Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hästen och EU-stöd och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige finns nästan 360 000 hästar[1]. Sverige är därmed ett av de hästtätaste länderna i Europa. Det stora och utbredda intresset för hästar medför även en stor efterfrågan på varor och tjänster. Nya produkter, yrken och tjänster utvecklas hela tiden och ger grund för ett omfattande småföretagande i framförallt tätortsnära landsbygd men också i glesbygd.
Hästnäringen har på grund av sin storlek en viktig betydelse för vår samhällsekonomi. Sverige har också en mycket kraftig urbanisering. Därför finns det stora utmaningar i att bibehålla en levande svensk landsbygd. Den del av hästnäringen som håller hästar för hobby- och rekreationsändamål är en viktig kundgrupp till det svenska jordbruket. Hästhållningen kräver stall, foder, strö och andra produkter. Även uppfödning och avel av hästar genererar arbetstillfällen. Hästnäringen är jordbrukets fjärde största inkomstkälla.
Hästen har också en viktig roll i att bevara den biologiska mångfald som beror av det öppna landskapet. Det finns t.ex. idag fler hästar än mjölkkor på bete. Trots detta behandlas hästverksamheten på annat sätt än t.ex. mjölkkor i den gemensamma jordbrukspolitiken i EU, till exempel är djurslaget häst inte ersättningsgrundande för kompensationsstödet i landsbygdsprogrammet. Kompensationsstödet är till för att kompensera jordbruket i områden som har sämre förutsättningar för att odla det ska främja fortsatt användning av jordbruksmark, bidra till att bevara landsbygden och bevara och främja ett hållbart jordbruk.
Jag menar att det inte borde vara avgörande vilket djurslag som används för att bruka marken. För att ta tillvara hästens roll som landskapsvårdare är det av stor vikt att hästen räknas som stödgrundande djurenhet. Just i områden där det är sämre förutsättningar att odla är just de områden där mjölkkorna försvinner snabbare och där hästnäringen kan bidra till fortsatt öppethållande av marken och vara ett sätt att diversifiera jordbruksföretagens inkomster.
Även i bedömningen av gårdsstödet i första pelaren i EU:s jordbruksstöd finns en negativ särbehandling av hästnäringen. Ett exempel som dock Sverige har undantag ifrån sedan 2015 är att verksamheter som har någon form av markanläggning, t.ex. ridbanor med läktare kunde helt missa gårdsstödet eftersom jordbruksföretaget då kan inte kan betraktas som aktiv brukare eftersom det har en markyta som anses vara en permanent sportanläggning. Reglerna om aktiva brukare är nu åter under diskussion inför beslutet om förändring av EU-jordbrukspolitik och regeringen behöver säkerställa att denna och andra regler inte missgynnar hästverksamheter. Hästen bör likställas med annan djurhållning i lantbruket i EU regler och även i nationella regelverk.
|
Monica Haider (S) |
|
[1] Jordbruksverket 2016.