägarpolicy där dessa riktlinjer om extern rapportering och riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande ingår.

•Bolagets uppdragsmål samt uppfyllelsen av dessa mål, om sådana mål finns.

4.2 Hållbarhetsredovisning

En hållbarhetsredovisning ska upprättas enligt GRI:s rikt- linjer (Global Reporting Initiative Standards) eller annat internationellt ramverk för hållbarhetsredovisning och offentliggöras på respektive bolags webbplats i samband med offentliggörandet av bolagets årsredovisning. Håll- barhetsredovisningen kan antingen vara en fristående rapport eller ingå som en integrerad del i årsredovisningen.

Hållbarhetsredovisningen ska vara kvalitetssäkrad genom oberoende granskning och bestyrkande av den revisor som utsetts till bolagets revisor av bolagsstämman.

Vid upprättande av hållbarhetsredovisningen ska bolagen med statligt ägande följa de regler om hållbarhetsrapport i årsredovisningslagen som gäller för större företag. Det inne- bär bl.a. att hållbarhetsredovisningen ska innehålla de upp- lysningar som behövs för förståelsen av bolagets utveckling, ställning och resultat samt konsekvenserna av verksamheten.

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

Hållbarhetsredovisningen ska särskilt upplysa om frågor som rör miljö, personal och sociala förhållanden, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption, där dessa bedöms väsentliga för bolaget eller dess intressenter.

En hållbarhetsredovisning bör innehålla följande.

•En väsentlighetsanalys innefattande en diskussion om vilka hållbarhetsfrågor som är mest väsentliga för verksam- heten, i bolagets värdekedja och för bolagets intressenter.

•En redogörelse för hur bolagets verksamhet styrs med avseende på dessa frågor, vilket innefattar men inte be- gränsas till viktiga policyer, strategiska prioriteringar och mål på kort och lång sikt.

•En tydlig redovisning av genomförd intressentanalys och intressentdialog.

•En redogörelse för aktiviteter som utförts under året med avseende på de väsentliga hållbarhetsfrågorna och vad som gjorts för att förstärka den positiva påverkan och minimera den negativa påverkan.

•En redogörelse för relevanta kvantitativa och kvalitativa resultatindikatorer som hänger samman med de priori- teringar och mål som fastställts.

4.3 Delårsrapporter

Bolagen ska kvartalsvis offentliggöra delårsrapporter som upprättas i enlighet med de krav som gäller för bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sveri- ge. För bolag med statligt ägande som inte har aktier eller andra överlåtbara värdepapper upptagna till handel på en reglerad marknad är det dock inget krav att upprätta segmentsredovisning enligt IFRS.

4.4Format och tidpunkter för offentliggörande av rapporter

Bolagen med statligt ägande som inte har aktier upptag- na till handel på en reglerad marknad ska offentliggöra delårsrapporter, bokslutskommuniké samt års- och håll- barhetsredovisning inklusive bolagsstyrningsrapport i pdf-format på bolagets webbplats vid de tidpunkter som anges nedan. Årsredovisningen bör även finnas tillgänglig för allmänheten i pappersformat vid bolagets årsstämma.

• Bokslutskommunikén (Q4) ska offentliggöras senast den 15 februari.

• Års- och hållbarhetsredovisningen ska offentliggöras senast den 31 mars.

• Bolagsstyrningsrapport ska offentliggöras senast den 31 mars.

• I förekommande fall ska redovisning av finansiella för- bindelser enligt transparenslagen offentliggöras senast den 31 mars.

• Delårsrapporten för januari–mars (Q1) ska offentlig- göras senast den 30 april.

• I förekommande fall ska rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras senast den 30 juni.

• Halvårsrapporten (Q2) ska offentliggöras senast den 15 augusti.

• Delårsrapporten för januari–september (Q3) ska offentliggöras senast den 31 oktober.

I förekommande fall ska även redovisning av finansiella förbindelser enligt transparenslagen och/eller rapport om betalningar till myndigheter offentliggöras i pdf-format på bolagets webbplats.

Alla redovisningshandlingar inklusive revisionsberättelser ska finnas tillgängliga på bolagets webbplats under minst tio år.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

107

115

Skr. 2018/19:140

Bilaga

ÖV R I G T S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande

Regeringen beslutade den 22 december 2016 nedanstående riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare i bolag med statligt ägande. Riktlinjerna ska för respektive bolag med statligt ägande tillämpas från och med årsstämman 2017 och ersätter tidigare riktlinjer som beslutades 2009. Riktlinjerna ingår som en del av statens ägarpolicy.

1. Inledning

Styrelserna i bolag med statligt ägande ska behandla frå- gor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt. De ska vi- dare försäkra sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd samt bidrar till en god etik och företagskultur.

Regeringens uppföljning av att bolagen följer dessa rikt- linjer redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för bolag med statligt ägande.

2. Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer ska tillämpas i bolag med statligt majoritetsägande. Dessa bolag ska vidare säkerställa att riktlinjerna tillämpas i bolagens dotterföretag. I övriga bolag, där staten är delägare, verkar staten i dialog med övriga ägare för att riktlinjerna tillämpas. Ingångna avtal med ledande befattningshavare som väsentligen strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

3. Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i de statligt ägda bolagen ska, på motsvarande sätt som i bolag med aktier upptagna till handel på en reg- lerad marknad i Sverige, tillämpa reglerna om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i aktiebolagsla- gen (2005:551). Styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara förenliga med dessa regeringens riktlinjer. I de fall reglerna om ersättningar till ledande befattningshavare i Svensk kod för bolagsstyr- ning avviker från regeringens riktlinjer ska regeringens riktlinjer gälla. Av styrelsens förslag till riktlinjer ska det framgå bl.a.

•hur styrelsen ska säkerställa att ersättningarna följer bolagets beslutade riktlinjer

•att det ska finnas ett skriftligt underlag som utvisar bolagets kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Styrelsen i sin helhet är ansvarig för att fastställa ersätt- ning till den verkställande direktören. Styrelsen ska säker- ställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättning ryms inom de rikt-

linjer som beslutats av bolagsstämman. Styrelsen ska även säkerställa att den verkställande direktören ser till att bolagets ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna i de riktlinjer som beslutats av bolagsstämman.

Om det finns särskilda skäl för att i ett enskilt fall avvika från regeringens ersättningsriktlinjer ska styrelsen redo- visa skälen. Denna möjlighet till avvikelse ska tillämpas restriktivt och omständigheter som varit kända eller hade kunnat förutses när bolagets riktlinjer beslutades ska nor- malt inte accepteras som skäl för avvikelse.

4. Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara kon- kurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig samt bidra till en god etik och företagskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara företag utan präglas av måttfullhet. Detta ska vara vägledande också för övriga anställdas totala ersättning.

Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det emellertid möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda.

Premien för ålders- och efterlevandepension ska vara av- giftsbestämd och inte överstiga 30 procent av den fasta lönen, såvida inte dessa förmåner följer en på bolaget till- lämpad kollektiv pensionsplan. I ett sådant fall bestäms avgiften av pensionsplanens villkor. Eventuell utökning av en kollektiv pensionsplan över den lönenivå som täcks av planen ska vara avgiftsbestämd med en avgift om högst 30 procent av överskjutande lönedel. I anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande ska pensions- åldern inte understiga 65 år.

Ersättning vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom ska följa villkor om sjuklön och sjukpension i tillämpat kollek- tivavtal eller, om bolaget inte har kollektivavtal, motsva- ra nivåer som gäller enligt kollektivavtal som tillämpas

i branschen. Eventuell utökning av en kollektiv sjukför- säkring över den lönenivå som täcks av kollektivavtal ska motsvara marknadspraxis.

108	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

116

Skr. 2018/19:140

Bilaga

S TAT E N S Ä G A R P O L I C Y 2 0 1 7 Ö V R I G T

I det fall löneväxling erbjuds för att förstärka pensionsför- måner ska en sådan lösning vara kostnadsneutral för bolaget.

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. I anställningsavtal ingångna efter riktlinjernas ikraftträdande får avgångsvederlag läm- nas med högst tolv månadslöner. Avgångsvederlaget ska betalas ut månadsvis och utgöras av enbart den fasta må- nadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning, annat tillkommande avlönat uppdrag eller vid inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från det uppsä- gande bolaget reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag lämnas. Vid uppsägning från den anställ- des sida ska inget avgångsvederlag lämnas. Avgångsveder- lag betalas som längst ut intill avtalad pensionsålder och aldrig längre än till 65 års ålder.

5. Redovisning

De statligt ägda bolagen ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som bolag med aktier upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige. Det innebär att de statligt ägda bola- gen ska iaktta de särskilda regler om redovisning av er- sättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för sådana bolag. Reglerna för detta finns huvudsakligen i aktiebolagslagen och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande be- fattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska med tillämpning av reglerna i aktiebolagsla- gen och Svensk kod för bolagsstyrning inför årsstämman redovisa och utvärdera hur bolaget följt de riktlinjer som beslutades vid föregående årsstämma. Vidare ska bola- gets revisor med tillämpning av reglerna i aktiebolagsla- gen inför varje årsstämma lämna ett yttrande över om de riktlinjer som gällt sedan föregående årsstämma har följts. Revisorns yttrande ska även offentliggöras på bolagets webbplats.

Härutöver ska styrelsens ordförande vid årsstämman muntligen redogöra för de ledande befattningshavar- nas ersättningar och hur de förhåller sig till de av bolags- stämman beslutade riktlinjerna.

6. Definitioner

•Avgiftsbestämd pension: (premiebestämd pension) att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

•Dotterföretag: de juridiska personer som avses i 1 kap.

11 § aktiebolagslagen.

•Ersättning: alla ersättningar och förmåner till den an- ställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag. Även ersättning från företag i samma koncern ska inkluderas.

•Förmåner: olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

•ITP: industrins och handelns tilläggspension.

•Kollektiv pensionsplan: en förmånsbestämd eller premie- bestämd plan som följer av kollektivavtal (eller om bolaget inte har kollektivavtal, en bolagsspecifik pen- sionsplan), och som tillämpas generellt för anställda i bolaget. Som kollektiv pensionsplan räknas även en på bolaget tillämpad policy om alternativ ITP, eller mot- svarande policy för andra kollektivavtalade planer än ITP, förutsatt att avgifterna i denna policy inte över- stiger bolagets avgifter i den traditionella planen.

•Ledande befattningshavare: verkställande direktör och andra personer i bolagets ledning. Denna krets motsva- ras av de personer som avses i 8 kap. 51 § aktiebolagsla- gen. Det omfattar exempelvis personer som ingår i ledningsgrupper eller liknande organ och chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

•Premie och avgift: försäkringspremie, eller annan avsätt- ning, som finansierar en pensionsförmån.

•Rörlig lön: exempelvis incitamentsprogram, gratifikatio- ner, ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

109

117

Skr. 2018/19:140

Bilaga

ÖV R I G T A D R E S S E R

Adresser

Akademiska Hus	Green Cargo	Metria
Box 483	Box 39	801 83 Gävle
401 27 Göteborg	171 11 Solna	Telefon: 010-121 80 00
Telefon: 031-63 24 00	Telefon: 010-455 40 00	www.metria.se
www.akademiskahus.se	www.greencargo.com
		Miljömärkning Sverige
Almi Företagspartner	Göta kanalbolag	Box 38114
Box 70394	Box 3	100 64 Stockholm
107 24 Stockholm	591 21 Motala	Telefon: 08-55 55 24 00
Telefon: 0771-55 85 00	Telefon: 0141-20 20 50	www.svanen.se
www.almi.se	www.gotakanal.se
		Norrlandsfonden
APL, Apotek Produktion	Industrifonden	Box 56
& Laboratorier	Box 1163	971 03 Luleå
Box 5071	111 91 Stockholm	Telefon: 0920-24 42 50
141 05 Kungens Kurva	Telefon: 08-587 919 00	www.norrlandsfonden.se
Telefon: 010-447 96 00	www.industrifonden.com
www.apl.se		Operan
	Infranord	Box 16094
Apoteket	Box 1803	103 22 Stockholm
Box 3001	171 21 Solna	Telefon: 08-791 43 00
169 03 Solna	Telefon: 010-121 10 00	www.operan.se
Telefon: 010-447 50 00	www.infranord.se
www.apoteket.se		Orio
	Jernhusen	Flättnaleden 1
Arlandabanan	Box 520	611 45 Nyköping
Infrastructure	101 30 Stockholm	Telefon: 0155-24 40 00
Box 70378	Telefon: 08-410 626 00	www.orio.com
107 24 Stockholm	www.jernhusen.se
Telefon: 08-22 40 10		PostNord
www.arlandabanan.se	Lernia	105 00 Stockholm
	Box 1181	Telefon: 010-436 00 00
Bilprovningen	111 91 Stockholm	www.postnord.se
Box 7020	Telefon: 0771-650 650
164 07 Kista	www.lernia.se	RISE,
Telefon: 010-702 00 00		Research Institutes of Sweden
www.bilprovningen.se	LKAB	Box 857
	Box 952	501 15 Borås
Dramaten	971 28 Luleå	Telefon: 010-516 50 00
Box 5037	Telefon: 0771-760 000	www.ri.se
102 41 Stockholm	www.lkab.com
Telefon: 08-665 61 00		Samhall
www.dramaten.se		Box 27705
		115 91 Stockholm
EUROFIMA		Telefon: 08-553 411 00
Rittergasse 20		www.samhall.se
CH-4051 Basel
Schweiz
Telefon: +41 61 287 33 40
www.eurofima.org

110	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

118

Skr. 2018/19:140

Bilaga

A D R E S S E R Ö V R I G T

Saminvest	Statens	Swedfund International
Sveavägen 17	Bostadsomvandling, Sbo	Box 3286
111 57 Stockholm	Stubbengatan 2	103 65 Stockholm
Telefon: 08-407 74 00	703 44 Örebro	Telefon: 08-725 94 00
www.saminvest.se	Telefon: 070-694 86 00	www.swedfund.se
	www.sbo.se
SAS		Swedesurvey
195 87 Stockholm	Sveaskog	801 82 Gävle
Telefon: 08-797 00 00	Torsgatan 4	Telefon: 026-63 33 00
www.sasgroup.net	105 22 Stockholm	www.swedesurvey.se
	Telefon: 08-655 90 00
SBAB	www.sveaskog.se	Systembolaget
Box 4209		103 84 Stockholm
171 04 Solna	Svedab	Telefon: 08-503 300 00
Telefon: 0771-45 30 00	Box 4044	www.systembolaget.se
www.sbab.se	203 11 Malmö
	Telefon: 040-660 98 80	Telia Company
SEK	www.svedab.se	169 94 Solna
Box 194		Telefon: 08-504 550 00
101 23 Stockholm	Svenska Skeppshypotek	www.teliacompany.com
Telefon: 08-613 83 00	Kungsportsavenyen 10
www.sek.se	411 36 Göteborg	Teracom Group
	Telefon: 031-63 12 50	Box 30150
SJ	www.svenskaskeppshypotek.se	104 25 Stockholm
105 50 Stockholm		Telefon: 08-555 420 00
Telefon: 010-751 60 00	Svenska Spel	www.teracom.se
www.sj.se	621 80 Visby
	Telefon: 010-120 00 00	Vasallen
SOS Alarm	www.svenskaspel.se	Box 244
Box 19546		701 44 Örebro
104 32 Stockholm	Svevia	Telefon: 070-536 08 28
Telefon: 010-140 80 00	Box 4018	www.vasallen.se
www.sosalarm.se	171 04 Solna
	Telefon: 08-404 10 00	Vattenfall
Specialfastigheter	www.svevia.se	169 92 Stockholm
Box 632		Telefon: 08-739 50 00
581 07 Linköping	Swedavia	www.vattenfall.se
Telefon: 010-788 62 00	190 45 Stockholm-Arlanda
www.specialfastigheter.se	Telefon: 010-109 00 00	VisitSweden
	www.swedavia.se	Box 3030
SSC,		103 61 Stockholm
Svenska rymdaktiebolaget	Sweden House	Telefon: 08-789 10 00
Box 4207	Ul. Malaya Konyushennaya	www.visitsweden.com
171 04 Solna	1–3, block A
Telefon: 08-627 62 00	191186 S:t Petersburg	Voksenåsen
www.sscspace.com	Ryssland	Ullveien 4
		NO-0791 Oslo
		Norge
		Telefon: +47-22 81 15 00
		www.voksenaasen.no

V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

111

119

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Ö V R I G T D E F I N I T I O N E R O C H F Ö R K O R T N I N G A R

Definitioner

Antal anställda i medeltal – Omräknat till årsanställda.

Bruttoinvesteringar – Summan av bolagets investeringar i förvärv, materiella anläggnings- tillgångar, immateriella anläggningstillgångar samt finansiella anläggningstillgångar.

Funds From Operations (FFO) – Internt tillförda medel.

Justerat eget kapital (JEK) – Eget kapital plus eventuella övervärden i till exempel fastigheter och dotterbolag.

Nettoskuld – Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar.

Nettoskuldsättningsgrad – Räntebärande nettoskuld i förhållande till eget kapital. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Operativt kapital – Räntebärande nettoskuld plus eget kapital.

Re, Avkastning på eget kapital (genomsnitt)

–Resultat efter skatt hänförbart till aktieägare i moderbolaget i förhållande till genomsnittligt eget kapital hänförbart till aktieägare i moderbolaget. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Rop, Avkastning på operativt kapital (genom- snitt) – Rörelseresultat i relation till genomsnitt- ligt operativt kapital.

ROCE, Avkastning på sysselsatt kapital (genomsnitt) – Rörelseresultat plus finansiella intäkter i förhållande till genomsnittligt syssel- satt kapital.

Rörelsemarginal – Rörelseresultat i förhållande till nettoomsättningen.

Rörelseresultat – Nettoomsättning (inklusive eventuellt anslag) plus övriga intäkter minus kost- nader plus resultat från andelar i intressebolag plus värdeförändringar.

Skuldsättningsgrad – Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital.

Soliditet – Eget kapital inklusive minoritetens andel i förhållande till balansomslutningen. I vissa fall sker beräkningen med utgångspunkt i justerat eget kapital (JEK) vilket i förekommande fall anges.

Sysselsatt kapital – Räntebärande skulder plus eget kapital.

Utdelning – Uppgifter om utdelning avser utdel- ning beslutad vid därpå följande årsstämma.

Branschspecifika nyckeltal

Finansiella bolag	Fastighetsbolag
Kapitaltäckningsgrad – Kapitalbas i relation till	Överskottsgrad – Driftnetto i relation
riskvägt belopp.	till hyresintäkter.
Kärnprimärkapitalrelation – Kärnprimärkapital
i relation till riskvägt belopp.
Kärnprimärkapital – Eget kapital minus vissa
avdragsposter, exempelvis goodwill.

Förkortningar

BTA – Bruttoarea.

GRI – Global Reporting Initiative, internationella riktlinjer för hållbarhetsredovisning.

IFRS – International Financial Reporting

Standards.

NKI – Nöjd-Kund-Index.

NMI– Nöjd-Medarbetar-Index.

(XX) – Siffror inom parenteser som följer en annan siffra anger notering föregående år.

112	V E R K S A M H E T S B E R Ä T T E L S E F Ö R B O L A G M E D S T A T L I G T Ä G A N D E 2 0 1 8

120

Förvaltningsorganisationen

Den statliga bolagsportföljen förvaltas till största delen av Näringsdepartementet under närings- ministern inom avdelningen för bolag med statligt ägande.

Ansvarig minister och statssekreterare	Ansvariga tjänstemän
Näringsminister:	Chef avdelningen för bolag med statligt ägande:
Ibrahim Baylan	Anna Magnusson
Statssekreterare:	Gruppchefer avdelningen för
Stina Billinger	bolag med statligt ägande:
	Jenny Lahrin, Christine Leandersson,
	Per Lundkvist

Rapporten är producerad av Näringsdepartementet i samarbete med Springtime-Intellecta. Foto: Omslag: Johnér; sid 1: Kristian Pohl/Regeringskansliet; sid 3; Jennie Nilede (spadtag);

sid 11: Erik Mårtensson/TT (drönare); sid 12: Shutterstock; sid 27: Olof Holdar; sid 32: Patrick Trägårdh;

sid 42: Ingemar Lindewall (Ingrid Bonde); sid 45: Anders Strömquist/SVT (Vd-bilden); sid 37-38:

Specialfastigheters bildbank; sid 73: Svenska Spels arkiv hos Centrum för Näringslivshistoria. Övriga foton kommer från bolagen som ingår i verksamhetsberättelsen, om inte annat anges.

Tryck: TMG Stockholm AB, 2019

Skr. 2018/19:140 Bilaga

Nr 015

121

Skr. 2018/19:140

Bilaga

Denna verksamhetsberättelse kan beställas via: www.regeringen.se

Artikelnummer: N2019.01

Regeringskansliet

Växel: 08-405 10 00

Besöksadress: Herkulesgatan 17

Stockholm

122

Näringsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 juni 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Wallström, M Johansson, Baylan, Bolund, Strandhäll, Ygeman, Eriksson, Linde, Ekström, Eneroth, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lind

Föredragande: statsrådet Baylan

Regeringen beslutar skrivelse 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande

Skr. 2018/19:140

123